Boplatslämningar vid Vreta i Rystad

UV ÖST RAPPORT 2003:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Boplatslämningar vid Vreta i Rystad Arkeologisk utredning inför flygplan på pelare utmed E4:an Staby 7:33, Rystad socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-3148-2003 Fredrik Molin 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Fyndteckningar Fredrik Molin Utskrift UV Öst, Linköping 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2003 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2003:45 ISSN 1404-0875 2

Innehåll 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Undersökningsresultat 7 Utvärdering och vidare åtgärder 8 Referenser 8 Administrativa uppgifter 8 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar och profiler 9 3

Fig 1. Utdrag ur Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4

Arkeologisk utredning, etapp 2 Boplatslämningar vid Vreta i Rystad Under oktober månad 2003 utfördes en arkeologisk utredning, etapp 2 i form av sökschaktsgrävning strax nordväst om Vreta i Rystad utanför Linköping. I anslutning till ett överodlat impediment påträffades boplatslämningar i form av härdar och slagen kvarts. I samband med flygets 100-års jubileum den 17:e december 2003 planerar Linköpings kommun tillsammans med Saab AB och Flygvapenmuseet att ställa upp sex flygplan på betongpelare vid tre platser längs med E4:an. År 2003 är det 100 år sedan Bröderna Wright genomförde den första lyckade flygningen. Linköpings kommun har ett intresse i att uppmärksamma detta jubileum och att även accentuera Linköpings position som stor flygstad i Sverige. Flygplanen är en del av de aktiviteter som intressenterna planerar att genomföra under året. Med anledning av planarbetet har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst tidigare utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 (Lundqvist 2003). Utredningen förordade vidare arkeologiska åtgärder i form av en utredning etapp 2, dvs sökschaktsgrävning vid Vreta, Staby 7:33, nordöst om Tallboda strax utanför Linköping. Den arkeologiska utredningen genomfördes efter beslut från Länsstyrelsen i Östergötlands län. Föreliggande rapport redovisar resultatet av den arkeologiska undersökningen. Flygplanen kommer att placeras på betongpelare med två plan per grupp. Marken utformas som en cirkulär svagt välvd yta med beläggning. Vid Vreta är flygplanen Saab 37 Viggen samt 35 Draken aktuella för uppställning. Till ytan, och runt denna, kommer det att löpa en grusad serviceväg. Totalt innebär exploateringen en cirkulär ca 30 m i diameter stor yta med tillkommande serviceväg, ca 300 meter lång. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska utredningen var att konstatera om ej synliga fornlämningar förekom inom det planerade exploateringsområdet. Om så var fallet var målsättningen att bedöma lämningarnas karaktär och om möjligt avgränsa dessa inför en eventuell kommande förundersökning. Utredningen utfördes i form av sökschaktsgrävning med hjälp av grävmaskin. Matjordslager och vegetationsskikt avlägsnades med maskinkraft ner till anläggningsnivå och därefter användes handredskap vid framrensningsarbetet. Ett urval av representativa fynd samlades in för att om möjligt fastställa lämningarnas ålder. Plandokumentationen utfördes för hand och har i efterhand delvis digitaliserats. Dokumentationen av undersökta anläggningar företogs i skala 1:20. 5

/ X 6480450 S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 X 6480200 Y 1495650 Y 1495450 Fig 2. Karta över utredningsområdet vid Vreta, Staby 7:33. Grävda sökschakt är markerade. Skala 1:1500. 6

Topografi och fornlämningsmiljö Servicevägen anläggs i brukad odlingsmark och kommer att följa ytterkanten av ett åkergärde som delvis ligger i träda. Undergrunden utgörs av lermarker med visst inslag av morän. Betongpelare samt fundament anläggs på en topografiskt markerad moränhöjd i nordväst sydöstlig riktning. Idag delas höjdryggen av E4:an. Undergrunden består av växlande sandig och lerblandad morän med tämligen stort inslag av större moränstenar. Vid schaktningstillfället framkom hällar av berg i dagen vilka tidigare legat exponerade, men som överodlats i samband med ett modernt åkerbruk. Höjdryggen löper ca 45 m ö h och var under äldre stenålder, dvs mesolitikum, delar av en större ö i Litorinahavet för ca 7000 år sedan. Då utgjorde platsen södra delen av en långsträckt udde, ca 800 meter från fastlandet. Udden får anses som lämplig för strandnära boplatsaktiviteter under äldre stenålder. Höjdryggen ligger dessutom i en uppenbar järnåldersmiljö med flertalet näraliggande skålgropslokaler, gravfält och stensträngar. Redan i det första utredningsskedet slogs det fast att sannolikheten var stor att lämningar från järnålder kunde finnas längs höjdryggen, i form av en mindre boplats eller möjliga gravar. Undersökningsresultat 10 sökschakt grävdes för servicevägen. Samtliga förlades i anslutning till en mindre förhöjning i det i övrigt flacka åkergärdet. Schakten omfattade drygt 60 löpmeter vilket sammanlagt innebar att ca 100 m 2 yta öppnades upp med maskin. Samtliga schakt var tomma på förhistoriska lämningar. På höjden där fundament och flygplan skall placeras grävdes 7 sökschakt, samtliga i nordöst sydvästlig riktning. Schakten omfattade drygt 200 löpmeter vilket sammanlagt innebar att en ca 320 m 2 stor yta undersöktes med maskin. De längre schakten grävdes med början i sydvästra sluttningen, upp över höjden samt ner i sluttningen åt nordöst. Kortare schakt förlades till krönet av höjdryggen. Det stod tidigt klart att höjden förr hyst flera uppstickande bergsknallar som under sen tid blivit överodlade. I flera av schakten påträffades renspolat berg i dagen under matjordsskiktet. På krönet var matjorden 0,2 m mäktig medan det var tjockare, upp till 0,4 m längs höjdens sluttningar. I flera schakt fanns även uppenbara spår efter stenlyft som en effekt av ett modernt jordbruk. Undersökningen resulterade i att tydliga boplatslämningar kunde konstateras i anslutning till höjden. I sökschakten påträffades 5 härdar av järnålderskaraktär samt ett område med slagen (bearbetad) kvarts. Härdarna (A1 A5) låg i schakten 1, 3, 4 och 7. De var relativt likartade, runda eller ovala till formen och mellan 0,7 1,0 m stora. De avtecknade sig tydligt mot undergrunden. Samtliga var distinkta med en fyllning av sot och kol samt skärviga och skörbrända stenar. Flera var uppenbart skadade av sentida odling. I schakt 7 framkom ett fåtal bitar slagen kvarts i samband med finrensning av undergrunden. Kvartsfynden (F1) kan klassificeras som 1 bipolär kärna, 2 avslag samt 1 avslagsfragment. Avslagen är producerade med hjälp av både plattforms- och bipolär metod (se figur 3). 1 2 3 Fig 3. Slagen (bearbetad) kvarts från Vreta. 1 Bipolärt avslag. 2 Plattformsavslag. 3 Bipolär kärna. Skala 1:1. Teckning Fredrik Molin. 7

Utvärdering och vidare åtgärder Den arkeologiska utredningen, etapp 2 konstaterade att boplatslämningar av två skilda karaktärer fanns på den höjd där fundament och flygplan planerades att uppföras. Härdarna var av typisk järnålderskaraktär och bör indikera att åsryggen nyttjats under tidsperioden. Kvartsfynden kan inte närmare dateras. Höjden över havet, 45 meter, gör det emellertid sannolikt att de representerar spåren efter en strandnära mesolitisk bosättning. Härdarna var fåtaliga samt skadade av sentida jordbruk. Inga ytterligare lämningar såsom stolphål, gropar eller tillhörande fynd kunde konstateras. Den slagna kvartsen begränsades till ytan längst åt sydöst. Det är sannolikt att ytterligare stenålderslämningar finns längre åt sydöst, lokaliserade till spetsen av den forna udde som höjdryggen en gång utgjort. Efter samråd med Länsstyrelsens Kulturmiljöenhet och Linköpings kommun beslutades att begränsa exploateringsytan åt söder och sydöst, så att huvuddelen av den nyupptäckta fornlämningen lämnades orörd. Återstoden, dvs tre stycken anläggningar i form av härdar, dokumenterades och borttogs i samband med den arkeologiska utredningen (se bilaga 1). Efter undersökningen bedömer Riksantikvarieämbetet, UV Öst att de planerade flygplanen kan uppställas inom anvisad yta på höjden, samt att servicevägen kan byggas utan att ytterligare arkeologiska undersökningar behöver utföras. Huvuddelen av fornlämningen kvarligger utanför den exploaterade ytan. Linköping i oktober 2003 Fredrik Molin Referenser Lundqvist, L. 2003. Flygplan på pelare utmed E4:an en översiktlig antikvarisk bedömning. Skrivelse RAÄ Dnr: 421-2774-2003. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-3148-2003. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-15457-03, 2003-10-10. Projektnummer: 1520522. Undersökningstid: 17 20 oktober 2003. Projektgrupp: Fredrik Molin och Katarina Österström. Entreprenad: ÖGRÄF, Lanshed Gräventreprenad. Undersökt yta: 420 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8F 6j LUESTAD, edition 2 Apr 1982. Koordinatsystem: Rikets 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans SV-del: x6480300 y1495500. Höjdsystem: RH 1970. Arkiv: Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm; 1 ark profilritning i skala 1:20. Fynd: Fnr 1, inlämnas till Statens Historiska Museum (SHM). 8

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar och profiler A1. Härd (härdbotten) Belägen i NÖ-delen av schakt 1 i sluttning. Skadad av plöjning. Rund 0,8 m i diameter, 0,05 m djup. Sotig fyllning med något kol och ett fåtal skärvstenar. Undersökt och borttagen. Ej ritad i profil. A2. Härd Belägen i NÖ-delen av schakt 3 vid släntfot. Skadad av plöjning. Rund 0,7 m i diameter, 0,10 m djup, plan botten. Sotig fyllning med kol och skärvstenar. Undersökt och borttagen. Ritad i profil. A3. Härd Belägen i NÖ-delen av schakt 3 i sluttning. Skadad av plöjning. Rund 0,85 m i diameter, 0,15 m djup, plan botten (svagt skålad). Sotig fyllning med kol och skärvstenar. Undersökt och borttagen. Ritad i profil. A4. Härd Belägen i SV-delen av schakt 4 i sluttning. Ej framrensad i sin helhet. Sotig fyllning med kol och skärvstenar. Ej undersökt. Kvarligger utanför exploateringsområdet. A5. Härd Belägen i schakt 7 på krönet av höjdrygg. Oval 1,0x0,8 m stor. Sotig fyllning med kol och skärvstenar. Större moränstenar längs kanterna. Ej undersökt. Kvarligger utanför exploateringsområdet. A2 Härd A3 Härd 1 1 2 2 1 A2 Härd. Fyllning av sotig/kolig mo med inslag av skärvstenar. 2 Botten mo. 1 A3 Härd. Fyllning av sotig/kolig mo med inslag av skärvstenar. Koncentration av skärvstenar mot anläggningens mitt. 2 Botten mo. Skala 1:20. Skala 1:20. 9