Vattenfall Värme Uppsala. Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Innehåll Förord 3 Våra produkter 4 Utsläpp till luft 5 Verksamheten i Uppsala 6 Bränslemix i Uppsala 7 Anläggningarna i Uppsala 8 Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme 9 Verksamheten i Storvreta 10 Bränslen och aska 11 Fjärrvärme i Sverige 12 Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa 13 Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan 14 Utsläpp och miljövillkor 16 Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö 17 Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen 18 Miljöbegrepp 19 Miljöpolicy 20 Vattenfall Värme Uppsala värmer Uppsala stad med fjärrvärme. Vi producerar och distribuerar även fjärrkyla och ånga. Kraftvärme producerar el och värme samtidigt, vilket utnyttjar resurserna effektivare och därför leder till minskad miljöpåverkan. Läs mer om fjärrvärme på www.vattenfall.se Ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet Ledningssystem strukturerar arbetet och flera områden gränsar mot varandra. Det är därför en fördel med ett integrerat ledningssystem för säkerhet, hälsa och miljö samt energi och kvalitet. Illustrationen visar vårt ledningssystem med de moment som planeras, styrs och följs upp i vår dagliga verksamhet. Ledningssystemet utvecklas ständigt. Då förbättras vårt arbete med att minska miljöpåverkan, inklusive energianvändningen, förbättra säkerheten och arbetsmiljön samt kvaliteten för våra kunder inom våra avfallsförbränningstjänster. Vattenfalls miljöpolicy finns på sista sidan i denna miljöredovisning. Vårt integrerade ledningssystem är certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 och registrerat enligt EMAS. Det innebär att miljöredovisningen är granskad av en oberoende miljörevisor. Systemet är också certifierat för säkerhet och hälsa OHSAS 18001 som är den internationella standarden för arbetsmiljöarbete. Vi var det första energibolaget i Sverige med certifierat energiledningssystem enligt ISO 50001. Kvalitetssystemet för avfallsförbränning är certifierat enligt ISO 9001. Ledningens genomgång SHM-redovisning Intern revision Avvikelser Övervakning och mätning Dokumentation Säkerhet och skydd Nulägesanalys Policy Verksamhet Drift och underhåll Inköp Entreprenörer Kemikalier Lagar och andra krav Aspekter/risker/ energikartläggningar Kommunikation Handlingsplan Mål och målprogram Organisation Utbildning och kompetens Miljökontrollant Intertek är en av SWEDAC ackrediterad miljökontrollant (ackrediteringsnummer 1639) enligt EMAS. Vattenfall Värme Uppsala har miljöledningssystem enligt ISO 14001. Intertek har granskat miljödelarna i redovisningen och funnit att de är korrekta och tillräckligt detaljerade för att uppfylla kraven i EMAS. EMAS-registreringsnummer SE-000224. Registreringen omfattar anläggningarna i Uppsala: Kraftvärmeverket, Avfallsförbränningen, Bolandsverket, Gasturbinen, Husbyborgsverket, Stallängsverket, kylanläggningarna i Ultuna och Ångström, distributionsnätet i Uppsala samt anläggningarna i Knivsta och Storvreta med tillhörande distributionsnät. 2 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Samarbete för Uppsala, Knivsta och Storvreta Vattenfall Värme i Uppsala, Knivsta och Storvreta är stolta över att vara din lokala leverantör av fjärrvärme i Uppsala. Samtidigt producerar vi i Uppsala även el, ånga och fjärrkyla samt tar hand om brännbart avfall så det inte behöver läggas på soptippen. Mer än hälften av bränslebehovet i Uppsala under året täcks av avfall, som till större delen är förnyelsebart. Genom att utnyttja uttjänta material som en resurs, behövs mindre mängd andra bränslen såsom torv, trä och olja. Delar av avfallet är utsorterat brännbart avfall från England, Irland, Norge och Finland där de saknar tillräckligt med fjärrvärmenät och anläggningar som kan ta hand om avfallet. Även om det är bara en liten del av det brännbara avfallet i dessa länder som Sverige kan ta emot, så ger samarbetet en dubbel miljötjänst sparar trä som bränsle här och undviker deponering där. Under 2016 förnyade vi vårt samarbetsavtal med Uppsala kommun. Fjärrvärme är till sin natur en lokal affär vi finns med vårt fjärrvärmenät där kunderna finns. Med fjärrvärmenätet kan vi ta tillvara spillvärme från olika håll, t.ex. från värmen i avloppsvattnet. Vi startade under året projektet SamEnergi för att underlätta för mindre spillvärmeleverantörer att ansluta sig och leverera värme till fjärrvärmenätet. Detta tror vi är en del av det nya energilandskapet som utvecklas. Fjärrvärmekunder kommer att kunna göra som elkunderna: att under delar av tiden vara konsument och vid andra tillfällen vara producent till det gemensamma nätet. Ett annat samarbete är Uppsala Klimatprotokoll där vi deltar i olika fokusgrupper och leder Jakten på plasten. Där vi vill uppmärksamma att plast bör återvinnas och tillverkas av förnybara råvaror. september månad och Vattenfall i Uppsala minskade sitt koldioxidutsläpp med 35 procent, från 102 till 66 kilo koldioxidutsläpp per medarbetare som deltog i utmaningen. Kallare väder 2016 förbrukade mer bränslen Under år med kallare vintrar behövs det mer uppvärmning i Uppsala och då ökar vår bränsleförbrukning. 2016 var lite kallare än 2015 och därför ökade både bränsleförbrukningen och utsläppen något jämfört med 2015. För utsläppen av koldioxid kan kunderna välja våra produkter Koldioxidneutral Värme och Kyla, vilket minskade utsläppen med mer än 15 000 ton koldioxid under 2016. Nu händer det mycket på anläggningen! Under 2016 planerades flera olika åtgärder som kommer att synas alltmer framöver. Vi planerar att ersätta torven med trä i två steg. Det första steget är att bygga om bränslehanteringen helt och hållet för vår hetvattenpanna, HVC. Det andra steget är att bygga en helt ny panna och bränslemottagning för att ersätta vårt nuvarande kraftvärmeverk. Just nu är elpriserna så låga att vi får avvakta med investeringen i den elproducerande delen, turbin med generator. Vi kommer också att successivt ersätta fossil olja med bioolja. Biooljan kommer från restprodukter av olika slag t.ex. från livsmedels- och kosmetikindustrin och är hållbarhetscertifierad. Sammantaget kommer detta att halvera våra klimatpåverkande koldioxidutsläpp till 2020. För 2030 satsar vi på att ha en produktion som är koldioxidneutral. Då handlar det om att samarbeta med övriga delar i samhället så att fossil plast fasas ut. Det är både roligt och en stor utmaning att arbeta med så många olika projekt samtidigt på anläggningen men det är viktigt att det inte händer olyckor. Vi strävar alltid efter att arbeta systematiskt och det finns alltid något att förbättra och att lära. Genom att tänka igenom från början och sedan reflektera under arbetets gång över det säkraste sättet att jobba så kan många risker minskas. Det finns en sanning i uttrycket vi har inte tid att ha bråttom. Alla kan göra något för miljön. I fokusgruppen Hållbara persontransporter ordnas olika aktiviteter för att främja cykling och kollektivtrafik. Vi är stolta över att ha vunnit tävlingen Miljöresan, där det under november gällde att välja buss eller tåg framför bil. Resultatet jämfördes med Adrian Berg von Linde Affärsutvecklingschef Värme Johan Siilakka Annläggningchef Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 3

Våra produkter Fjärrvärme är vår största produkt Fjärrvärmen sprids till hushåll och lokaler genom att hett vatten transporteras i väl isolerade rör under högt tryck och leds till en fjärrvärme central i varje fastighet. I fjärrvärmecentralen finns värmeväxlare som utnyttjar det heta vattnet för att värma upp husets element och varmvattnet till kranarna. Det avkylda fjärrvärmevattnet leds tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärme systemet igen. Fjärrvärme är flexibelt eftersom flera olika bränslen kan användas. Genom att använda avfallsbränslen tillvaratar man resurser som annars skulle gå förlorade. Fjärrvärme är leveranssäkert och frigör utrymme i bostaden. Kunden får en låg underhållskostnad och kan få snabb hjälp när så behövs. Uppvärmt fjärrvärmevatten från värmeverket 75 120 C. Avkylt fjärrvärmevatten 40 60 C går tillbaka till värmeverket för att värmas upp på nytt. Fastighetens värmesystem I fastighetens slutna värmesystem pumpas vattnet runt. Det värms i värmeväxlaren av fjärrvärmevattnet. Värmeväxlare Element Kallvatten från vattenverket. Fastighetens värmeväxlare I värmeväxlaren överförs fjärrvärmen till husets värmesystem. De två vattensystemen är helt skilda från varandra. Fjärrvärmevattnet värmer upp kran- och duschvattnet. Fjärrkyla Fjärrkyla bygger på samma princip som fjärrvärmen, men med kallt vatten och ersätter ett stort antal lokala kylanläggningar. Miljöfördelarna är många. Framför allt minskar elförbrukningen och läckage av köldmedia till atmosfären. Dessutom slipper man bullret från lokala maskiner. På sommaren har vi ledig kapacitet på avfallsförbränningen eftersom Uppsalas värmebehov minskar. Då kan vi använda den befintliga anläggningen för att producera fjärrkyla. För kunder som inte har tillgång till vårt fjärrkylanät kan vi erbjuda lokala lösningar. Kyla kan till exempel produceras med hjälp av fjärrvärme i en så kallad absorptionskylmaskin. Ånga I Uppsala har vi även ett separat nät för ånga till industrier. Ångan används till exempel i processer för att framkalla kemiska reaktioner och för sterilisering. El Vi producerar fjärrvärme och el samtidigt med hög verkningsgrad, vilket är ett exempel på bra resursutnyttjande. Vår producerade el säljs inte direkt till slutkund, utan ingår som en del i Vattenfalls totala elproduktion. Förbränningstjänst Det brännbara avfallet som inte längre kan återanvändas eller materialåtervinnas får av miljöskäl inte gå till soptipp utan ska gå till avfallsförbränning. Avfallet tas om hand och energin i det blir till fjärrvärme, el, fjärrkyla och ånga. Vi kan även ta emot specialavfall t.ex. sekretesshandlingar i form av papper och DVD-skivor etc. samt riskavfall som exempelvis avfall från sjukhus. 4 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Utsläpp till luft från anläggningarna i Uppsala Utsläpp av koldioxid 1 000 ton 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1980 1985 Fossilt + torv Mindre olja, ombyggnad kraftvärmeverket 1990 Kraftvärmeverket på kol 1995 Kraftvärmeverket på torv 2000 Fossilt (olja + plast) Lite torv p.g.a varm vinter 2005 Utsläpp av kvävedioxider och svaveldioxid ton 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Kvävedioxider Utsläpp av stoft ton 80 70 60 50 40 30 20 10 Svaveldioxid 2010 Mindre torv p.g.a. mer avfall Lite torv p.g.a. renovering kraftvärmeverket Trendlinje 2015 Ökad träinblandning 2020 Nytt biobränsleeldat verk 2025 2030 Planerad utveckling 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Klimatpåverkande koldioxid År 2016 var ett kallare år än 2015 vilket ledde till något ökade koldioxidutsläpp jämfört med året innan. Den prickade linjen i diagrammet visar vår långsiktiga plan för att nå koldioxidneutral produktion 2030. Åtgärderna består huvudsakligen av ökad träinblandning fram till dess att torven helt ersätts med träbränslen av olika slag. Den torveldade hetvattenpannan konverteras till träpellets under 2018. Den torveldade kraftvärmeverkspannan ersätts med en ny anläggning, som ska kunna använda olika typer av trä som bränsle, inklusive så kallat returträ, t.ex. rivningsvirke. Vi erbjuder våra kunder möjligheten att medverka till minskade koldioxidutsläpp, utöver den budgeterade minskningen, genom att välja vår produkt Koldioxidneutral Värme och/eller Koldioxidneutral Kyla. Försäljningen av dessa produkter minskade utsläppen av koldioxid med 15 312 ton under 2016, jämfört med om ingen kund hade valt detta erbjudande. Du kan läsa mer om produkterna på sidan 6 och på vår hemsida. Försurande ämnen Kväveoxider (NOx ) och svaveldioxid (SO 2 ) har störst påverkan av våra försurande utsläpp och under 2016 fortsatte vår goda prestanda med låga utsläpp. Våra anläggningar finns med i det nationella systemet för kväveoxidavgift. Våra totala kväveoxidutsläpp på 178 ton, som visas i diagrammet bredvid, blir 85,6 mg NOx per producerad kwh. Detta ligger betydligt under medel för Sverige som är 151 mg/kwh för kraftvärmeverk och 146 mg/kwh för avfallsförbränning. Stoft Stoftutsläppen låg 2016 på en något högre nivå än föregående år, eftersom den kalla vintern krävde mer bränsle. Historiskt sett har minskningen från 2005 och framåt berott på minskad torveldning och ökad avfallsförbränning. Avfallsförbränningen har den mest omfattande rökgasreningen av alla våra produktionsanläggningar. Avfall är det bränsle som innehåller mest tungmetaller, det är därför viktigt med bra prestanda för denna rökgasrening och att anläggningen har god marginal till gällande miljövillkor, se sidan 16. 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 5

Verksamheten i Uppsala Tillförd energi 58 % Avfall (1 136 GWh) 22 % Torv (432 GWh) 6 % Trä (115 GWh) 3 % Olja (56 GWh) 2 % Spillvärme (44 GWh) 9 % El (177 GWh) Verkningsgrad: 90 % Produktion 89 % Distribution Total verkningsgrad 81 % Levererad energi Fjärrvärme (1 331 GWh) El (netto, 103 GWh) Processånga (106 GWh) Fjärrkyla (43 GWh) Det har även levererats 16 GWh kyla i så kallade ö-lösningar, d.v.s. fristående från fjärrkylanätet. Andelen förnybart i bränslemixen för fjärrvärmen är 69 procent med torv räknat som (långsamt) förnybar. Om torven inte räknas med blir det 47 procent. Avfall räknas här som förnybart till 60 procent energimässigt sett, resterande är då icke förnybart, det vill säga plast med fossilt ursprung. Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 2016 2015 2014 2013 2012 CO2 enligt ETS 207 182 197 226 206 CO2 ekv enligt VMK 182 136 181 235 216 NO0 0,09 0,09 0,09 0,10 0,12 SO2 0,12 0,15 0,17 0,21 0,14 För redovisade utsläpp har avräknats de avfallsproducerade fjärrvärme- och fjärrkylavolymer som omfattas av kundspecifika avtal (Koldioxidneutral Värme respektive Kyla). Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels som tidigare år enligt det europeiska utsläppshandelssystemet ETS och dels enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. En emissionsfaktor har lagts till för den el som köps in till anläggningen. Utsläppen fördelas också mellan producerad fjärrvärme respektive el, med den så kallade alternativproduktionsmetoden. I korthet innebär det att mer utsläpp belastar elen jämfört med den samtidigt producerade värmen, eftersom alternativt framställningssätt för elproduktionen skulle kräva mer bränsle. För torv använder vi värden som är kontrollerade i systemet för utsläppshandel, medan Svensk Fjärrvärme använder högre schabloner. Vi ingår i utsläppshandeln för koldioxid Våra anläggningar omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. För Sveriges del ingår avfallsförbränningsanläggningar i den handelsperiod som började 2013. Vi erbjuder även Koldioxidneutral Värme och Kyla Vi erbjuder större kunder koldioxidkompenserad fjärrvärme och -kyla från vår avfallsförbränning i Uppsala. Det är fjärrvärme och -kyla som är koldioxidneutral eftersom vi kompenserar för den del av avfallet som inte är förnybar, det vill säga den fossilbaserade plasten i avfallet. Detta gör vi genom att öka mängden biobränsle i vår totala bränslemix, utöver den redan inplanerade mängden *. Som grundplanering ökar vi andelen biobränsle varje år och försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla innebär att andelen biobränsle ökar ytterligare. Väljer kunderna Koldioxidneutral Värme och/eller Kyla kan de alltså tillsammans med oss minska koldioxidutsläppen ännu snabbare i Uppsala, än den plan som redan finns, se sidan 5. * Kompensationen är avgränsad till de direkta koldioxidutsläppen i vår fjärrvärmeproduktion. 6 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Bränslemix i Uppsala Bränsletillförsel samt värme- och elproduktion i Uppsala GWh 2500 2000 1500 Värmeproduktion Olja Kol Torv 1000 El Trä Spillvärme 500 Avfall Elproduktion 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2209 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bränsletillförsel Vår blandning av bränslen har förändrats genom åren. I början av 1980-talet var vi helt beroende av olja. Sedan dess har oljan aktivt ersatts med framför allt avfall och torv. I den framtida bilden kommer torven att ersättas av trä. Produktionen i Uppsala GWh/månad 300 250 Uppsalas värmebehov styr produktionen Det är stor skillnad på Uppsalas värmebehov under sommar och vinter och vi anpassar vår produktion i enlighet med detta. Stapeldiagrammet visar användningen av olika anläggningar under ett normalt år. Avfallsförbränningen värmer Uppsala under hela året, men under vintern behövs även kraftvärmeverket. 200 150 100 50 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Avfallsförbränning Kraftvärmeverk, torv/trä Hetvattenpanna, torv/trä Oljepannor Sep Okt Värmepump Nov Dec Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 7

Anläggningarna i Uppsala Distributionsnätet Ackumulatorer Fjärrvärme och fjärrkyla distribueras till fastigheternas egna värme- och kylsystem i form av varmt respektive kallt vatten, som cirkulerar i slutna rörsystem. Vårt fjärrvärmenät är 460 km och fjärrkylanätet är 14 km. Vi har också ett nät för ånga, som är 7 km. För att kunna möta svängningar i behovet av fjärrvärme finns en hetvattenackumulator inne på produktionsområdet i Boländerna som rymmer 30 000 m3 vilket ger energimängden 1 200 MWh och effekten 100 MW kan levereras ut på fjärrvärmenätet. Även för fjärrkylanätet finns det en ackumulator, den står vid Stalllängsverket och syns tydligt från Kungsängsleden. Den rymmer 3 000 m3, 30 MWh och kan leverera 10 MW. Kraftvärmeverket Produkter: Fjärrvärme och el. Kapacitet och bränsle: 235 MW värme och 120 MW el med 80 ton torv/träbriketter per timme. Olja och kol används som reservbränsle. Rökgasrening: Svavel: kalktillsats i eldstad och i ett fuktigt steg, före textilfilter. Kväveoxider: urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft: elektrofilter och textilfilter. Bolandsverket Produkter: Fjärrvärme och ånga. Kapacitet och bränsle: Torveldad hetvattenpanna (HVC) 100 MW, elpanna 10 och 50 MW (ångreserv), oljepannor 4 x75 MW (reserv). Rökgasrening HVC: Svavel: kalktillsats i eldstad. Kväveoxider: ureainsprutning. Stoft: elektrofilter och textilfilter. Avfallsförbränningen Produkter: Fjärrvärme, el, ånga och fjärrkyla. Kapacitet och bränsle: Totalt 170 MW värme + 10 MW el + 11 MW kyla med 55 ton avfall per timme. Rökgasrening: Kväveoxider: urea- och ammoniakinsprutning samt katalysator. Stoft: elektrofilter och textilfilter. Svavel- och saltsyrarening: rökgasskrubber/kondensering med energiutvinning och textilfilter med kalktillsats. Organiska ämnen: textilfilter med aktivt kol. Rening av rökgaskondensat genom kalk tillsats och komplexbildare för tungmetaller, därefter fällningssteg samt sandfilter och kolfilter. Husbyborgsverket Spetslast och produktionsreserv. Produkt: Fjärrvärme. Kapacitet och bränsle: Oljeeldade hetvattenpannor 3 x50 MW. Stallängsverket Produkter: Kapacitet: Kylanläggning Ultuna Produkt: Kapacitet: Värmepumpanläggning lokaliserad vid Uppsalas reningsverk. Fjärrvärme och fjärrkyla. 3 x15 MW värme och 3x 8 MW kyla från el och spillvärme. Lokaliserad på Campus Ultuna. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 1,5 MW, kyltorn 1 MW, kompressorkylmaskiner 1,3 MW + 2,5 MW. Gasturbinen Beredskap för elproduktion. Produkt: El för start av kraftvärmeverket vid elavbrott. Kapacitet och bränsle: 16 MW el, lättolja. Rökgasrening: Tillsatsämne i oljan ger mindre stoftbildning genom mer fullständig förbränning. Kylanläggning Ångström Produkt: Kapacitet: Lokaliserad vid Ångströmlaboratoriet. Fjärrkyla. Fjärrvärmedriven absorptionskyla 2,5 MW, kyltorn 2,7 MW, kompressorkylmaskiner 8 MW. 8 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Knivsta nästan helt koldioxidneutral värme I Knivsta, söder om Uppsala levererar vi fjärrvärme från biobränsle genom vårt värmeverk och fjärrvärmedistributionsnät. Värmeverket har två biobränsleeldade pannor, på 8 respektive 15 MW och oljepannor för reserv- och spetslast. Bränslet som används är grönflis (grenar, toppar m.m, från parkskötsel och villaträdgårdar) samt bark och flis. Hela 99 procent av bränslet till anläggningen är biobränsle, vilket gör att fjärrvärmen i Knivsta i stort sett är koldioxidneutral. Knivsta har haft fjärrvärme sedan 1976 och vi har cirka 700 kunder här. Kunderna är både stora som skolor och flerbostadshus, samt små, som villor. Tillförd energi 96% Biobränsle (67,5 GWh) Levererad energi Fjärrvärme (48,3 GWh) Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh 2016 2015 2014 2013 2012 CO2 enligt ETS 3 5 5 15 7 CO2 ekv enligt VMK 16 19 18 NO0 0,38 0,36 0,34 0,37 0,42 SO2 0,14 0,18 0,26 0,26 0,26 Utsläppen av koldioxid redovisas enligt två olika system, dels enligt det europeiska utsläppshandelssystemet ETS, dels enligt det svenska system som tagits fram av Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar, förutom koldioxidutsläpp från anläggningen, även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. Anläggningen i Knivsta 1 % Olja (0,6 GWh) 3 % El till pumpar och fläktar etc (2,0 GWh) Verkningsgrad: 84 % Produktion 83 % Distribution Värmeförluster uppstår både under produktion och vid distribution. Mindre fjärrvärmenät och nät med många villakunder får lägre verkningsgrad än större distributionsledningar. Fastbränslepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: Rökgasrening: Oljepannor Produkt: Kapacitet och bränsle: Fjärrvärme 8+15 MW träflis, grönflis och bark Stoft elfilter Spetslast och produktionsreserv Fjärrvärme 14 MW lättolja Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 9

Verksamheten i Storvreta Nästan enbart värme från biobränsle under 2016 Nyckeltal för levererad fjärrvärme, i kg/mwh = g/kwh I Storvreta norr om Uppsala levererade vi värme nästan enbart från trä som bränsle under 2016, (ytterst lite olja behövdes). 2016 2015 2014 2013 2012 CO2 enligt ETS 0,13 0,04 0 12 13 CO2 ekv enligt VMK 9 9 9 NO0 0,38 0,36 0,7 0,7 0,7 SO2 0,003 0,003 <0,003 <0,003 0,004 Värmeverket har två pannor som eldas med träpellets, på 2 MW vardera. En oljepanna i Ärentunaskolan används för reserv- och spetslast. Ett stort vattenfyllt bergrum används som värmelager och kan leverera 8 MW. Tillförd energi Levererad energi Vi redovisar utsläppen av koldioxid enligt två olika system, dels koldioxidutsläpp från anläggningen, dels enligt Värmemarknadskommittén, VMK. Den senare redovisningen presenteras mer utförligt på Svensk Fjärrvärme hemsida, www.svenskfjarrvarme.se. Dessa data omfattar förutom koldioxidutsläpp från anläggningen även schabloner för utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas, omräknat till koldioxidekvivalenter. Det har även lagts till en emissionsfaktor för den el som köps in till anläggningen. 99 % Biobränsle (21 GWh) 0 % Olja (0,01 GWh) Fjärrvärme (13,9 GWh) Anläggningarna i Storvreta Fastbränslepannor Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 2 x2 MW träpellets Rökgasrening: Stoft cyklon Bergrum Kapacitet: Stort bergrum för lagring av varmvatten 2 x4 MW lagervolym 100 000 m3 (kan lagra 5 GWh värme) 1 % El till pumpar och fläktar etc., (0,2 GWh) Verkningsgrad: 91% Produktion inkl. bergrumslager 71% Distribution Ärentunaskolan Spetslast och produktionsreserv Produkt: Fjärrvärme Kapacitet och bränsle: 4 MW lättolja 10 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Bränslen och aska Bränslen i Uppsala Avfallet utgörs till hälften av hushållsavfall och till hälften av industriavfall. Huvudsakligen kommer avfallet från Uppland, Södermanland och Västmanland, men sammanlagt 28 procent importerades under 2016 från Storbritannien, Irland, Norge och Åland. Torven kommer i form av briketter från Härjedalen och Vitryssland. Torvbränslet blandas med träpellets och träbriketter. Kol och olja utgör reservbränslen vid eventuella leveransproblem av ordinarie bränslen och vid otillgänglighet i ordinarie anläggningar. Olja kan även behövas som topplast under de allra kallaste vinterdagarna. Det är skillnad på aska och aska Askor från avfallsförbränning Från avfallsförbränningen kommer två olika typer av aska samt ett vattenreningsslam. Den ena typen av aska är bottenaska från pannorna, även kallad slagg. Metallerna i slaggen sorteras ut och skickas till återvinning. Resten delas upp i två olika grovlekar. Finfraktionen används som tätskikt och grovfraktionen som dräneringsskikt för sluttäckning av deponier. Den andra typen av aska är flygaska från rökgasreningen. Den askan innehåller det som avskilts från rökgaserna och lämpar sig inte till vägar etc. Den hanteras istället på deponi för farligt avfall. Rökgaserna renas också i våta reningssteg. Vattnet från dessa reningssteg tas om hand i en vattenreningsprocess, där bland annat en organisk sulfid tillsätts, som binder tungmetaller. Föroreningarna fälls ut som ett slam som går till deponi för farligt avfall. Det innebär att de tungmetaller som kommer in till anläggningen via avfallet förs ut ur samhällets kretslopp. För att mängden tungmetaller i avfallet ska minska måste produkter framställas utan dessa tillsatser eller så måste de som använder till exempel batterier och lågenergilampor noga sortera ut dem, så att de inte kommer med det brännbara avfallet. Askor från torvförbränning Från torv får vi aska som lämpar sig väl för konstruktion av vägar och andra ytor. Vi har skogsvägar i Uppsala och ett motionsspår i Storvreta där torvaska använts som konstruktionsmaterial. Även uppfartsrampen i Librobäcks återvinningsstation är uppbyggd med torvaska. Det finns även projekt där torvaskan ersätter cement och då sparas ett kilo koldioxidutsläpp per kilo ersatt cement. Att torvaska kan komma till nytta på det här sättet beror bland annat på att kalk tillsätts vid förbränningen för att binda svavel. Kalkinnehållet i askan gör den hård, men samtidigt lätt. Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 11

Fjärrvärme i Sverige 3000 2500 2000 1500 1000 500 Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Fjärrvärme finns i 270 av Sveriges 290 kommuner och svarar för hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler, cirka 50 TWh per år. Fjärrvärme är den viktigaste förklaringen till att Sverige lyckats reducera utsläppen av växthusgaser. Fjärrvärmevolymen har fördubblats i Sverige sedan 1982 och under samma tid har oljan i fjärrvärmesystemet ersatts av trä, torv och avfall. Uppsalas förändrade bränsleanvändning framgår på sidan 7. Mer information om fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se 0 ' Behandlad mängd husållsavfall Hushållsavfall i Sverige 1975 2015* Totala mängder (tusen ton) 1975 1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning Biologisk behandling Deponering * www.avfallsverige.se Avfall som bränsle Diagrammet ovan från Avfall Sverige visar hur hanteringen av hushållsavfall utvecklats genom åren. Den totala mängden hushållsavfall är 4,7 miljoner ton eller 478 kg per person och år. Utökad materialåtervinning, biologisk behandling och avfallsförbränning med energiutvinning, har gjort det möjligt att minska mängden avfall till deponier (soptippar) till endast 0,8 procent år 2015. Energiåtervinningstjänster Sverige har gjort en fantastisk resa de senaste 10 åren när det gäller hur vårt hushållsavfall tas om hand. Vi har kunnat stänga våra soptippar för brännbart avfall och istället energiåtervinna det som inte längre kan materialåtervinnas. Avfallstrappan berättar om hur vi får ut mesta möjliga nytta av varor och material: först minimering och återanvändning, därefter materialåtervinning. Sedan energiåtervinning och först därefter deponering av t.ex. askor om de inte kan användas eller om de innehåller sådant som ska föras ut ur kretsloppet. Den här resan behöver hela världen också göra av miljöskäl. Fortfarande deponeras 28 procent av hushållsavfallet i Europa, ca 70 miljoner ton. Alla länder har inte avfallsförbränningsanläggningar och fjärrvärmenät, vilket gör att det finns ett stor behov av förbränning i Europa. Sverige importerar egentligen inte avfall, vi säljer energiåtervinningstjänster. Cirka 1,3 miljoner ton sorterat brännbart avfall per år som används som bränsle till fjärrvärme och el. Med vår svenska avfallsförbränning som är kopplade till fjärrvärmenät kan vi med hög verkningsgrad och bra reningsteknik, nyttja en resurs i samhället som annars skulle gå till spillo. Jämfört med alternativet är det klokt att importera avfall ur miljösynpunkt. Mer information om svensk avfallshantering: www.avfallsverige.se Torv som bränsle En fjärdedel av Sveriges landareal består av torv (myrar och mossar). Torv används både som jordförbättring och som bränsle. Den årliga skörden är mindre än 25 procent av den årliga tillväxten i Sverige. Mellan 0,1 0,2 procent av torvmarkerna bryts. Internationella klimatpanelen (IPPC) definierar torv som en egen kategori, vare sig fossil som olja och kol, eller biobränsle som trä. Torv ingår i det europeiska systemet för handel med koldioxid, men är i Sverige godkänt för gröna elcertifikat och belastas inte heller med koldioxid skatt. Till dess att en gemensam syn finns på torvens klimateffekter, redovisar vi koldioxidutsläppen både med och utan bidrag från torv, se sidan 5. Mer information om torv: www.svensktorv.se 12 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Vi arbetar för ökad säkerhet och hälsa "Vi strävar efter att alla våra interna och externa medarbetare ska arbeta i en säker, hälsosam och motiverande miljö. Vårt långsiktiga mål är noll skador och ingen arbetsrelaterad ohälsa." Säkerhet är ett av våra kärnvärden. Vattenfall har en uppförandekod för leverantörer som finns på vår hemsida. Vi arbetar målmedvetet för att minska risker med arbeten på hög höjd, med rörliga maskindelar, el och ånga samt för att förebygga bränder och explosioner. Eftersom en del av vår verksamhet bedrivs i trafikerad miljö jobbar vi också aktivt för att minska riskerna genom till exempel trafikavstängningar och varselkläder. möjlighet att vidta förebyggande åtgärder och därmed förhindra framtida olyckor. Förutom tillbudsrapporter har vi andra viktiga verktyg för att identifiera risker, till exempel riskbedömningar, arbetsmiljöronder och interna revisioner. Antal rapporterade ohälsa/olyckor och tillbud i Uppsala Antal 90 80 70 60 50 40 Under flera år har vi varit förskonade från allvarligare olyckor (dödsfall eller svåra men) och den trenden fortsatte glädjande nog även under 2016. Tyvärr hade vi dock under 2016 två olyckor som orsakade sjukskrivningsdagar, en gällde egen personal och var av kategorin färdolycka och en gällde en entreprenör och var av kategorin halk- och snubbelolyckor. 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 olyckor tillbud tillbud/olycka För att identifiera risker och kunna vidta förebyggande åtgärder använder vi oss bland annat av tillbudsrapportering, som är information om nästan-olyckor. Det sker betydligt fler tillbud än olyckor, vilket ger Statistiken ser lite annorlunda ut för 2016 eftersom det skedde en hel del förändringar året innan. Ett nytt rapporteringsprogram infördes som ledde till ökad rapporteringsgrad. För att vi ska kunna förebygga verkliga olyckor är det viktigt att det kommer in många tillbudsrapporter om "nästan-olyckor". Statistiken omfattar olyckor med och utan sjukfrånvaro för intern- och extern personal. Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 13

Vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan För att minska vår miljöpåverkan arbetar vi med det som vi har identifierat som våra betydande miljöaspekter. * Kärnindikatorer för vår miljöpåverkan anges dels som total förbrukning och dels som förbrukning per levererad kwh. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 6. Uppsala har även utsläpp av andra växthusgaser. Lustgasutsläppen (N 2 O) uppgår till cirka 12 ton per år vilket med omräkningsfaktorn 290 ger ett bidrag på mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen. Vi använder även köldmedia R134a som normalt bidrar med mindre än 1 procent jämfört med koldioxidutsläppen trots den stora omräkningsfaktorn 1430. Försurande utsläpp till luft Utsläpp av försurande ämnen som kväveoxider och svaveldioxid, se diagram sidan 5 och utsläpp per levererad fjärrvärme på sidan 5. Kvävedioxidutsläppen sammantaget för Uppsalaanläggningarna ligger under Sverigemedel i kväveoxidavgiftssystemet. Mer om kväveoxidavgiften finns på naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket.se Utsläpp till vatten Utsläpp sker till vatten från rökgaskondenseringen vilket redovisas på sidan 16, men också via regnvatten till dagvattenbrunnar. Regnvattnet för med sig partiklar av olika slag från asfaltsytorna runt anläggningen, t ex färgflagor från containrar, bränsle- och askdamm osv. Vi mäter regelbundet halterna av tungmetaller i dagvattnet och ett projekt pågår för att inrätta ett sedimenteringsmagasin för dagvatten så att partiklar skiljs av. Energieffektivitet Total energiomsättning Vår totala energiomsättning finns på sidorna 6, 9 och 10. Där visas verkningsgraden från bränsle till leverans hos kund. Vi arbetar systematiskt för ökad * Kontakta oss gärna för mer information om vår bedömning. Kontaktuppgifter finns på sista sidan. energieffektivitet, till exempel förbättrat tillvaratagande av spillvärme från varma rökgaser i Uppsala och installation av ny effektivare tryckluftskompressor i Knivsta. Intern elförbrukning I Uppsala använder vi 80,7 GWh el (45,6 kwh elförbrukning/total produktion i MWh) per år till Elförbrukning Värme Uppsala (kwh/producerad MWh) 55 50 45 40 35 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vårt arbete med eleffektiviseringar syns i den längsiktiga trenden som har sjunkit. Kalla år som t. ex. 2010 blir elförbrukningen lägre per producerad MWh då tomgångsförbrukningen fördelas på en stor produktionsvolym. pumpar, fläktar och annan utrustning, vilket är mer än förra året. Orsaken till ökningen kommer att utredas vidare. För Knivsta användes 2,0 GWh el (35 kwh/producerad MWh) och för Storvreta användes 0,18 GWh (9 kwh/mwh) vilket är lägre för bägge anläggningarna än förra året. Kundens energianvändning påverkar också miljön Våra kunders energianvändning påverkar samhällets resursanvändning och mängden utsläpp. Nedan följer exempel på hur vi bidrar till god energihushållning hos kunden: - Gratis energistatistik på Mina Sidor via www.vattenfall.se för alla våra kunder ger möjlighet att se trender och förändringar. - Flödestaxa gynnar större kunder om deras fjärrvärme centraler är effektivare än genomsnittet. - Förändring av taxan i en effektdel och en energidel gynnar effektminskning som isolering. Då minskar värmebehovet även under de kallaste vinterdagarna då olja kan behövas som spetslast. 14 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

- Vi rekommenderar olika typer av energioptimering anpassade till kundens situation. Vi har kunskap, kompetens och erfarenhet att erbjuda till exempel service och värmeväxlarbyten, för att hjälpa kunderna att uppnå en hög effektivitet i sina värmesystem. Resurseffektivitet Vår bränsleanvändning i Uppsala har avfall som bas, vilket är en spillresurs och därmed resurseffetivt att använda istället för andra bränslen. Hela vår bränsle användning framgår av sidan 6-7. Användning av ändliga resurser kol och olja Kol används nu endast som reservbränsle och olja vid mycket kall väderlek samt vid driftstörningar. Andelen olja i vår bränslemix var 3 procent i Uppsala, 1 procent i Knivsta och nästan 0 procent i Storvreta. Vatten För Uppsalaanläggningen använde vi 507 512 m 3 vatten under 2016 (281 liter per levererad MWh), vilket är mindre än för 2015, vilket beror på färre läckor under året. För Knivsta använde vi 5 980 m 3 vatten (103 liter/mwh) vilket var mindre än 2015 och beror också på färre läckor under året. För Storvreta använde vi 790 m 3 (42 liter/mwh) vilket var betydligt mindre än för 2015 på grund av att ett inläckage identifierats och byggts bort. Avfall Metallskrot sorteras ut från slaggen från avfallsförbränningen och återvinns. Torvaskan återanvänds för vägbyggen. Flygaska och slam från avfallsförbränning Årligen uppkommer cirka 10 000 ton flygaska och slam från avfallsförbränningen. Det är cirka 5 kg per levererad MWh, vilket inte förändras över åren. Metallinnehållet i avfallet styr metallmängderna i askan från avfallsförbränningen. Kvicksilverhalterna har minskat betydligt i avfallet under 1990-talet. För kadmium och bly ligger nivåerna som förut, utan att minska. Slammet som avskiljs vid avfallsförbränningens vattenrening behandlas med en organisk sulfit, som binder metaller som kvicksilver och kadmium. Slammet och flygaskan räknas som farligt avfall och behandlas enligt gällande regler, vilket gör att urlakningen blir ytterst liten. God förbränning minskar halten av organiska ämnen i flygaska och slam. Biologisk mångfald Bränsleleverantörerna kan påverka miljön och arbetsmiljön i olika länder. Oljeutvinning ger miljöpåverkan och vid oljetransporterna finns risk för oljeutsläpp. Vid brytning av torv är både miljö och arbetsmiljö viktiga. Vi har besökt både vår svenska och vår vitryska leverantör för att försäkra oss om att förhållandena är tillräckligt bra. Vi följer även utvecklingen kring hållbarhetskriterier för biobränsle och gör leverantörsbedömningar. Risk för miljöolyckor Förebyggande arbete mot olyckor som oljeutsläpp och bränder är en viktig del av vårt arbete. Detta sker till exempel genom underhåll, ronderingar, riskanalyser och avvikelserapporter. Inga större olyckor inträffade under 2016. Risk för störningar i närmiljön Vi förebygger störningar i närmiljön, som damm från torv och aska, genom att hantera bränslen och askor inomhus i största möjliga utsträckning. Störningar kan också uppstå genom lukt från avfallsbränslet. Där förebygger vi genom ett aktivt arbete med leveransplanering, avfallskontroller och styrning av luftflöden vid avfallsmottagningen. Under 2016 inkom ett klagomål på lukt från vår verksamhet i Boländerna, som uppstod i samband med körning av ett dieselaggregat tillhörande vår gasturbin. Klagomålet har besvarats och luktstörningen som uppstod vid driftprov av anläggningsdelen upphörde omgående. Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 15

Utsläpp och miljövillkor Nedan presenteras ett urval av ämnen och villkor som är av intresse ur miljösynpunkt. Utsläpp till luft från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2016 Årsmedelvärde Stoft, mg/m3, som dygnsmedelvärde, mäts kontinuerligt 10 Inga dygn över 10 0,22 Kvicksilver, µg/m3, mäts två gånger per år 25 0,04 0,3 Dioxiner, ng/m3, mäts två gånger per år 0,1 <0,015 Vissa värden under detektionsgränsen Totalt organiskt kol, mg/m3, som dygns medelvärde, mäts kontinuerligt 10 Inga dygn över 10 0,45 Stoft är intressant ur miljösynpunkt eftersom det kan bära på både tungmetaller och kolväten (oförbränt). Det är därför viktigt att hålla nere stoftutsläppen. Kvicksilver är däremot en tungmetall som huvudsakligen inte är stoftburen och redovisas därför separat. Förklaring mg milligram tusendels gram µg mikrogram miljondels gram ng nanogram miljarddels gram Utsläpp till vatten från avfallsförbränningen Utsläppsvillkor Resultat 2016 Kvicksilver, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Bly, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Kadmium, kg per år, gränsvärde, kontinuerlig mätning Dioxiner, ng/l, mäts två gånger per år, riktvärde 0,5 <0,02 12,5 4 0,75 0,5 0,1 < 0,005 Vissa värden under detektionsgränsen Vissa värden under detektionsgränsen Under året har ett begränsat antal driftstörningar inträffat och dessa meddelas till tillsynsmyndigheten. En fullständig redovisning av utsläpp och miljövillkor finns i vår miljörapport till myndigheterna, som kan beställas från Vattenfall Värme Uppsala. 16 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Safety First Våra mål inom säkerhet, hälsa och miljö Mål 2016 Utfall 2016 Hur jobbar vi vidare 2017? Arbetsmiljö och hälsa Minst 10 förebyggande rapporter per olycka för egen personal och minst 6 förebyggande rapporter per olycka för entreprenörer. Målet uppfylldes delvis, 20,5 för egen personal och 4,8 för entreprenörer. Minst 10 förebyggande rapporter per olycka. Målet gäller nu både egen personal och entreprenörer. Minskad klimatpåverkan Minskad klimatpåverkan genom minst 14 % träinblandning i torven, förutom den träinblandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Målet uppfylldes tyvärr inte, träinblandningen blev endast 13 % förutom 7,9 % genom försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Minskad klimatpåverkan genom minst 15 % träinblandning i torven, förutom den träinblandning som sker med försäljningen av Koldioxidneutral Värme och Kyla. Minskade utsläpp av tungmetaller via dagvatten. Projektering genomfördes för sedimenteringsmagasin. Installation sker enligt plan under 2017. Minskad intern elanvändning. Målet uppfylldes inte. Fortsatt arbete med energieffektivisering, bl. a. kylackumulator och tryckluftsåtgärder. Ökat antal avfallskontroller, 150 st under året. Målet uppfylldes, totalt utfördes 202 st under året. Fortsatt arbete med avfallskontroller, för 2017 är målet 200 st. Anläggning av provväg av slagg som del av fyllnadsmaterialet. Vägen färdigställd och de första testerna ser bra ut. Utvärdering på lite längre sikt kvarstår. Inga oljeutsläpp som förorenar mark och vatten. Målet uppfylldes. Fortsatt arbete, ingår även i projektet med sedimenteringsmagasin. Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 17

Så här bidrar vi till att uppfylla de svenska miljömålen Begränsad klimatpåverkan Uppsala kommuns mål är att till 2020 ska de totala utsläppen av växthusgaser minska med 30 procent jämfört med 1990 års nivå. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning, transporter och arbetsmaskiner inom Uppsala kommungeografi ska senast år 2030 vara nära noll samt baseras på förnybara energikällor. Vattenfall Värme Uppsala har minskat koldioxidutsläppen 25 procent jämfört med 1990 och planerar att till 2020 ha minskat med ca 65 procent. Koldioxidutsläppen kommer att minska genom våra projekt för att byta torv mot trä. Vi deltar i Uppsala Klimatprotokoll, som är ett samarbete startat av Uppsala kommun för minskad klimatpåverkan. Frisk luft Länsstyrelsen anger att den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län är utsläppen från trafiken. Vår produktionsbidrag till innerstadsluften av partiklar är som mest 0,004 µg/m 3 av miljökvalitetsnormen 50 per dygn. För kväveoxider är vårt bidrag till innerstadsluften som mest 1,5 µg/m 3 av miljökvalitetsnormen 90 per timme. Ingen övergödning Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vattendirektivet, vilket beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 50 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveutsläppen till Fyrisån. God bebyggd miljö Fjärrvärme bidrar till att städer och tätorter kan utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverkar till en god regional och global miljö. Fjärrvärme passar utmärkt som uppvärmningsform för städer och tätorter. Utsläpp till luft kvicksilver kg/år 600 Bara naturlig försurning Våra utsläpp av försurande ämnen har minskat betydligt genom åren, se graferna över försurande ämnen på sidan 5. Giftfri miljö Våra utsläpp till luft av kvicksilver och dioxiner har minskat dramatiskt sedan 1980-talet, se diagrammen härintill. Våra utsläpp till vatten bidrar endast i begränsade mängder till transporten av tungmetaller i Fyrisån. Våra utsläpp till vatten från avfallsförbränningens rökgaskondensering finns redovisade på sidan 18. 500 400 300 200 100 0 1980 1985 1990 Våt rökgasrening AFA (kondensering) 1995 Kompletterande torr rökgasrening AFA (Filsorption) 2000 2005 2010 2015 Ingen övergödning Fyrisån har måttlig ekologisk status enligt Vatten direktivet, vilket beror på kväve- och fosfortransporten, främst från jordbruk men även från stora och små reningsverk. Vattenfall Värme Uppsalas samlade utsläpp av kvävehaltiga ämnen har minskat genom åren som nämns ovan och sker framförallt i form av kväveoxider till luft, cirka 50 ton per år räknat som kväve, eller 4 procent av utsläppen i länet. Utsläppen till vatten är cirka 5 ton per år räknat som kväve, vilket utgör 1 procent av de totala kväveut släppen till Fyrisån. Utsläpp till luft dioxiner g/år 12 9 6 3 0 1980 1985 1990 Förbränningstekniska åtgärder AFA Våt rökgasrening AFA (kondensering) 1995 2000 Kompletterande torr rökgasrening AFA (Filsorption) 2005 2010 2015 18 Vattenfall Värme Uppsala Säkerhet, hälsa och miljö 2016

Miljöbegrepp Svavel, kväveoxider, klorväte och ammoniak Dessa ämnen orsakar försurning. Det leder till att marken urlakas på näringsämnen och metaller frigörs som normalt är bundna. Svavelutsläppen har minskat i hela landet, tack vare minskad användning av kol och olja. Kväveoxider bildas vid all förbränning och påverkar miljön på fyra olika sätt genom att de leder till försurning, övergödning, förstärkning av växthuseffekten och bildandet av marknära ozon. Klorväte, eller väteklorid, är en frätande gas och tillsammans med vatten bildar den saltsyra, som är försurande. Vanliga salter kan bilda klorväte vid avfallsförbränning. Klorvätet renas ur rökgasen genom kondensering. Även ammoniak verkar försurande genom att den lätt bildar ammoniumjoner, som är svaga syror. Stoft Stoft är partiklar av aska som släpps ut i luften från industrier och bilar. Stoftet kan bära på tungmetaller och kolväten. Vi renar rökgaserna från stoft med el- och textilfilter. Stoftet från avfallsförbränning (flygaska) är farligt avfall. Flygaska från torv och trä innehåller endast låga halter föroreningar och kan användas för till exempel vägbyggen och som ersättning för cement. Koldioxid Koldioxid är en gas som finns naturligt i luften och är ett av de viktigaste ämnena i fotosyntesen. Men man skiljer på den koldioxidmängd som ingår i det naturliga kretsloppet och det överskott som tillkommer genom användningen av fossila bränslen. Överskottet anser man förstärker växthuseffekten. Ökningen som rubbar balansen orsakas främst av trafiken och förbränning av fossila bränslen som olja och kol. Den mängd koldioxid som uppstår när man eldar med biobränslen tas däremot upp av växterna igen. Det råder delade meningar om torv ska betraktas som biobränsle (långsamt förnybart) eller inte. Den årliga tillväxten av torv i Sverige är större än uttaget, men den torv som bryts kan vara tusentals år gammal. Torvmossar avger koldioxid om det finns lufttillförsel i torvlagren (aeroba förhållanden). Det bildas metangas, som är en starkare växthusgas än koldioxid, om lufttillförsel saknas (anaeroba förhållanden). Det blir därför en ganska svår ekvation att väga samman klimatpåverkan från torvbrytning och förbränning. Dioxin Dioxiner är en grupp av över 200 olika klorerade kolväten. Vissa av varianterna är mycket giftiga. Dioxin uppkommer i princip vid all förbränning, värst är tippbränder (deponibränder). En enda kortvarig tippbrand ger större utsläpp av dioxin till luft än vad Värme Uppsalas förbränning av avfall gör på tio år, vilket är en bakgrund till förbudet mot att deponera brännbart avfall. Tungmetaller De tungmetaller som påverkar miljön mest är kvicksilver, bly och kadmium. De finns naturligt i alla djur och växter, men bara i små mängder. Ökar halten onaturligt, är dessa tungmetaller mycket starka miljögifter. I Sverige har utsläppen av många tungmetaller minskat kraftigt under senare år, bl. a. tack vare ny processteknik, bättre reningsteknik, förbud mot kvicksilver, ökad batteriinsamling och förbud mot bly i bensin. De största utsläppskällorna för kvicksilver är krematorier och kloralkaliindustrier. För kadmium är det metallindustrier. Avfallsförbränningen i Sverige står för mindre än en procent av totalutsläppen av tungmetaller till luft. Mer information Branschföreningen Avfall Sverige har information om avfallshantering: www.avfallsverige.se Svensk fjärrvärme: www.svenskfjarrvarme.se Svensk torvproduktion: www.torvproducenterna.se Energimyndigheten har statistik över energianvändningen i Sverige och information om energi och energieffektivisering: www.energimyndigheten.se Energirådgivning och miljöprogram, Uppsala kommun www.uppsala.se samt Uppsala kommuns Klimatprotokoll. Uppföljning av Sveriges miljömål finns på www.miljomal.nu Vill du veta mer om Vattenfall, besök gärna vår hemsida www.vattenfall.se Säkerhet, hälsa och miljö 2016 Vattenfall Värme Uppsala 19

MILJÖPOLICY En viktig del av Vattenfalls vision är att vara ett ledande företag i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar produktion, leverans och distribution av energi. Detta innebär följande: Vi strävar efter att nå världsklass när det gäller alla energislag vi använder och alla typer av teknik vi tillämpar samt längs hela värdekedjan. Vårt mål är att vara en god förebild på de områden där vi verkar. Våra investeringsprojekt är baserade på välgrundade utvärderingar där balansen mellan miljömässig och ekonomisk inverkan tas i beaktande. Med utgångspunkt i detta gör vi vårt yttersta för att välja moderna, effektiva och miljöanpassade tekniker och lösningar att investera i. Vi har som mål att öka vår användning av energislag och teknik med låga utsläpp, som till exempel teknik med låga koldioxidutsläpp. Vi investerar i forskning och utveckling för att nå förbättrad miljöprestanda i vår verksamhet, öka konkurrenskraften hos våra förnybara energislag och energislag med låga emissioner samt minska utsläppen av koldioxid från våra kraftverk. Vi arbetar med miljöaspekter och miljörisker på ett systematiskt sätt. Detta innebär bland annat att vi genomför ständiga förbättringar, fastställer krav och mål och utför granskningar. Vi hanterar detta som en integrerad del av vårt ledningssystem och har regelbundna strategiska diskussioner inom den högsta ledningen. Vi specificerar och bedömer miljöprestanda när vi väljer leverantörer, entreprenörer och affärspartner. Vi engagerar våra kunder och uppmuntrar till effektiv energianvändning för att minska miljöbelastningen. Vi strävar efter att ständigt förbättra vår interna energioch resurseffektivitet. Säkerhet, resultat och samarbete är grundläggande för vår verksamhet. Vårt miljöarbete skapar förutsättningar för hållbar affärsutveckling och ökar vår konkurrenskraft. Vi uppfyller gällande lagar, bestämmelser och tillstånd. Genom ständiga förbättringar är vårt mål att vara ledande inom vår bransch och ett föredöme på de marknader där vi verkar. Inom våra verksamhetsområden fokuserar vi på miljöskydd, förebyggande av föroreningar och på människors hälsa. Vårt agerande präglas av respekt för de kulturer som finns i de regioner där vi är verksamma. Vi är angelägna om att driva en öppen dialog i frågor som rör miljöpåverkan av vårt ledarskap, vår dagliga verksamhet och våra produkter. Vi strävar efter att förse samhället med energilösningar som möjliggör en hållbar utveckling. Värme Uppsala är en affärsenhet i Vattenfall AB. Fjärrvärme är den största delen av vår verksamhet och våra kunder är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, villaägare, industrier och offentliga lokaler till exempel skolor, simhallar och bibliotek. Verksamheten omfattar hela värdekedjan: produktion, distribution och försäljning. Vi erbjuder även fjärrkyla och ånga, den senare används i industriella processer. Att producera el och värme samtidigt ger hög verkningsgrad. Uppsala är Vattenfalls största anläggning för fjärrvärme i Sverige. Våra större anläggningar i Sverige, inkl dotterbolag 1 Volym värme: 4 000 GWh Volym el: 380 GWh Omsättning: 3 000 Mkr2 Anställda: 400 st Ludvika Fagersta Uppsala Södra Storstockholm Motala Vänersborg Nyköping Visby Har du frågor är du välkommen att kontakta oss: Vattenfall Värme Uppsala Kundfrågor: Vattenfall kundservice Box 13 880 30 Näsåker Telefon: 020-82 00 00 e-post: kundservice@vattenfall.com www.vattenfall.se/uppsala Besöksadress: Vattenfall Värme Uppsala Bolandsgatan 13 varme@vattenfall.com