Regler för militär sjöfart RMS-Dyk
FÖRSVARSMAKTEN 2006-12-22 14 930:79420 Högkvarteret Regler för militär sjöfart Regler för militär sjöfart (RMS), 2007 års utgåva enligt nedan, fastställs för tillämpning inom Försvarsmakten från och med 2007-01-01. M7749-752001, RMS F 2007 (Fartygssäkerhet), M7749-752021, RMS GSPDM 2007 (Grunder, Sjösäkerhetssystem, Personal, Drift, Marin yttre miljö) M7749-752031, RMS Dyk 2007 (Säkerhetsinstruktioner för Dykeriverksamhet) M7749-752051, RMS CDR 2007 Från och med samma tidpunkt upphävs nedanstående. M7744-754001, RMS F normer, fastställd med HKV 1999-08-20 09 833: 68878. M7744-754021, RMS GSPDM, fastställd med HKV 2002-11-07 14 930: 72346. M7744-754051, RMS Dyk, fastställd med HKV 2003-04-14 02 760: 64892. M7744-754922, RMS CDR, fastställd med HKV 2004-09-16 14 930: 740 08. RMS M, Marin yttre miljö, HKV 2005-09-21 02 700:74413 Tommy Åsman Tjf Chef för SÄKI Örlkn Staffan Littorin FÖRBE MARIN 2006 Försvarsmakten, Stockholm Produktionen är gjord i samarbete med Sörman Information & Media AB. NRS Tryckeri AB, Huskvarna 2007 M7749-752031 RMS Dyk 2007 Central lagerhållning: Försvarets bok- och blankettförråd
Innehållsförteckning A INLEDNING... 7 B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER... 19 B. 1 Ansvarsförhållanden... 19 B. 1.1 Funktionsansvar... 19 B.1.2 Funktionsutvecklingsansvar... 19 B.1.3 Funktionsutbildningsansvar... 19 B. 1.4 Tillsynsansvar... 20 B.1.5 Tekniskt ansvar... 20 B.1.6 Tekniskt designansvar... 20 B.2 Befälsförhållanden... 20 B.5 Gemensamma föreskrifter vid dykeriverksamhet... 26 B.6 Reservdykare... 29 B.7 Gemensamma föreskrifter före dykning... 29 B.8 Gemensamma föreskrifter under dykning... 31 B.9 Gemensamma föreskrifter efter dykning... 31 B.10 Medicinsk beredskap vid dykning... 32 B.11 Signaler vid dykning... 35 B.12 Säkerhetsföreskrifter för dekompression... 39 C SÄRSKILDA FÖRESKRIFTER... 43 C.1 Dykning med lätt dykarutrustning... 43 C.2 Dykning med lätt luftdykarutrustning... 44 C.3 Dykning med Oxygenutrustning... 45 C.4 Dykning med FM gemensam återandningsapparat... 47 C.5 Dykning med FM gemensam OM blandgasapparat... 47 C.6 Dykning med DCSC... 47 C.7 Hjälmdykning med behovsstyrd lufttillförsel... 48 C.8 Hjälmdykning med friflödande lufttillförsel... 48 C.9 Dykning med våtklocka... 49 C.10 Dykning från sluten dykarklocka... 49 C.11 Dykutbildning med nödluftutrustning för helikopterpersonal... 50 C.12 Pardykning... 50 C.13 Stråksökning... 50 C.14 Säkerhetsföreskrifter för dykare vid undervattenssprängning... 51 C.15 Slussning från ubåt... 52 3
C.16 Dykning med undervattensmoped... 52 C.17 Bruk av undervattensverktyg... 52 C.18 Dykning i strömmande vatten... 55 C.19 Dykning under extrema temperaturförhållanden... 55 C.20 Dykning i tunnlar, bergrum, vrak och andra slutna rum... 56 C.21 Utbildning/övning i fri uppstigning... 57 C.22 Utbildning/övning i övriga räddningsmetoder för dykare... 59 C.23 Forsknings- och försöksdykning samt prov av ny dykarutrustning... 60 C.24 Dykning på hög höjd... 60 C.25 Fällning av dykare från fartyg, båtar och helikoptrar... 61 C.26 Skrovundersökning av fartyg... 61 C.27 Rekommendationer/anvisningar vid dykning i kontaminerat vatten... 62 C.28 Dykning med andra myndigheter, organisationer eller civila näringsidkare... 63 C.29 Annan myndighets, organisations eller civil näringsidkares dykare... 63 C.30 Dykning med utländsk försvarsmakt... 63 C.31 Dykning med dykare från utländsk försvarsmakt... 64 C.32 Sammanställning över erforderliga resurser vid dykning... 65 D DYKERIOLYCKSFALL OCH AVVIKELSER... 67 D.1 Åtgärder vid dykeriolycksfall... 67 D.2 Kalksup... 75 D.3 Dykeriolycksfall Undersökningsmallar... 75 D.4 Journalhantering... 76 D.5 Utbildningskrav... 76 D.6 Rapportering av avvikelser... 77 E DEKOMPRESSIONSTABELLER... 79 E.1 Tabell för dykning med luft, max expositionstid för direktuppstigning samt gruppbeteckning... 80 E.2 Dekompressionstabell för dykning med luft, etappuppstigning... 81 4
E.3 Dekompressionstabeller för dykning med luft, extrem exposition,... 84 E.4 Ytdekompression med oxygen... 86 E.5 Dekompression med DCSC... 97 E.6 Dekompression med andra gaser än luft... 99 Bilagor F BILAGOR... 101 5
A INLEDNING A.1 RMS Dyk giltighet RMS Dyk gäller för anställda, kadetter och värnpliktiga inom Försvarsmakten (Försvarsmaktens dykare) vid dykning som bedrivs inom Försvarsmakten. Dessutom gäller RMS Dyk för Försvarsmaktens dykare då dykning i tjänsten, genomförs med andra myndigheter eller organisationer, civila företag samt utomlands. Den särskilda verksamheten för Försvarsmaktens specialförband är ej reglerad i RMS Dyk. Denna verksamhet framgår av andra handlingar. A.2 Arbetsmiljöverkets AFS Dykeriarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter för dykeriarbete gäller ej för Försvarsmakten förutom graviditet i samband med dykning. Se B 4.2.5. A.3 Betydelsen av skall om möjligt i RMS Dyk Bestämmelserna i RMS Dyk är föreskrifter och skall följas. Då det i texten står skall om möjligt är innebörden att föreskrifterna skall följas såvida inte dykarledaren gör en annan bedömning. A.4 Avsteg och dispens Avsteg och dispens från säkerhetsinstruktionerna får, då synnerliga skäl finns, medges avc SÄKINSP efter prövning i varje enskilt fall. A.5 Erfarenheter Erfarenheter och förslag till ändringar insänds till C SÄKINSP. 7
A INLEDNING A6 Definitioner Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Absorptionsmedel CO2 absorbent Andningsgas Breathing gas Arteriell gasemboli Arterial gas embolism Avlastningslina Relieve/Unload-line/rope Barotrauma Behandlingstabeller Treatment tables Behovsstyrd halvsluten andningsapparat /DCSC Demand Controlled Semi-Closed breathing apparatus Bends Bends Biträdande dykarledare /Bitr. DykL Assistant diving supervisor Blandgas Mixed gas Dekompression Decompression Dekompressionssjuka /DCS Decompression sickness Dekompressionstabell Decompression table Dekompressionstid Decompression time Betydelse Ämne, vanligtvis kalk, som absorberar utandningsgasens koldioxid. Luft, oxygen, nitrox eller andra gasblandningar (se blandgas) avsedda för dykning. Andningsgasen måste ha en sammansättning anpassad till dykdjupet och uppfylla krav på renhet. Gasbubbla som följer blodflödet i en pulsåder. Gasbubblan kan fastna i pulsådern där den kan blockera blodflödet och skada kärlväggen. Separat lina avsedd för att ta upp dykarens belastning. Linan möjliggör signalering i livlina vid dykning i strömmande vatten. Skada på grund av tryckskillnader mellan olika håligheter i kroppen. Uppstår oftast på grund av oförmåga att tryckutjämna mellanöra, bihåla eller lunga (se lungbristning). Tabell som beskriver tryck/tidsförhållandena för behandling av bl.a. dykarsjuka i tryckkammare. För behandling av dykeriolycksfall används vanligen behandlingstabell 6 (B6). Används inom Försvarsmakten av röjdykare. Det är ett halvslutet andningssystem, med behovsstyrd dosering av nitroxblandning som kan användas till max 57 m djup. Beteckning för vissa symtom på tryckfallssjuka. Dykarutbildad person som av dykarledare utsetts att biträda denne. Annan andningsgas än luft eller 100 % oxygen. Tryckminskning som utförs genom uppstigning i vattnet eller tryckminskning i tryckkammare. Se tryckfallssjuka. Synonym Dyktabell. Tabell som beskriver säker dekompression med hänsyn till tryckfallssjuka. Total uppstigningstid 8
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Direktuppstigning Unlimited/no-decompression DUOCOM Dykarbok Divers logbook Dykarkategori Divers category Dykarklocka Diving bell Dykarledare/DykL Diving supervisor Dykarläkare/DykLäk Diving Medical Officer (DMO) Dykarplattform Diverplatform Dykarsjuka/DCI Decompression illness Dykarskötare Diver tender Dykartelefon Divers telephone Dykarutbildning/ GU Dyk, TU Dyk Divers training Dykeritjänstledare/ DyktjL Master diver Dykeriöverläkare/ DykÖLäk Betydelse Uppstigning som enligt dekompressionstabell inte erfordrar etappstopp. Transportabel enavdelnings-, 2-mans tryckkammare Loggbok som tilldelas dykare efter godkänd dykarutbildning. I boken skall uppgifter som hänförs till dykeritjänst införas. Försvarsmaktens dykare är indelade i olika dykarkategorier m.a.p. vilka uppgifter dykaren utför En nedsänkbar tryckkammare där dykarna kan vistas torrt och öppna lucka mot omgränsande vatten efter tryckutjämning. Dykarledarutbildad person som leder och övervakar dykning och verksamhet i tryckkammare. FM dykarläkare är utbildade i dykerimedicin, och upptagna på Försvarsmaktens lista över godkända dykarläkare. Listan uppdateras årligen av DNC Navalmedicin Mindre plattform på vilken dykaren står säkert när han lyfts i och ur vattnet, under transport mellan ytan och botten samt som plattform vid etappstopp. Samlingsterm för begreppen tryckfallssjuka (dekompressionssjuka, DCS) och lungbristning (PBT - pulmonary barotrauma). Av dykarledare/biträdande dykarledare utsedd person som upprätthåller den direkta kontakten med dykaren genom slang eller livlina. Kommunikationsutrustning (tråd eller trådlös) för kommunikation mellan dykare och dykarskötare, farkost eller dykarklocka och mellan dykare. Utbildning som måste genomföras för att erhålla dykarkompetens. DyktjL kommenderas på förband där dykning genomförs. DyktjL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och väl erfaren i dykeritjänst Läkare som i Försvarsmakten ansvarar för navalmedicin, vari dykerimedicin ingår. Dykeriöverläkaren lyder under FM generalläkare. 9
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Dykeriöverledare/ DykÖL Command diving officer Dykning Diving Dyksäkerhetsbåt DykSäkBåt Safety boat Dyktabell Diving table Dysbarism Dysbarism Ekvivalent luftdjup Equivalent air depth Etappdjup Decompression depth Etappstopp Decompression stop Etapptid Stop time Etappuppstigning Decompression dive Expositionstid Bottom time Fri uppstigning/fu Free ascent (buoyant ascent and hooded ascent) Försvarsmaktens Dykeri och Naval medicinska Centrum/ Swedish Armed Forces Diving and Naval Medicine Centre Gruppbeteckning Group Designation Betydelse Dykeriöverledare utses av förbandschef i samråd med C DNC. DykÖL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren person Vistelse i tryck högre än atmosfärstryck, under vattnet eller i trycksatt tryckkammare. Avser ej fridykning Båt som används för att bistå dykare och för att uppmärksamma omgivningen om att dykning pågår. Se Dekompressionstabell. Symtom, vanligen smärta, till följd av otillräcklig tryckutjämning av luftfyllda hålrum i kroppen såsom mellanöron, bihålor, tarmar m.fl. Vid dykning med vissa blandgasblandningar omvandlas verkligt dykdjup till det dykdjup med luft där nitrogenets partialtryck är lika. Djup på vilket uppehåll måste göras i samband med etappuppstigning.. Enligt dekompressionstabell erforderligt djup och tid på etapp. Den tid som måste förflyta på respektive etappdjup vid etappuppstigning. Då direktuppstigning inte kan genomföras p.g.a. risk för tryckfallssjuka, måste uppstigning ske med etappstopp beskrivna med etappdjup och etapptider i särskild dekompressionstabell. Tiden mellan dykningens (kompressionens) början och uppstigningens (dekompres sionens) början. Räddningsmetod för dykare och ubåtspersonal. En dykare gör FU till ytan utan annan andningsgas än den som finns i lungorna. DNC är Försvarsmaktens kompetenscentrum för dykeri och navalmedicin. I dekompressionstabell angiven nyckel (A-Z) som är ett mått på hur mycket nitrogen som finns löst i kroppen vid ett givet tillfälle efter dykning. 10
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Grupplina Group connection line Halvslutet andningssystem Semi-closed breathing system HBO Hyperbaric oxygen treatment Heliox Helium/He Helium Helslutet andningssystem/oxydive Closed circuit breathing system Hjälmdyksystem Helmet diving system Inertgas Inert gas Kammardykning Chamber dive Kompression Compression Livlina Tending line/lifeline Livsuppehållande system Life-support system Lungbristning/PBT Pulmonary barotrauma Betydelse Lina kopplad mellan dykare för att dykarna inte skall komma ifrån varandra kontakt/ kommunikation mellan dykarna. Används vid pardykning med fler än tre dykare. Halvslutet andningssystem, se Återandningsapparat. Hyperbar oxygenbehandling, behandling med oxygen under övertryck i tryckkammare Gasblandning bestående av helium och oxygen. Ädelgas som används vid dykning med Heliox och trimixgasblandningar. Helslutet andningssystem, se Återandningsapparat. Attackdykare i Försvarsmakten använder en sluten oxygenandningsapparat, som inte avger någon andningsgas till omgivande vatten. Benämning på dyksystem där hjälm av koppar eller plast används. Gasförsörjning sker genom slang från ytan. Gas som ingår i andningsgas men som inte deltar i eller stör kroppens livsnödvändiga processer. Nitrogen och Helium är exempel på inertgaser. Övertrycksexponering i tryckkammare. (se även Provtryckning). Tryckökning. Uppstår för dykaren vid hans neddykning i vatten eller vid tryckhöjning i en tryckkammare. Säkerhetslina mellan dykare och dykarskötare på ytan med vilken linsignaler och/ eller arbetssignaler utväxlas. Utrustning i en tryckkammare, dykarklocka eller undervattensfarkost. Det kan omfatta andningssystem, CO2-renare, anordningar för temperatur- och fuktighetsreglering (klimatanläggning) och för hantering av mat, vatten och avfall. Bristning av lungblåsor eller fina luftrör, vanligen till följd av otillräckligt utflöde av andningsgas ur hela eller delar av lungorna vid sänkning av omgivningstrycket. 11
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Lätt dykarutrustning Scuba (Self-Contained Underwater Breathing Apparatus) Mellanlina Buddy line Mättnadsdykning Saturation diving Navelsträng Umbilical cord Nedstigningslina Descent line/shotline Nitrogen/N 2 Nitrogen Nitrox/N 2 O 2 Nitrox Normobar oxygenbehandling NBO NBO Omagnetisk /OM Low magnetic/non magetic signature OTU Oxygen tolerance unit Oxygen O2 Oxygen Pardykning Buddy Diving Betydelse Dyksystem som ger god rörlighet. Lätta dykare är utrustade med andningsapparat. Lätta dykare kan - inom vissa andningssystem- även försörjas med andningsgas via slang från ytan. Lina kopplad mellan dykare, för att dykarna inte skall komma ifrån varandra vid pardykning, genom vilken kontakt mellan dykarna upprätthålls. Så långvarig dykning att kroppens vävnader mättas med inertgas. Mättnad inträffar när, under rådande tryck och med aktuell gasblandning, mer inertgas inte kan lösas i kroppens vävnader. Förbindelselänk mellan ytan och dykare, mellan ytan och dykarklocka eller mellan dykarklocka/uv-farkost och dykare. Lina som går mellan ytan och botten/arbetsobjektet, underlättar säker ned- och uppstigning. Kvävgas. Gasblandning bestående av nitrogen och oxygen i andra proportioner än i luft. Andning av 100 % oxygen vid normalt atmosfärstryck. Kräver särskild oxygenbehandlingsapparat med mask. Utrustning med låg/ingen magnetisk signatur. Sådan utrustning nyttjas av exempelvis röjdykare. Oxygen tolerans per tidsenhet (OTU) är ett mått på oxygenets lungskadeeffekt. Syrgas. Dykning med två (i visa fall tre eller fler) dykare. Dykarna är gemensamt ansvariga för dykningens genomförande, dock skall alltid en av dykarna vara utsedd som ledare i paret (gruppen). Samtliga dykare skall vara förenade med mellanlina. 12
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Partialtryck Partial pressure Provtryckning Pressure testing Rekompression (rekompressionsbehandling) Recompression treatment Reservdykare Standby diver Nödgassystem Bailout system Sjöräddningscentral MRCC Maritime Rescue Co-ordination Centre Betydelse Varje gas i en gasblandning utövar ett partialtryck som är det tryck som den enskilda gasen skulle ha om den ensam upptog blandningens volym. Summan av alla i blandningen ingående gasers partialtryck utgör blandningens totaltryck. Övertrycksexponering i tryckkammare på submarint medicinskt godkänd elev i vänjningssyfte. Vid första tillfället till aktuellt djup/tryck räknas det som provtryckning, vid övriga tillfällen räknas det som kammardykning. Förnyad kompression av dykare i tryckkammare vid ytdekompression eller vid behandling av dykarsjuka. Dykare som hålls i beredskap på ytan eller i dykarklocka för omedelbar assistans till nödställd dykare. Apparat som ger dykare andningsgas vid haveri på ordinarie andningssystem, så att dykaren kan sätta sig i säkerhet. Sjöfartsverkets sjöräddningscentral i Göteborg som har huvudansvar för den svenska sjöräddningen. Namnanrop på VHF för MRCC är Sweden Rescue. Strömmande vatten Vattendrag med högre strömhastighet än 0,5 knop. Största dykdjup Det största djup någon del av dykaren befunnit Maximum depth sig på vid aktuell dykning. Syrgasövning Övning som genomförs med oxygenandningsutrustning i syfte att öka förtroendet för utrust- Oxygen test ningen Söklina Lina som används vid sökning för att dykaren Search line på ett rationellt sätt skall kunna avsöka ett område med avsedd sökmetod. Säkerhetsstopp Ett stopp om 3 minuter på 3 m djup före uppstigning skall om möjligt göras vid direktupp- Safety stop stigning från dyk > 30 m för att öka säkerheten mot tryckfallssjuka. Total dyktid Torrdräkt Dry suit Trimix Expositionstid plus dekompressionstid Dräkt i vilken dykaren är torr. Dräkten har oftast kompenseringsutrustning med vilken dykaren reglerar sin flytkraft och kompenserar för ändrat djup. Gasblandning med tre olika gaser. Vanligast är oxygen, helium och nitrogen i olika halter. 13
A INLEDNING Svensk benämning/förkortning Engelsk benämning Tryckfallssjuka Decompression sickness Tryckkammare Pressure chamber Upprepad dykning Repetitive dive Uppstigningshastighet Ascent rate Varmvattendräkt Warm water suit Våtdräkt Wet suit Våtklocka Wet bell Ytdekompression SUR-D Surface decompression Ytintervall Surface Interval Ytluftförsörjning Surface supplied air Årsprov/ÅP Annual diving test Återandningsapparat/RB Rebreather Övningsdykning Exercise diving Betydelse Synonymt med dekompressionssjuka.tillstånd orsakat av inertgasbubblor som bildats i kroppens vävnader på grund av för snabb dekompression i förhållande till den mängd inertgas som lösts i kroppen under dykning. Kammare som kan trycksättas för simulerade dykningar, ytdekompressioner, rekompressionsbehandlingar m.m. Dykning som företas med ytintervall mellan 10 minuter och 12 timmar efter föregående dyknings slut. Hastighet med vilken dykaren går mot ytan eller etappstopp. Dräkt som matas genom navelsträng med varmvatten för att hålla dykaren varm. Det varma vattnet spolas igenom ett antal med hålförsedda slangar insydda i dräkten och dumpas sedan ut i det omgivande vattnet. Dräkt i tjockt isolerande material som släpper in en liten mängd vatten som dykaren värmer upp med sin kroppsvärme. Nedsänkbar ytluftsförsörjd plattform med luftkupol där dykarna vistas vått. Dykaren medför eget gasförråd i reserv. Jmf Dykarklocka. Vid dykning med ytdekompression är etappstoppen i vattnet nedbringade till ett minimum eller helt eliminerade och huvuddelen av dekompressionen äger rum i en tryckkammare ovan vattnet. a) Den tid (10 minuter - 12 h) som en dykare tillbringar på ytan mellan två dyk, Försörjning av luft till dykaren från ytan via slang. Sammanhängande period av dykningar som genomförs årligen för att kontrollera dykarens kompetens. Andningsapparat med (hel)sluten eller halvsluten andningskrets där andningsgasen renas från koldioxid med hjälp av absorbtionsmedel. Dykning som genomförs för vidmakthållande av dykarens dykarkompetens. Krav på övningsdykning utges av funktionsutvecklingsansvarig chef. 14
A INLEDNING A.7 Förkortningslista Förkortning ABC ABCDEF AFS ATA ATÖ BIBS Bitr. DykL C FÖRBE MARIN CO 2 CPTD DCI DCS DCSC DNC DykL DykLäk DykR A Fu DykSäkBåt DyktjL DykÖL DykÖLäk FM FM DykS FU GU GU Dyk GU DykL GU Tkop Betydelse Ord med Kursiv stil innebär att ordet finns förklarat i A.6 Ordlista Andning Blödning Chock Helkroppsundersökning; A: Airways (luftvägar), B: Breathing (andning), C: Circulation, D: Disability (neurologi), E: Exposure, F:Farenheit (temperatur) Arbetsmiljöverkets författningssamling Atmosfärers absoluttryck Atmosfärers övertryck Built In Breathing System Biträdande dykarledare Chefen för Förbandsenhetens Marinavdelning Koldioxid Cumulative pulmonary toxic dose, motsvarar benämningen OTU Dykarsjuka Dekompressionssjuka Demand Controlled Semi Closed(Behovsstyrd sluten halvsluten andningsapparat) Försvarsmaktens Dykeri och Navalmedicinska Centrum Dykarledare Dykarläkare Dykeritjänstreglemente Armén, försöksutgåva Dyksäkerhetsbåt Dykeritjänstledare Dykeriöverledare Dykeriöverläkare Försvarsmakten Försvarsmaktens dykarskola Fri uppstigning Grundläggande utbildning Grundläggande utbildning för dykare Grundläggande utbildning för dykarledare Grundläggande utbildning för tryckkammaroperatör 15
A INLEDNING Förkortning Betydelse Ord med Kursiv stil innebär att ordet finns förklarat i A.6 Ordlista HBO Hyperbar oxygenbehandling He Helium HED Havsyteekvivalent dykdjup HLR Hjärtlungräddning LID Lärobok i Dyjkeritjänst (planeras att utges under 2007) MRCC Maritime Rescue Co-ordination Centre (sjöräddningscentral) N Nitrogen NBO Normobar oxygenbehandling, 100 % O 2 vid 1 ATA O 2 Oxygen OM Omagnetisk OTU Oxygen tolerance units OXA Oexploderad ammunition Pa (kpa) Pascal (kilopascal) Psi Pounds per square inch PBT Lungbristning PCO 2 Partialtryck koldioxid PO 2 Partialtryck oxygen RO Reservofficer ROV Remotely operated vehicle. SUB 1 Årlig medicinsk undersökning för submarin personal i Försvarsmakten SUB 3 Medicinsk antagningsundersökning/stor undersökning för Submarin personal i Försvarsmakten SÄKINSP Försvarsmaktens säkerhetsinspektion SäkI Ögång vatten Säkerhetsinstruktion för övergång av vattendrag. Tkop Tryckkammaroperatör TU 0 Förbandstillämpad luftdykarutbildning 30 meter TU Dyk Förbandstillämpad utbildning för dykare TU DykL Förbandstillämpad utbildning för dykarledare TU Tkop Förbandstillämpad utbildning för tryckkammaroperatörer 16
A INLEDNING Förkortning VHF Vpl YO ÅP Betydelse Ord med Kursiv stil innebär att ordet finns förklarat i A.6 Ordlista Very High Frequency Värnpliktig Yrkesofficer Årsprov 17
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B. 1 Ansvarsförhållanden FM dykerimateriel får endast användas i tjänsten och dykeriverksamheten skall ledas av behörig DykL. B. 1.1 Funktionsansvar Funktionsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C FÖRBE MARIN. B.1.2 Funktionsutvecklingsansvar Funktionsutvecklingsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger C DNC. B.1.3 Funktionsutbildningsansvar B1.3.1Funktionsutbildningsansvar, grundläggande utbildningar Funktionsutbildningsansvaret beträffande grundläggande utbildningar inom delfunktionen dykeri åligger C DNC. B.1.3.2 Funktionsutbildningsansvar, förbandstillämpade utbildningar Funktionsutbildningsansvaret beträffande förbandstillämpade utbildningar inom delfunktionen dykeri åligger berörda förbandschefer och C DNC. Vid framtagande och förändringar av utbildningsreglementen och kursplaner skall dessa utarbetas i samråd med C DNC. 19
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B. 1.4 Tillsynsansvar Tillsynsansvaret för Försvarsmaktens dykeriverksamhet åligger Chefen för Säkerhetsinspektionen (C SÄKINSP). Tillsynsansvaret för den navalmedicinska verksamheten åligger Generalläkaren (GL). B.1.5 Tekniskt ansvar Ägarföreträdarens representant (ÄFR) för Försvarsmaktens dykerimateriel är MarinB/Basbat. B.1.6 Tekniskt designansvar Tekniskt designansvar för Försvarsmaktens dykerimateriel har FMV. B.2 Befälsförhållanden B.2.1 Dykeriöverledare (DykÖL) B.2.1.1 Allmänt Dykeriöverledare utses av förbandschef i samråd med C DNC. DykÖL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och i dykeritjänst väl erfaren person. Dykeriöverledare skall finnas för följande dykerifunktioner. Fältarbetsdykning vid ingenjörförband och arbetsdykning vid övriga arméförband (DykÖL Farbdyk) Röjdykning (DykÖL Röjdyk) Arbetsdykning (DykÖL Arbdyk) Dykning vid amfibie- och specialförband (DykÖL Amf/K 3). 20
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B. 2.1.2 Uppgifter Dykeriöverledare skall: Under förbandschef samordna och ansvara för dykerifunktionen. Föra erfarenhetsliggare för dykeritjänsten. Årligen lämna underlag till C DNC efter granskning av dykarböcker (enligt C DNC direktiv). I samråd med C DNC och förbandschef inplanera utbildning för YO och RO som sökt dykarutbildning. Årligen lämna underlag till C DNC beträffande kommenderingsbara dykare (enligt C DNC direktiv). Årligen sammanställa underlag till C DNC beträffande Funktionsrapport dykeri (enligt C DNC direktiv). Ansvara för kommunikation mellan C DNC och dykare inom egen dykerifunktion. I samråd med C DNC utse årsprovsledare. B.2.2 Dykeritjänstledare (DyktjL) B.2.2.1 Allmänt DyktjL kommenderas på förband där dykning genomförs. DyktjL skall vara dykar- och dykarledarutbildad och väl erfaren i dykeritjänst. DyktjL kommenderas av förbandschef i samråd med respektive DykÖL. Namnuppgift insändes till C DNC. B.2.2.2 Uppgifter Dykeritjänstledare skall: Vara sammanhållande för dykeritjänsten och dykarpersonalen inom förbandet. Kontrollera att underlydande personal haft tillfälle att ta del av gällande föreskrifter och anvisningar av betydelse för dykerisäkerheten. Meddela respektive dykeriöverledare erfarenheter avseende dykeritjänsten. Planlägga övningsdykning. I samråd med respektive DykÖL planlägga årsprov. Tillse att dykarböckerna årligen före 1 december insänds till berörd dykeriöverledare för granskning. 21
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER Tillse att dykarjournaler förs samt årligen insända funktionsrapport, tillsammans med, erfarenheter avseende dykeritjänsten till respektive dykeriöverledare enligt C DNC direktiv. Bistå förbandschef vid kommendering av dykare. Årligen lämna underlag till DykÖL beträffande Funktionsrapport dykeri (enligt C DNC direktiv). B.2.3 Dykarledare (DykL) B.2.3.1 Allmänt Dykarledare (antal efter behov) skall finnas på förband där dykning genomförs. DykL kommenderas av förbandschef. DykL skall: vara dykar- och dykarledarutbildad till minst samma nivå och kategori som dykarledarskapet avser. vara i dykeritjänst väl erfaren (inte nödvändigtvis kommenderingsbar som dykare). om möjligt inte själv dyka vid tjänstgöring som dykarledare. Om så i undantagsfall sker, skall det på ytan finnas av DykL utsedd dykarskötare. DykL får leda max sex dykare. Vid dykning med utsedd bitr DykL får DykL leda max tio dykare. Vid dykning djupare än 40 m eller med en total dekompressionstid (per dykare) överstigande 31 min får DykL leda högst fyra dykare och med utsedd bitr DykL får DykL leda max sex dykare. B.2.3.2 Uppgifter Se även B.7. Dykarledare skall: Upprätthålla goda kunskaper om dykeritjänstereglementen och andra instruktioner, föreskrifter och anvisningar som är av betydelse för dyksäkerheten. Planera, leda och övervaka dykning. Tillse att genomförda dyk dokumenteras enligt B.5.2. Dokumentation av dykning. Meddela egen DyktjL erfarenheter i dykeritjänsten. 22
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B.2.3.3 Utbildning Grundläggande utbildning av dykarledare (GU DykL) genomförs av C DNC. Förbandstillämpad utbildning av dykarledare (TU DykL) genomförs av C DNC och berörda förbandschefer. Dykarledare skall genomgå repetitionsutbildning i HLR och oxygenbehandling minst vart tredje år. B.2.4 Biträdande dykarledare (Bitr. DykL) B.2.4.1 Allmänt Se även B.7. Bitr. DykL kan utses då dykning förekommer samtidigt på olika platser. Bitr. DykL skall vara dykarutbildad till minst samma nivå som dykarledarskapet avser, eller vara under dykarledarutbildning för aktuell kategori. Bitr. DykL utses av DykL. B.2.4.2 Uppgifter Bitr. DykL skall enligt DykL bestämmande och på DykL ansvar: Leda och övervaka dykning med högst fyra dykare. Övervaka dykerimaterielens skötsel och vård. Se till att genomförda dyk dokumenteras enligt B.5.2. Dokumentation av dykning. B.2.5 Dykarskötare B.2.5.1 Allmänt Dykarskötare utses av DykL, för upprätthållande av sambandet mellan dykare och DykL/ Bitr. DykL. Dykarskötare skall om möjligt vara utbildad dykare, men kan vara annan lämplig person som erhållit instruktion och övning i för dykningen gällande signaler samt i hur övervakning av dykaren skall ske. B.2.5.2 Uppgifter Dykarskötare skall med hjälp av telefon, livlina eller på annat sätt övervaka dykarens belägenhet samt omedelbart rapportera allt onormalt till DykL/Bitr DykL. 23
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B.2.6 Tryckkammaroperatör (Tkop) B.2.6.1 Allmänt För manövrering av tryckkammare erfordras särskild utbildning. Denna ges till DykL och Tkop. Tryckkammaroperatör behöver inte vara utbildad dykare eller dykarledare. B.2.6.2 Uppgifter Tryckkammaroperatör utför drift och skötsel av tryckkammare under dykarledarens ansvar vid tryckkammarbehandlingar. B.2.6.3 Utbildning Grundläggande utbildning av tryckkammaroperatörer (GU Tkop) genomförs enligt C DNC. Förbandstillämpad utbildning av tryckkammaroperatörer (TU Tkop) genomförs av C DNC och berörda förbandschefer. B.3 Dykare B.3.1 Allmänt Endast dykare och dykarledare som är kommenderad av förbandschef får utföra dykeriuppdrag. Under förutsättning att dykarens förmåga och färdighet uppfyller uppdragets krav, kan vissa dykeriuppdrag utföras av personal under TU 1 eller TU 2. Bedömning av detta görs av dykarledaren. B.3.1.1 Utbildning i nödluft för helikopterpersonal Grundläggande utbildning i nödluft och utbildning av instruktörer i nödluft genomförs avc DNC i samråd med berörd förbandschef. 24
B GEMENSAMMA FÖRESKRIFTER B.4 Hälsoföreskrifter för personal i dykeritjänst B.4.1 Allmänt Förbandschef är skyldig att säkerställa att personal i dykeritjänst är medicinskt godkänd för aktuell verksamhet. Personal kommenderingsbar som dykare, eller avsedd för dykeritjänst, ansvarar själv för att krav och undersökningar genomföres. Efter sjukskrivning mer än sju dagar råder förbud mot dykeritjänst tills dykarläkare konsulterats och givit klartecken. B.4.2 Särskilda föreskrifter för personal i dykerirelaterad tjänst B.4.2.1 Alkohol Alkohol får inte förtäras i samband med eller under de närmaste 8 timmarna före dykning, FU, tryckkammarvistelse, tjänstgöring som dykarledare, biträdande dykarledare tryckkammaroperatör, dykerimedicinsk personal eller dykarskötare. Mellan 24 och 8 timmar före sådan tjänst iakttas stor försiktighet ifråga om alkoholförtäring. Med uttrycket stor försiktighet avses att alkoholförtäring inte får vara större än att vederbörande senast 8 timmar före tjänstgöring skall kunna köra bil utan att bryta mot svensk trafiklagstiftning avseende nykterhet. B.4.2.2 Läkemedel Användning av läkemedel i samband med dykeritjänst skall vara restriktiv. Vid osäkerhet skall dykarläkare konsulteras. B.4.2.3 Medicinsk åtgärd Vid tveksamhet om tjänstbarhet i dykeritjänst efter medicinsk åtgärd skall dykarläkare konsulteras. Konsultationen skall journalföras av läkaren. B.4.2.4 Tandbehandling med bedövning Dykning får företas tidigast 24 timmar efter tandbehandling med lokalbedövning eller lustgas. Efter tandbehandling under narkos avgör ansvarig dykarläkare och anestesiolog tillsammans med tandläkaren hur långt uppehåll som skall tillämpas. 25