SANTA LUCIA BARCAROLA TEXT och MUSIK: Teodoro Cottrau (1827-1879), italiensk musikförläggare, pianist, kompositör, poet, advokat och politiker. Teodoros far och bror var också kompositörer. Cottrau var dessutom direktör för musikförlaget Girard & Co i Neapel från 1846 och som bl.a. gav ut antologin Ape musicale pianistica. Han skrev klaverutdrag till bl.a. operorna Simon Boccanegra (Verdi) och Le pré-aux-clercs (L J F Hérold). Musik studerade Teodoro bl.a. för fadern Guillaume Louis Cottrau (1797-1847), som givit ut en samling neapolitanska sånger, Passatempi musicali. Teodoro gav ut ett nytryck av denna samling och komponerade själv 50 neapolitanska melodier bl.a. Palummella zompa e vole, Sorrentina, Addio mia bella Napoli och den mest berömda av dem, Sankta Lucia. 1850 skrev Cottrau både text och melodi till denna sång, men trots att man numera vet vem som är upphovsman till Sankta Lucia tror många fortfarande att det är en folkvisa. Inspiration till sången är en fiskarvisa från Neapel. Texten hyllar den heliga Lucia, som är staden Syrakusas skyddshelgon. Hon blev martyr på 300-talet. Vår luciakrona symboliserar kanske hennes helgongloria. Fiskaren anropar sitt skyddshelgon och ber att hon skall vara med honom på hans fisketur och ge honom fiskelycka. Under 1700-talet hade gondoljärerna i Venedig fri tillgång till de teatrar som uppförde operor. Detta ledde till ett musikaliskt utbyte mellan dem och operatonsättarna. Det var så den venetianska gondoljärsången utvecklades till den långsamt gungande barkarollen (barca=båt) i 6/8- eller 12/8-takt. Under början av 1800-talet ledde den ökande turismen till att en ny flora neapolitanska sånger uppkom. Det påstås att Gunnar Wennerberg hörde Sankta Lucia sjungas 1852 av roddare i Neapel (se duetten ur Gluntarna i SUG nr 2/3) och att han tog med sig sången hem till Sverige. Runt sekelskiftet 1900 blev sången mer allmänt känd och spridd i Sverige i flera svenska översättningar. En av dem börjar såhär i Sigrid Elmblads tolkning:
1. Aftonens stjärna havet bestrålar, 2. Härliga Napoli! Drottning du sköna, Uti dess skimmer allt nu sig målar. Med dina stolta slott och lunder Stormarna tystnat, vågen ej brusar, gröna! Och uti löven västan blott susar. Ej något annat land äger din like; Skynda till aftonfärd på vågen den fria Blott dig jag kalla vill skönhetens Sankta Lucia! Sankta Lucia! rike. Skynda till aftonfärd på vågen den fria Sankta Lucia! Sankta Lucia! 1921 kom Sankta Lucia för första gången ut med en svensk text som anknyter till vårt Luciafirande. Den börjar Nu stråla tända ljus uti din krona. 1924 fick journalisten och författaren Sigrid Elmblad (1860-1924) en beställning på en ny svensk text och hon skrev då Sankta Lucia, ljusklara hägring. När Felix Körling, Frans Erlanson och Axel Fr. Österberg skulle ge ut en ny skolsångbok, som fick namnet Sångboken (1928), bad man Arvid Rosén, som var lärare och rektor för en skola i Göteborg, att skriva ytterligare en svensk text. Han skrev då den numera mest använda luciatexten Natten går tunga fjät. Det finns ytterligare ett 10-tal textvarianter. En av dessa är den s.k. dagisvarianten från 1958, Ute är mörkt och kallt. Den skrevs av förskolläraren Halldis Ljungquist. fjät=steg; stuva=stuga; förlåta=överge, lämna (förlät=övergav); ruva= olycksbådande vila över; svingar= någonting som sveper; flykta= fly, lämna. Att sjunga: Nu vaknen och glädjens! Lucia är här (bok nr 13), Agnestig: Så mörk är natten i midvintertid (bok nr 22), Eva-Karin Wärberger: Jungfru Lucia (ur Stjärnor och ljus/gehrmans), Thord Gummesson: Lucia, i din vita skrud, Lusse lelle (bok nr 23) och Sankta Lucia här framför oss står (Bok nr 82).
Texten Natten går tunga fjät är fortfarande upphovsrättsskyddad. Därför kan jag inte återge den här. Den finns bl.a. i Sånger kring jul, Nordiska musikförlaget, i tvåstämmig sättning i Carl-Bertil Agnestig: Lätt för kör 3, Gehrmans. Texten Sancta Lucia mörkret betvingar finns i David Wikander: Sång i december (trestämmig damkör), Nordiska musikförlaget. Sankta Lucia 1. Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt ljus av din fägring. Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. 2. Kom i din vita skrud, huld med din maning. Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning. Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. 3. Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar. Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. 4. Stjärnor som leda oss, vägen att finna, bli dina klara bloss, fagra prästinna. Drömmar med vingesus, undret oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. Text av Sigrid Elmblad (1860-1926)
NATTEN GÅR TUNGA FJÄT 1. Natten går tunga fjät 2. Natten var stor och stum 3. Mörkret skall flykta snart Arvid Rosén (1895-1973) UTE ÄR MÖRKT OCH KALLT (i Olle Widestrand: Smått och Gott, Stegeland) 1. Ute är mörkt och kallt 2. Sjungande fram hon går 3. Ute är mörkt och kallt Halldis Ljungquist