FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT



Relevanta dokument
EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Fjällen i ett föränderligt klimat en vandring i tid och rum på Getryggen

Klimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?

Fjällen i ett föränderligt klimat en vandring i tid och rum på Getryggen

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

ÄBIN Västerbotten 2012

Klimat, vad är det egentligen?

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Hur påverkar klimatförändringen den biologiska mångfalden i skogen?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Älgbetesinventering 2016

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2016

Älgbetesinventering 2018

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Stockholm

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Det gångna seklet var ovanligt varmt, liksom

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Markförsurning utveckling och status

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2016

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Referenshägn för studier av påverkan av klövviltsbete på vegetationsutveckling ett samarbetsprojekt mellan Holmen Skog och SLU Årsrapport 2017

SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Åldersbestämning av träd

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Fakta om klimatförändringar

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

VA-frågor och klimatförändringar

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Fakta om klimatförändringar

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka

Älgbetesinventering 2019

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Älgbetesinventering 2016

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Älgbetesinventering 2018

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Älgbetesinventering 2018

MAMMUT. Utställningsfakta

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skador på tallungskog orsakade av älgbete på marker i Fredriksberg 2008

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Transkript:

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Leif Kullman

HYPOTES: FÖRSVINNANDE FJÄLL I EN VARMARE VÄRLD Källa: C. Bernes, En varmare värld

Kommer genuina fjällväxter att försvinna i ett varmare klimat om skogen fjällvandrar? Isranunkel

TRÄDGRÄNSENS DYNAMIK - NYCKELN TILL FJÄLLANDSKAPETS FRAMTID

HISTORISKT PERSPEKTIV VIKTIGT FÖR ATT FÖRSTÅ DET SOM HÄNDER IDAG Vår plats i klimathistorien Hur har klimatets förändringar påverkat det levande fjällandskapet i det förgångna?

KVARTÄRTIDEN SENASTE 2,5 MILJ ÅR Regelbundna växlingar istider (100 000 år) och mellanistider (10 000-12 000 år). Vår mellanistid (Holocen) har varat c. 12 000 år

Kvartärtidens klimat styrs på ett förutsägbart sätt av förhållandet mellan jorden och solen (Milankovitchcyklerna) återkommande glacialer och interglacialer

DE FÖRSTA TRÄDEN VÄXTE DÄR DAGENS GLACIÄRER FINNS Ekorrglaciären (Sylarna) Björk 9020 år Tall 7590 år Björk 8730 år

Tallens postglaciala trädgränshistoria speglar klimatets utveckling

Fjällandskapet är resultatet av en långsiktig avkylning som pågått under 9500 år fram till 1800-talets slut

4500 ÅR SEDAN - SVALARE OCH MER SNÖ Neoglacialen Glaciärer bildas där björk, tall, gran, lärk, rönn och asp tidigare vuxit, biologisk utarmning, älgen viker och renen expanderar 8710 år Ekorrglaciären (Sylarna)

MEDELTIDEN (900-1300 AD) VARMARE ÄN IDAG Rester av medeltidsskogen på Täljstensvalen 1000 år gamla

Medeltidens värme skapade fjällskogar av i nutiden oöverträffad storlek och grovlek

LILLA ISTIDEN - 1300-1900 AD Glaciärtillväxt, skogsdöd och fjällspridning Aldrig så nära ny istid! Storglaciären (Kebnekaise) 1904 2013 Foto: Borg Mesch

EKOLOGISKA EFFEKTER I NORR AV KLIMATFÖRBÄTTRINGEN EFTER LILLA ISTIDEN Smältande glaciärer och permanenta snölegor Tinande permafrost Stigande trädgränser Odlingsgränser flyttar norrut och mot fjällen Ökad biologisk mångfald Ökad skogstillväxt SENASTE 100 ÅREN: + 1,4 C Sommartemperatur (jja) Storlien 1901-2012

TINANDE PERMAFROST SÄKERT TECKEN PÅ ÄNDRAT KLIMAT

TRÄDGRÄNSEN DEFINITION Höjd över havet för översta minst 2 m höga individ av viss trädart Trädgräns Skogsgräns

TRÄDGRÄNSEN I princip beror trädgränsens läge av vegetationsperiodens längd och värmeinnehåll - även vintertemperaturen spelar roll Känslig indikator på ändrade växtvillkor i fjällens ekosystem

Hårdeggen (Jämtland) Δ 85 m 2009 1975 1915 H. Smith

TRÄDGRÄNSER Kebnekaise 1915-2013 - stigning 180 m 1915-730 m ö.h. 2013-910 m ö.h.

TRÄDGRÄNSER Abisko 1915-2013 - stigning 230 m

... men på sikt går det sämre för björken Tidigare och mer fullständig snösmältning gör fjällmarken torrare och det gillar inte björken

TALLEN VINNARE I VARMARE, TORRARE OCH MER SNÖFATTIGT KLIMAT 30-talstallar på fjällvandring Barfredhågna (Dalarna)

GRANENS TRÄDGRÄNS STIGER FRÄMST GENOM TILLVÄXT AV URGAMLA KLONER Old Tjikko 9500 år

GAMLA GRANAR BLIR SOM NYA OCH LANDSKAPET FÖRÄNDRAS 1929 Mullfjället (Jämtland) 2007

SKOGSGRÄNSEN FÖRSKJUTS EXTREMT LÅNGSAMT 2013 1914 H. Smith Tallens trädgräns har avancerat 15 km längre in i Handölsdalen under senaste 100 år

Stabil björkskogsgräns - trädgräns upp 140 m sedan 1915 1915 2010 Mettjeburretjakke (Jämtland)

1919 TANDÖVALA TIDIGARE SVERIGES SYDLIGASTE FJÄLL FINNS INTE LÄNGRE B 2010 Granens åldersfördelning

ÄDLA LÖVTRÄD TILLBAKA I FJÄLLEN 8000 ÅR SEDAN SIST Predikstolen 1055 m ö.h. Laptentjakke 990 m ö.h. Ek (Quercus robur) Alm (Ulmus glabra)

DRAMATISKA FÖRÄNDRINGAR I HÖGFJÄLLSFLORAN Fjällfloran har ökat med 60-115 % 1950-2010 Getväppling Gullris Mjölkört

EXOTER INVADERAR FJÄLLTAIGAN Contortatall Sibirisk lärk Storsnasen (Jämtland) Abisko (Lappland)

FRAMTIDENS FJÄLLVÄRLD RIKARE, GRÖNARE OCH MINDRE * * förutsatt att människan påverkar klimatet Lär mer: www.kullmantreeline.com