SVERIGES HISTORIA FRÅN ÄLDSTA TID TILL VÅEA DAGAE FÖRFATTAD AF OSKAR MONTELIUS, OSKAR ALIN, HANS HILDEBRAND, MARTIN WEIBULL, RUDOLF TENGBERG, OCH JOHN HELLSTENIUS. MED ÖPVER TVÅ TUSEN TRÄSNITT. ANDEA DELEN. Sveriges medeltid, senare skedet, 1350 1521. MED 411 TRÄSNITT. STOCKHOLM, HJALMAE LINNSTBÖMS FÖBLAO. 1877.
ANDRÅ DELENS INNEHÅLL: SVERIGES MEDELTID. Skedet 1350-1521 (från digerdöden till Kalmar unions upplösning). INLEDNING. FOLKUNGATIDENS SLUT. 1350-1381). Nya lagar för land och stad s. 4. Lagnämd sammankallad 1347. Magnus Erikssons landslag och stadslag. Straff enligt de aya lagarna. Landslagens konungsbalk. Straff för förbrytelser mot konungen och riket. Kriget ined ryssarne, vintern 1350 1351 s. 8. Finlands betryckta tillstånd. Förmodadt stilleständ med ryssarne. Herr Israel Birgersson. Erkebiskop Hemming s. 11. Herr Israels börd. Medlem af 1344 års interitnsregering. Hans deltagande i härfärden inot Ryssland 1350 samt död 1351. Erkebiskop Hemmings tidigare lefnadsödeu. Hans nitälskan för kyrkan och mission3väsendet i norden. Hans testamente. Penningställningen och förhållandet till utlandet 1351 1356 s. 17. Lånefördrag med påfvens legat Jean de Guilbert, 1351. Påfvens hotande kraf. Konungen och hans medlöftesmiin bannlysta (1358). Nytt mynt, 1354. Hansestäderna. Förhällandet Jill Danmark och Mecklenburg. Hertig Bengt Algotsson och reduktionen 1353 1356 s. 23. Herr Bengt hertig öfver Halland och Finland. Slägttafla: hertig Bengts förfäder och fränder. Drottning Blanches morgougåfveoruråde. Erkebiskopens i Lund gods tagna i beslag 1355. Kyrkliga förhållanden 1350 1356 s. 26. Peterspenning. Provisionsväsendet. Märkligare biskopar. Stormännen och Erik Magnusson resa sig mot konung Magnus 1356 1359 s. 30. Stormansväldets fel och förtjenster. Alexandersagan. Stormausätternas gruppering. Junker Erik. Erik antar konungatitel och utdelar förläningar, 1356. Förlikning mellan Magnus och Erik, i april och nov. 1357. Konung Hakan af Norge trolofvad med Valdemar Atterdags dotter Margareta, 1359. Erik och hans gemål dö i pesten, juni samma år. Konung Yaldemars eröfringar 1360 1363 s. 39. Den första kända riksdagskallelse, 1359. Mötet i Söderköping, i nov. 1359. Förbund
ANDRA DELENS INSEHALL. mellan konung Magnus och hertig Albrekt af Mecklenburg, samma år. Helsingborgs kärna. Hertig Albrekts ränker. Valdemar bemäktigar sig Skåne, Bleking och södra Halland 1360 samt Öland och Gotland 1361. Visby fall. Förbund mellan Magnus och hansestäderna. Stillestand mellan städerna och Danmark. Håkans bröllop med Margareta, april 1363. Stormännens stämplingar 1360 1363 s. 49. Stormännens försök att åstadkomma söndring mellan Håkan och Magnus. Håkan hyllasvid Mora till konung jemte Magnus, febr. 1362. Tisby och Gotland s. 54. Gotlands tidigare odling. Visby makt och rikedom. Läge. Kyrkor och kloster. Sägner om Visby fall 1361. Stormännen göra hertig Albrekt till konung s. 61. Hertig Albrekt af Mecklenburg konung i Sverige, 15 febr. 1364. Strider mellan Albrekt samt Magnus och Håkan. Magnus fången i slaget vid Gata 1365. Om Magnus Eriksson. Striderna mellan Albrekt och Håkan. Konung Albrekt blir fullkomligt beroende af stormännen. 1365 1371 s. 70. Krigsåren 1365 1368. Fruktlösa underhandlingar mellan Albrekt och Håkan. Albrekts försäkran till rådet, den 7 ang. 1371. Freden med Håkan och Magnus' frigifvande, den 14 aug. samma år. Konung Magnus' personlighet och död (1374). Den heliga Birgitta (f 1373) s. 74. Birgittas börd. Hennes fromhet. Pilgrimsfärder. Birgitta i Alvastra kloster. Resan till Roma. Birgitta i Roma, Napoli och det heliga landet. Birgittas återfärd och död i Roma 1373. Den heliga Birgittas personlighet. Prof ur hennes uppenbarelser. Birgittinerorden. Konung Albrekts regering åren 1371 1386 s. 92. Osäkerhet och våldsbragder inom landet. Visan om konung Albrekt. Stolts Elisif. Missnöje med Albrekt. Bo Jonsson (grip). Förvaltning och penningyäsen s. 100. Frälset. Länsväsendet. Försvarsväsendet. Skatter. Mynt. Konung Albrekts fall. Drottning Margareta. 1386 1389 s. 106. Arfsföljden i Danmark och Norge. Krig mellan Sverige och Danmark. Albrekt efter Bo Jonssons död 1386. Bo Jonssons testamentarier erbjuda drottning Margareta Sveriges krona, 1388. Slägttafla: Folkungar (hertig Erik Magnussons afkomlingar). Albrekt slagen och tillfångatagen af Margareta vid Falköping, den 24 febr. 1389. UNIONEN UNDER MARGARETA OCH ERIK. 1389-1434. Geografisk öfversigt s. 115. Lagsagor. Stift. Städer, fästen, kloster och märkligare orter. Margaretas strider med tyskarne 1389 1398 s. 129. Albrekts fångenskap. Hättebröderne. Käpplingemorden. Vitaliebröderne. Fredsfördraget i Lindholm 1395. Albrekt frigifves. Sjöröfveriet i Östersjön. Gotland i preussiska ordens våld. Albrekts sista öden och död (1412). Drottning Margareta och konung Erik af Pommern. De inre förhållandena (1397 1412) s. 138. Den sexårige Erik hyllas till tronföljare och medregent i Norge. Lapparnes omvändelse. Margaretas förhållande till de andlige och stormännen. Bo Jonssons testamentarier. Erik
ANDRA DELENS INNEHÅLL. medregent i Danmark och Sverige. Herredagen i Nyköping 1396. Unionsförslaget i Kalmar 1397. Eriks förmälning. Drottning Filippa. Reduktion af skattegods. Skatter. Missnöje mot Margareta. Förhållandet till utländska makter 1389-1412 s. 151. Preussiska orden och Gotland. Den falske Olaf. Fejden på Gotland. Gotland öfverlemnas 1408 åt konung Erik. Kriget med holsteinska grefvarne. Abraham Broderssons afrättning. Underhandlingar med holsteinarne. Drottning Margaretas död 1412. Yadstena kloster.. s. 158. De äldsta, vadstenabröderne. Fru Birgitta förklaras för helgon af påfven i Roma 1391. Heliga Birgittas skrinläggning. Högtidsåret 1394. Abbedissan Ingegerd. Vallfärder från utlandet till Vadstena. Birgittinerkloster utom Sverige. Literär verksamhet. Bröder och systrar. Kyrka och klosterbygnader. Venezianen Pietro Quirinis resa. Kriget mot holsteinarne och hansan 1412 1435 s. 170. Mötet i Nyborg 1413. Holsteinska grefvarnes fortsatta anspråk på Slesvig föranleder krig. Erik intager Slesvig 1417. Tåget till Femern. Hansestäderna gripa till vapen. Kejsar Sigismund dömer, att Slesvig var ett danskt land, 1424. Eriks pilgrimsfärd till Jerusalem. Kriget börjar på nytt. Drottning Filippa försvarar Kjöbenhavn 1428. Hennes död i Vadstena 1430. Fortsatta strider och underhandlingar. Freden i Vordingborg 1435. De inre förhållandena i Sverige 1412 1434 g. 179. Mynt. Skatter. Konung Eriks besök i Sverige. Rättskipning. Eriks försök att göra Bogislav af Pommern till tronföljare. Konungens ingrepp i de andliges makt. Erkebiskopsstolens besättande med ovärdiga män. Jöns Jerekinsson erkebiskop. Missnöje i landet. Farsoter och hård tid. Förläningar åt utländingar. Utländska fogdars förtryck. Jösse Eriksson. Engelbrekt Engelbrektsson. Dalabönderne resa sig 1434. Rörelser inom kyrkans, konstens och literaturens områden 1389 1434 s. 194. Blick på kyrkan och påfvedömet. Reformatoriska rörelser. Svenska ombud vid de utländska kyrkomötena. Möte i Arboga 1417. Förbättrad undervisning. Första förslag till högskola i Sverige. Kyrkligt lif. Fromma stiftelser. Bygnadskonst. Domkyrkorna i Upsala och Linköping. Bildhnggar- och målarkonst. Kyrklig literatur. Erkebiskop Birger Gregersson. Biskop Nils Hermansson i Linköping. Kyrkliga minnen i Finland. Biskop Magnus Olsson Tavast. Tre nya svenska helgon. Den verldsliga literaturen. MOTSTÅND MOT UNIONEN. 1434-1470. Engelbrekt Engelbrektsson. Det första befrielsekriget. 1434 s. 214. Dalarnas folk i spetsen för utvecklingen af Sveriges öden. Engelbrekt Engelbrektsson. Borganäs fäste uppbrändt af dalkarlarne midsommarsdagen 1434. Stormning af Köpings hus. Vestmanlands, Uplands och Rekarnes allmoge förenar sig efter hand med dalkarlarne. Gripsholm brännes. Erik Puke. Resningen i Finland. Mötet i Vadstena, i augusti. Herrarne tvingas att uppsäga konung Erik tro och lydnad. Östgötar och sedan vermländingar deltaga i befrielsekriget. Mötet i Stockholm, september 1434. Anklagelsepunkterna mot konung Erik. Underhandlingar med konung Erik s. 222. Erik inskeppar sig till Sverige med en här. Riksmöte i Arboga, januari 1435. Engelbrekt rikshöfvidsmnn. Möte i Halmstad, maj 1435. Fredsfördrag i Stockholm med konung Erik, oktober samma år. Konungen utnämner drotsete och marsk.
ANDRA DELENS INNEHÅLL. Det andra befrielsekriget. 1436 s. 226. Riksdag i Arboga, januari 1436. Engelbrekt och marsk Karl Knutsson tåga mot Stockholm. Slottet belägras. Karl Knutsson rikshöfvidsman. Engelbrekt erhåller makt, jemngod med marskens. Engelbrekts nya segertåg genom landet. Engelbrekt kallas af rådet till Stockholm. Han mördas af Måns Bengtsson (natt och dag), april 1436. Engelbrekts personlighet. Visan om Engelbrekt. De stora ätterna s. 235. Uplandslagmannen Birger Perssons afkomlingar och slägtskap till andra ätter. Ätten med iejon i vapnet. Ätten med griphufvud i vapnet. Sparreätten. Båtätten. Blå- och vinstorpaätterna. Ätten med en tillbakaseende ulf i vapnet. Ekaslägten. Bjelkeätten. Ätten med natt och dag i vapnet. Yngre Stirrar. Ätten Natt och dag på längden (hammarstadsätten). Bondeätten. Ätten Sture med tre sjöblad. Oxenstjernaätten. Vasaätten. Slägttaflor: Ättlingar af Birger Persson; ätten Bjelke; ätten Natt och dag och de yngre Sturarne; ätten Natt och dag på längden; ätten Bonde; ätten Sture med tre sjöblad; ätten Oxenstjerna. Ställningen i landet efter Engelbrekts död. 1436 s. 244. En tysk krönikeskrifvares omdöme om Engelbrekt. Drotsete Kristiern Nilsson (vase). Marsken Karl Knutsson (Bonde). Marsken och Erik Puke. Möte i Kalmar, juli 1436. Fördrag mellan konung Erik och svenskarne den 1 september samma år. Nytt unionsförslag 1436. Karl Knutsson rikshöfvidsman (1436 1438) s. 249. Mötet i Söderköping 1436. Nytt förslag till unionsakt. Erik Puke afrättas i början af 1437. Biskop Tomas' bref till Karl Knutsson. Jösse Eriksson halshugges af bönderne 1436. Underhandlingar och ränker. Jäsning inom landet. Karl Knutsson nedlägger rikshöfvidsmannaskapet, på herredagen i Arboga, mars 1438. Erik beger sig till Gotland. Möte i Kalmar, juni 1438. Karl Knutsson riksföreståndare (1438 1440). Kristofer konung 1441 s. 257. Herredag i Telge, augusti 1438. Karl Knutsson riksföreståndare, oktober samma år. Danska rådet inkallar samtidigt Kristofer af Baiern. Svenskarne uppsäga konung Erik tro och lydnad, september 1439. Karl Knutsson nedlägger riksföreståndarskapet, september 1440. Kristofer väljes till konung, september 1440, och kröues i Upsala, september 1441. Erik på Visborg. Kristofers regering (1441 1448). Förhållandet till främmande makter s. 264. Kristofers personlighet. Hansestäderna. Kristofers eriksgata samt kröning i Danmark 1443. - Erkebiskopen i Upsala far titeln primas Suecire. Kristofers förmälning med Dorotea af Brandenburg. Den afsatte konung Erik och sjöröfveriet i Östersjön. Tyska orden och Gotland. Kristofers anfallsplaner mot Ryssland och Liibeck. Konung Kristofer, död i januari 1448. Inre förhållanden under konung Kristofers regering (1441 1448). Den nya landslagen s. 269. Karl Knutsson. Förlikning mellan marsken och drotseten, 1441. Marsken och konungen. Konungens och marskens besök på Gotland, 1446. Viborgs hus. 1442 års interimsregering. Konung Kristofers snikenhet. Missväxt och hungersnöd. Lagstiftningsåtgärder. Kristofers landslag, 1442. Karl Knutsson blir Sveriges och Norges konung. 1448,1449 s. 277. Bröderne Bengt Jönsson och Nils Jönsson (oxenstjerna) riksföreståndare 1448. Karl Knutseon vald till Sveriges konung, juni samma år. Kristiern (I) af Oldenburg konung i Danmark. Karl Knutsson korad till Norges konung, juni 1449. Striderna om Gotland. Eriks af Pom-
ANDBA DELENS INNEHÅLL. mern flykt från Gotland 1449. Hans död 1459. Konung Kristiorna anfall mot Visby 1449. Magnus Grens förräderi. Karl Knutssons kröning i Trondhjem, november 1449. Halmstadsmötet 1450. Konung Karl och stormännen 1450 s. 285. Traktaten i Halmstad, maj 1450 Kristiern krönes till Norges konung, juli samma år. Drottning Katarina. Stormännens förräderi. Möte i Arboga, juni 1450. Stormännen vilja beröfva konung Karl all makt. Konung Karl och påfven. Mötet i Avaskär 1451 och kriget 1451 1453 s. 290. Drottning Doroteas morgongåfva. Danskarnes fiendtligheter i Sverige, hösten 1451. Konung Karls härjningar i Skåne och Halland 1452. Lödöse brändt. Svenska flottan. Danskarnes anfall på Stockholm oeh Öland. Krigshändelserna i Vestergötland. Tord Bonde. Ture Turesson (bjelke). Stille3tånd med Danmark 1453. Inre förhållanden under konung Karls regering 1448 1456 s. 300. Fru Birgitta på Hammersta. Erkebiskop Jöns Bengtsson och Magnus Gren. Karl och de andlige. Inskränkniug i stormännens rätt att besitta län. Konungen och folket. Sveriges äldsta myntordning. Rikets ekonomiska ställning. Gotlandsvisan. Krönikor. Fjortonhundratalets försök att teckna Sveriges historia. Sagan om Didrik af Bern, ni. fl. Bildande konst. Krigsåren 1455 och 1456. Erkebiskop Jöns Bengtssons uppror 1457 g. 313. Hansan. Danskarnes infall i Sverige, våren 1455. Fästet Danaborg. Karlsborgs fäste. Tord Bonde mördad, maj 1456. Borgholm. Erkebiskop Jöns Bengtsson gör uppror. Stockholm belägras. Konung Karl flyr till Danzig, februari 1457. Karl under motgångens tid. Kristiern af Oldenburg blir Sveriges konung 1457 s* 317. Jöns Bengtsson och Erik Axelsson (Tott) riksföreståndare. Kristiern väljes till Sveriges konung den 23 juni 1457. Konungens kröning den 3 juli samma år. Ställningen i Finland. Stormännen. Konung Kristiern I:s förhållande till utlandet. 1457 1463 s. 320. Tyska orden. Slägttafla: Ätten Oldenbnrg. Planer på Estland. Danzig. Hansestäderna. Förbund med Frankrike mot England, 1456. Skotland. Novgorod och ryssarne. Kristiern hyllas till herre öfver Slesvig-Holsteiu. Inre förhållanden under konung Kristierns regering 1457 1463 s. 324. Kyrkan och presterskapet. Unionsmöte i Skara, januari 1458. Tronföljden i Sverige och Norge tillförsäkrad Kristierns hus. Drottning Doroteas morgongåfva. Mötet i Stockholm 1458. Anklagelsepunkterna mot konung Karl. Domen öfver honom. Konungen och påfven. Kristiern och stormännen. Skatter. Kristierns sätt att skaffa sig penningar. Missnöje med konung Kristierns regering. Erkebiskoj) Jöns fängslas, 1463. Uplandsböndernes uppror. Kristiern I:s blodbad på Helgeandsholmen i Stockholm 1463. Biskop Kettils resning 1464 s. 331. Biskop Kettil Karlsson (vase) rikets höfvidsman, februari 1464. En dansk här infaller i Sverige. Striden vid Harakers kyrka, april 1464. Stockholm belägras. Slägttafla: Vasaätten (före tronbestigningen). Konungen bannlyst lemnar Sverige. Konung Karl andra gången konung. 1464, 1465 s. 333. Karl återkallas, juli 1464. Hyllas till konung, augusti samma år. Missämja mellan konungen och biskop Kettil. Jöns Bengtsson frigifven. Stormännens stämplingar. Konung Karl afsäger sig Sveriges krona den 30 januari 1465. Biskop Kettil och erkebiskop Jöns riksföreståndare 1465,1466 s. 336. Biskop Kettil dör i pesten, augusti 1465. Möte mellan de tre rikenas råd i Jönköping, februari 1466. Missnöje med erkebiskopen.
ANDRA DELENS INNEHALL. Herr Erik Axelsson riksföreståndare 1466, 1467 s. 338. Tottarue. Slägttafln: Ätten Tott. Erik Axelsson (Tott) riksföreståndare, september 1466. Flygskrifter om konung Kristiern. Två stormanspartier. Våldsbragder. Karl Knutsson återkallad, den 21 september 1467. Erkebiskop Jöns Bengtsson dör i december samma år. Konung Karl Knutssons tredje regering. 1467 1470 s. 346. Konungen låter hylla sig i flere landskap. Ivar Axelsson (Tott). Mötet i Halmstad, juli 1468. Krig med Danmark. Axevall, nppbrändt af danskarne den 30 juni 1469. Hansan söker medla fred. Stormännens affall. Konung Karl dör den 15 maj 1470. Inre förhållanden. Konst och vetenskap. 1457 1470 s. 356. Osäkerheten i landet. Myntväsen. Kyrkor och kloster. Bygnadskonst. Målarkonst. Historieskrifning: Ericus Olai. RIKSFÖRESTÅNDARNES TID. 1470-1521. Sten Sture den äldre blir riksföreståndare. Slaget vid Brunkeberg 1471 s. 361. Sten Sture den äldre. Herr Sten koras af rådet till rikets föreståndare, midsommarstiden 1470. Riksföreståndarskapét faststäldt på riksdag i Arboga, den 1 maj 1471. Konung Kristiern.1:8 försök att återvinna Sveriges krona. Slaget vid Brunkeberg, den 10 oktober 1471. Sankt Göran och draken. Stockholms stad s. 368. Den egentliga staden, staden inom broarna. Bygnadssätt. Samfärdsel. Handel. Borgerskap. Embeten eller handtverkarlag. Gillen. Förhållandet till Danmark 1471-1481 s. 373. Fred med Danmark, juli 1472. Nya tvister och möten. Kristiern I:s underhandlingar med påfven och främmande furstar för att kufva Sverige. Påfven bannlyser svenskarne. Förlikning mellan Danmark och Sverige, januari 1476. Unionsmöte i Kalmar och Ronneby, augusti samma år. Konung Kristierns förhållande till Slesvig-Holstein och hansan. Kristierns personlighet. Kristiern I dör den 21 maj 1481. Sveriges förhållande till de östra grannarne. 1471 1481... s. 378. Finland. Tottarne. Livländska orden. Novgorod. Ryssland. Förhållandena till danske konungen Hans och herr Ivar Axelsson. 1481-1487 s. 380. Junker Hans' hyllning till Sveriges och Norges konung. Möte i Kalmar mellan danska och svenska rådsherrar, augusti 1482. Norska rådet väljer särskild riksföreståndare. Halmstads recess, januari 1483. Hans krönes till Danmarks och Norges konung samma år. Ivar Axelsson (Tott). Kalmar recess, september 1483. Möte i Kalmar, augusti och september 1484. Upplopp i Stockholm, november samma år. Uppror i Vestergötland. Livländska orden och Riga. Ivar Axelsson (Tott). Sten Sture och hansan. Hansestäderna och konung Hans. Sjöröfveriet i Östersjön och Vesterhafvet. Drottning Doroteas död (i november 1495). Kyrkans, literaturens och konstens tillstånd. 1470 1496.. s. 389. Erkebiskop Jakob Ulfsson. Biskop Henrik Tidemansson i Linköping. Brynjulf Gerlaksson i Skava. Konrad Rogge i Strengnäs. Strengnäs domkyrka. Biskop Lydeka Abelsson i Vesterås. Vesteiås domkyrka. Biskopar i Vexiö. Kort Bitz och Magnus Nilsson i Äbo. Biskopssynodeu i Arboga 1474, den sista som under medeltiden hållits i Sverige. Gudstjensten.
ANDRA DELENS INNEHALL. Kyrkliga stiftelser. Klostren. Katarina Ulfsdotters skrinlaggning 1489. Boktryckarkonsten i Sverige. Undervisningen. Upprättandet af Upsala högskola 1477. Kyrkomålningar. Inre förhållanden 1470-1497 s. 403. De stora ätterna: Sture, Tott, Bjelke, Oxenstjerna, Bonde, Sparre, Trolle, Gyllenstjerna, Posse, Fleming m. fl. Nils Klansson till Vik. Lagskipning. Lagstiftning. Skogshushållning. Bergsbruk. Handel. Myntväsen. Rikets ekonomiska tillstånd. Oenighet mellan herr Sten Sture och rådet. Kriget med ryssarne. 1493-1497 s. 409. Rådsmöte i Telge, midsommarstiden 1493. Förbund mellan ryssarne och konung Hans, november samma år. Möten och underhandlingar mellan svenskar och danskar. Unionsmöte i Ny Lödöse, maj 1494. Konung Hans antagen till Sveriges konung vid ett rådsmöte i Stockholm, augusti 1494. Brytning mellan Sten Sture och Jakob Ulfsson. Unionsmöte i Kalmar, raidsommarstiden 1495. Knut Posse försvarar Viborg. Ryssarnes härjningar i Finland 1496. Ivangorod tages af svenskarne. Missämja mellan Sten Sture och Svante Nilsson. Stillestånd med Ryssland, mars 1497. Herr Sten Sture afsättes och Hans antages till konung 1497 s. 414. Herr Sten och stormännen. Konung Hans' rustningar. Möte i Ny Lödöse, juli 1496. Rådsherrarne afsätta Sten Sture, den 7 mars 1497. Krig ined Danmark. Stormännen gifva konung Hans trohetsförsäkringar, i maj 1497. Sten Sture belägrar Staket. Flere slott gifva sig åt Hans. Hans krönes till Sveriges konung, den 26 november 1497. * Konung Hans' regering i Sverige. 1497 1501 s. 420. Sten Stures förläningar. Prins Kristiern väljes till tronföljare, den 5 december 1497. Ny myntordning samma år. Drottning Kristina krönes i Upsala, den 3 februari 1499. ' Prins Kristiern hyllas i Stockholm, den 29 maj. Tåg mot Ditmarsken. Sten Sture och Svante Nilsson försonas, år 1500. Missnöje med konung Hans. Uppror i Upland. Möte i Vadstena, den 1 augusti 1501. Stormännen uppsäga konungen tro och lydnad. Konung Hans lemnar Stockholm, den 11 augusti. Konungens personlighet. Herr Sten Stures senare riksföreståndarskap. 1501 1503 s. 427. Resningen mot konung Hans. Drottning Kristina försvarar Stockholms slott. Herr Sten andra gången riksföreståndare, den 12 november 1501. Drottning Kristina uppger Stockholms slott, den 9 maj 1502. Konung Hans utanför Stockholm med en flotta, den 12 i samma månad. En svensk här inrycker i Norge. Kriget i Vestergötland och Finland. Drottning Kristina frigifves ur sin fångenskap. Herr Sten dör i Jönköping, den 14 december 1503. Herr Svante Nilsson och striderna med Danmark. 1504 1512 s. 430. Svante Nilsson riksföreståndare, januari 1504. Stillestånd med ryssarne. Unionsmöte i Kalmar, juni 1505. Riksföreståndaren med flere svenska herrar dömda som majestätsförbrytare. Strider med Danmark: Kalmar intaget af svenskarne 1506, Ake Hansson (Tott) härjar i Halland, Kastelholm eröfradt af danskarne 1507. Fru Märta befälhafvare på Stockholms slott. Riksmöte i Stockholm, oktober 1507. Strider och underhandlingar med Danmark. Riksmöte i Stockholm 1508. Stillestånd med Danmark, fred och fredsbrott. Förbund med Ryssland, 1510, och med vendiska städerna samma år. Åke Hanssons död. Prins Kristierns infall i Vestergötland, januari 1511. Inre förhållanden intill herr Svante Nilssons död (1512)... s. 443. Svante Nilssons personlighet. Stormännen. Prelaternes strid om makten. Finlands betryckta ställning. Sten Kristerssons (oxenstjerna) uppror 1511. Rådet sätter sig emot herr Svante. Svante Nilssons död, den 2 januari 1512. Herr Sten Sture den yngre riksföreståndare, första tiden 1512 1516 s. 447. Vesterås, Stockholms, Stegeborgs och Kalmar slott öfverlemnas åt herr Sten. Möte i Ar-
ANDRA DELENS INNEHÅLL. boga, januari 1512. Erik Trolle hyllas af rådet till höfvidsman. Underhandlingar med Danmark. Möte i Malmö, april 1512. Herr Sten hyllas i Stockholm till riksföreståndare, den 23 juli. Konung Hans' död den 20 februari 1513. Fred med Danmark, juli samma år. Jakob Ulfsson afsäger sig erkebiskopsembetet, augusti 1514. Gustaf Trolle vigd till hans efterträdare, maj 1515. Mötet mellan herr Sten och Gustaf Trolle i Upsala domkyrka, februari 1516. Konung Hans' död. Kristiern II s. 452. Danska riksrådets klagoskrift öfver konung Hans. Kristiern II:s uppfostran. Kristiern som vice konung i Norge. Dyveke. Kristierns kröning till Danmarks och Norges konung, 1514. Konungens handfästning. Dyvekes död och domen öfver Torben Oxe, 1517. Hustru Sigbrit. Herr Sten Stures sista tid 1516 1520 s. 457. Herr Stens samtida: Jakob Ulfsson, Hemming Gad, Hans Brask, Gustaf Trolle. Herr Sten belägrar Staket. Riksdag i Arboga, jan. ] 617. Unionsmöte i Halmstad, i febr. En dansk flotta ankommer till Stockholms skärgård, den 4 aug. Striden vid Vädla. Riksdag i Stockholm, nov. 1517. Erkebiskop Trolle afsatt och fången. Herr Steu återupptager fiendtligheterna mot Danmark, jan. 1518. Staket nedbrytes. Aflatskrämaren Arcimboldo. Konung Kristiern belägrar Stockholm, midsommarstiden 1518. Strid vid Brännkyrka, i slutet af juli. Arcimboldos färd i Sverige och Danmark 1518 och 1519. Sten Sture och hans anhängare bannlysta. Kriget 1519. Slaget vid Bogesund, den 19 jan. 1520. Svenskarne å nyo slagna vid Tiveden, den 1 febr. Sten Sture dör på Mälarens is, den 3 febr. 1520. Sten Stures myntordning (1513). Konung Kristierns regering 1520 1521 s. 470. Sveriges ställning vid Sten Sture den yngres död. Kristiern II erkännes af rådet som Sveriges konung, den 2 mars 1520. Kristina Nilsdotter (gyllenstjerna) försvarar Stockholm. - Långfredagsslaget i Upsala den 6 april. Riksdag i Kristierns läger vid Stockholm, den 3 juni. Befrielsekriget i mellersta Sverige. Stockholms belägring. Fru Kristina uppger slottet. Kristierns intåg i hufvudstaden, den 7 september. Konungens kröning, den 4 november. Stockholms blodbad. Kristierns blodbesudlade återväg till Danmark. Hans lagstiftningsåtgärder. Gustaf Eriksson i Dalarna. Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens senare skede. Styrelse och förvaltning s. 482. Konungamakten. Frälset. Rådet. Allmogen delaktig i rikets styrelse. Riksdagar. Rådsmöten eller herredagar. De gamla landskapen förlora sin politiska betydelse. Riksföreståndarskap. Lagskipning. Administrativ indelning. Krigsväsen. Den materiela odlingen s. 486. Näringar. Handel. Sjöfart. Myntväsen. Stadslifvet. Bygnadssättet i städerna. Tyskar i deras styrelse. Den andliga odlingen s. 491. Kyrkan. Helgondyrkan. Fromma stiftelser. Kloster. Upsala högskola. Literär verksamhet. Språket. Bildande konst. Lefnadssätt och seder s. 499. Samhällsklassernas inbördes förhållande. Klädedrägten. Stormannens hem. Vapen. Allmän återblick.