Synpunkter på Detaljplaneprogram för centrala Nacka Miljö- och stadsbyggnadsnämnden KFKS 2002/269-212 Planenheten 131 81 Nacka Hej, Se nedan för Forum Finntorps synpunkter angående program för centrala Nacka. Svaret har tagits fram av en arbetsgrupp i Forum Finntorp, ett öppet forum i Finntorp i januari och en remissrunda till föreningens 25 medlemmar och 45 intresserade. Dokumentet är även en sammanställning av de cirka tio möten som föreningen har haft kring intressen i och runt Finntorp och två större aktiviteter 1. Synpunkterna är uppdelade i rubriker efter de intressen och analyser som uppkommit sedan föreningens start maj 2014. Forum Finntorps tre mål är att öka samhörighet, tolerans och påverkan i och runt Finntorp. Vi önskar även föra en fortsatt dialog med kommunen i de spännande och utmanade år som kommer i och med Nacka kommun bygger stad. Med vänliga hälsningar, Forum Finntorp genom Annika Drougge, Sara From-Isaksson och Staffan Hjalmarsson Finntorp, 16 januari 2015 info@forumfinntorp.org, 076-123 33 06, forumfinntorp.org Forum Finntorp, c/o Drougge, Helgesons väg 3, 13137 Nacka 1 Finntorps Kom-och-gör-dag i juni 2014 i Setterwallska parken med cirka 100 deltagare och Finntorps julmarknad med 600
1. HUR BYGGA? a. Angående definition av begrepp hållbarhet Programförslaget landar i tid av omställning av samhället till hållbar utveckling. Enligt många har mänskligheten aldrig tidigare stått inför liknande utmaningar och det är både bråttom och viktigt att vi tillsammans aktivt deltar i lösningarna 2. Hållbarhet, såväl ekologisk, social och tidsmässig som används i programförslaget är relativt breda och omtvistade begrepp. I några fall används begreppet mångfald och det redogörs kort om social hållbarhet. I riktlinjer för hållbart byggande på sidan nio i programförslaget ges en definition av hållbarhet men det tycks sakna de sociala aspekterna. Forum Finntorp verkar för att alla oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, inkomst, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder skall få bo och verka i Finntorp 3. Vi vet till exempel att det idag bor femton procent seniorer i Nacka kommun som förväntas öka till nitton till år 2023. Nacka kommun har även ett relativt lågt flyktingmottagande och det finns socioekonomiska skillnader mellan olika områden. Hur kopplar Nacka kommun social hållbarhet till riktlinjerna för hållbar utveckling? Här tror vi att det finns en potential att utveckla social hållbarhet i dialog med boende i närområdena under samtliga delar i genomförandet. b. Angående centrala begrepp Attraktiv är ett återkommande begrepp i programförslaget som även utgår från bland annat Nacka kommuns nära och nyskapande. Vi är nyfikna på hur Nacka kommun definierar begreppet och hur det konkret kommer att ta sig uttryck. Hur och för vem och vilka ska Nacka stad vara attraktiv och nyskapande? c. Två exempel: idéburen stadsförbättring och byggemenskaper Vi vill föra fram två konkreta tillvägagångsätt som kan tjäna som exempel på nyskapande och attraktiva metoder för att skapa konstruktiva dialoger mellan de olika intressenter som deltar i förändringen av området. Stockholms stad 4 har antagit riktlinjer för idéburen stadsförbättring och redan idag medverkar i flera idéburna stadsförbättringsprojekt i form av boendedialoger och förfrågningar från föreningar, nätverk och sammanslutningar. Idéburen stadsförbättring är förslag som förväntas öka nyttan för fler medborgare och som bidrar till ökad trygghet, försköning eller gör staden mer upplevelserik. Projekten ska vara nydanande och avgränsade i tid och budget. 2 Se t ex www.dn.se/debatt/unik-chans-att-gora-positivt-vagval-for-var-miljo-nasta-ar/ 3 Se vidare Forum Finntorps stadgar, http://forumfinntorp.org/wp-content/uploads/2014/06/stadgar-finntorp-forum-maj-2014.pdf 4 http://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1748225
En annat innovativt, nyskapande och kollektivt tillvägagångssätt kan vara att planera och bygga med en så kallad byggemenskap 5. Det innebär att de som ska bo i huset gemensamt går ihop, planerar dess utformning och är sin egen byggherre. I Tyskland har man använt sig av det här tillvägagångssättet i flera år. Med tanke på att Nacka stads skall kännetecknas av att vara innovativ undrar vi hur Nacka kommun ställer sig till byggemenskaper. Hur ställer sig Nacka kommun till idéburen stadsförbättring? Finns det några riktlinjer för idéburen stadsförbättring? Hur ställer sig kommunen till byggemenskaper? Det vore innovativt om kommunen initierade en workshop kring idéburen stadsförbättring för att gynna en social hållbarhet i området. 2. HUR LEVA? a. Formulerad analys I programförslaget nämns kommunens framtidsverkstad där 5 000 personer deltagit angående hur staden ska struktureras. Ett lovvärt initiativ som det vore intressant att få veta mer om. Vad kom fram i dialogerna och hur återspeglas detta i programförslaget? Kommunen har anlitat konsulter och experter som deltagit i att ta fram programförslaget i relativt tekniska frågor om trafik, flöden och byggnationer, vilket är bra. Få experter verkar ha deltagit i att utforma de sociala frågorna och för vem som staden skall vara till för. Det finns en mängd internationella överenskommelser kring hur dialoger och intressentinvolvering kan och bör utformas, genomföras, sammanfattas och diskuteras 6. Med tanke på programförslagets omfattning och konsekvenser kan en fortsatt fördjupad dialog och samverkan mellan boende i närområdet och Nacka kommun leda till att fler upplever att vi bygger stad tillsammans. Hur ser Nacka kommun på möjligheten att fördjupa dialogen till en kontinuerlig process under de kommande stegen i planprocessen? b. Kvarterstaden När ett område förändras skapas nya platser och rum. Detta ger möjligheter för en mångfald aktiviteter och mötesplatser, vilket gynnar social hållbarhet. Programförslaget har många goda tankar, men några frågor kvarstår. Vilka slags platser ska det nya Nacka innehålla och varför? För vem är de olika platserna till för? Behov och möjligheter ser olika ut från individ till individ men också från tid till tid i en människas liv. Hur kom kommunen fram till att kvarterstaden och de gröna ytorna är svaret på dessa komplexa frågor? 5 www.byggemenskap.se 6 Se till exempel AA1000 Stakeholder Engagement Standard http://www.accountability.org/standards/aa1000ses/index.html
I programförklaringen nämns kvarterstaden och gröna ytor som en icke ifrågasatt lösning på hur man bygger en hållbar stad. Men vem säger det, för vem bygger man då och hur definierar Nacka kommun Kvarterstaden? Vi önskar se en kvantifiering i procent av hur fördelningen mellan bostadsformer ser ut (bostadsrätt, hyresrätt, annat) samt hur prisnivån för hyresrätter kommer att ligga. Har Nacka kommun fört samtal eller planerar att genomföra liknande beslut som i Göteborg för att ta fram billigare bostäder 7? 3. HUR MÖTAS? a. Offentliga platser Vi efterfrågar icke kommersiella och gröna ytor som inbjuder till gemenskap och mellanrum där det spontana och oväntade kan ta plats. Är det möjligt att komplettera planen med en analys i text och kvantitet kring hur de planerade offentliga platserna förväntas förvaltas och av vilka typer av intressenter (ideella, kommersiella, offentliga etc.)? b. Kollektiva platser Som exempel har Forum Finntorp undersökt stadsodling som ett sätt att både aktivera en plats och skapa hållbara sociala relationer. Att lämna utrymme för odlingsgemenskaper i stadsrummet fördjupar förståelsen för relationen naturmänniska och ett hållbart ekosystem, ger positiva miljö- och hälsoeffekter, skapar mötesplatser över generationsgränser och mellan grupper, och är ofta ett första steg för andra medborgardrivna projekt. Stadsodling är till skillnad från nybyggnation, en temporär aktivitet som kan flyttas, anpassas, utvecklas eller upphöra, allt efter medborgarnas behov. Hur ser kommunen på stadsodling, kolonilotter och hundrastgårdar för att aktivera grönområden? c. Grönområdens omfattning Nacka kommun har valt att göra en uppdelning i flera olika programförslag vilket försvårar analysen av konsekvenserna för grönstrukturen. Vi vill därför även föra in synpunkter på Planiaområdet. Finntorpsberget är ett av få kvarvarande grönområden i området och används idag flitigt av de närboende, kanske just för att det är så tillgängligt med tanke på hur nära det ligger ett stort antal flerfamiljshus. Delar av området innehåller höga naturvärden, geovetenskapliga värden och växtlighet av närmast nyckelbiotopklass. Vi ser framför oss att det Centrala Parkstråket med fördel kan förlängas till Finntorpsberget och tillgängliggöras från Alphyddan. Nyetableringen tar stora grönområden i anspråk. Det riskerar att bli hårt slitage 7 http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2379448-frihamnen-forst-med-billiga-hyresratter
på de grönytor som finns kvar. Fasad- och takvegetation antingen direkt på befintliga byggnader eller i anslutning till metallskenor är några av flera sätt att öka de gröna ytorna i programförslaget. Ryssbergen är en fantastisk tillgång med höga naturvärden. Vi förordar att Ryssbergen bevaras intakt och att hela området blir naturreservat. Vi undrar om kommunen har gjort en kartläggning över möjligheter att bygga vidare på befintliga byggnader? Hur kan man begränsa nyetableringen och i större utsträckning värna om befintliga grönområden och gröna ytor? Går det att bygga effektivare och mindre? 4. HUR SAMVERKA? Forum Finntorp vill ha en dialog och samverkan med Nacka kommun i skapandet av Nacka stad. Vi vill bidra med våra erfarenheter och idéer enligt föreningens tre syften: samhörighet, påverkan och tolerans. Vi planerar för workshops och sammankomster med fokus på hållbar utveckling. Nacka kommun och era representanter är självklart hjärtligt välkomna till alla våra arrangemang. Arrangemang som vi hoppas kan dra vårt strå till stacken i samhällets pågående omställning till hållbar utveckling.
Bilaga, angående Forum Finntorp Forum Finntorp är en ideell förening som startade i maj 2014. Sedan start har vi genomfört två större publika arrangemang med sammanlagt 700 deltagare och genomfört tre öppna forum. Vi är 25 medlemmar som i dags läget driver sex arbetsgrupper. Föreningens ändamål är att delta i Finntorps utveckling genom: 1. Samhörighet. Öka samhörigheten genom att föra samman de som bor, verkar och arbetar i Finntorp. 2. Påverkan. Tillsammans med de som bor, verkar och arbetar i Finntorp påverka utvecklingen av Finntorp på ett ansvarsfullt och socialt hållbart sätt genom dialog med intressenter som t ex politiker och tjänstemän i Nacka kommun och Stockholms län, byggherrar, andra enskilda och organisationer lokalt och globalt. 3. Tolerans. Verka för ett Finntorp där alla är välkomna att bo och vara oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, inkomst, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Besök gärna www.forumfinntorp.org för mer info och www.facebook.com/forumfinntorp för bilder och dokumentation.