Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel



Relevanta dokument
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 125:2 2005

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Moderniseringens kris

Förbjudna njutningar

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

Det mangreligiösa Sverige

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Upplysningstidens karta

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

fin Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Fjällskolan i Göteborgs kommun

Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

IW Flerspråkighet, identitet och lärande

ORSI HUSZ. Drömmars värde. Varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur GIDLUNDS FORLAG HEDEMORA

Terminsplanering i Historia årskurs 6-9 Ärentunaskolan

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Mellankrigstiden Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

NADA Amelie Hössjer. Kommunikations- och mediehistoria

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Förslag den 25 september Historia

Carl Johan Sanglert Fil dr Kulturgeografi 2013 Att skapa plats och göra rum Landskapsperspektiv på det historiska värdets betydelse och funktion i

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

PROVET I HISTORIA BESKRIVNING AV GODA SVAR

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Moment 5 - RELIGIONER I RÖRELSE: JUDENDOM OCH ISLAM, POLITIK OCH MIGRATION (5 poäng) Religionskunskap med didaktisk inriktning.

NORDISKA MODELLEN Fackföreningarna och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Yrkeskvinna eller makens tjánarinna:

Tänket bakom filmserien

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

BIBLIOTHECA THEOLOGIAE PRACTICAE. Editores: Oloph Bexell, Uppsala, Stephan Borgehammar, Lund, et Sven-Erik Brodd, Uppsala AGNETA LEJDHAMRE

Extramaterial till Historia 7-9

Första världskriget

Politisk kris inför Brexit

Örebro Studies in Musicology 1. igjl INGELA TÄGIL. Jenny Lind. Röstens betydelse för hennes mediala identitet En studie av hennes konstnärskap

Organisering. Aida Alvinius.

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Södervångskolans mål i SO

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET I FLNLAND, HELSINGFORS BOKFÖRLAGET ATLANTIS, STOCKHOLM

Internationell politik 1

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Katedralskolan i Lund. Historieprogrammet. Spetsutbildning i historia. historieprogrammet@me.com

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hilding Johansson MEMOARER. Demokrati och politik HJALMARSON & HÖGBERG

Lärarhandledning till Antisemitism då och nu

Modernismen. Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken

Första världskriget

Familjen. Familjen. Krisens förlopp och symtom. Utvecklingsstörning som funktionshinder. Utvecklingsstörning i ett. livsperspektiv.

Tolkning och utfyllning

B Ö N D E R N A S T I D

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

AMERIKANEN. En undersökning av hur amerikansk manlighet konstrueras i svenska kvinnors reseberättelser under 1920-talet

Tjugoårskrisen

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 15

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:3 2011

Schema för uppsatskursen version 3, Lärare: Elisabeth Mansén & Martin Wiklund &

Studiemallar för grundkurser 2013

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

30 högskolepoäng, Grundnivå (ÄHIB11) Utbildningsområden: Humanistiska området, 50% Samhällsvetenskapliga området, 50%

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 128:1 2008

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

Nya lägenhetsregistret

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

MONICA WEIKERT. I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till 1800-tal. With an English summary

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand

Nationalekonomins grunder SNS Förlag


Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Transkript:

Americanitis: Amerika som sjukdom eller läkemedel Svenska berättelser om USA åren 1900 1939 Martin Alm LUNDS UNIVERSITET Historiska institutionen vid Lunds universitet

Innehåll Förord 9 1. Inledning II USA och världen 11 Amerika som framtidslandet 14 Forskningsuppgiften 15 Begrepp och teoretiska utgångspunkter 18 Bild, berättelse och ideologi 18 Tolkning och berättelse 27 Identitet 32 Modernisering och modernitet 33 Amerikanisering 37 Nationalism 39 Forskningsläge 41 Material 46 Disposition 51 2. Emigrationsfrågan 53 Inledning 5 3 Emigrationen och Amerika 5 3 Tidigare forskning 54 Material 5 8 Historisk bakgrund 59 Utvandringen 59 Det tidiga 1900-talets USA él Det tidiga 1900-talets Sverige 62 Emigrationen problematiseras 64 Amerikabreven och emigranternas försvarare 73 Emigranternas kritiker 77 Sammanfattning 8 5 En grundberättelse? 87 3. Att flytta Amerika över till Sverige. Kris och självkritik 89 Inledning 89 Amerikas väg till välstånd 90 Företagsamhet och oföretagsamhet 90 Det effektiva arbetet 9 8 Landet utan socialism IO2 Konkreta moderniseringsprojekt 104 Jordbrukskolonisation IO 5

Industrialisering IIO Bostadsfrågan 113 Återinvandring 115 Emigrationskrisen som ett modernt Sveriges födelse 117 Ett reformkonservativt bruk av emigrationsbetättelsen I2O Ett liberalt bruk av emigrationsbetättelsen 124 En socialistisk betättelse I3 2 - Sammanfattning 13 5 En grundberättelse 13 8 4. Amerika som ekonomisk förebild 143 Inledning 143 Tidigare forskning 145 Material 145 Historisk bakgtund 146 Mellankrigstidens USA 146 Mellankrigstidens Sverige 147 USA som ekonomisk stormakt 149 Amerika och den goda kapitalismen 151 Amerika och den onda kapitalismen 152 Den ekonomiska depressionen 154 Sverige och New Deal ' 155 Statsingripanden 156 De borgerliga 1-5" Vänstern IÖO Sverige som förebild 162 Sammanfattning 165 5. Amerikanska arbetsmetoder 169 Inledning 169 Tidigare forskning 169 Före depressionen 171 Rationaliseringsrörelsen 171 Den rationella stordriften ^-73 En amerikansk lösning 173 Ett amerikanskt produktionsunder 177 Det rationella samarbetet 178 Rationaliseririgsrörelsens Amerika 181 Fackföreningsrörelsen 182 Den rationella stordriften 186 Den efterblivna fackföreningsrörelsen 187 De höga lönernas ekonomi l88 Fackföreningsrörelsens Amerika 191 Arbetsgivarna 191 De höga lönernas bristande ekonomi I92

Det rationella samarbetet 193 Arbetsgivarnas Amerika 195 1930-talet 196 Rationaliseringsrörelsen 196 Den rationella försäljningen 197 Fackföreningsrörelsen 2OI En modern fackföreningsrörelse 2O2 Arbetsgivarna 203 Sammanfattning 204 6. "Vid bifallet av svinet". Amerikansk kultur i Sverige 209 Inledning 209 Tidigate forskning 2IO Matetial 212 Vad ät kultur? 214 Historisk bakgrund 216 Amerika och kulturen 216 Svensk kultur undet mellankrigstiden 218 Kulturella attitydet 22O Traditionalism 22O Kulturkonservatism 221 Humanism 222 Modernism 2.24 Amerikaniseringshbtet och modetniseringskritiken 227 Massorna och deras samhälle 236 Det amerikanska massamhället 238 Sammanfattning 246 7. "Det amerikanska kulturproblemet." Amerikanismens rötter 249 Inledning 249 En traditionalistisk berättelse om massamhällets uppkomst 249 En teknisk civilisation 250 En massproducerad kultur 254 En oenhetlig kultur 258 En civilisation utan historia 260 Den historielösa funktionalismen 262 Den dominanta amerikanskan 265 En främmande ras 270 En förebild trots allt? Den amerikanska idealiteten 272 Ttadition mot modernitet. Traditionalisternas berättelse 276 Humanistet och kulturkonservativa 280 Humanister 281 Kulturkonservativa 283 Modernistiska amerikaniseringsberättelser 285

Amerikanismen som kapitalism 286 En primitivistisk amerikabetättelse 288 En ny civilisation? En ny amerikanism i det moderna massamhället 291 Sammanfattning ^-99 8. Avslutning 305 Sammanfattning }O6 Betättelserna 3 ^ Undersökningens resultat 316 Kall- och litteraturförteckning 327 Källor 3 27 Riksdagstryck 327 Övrigt källmaterial 328 Littetatur 356 Summary 373 Studia Historica Lundensia 379