LJUD OCH VIBRATIONER I LÄTTA GOLV PROBLEMÖVERSIKT OCH ERFARENHETER FRÅN LABB- MÄTNINGAR I JSP2 Ett bättre byggande 2017 Dag Glebe 2017-10-25 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET
Ljud och vibrationer i lätta golv problemöversikt och erfarenheter från labb-mätningar I JSP2 Den komplexa bilden Utmaningar med lätta golv Labbmätningar i JSP2 Men hur låter det? 2
Ljudutbredning från golv är komplext 3
Men vad är de största akustiska utmaningarna för golv? Fram till nittiotalet funkade allt det ganska förutsägbart Tunga bjälklag Bedömning med vägningskurva baserat på typiskt bra hus. Gav representativa ensiffervärden för den tidens golv men någonting hände flervåningshus i trä lätta konstruktioner boende började klaga på stegljud Men golven såg bra ut när man tittade på vägda värden?! ISO 717-2 4
Hur har man försökt lösa det? Akulite Hypotes: Vägningskurvan täckte inte in lågfrekventbuller Lösning: Mäta ner till 50 Hz istället för 100 Hz men 20 Hz hade varit ännu bättre (men svårt att mäta) SS 25267 Ljudklassning bostäder: Stegljudsnivå L nt,w,50 med spektrumanpassningsterm ner till 50 Hz Möjligt använda spektrumanpassningsterm ner till 20 Hz: För att undvika störande lågfrekventa stegljud vid frekvenser under 50 Hz kan krav på vägd standardiserad stegljudsnivå med och utan spektrumanpassningsterm 20 Hz 2500 Hz, L nt,w,20, enligt Bilaga A användas. SS 25268 Ljudklassning vårdlokaler mm: under revidering 5
Men vad vilka ljud avses? Stomljud när ljudet färdas som vibrationer Vid gång: Trumljud ljud i samma rum Stegljud ljud i våningen under Andra ljudkällor: Luftljud Men: dålig stegljudsisolering = dålig luftljudsisolering 6
Stegljud Om det är tunga golv (t ex betong) kan tjocka mattyper eller laminatgolv på vekt underlag ge bra stegljudsisolering Typiskt ger en massa fjäder massa lösning (en resonans) en förbättring, som ökar med ökad massa och/eller vekare mellanskikt 7
Flanktransmission - omväg via väggar Hårda kopplingar längs kanterna eller genomföringar bör undvikas för flytande golv 8
Lätta bjälklag fler akustiska utmaningar Stegljud lågfrekvent buller: Är massan för låg så är det svårt att få till tillräckligt vekt skikt. Även svikt/svaj kan bli problematiskt, särskilt vid långa spann Styvheten viktig för lätta bjälklag ofta dimensionerande Oönskade symptom är t ex klirrande fat och koppar i skåp Diagram för klassning av vibrationsegenskaper i golv från RFCS 9
Praktiskt exempel - kontorsgolv i JSP2 Utgångspunkter Trä i stommar och golv (synligt, exv KL) Flexibla vägglösningar Högst 30 cm tjocklek golv Större golvytor - längre spann Exempel på risker Trä + låg bygghöjd ger risk för lågfrekvent stegljudsbuller Flexibla lösningar för olika plan gör att verksamheter och funktioner inte kan samordnas Genomgående övergolv möjliggör horisontell transmission Exempel på konstruktionslösningar Nedpendlat gipsundertak (massa fjäder - massa) Flytande golv eller veka installationsgolv Flytspackel Tätare golvbjälkar 10
Effekter av utgångspunkterna På grund av begränsad konstruktionshöjd: extra undertak ger Styv luftfjäder Hög resonansfrekvens Mer lågfrekvens Högre stegljudsnivå Lägre reduktionstal Det vill säga: Motsatt effekt mot den önskade 11
Men hur låter det? Hur kan resultaten kommuniceras? Effekten kan simuleras/auraliseras Ljudfiler togs fram från mätdata och inspelade kraftspektra Bättre förståelse hos konstruktör Bättre beslutsunderlag för utvecklingsprocessen 12
Lyssningsdemonstration på RISE Lågfrekvensen MÅSTE återges korrekt om upplevelsen ska bli rätt RISE Ljud och Vibrationer Ambisonics-anläggning Auralisering av labbmätningar 13
Liten sammanfattning Lätta golvkonstruktioner medför speciella utmaningar Lågfrekvensbuller från steg kan bli extra störande Använd spektrumanpassningstermer för utvärdering Svikt kan ge oönskade effekter som klirrande porslin i skåp osv Styvheten ofta dimensionerande Svårt att få till veka mellanskikt: att bygga massa fjäder massa kan vara riskabelt och ge motsatt önskad effekt Bra att auralisera resultaten Lyssnande ger en helt annan förståelse för problematiken Viktigt att lyssningen är representativ 14
Dag Glebe dag.glebe@ri.se 010-516 5731 070-617 5731 RISE Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET