Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Reaktortank.

miljö 2004

2 Miljö Innehåll Nordens största kraftverk... 3 Med miljöprövningen i fokus... 4 Ringhalsgruppens verksamhetspolicy... 6 Betydande miljöaspekter... 7 Miljöredovisning Ringhals... 10-19 Tryckvattenreaktor Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Turbin Elgenerator Elektricitet Miljöförbättringar under året... 10 Redovisning av tillstånd... 11 Miljöhändelser... 11 Måluppfyllelse... 12 Miljöprogram inför 2005... 13 Miljöprövning... 13 Miljöfakta... 14 EMAS granskningsberättelse... 19 Reaktortank Kondensor Kylvatten Miljöredovisning Barsebäck... 20-25 Barsebäcks miljöförbättringar... 20 Miljöhändelser... 20 Måluppfyllelse... 21 Miljöfakta... 22 Ordlista... 26 Kokvattenreaktor Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg-Anttila, Ringhals information Text: Ringhalsgruppen Foto/illustrationer: Ringhals information, Hallandsbild, Pierre Mens, Coloric, SKB, Edithouse och Jesper Johansson Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Kylvatten Tryck: BCB, Varberg 2005

Miljö 3 Barsebäck Ringhals Nordens största kraftverk Ringhals kärnkraftverk, som är Nordens största kraftverk, ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varberg kommun. Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid Öresund i Skåne i Kävlinge kommun. Båda kraftverken ingår tillsammans i Ringhalsgruppen som ägs av Vattenfall (74,2 %) och Sydkraft Kärnkraft AB (25,8 %), ett bolag inom Sydkraftkoncernen. Under 2004 har Ringhals producerat 28 miljarder kilowattimmar vilket är rekord för Ringhals. Det motsvarar knappt 20 % av Sveriges elförbrukning. Totalt har de fyra reaktorerna en installerad elektrisk effekt på cirka 3530 megawatt. Kraftverket omsätter drygt 4 miljarder kronor, har 1100 anställda och köper in omkring 500 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Det som gör Ringhals unikt är att det, som enda kraftverk i Sverige och ett av de få i världen, har både kok- och tryckvattenreaktorer. Barsebäcks reaktorer stod klara 1974 och 1975 och togs i drift i maj 1975 respektive mars 1977. Anläggningen består av två kokvattenreaktorer på vardera 600 MW el netto. Reaktor 1 stängdes permanent under november 1999 efter ett politiskt beslut. Reaktor 2 är politiskt beslutad att avbryta driften senast 31 maj 2005. Under 2004 satte block 2 produktionsrekord med 4,6 miljarder kilowattimmar. Barsebäcksverket drivs av Barsebäck Kraft AB som är ett eget juridiskt bolag och innehar drift- och miljötillstånden för anläggningen. Idag arbetar cirka 350 personer på Barsebäcksverket. Elproduktionsprocessen I reaktortanken finns bränslet som anrikat uran och inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i s.k. bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet som cirkuleras genom reaktorsystemet. I kokvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet trots en temperatur på flera hundra grader inte kokar. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt med härden, förångas. Därefter är processen lik kokarreaktorns. Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn respektive värmeväxlarna. På Ringhals förbrukas varje år 60-70 ton uran. Dessutom används cirka 800 000 kubikmeter kommunalt vatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler och system används natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse oljor och smörjmedel.

4 Miljö Med miljöprövningen i fokus Både Ringhals och Barsebäck har under 2004 haft ett stort fokus på de miljöprövningar anläggningarna är på väg att genomföra. För Ringhals del ägde huvudförhandling med miljödomstolen rum i februari 2005 och en miljödom väntas under våren. För Barsebäck har förutsättningarna förändrats i och med regeringsbeslutet att stänga anläggningen under 2005. Arbetet med att miljöpröva anläggningarna enligt den nya miljöbalken är ett omfattande och mycket spännande arbete, säger Per Drake, miljöcontroller på Ringhals. Prövningen ger oss en samlad bild av vårt miljöarbete vilket är intressant både internt och externt. Ringhals låter pröva såväl den nuvarande verksamheten, som möjliga framtida förändringar, till exempel effekthöjning, större ombyggnader och andra förändringar av verksamheten, fortsätter Per. Ringhals prövas Ringhals är det första kärnkraftverket i Sverige som prövar verksamheten enligt den nya miljölagstift ningen. Bakgrunden till prövningen är en ny miljölag stiftning, miljöbalken, som trädde i kraft 1999. Ringhals påbörjade sin miljöprövning 2002 och i februari 2003 lämnades ansökningshandlingar in till miljödomstolen i Vänersborg. Miljödomstolen har därefter bett Ringhals att komma in med kompletterande utredningar, som har lämnats in under 2004. Prövningen inleddes med s.k. tidigt samråd med Länsstyrelsen och enskilda särskilt berörda som exempelvis närboende. Syftet med samråden är dels att informera om verksamheten, dels att samla in synpunkter och kunskap från de berörda. När Länsstyrelsen beslutat att verksamheten skall klassas som betydande miljöpåverkan bjuds en vidare krets av allmänhet, organisationer och myndigheter in till utökat samråd. När samråden är genomförda skrivs en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) där de synpunkter som kommit fram under samråden utgör en viktig del. MKB:n utgör sedan en del av den ansökan som lämnas till miljödomstolen. Samråden gav oss en unik möjlighet att få ta del av allmänhetens synpunkter på verksamheten och dess miljöpåverkan, anser Per Drake. Miljöprövningen är en förutsättning för ett fortsatt drifttillstånd för anläggningarna. Den är också en förutsättning för att Ringhals skall kunna genomföra de effekthöjningar som är möjliga. I samband med miljöprövningen av verksamheten har Ringhals ansökt om möjliga framtida förändringar, bland annat en framtida ökning av termisk effekt med cirka 8 % och ett ökat kylvattenflöde. Totalt för Ringhals innebär det här en möjlighet att öka elproduktionen med cirka 10 %. Barsebäck Barsebäck påbörjade 2003 motsvarande miljöprövning. Ett regeringsbeslut i december 2004 om att driften inte får fortsätta vid Barsebäck 2 efter den 31 maj medför att planerna för vad som skall miljöprövas måste ändras under 2005. Pågående miljöprövningsprojekt av driften har således stoppats. Istället kommer Barsebäck att göra en ny miljökonsekvensbeskrivning med inriktning mot avställnings- och servicedrift. Miljöcertifikat Både Barsebäck och Ringhals är ISO-certifierade. Ringhals är certifierat sedan 1998 och Barsebäck Kraft AB sedan 2002. I november fick Ringhals åter förnyat certifikatet. Inga avvikelser kunde konstateras, endast några mindre rekommendationer till förbättringar erhölls. Ringhals är även EMAS-registrerat sedan 1999. Certifikatet är ett kvitto på att Ringhals uppfyl ler ett antal krav, som ställs på det interna miljöarbetet. Miljöledningssystemet är en del av kvalitetssystemet. Ring hals el är även EPD-certifierad, vilket innebär att all miljöpåverkan från uranbrytning till slutförvar är kartlagd.

Miljö 5 Koldioxidutsläpp I samband med att handelssystemet med utsläppsrätter infördes blev utsläpp av koldioxid tillståndspliktigt. Ringhals släpper ut koldioxid från reservkraftdieslarna och tilldelades utsläppsrätter på 475 ton CO 2. Miljöcontroller Per Drake överlämnade det omfattande miljöprövningsunderlaget till miljödomstolen i maj 2004. Bränsleskada på Ringhals 2 I början av oktober upptäcktes en bränsleskada på Ringhals 2. Detta innebar att utsläppet av radioaktiva ädelgaser ökade till luften. Stråldosen till de närmast boende ökade endast marginellt på grund av skadan. Reparation av de läckande bränsleelementen kommer att genomföras under översynen av reaktorn i februarimars 2005. Trots skadan blev utsläppen mycket små. Doserna till närboende har aldrig varit så låga som de var under 2004 konstaterar Per Drake. Fortsatt bra miljöindex Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanvägs till ett miljöindex som har tillämpats sedan 1999. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals och Barsebäck för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. Miljöindexet för 2004, som var detsamma som föregående år, var mycket bra. Det hamnade på plus 3 på en skala som sträcker sig från minus 4 till plus 4. I Ringhals och Barsebäck är personalens stråldoser fortfarande mycket låga. Utsläppen till omgivningen är också fortsatt låga och ligger under det tillåtna gränsvärde som SSI (Statens strålskyddsinstitut) satt. Stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0006 msv år 2004 inklusive dos från kol-14, vilket är mindre än 1/100- del av utsläppsgränsen och mindre än 1/1000-del av den naturliga bakgrunden.

6 Miljö Ringhals är EPD-certifierat Sedan 2002 är el-leveranserna från Ringhals försedda med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). EPD är ingen traditionell miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet åstadkommer. Bakom EPD-certifieringen ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Certifierade miljövarudeklarationer är viktiga informationskällor i all produktion. Eftersom el är en betydande råvara i många produkter är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Mer om Ringhals EPD finns att läsa på www.vattenfall.se/ om_vattenfall/var_verksamhet/var_produktion/ miljovarudeklarationer/ Ringhalsgruppens miljöledning I Ringhalsgruppen ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar som genomförts ligger till grund för värderingen av miljöfrågor. Utifrån dem har även Ringhals betydande miljöaspekter kunnat fastställas. Viktiga miljöavsnitt i Ringhalsgruppens verksamhetsstyrsystem är verksamhetspolicyn och interna riktlinjer för miljöskydd och miljökontroll. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhalsgruppen ska uppfylla externa krav, som lagstiftning och krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningskonstruktionen och i interna driftrutiner. Detta stöds ytterligare av intern räddningstjänst och haveriberedskap. I ledningssystemet slås fast att miljöarbetet ska granskas i de ordinarie internrevisionerna. Det står även att miljörapportering till myndigheter ska kompletteras med öppen intern och extern miljöredovisning. Ringhalsgruppens verksamhetspolicy Vi skall producera el samt genomföra servicedrift på ett sätt som tillgodoser krav från ägare, samhälle och medarbetare. Vår verksamhet skall kännetecknas av öppenhet, ansvarstagande och effektivitet. Öppenhet uppnår vi genom att: säkerställa en öppen, saklig och snabb kommunikation såväl inom företaget som externt med myndigheter och övrig omvärld med samarbetspartners och leverantörer skapa relationer som präglas av god affärsmässighet och med beaktande av våra säkerhets- och miljökrav ta vara på egna och andras erfarenheter samt resultat av forskning och utveckling för att uppnå ständiga förbättringar Ansvarstagande uppnår vi genom att: prioritera säkerhet och miljö i all verksamhet ständigt utveckla vår säkerhetskultur och medvetenhet om kraven på verksamheten alla medarbetare bidrar till en trivsam och god arbetsmiljö där vi utvecklas både som individer och arbetsgrupp alla medarbetare vet sin roll och sitt ansvar samt dess koppling till företagets övergripande mål Effektivitet uppnår vi genom att: regelbundet och långsiktigt utveckla arbetssätt, metoder och processer utveckla kompetensen hos medarbetarna så att alla kan bidra till hög säkerhet, goda miljövärden och effektivare resursanvändning arbeta aktivt och långsiktigt för att skydda omgivning, personal, egendom Fastställd juni 2004

Miljö 7 Betydande miljöaspekter I Ringhalsgruppen gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt som vi ser till att de tas omhand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år varvid förbättringsbehov identifieras och prioriteras. Värderingen görs av de som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som skall uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till att myndighetskrav alltid skall uppfyllas liksom vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. Ringhalsgruppens betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. De betydande miljöaspekterna beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning Uranmalmen bryts i gruvor, för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån för avfallet ligger under ett satt gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall efter godkännande av Kärnkraftsinspektionen och enligt Strålskyddsinstitutets föreskrifter. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till CLAB (Centralt Lager för Använt Bränsle i Oskarshamn). Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till CLAB. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet enligt planerna att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i cirka 100 000 år, men redan efter cirka 1000 år har 99 % av radioaktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i plåtbehållare som slutförvaras i SFR (Slutförvar För Radioaktivt driftavfall i Forsmark). För varje avfallskolli som lämnar Ringhalsgruppen har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då ej längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Huvuddelen av Ringhals lågaktiva avfall deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har radioaktiviteten sjunkit till den omgivande naturens nivå och avfallet är då ej längre farligt ur strålningssynpunkt. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen åtminstone i 100 år, som myndigheternas krav föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för CLAB och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av anläggningarna Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med krav vi själva fastställt liksom enligt myndigheternas krav. Kontinuerlig övervakning av driften och rondningar i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med

8 Miljö Bild som beskriver flödet av produkter in, avfall, emissioner, kemikalier ut. säkerhets- och miljöpåverkan. Vi har väl förberedda åtgärder för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Ringhals och Barsebäck släpper, liksom alla andra kärnkraftverk ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet ut i havet. Utsläppen består huvudsakligen av nuklider med kort halveringstid vilket gör att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende utgör mindre än en hundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund mm. Inte någon gång sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp ens varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan de släpps ut via skorstenen, där storlek och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals och Barsebäck. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fisket och vegetationen. Provtagning från växt- och djurriket visar enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter. Konventionella miljöfrågor Utsläpp av kylvatten med förhöjd temperatur Ringhals och Barsebäck tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på Ringhals fyra block används totalt ca 170 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det släpps ut igen till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På 400-500 meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. I Barsebäck krävs en betydligt mindre mängd för ett block, cirka 23 kubikmeter per sekund. Uppvärmningen är cirka 10 grader vid utsläppet i strandkanten av Öresund. Dosering av natriumhypoklorit till Ringhals kylvatten För att förhindra musslor och havstulpaner från att växa på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Utsläpp av processvatten Till huvudkylvattnet förs också förbrukat processvatten. I processen används bl.a. borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i dessa ämnen förekommer naturligt i havsvatten. Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet gör det att koncentrationen vid utsläppspunkten blir obetydligt högre än i det omgivande havet. Förändringar i artsammansättningen vid kylvattenutsläppet Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Farligt avfall I verksamheten uppkommer en mängd olika sorters övrigt avfall med potentiell miljöpåverkan. Ringhals och Barsebäck förbrukar, liksom de flesta stora industrianläggningar ett flertal olika kemikalier och råvaror. Vi använder diverse syror, oljor och batterier. För att kunna ta hand om dessa på ett bra sätt finns miljöstationer på båda verken där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. Konventionellt avfall Under de senaste åren har det osorterade industriavfallet stadigt

Miljö 9 minskat. En orsak till detta är källsortering av det konventionella avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 25 olika fraktioner. Ringhalsgruppen anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga avfallet och det konventionella avfallet. Användning av hydrazin i processen Det giftiga ämnet hydrazin används i vissa processystem på Ringhals för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen till ammoniak eller kväve och vatten. Ringhals har tillstånd att använda hydrazin från arbetsmiljöinspektionen. Vattenförbrukning I processen används stora mängder renat kommunalt vatten. För att minska förbrukningen pågår försök att rena och återanvända processvatten. Styrning, kontroll och stöd Leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. Vi ställer samma krav på leverantörerna som på oss själva när det gäller miljön. De råvaror som köps från främmande land måste vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökompetens All personal ska inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Persontransporter, transporter av fissilt bränsle (kärnbränsle), farligt gods, avfall Alla transporter till från och inom anläggningarna ska ske på ett säkert och godkänt sätt. För Ringhalsgruppen är det en prioriterad fråga att omgivningen och närområdet påverkas så lite som möjligt av företagets verksamhet.

10 Ringhals och miljön Miljöförbättringar under året Tätning av ställverk Under året har tätning genomförts av det kapslade ställverket som tillhör Ringhals 4. Ställverket innehåller den kraftiga växthusgasen svavelhexafluorid (SF6) som har goda isolerande egenskaper och gör att ställverket kan byggas kompakt och oberoende av väderlek t.ex. saltstormar från Kattegatt. Från ställverket har SF6-gasen läckt ut i små mängder varje år till atmosfären. Tätningen ökar möjligheten att läckaget ska hålla sig under 1 % av installerad mängd SF6-gas. Rening av utsläppsvatten På Ringhals 2 pågår ett prov med att rena blockets utsläppsvatten från radioaktivitet med membran- och jonbytesteknik. I provet ingår installation av ny reningsutrusning och hittills har reningsgraden varit mer än 98 %. Mer än 75 % av utsläppsvattnet har passerat utrustningen, därmed har dosen från vattenutsläpp, till de närmast boende, halverats. Miljöcertifikat ISO 14001 I november fick Ringhals åter förnyat det ISO14001 certifikat som erhölls 1998. Inga avvikelser kunde konstateras endast några mindre rekommendationer till förbättringar erhölls. Kärnkraftverken i Sverige använder havsvatten för att kyla processen. Vattnet värms cirka 10 grader under sin färd genom kraftverket. Ibland sker utsläpp av små skumgummibollar som används för att hålla havsvattensystemen rena från algpåväxning.

Ringhals och miljön 11 Redovisning av tillstånd Ringhals redovisar till berörda myndigheter hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar. När miljöredovisningen färdigställdes tydde allt på att Ringhals uppfyllt alla krav i de gällande miljö- och säkerhetsrelaterade tillstånden. Tillstånd givna under 2004 Under 2004 erhöll Ringhals rätt att släppa ut koldioxid, vilket blev tillståndspliktigt under året. Ringhals tilldelades utsläppsrätter för reservkraftdieslarna på 475 ton CO 2. Tillståndet för markförvar för lågaktivt avfall förlängdes av SSI till år 2030. Miljöhändelser Läckage av glykol till kylvattenkanalen Efter en ombyggnad i renshusbyggnad tillhörande Ringhals 1 och 2 lämnades, av misstag, två dränageventiler öppna till värmeväxlare innehållande glykolblandat vatten. Detta medförde att cirka 2,5 m 3 35 %-ig glykol rann ut i kylvattenkanalen den 29 april. Administrativa rutiner har skärpts för att ingen återupprepning ska ske. Bränsleskada på Ringhals 2 I början av oktober detekterades en bränsleskada på Ringhals 2. Detta innebar att utsläppet av radioaktiva ädelgaser ökade till luften. Stråldosen till de närmast boende ökade endast marginellt på grund av detta. Reparation av de läckande bränsleelementen kommer att genomföras under översynen av reaktorn i februarimars 2005. Utsläpp av naturgummibollar till havet Utsläppet av naturgummibollar ökade under 2004. Ringhals 1 släppte ut mer än 20 000 naturgummibollar till havet. Naturgummibollarna har till uppgift att rensa kylvattenrör i kondensorerna som kyls med havsvatten. Vid felfunktion kan bollarna följa med havsvattnet ut i havet. Ökningen berodde bl.a. på att stora mängder maneter kommit in med kylvattnet till Ringhals 1. Huvudkylvattenpumpar måste därför stoppas vilket i sin tur gjorde att infångningsanordningarna för naturgummibollarna inte fungerade. Insamling av bollar på stränderna runt Ringhals har genomförts av en lokal idrottsförening mot ersättning. För att minska antalet utsläppta naturgummibollar till havet kommer en modernisering av systemet att genomföras på Ringhals 1 under revisionsavställningen 2005.

12 Ringhals och miljön Måluppfyllelse Miljömålen för all verksamhet på Ringhals sammanvägs till ett miljöindex som har tillämpats från 1999. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts 2004 och målvärden inför 2005. Som framgår av tabellen nåddes alla mål utom tre utsläpp av växthusgas SF6, utsläpp av glykol samt bränsleskada på Ringhals 2. Måltal Målvärde 2004 Utfall 2004 Målvärde 2005 RINGHALS MILJÖINDEX > 2 3 > 2 Kollektivdos < 4,0 mansv 3,1 < 5,9 mansv Utsläpp av växthusgas (SF6)1) i förhållande till installerad volym Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner. < 1 % < 3 % av installerad mängd HFC 2 % 1) 1,3 % < 30 kg (ca 1 %) < 3 % av installerad mängd HFC Kemikalie och oljeutsläpp med påverkan på kylvattenkanal, dagvattenbrunn, mark eller avloppsreningsverk < 100 l 2500 l 2) Utgår (Ingår i Miljöolyckor/tillbud nedan) Osorterat industriavfall Högst 15 % osorterat 6 % Högst 15 % osorterat Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen. Exklusive dos från kol-14 0,00011 msv 0,00006 msv 0,00011 msv Bränsleintegritet 3) Läckor på bränslet till reaktorsystemen Ingen bränsleskada En verifierad bränsleskada Inga stora bränsleskador 2005 Fritt fissilt material i reaktorsystemen < 0,1g 0 g Inga förelägganden, missad tidsram vid myndighetsförfrågningar eller återkommande anmärkningar från myndighet för yttre miljö 4) < 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande Ingen < 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Inget föreläggande Miljöolyckor/större miljötillbud 0 resp. < 2 0 resp. 0 0 resp. < 2 Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med stort förbättringsbehov: Mål 2004/2005: - Miljöprövning inkl. tvättanläggning - Arbete med ersättning av hydrazin eller förbättring av arbetsmiljön Mål endast 2004: - Kampanj och uppföljning av renhet i och på system - Utred möjlighet att ytterligare reducera utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten - Miljöanpassad upphandling, förbättra verktyget och gör det känt Upprättade planer skall följas Upprättade planer har följts Upprättade planer skall följas 1) Svavelhexafluorid (SF6) används i ett kapslat ställverk. Läckaget var 2 % av installerad mängd vilket fortfarande är över Ringhals internt satta mål, 1 %. Åtgärder vidtogs 2004 för att begränsa läckagen, se under miljöförbättringar. 2) Se föregående sida. 3) Vi skall driva och underhålla Ringhals så att det inte uppstår skador eller läckage på uranbränslet. 4) Vi skall sträva mot att driva miljöfrågor så väl att vi inte får allvarliga anmärkningar vid myndighetsinspektioner, och eliminerar brister i verksamheten direkt i anslutning till upptäckt. Högst en missad tidsram eller återkommande anmärkning från myndighet.

Ringhals och miljön 13 Miljöprogram inför 2005 Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för 2005-2007. Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För miljöprogrammet finns ansvariga avdelningar angivna. De ansvariga ser sedan till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. Miljöprövning 1999 fick Sverige en ny miljölagstiftning en miljöbalk som innebär en samordnad och breddad lagstiftning på miljöområdet. En nyhet i förhållande till äldre lagstiftning är att inte bara tillstånd att bygga anläggningarna krävs utan även driften av befintliga kärnkraftverk skall miljöprövas. I februari 2003 lämnades ansökningshandlingar in till miljödomstolen i Vänersborg för prövning av Ringhals. Miljödomstolen har därefter bett Ringhals att inkomma med kompletterande utredningar, vilket har inlämnats under 2004. Ringhals låter pröva såväl den nuvarande verksamheten, som möjliga framtida förändringar, till exempel effekthöjning, större ombyggnader och andra förändringar av verksamheten. I februari 2005 hölls huvudförhandlingar med miljödomstolen. Dom förväntas komma under första halvåret 2005. Vid domstolsförhandlingarna begärdes syn. Miljödomstolen och den intresserade allmänheten besökte Ringhals för att se några av de detaljer som diskuterades under förhandlingarna. Miljöprogram I Ringhals miljöprogram ingår åtgärder eller regelbunden uppföljning av: Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Undvikande av att potentiella miljöstörande ämnen kommer ut i avloppsreningsverk, kylvatten och havet Avveckling av kemiska produkter som är klassade som miljöfarliga eller potentiellt miljöfarliga Källsortering Underhållsprogram för att minska läckage av svavelhexafluorid, SF 6, från det kapslade ställverket. Läckagemängderna följs kontinuerligt och åtgärder vidtas i händelse av läckage Program för att minska läckaget av växthusgaser, som freoner Undvikande av förelägganden från myndigheter Förebyggande arbete för att undvika tillbud och miljöolyckor

14 Ringhals och miljön Genom ett effektivt strålskyddsarbete har man succesivt kunnat sänka stråldoserna till personalen till mycket låga nivåer. 100 500 80 60 40 20 0 400 300 200 100 0 Miljöfakta 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 Fakta Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med joniserande strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns 50 msv under ett år och sammanlagt 100 msv under en femårsperiod. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdosen mäts i mansievert, mansv. Kollektivdosen för en anläggning motsvarar summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året. 1,12 0,84 0,56 0,28 0,00 Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går, via kylvattnet, ut i havet. Stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0006 msv år 2004 inklusive dos från kol-14, vilket är mindre än 1/100-del av utsläppsgränsen och mindre än 1/1000-del av den naturliga bakgrunden. Beräkningen är baserad på mätningar år 2004. Cirka fyra femtedelar av den beräknade stråldosen kom år 2004 från utsläpp av kol-14. Tidigare år har ett schablonvärde för kol-14 använts vid beräkningarna av utsläppen till luft. Under 2002 installerades mätutrustningar för kol-14. I diagrammet redovisas stråldosen beräknad för den åldersgrupp som erhåller högst dos, barn 7-12 år. För att ge en rättvisande bild har värdena för 1998-2001 beräknats på samma sätt som för 2002-2004. Eftersom kol-14 inte mättes före 2002 redovisas konservativa värden för 1998-2001 för dosen från kol-14. Stråldoser och strålskydd Personalens stråldoser underskrider med marginal gränsvärdet 50 msv för 2004. I diagrammen redovisas en jämförelse mellan Ringhals stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk och hur stråldoserna fördelar sig.

Ringhals och miljön 15 Såhär fördelar sig källorna till den strålning som en genomsnittlig svensk utsätts för. Radioaktivt avfall Mängden radioaktiva restprodukter är i stort sett konstant från år till år. När det gäller låg- och medelaktivt avfall är målsättningen att minska volymerna genom att förbättra hanteringen. Det görs t.ex. genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet. Radioaktivt avfall Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Högaktivt till CLAB 89 ton 52 ton Uranbränsle Medelaktivt till SFR 193 ton 0 ton Inget avfall skickat under året p.g.a. tillfälligt deponeringsstopp* Lågaktivt till SFR 0 ton 0 ton Inget avfall skickat under året p.g.a. tillfälligt deponeringsstopp* Lågaktivt till Studsvik 8,4 ton 27 ton Till smältning och friklassning Lågaktivt till markförvar 0 ton 0 ton Ingen deponering 2004 *) Statens Strålskyddsinstitut har beslutat att deponering av avfallskollin inte får ske i SFR förrän SKB inkommit med en redovisning vilken klarställer att gällande strålskyddsmässiga begränsningar för SFR 1 uppfylls. SFR har för övrigt varit stängt för underhåll under vintern 2004-2005 och inget avfall har kunnat deponeras. Radioaktivt avfall i lager Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Högaktivt avfall i lager 299 ton 416 ton Härdskrot samt uranbränsle i bassänger Övrigt radioaktivt avfall i lager ca 2800 m 3 ca 3100 m 3 Låg- och medelaktivt avfall Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren

16 Ringhals och miljön Material och resursförbrukning Resursförbrukningen redovisas som uttag från förråd eller leverans direkt till tank. Ringhals använder el dels för drift av anläggningarna och dels för uppvärmning av kontorslokaler. Den el som används internt på verket avräknas vid beräkning av nettoproduktionen. Förbrukningen av material och kemikalier varierar från år till år och håller sig inom normala variationer. Produkterna som redovisas är de som bedöms som mest relevanta ur miljösynpunkt. Utsläpp till luft Transporter och provkörningar av våra reservkraftdieslar leder till utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxidföreningar. 3000 2400 1800 1200 600 0 Svavelhexafluorid, SF6, som används som kapsling i Ringhals 4 ställverk är cirka 23 900 gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Läckaget av 54 kilo svavelhexafluorid år 2004 motsvarar därmed ett utsläpp av 1300 ton koldioxid. Se även under miljöförbättringar.

Ringhals och miljön 17 Material och resursförbrukning Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Uran 76 ton 77 ton 3 milligram per kilowatttimme Bränsle 146 m 3 bensin 154 m 3 bensin Bränsle 219 m 3 diesel 200 m 3 diesel Innefattar både Ringhals egen bilpark och resor i tjänsten med egen bil, hyrbil samt resor med taxi till Landvetter 52 m 3 miljödiesel till transporter och brandövning, 148 m 3 för provköring av reservkraftdieslar och värmepannor Hypoklorit 308 ton 357 ton 13 milligram per kilowatttimme Borsyra 22 ton 35 ton 1 milligram per kilowatttimme Svavelsyra 85 ton 43 ton 2 milligram per kilowatttimme Saltsyra 56 ton 75 ton 3 milligram per kilowatttimme Lut 88 ton 107 ton 4 milligram per kilowatttimme Jonbytarmassa 128 ton 148 ton 5 milligram per kilowattimme Hydrazin 13 ton 8 ton Rengöringsmedel 15 ton 17 ton Aceton, avfettningsmedel, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvättmedel och väteperoxid Kommunalt vatten 782 000 m 3 878 000 m 3 Målarfärg 4 ton 4 ton Fogon 1) 40 m 3 35 m 3 Räknegas för avsökningmonitorer (Argon och koldioxid) 1) Volym i gasflaskorna Utsläpp till luft Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar SF6 36 kg 54 kg (2 % av installerad mängd) Svavelhexafluorid används i R4 ställverk. Motsvarar ett utsläpp av storleksordningen 1300 ton koldioxid 46 milligram koldioxid per kilowattimmen Utsläpp bensinmotorer, dieselmotorer och brandövning 498 ton CO 2 1,1 ton NO x 0,02 ton SO 2 498 ton CO 2 1,0 ton NO x 0,02 ton SO 2 18 milligram koldioxid per kilowattimme 0,04 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,001 milligram svaveldioxid per kilowattimme Utsläpp reservkraftdieslar 424 ton CO 2 8 ton NO x 0,3 ton SO 2 392 ton CO 2 7,4 ton NO x 0,3 ton SO 2 14 milligram koldioxid per kilowattimme 0,3 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,01 milligram svaveldioxid per kilowattimme Icke halogenerande kolväten 2,1 ton 2,7 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 1,2 ton 1,2 ton Från hydrazin för korrosionsskydd Utsläpp till kylvatten Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Beräknad mängd utsläppt hypoklorit 15 ton 18 ton 5 % av doserad mängd Icke halogenerande kolväten 1,8 ton 2,3 ton Från förbrukning av rengörings- och lösningsmedel Ammoniak 1,5 ton 1,6 ton Från hydrazin för korrosionsskydd Hydrazin 1,3 ton 0,8 ton 10 % av doserad mängd Naturgummibollar 39 000 st 48 000 st För rengöring av kylvattentuber Glykol (100 %-ig lösning) 0,7 m 3 Utsläpp vid incident

18 Ringhals och miljön 500 400 Konventionellt avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återanvändning eller återvinning. För närvarande sorteras avfallet i cirka 25 fraktioner. Den största förbättringen inträffade 1997 då lokala miljöstationer infördes. Varje år hålls informationskampanjer till personalen om våra miljöstationer och om hur våra sopor sorteras. Från 2004 deponeras friklassad jonbytarmassa på kommunal deponi. 2004 deponerades 95 ton jonbytarmassa. 300 200 100 0 Mängden avfall kan variera från år till år då transporter till mottagaren sker i kampanjer. Avfall Typ Mängd 2003 Mängd 2004 Mottagare Spillolja + oljehaltigt avfall 41 ton 102 ton RECI, SAKAB Slam från oljeavskiljare + oljeemulsioner 102 ton 88 ton RECI, SAKAB Övrigt farligt avfall 3,4 ton 11 ton SAKAB Hushållsavfall 20 ton 24 ton Halmstads renhållnings AB Deponiavfall 106 ton 53 ton Bösarpstippen Osorterat industriavfall 57 ton 48 ton Bösarpstippen Mängden avfall kan variera från år till år då transporter till mottagaren sker i kampanjer och vattenhalten för oljeavfallet kan dessutom variera. För att minimera risken för överfyllnad töms oljeavskiljare ofta, vilket innebär att en stor mängd oljehaltigt vatten tas omhand som farligt avfall. Återvinning Typ Mängd 2003 Mängd 2004 Mottagare Returpapper 79 ton 86 ton Stena Metall Järn- och metallskrot 234 ton 283 ton Stena Metall Blybatterier 0 ton med syra 3,9 ton Stena Metall Trä 570 m 3 870 m 3 Varbergs Kommun Kabelskrot 11 ton 25 ton Stena Metall Elektronikskrot 2,3 ton 15 ton Stena Metall Färg- och lackrester 2,6 ton 2,1 ton RagnSells Kryoprocessen där färg och behållare skiljs. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns Brännbart avfall 16 ton 110 ton Halmstads renhållnings AB Slam från sanitärt reningsverk 45 m 3 57 m 3 Egen kompostanläggning Rensmassor ca 2100 m 3 ca 2400 m 3 Egen tipp (komposteras) Mängden återvunnet avfall kan variera från år till år då mängden jobb i anläggningarna varierar samt transporter till mottagaren sker i kampanjer.

Ringhals och miljön 19 EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001. Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till 2006-04-30, under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, 2005-04-01 Nemko Certification AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V- 006 Kirsten Svindahl Direktör Nästa miljöredovisning skall ges ut senast 2006-04-30.

20 Barsebäck och miljön Barsebäcks miljöförbättringar Vattensparprogram Barsebäck 2 har genom ett sparprogram för förbrukning av processvatten radikalt minskat vattenförbrukningen. Detta innebär att avloppsvattnet kan renas effektivare, att mindre mängd renvatten måste köpas in av Kävlinge kommun och att mindre mängd energi och kemikalier förbrukas när vattnet renas till totalavsaltat vatten. Under 2004 förbrukades mindre än 50 % totalavsaltat vatten jämfört med 2000, som var det första året med endast ett block i drift. Miljöprövningen Barsebäck har under året förberett miljöprövning av sin befintliga verksamhet, som består av en reaktor i servicedrift och en reaktor i drift. Samråd har hållit med myndigheter och allmänheten i både Sverige och Danmark och en MKB var framtagen. Efter regeringens stängningsbeslut av Barsebäck 2 måste processen startas om och nya samråd hållas och en ny MKB tas fram som även beskriver avställningen av Barsebäck 2. Enligt nya EU-regler kan ett land som eventuellt kan påverkas av verksamheter i ett grannland beredas tillfälle att yttra sig, därför hölls ett samråd med anledning av miljöprövningen i Köpenhamn maj 2004. Miljöhändelser Miljöcertifikat ISO 14001 Barsebäck fick under 2002 ett certifikat enligt ISO 14001, vilket årligen granskas av certifieringsorganet Nemko Certification AS. Barsebäck har under året drabbats av fem miljötillbud, som medfört utsläpp av olja, bor och koldioxid. Utsläpp av olja Vid tre tillfällen i maj och juni har utsläpp av hydraulolja från rensverket om 60, 30 respektive 30 liter skett. Åtgärder vidtogs direkt efter tillbuden med att sätta uppsamlingsplåtar under utrustningen. Det hydrauldrivna systemet har långsiktigt bytts ut mot ett tryckluftsdrivet. Utsläpp av bor Bor har förmågan att snabbt förhindra fortsatt kärnklyvning i reaktortanken och som en del av vårt säkerhetssystem finns borlösning lagrat i en tank. I maj månad så var av misstag en ventil öppen under periodiska prov av andra ventiler i systemet för bor. Resultatet blev att bortanken överfylldes av vatten och flödade över. Lösningen rann till golvavlopp och hann passera det interna renings-

Barsebäck och miljön 21 verket innan åtgärder vidtogs. Genom att ändra i instruktionen för periodisk provning förhindrar man att detta upprepas i framtiden. Utsläpp av koldioxid I juni månad så släpptes 6,5 ton koldioxidgas till luft på grund av att en planerad tömning av tanken till tankbil inte kunde ske då tankbilen inte kunde ta emot gas, som förvarats i svartståltank. Bränsleskada I början av året uppdagades en bränsleskada. Under februari byttes det skadade bränsleelementet. Bränsleskadan har lett till en något högre dos till omgivningen. Måluppfyllelse Barsebäck Kraft AB uppnådde sitt huvudmål i det sammanvägda miljöindexet. Detta framgår av tabellen nedan där man även kan utläsa att två enskilda indikatorer inte nådde uppsatta mål. Miljömålen för all verksamhet på Barsebäck Kraft AB sammanvägs till ett miljöindex vilket är en delmängd av Ringhalsgruppens RMI som tillämpas sedan år 1999. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Barsebäck Kraft AB för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Barsebäck Kraft AB har nått de mål som angavs inför år 2004 och målvärden inför år 2005. Måltal / Indikator Målvärde 2004 Utfall 2004 Målvärde 2005 BARSEBÄCKS MILJÖINDEX > 2 3 > 2 Kollektivdos < 700 mmansv 408 mmansv < 800 mmansv Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner < 3 % 2 % < 3 % Osorterat industriavfall < 15 % 11 % < 15 % Kemikalie- och oljeutsläpp med påverkan på kylvatten, dagvattenbrunn, mark eller avloppsreningsverk Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen. 0 med >20 liter 4 utgått 0,0002 msv 0,00012 msv 0,0002 msv Läckor på bränslet till reaktorsystemet Inga bränsleskador En bränsleskada Inga bränsleskador Inga förelägganden, missad tidsram vid myndighetsförfrågningar eller återkommande anmärkningar från myndighet för yttre miljö 0 föreläggande Högst 1 anm. eller missad tidsram Ingen 0 föreläggande Högst 1 anm. eller missad tidsram Miljöolyckor /större miljötillbud 0/ < 1 Ingen 0/ < 2 Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med stort förbättringsbehov Mål 2004 Miljöprövning Kampanj och uppföljning av renhet i system Utredning om reduktion av radioaktiva utsläpp till vatten Miljöanpassad upphandling, förbättra verktyget och gör det känt Brandavtätningar Mål 2005 Miljöprövning OBS-projektet Upprättade planer ska följas. Upprättade planer har följts. Upprättade planer ska följas.

22 Barsebäck och miljön 100 80 60 40 20 2 0 % 2000 2001 2002 2003 2004 0 2,4 1,8 1,2 0,6 0,0 500 400 300 200 100 0 Fakta Stråldoser mäts i millisievert, msv. Varje svensk erhåller i genomsnitt cirka 4 msv från naturlig bakgrundsstrålning, strålning i boendet och medicinsk användning. För arbete med joniserande strålning har Strålskyddsinstitutet (SSI) fastställt en övre gräns - 50 msv under ett år och sammanlagt 100 msv under en femårsperiod. Medeldosen vid svenska kärnkraftverk är cirka 3 msv. Kollektivdosen mäts i mansievert, mansv. Kollektivdosen för en anläggning motsvarar summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året. Miljöfakta Utsläpp av radioaktiva ämnen Barsebäcks verksamhet medför utsläpp via vatten- och ventilation. Alla emissioner från Barsebäck provtas och analyseras omsorgsfullt med avseende på radioaktivitet. Utsläppen mäts och beräknas för en grupp människor som antas bo och verka kring kärnkraftverket. Tillåten nivå för dos från Barsebäck till närboende är 0,1 msv. Totala dosen inklusive kol-14 och tritium blev endast 0,00012 msv dvs. 0,12 % av tillåten dos till närboende. Under 2004 var utsläppen till luft något högre än under tidigare år på grund av den bränsleskada som skedde i januari. Vattenutsläppen har trots detta kunnat hållas mycket låga genom ett mer offensivt arbetssätt mellan drift-, kemi- och avfallsenheterna som påbörjades under 2003 och som vi nu kan se resultatet av. Stråldoser och strålskydd Under året har endast en avställning gjorts för att åtgärda bränsleskadan i januari samt ett kortare stopp för bränslebyte i maj. Det har inneburit att stråldoserna för egen och inhyrd personal är lägre än planerat då mycket lite personal har befunnits sig i radioaktiv miljö. I diagrammen redovisas dels hur stråldoserna fördelar sig dels en jämförelse mellan Barsebäcks stråldoser och motsvarande för utländska kärnkraftverk. Radioaktivt avfall Mängden radioaktiva restprodukter är i stort sett konstant från år till år. Speciellt gäller detta bränslet. Ser man tillbaka är det däremot så att bränslet utnyttjas mer effektivt. Från starten för mer än 25 år sedan har detta inneburit en minskning av bränsleförbrukningen per producerad kwh samtidigt som årsproduktionen ökat. Förbrukningen med en reaktor i drift var 15 ton uran per år. När det gäller låg- och medelaktivt avfall är målsättningen att hålla nere volymen på olika sätt. Det görs genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas.

Barsebäck och miljön 23 Radioaktivt avfall Sort Mängd 2003 (ton) Mängd 2004 (ton) Kommentar Högaktivt till CLAB 0 29 Utbränt uranbränsle Högaktivt till CLAB 0 2,4 18 st styrstavar Medelaktivt till SFR 90 57 Slutförvar Lågaktivt till SFR 43 0 Slutförvar Lågaktivt skrot till Studsvik 31 0 Behandling inför bedömning för fri användning eller deponering Material och resursförbrukning Rent allmänt innebär hög drifttillgänglighet, få och korta driftavbrott samt korta revisioner (avställningsperioder), att material- och resursförbrukningen blir låg. Aktuell resursförbrukning hämtas från lagerredovisningssystemet och avser uttag från förråd. De mest kemikalieförbrukande enheterna inom företaget har arbetat med en kraftigt ökad fokusering på kemikalieanvändning. Material och resursförbrukning Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Uran 9 ton 4 ton Enbart grundämnet uran redovisas Bränsle - Diesel 32 m 3 56 m 3 Provköring av reservkraftdieslar Bränsle - Naturgas 1 530 000 m 3 1 400 000 m 3 Värmepanna Borsyra/Borax 0,2 ton 0,3 ton 0,07 milligram per kilowattimme Svavelsyra 96 % 4 ton 3 ton 0,67 milligram per kilowattimme Natronlut 50 % 12 ton 8 ton 1,67 milligram per kilowattimme Jonbytarmassa 9 ton 7 ton 1,53 milligram per kilowattimme Rengöringsmedel 8 ton 4 ton Aceton, avfettningsmedel, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvättmedel och väteperoxid Kommunalt renvatten 73 000 m 3 67 000 m 3 Fogon 20 8 ton 8 ton Räknegas till avsökningsmonitorer Nitrogen 176 ton 232 ton Trycksättning av inneslutning

24 Barsebäck och miljön Utsläpp till luft Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Freon HFC 18 kg 10 kg Läckage från kylmaskiner Utsläpp från förbränning av dieselolja och naturgas 3544 ton CO 2 3,3 ton NO X 0,002 ton SO 2 2 967 ton CO 2 2,7 ton NO X 0,002 ton SO 2 619 milligram koldioxid per kilowattimme 0,57 milligram kväveoxider per kilowattimme 0,0004 milligram svaveldioxid per kilowattimme Icke halogenerande kolväten 0,9 ton 0,4 ton Från förbrukning av aceton och industrisprit Utsläpp till havet Sort Mängd 2003 Mängd 2004 Kommentar Näringsämnen 24 kg P 2050 kg COD 38 kg N-tot 15 kg P 632 kg COD 11 kg N-tot Från rengöringskemikalier och tvättmedel Icke halogenerande kolväten 0,5 ton 0,4 ton Från förbrukning av industrisprit Naturgummibollar 9 000 st 10 000 st Förluster från rensning av kylvattentuber Konventionellt avfall Typ Mängd 2003 Mängd 2004 Mottagare Spillolja + oljehaltigt avfall 14 ton 12 ton SYSAV kemi AB Slam från oljeavskiljare + oljeemulsioner 5 ton 4 ton SYSAV kemi AB Övrigt farligt avfall 16 ton 11 ton SYSAV kemi AB Hushållavfall 25 ton 43 ton SYSAV till förbränning Betong och asbest 29 ton 0 ton SYSAV till deponi Osorterat industriavfall 26 ton 21 ton SYSAV till sortering Brännbart avfall 39 ton 41 ton SYSAV till förbränning Återvinning Typ Mängd 2003 Mängd 2004 Mottagare Returpapper och Well 16 ton 15 ton Sydåtervinning Metallskrot 91 ton 17 ton Stena Gotthards Trä 11 ton 11 ton SYSAV Betong 15 ton 2 ton Ågab Kabelskrot 2 ton 0 ton Stena Gotthards Elektronikskrot 3 ton 2 ton SYSAV eldemontering Komposterbart 28 ton 64 ton SYSAV för kompostering Komposterbart avfall är t.ex. sjögräs och tång från kylvattenbehandling.