Till medlemsorganisationerna i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 1 Till medlemsorganisationerna i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf 1 KOLLEKTIVAVTAL FÖR SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING (SIAFKA) 2003 2004 2 SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENINGS KOLLEKTIVAVTAL FÖR UNDERVISNINGSEKTORN 2003 2004 3 KOLLEKTIVAVTAL FÖR HÄLSO- OCH SOCIALVÅRDENS FÖRHAND- LINGS-ORGANISATION TSN RF 2003 2004 4 KOLLEKTIVAVTAL FÖR STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE 2003 2004 OCH SAMGÅNGSAVTAL 2003 2004 5 KOLLEKTIVAVTAL FÖR HELSINGFORS ARBETSKRAFTSSERVICE AB:S UTHYRNINGSPERSONAL 2003 2004 6 KOLLEKTIVAVTAL FÖR MUSIKER 2003 2004 7 KOLLEKTIVAVTAL FÖR HNS-FASTIGHETER 2003 2004 1 Kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAFKA) 2003 2004 1.1 ÅR 2003 Kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening 2003 2004 träder i kraft 1.2.2003 och det föregående avtalet upphör att gälla vid samma tidpunkt, med undantag av löneförhöjningar och lönegrupper, om vilka nya bestämmelser träder i kraft 1.3.2003, och förtroendemannaersättningarna i kapitlet om förtroendemän (kap. 6), som träder i kraft 1.2.2003, samt bilagan Ersättningar för resekostnader (bilaga 2), som träder i kraft redan 1.1.2003. Avtalet upphör att gälla 15.2.2005. Lönejusteringar 1.3.2003 Månadsavlönade De månadsavlönade arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.3.2003 med 0,6 % + 36,00 euro i månaden, dock minst med 2,9 procent. Skärningspunkten där höjningen i euro blir en höjning i procent, är 1 564,22 euro. Grundlöner under detta belopp höjs först med 0,6 % och en sålunda höjd lön höjs ytterligare med 36,00 euro. När grundlönen är högre än skärningspunkten höjs den med 2,9 %. Exempel 1 En arbetstagares grundlön är 1 400,00 euro. Hans lön höjs först med 0,6 %, dvs. 8,40 euro och sedan med 36,00 euro. Den nya grundlönen uppgår sålunda till 1 400,00 + 8,40 + 36,00 = 1 444,40 euro. pty\jasenkirje200210r.doc

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 2 Exempel 2 En arbetstagares grundlön är 1 600,00 euro. Hans lön höjs med 2,9 %. Den nya grundlönen uppgår sålunda till 1 646,40 euro. Timavlönade Även det individuella tillägget enligt kollektivavtalet höjs 1.3.2003 med 2,9 %. I de medlemsorganisationer där anställningsvillkoren för timavlönad personal helt har följt bestämmelserna i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2001 2002 bestäms anställningsvillkoren fr.o.m. 1.2.2003 enligt det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004 och lönejusteringarna fr.o.m. 1.3.2003, eller från ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter, i enlighet med vad som avtalats i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004. I övriga medlemsorganisationer följs lönebestämmelserna och övriga bestämmelser i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004 i tilllämpliga delar. I dessa medlemsorganisationer höjs lönerna för de timavlönade arbetstagarna 1.3.2003 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter så, att förhöjningen i medeltal blir 3,1 %. Lönegrupper och minimilön Avtalets grundlöner i lönegrupperna och minimilönen justeras så att höjningen åtminstone motsvarar den allmänna förhöjningen. Minimilönen är 1 157,10 euro i månaden fr.o.m. 1.3.2003. SIAFKA:s lönegruppsbilaga finns i bilaga 1 till detta medlemsbrev. pty\jasenkirje200210r.doc

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 3 ÅR 2004 Lönejusteringar 1.3.2004 Indexklausul Det inkomstpolitiska avtalet innehåller en indexklausul enligt vilken Parterna i detta avtal sammanträder i november december 2003 för att granska det ekonomiska läget, prisutvecklingen samt de faktorer som inverkar på dessa. Den inkomstpolitiska utredningskommissionen kommer att bedöma stegringen i konsumentprisindex (2000=100) från november 2002 till oktober 2003. Nedanstående indexvillkor kommer att tillämpas ifall parterna i detta avtal inte enhälligt kommer överens om annat. Ifall stegringen i konsumentprisindex (2000=100) från november 2002 till oktober 2003 överskrider 2,7 procent höjs lönerna i samband med följande allmänna förhöjning med det belopp som motsvarar överskjutningen. Konsumentprisindex räknas på basis av poängtal uttryckta med två decimaler. Indexstegringen avrundas till en förhöjningsprocent med en decimal. Höjningar om 0,4 procent eller lägre betalas dock inte. Den inkomstpolitiska utredningskommissionen konstaterar storleken av en eventuell indexförhöjning. Om indexklausulen inte utlöses, höjs lönerna 1.3.2004 enligt följande: Månadsavlönade Timavlönade De månadsavlönade arbetstagarnas grundlöner eller därmed jämförbara månadslöner höjs 1.3.2004 med 33,40 euro, dock minst med 2,2 procent. Skärningspunkten där höjningen i euro blir en höjning i procent, är 1 518,18 euro. Det individuella tillägget enligt kollektivavtalet höjs vid samma tidpunkt med 2,2%. I de medlemsorganisationer där anställningsvillkoren för timavlönad personal helt har följt bestämmelserna i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004 bibehålls tidigare praxis. Löneförhöjningarna fastställs 1.3.2004 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter, i enlighet med vad som avtalats i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004. I övriga medlemsorganisationer följs lönebestämmelserna och övriga bestämmelser i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade 2003 2004 i tilllämpliga delar. I dessa medlemsorganisationer höjs lönerna för de timavlönade arbetstagarna 1.3.2004 eller vid ingången av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter så, att höjningen i medeltal blir 2,4 %. pty\jasenkirje200210r.doc

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 4 Lönegrupper och minimilön Grundlönerna i lönegrupperna och minimilönen i avtalet justeras så att höjningarna åtminstone motsvarar den allmänna förhöjningen. 1.2 De viktigaste ändringarna i SIAFKA 2003 2004 De viktigaste ändringarna i kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening (SIAFKA) redovisas närmare i bilaga 2 till detta medlemsbrev. 1.3 Ändrade bestämmelser om periodarbete i SIAFKA Bilaga 3 till medlemsbrevet. 1.4 Ersättningar för resekostnader enligt SIAFKA 1.1.2003 31.12.2003 Ersättningarna för resekostnader i bilaga 2 till SIAFKA justeras 1.1.2003. Justeringarna gäller kilometerersättningar, dagtraktamenten, logiersättningar samt dagtraktamenten och hotellersättningar vid resor till utlandet. Bilaga 4 till medlemsbrevet. 1.5 Gratisexemplar och beställning av SIAFKA 2003 2004 Kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening 2003 2004 kommer från tryckeriet i januari 2003. Den svenska översättningen blir klar senare och två exemplar sänds till alla svenskspråkiga medlemsorganisationer när boken är färdig. Extra exemplar kan beställas från Finlands Kommunförbunds publikationsförsäljning till priset av 8,00 euro per styck med den blankett som finns som bilaga (sista sidan) i detta medlemsbrev. Beställningsanvisningar finns på blanketten. 2 Serviceinrättningarnas arbetsgivarförenings kollektivavtal för undervisningssektorn 2003 2004 Serviceinrättningarnas arbetsgivarförenings kollektivavtal för undervisningssektorn 2003 2004 träder i kraft 1.2.2002 och upphör att gälla 15.2.2005. Om detaljer i avtalet, såsom användningen av bransch- och jämställdhetspotter, informeras närmare i januari innan den nya avtalsperioden träder i kraft. Den allmänna förhöjningen 1.3.2003 Förhöjningen är 28,39 euro i månaden, dock minst 1,8 %. I avtalsbilagan med C-lönetabeller har ovan nämnda allmänna förhöjning beaktats i de månadslöner och tim-/tilläggsarvoden som anges i euro. pty\jasenkirje200210r.doc

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 5 Den allmänna förhöjningen 1.3.2004 Förhöjningen är 26,72 euro i månaden, dock minst 1,7 %, enligt vilken beloppen i C-lönetabellen, månadslönebeloppen samt tim- och tilläggsarvodesbeloppen höjs, om inte något annat överenskommits i avtalet eller dess bilagor. Övriga förhöjningar under avtalsperioden Branschpotterna 2003 och 2004 samt jämställdhetspotten 2003 Branschpotterna enligt den inkomstpolitiska lösningen är 0,8 % år 2003 och 0,5 % år 2004. Jämställdhetspotten år 2003 är 0,3 %. I detta avtal används bransch- och jämställdhetspotterna på motsvarande sätt som i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal. Om ingen överenskommelse uppnås om användningen av bransch- eller jämställdhetspotterna, utbetalas de i form av en allmän procentförhöjning. 3 Kollektivavtal för Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN rf 2003 2004 Det kollektivavtal som gäller medlemmar i Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN rf finns i bilaga 5 till medlemsbrevet. Enligt kollektivavtalet fastställs anställningsvillkoren och tidpunkterna för lönejusteringarna i enlighet med SIAFKA. Arbetskollektivavtalet är i kraft 1.2.2003 15.2.2005. 4 Kollektivavtal för Studenternas hälsovårdsstiftelse 2003 2004 Kollektivavtalet för Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas på sådana anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse som är medlemmar i medlemsföreningar till Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN. Kollektivavtalet är i kraft 1.2.2003 15.2.2005. Dessutom har parterna avtalat att anställningsvillkoren för de anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse som är medlemmar i Förhandlingsorganisationen för teknik och grundservice FKT rf bestäms enligt ovan nämnda kollektivavtal för Studenternas hälsovårdsstiftelse som slutits mellan Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening rf och Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation TSN rf. pty\jasenkirje200210r.doc

SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF MEDLEMSBREV 10/2002 3.2.2003 6 5 Kollektivavtal för Helsingfors arbetskraftsservice Ab:s uthyrningspersonal 2003 2004 6 Kollektivavtal för musiker 2003 2004 Kollektivavtalet tillämpas på uthyrningspersonal som är anställd vid Helsingfors arbetskraftsservice Ab, och vars anställning varar högst 15 kalenderdagar. För anställningar som varar minst 16 dagar iakttas kollektivavtalet för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening. Kollektivavtalet är i kraft 1.2.2003 15.2.2005. På musiker anställda av SIAF:s medlemsorganisationer tillämpas de kollektivavtal mellan Finlands Musikerförbund rf och Kommunala arbetsmarknadsverket som gäller musiker och kapellmästare med fast anställning vid stadsorkestrar, stadskvartetter och stadsteaterorkestrar samt musiker som anställs för tillfälliga uppdrag vid stadsorkestrar. Kollektivavtalet är i kraft under samma tid och på samma sätt som de kollektivavtal för 2003 2004 som ingåtts mellan Finlands Musikerförbund rf och Kommunala arbetsmarknadsverket och som träder i kraft 1.2.2003. 7 Kollektivavtal för HNS-fastigheter 2003 2004 Anställningsvillkoren för anställda hos HNS-Fastigheter Ab som är medlemmar i Suomen Konepäällystöliitto-Finlands Maskinbefälsförbund rf bestäms i enlighet med SIAFKA 2003 2004. Kollektivavtalet är i kraft 1.2.2003 15.2.2005. SERVICEINRÄTTNINGARNAS ARBETSGIVARFÖRENING RF SIAF:s förhandlingschef MARJA TAST Marja Tast BILAGOR 1 SIAFKA:s bilaga 1, lönegrupper, 1.1.2003 29.2.2004 2 Viktigaste ändringar i SIAFKA 2003 2004, fr.o.m. 1.2.2003 3 Ändrade bestämmelser om periodarbete i SIAFKA 4 Bilaga med ersättningar för resekostnader 1.1.2003 31.12.2003 5 Kollektivavtalet för Hälso- och socialvårdens förhandlingsorganisation 2003 2004 Beställningsblankett för avtalsboken pty\jasenkirje200210r.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 1 BILAGA 1 LÖNEGRUPPER FÖR MÅNADSAVLÖNADE ARBETSTAGARE 1.3.2003 29.2.2004 1 Tillämpning av lönegrupperna Dessa lönegrupper tillämpas när grundlönerna för den månadsavlönade personalen vid en medlemsorganisation i Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening fastställs, om inte något annat avtalats i ett annat kollektivavtal. En lönegrupp kan innehålla flera olika beteckningar och uppgifter. Alla uppgifter och beteckningar som förekommer i medlemsorganisationerna finns dock inte med i grupperna. Lönegruppen för sådana uppgifter finner man i allmänhet genom att jämföra arbetstagarens beteckning och/eller uppgifter med de nivåangivande kriterierna för lönegrupperna. Om man inte heller på basis av jämförelsen hittar en lämplig lönegrupp står uppgiften utanför lönegrupperna, och för bestämning av grundlönen används 13. Samma beteckning kan förekomma i flera lönegrupper. Då skall den grupp väljas vars nivå arbetstagarens uppgifter motsvarar. Det kompetenskrav som påverkar lönen finns bara i vissa av lönegrupperna, främst i de grupper där behörigheten har fastställts i lag eller förordning eller om uppgifternas svårighetsgrad allmänt kräver en viss utbildningsnivå. Endast för de arbetstagare som hör till dessa grupper kan man vidta den sänkning av grundlönen som nämns i 14 på grund av avsaknad av utbildning eller kompetens som krävs. Om det i samband med lönegruppen nämns att det för uppgiften i allmänhet krävs en viss examen är avsikten endast att ange på vilken nivå uppgiften är, men denna examen är inte ett uttryckligt krav för att lönegruppen skall kunna tillämpas och ger därför inte heller anledning till sänkning av grundlönen. 2 Sysselsättningsarbete för handikappade och funktionshindrade På de månadsavlönade arbetstagare som är anställda i medlemsorganisationerna för att utföra sysselsättningsarbete för handikappade och funktionshindrade tillämpas bestämmelserna i bilaga 10 till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2003 2004. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 2 Förvaltnings- och byråpersonal Grundlönen för en arbetstagare inom förvaltnings- och byråbranschen bestäms enligt löneskalorna i lönegrupperna nedan. Kollektivavtalet tillämpas inte på medlemsorganisationernas ledning och inte heller på anställda i motsvarande ställning som representerar arbetsgivaren. Avlöningen för den högsta ledningen har inte avtalats genom kollektivavtal. HAA (NY) 2 222,64 UPPGIFTER Krävande förvaltnings-, lednings-, sakkunnig- och planeringsuppgifter. BETECKNINGAR utbildningschef, utbildningsplanerare, boendeservicechef, turistchef, datachef, dataadministrationschef, chef för informationstjänst, bibliotekschef, ekonomichef, servicechef, projektchef KOMPETENS Uppgifterna kräver i allmänhet lämplig högre eller lägre högskoleexamen. HAB (NY) 1 852,20 UPPGIFTER Förvaltnings-, sakkunnig- och planeringsuppgifter. BETECKNINGAR ekonomichef, ekonomisekreterare, utbildningssekreterare, driftschef, dataplanerare, kvalitetschef KOMPETENS Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig högskoleexamen. HAC (NY) 1 565,12 UPPGIFTER Specialuppgifter inom byrå-, informationsförvaltnings- och informationsbranschen. BETECKNINGAR bibliotekarie, informatiker, fastighetssekreterare, projektsekreterare, projektarbetare pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 3 TOA 1 426,13 1 809,42 UPPGIFTER Uppgifter som chef för byråarbetet samt sådant byråarbete som i övrigt är mycket krävande och ansvarsfullt och som förutsätter självständigt arbete. BETECKNINGAR bokförare, byråföreståndare, byråsekreterare, bostadssekreterare, redovisningssekreterare, lönesekreterare, datasekreterare, turistkonsulent, pc-samordnare (s.k. datastödperson). KOMPETENS Uppgifterna förutsätter i allmänhet lämplig examen på minst institutnivå. TOB 1 373,84 1 608,55 TOE 1 336,10 1 457,98 UPPGIFTER Övriga yrkesuppgifter inom byråbranschen. BETECKNINGAR byråfunktionär, byråsekreterare, studiesekreterare, kurssekreterare, bibliotekssekreterare UPPGIFTER Byråserviceuppgifter. BETECKNINGAR byråbiträde, byråfunktionär, biblioteksfunktionär, biljettkassör pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 4 Vårdpersonal HOA UPPGIFTER Direkt arbetsledning inom vården. 1 658,42 2 112,23 De som hör till denna grupp utövar direkt arbetsledning gentemot sina underlydandes arbete. Huvuduppgiften är att planera, leda och bedöma personalens arbete samt att delta i beredningen av beslut som gäller den egna enheten. Arbetar under en chef. Uppgifterna innefattar också direkt patientarbete. BETECKNINGAR avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, ansvarig skötare/avdelningsskötare KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå förutsätts. PROTOKOLLSANTECKNING Sådana avdelningsskötare vid stora inrättningar som har ett vidsträckt ansvars- och verksamhetsområde med flera verksamhetsenheter och personalgrupper, har en grundlön på minst 1 700,00 HOB UPPGIFTER Krävande yrkesuppgifter inom vården. 1 574,59 1 961,12 BETECKNINGAR sjukskötare, specialsjukskötare, hälsovårdare, biträdande avdelningsskötare, socialvårdare, fysioterapeut, röntgenskötare, ansvarig tandskötare, specialtandskötare/tandhygienist, rehabiliteringsinstruktör, ergoterapeut, laboratorieskötare KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå förutsätts. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 5 HOC UPPGIFTER Yrkesuppgifter inom vården. 1 435,93 1 609,17 BETECKNINGAR hjälpskötare/primärskötare/närvårdare, barnskötare, konditionsskötare, skötare, tandskötare, sinnessjukvårdare/mentalvårdare, avdelningssekreterare, pedikyrist, ansvarig skötare, övriga ovan nämnda som arbetar som ansvarig, avdelningsskötare vid ålderdomshem KOMPETENS Lämplig yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen på skolnivå förutsätts. Handledare inom hälsovården Denna punkt tillämpas på handledare inom hälsovården och på övriga i punkten nämnda arbetstagare. OHA 1 576,30 1 960,32 OHB 1 399,05 1 709,48 OHC 1 393,84 1 564,18 BETECKNING ledande handledare KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå förutsätts. BETECKNING handledare KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå förutsätts. BETECKNINGAR sysselsättningsledare, gymnastik- och idrottsinstruktör vid vårdinrättning, handledare, vårdare/skötare, pedagog-skötare, socialpedagog KOMPETENS Lämplig yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen på skolnivå förutsätts. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 6 Psykologer samt rehabiliterings- och terapipersonal PSA 2 059,97 PSD 1 926,40 PSB 1 516,30 BETECKNING psykolog KOMPETENS Legitimerad psykolog. BETECKNING talterapeut KOMPETENS Legitimerad talterapeut. BETECKNING rehabiliteringssekreterare KOMPETENS Lämplig högskoleexamen eller tidigare examen på institutnivå. Läkemedelsförsörjning FAA 1 742,87 BETECKNING farmaceut KOMPETENS Legitimerad farmaceut. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 7 Ledningsuppgifter vid serviceenheterna Dessa självständiga uppgifter och ledningsuppgifter förekommer inom ledningen för serviceenheterna inom social- och hälsovårdsväsendet. I uppgifterna ingår ansvar för verksamhet och ekonomi. SOA 1 782,17 2 312,74 SOB 1 709,75 2 116,82 SOK 1 679,22 2 061,83 BETECKNINGAR föreståndare för inrättning/verksamhetsenhet (föreståndare för ålderdomshem, föreståndare för inrättning, barnhemsföreståndare) KOMPETENS Lämplig högskoleexamen. BETECKNINGAR föreståndare för inrättning/verksamhetsenhet (föreståndare för ålderdomshem, barnhemsföreståndare, föreståndare för servicehem, biträdande föreståndare) KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. UPPGIFTER Uppgifter som föreståndare för daghem med färre än 60 platser. BETECKNINGAR daghemsföreståndare, barnträdgårdsföreståndare KOMPETENS Lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. SOL 1 772,64 2 162,32 UPPGIFTER Uppgifter som föreståndare för daghem med minst 60 platser. BETECKNINGAR föreståndare för daghem, föreståndare för barnträdgård KOMPETENS Lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 8 Socialarbetare Arbetstagaren utför socialarbete där arbetsuppgifterna utgörs av sådant självständigt, krävande socialarbete som baserar sig på teoretiska kunskaper om området och praktisk sakkunskap och som gäller individer och/eller familjer. Uppgifterna omfattar också samordning av socialserviceformerna samt samarbete med andra samarbetsparter. SOC 1 772,64 2 212,32 BETECKNINGAR socialarbetare, socialkontrollör KOMPETENS Lämplig högskoleexamen. Specialarbetare inom den sociala servicen Arbetstagaren arbetar inom något av socialvårdens specialområden i uppgifter som kräver specialutbildning. SOE 1 803,10 2 262,36 BETECKNINGAR specialsocialterapeut, specialsocialarbetare KOMPETENS Lämplig högskoleexamen tillsammans med lämplig specialiseringsutbildning. SOF 1 669,95 2 011,12 BETECKNING specialbarnträdgårdslärare KOMPETENS Lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå tillsammans med lämplig specialiseringsutbildning eller tillräckligt stor förtrogenhet med specialområdet. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 9 Krävande yrkesuppgifter inom den sociala servicen Arbetstagarens uppgifter är sådana vård-, omsorgs-, uppfostringsoch rehabiliteringsuppgifter som förutsätter omfattande kunskaper i socialvård. Förutom sedvanliga arbetsuppgifter kan till uppgifterna höra t.ex. planering av verksamheten, inskolning och/eller praktiska arbetsledningsuppgifter. SOG 1 605,11 1 961,12 BETECKNINGAR barnträdgårdslärare, socialpedagog, ledande handledare, handledare inom socialvården, handledare KOMPETENS Lämplig högskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. Övriga yrkesuppgifter inom den sociala servicen SOH 1 439,50 1 709,42 SOI 1 435,93 1 609,17 Arbetstagaren utför sedvanliga vård-, omsorgs-, uppfostrings- eller rehabiliteringsuppgifter. BETECKNINGAR handledare KOMPETENS Lämplig yrkeshögskoleexamen eller motsvarande tidigare examen på institutnivå. BETECKNINGAR hemvårdare, vårdare av utvecklingsstörda, handledare, barnskötare, dagvårdare, barnledare KOMPETENS Lämplig yrkesinriktad grundexamen eller motsvarande tidigare examen på skolnivå. Basservice inom social- och hälsovårdssektorn SOJ BETECKNINGAR daghemsbiträde, vårdbiträde, vårdare, avdelningsbiträde, anstaltsbiträde, övervakare, instrumentvårdare, instrumentvårdsbi- 1 293,49 1 407,92 träde, hemtjänstarbetare pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 10 Kosthållspersonal RUA 1 505,28 1 910,51 UPPGIFTER Ansvar för matlagningen och den övriga kostservicen vid en inrättning eller verksamhetsenhet och ledning av verksamheten vid en kostserviceenhet. BETECKNINGAR kostchef, näringschef/husmor/ansvarig husmor/husmor-kokerska KOMPETENS Uppgifterna förutsätter i allmänhet storhushållsföreståndarexamen, studielinjen för arbetsledning vid storhushåll eller utbildning på motsvarande nivå inom området. RUB 1 373,84 1 709,30 RUC 1 336,10 1 508,50 RUD 1 291,95 1 407,86 UPPGIFTER Utför underställd ansvarig husmor arbetslednings-, lednings- och övervakningsuppgifter och vikarierar för husmor. BETECKNINGAR föreståndare för storhushåll, husmor, biträdande husmor KOMPETENS Uppgifterna förutsätter i allmänhet storhushållsföreståndarexamen, studielinjen för arbetsledning vid storhushåll eller utbildning på motsvarande nivå inom området. BETECKNINGAR kokerska, kokerska/kock husmor, kock, kallskänka KOMPETENS Uppgifterna förutsätter i allmänhet utbildning för kokerska, storhushållskock, restaurangkock, anstaltskokerska eller dietkokerska. BETECKNINGAR köksbiträde, köksarbetare, näringsarbetare pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 11 Städverksamheten SIA 1 533,73 SIB (NY) 1 377,52 SIC (NY) 1 291,95 1 407,84 SID (NY) 1 239,59 1 357,82 BETECKNING städchef UPPGIFTER Svarar för ledningen och utvecklandet av en inrättnings hela städverksamhet. BETECKNING städledare UPPGIFTER Arbetar som handledare och arbetsledare för städverksamheten och städarbetet. BETECKNING städare UPPGIFTER Utför städarbete som fastställts enligt modellen för dimensionering av städarbete. BETECKNING städare Servicepersonal vid inrättningar/fastighetsväsendet LAA (NY) UPPGIFTER Yrkesuppgifter. 1 408,33 BETECKNINGAR serviceman, fastighetsskötare, fastighetsmaskinist, stationsföreståndare, ansvarig vaktmästare, övervaktmästare LAB 1 289,55 1 407,75 UPPGIFTER Bas- och yrkesuppgifter. BETECKNINGAR serviceman, idrottsanläggningsskötare, gårdskarl, gårdskarl-vaktmästare, vaktmästare, linneförrådsarbetare, lagerkarl, lagerbiträde och hjälpkarl pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 12 Uppgifter inom tekniska sektorn TE 1 2 219,72 TE 2 1 814,75 2 614,86 UPPGIFTER Chefer med vidsträckta ansvarsområden eller krävande planerings- eller byggherreuppgifter. UPPGIFTER Personer som utför arbetsuppgifter inom den tekniska sektorn och vilkas arbete består av tämligen omfattande uppgiftshelheter eller av specialiserade deluppgifter inom den tekniska sektorn. Arbetstagaren leder sina underlydandes arbete eller arbetar med planerings- eller övervakningsuppgifter. BETECKNINGAR teknisk disponent, disponent, avfallshanteringsmästare, planerare, arbetsplatsbyggmästare, tekniker och projektplanerare. TEB 1 727,71 2 111,74 UPPGIFTER Personer med ansvarsfulla arbetsledningsuppgifter inom den tekniska sektorn och ansvarsfulla specialuppgifter. BETECKNINGAR arbetsledare, servicemästare/underhållsansvarig, driftmästare, idrottsanläggningsansvarig TEC 1 479,27 1 709,84 UPPGIFTER Krävande yrkesuppgifter inom den tekniska sektorn. BETECKNINGAR biträdande arbetsledare, förman, maskinist, timmerman, äldre yrkesman och yrkesman pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 1 13 Laboratoriepersonal ELB (NY) 1435,93 BETECKNINGAR Laboranter Textilvård PEA 1 435,26 1 910,94 UPPGIFTER Arbetsledningsuppgifter inom textilvård. Arbetstagare som direkt leder sina underordnade och som också deltar i produktionen. PEB 1 275,03 1 608,63 PEC 1 247,28 1 407,98 UPPGIFTER Krävande textilvårdsuppgifter. Produktionsarbete inom textilvården som också omfattar ansvar för verksamheten och förutsätter specialkompetens. UPPGIFTER Textilvårdsuppgifter. Basuppgifter inom textilvård. pty\jasenkirje200210liite01.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 1 DE VIKTIGASTE ÄNDRINGARNA 1.2.2003 OCH 1.3.2003 I SERVICEINRÄTTNINGARNAS AR- BETSGIVARFÖRENINGS KOLLEKTIVAVTAL 2003 2004 1 LÖNEJUSTERINGAR Lönerna justeras 1.3.2003 på det sätt som framgår av medlemsbrev 10/2002. Förtroendemannaersättningen enligt 112 i kapitlet om förtroendemän höjs 1.2.2003. Särskilda tillägg (paragrafhänvisningar: SIAFKA 2003 2004 om inte något annat anges) Det individuella tillägget enligt 20 a ( 19 a i SIAFKA 2001 2002) höjs med 2,9 procent 1.3.2003. Årstillägg, fjärrortstillägg, motsvarande prövningsbaserade tillägg och utryckningspenningar höjs inte. De procentuella tillägg som beräknas på grundlönen höjs till följd av att grundlönen höjs. Sådana tillägg är bl.a. erfarenhetstillägg och arbetstidsersättningar. Lönegruppsjusteringar För justering av de nedre gränserna för grundlönerna i SIAFKA används 0,2 procent av branschpotten enligt det inkomstpolitiskt avtalet. De nedre gränserna har i första hand justerats så att grundlönerna stämmer överens med nivån inom kommunsektorn. Lönegrupperingsbilagan (SIAFKA bilaga 1) inleds med 1 om anvisningar för tillämpning av lönegrupperingen och 2 om sysselsättningsarbete för handikappade och funktionshindrade (tidigare skyddat arbete ). Ändringar i lönegrupperna Ändringarna i lönegrupperna framgår av bilaga 1 till detta medlemsbrev. Strävan har varit att i lönegrupperingen utgå från nya examensnivåer men samtidigt också beakta tidigare examina som ger behörighet för en viss uppgift. Magisterexamen (tidigare kandidatexamen) som idag avläggs vid ett universitet eller en högskola är en högre högskoleexamen, medan kandidatexamen (tidigare lägre högskoleexamen, t.ex. hum.kand. och nat.kand.) är en lägre högskoleexamen. Yrkeshögskoleexamen är också en högskoleexamen, men klassas inte som högre eller lägre högskoleexamen. Om endast högskoleexamen nämns som kompetenskrav innebär det att alla dessa examina godkänns, också en yrkeshögskoleexamen. Med lämplig examen avses examen inom ett område som passar för uppgiften, men med beaktande av att behörigheten bl.a. inom socialvården och hälso- och sjukvården ofta regleras i lagar och förordningar. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 2 De yrkesbeteckningar som nämns i lönegrupperna tjänar som exempel. I medlemsorganisationerna används ett flertal andra beteckningar för motsvarande arbete eller uppgifter på motsvarande nivå som passar in i respektive lönegrupp. Kollektivavtalet är ett avtal som fastställer minimivillkor. En arbetstagare ska betalas minst den grundlön som anges för den lönegrupp han på basis av sin yrkesbeteckning eller sina uppgifter hör till eller som han kan jämställas med. I en del lönegrupper har den övre gränsen slopats. Också i sådana lönegrupper där den övre gränsen kvarstår kan arbetsgivaren enligt eget övervägande betala en högre lön än den som anges i avtalet. De övre gränserna har höjts i alla lönegrupper. I lönegrupperingen har några nya grupper lagts till. Anställda inom förvaltningen har delats in i grupperna HAA, HAB och HAC. Bestämmelserna i SIAFKA tillämpas enligt 1 inte på medlemsorganisationernas ledning och inte heller på andra anställda i chefsställning som representerar arbetsgivaren. För dessa bestäms lönen oberoende av lönegrupperingen i kollektivavtalet. Arbetsgivarrepresentanternas löner höjs åtminstone med den allmänna förhöjningen, om man inte har kommit överens om en större höjning. För direkt arbetsledning inom vården (HOA) finns två nivåer. Den grundläggande nivån tillämpas vid små inrättningar och den högre grundlönen vid stora inrättningar som har ett vidsträckt ansvars- och verksamhetsområde. Anställda som huvudsakligen arbetar som ansvariga med krävande yrkesuppgifter inom vården kan fortsättningsvis också höra till grupp HOB. Inom städverksamheten har städledare lagts till som ny beteckning och koderna har ändrats. I lönegrupp LAA för servicepersonal vid inrättningar kombineras den grupp som tidigare haft samma namn (ansvarig vaktmästare, övervaktmästare osv.) och de servicegrupper vid inrättningar och inom fastighetsskötseln som tidigare har stått utanför lönegrupperingen. Laboratoriepersonal, dvs. laboranter och anställda i motsvarande laboratoriearbete, har fått en egen lönegrupp (ELB). pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 3 2 TEXTÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET Till följd av nya bestämmelser i avtalet har hela paragrafnumreringen ändrats. Samtidigt har tomma paragrafer och a-paragrafer tagits bort. Med tanke på att ändringarna är så omfattande skickas de inte ut i detta medlemsbrev, utan framgår av avtalsboken. Avlöningskapitlet Grunderna för bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen har förtydligats i tillämpningsdirektivet till 13 mom. 2. Den primära tanken är att man på varje arbetsplats ska tillämpa en adekvat spridning inom lönegrupperna genom att svårighetsgraden i varje anställds arbete beaktas på det sätt som beskrivs i tillämpningsdirektivet till 13 mom. 2. I avlöningskapitlet ingår nu en ny bestämmelse om avtalslön ( 13 mom. 4), som kan tillämpas för uppgifter som inte finns i lönegrupperingen och som inte passar in i någon jämförbar grupp enligt 13 mom. 3. För en arbetstagare med avtalslön kan man också komma överens om totallön som inkluderar erfarenhetstillägg, men man bör då beakta att den anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg behöver specificeras för fastställande av semester. När arbetsavtal med totallön görs upp är det skäl att alltid ange vilka lönedelar och tillägg som ingår i totallönen. Timlön kan numera, oberoende av gränsen på 12 kalenderdagar, också betalas till dem som inkallas vid behov och som har en tillsvidareanställning eller ett anställningsförhållande som varar längre än 12 dagar, men vars arbetstid avtalas separat för varje arbetspass ( 25 mom. 2). Som ett led i löneutvecklingsprogrammet (se punkt 3) revideras erfarenhetstilläggen 1.9.2004. Det första erfarenhetstillägget (på basis av 4 anställningsår) överförs till grundlönen och därmed stryks ett erfarenhetstillägg. Det första erfarenhetstillägget beviljas på basis av 5 anställningsår och det andra på basis av 10 anställningsår. Fram till 31.8.2004 intjänas och beviljas erfarenhetstillägg enligt de nuvarande bestämmelserna. Tillämpningsdirektivet om individuella tillägg har omarbetats ( 20). Arbetsgivaren kan enligt eget avgörande betala en arbetstagare ett individuellt tillägg som hör till den ordinarie lönen. Tillägget kan betalas under en viss tid eller tillsvidare och baserar sig bl.a. på den anställdes individuella arbetsprestation. Arbetstidsbestämmelser Arbetstidskapitlet har omarbetats helt. I kapitlet anges först bestämmelser som är gemensamma för alla former av arbetstid: vad som räknas som arbetstid, förläggning av arbetstiden, vilotider, arbetstidshandlingar, ersättningar för obekväm arbetstid, nödarbete, utryckningsbetonat arbete, beredskap och gemensamma bestämmelser om ordinarie arbetstid. Därefter följer separata avsnitt för varje arbetstidsform, dvs. för allmän arbetstid, byråarbetstid och periodarbete. Bestämmelser om avbrutet respektive kontinuerligt treskiftsarbete finns i avtalsbilagorna 3 och 4. I avtalet finns nu också särskilda bestämmelser om deltidsarbete, något som tidigare ingick i bestämmelserna om heltidsarbete. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 4 Ett enhetligt system har avtalats för alla arbetstidsersättningar och detta innebär att alla ersättningar ges som förhöjd lön eller kompenseras med motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid. Därmed kan arbetsgivaren med hänsyn till arbetssituationen avgöra om ersättningen betalas i pengar eller kompenseras med ledighet. Valet av ersättningsform kräver inget godkännande av arbetstagaren, men arbetstagarens önskemål ska naturligtvis beaktas i mån av möjlighet. Till innehållet har de allmänna bestämmelserna om arbetstid inte ändrats i någon nämnvärd utsträckning. Det samma gäller bestämmelserna om allmän arbetstid och byråarbetstid. I de textavsnitt som ändrats har tillämpningen underlättats genom att innehållet har förklarats tydligt och exempel har lagts till. De största förändringarna gäller periodarbete där man övergått till ett system som baserar sig på femdagars arbetsvecka, vilket man genomförde i fråga om semester redan när semesterbetstämmelserna reviderades. Ändrade bestämmelser om periodarbete Arbetsperioden i periodarbete kan vara 2 6 veckor, beroende på vad som lämpar sig för verksamheten. Arbetsskiftsförteckningen ska göras upp för hela den arbetsperiod man gått in för. Arbetsgivaren avgör arbetsperiodens längd. Om arbetsgivaren har för avsikt att ändra periodlängden ska arbetstagarna och deras representant på begäran få uttrycka sin åsikt. Den separata gränsen för övertidsarbete under dubbelperioder (128 timmar) har strukits. För periodarbete anges också bestämmelser om avbruten period. Arbetsperioden avbryts till följd av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, arbetsledighet eller permittering. För en avbruten vecka bestäms arbetstiden enligt en tabell för avbruten period. Tabellen finns i 62 i avtalet. Om det inträffar ett överraskande avbrott i arbetsperioden iakttas som tidigare, men med enstaka undantag den arbetsskiftsförteckning som planerats och getts till arbetstagarna. Vid korta anställningar, som varar bara en del av en arbetsperiod ( 68), tillämpas i praktiken samma bestämmelserna som vid anställningar som varar hela perioden. Arbetstiderna och övertidsgränserna motsvarar bestämmelserna för anställda som arbetar hela perioden. De nya bestämmelserna om periodarbete framgår av bilaga 3 till detta medlemsbrev. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 5 Semesterbestämmelser Semesterbestämmelserna har ändrats huvudsakligen på grund av ändringarna i bestämmelserna om arbetstid i periodarbete. Då man i periodarbetet övergått till femdagars vecka också för arbetstiden, tjänas semester in på samma sätt som vid allmän arbetstid och byråarbetstid, och de särskilda bestämmelserna om hur semester tjänas in vid periodarbete har slopats. Vid periodarbete följer man en huvudregel enligt vilken det för en semester som varat en hel vecka i vanliga fall åtgår 5 dagar. Under ofullständiga veckor utgörs semesterdagarna av arbetsdagar. Semestern fastställs och åtgår på samma sätt som vid allmän arbetstid och byråarbetstid. De nya bestämmelserna träder i kraft 1.2.2003. Semestrar har dock redan fastställts fram till 30.4.2003. Ändringar behöver inte göras i semestrar som redan beviljats. Märkas bör endast att då arbetsskiftsförteckningar görs upp och arbetstiden bestäms för en kalendervecka som på grund av semestern är ofullständig, och man använder dig av tabellen för avbruten period som finns i 62 mom. 1 anses avbrottsdagarna utgöras av det antal semesterdagar som åtgått och inte den totala längden på den fastställda semestern. Exempel 1: För en arbetstagare har 4 dagar semester fastställts för tiden 10 13.2.2003. Enligt kollektivavtalet 2001 2002 åtgick 3 semesterdagar. Arbetstagaren har således enligt det nya avtalet 3 avbrottsdagar (semesterdagar) under den veckan. För veckan antecknas 16 arbetstimmar i arbetsskiftsförteckningen. Exempel 2: För en arbetstagare har 4 dagar semester fastställts för tiden 14 17.4.2003 (veckan före påsk). Enligt kollektivavtalet 2001 2002 åtgick 3 semesterdagar. Arbetstagaren har alltså 3 avbrottsdagar enligt det nya avtalet. För den veckan skulle 16 timmar antecknas som arbetstid i arbetsskiftsförteckningen. Utanför semestern finns dock en söckenhelg (långfredagen) till följd av vilken arbetstiden liksom tidigare förkortas med 7 timmar och 40 minuter. För den veckan antecknas en arbetstid på 16 timmar 7 timmar 40 minuter = 8 timmar 20 minuter i arbetsskiftsförteckningen. Bestämmelser om arbetsledighet Studieledighet Enligt 4 lagen om studieledighet har en arbetstagare som är anställd i huvudsyssla rätt till studieledighet. I kollektivavtalet har nu 19 timmar arbetstid per vecka fastställts som gräns för huvudsyssla. I 10 lagen om studieledighet finns bestämmelser om avbrytande av studieledighet på grund av arbetsoförmåga. Arbetsoförmåga på grund av förlossning anses enligt avtalet börja vid nedkomsten och upphöra sex veckor senare, om inte något annat framgår av ett läkarintyg. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 6 Prövningsbaserad arbetsledighet Till prövningsbaserade arbetsledigheter utan lön har bl.a. till följd av ändringar i bestämmelserna om arbetsperioder fogats anvisningar om beviljande av prövningsbaserad arbetsledighet. Där konstateras att det enligt avtalsparterna i allmänhet inte kan anses ändamålsenligt att en arbetsledighet som omfattar samtliga arbetsdagar i en vecka beviljas endast för arbetsdagarna. På motsvarande sätt är det rimligt att inkludera en ledig dag i en arbetsledighet som omfattar över hälften av arbetsdagarna i en vecka. Om arbetsgivaren inte kan bevilja ledigheten enligt vad som anhålls, bör han återlämna anhållan och samtidigt meddela för hur lång tid semester kan beviljas. Det är viktigt att arbetsgivaren omfattar en så enhetlig praxis som möjligt i fråga om beviljande av prövningsbaserad arbetsledighet. Förtroendeman och förtroendeombud Förtroendemannaersättningarna har höjts till en nivå som följer det inkomstpolitiska avtalet. Till skillnad från andra löneförhöjningar höjs förtroendemannaersättningarna redan 1.2.2003. I avtalet har också i enlighet med det inkomstpolitiska avtalet gjorts ett tillämpningsdirektiv för förtroendemän om den ordinarie kontorsutrustning som ges för skötseln av förtroendemannauppgifter. Dessa inkluderar också internetförbindelse (e-post) om det hör till de redskap som allmänt används på arbetsplatsen. Tillämpningsdirektivet innebär inte att man separat ska skaffa förtroendemannen sådana redskap som inte andra arbetstagare allmänt använder i sitt arbete. I avtalet har också tagits med en rekommendation om att i det fall arbetsgivaren har beviljat avlönad arbetsledighet för deltagande i förtroendemannautbildning betalas också en måltidsersättning på 20,35 euro för denna tid. I kollektivavtalet finns inga överenskommelser om förtroendeombundens ställning och ersättningar. Enligt 13 kap. 3 arbetsavtalslagen kan de arbetstagare som inte har någon företroendeman som avses i ett kollektivavtal bland sig välja ett förtroendeombud. Förtroendeombudet representerar därmed ingen avtalsorganisation, utan direkt arbetstagarna på arbetsplatsen. Då det gäller de medlemsorganisationer som redan tidigare har valt en motsvarande representant för personalen torde man kunna konstatera att det är fråga om ett sådant förtroendeombud som avses i arbetsavtalslagen. För närmare information om förtroendeombudets uppgifter och ställning se Palvelulaitosten työnantajayhdistyksen Yhteistoimintaopas (s.14) som utkom hösten 2002 och som har skickats till alla medlemsorganisationer. Anställningens upphörande Paragraf 116 mom. 3 om anställningens upphörande har ändrats till att motsvara gällande och kommande ändringar av pensionen. Enligt momentet upphör ett arbetsförhållande sista dagen i den månad då arbetstagaren uppnår sin ålderspensionsålder, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om en tidsbunden fortsättning på anställningen. Arbetstagaren ska ge ett meddelande om pensionering minst en månad innan han uppnår pensionsåldern. Övriga ändringar I kollektivavtalet finns också andra smärre ändringar som framgår av avtalsboken. För beställning och leverans av böcker se medlemsbrev 10/2002. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 2 7 3 PROGRAM FÖR UTVECKLING AV LÖNESYSTEMET Avtalsparterna har ingått ett avtal om ett program för utveckling av lönesystemet år 2003 2007 med syftet att utveckla lönesystemen i kollektivavtalen för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening på så sätt att de motsvarar svårighetsgraden på arbetet inom servicebranschen och ökar arbetsgivarföreningens medlemsorganisationers konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Utvecklingsprogrammets första åtgärd avtalades redan i underteckningsprotokollet och gäller överföring av det första erfarenhetstillägget till grundlönen fr.o.m. 1.9.2004. I kollektivavtalet har man avtalat om att tidigarelägga det andra erfarenhetstillägget fr.o.m. 1.9.2004 det första från 7 år till 5 år. Erfarenhetstilläggen betalas i fortsättningen på basis av 5 och 10 anställningsår som berättigar till erfarenhetstillägg. Tilläggen är liksom förut 5 procent vardera. 4 AVTALSORGANISATIONERNAS FÖRTROENDEMÄN AKAVA-OS och OAJ har undertecknat kollektivavtalet som separata undertecknare. Trots det kan dessa organisationer utan hinder av SIAFKA 103 mom.1 välja en gemensam förtroendeman, om de sammanlagt har minst 5 medlemmar anställda i medlemsorganisationen. pty\jasenkirje200210liite02.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 3 1 KAPITEL 3 ARBETSTID ----- PERIODARBETE 59 Tillämpning av periodarbetstid Bestämmelserna om periodarbetstid kan tillämpas på arbeten och verksamhetsenheter som nämns i 7 arbetstidslagen. Tillämpningsdirektiv Arbeten och verksamhetsenheter enligt 7 arbetstidslagen är bl.a. sjukhus, vårdinrättningar, barndaghem som håller öppet dygnet runt, boendeenheter för handikappade som håller öppet dygnet runt samt servicehem för äldre och liknande enheter. Om det i arbeten som i och för sig hör till tillämpningsområdet för 7 arbetstidslagen inte är nödvändigt med nattarbete kan arbetsgivaren avgöra om allmän arbetstid eller periodarbetstid skall användas. Arbetsgivaren väljer det arbetstidssystem som är mest ändamålsenligt för verksamheten och arbetet. Vid övergång från ett avtalsenligt system till ett annat skall de arbetstagare som ändringen berör höras innan beslut fattas. 60 Full arbetsperiod, full arbetstid i periodarbete När en arbetstagares arbetstid har ordnats som periodarbete enligt 7 arbetstidslagen bestäms den fulla ordinarie arbetstiden beroende på arbetsperiodens längd enligt följande: Arbetsperiodens längd, veckor Tillämpningsdirektiv Full ordinarie arbetstid i arbetsperioden 2 76 tim. 30 min. 3 114 tim. 45 min. 4 153 t 5 191 tim. 15 min. 6 229 tim. 30 min. Om söckenhelgers inverkan på arbetstiden i periodarbete, se 47 med exempel. pty\jasenkirje200210liite03.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 3 2 Arbetsgivaren avgör arbetsperiodernas längd. Arbetsskiftsförteckningen skall göras upp för hela arbetsperioden och ges till arbetstagarna före periodens början i enlighet med 33. I periodarbete bestäms ingen arbetstid per vecka eller per dygn, men när arbetstiden planeras skall man beakta arbetstidslagens bestämmelser om dygnsvila (29 ) och detta avtals bestämmelser om ledighet per vecka och ledighetens inverkan på planeringen av arbetsskift ( 30). I arbetstidsarrangemangen för en deltidsanställd i periodarbete kan utjämningsperioden vara högst 12 veckor. Också i sådana fall skall arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för hela utjämningsperioden. Exempel 61 Avbruten period Arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om en genomsnittlig arbetstid på 20 timmar per vecka (52,29 procent) i ett arbete där den fulla ordinarie arbetstiden är 38 timmar 15 minuter per vecka. Om man i arbetet till exempel iakttar arbetsperioder på tre veckor är arbetstagarens ordinarie deltidsarbetstid under arbetsperioden 60 timmar (gräns för planering, gräns för mertidsarbete). mom. 1 Avbrott under arbetsperioden Om arbetsperioden avbryts på grund av att anställningen börjar eller slutar eller på grund av semester, arbetsledighet eller permittering, tillämpas dessa bestämmelser för mertids- och övertidsarbete under en avbruten arbetsperiod. mom. 2 Avbrott som man vet om på förhand och överraskande avbrott Om man redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp vet om ett avbrott som avses i detta moment, planeras arbetstiden i arbetsskiftsförteckningen enligt 62 (gräns för planering, gräns för mertidsarbete). Om avbrottet framgår efter att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp och getts till arbetstagarna ( 33) men minst 5 dagar innan arbetsperioden börjar, ändras den planerade arbetsskiftsförteckningen i överensstämmelse med 62. Om avbrottet framgår senare betecknas det som ett överraskande avbrott. pty\jasenkirje200210liite03.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 3 3 Tillämpningsdirektiv Avbrott är antingen ett avbrott man vet om på förhand och då iakttas 62, eller ett överraskande avbrott och då iakttas 64. Om avbrottet framgår senare än 5 dagar innan arbetsperioden börjar betecknas det som ett överraskande avbrott. I så fall följs den arbetsskiftsförteckning som getts till arbetstagarna med iakttagande av 64 och 65. Utjämningsdagar räknas inte till de avbrottsdagar som avses här. 62 Avbrott som man vet om på förhand mom. 1 Avbrott som man vet om på förhand, full ordinarie arbetstid Om det under en av arbetsveckorna i arbetsperioden ingår ett avbrott som man vet om på förhand, enligt definitionen i 61, planeras arbetstiden för den veckan i arbetsperioden på följande sätt: Antalet avbrottsdagar under veckan Exempel Periodens arbetstid för den avbrutna veckan 1 32 2 24 3 16 4 8 5 6 För en arbetstagare fastställs två semesterdagar under en av veckorna i en treveckorsperiod. För den veckan räknas 24 timmar arbetstid till arbetsperioden. För de två andra veckorna är arbetstiden 76 timmar 30 minuter (2 x 38,25 = 76,5 tim. = 76 tim. 30 min). Arbetstiden under hela perioden är alltså 100 timmar 30 minuter (76,5 tim. + 24 tim. = 100,5 tim. = 100 tim. 30 min.), vilket samtidigt är gränsen för övertidsarbete under perioden. I 99 mom. 3 finns bestämmelser om beviljande av prövningsbaserad arbetsledighet. pty\jasenkirje200210liite03.doc

Medlemsbrev 10/2002 Bilaga 3 4 mom. 2 Avbrott som man vet om på förhand, deltidsarbete Vid deltidsarbete är arbetstiden under en avbruten period kortare än arbetstiden enligt mom. 1 i samma proportion som den ordinarie deltidsarbetstiden är kortare än full arbetstid. Exempel En arbetstagares ordinarie deltidsarbetstid är i snitt 20 timmar per vecka, dvs. 52,29 procent av full arbetstid. Hans arbetstid under en vecka med 3 avbrottsdagar är 52,29 procent av 16 timmar = 8,36 timmar. Om hans arbetstid är ordnad i treveckorsperioder är hans arbetstid under en avbruten period 48 timmar 22 minuter (2 x 20 tim. + 8,36 tim. = 48,36 tim. = 48 tim. 22 min). 63 Avbrott som man vet om på förhand under söckenhelgsperiod Om det i en avbruten arbetsperiod ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg enligt 47, görs en söckenhelgsminskning i den arbetstid som anges i 62 mom. 1, förutsatt att söckenhelgen inte infaller under avbrottet. Deltidsarbetstiden minskas på motsvarande sätt under samma förutsättningar. Exempel En treveckorsperiod börjar 22.12.2003 och slutar 10.1.2004. För en arbetstagare har semester fastställts 22.12.2003 31.12.2003. Arbetstiden förkortas inte på grund av julafton, juldagen och annandag jul eftersom dessa dagar ingår i semestertiden. Nyårsdagen och trettondagen infaller också under arbetsperioden, men dessa dagar ingår inte i semestertiden, och periodens ordinarie arbetstid minskas därför med 15 timmar 20 minuter (2 x 7 tim. 40 min.). Gränsen för mertidsarbete räknas ut på följande sätt: 1:a veckan semester, ingen arbetstid 2:a veckan semester t.o.m. onsdag 31.12, vilket innebär tre avbrottsdagar och 16 timmar arbetstid 3:e veckan inga avbrott, arbetstid 38 timmar 15 minuter. När avbrottet beaktas blir alltså arbetstiden under perioden 54 timmar 15 minuter. Men arbetstiden har ännu inte minskats för de två arbetstidsförkortande söckenhelgerna (nyårsdagen och trettondagen). När dessa beaktas återstår 38 timmar 55 minuter (gräns för mertidsarbete) (54,25 tim. 15,33 tim = 38,92 tim. = 38 tim. 55 min.) arbetstid under perioden. Söckenhelger sänker inte övertidsgränsen och denna gräns är därför fortfarande 54 timmar 15 minuter. pty\jasenkirje200210liite03.doc