Även mårdhund, mink och mård kan jagas med grythund. Men varför grytjakt? Svenska grythundklubbens

TEMAGrytjakt 14 sidor Räv och grävling grytjägarens högvilt. Grytjakten är en jaktform där hunden står i fokus. Man skiljer på två typer av grythundar rävsprängare och förliggare. FOTO: PER KLAESSON AV KARL-ERIC MAGNUSSON 34 (1234) En effektiv rävsprängare ska med stor rörlighet och korta, snabba anfall få räven att lämna grytet. Vid grävlingjakten används en förliggare. Det är en hund som med måttlig skärpa markerar med skall var i grytet grävlingen befinner sig. Jägaren gräver sig sedan ner till djuret och avlivar det med grytpistol. Det är alltså inte meningen att hunden ska få grävlingen att lämna grytet. Även mårdhund, mink och mård kan jagas med grythund. Men varför grytjakt? Svenska grythundklubbens ordförande Peter Sandberg har minst fem bra svar på den frågan. Och hans klubb växer som aldrig förr just nu, 120 nya medlemmar bara i år. Peter Sandberg basar över drygt 600 medlemmar i Grythundklubben. Att antalet medlemmar växer så starkt har sin förklaring i de goda skäl som finns för grytjakt. Viltvård. Grytjakten är en viktig del av viltvården, antalet rävar och grävlingar har ökat och måste hållas på en acceptabel nivå. Hindra smitta. I Finland har till exempel rabiessmitta från mårdhundar länge varit ett stort problem och antalet mårdhundar i Sverige växer. Kunskap. Genom grytjakten upprätt-

FOTO: PER KLAESSON FOTO: PER KLAESSON Svenska grythundklubben växer som aldrig förr och har fått 120 nya medlemmar bara i år. Ordförande är Peter Sandberg (tv). hålls kunskap om grytdjuren på ett sätt som vi aldrig annars skulle kunna uppnå. Grytjägarna lägger ner mycket tid på att träna och utveckla hundar. Eftersök. Det är viktigt att ha resurser för eftersök av trafikskadat grytlevande vilt. Grytjägarna är de rätta för denna uppgift. Spännande jakt. En riktig rävjakt med stövare och avslutning med grythund när räven gått i gryt är en av de bästa jakter som finns. Och grävlingjakten är mycket intensiv och spännande hela tiden. Antalet medlemmar i Grythundklubben är ett hyfsat mått på jaktens omfattning. När rävskabben närmast utrotade räven sjönk intresset för grytjakt kraftigt. Nu svänger alltså pendeln igen när rävskabben är på tillbakagång och antalet djur ökar dramatiskt. Trots att antalet grytjägare växer är vi för få, hävdar Peter Sandberg. Han tror att fler jaktlag skulle kunna ägna sig åt grytjakt, hela laget kan vara med under jakten ovan jord och när räven går i gryt tar de i laget som specialiserat sig på grytjakt vid med sina hundar. 35 (1235)

TEMA GRYTJAKT Grytjakt på räv FOTO: JAN DOMARHED En rävgrytjägare bör inte ha för bråttom. Det gäller att släppa ut räven ordentligt innan man skjuter. 36 (1236) Snö. Att vara tyst, osynlig och rätt i vind. Det är förutom en bra hund förutsättningarna för en lyckad grytjakt på räv, enligt Tomas Larsson i Lindesberg, känd auktoritet på området. Många efterfrågar hans kunskaper nu när intresset för rävjakt ökar starkt i takt med att rävstammen växer. AV KARL-ERIC MAGNUSSON Få jägare vet var gryten finns på jaktmarkerna, den erfarenheten har gått förlorad under rävskabbperioden, säger Tomas Larsson. Februari, om det finns snö, är en lämplig tid att ta reda på var gryten är. Rävarna besöker under parningstiden i stort sett alla gryt som finns. Grytjakten bör förberedas ordentligt redan under försäsongen. Att röja pass och se till att kvistar och grenar tas bort är åtgärder som ska göras innan jakten. Det är absolut för sent att börja röja när man under jakten kommer fram till grytet, då ska det

FOTO: PER LINDBERG Många efterfrågar Tomas Larssons kunskaper nu när intresset för rävjakt ökar starkt i takt med att rävstammen växer. vara tyst och stilla, säger Tomas Larsson. Rävgrytet skiljer sig ofta från grävlinggrytet. Medan grävlingen gräver många sommargryt, som sedan överges, håller sig räven med gryt i älvbrinkar, kolbottnar och liknande terräng. Gryten är olika i olika delar av landet. I norr håller sig räven ofta med egna enkla gryt med en ingång. Söderut tar gärna räven hand om gamla grävlinggryt. Räven kan också dela gryt med grävlingen. Ofta finns då flera in- och utgångar. Inspår blir utspår Tomas Larsson har flera handfasta råd att ge för en lyckad grytjakt. Ringa in grytet genom att spåra av rävspår i snön, men ta ut svängarna ordentligt. Det viktiga är att inte störa räven. Har den upptäckt dig vid grytet kan du lika gärna gå hem. Rävens inspår till grytet brukar också nästan alltid vara utspår. Man kan därför placera ut skyttar just vid inspåret och där räven i övrigt brukar röra sig. En rävjakt börjar ofta med att en stövare släpps. Kanske driver stövaren räven i pass, kanske går räven i gryt. Under den första delen av jakten kan i princip hur många jägare som helst delta. Men när det blir dags att gå fram till grytet bör antalet jägare begränsas till tre eller fyra stycken. De övriga jägarna kan ställas ut i terrängen där räven brukar gå, men minst 200 meter från grytet. Vid jakt i gryt med bara en ingång låter man hunden arbeta med räven i 10 20 minuter, säger Tomas Larsson. Hunden bör vara försedd med pejl, för säkerhets skull. Hunden kallas sedan in av föraren, helst med handtecken eller så diskret som möjligt. Hundföraren tar hand om hunden och går bort från grytet. Sedan gäller det att ha tålamod. Räven brukar lämna grytet inom fem till tio minuter, om hunden har gjort ett bra arbete. Ha inte för bråttom Helst bör man ha vita kamouflagekläder, för att inte synas. Räven spejar mycket försiktigt in situationen. Den sticker ut nosen för en första kontroll. Sedan tittar den ut med hela huvudet för att få en visuell bild av läget. Då gäller det att stå i rätt vind och att inte synas eller höras, säger Tomas Larsson. Räven har utomordentligt god hörsel, gå därför aldrig upp på grytet, räven hör dig direkt. En rävgrytjägare bör heller inte ha för bråttom. Det är jätteviktigt att släppa ut räven ordentligt innan man skjuter, poängterar Tomas Larsson. Det är också viktigt att ha rätt skjutriktning, detta får man inte tumma på. Skjut aldrig mot grytöppningen. Om hunden är kvar i grytet kan den vara nära grytöppningen och skadas. Dessutom är rävar sega och kan efter skottet krypa tillbaka i grytet för gott. Hagelstorlek 3 eller 4 går utmärkt, det blir aldrig fråga om långa håll. Högst 12 20 meter. Räven sticker ut nosen för en första kontroll. Sedan tittar den ut med hela huvudet för att få en visuell bild av läget. Då gäller det att stå i rätt vind och att inte synas eller höras. Grytjägarknep Ett gammalt grytjägarknep är att när man kallat upp hunden ur grytet klämmer man fast den mellan benen för att ha händerna fria för bössan när räven kommer ut. FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON 37 (1237)

TEMA GRYTJAKT Grytjakt på grävling Jaga grävling i gryt är egentligen som älgjakt fast under jord. Det gäller att med hundens hjälp finna grävlingen, ställa den och skjuta den. Rasmus Boström i Älvdalen har ägnat 13 år av sitt 34- åriga liv åt grävlingjakt i gryt och delar här med sig av sin rika erfarenhet. FOTO: PER KLAESSON AV KARL-ERIC MAGNUSSON 38 (1238) Rasmus Boström gillar grytjakten på grävling, som han beskriver som mycket intensiv och fylld av action hela tiden. Grytjakten på grävling är effektivast i slutet av september fram till början av december, då är hela grävlingfamiljen samlad i grytet. Det kan vara tre eller upp till sex djur i samma gryt. I augusti kan grävlingarna fortfarande njuta av sommarvärmen och kan nöja sig med en klippskreva som viloplats. Extra jobbigt blir det om man väntar tills tjälen korkar igen marken. Första kravet för lyckad jakt är en bra grythund som kan ställa grävlingen under jord. Utan en bra grythund kan jägaren inget göra, säger Rasmus. En erfaren hund känner direkt om det är någon grävling i grytet, om det är tomt går hunden inte ens in. Man bör förvissa sig om att grävlingen är inne innan hunden släpps, säger Rasmus. För har hunden varit inne i ett gryt känner grävlingen vittringen och går inte in där under en viss tid, hur länge beror på var i landet man befinner sig. I skogsmarkerna i norr är grävlingen känsligare än i södra Sverige, där den kan gå in redan dagen efter hundbesöket. Skallet hörs inte alltid Hunden förses med pejl av speciell typ. Pejlen avslöjar hundens position inom en cirkel på 30 40 centimeters diameter. Pejlen är ett ovärderligt hjälpmedel eftersom man då inte är beroende av hur väl hundens skall hörs under jord, säger Rasmus Boström Flera faktorer påverkar hur väl hundens skall hörs. I marker med torvgryt i utdikade mossar har jag upplevt att man inte ens hör hunden i halvmeter djupa gryt, medan man i viss typ av sandjordar kan höra den på tre fyra meters djup.

I grytjägarens ryggsäck Hopfällbar spade, yxa, kofot, ficklampa, grytpistol, grytpejl. Vid tjäle även spett. FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON I Mellansverige är gryten i allmänhet en meter djupa, djupet beror på var den frostfria gränsen går. En bra hund skäller fast grävlingen och håller den på samma plats i grytet tills jägaren hinner gräva sig ner. Om grävlingen går loss och flyttar sig i grytet när man är halvvägs nere förlorar man mycket tid, eftersom man då måste börja om med ett nytt nedslag. Två eller tre jägare Risken finns naturligtvis att hunden misslyckas med att ställa grävlingen, som då till och med kan lämna grytet. Men det är sällsynt och det händer kanske med en av 30 grävlingar. Det är en fördel att vara två jägare och en bör då förses med hagelbössa, just för att passa på smitande grävlingar. Gärna tre jägare också, men då måste man vara försiktig med skjutriktningar. Det är oerhört viktigt att man har skjutvinklarna klara för sig och att grävlingen släpps ordentligt ut ur grytet innan skott avlossas, säger Rasmus. Om man brister i denna grundregel finns två uppenbara risker. Hunden kan träffas eller hunden kan genom nappatag i grävlingens svans dra tillbaka det skjutna djuret in i grytet och täppa till så att hunden kvävs. Mellan hund och grävling Hundens uppgift är alltså att ställa grävlingen, varpå jägaren kan gräva sig ner i marken. Man bör börja gräva sig ner ungefär mot hundens bakdel, men vid själva nedslaget i grytgången bör spaden hamna mellan hunden och grävlingen. Grävlingen står ofta med huvudet mot hunden på några decimeters avstånd. Bäst är att sätta för spaden i grytgången framför grävlingen, lyfta ut hunden, ta bort spaden varefter grävlingen ofta tittar fram och kan skjutas från nära håll, säger Rasmus. Om gryten finns under byggnader, där försök att fånga grävlingen med fälla misslyckats, kan man med hjälp av hund som lokaliserar grävlingen och skäller fast den, komma åt grävlingen genom att ta bort stenar i torpargrund eller i värsta fall bryta sig igenom golven uppifrån. Kom ihåg att det alltid är grävlingen som bestämmer jakten, man kan Vapen vid grytjakt Rasmus Boström i Älvdalen gillar grytjakten på grävling, eftersom det är action hela tiden. ytterst sällan jaga ut en grävling ur ett gryt om den valt att stanna inne. Jägaren lär snart känna sina marker och kan konstatera hur grävlingen vid mildväder vintertid kan ta sig en långpromenad på flera mil. Man kan se spåren i snön. Hitta nya gryt Rasmus Boström jagar även nattetid med ställande hund, en favoritjakt som påminner mycket om älgjakt med hund. Det är alltid någon grävling som vid nattjakt med ställande hund smiter ner i gryt. Skäller då hunden vid grytet så har du plötsligt hittat detta. Det är mycket effektivt att använda en ställande hund och du kan hitta nya gryt som du tidigare inte känt till. Vid grytjakt på grävling är en grytpistol nödvändig. Enkelskottspistol är betydligt enklare att få licens på än flerskottsvapen. Övriga jägare som deltar i jakten använder hagelvapen. Regler för vapen och tillstånd finns på polisens hemsida www.polisen.se 39 (1239)

TEMA GRYTJAKT Lär känna grythundarna Terrier av olika raser är givna grythundar, de har rätt storlek, rörlighet och temperament för att ge sig i kast med rovdjur som räv och grävling. Taxen var från början uteslutande en grythund men har omskolats till att vara mer allround. Fast man hittar ännu dugliga grythundar bland taxarna. FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON AV MARIE GADOLIN 40 (1240) Hur ska en bra grythund vara? Den måste förstås besitta ett visst mått av rovdjursskärpa och ganska mycket mod. Det är inget jobb för fegisar att ge sig under jord där en räv eller grävling trycker i mörkret och kan sina gångar utan och innan. Men grythunden får inte vara övermodig, dumdristig eller så het att den ger sig in i slagsmål! Namnet terrier kommer från latinets terra som betyder jord. Dessa hundar är alltså framtagna en gång i tiden för just jakt under markytan. Tax heter på ursprungslandet Tysklands språk Dachshund, vilket ordagrant översatt betyder grävlinghund. De raser som används idag är, förutom tax, framför allt tysk jaktterrier, borderterrier, jack russell terrier, parson russell terrier och i någon mån släthårig foxterrier. Tysk jaktterrier Jämfört med övriga terrierraser är detta en ren jakthund, avlad på jaktegenskaper i generationer. Rasen är ung, den skapades under Jack russel terrier. 1900-talets första hälft av tyska jägare som var bekymrade över att deras grythundar inte längre höll måttet. Ett systematiskt avelsarbete började och i kompotten ingick foxterrier, welsh terrier, lakelandterrier, pinscher och förmodligen några raser till. Den första tysken kom till Sverige 1966. En tysk jaktterrier ska vara orädd, hård och självständig. Den ska ha stor rovdjursskärpa och förutom sina grythundegenskaper även driva med skall och ha stor vattenpassion tyskarna är glada för mångsidiga hundar! Borderterrier Borderterrier härstammar från gränstrakterna mellan England och Skottland. Där hölls den av foxhound-kennlarna för att få upp rödrävar ur deras gryt, så att man kunde jaga räv till häst med packs av foxhound. Rasen är därför förknippad med jakt på räv enbart, till skillnad från andra terrierraser.

Redan 1936 importerades den första borderterriern till Sverige och den är idag även en populär sällskapshund med i regel betydligt mindre terrierhumör än till exempel tysken. Det gäller för jägaren att se upp med storlek och bröstomfång hos föräldradjuren, om en valp ska köpas för framtida grytjakt. Släthårig foxterrier Att foxterriern har använts till grytjakt på räv råder ingen tvekan om det talar rasens namn om direkt! Foxterriern är stram, elegant och alert, själva urtypen för en terrier kan tyckas. Liksom borderterriern har den använts av de brittiska jaktkennlarna som var specialiserade på rävjakt. Trots likartad bakgrund är det önskvärt att vitt är den dominerande pälsfärgen hos foxterriern, med motiveringen att den inte ska kunna misstas för en räv. Den risken gällde tydligen inte bordern. Idag är det rätt få foxterrier som används som grythundar. Parson russell terrier Medan foxterriern förfinades alltmer, behöll parson russell terriern sitt mer alldagliga utseende, men i gengäld också jaktegenskaperna. Namnet har rasen fått från kyrkoherden John (Jack) Russell som var emot foxterrierns utveckling till tjusig utställningshund. Han var en passionerad jägare och avlade vidare med den arbetande terriern. I 64 år födde han upp rasen! Efter hans död levde den vidare på jaktkennlarna i England. Sverige började registrera hundar av rasen så sent som 1992. Jack russell terrier Den här rasens ursprung är gemensamt med parson russell terrierns, men sin moderna historia har den i Australien! När dessa båda raser började utvecklas fanns en högbent (parson russell) och en lågbent variant. Det är den lågbenta som idag kallas jack russell. Från början var rasen snarare en gårdshund än en jakthund. I Sverige finns rasen i två varianter, en av Kennelklubben erkänd och en icke erkänd. Den inte godkända varianten är avlad enligt den ursprungliga engelska standarden. Hundar av denna variant kan vara registrerade i Jack Russell Terrier Club of Great Britain. FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON Tysk jaktterrier FOTO: OLLE OLSSON Strävhårig tax. Tax Att taxen från början var en grythund tänker man kanske inte på idag, utom när den under rådjursjakt får för sig att slinka ner i ett rävgryt och roa sig där en stund... Retfullt såklart, men ränderna går nog aldrig ur taxen helt och det är heller inte önskvärt. Mycket av taxens tuffhet och kaxfaktor, den ringa storleken till trots, ligger just i dess ursprung som grytjägare. Likaså att den ska ha ett rätt så löst skinn. Grytproven för tax är drygt 100 år gamla och genomfördes enligt tysk förebild. I ett halvt sekel dominerade grytprovsverksamheten stort. Idag kommer provformen på tredje plats efter viltspårprov och drevprov. Taxen har en nackdel framför terriern som grythund, nämligen att vissa gryt blir för svåra och därmed farliga. På grund av sin kortbenthet och långa rygg är gryt i blockterräng och berg många gånger en helt olämplig arbetsplats för en tax, de kan bli direkta dödsfällor för hunden som inte har förmåga att hoppa och klättra som en mer långbent terrier. Källor: All världens hundraser av Renée Willes, Taxar av Malcolm Wallerstedt. 41 (1241)

TEMA GRYTJAKT Så jagar du in grythunden Välj valp efter meriterade föräldrar. Välj en valp som ser ut att inte bli allt för stor. Och börja inte jaga för tidigt. Det är tre viktiga råd från Grythundklubbens förre ordförande Jan Domarhed innan injagningen börjar. FOTO: STEN CHRISTOFFERSSON AV BERTIL LUNDVIK 42 (1242) Det ställs stora krav på en hund som ska fungera bra som grythund. Den ska ha rovdjursskärpa, den ska vara modig och den ska ha rätt storlek. Tyvärr slarvas det en hel del med det, konstaterar Jan Domarhed. Det finns en tendens att utställningarna driver fram för stora hundar, viktgränserna håller man inte så hårt på bland borderterrier till exempel, och tysk jaktterrier får inte bli högre än 40 centimeter. Föräldrarna bör åtminstone vara godkända i grytanlagsprov, då har man en viss garanti, tycker Jan Domarhed. Har man väl valpen hemma kan man nästan omgående börja med vissa träningsmoment. Men viktigast av allt är att lydnaden befästs ordentligt. Man måste absolut kunna kalla upp sin hund ur ett gryt. Därför är det så viktigt med lydnaden på en grythund, förklarar Jan Domarhed. Den fysiska träningen kan också börja ganska snart. Det fungerar bra att träna mycket under lekfulla former med bollar som valparna får hoppa efter. Att få dem att hoppa efter oberedda rovviltskinn är också bra träning, också så att de får ta tag och dra lite. Men förstås inte för hårt när de är små. När valpen är ett par månader kan man börja träna med ett papprör, sedan kan man fortsätta med gångar i tomma provgryt. Grythundar måste ha spänst i bakvagnen. De ska vara lika snabba framåt som bakåt. Hoppträningen bidrar till det, förklarar Jan Domarhed. Skynda långsamt Här kommer också storleken in. En stor hund blir helt enkelt inte lika snabb i rörelserna och kan ha svårt att komma undan utfall från ilskna grävlingar och rävar. När valparna är ett par månader brukar jag också börja träna med ett papprör med tio centimeters diameter eller mindre. Plaströr går också bra. När de blir större kanske man får ta ett lite grövre rör. Sedan kan man fortsätta med gångar i tomma provgryt så de får en vana att röra sig i gångarna. Andra typer av trånga passager med olika form är också bra att träna valpar i. Man kan ha ett skinn i provgrytet också, inflikar Jan. Hela tiden gäller det att befästa lydnaden så den fungerar under olika situa-

FOTO: BERTIL LUNDVIK Jan Domarhed under rävjakt i Stockholms skärgård. tioner. När hunden är mogen är det dags att börja öva med grävling i provgryt. Men det är bäst att skynda långsamt. Är hundarna inte mentalt mogna får man vänta. Det där är ju så olika för olika unghundar. En riktig smäll kan förstöra hunden, varnar Jan. Kontakt med grytjägare Svenska grythundklubben har en egen hemsida: www. grythundklubben.com. Här finns också länkar till de olika rasklubbarna. På hemsidan kan du få svar på frågor, tips om kurser, med mera. Grythundklubben är en Organisation för grytjägare och ägare till hundar av grythundsras. Associerad medlem i Svenska kennelklubben. Klubben har nio lokala klubbar runt om i landet. Klubben har en medlemstidning, Grythunden, som kommer ut med fyra nummer per år. Man har också gett ut ett kompendium som heter Grythundar, träning och jakt samt en videofilm om grytjakt. inte ska tveka att klättra upp. När hunden är tillräckligt mogen för riktig jakt kan det vara bra om det går att spåra av vid något känt gryt, så att det inte ligger grävling där. Det är bra om man jagar med stövare, då vet man att det gått ner en räv i ett gryt, tycker Jan Domarhed. Grävlinghunden är en så kallad förliggare. Hunden ska kunna ligga kvar i grytet minst 15 minuter vid anlagsprovet. Men vid jakt ska den kunna ligga betydligt längre än så. Där är taxen lämplig, den är ju faktiskt framtagen för just detta, säger Jan Domarhed. En förliggare ska också kunna gräva. I provgrytet finns en sandvall som den ska kunna forcera och sedan ska den ligga där och markera med skall. Även grävmomentet går att träna om man ska jaga in en förliggare. Men de flesta taxar har ett ganska starkt grävintresse naturligt. En förliggare kan vara bra att ta med någon gång när man jagar grävling med ställande hund, så att den får uppleva grävlingen på riktigt. Jan Domarhed tycker också att man ska kontakta sin närmaste grythundklubb. Genom klubben går det att få träningshjälp. Verksamheten har ökat de senaste åren, många klubbar är riktigt på alerten, säger Jan Domarhed. Ska kunna gräva Nu är den risken inte så stor eftersom det alltid ska vara galler mellan hunden och grävlingen, men vissa hundar som är för skarpa kan bli bitna genom gallret. Att det är grävling i provgrytet verkar inte ha så stor betydelse, även om hunden senare ska bli rävsprängare. Det är mer typen från början som avgör vad de ska användas till. En rävsprängare ska vara lätt och ettrig, snabb till attack men också snabb på att retirera. Hunden ska kunna byta håll och vara rörlig, understryker Jan Domarhed. Man stänger av med plåtar så hunden inte ser grävlingen, då ska den försöka nå fram från ett annat håll. Det finns också en trappa upp på 60 centimeter där den När hunden är tillräckligt mogen för riktig jakt kan det vara bra om det går att spåra av vid något känt gryt, och försöka försäkra sig om att det inte ligger grävling där. FOTO: PER KLAESSON 43 (1243)

TEMA GRYTJAKT Så prövas grythunden En allt för skarp hund som saknar respekt för rovdjur är olämplig och värdelös vid grytjakt. Detta är egenskaper som ska bedömas vid träning och prov. FOTO: PER KLAESSON AV MARIE GADOLIN 44 (1244) Grytjaktprov genomförs som en vanlig jakt och krävs för att hunden ska kunna bli jaktchampion. I provgryten används tama grävlingar. FOTO: MARIE GADOLIN Jaktprov för grythundar har två funktioner. Dels att bedöma enskilda hundars lämplighet för jaktformen och förbereda dem för jakt, dels att göra en avelsmässig utvärdering. Eftersom rävjakt är grythundens främsta användningsområde, syftar träning i provgryt och grytanlagsprov i första hand till att få fram effektiva rävsprängare. Trots att grävling används som provdjur är målsättningen alltså att få fram rävhundar. Det är bara i Sverige som grävling används vid träning och prov. I Norge, Finland och Danmark används i fångenskap uppfödda, tama och för ändamålet särskilt tränade rävar. Fyra olika provformer finns: karaktärsprov, apporteringsprov, grytanlagsprov och grytjaktprov. De tre första genomförs i anlagda provgryt. Grytjaktprov genomförs som en vanlig jakt. Ett provgryt har en kittel för grävlingen. Dit leder tre gångar med olika hinder, som ska motsvara de svårigheter som kan möta hunden under jord. En gång har ett liggande nålsöga, en annan har ett stående dito. En sandvall och en vattengrav ska också passeras. I den mittersta gången måste hunden hoppa 60 centimeter rakt upp till en hylla och befinner sig sedan öga mot öga med grävlingen. Kitteln där grävlingen sitter är rörlig så att tränaren eller provdomaren kan vrida fram det hål som grävlingen ska möta hunden ifrån. Man använder numera alltid galler mellan hund och grävling för att undvika skador på djuren. Vid provet bedöms hundens smidighet och rörlighet samt förmåga att attackera utan alltför hård konfrontation. Karaktärsprovet är det enklaste provet och används för att testa en grythunds rastypiska karaktär utan några större föregående träningsinsatser. Hunden ska ta sig igenom en upp till fyra meter lång gång och visa godtagbar skärpa och ett bra skall mot en levande grävling. Provet ger svar på om hunden har mentala förutsättningar för att bli en bra grythund, men säger inget om dess rörlighet.

Grytproven i siffror Det går att dra ut mycket statistik ur den stambok som Svenska grythundklubben för. Under 2003 startade 258 svenskägda hundar på olika former av prov i gryt. Borderterriern är den ras som hade flest startande hundar tätt följd av tysk jaktterrier och med tax på tredje plats. En mycket stor andel av de startande hundarna klarade vid något tillfälle godkänt. I tabellen räknas hunden som godkänd om den har fått godkänt åtminstone en gång. En hund kan alltså ha startat flera gånger och i olika provformer. Det absoluta flertalet jaktprovsstarter var i provgryt. Bara 28 godkända prov var grytjaktprov. FOTO: MARIE GADOLIN Karaktärsprov, apporteringsprov och grytanlagsprov genomförs i anlagda provgryt. I kitteln framför domaren sitter grävlingen. Apporteringsprovet går ut på att hunden ska hämta ut en död räv, grävling eller attrapp som väger cirka sex kilo ur en sex meter lång gång med en 45 graders vinkel. För att få godkänt ska hunden klara provet på högst tio minuter. Grytanlagsprovet är slutmålet för träningen innan hunden släpps ut på riktig grytjakt. Sju moment bedöms: Arbetssätt vid kontakt med provdjuret, skärpa, jaktlust och hinderforcering, rörlighet (vilja att bryta och söka ny väg), skall (hörbarhet), ärlighet (hunden ska bara ge skall vid kontakt med provdjuret) och lydnad. Två varianter finns av grytanlagsprovet, dels för rävsprängare, dels för förliggare. Grytjaktprov genomförs som en vanlig jakt och krävs för att hunden ska kunna bli jaktchampion. Samma regler gäller för tax som för terrier, antingen två väl godkända grytanlagsprov och ett godkänt grytjaktprov, eller ett väl godkänt grytanlagsprov och två godkända grytjaktprov. Därutöver krävs lägst ett andrapris på utställning efter 15 månaders ålder. 45 (1245)

TEMA GRYTJAKT Hur ser grytprovens framtid ut? FOTO: MARIE GADOLIN 46 (1246) Statens jordbruksverk har begärt, med stöd av Veterinärförbundet, att grytjakt och grytprov ska förbjudas. Jordbruksdepartementet valde sommaren 2001 att först få en utredning gjord av verksamheten. AV MARIE GADOLIN En utredning har gjorts av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som tidigare i år också har yttrat sig i ärendet. I sitt yttrande uttryckte SVA:s viltavdelning att grytanlagsproven sannolikt inte är förenliga med djurskyddslagen och föreslog en rad förändringar. Stress hos grävlingen och risk för bitskador på både hund och grävling var de väsentligaste anledningarna. De berörda hundklubbarna reagerade direkt med att införa ett tillfälligt provstopp, som varade i ungefär en månad. Under tiden fattades en rad beslut för att förbättra grävlinghanteringen. Man införde obligatoriskt galler vid grytanlagsprov och bestämde att alla tränare, domare och grävlingfogdar ska föra loggbok över all tränings- och provverksamhet. Utbildning ska genomföras av funktionärer, och innevarande säsong har endast tränare med lång erfarenhet varit verksamma vid träningsgryten. Ny typ av kittel Möjligen kan man i framtiden införa en typ av kittel som används i Tyskland, där ett svängbart galler ger provdjuret chan-

FOTO: JAN DOMARHED Grythundarna krävs vid eftersök Trafiken skördar många grävlingar och rävar. Många djur blir också påkörda och kräver eftersök mitt i svarta natten. Tyvärr är det alltför få trafikanter som hör av sig när de kört på någon grävling eller räv, säger Peter Sandberg, Grythundklubbens ordförande. Det borde finnas åtminstone en moralisk skyldighet att ringa polisen och anmäla ett påkört djur, även om lagen inte reglerar dessa djurs öde. Även Tomas Larsson i Lindesberg är efterfrågad när det gäller eftersök. Hans erfarenhet är att påkörda, eller påskjutna, rävar och grävlingar går raka spåret till ett gryt. Hur det sedan går beror på skadans omfattning. Om man misslyckas med att avliva djuret får man vänta till dagen efter då djuret lämnar grytet. Rör det sig om bukskador ligger det förmodligen redan dött i grytet och kan dras fram av hunden. Ute i terrängen är en ställande hund mycket effektiv för eftersök nattetid. Hunden kan ställa djuret och avlivning ske med pistol på mycket nära håll, säger Tomas Larsson. Han blir bekymrad när han ser alla skador som djuren utsatts för. Djur vi fångat i fällor har inte sällan tecken på trafikskador, säger Tomas Larsson. Det rör sig mest om brott på lårben eller framben, skador som läkt men som säkert vållat svåra lidanden. Karl-Eric Magnusson Grytprov är ingen tävlingsgren! Inom många delar av hundsporten tävlas det friskt, men inte inom grytverksamheten. Dåliga hundar som vid två olika prov tilldelats grovt fel på grund av överdriven skärpa får inte delta igen. Det får heller inte en hund som två gånger fått väl godkänd/utmärkt på grytanlagsprov. Då ska hunden gå vidare till grytjaktprov eller inte starta mer. Allt detta för att tävlande i provgryt inte ska uppmuntras. Marie Gadolin sen att lämna kitteln om det känner sig allt för pressat av hunden. Grythundklubben, Taxklubben, Terrierklubben och Svenska kennelklubbens jakthundskommitté har tagit kritiken på största allvar och agerat snabbt. Självklart vill vi bedriva verksamheten på ett sätt som accepteras av samhället, sa Grythundklubbens ordförande Peter Sandberg i en Svensk Jakt-intervju i våras. Ett problem som omedelbart uppstår är att det blir betydligt svårare att bedöma hundens skärpa när det finns galler mellan den och grävlingen. Man vet heller inte hur hunden beter om den i en jaktsituation får närkontakt med ett rovdjur. Detta är naturligtvis uppenbara nackdelar. Ute på remiss I skrivande stund är SVA:s utredning och yttrande ute på remiss. Svenska taxklubben och Svenska grythundklubben har författat ett gemensamt svar till Svenska kennelklubben, som är remissinstans. I sitt svar framhåller klubbarna vikten av att kunna träna och pröva grythundar för att hålla stammarna av räv och grävling under kontroll, kunna utföra eftersök på skadade predatorer och inte minst ha beredskap vid eventuella sjukdomsutbrott (som rävskabb, rabies med mera). Vidare förklarar klubbarna att det idag finns endast ett 20-tal tama grävlingar i landet, som hålls i fångenskap för träning och prov av grythundar. Svenska jägareförbundet är också en av remissinstanserna. Det remissvaret kan du läsa om på nyhetssidorna i denna tidning. 47 (1247)