ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅNG 79 NR. 2 2008 ITAIPU-PROJEKTET LÖSTE TVÅHUNDRAÅRIG GRÄNSKONFLIKT Besök Elbranschens webbplats: www.elbranschen.nu KRITIK MOT KLIMATBEREDNINGEN STARKT FOLKPARTISTÖD FÖR NY KÄRNKRAFT VINDKRAFTEN I ALLT SÄMRE DAGER UTSLÄPPSRÄTTERNA GÖDER KRAFTBOLAGEN
Vi saknar lösa skruvar! Använd plintar från teknik- och marknadsledaren inom fjäderteknik! WAGO kan erbjuda världens bredaste program av kopplingsplint, don, kretskortsplint och toppklämmor med fjäderteknik för areor från 0,08 mm 2 upp till 95 mm 2 för alla typer av ledare WAGO Sverige Box 639 175 27 Järfälla Tel. 08-584 106 80 Fax. 08-584 106 99 info.se@wago.com för enkel installation och montering i skåp, lådor och kontrollpaneler för kretskortsanslutningar och jackbara don för fastighetsinstallation För ytterligare information se: www.wago.se
ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Ur innehållet i nr. 2/2008 Box 6040 200 11 Malmö Tel. 040-611 06 90 Telefax 040-797 37 E-post elbranschen@bjinv.se Bankgiro 107-0853 Plusgiro 495 29 33-2 Helårsprenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Ulf Lonäs Rolf Oward Årgång 79 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: 0013-4007 Stark kritik mot klimatberedningen................... 2 Klartecken för Fenno-Skan 2........................... 2 Starkt fp-stöd för ny kärnkraft......................... 3...men Mona Sahlin svävar på målet.................... 3 Utveckling av vindkraft belönad....................... 3 SvK bygger designstolpar vid Norrortsleden.............. 4 Bättre kraftbalans kommande vinter?................... 4 Olyckor och haverier ställer vindkraften i allt sämre dager......................... 6 Magnetfält ofarliga för hjärtat......................... 7 ELBRUKs ÅRSMÖTESKONFERENS: Utsläppsrätterna göder kraftbolagen................... 9 ETT MODERNT UNDERVERK: Itaipu-projektet löste tvåhundraårig gränskonflikt...................................... 15 Mikael Odenberg ska ta Svenska Kraftnät ut ur anonymiteten................................. 26 FIEs och Elbranschens reporter har besökt PÖYRY i Luleå............................... 30 DEBATT I ELBRANSCHEN............................. 32 Elbranschens blå-gula sidor.......................... 38 Omslagsfoto: Kjell Duberg
AKTUELLT I ELBRANSCHEN Kritik mot klimatberedningen Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström kritiserar den s.k. klimatberedningens förslag att utsläppsminskningarna ska överstiga EU-kravet med 50 procent. ytterligare bördor innebär att man kräver väldiga uppoffringar från svensk industri, svenska löntagare och svenska elkonsumenter för resultat på klimatområdet som knappt kommer att vara mätbara. Bäckström hävdar att det går att göra viktiga insatser som minskar utsläppen i Sverige. Det framgår inte om han själv tror på den alltmer ifrågasatta växhusgashypotesen som predikas bl.a. av sådana domedagsprofeter som Al Gore. Jag kan försäkra att svenskt näringsliv kommer att fortsätta att ligga i framkant internationellt. Men för att göra det krävs det rimliga villkor om vi i framtiden ska ha kvar någon svensk industri. Och låt oss inte lura varandra: att snabbt minska utsläppen i ett land som Sverige är dyrt, mycket dyrt. Han reagerar mot att den s.k. klimatberedningen överväger att sätta ett svenskt mål som vida överstiger de hårda krav som EU vill utsätta oss för. Det är allvarligt. Den lek med siffror som vissa politiker tycks ägna sig åt är ovärdig det svenska politiska systemet. Att förespråka ett mål på utsläppsminskningar som överstiger det övergripande EU-kravet med 50 procent är att åsidosätta politikens viktigaste uppgift, nämligen att ta ansvar för helheten och väga olika intressen mot varandra. Dyra symbolhandlingar med liten effekt Alla som seriöst följer klimatfrågan vet att de insatser vi i Sverige måste göra för att nå ett så högt mål som klimatberedningen nu diskuterar till stor del kommer att handla om symbolhandlingar. Dyra symbolhandlingar, som ger väldigt liten effekt. Sverige tillhör redan i dag de länder som släpper ut absolut minst koldioxid i hela EU. Ändå vill EU sätta hårda krav på Sverige på ytterligare minskningar. Minskningar som att döma av kommissionens egna beräkningar kommer att innebära extrakostnader på tusentals kronor för Urban Bäckström är starkt kritisk till klimatberedningens propåer. varje svensk per år i form av t.ex. höjda elpriser. Den svenska elproduktionen är i princip i dag redan helt fri från koldioxid. Att från den positionen, och ovanpå EUs hårda krav, addera Industri och jobb flyttar utomlands Urban Bäckström menar att orimligt hårda krav i Sverige leder till att industri och jobb flyttar till länder där man tillåter större utsläpp. Han misstänker att det finns politiker som är väl medvetna om denna risk men som snarast betraktar den som en möjlighet. Men jag är säker på att det också finns ansvarstagande politiker och fackliga ledare som är mycket besvärade över att behöva delta i det spel som nu pågår. Klimatfrågan är en allvarlig utmaning och ansvaret faller tungt på de politiker som nu använder svenska företag och jobb som insats i ett inrikespolitiskt spel för att vinna kortsiktiga poäng, säger han. Urban Bäckström skräder inte orden och han anser att det är ovärdigt det svenska politiska systemet med sifferexercis utan konsekvensanalys. Klartecken för Fenno-Skan2 Regeringen lämnade i mitten av april koncession för sjökabeln Fenno-Skan 2, den nya likströmsförbindelsen mellan Sverige och Finland. När detta skrives väntas vattendom endera dagen. Från finsk sida är både koncession och vattendom klara. Svenska Kraftnäts generaldirektör Mikael Odenberg framhåller att Fenno-Skan 2 kommer att gynna den nordiska elmarknaden på flera sätt. Överföringskapaciteten mellan Sverige och Finland ökar med ca 40 procent, tillfälliga skillnader i elpriset mellan länderna minskar, förbindelsen reducerar förlusterna vid överföring av el mellan de nordiska stamnäten och sist men inte minst ökar driftsäkerheten i elsystemen. Projektet innebär att den nordiska elmarknaden blir ännu mer integrerad. Vi kommer också att få se att de tillfälliga prisskillnaderna på olika länders elmarknader minskar, säger Odenberg. Länken klar i slutet av 2011 Svenska Kraftnät och den finländska motsvarigheten Fingrid har skrivit kontrakt med norska Nexan A/S om tillverkning och leverans av likströmskabeln. Kontraktssumman uppgår till ca 1,4 miljarder kr. Den nya kraftlänken (HVDC), som också omfattar strömriktarstationer och två luftledningar, planeras vara klar i slutet av år 2011. Fenno-Skan 2 får en effekt på 800 MW och spänningen blir 500 kv. Länkens längd är totalt 270 km, varav den aktuella sjökabeln står för 200 km. För länken byggs stationer som omvandlar likström till växelström och vice versa på svenska sidan i Finnböle i Gästrikland och på finska sidan i Rauma. Fenno-Skan 2 blir totalt 270 km varav 200 km sjökabel. 2
Drygt 250 förtroendevalda folkpartister deltog i klimatsamrådet. Det stora stöd som finns i partiet för att vässa klimatpolitiken är glädjande. På senare år har stödet för utbyggd kärnkraft AKTUELLT I ELBRANSCHEN Starkt fp-stöd för ny kärnkraft Svenska folkpartister har uttalat ett mycket starkt stöd för ny kärnkraft men motiveringen tycks vara den politiskt korrekta, nämligen att lösa klimatproblemen. Partiet vill också se högre CO 2 -avgifter och ökad satsning på forskning om elbilar. Dessutom vill man prioritera höghastighetståg. ökat kraftigt i folkpartiet. Jag tror vi kommer att se samma utveckling i samhället också, insikten om allvaret i klimathotet gör att fler ser kärnkraft som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser, säger partisekreteraren Erik Ullenhag. Fattiga länder ska ha hjälp Han tycker sig också i samrådssvaren se ett uttryck för vikten av att hjälpa fattiga länder att klara klimatmålen. Bistånd och överföring av teknisk kunskap är nödvändigt för att dessa länder ska kunna utvecklas utan att hota klimatet. Svaren från klimatsamrådet ska ligga till grund för en slutrapport från folkpartiets klimatkommission som behandlas av folkpartiet i början av oktober. Stödet för kärnkraften inom folkpartiets länsförbund och kommunföreningar är kompakt och gott och väl 80 procent ser positivt på en utbyggnad under nästa mandatperiod....men Mona Sahlin svävar på målet Mona Sahlin har svårt att ge besked i kärnkraftsfrågan. Kommer socialdemokraterna att följa Carin Jämtins linje och avveckla en reaktor under nästa mandatperiod? Var står socialdemokraterna i kärnkraftsfrågan? Det är en fråga som Mona Sahlin konsekvent glider undan. Hon har i flera år förespråkat att kärnkraften ska avvecklas men hon är otydlig när det gäller tidpunkten. Beroende av långsiktiga spelregler Detta oroar den elintensiva industrins företrädare. Den elintensiva industrin är beroende av långsiktiga spelregler och konkurrenskraftiga elpriser. Innan vi gör miljardinvesteringar måste vi kunna känna oss rimligt försäkrade om att själva grundplattan för vår konkurrenskraft inte är på väg att monteras ner. Att då höra Mona Sahlin säga att kärnkraften tillhör en förgången epok i energipolitiken är djupt oroande, framhåller Owe Fredholm, talesman för branschsammanslutningen Skogen och Kemin, Gruvorna och Stålet (SKGS) och vd för Plast- & Kemiföretagen. För basindustrin är osäkra besked om energiförsörjningen detsamma som dåliga besked. Fortsatt avveckling leder till katastrof Elpriset är en otroligt viktig parameter vid beslut om miljardinvestering i till exempel en ny pappersmaskin. Om avvecklingen av kärnkraften fortsätter kommer elpriset att stiga. För varje öre elpriset stiger ökar basindustrins elkostnader med 400 miljoner kronor. Det kan i ett slag förvandla en lönsam investering till en olönsam och leda till att jobben flyttas till andra länder. Landets basindustri sysselsätter direkt och indirekt 400 000 människor, många gånger i glesbygd och på orter där annan sysselsättning är svår att hitta. Detta vet socialdemokratiska kommunalråd runt om i landet, särskilt på orter där många jobbar inom basindustrin. Mona Sahlin borde lyssna mer på sina gräsrötter, säger Owe Fredholm. Svenska Kraftnäts miljöpris år 2008: Utveckling av vindkraft belönas Docenterna Torbjörn Thiringer och Ola Carlson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg har tilldelats Svenska Kraftnäts miljöpris 2008. Tack vare deras insatser har vi kommit närmare en smartare lösning när det gäller att bygga vindkraftsparker och att integrera dem till elnäten, motiverade miljöchefen Eva Bergius. Miljöpriset ska belöna insatser för miljön inom Svenska Kraftnäts verksamhetsområde och det delades nu ut för andra gången. Prissumman är på 100 000 kronor. För att kunna analysera vindkraftverkens inverkan på elnäten har jag kombinerat erfarenheter från områdena meteorologi, aerodynamik, mekanik, elmaskinteknik, kraftelektronik och elkraftsystemteknik. Den experimentella delen av forskningen är viktig, den breddar analysen och förankrar resultaten i verkligheten, berättar Torbjörn Thiringer. Ola Carlson har fungerat som forskningsmanager och som sådan varit pådrivare i utvecklingen av forskningsprogram inom vindkraftsområdet. Docenterna Ola Carlson (till vänster) och Torbjörn Thiringer, Chalmers Tekniska Högskola, har tilldelats Svenska Kraftnäts miljöpris 2008. 3
AKTUELLT I ELBRANSCHEN SvK bygger designstolpar vid Norrortsleden Stockholmregionens första särskilt formgivna kraftledningsstolpar kommer att byggas i Upplands Väsby. En jury har valt designbyrån No Picnics stolpförslag Yggdrasil bland tio tävlingsförslag. Designstolparna ska placeras vid korsningen mellan motorvägen Norrortsleden och den planerade kraftledningen CityLink, som är en del av det stora projektet Stockholms Ström. CityLink är en 400 kv-ledning från Upplands Väsby i norr till Västerhaninge i sydöst. Genom centrala Stockholm är avsikten att den ska dras som kabel i en tunnel under jord. Ledningen är en del i förnyelsen av regionens elnät. Vi ser stolpförslaget Yggdrasil som ett intressant skulpturoch gestaltningsprojekt, säger industridesignern Petter Åstradsson som tror att konstverket med tillhörande ljussättning ska upplevas magnifikt dygnet runt. Juryn har bedömt formspråk, symbolvärde, anpassning till platsen, lokal anknytning och tidlöshet. I förutsättningarna för tävlingen ingick också att stolpförslagen skulle uppfylla föreskrifter och andra tekniska krav på kraftledningar. Juryn har bestått av Monica Lindh-Karlsson, Umeå designhögskola, Per Lagheim, stadsarkitekt Upplands Väsby, och Mikael Parment, arkitekt Sollentuna samt från Svenska kraftnät Sture Larsson, teknisk direktör, Eva Bergius, miljöchef, och Christer Olsson, projektledare för Stockholms Ström. Ledningen CityLink ingår i projektet Stockholms Ström som är ett samarbete mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Fortum. Projektet ska säkra den långsiktiga elförsörjningen i stockholmsregionen och ge elnätet en ny bättre struktur. Bland annat blir antalet luftledningar färre och marken som därmed friläggs gör det möjligt att bygga ungefär 5 000 nya bostäder. Den viktigaste delen av Stockholms Ström är den nya ledningen CityLink mellan Upplands Väsby och Västerhaninge, med bland annat en tunnel under centrala Stockholm. En förutsättning för projektet är att berörda kommuner deltar i finansieringen. Fotomontage som visar hur det kan komma att se ut vid Norrortsleden i dagsljus och med nattbelysning i olika färger. Bättre kraftbalans kommande vinter? Den svenska kraftbalansen är förhållandevis god. Så sammanfattar Svenska Kraftnät sin årliga rapport till regeringen när det gäller landets produktionsoch överföringskapacitet av el den gångna vintern. Vattenkraftsmagasinen hade högre fyllnadsgrad än ett normalår samtidigt som kärnkraften hade högre tillgänglighet i sin produktion än året innan. Temperaturerna i landet var i stort sett normala fram till slutet av december. Därefter kom vintern i stora delar av landet att bli onormalt mild. Den upphandlade effektreserven behövde aldrig aktiveras för att klara effektbalansen. Högsta förbrukning vintern 2007/2008 uppgick till 24 500 MW och inträffade den 23 januari klockan 17-18. Elproduktionen var då 24 165 MW och nettoimporten 335 MW. Noterbart är att temperaturerna vid det tillfället var långt över det normala för årstiden. Inför den kommande vintern beräknas produktionskapaciteten i Sverige öka med 430 MW medan importmöjligheterna bedöms minska något. Förbrukningstoppen för nästa vinter beräknas ligga i intervallet 27 200-28 900 MW beroende på om det blir en normalvinter eller en tioårsvinter. Marginalerna i den svenska effektbalansen ökar med cirka 400 MW med den ökade produktionskapaciteten. Skulle en situation ändå uppstå där efterfrågan är större än tillgången har de systemansvariga i Norden en gemensam handlingsplan för att få kraftsystemet i balans, både för varje enskilt land och totalt. Platsannonsera på Elbranschens webbsida! www.elbranschen.nu 4
Elsäker? Vi får inte ta några risker! Elsäkerhet kräver kunskap och utbildning. Eftersom det sker en ständig utveckling med nya standarder, föreskrifter, ny teknik och inte minst internationella regler är en regelbunden uppdatering av kunskaperna ett måste. Utan en fortlöpande utbildning är risken stor att säkerheten för person och egendom blir lidande. Något som i sin tur kan leda till olyckor. Vi är specialister på fortbildning inom elsäkerhet och erbjuder följande kurser: Elsäkerhet Elsäkerhet 2004 Kontrollansvar Ledningsdimensionering- & Utlösningsvillkoret Potentialutjämning Maskinsäkerhet EL Skötsel av elanläggningar Elarbetsansvar Arbete nära och med spänning Arbete med spänning - Repetition Tillsyn av elanläggningar Erforderlig kännedom ESA 05 ESA Industri Elsäkerhet 2004 - Högspänning Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter Box 545, 611 10 Nyköping Tel utb avd 0155-29 29 29. Fax 0155-21 77 72 Välkommen till www.euu.se
Caithness Windfarm Information Forum, Cwif, driver opinion för att bevara den skotska naturen fri från vindkraftsparker och har tagit som sin uppgift att informera om sådant som vindkraftsföretagen helst vill förtiga. Av deras statistik över haverier fram till 31 mars i år framgår att det inträffat 482 incidenter och 45 allvarliga olyckor, de flesta i samband med byggnation och transporter. www.caithnesswindfarms.co.uk till och med har dödat människor. Åren 1990-2007 har organisationen räknat in uppemot 400 olyckor, varav 45 med dödlig utgång eller med personskador. Olyckorna har bestått i att ett vindkraftstorn har kollapsat eller att en vinge har lossnat och gett sig iväg på en okontrollerad utflykt. Cwif har registrerat cirka 125 tappade vingar men man medger att statistiken är bristfällig, främst från länder utanför Europa, men också från Danmark och Holland. Vingklippt kraftkälla De ständiga tekniska problemen ställer vindkraften i allt sämre dager. Sannolikt är det exempelvis uppemot 150 verk som har tappat vingarna och den skotska antivindkraftsorganisationen Caithness Windfarm Information Forum, (Cwif), får nästan dagligen in rapporter om incidenter. Men vindkraftsbranschen är naturligtvis inte särskilt angelägen om att avslöja sanningen när det gäller de tekniska bristerna. Caithness Windfarm Information Forum är den organisation i världen som noggrannast för statistik över incidenter kring vindkraften. Man har noterat ett hundratal flygande vingar som Några verk har helt kollapsat I Norden har den danska vindkraftsjätten Vestas på mindre än ett halvår tvingats bokföra minst fem haverier. Dessa incidenter är kända och har valsat runt i medierna. Två haverier har inträffat i Danmark, ett på Gotland, ett i Skottland och ett i norra England. Danmark har haft 27 haverier sedan sekelskiftet. Det medger den danska vindkraftsmyndigheten Godkendelsesekretariatet for Vindmøller. Vid 12 av dessa har hela rotorbladet lossnat och i lika många fall har delar av rotorbladet fallit KRISTER NORDIN Den förlupna Vestas-vingen från vindkraftverket Kull 11 på Gotland inspekteras den 25 januari av Gotlands Tidningars reporter Staffan Fritz. Ett av rotorbladen flög 40 meter över Einar Franssons åker på Drakarve i Näs. Vingen slet upp en stor krater och studsade vidare en bit på åkern. Efter en månads analys konstaterade Vestas, enligt försäljningschefen Tord Östlund, att haveriet berodde på den mänskliga faktorn. Några för löst åtdragna bultar mellan navet och bladlagret gjorde att övriga bultar brast på grund av utmattning. Vestas ledning sköt skulden på dem som utfört arbetet utan att ifrågasätta själva grundinstallationen. 6
ner. Ett vindkraftverk har brunnit och två verk har helt kollapsat, ett för tre år sedan och ett nu i februari. Det senaste haveriet videofilmades och finns utlagt på många internetsidor, till exempel: www.youtube.com/watch?v= XE8-gErACQg. Vinge flög 100 meter Vestas har slarvat med kontrollen när vindkraftverken byggdes. Det erkänner ansvarige teknikchefen Finn Ström Madsen i den danska tidskriften Ingenjören. Vingbultarna har inte blivit ordentligt åtdragna. Ett exempel på detta är från den 25 januari i år när ett 850 kw-verk på Gotland tappade en vinge. Ett annat exempel är från den 24 februari i danska Odsherred där ett av tre verk i en grupp tappade en vinge som flög iväg 100 meter innan den tog mark. Inget tvivel om att vi har slarvat, medger Finn Ström Madsen. Vestas skickade omgående ut servicetekniker för att kontrollera att alla bultar var tillräckligt åtdragna. Servicen består också av smörjning och test av hydrauliksystemets ventiler och cylindrar. Vingarna böjdes och slog i tornet Den dramatiska olyckan på Djursland i Danmark den 22 februari var helt annorlunda. Där böjdes vingarna i blåsten och slog in i själva tornet som fullständigt demolerades. En videoupptagning visar hur rotorbladen snurrar allt fortare, böjer sig och slår in i tornet så att hela vindkraftverket ser ut att explodera. Detta föranledde Vestas att granska flera hundra vindkraftverk, i första hand sådana som står i anslutning till vägar eller bebyggelse. För Vestas, världens största tillverkare av vindkraftverk, kom incidenterna olägligt och det beskrevs närmast som en chock att så mycket hände på så kort tid. Personalen behövdes för att bygga nya vindkraftverk men med anledning av olyckorna tvingades man att i första hand prioritera service och säkerhet. Kritiken och frågorna började nu strömma in hos Vestas. Väntetiden för att få ut en servicetekniker var lång. En del fick besked om att de först till hösten kunde räkna med en översyn av sina verk. Enligt uppgift tvingades många kunder anlita servicetekniker från Vestas konkurrenter. På senare tid har också flera olyckor inträffat i Storbritannien. Ett vindkraftverk i Skottland gick av och föll till marken när det stormade och i Cumbria kollapsade ett verk. Hela vinghuset slets i bitar På ett vindkraftverk i danska Hornslet har man konstaterat att mekanismen som ska styra snurrhastigheten fallerade så att vingarna i hård vind började rotera bortom kontroll. Till slut slets hela vinghuset i bitar och spreds över nejden. Vestas omsatte förra året 4,9 miljarder euro och gjorde en rörelsevinst på 443 miljoner euro. Problemen med vindkraftverken, framför allt med de stora havsbaserade verken som fått mycket stryk, har tvingat Vestas att reservera 242 miljoner euro i garantier. Det är mer än halva rörelsevinsten och motsvarar 5 procent av omsättningen. Vestas har sedan 1980-talet byggt 35 000 vindkraftverk världen över, med drygt 100 000 vingar. Danmarks klimat- och miljöminister Connie Hedegaard har, enligt nyhetsbyrån Ritzau, uttryckt sin oro över utvecklingen och kräver att vindmölleägarna ska ta sitt ansvar. Svensk Vindkraftförening anser inte att verken bör hägnas in, dels för att olyckor inträffar så sällan, dels för att inhägnader är fula. I Sverige finns drygt 600 vindkraftverk som tillverkats av Vestas. Vindkraft skadar vildmarksnatur Vindkraftens miljöeffekter är relativt små, men det finns risk för skador i vildmarksområden. Dessutom är effekterna i fjällnatur dåligt kända. Uppgifterna framkommer i en rapport inom kunskapsprogrammet Vindval, vars huvudmän är Naturvårdsverket och Energimyndigheten. I huvudsak är den en genomgång av resultaten från olika forskningsprojekt där vindkraftens miljöpåverkan studerats. I dag är vindkraften en marginell energikälla i Sverige. År 2007 fanns 860 vindkraftsanläggningar i landet med en total elproduktion på 1,4 TWh. För att klara klimatmålen vill riksdagspolitikerna kraftigt öka utbyggnaden till 30 TWh år 2020, vilket motsvarar 3 000 till 6 000 vindkraftverk. Magnetfält ofarliga för hjärtat Dålig kunskap om snurror i fjällen Frågan är vilka effekter detta får på naturen, på fåglar och fladdermöss och på marina organismer när anläggningarna placeras ute i havet. Svaret, att döma av den kunskap som i dag finns tillgänglig, är att skadorna generellt är små. Fåglar undviker snurrorna relativt lätt, och fiskar och musslor tycks inte påverkas nämnvärt av de havsbaserade verken. Men samtidigt påpekas att kunskaper om miljöeffekterna Det är osannolikt att magnetfält kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar konstaterar SSI:s vetenskapliga råd för elektromagnetiska fält i sin rapport för 2007. Tidigare har enskilda studier antytt att magnetfält skulle kunna orsaka hjärt-kärlsjukdomar. Efter en utvärdering av forskningen inom området konstaterar nu SSI:s vetenskapliga råd att detta är osannolikt. Världshälsoorganisationen, WHO, har gjort en omfattande genomgång och kommit till samma slutsats. Forskare har även studerat sambandet mellan magnetfält och DNA-skador. Ett flertal cellstudier har visat effekter vid exponeringsnivåer som är omkring 1 000 gånger högre än de nivåer som allmänheten kommer i kontakt med. Två djurstudier antyder att det kan finnas ett samband mellan starka fält och DNA-skador. Men vetenskapliga rådet anser inte att det går att dra några säkra slutsatser eftersom studierna har begränsningar. SSI rekommenderar redan i dag försiktighet när det gäller mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och elektriska installationer. Vissa forskningsresultat antyder att det här finns hälsorisker. saknas på vissa områden. De anläggningar som i dag finns ute till havs är relativt få. Frågan är vad som händer när de ligger betydligt tätare. När det gäller snurror i fjällen är kunskapen ännu mindre. Dessutom finns det fortfarande frågetecken kring hur stora fåglar, främst rovfåglar, påverkas. I vissa rovfågeltäta områden bör man helt klart inte bygga vindkraftsanläggningar, säger Kjell Grip, ordförande i Vindvals programkommitté. Möllor i vildmarksområden är inte bra Ett annat problem är när kraftverken placeras i vildmarksområden. Vägar måste byggas och trafiken kommer att öka, vilket innebär att viktiga naturområden fragmenteras och det är olyckligt, menar Kjell Grip. Han skulle vilja ha en övergripande landsomfattande planering för vilka områden som är lämpliga och vilka som är olämpliga för vindkraft. Som det nu är låter man delvis entreprenörerna styra var anläggningarna ska ligga och det är inte bra. 7
Stenator AB Billstabågen 5, 722 40 Västerås. Tel. 021-12 65 80, fax 021-13 41 95 För ytterligare information: www.stenator.se
UTSLÄPPSRÄTTERNA GÖDER KRAFTBOLAGEN När Svensk Elbrukarförening, Elbruk, höll årsmöteskonferens i våras var utsläppsrätterna och vindkraftens roll i elsystemet två huvudämnen. Elbruk är som bekant en sammanslutning av ett antal företag med gemensam nämnare att de är stora användare av el. Sammanlagt köper medlemmarna årligen el för flera miljarder. Lars Blomqvist, en av initiativtagarna till och tidigare ordförande för Elbruk, sköter i dag administrationen och är genom sina krönikor välkänd för Elbranschens läsare. Han inledde med synpunkter på både svensk vindkraft och kärnkraft. Varför utnyttjas inte de befintliga elproduktionsresurserna bättre? Vindkraften är tillgänglig 90-95 procent av tiden men 2007 var utnyttjandegraden bara ca 25 procent. Svensk vindkraft producerade och levererade sålunda bara cirka var fjärde dag. Vindkraften måste samordnas med vattenkraften Om vi ska ha vindkraft i Sverige måste den för att vara optimal kunna samordnas med vattenkraften, sa Lars Blomqvist. Man får dock inte se för enögt på vindkraften. Den har en plats i systemet som komplement till vattenkraften. Men det förutsätter att det finns vattenmagasinen med utrymme att spara vatten och balansera mot vindkraften när det blåser. Blomqvist tog också upp fenomenet med finsk kärnkraft som har en betydligt högre utnyttjandegrad än den svenska. Det är åtminstone ytterligare 8 TWh som skulle kunna produceras i Sverige men som av någon anledning inte kommer ut på marknaden trots att vi pratar om behovet av ökad produktion, framhöll han. Statens Fastighetsverk är medlem i Elbruk och ställde upp RAPPORT: ULF LONÄS med en historiskt intressant möteslokal. Deras kontor är nämligen inrymt i Södra Bancohuset, det gamla riksbankshuset, vid Järntorget i Gamla Stan i Stockholm med anor från sent 1600-tal. Huset är mycket väl bevarat och försiktigt restaurerat och det enda moderna är egentligen vissa möbler, hiss, datorer och vvs. När Byggnadsstyrelsen 1993 gick i graven delades statens fastighetsbestånd upp i statligt helägda Vasakronan (kommersiella byggnader), Statens Fastighetsverk (kulturhistoriskt värdefulla byggnader) och senare tillkom också Specialfastigher (ändamålsbyggnader för t.ex. kriminalvård och försvar). Vi köper 100 GWh el per år till våra fastigheter som omfattar två miljoner kvadratmeter, vilket innebär en sjundedel av Sveriges totala fastighetsyta, sa Kjell Gustavsson som arbetar med elfrågor och köper in el för det omfattande fastighetsbeståndet. Hur mycket vindkraft kan man ha i systemet? Tekn. dr. Mikael Amelin är forskare på avdelningen för elektriska energisystem på KTH i Stockholm och hans föredrag handlade om vindkraften i elsystemet. Frågan om hur mycket vindkraft man kan ha i ett elsystem är egentligen felaktigt ställd eftersom man kan ha hur mycket som helst, menar Amelin. Vad var det som blev så fel med utsläppsrätterna? Elmarknadskonsulten Björn Hagman förklarade hur kombinationen utsläppsrätter och marginalprissättningen på el har överfört miljardbelopp från elanvändare till kraftproducenter. Lars Blomqvist (t.h.), en av initiativtagarna till Elbruk, frågade sig varför de svenska elproduktionsresurserna utnyttjas så dåligt. 9
Ända upp till 100 procent kan man ha men då blir det ineffektivt och ganska dyrt. Det finns inga tekniska begränsningar men vid en viss nivå är kostnaden för utbyggnad större än nyttan, sa han. Ett vindkraftverk kostar en hel del. Förutom investeringskostnaden tillkommer ökat behov av reglerkapacitet och ofta omfattande nätförstärkningar. Till externa kostnader räknas också den negativa effekt vindkraft har för landskapsbild och djurliv. Vindkraft i ett bra vindläge kan hamna på nästan samma totalkostnad per kwh som nybyggd kärnkraft, framhöll Mikael Amelin. Totalkostnaden, med både rörliga och fasta kostnader, landar på 35 till 45 öre per kwh. Problem med växellådor och lossnande vingar Ett vindkraftverk har numera vanligen en effekt på 1,5-2 MW med ett torn på ca 100 meter. Reglering sker genom att bladvinkeln ändras eller, om det blåser för mycket, genom att man vrider bladen så att luftmotståndet blir minimalt. Det maskinleverantörerna hittills har haft problem med har varit växellådor och vingar som lossnat och flugit iväg. Vissa elproducenter i Sverige har lagt beslutade vindkraftsinvesteringar på is därför att kostnaderna för främst själva kraftverken har visat sig bli för höga. Elektrisk energi kan inte lagras (ett batteri är kemiskt lagrad energi) eftersom det i varje ögonblick måste vara balans i elnätet mellan produktion och konsumtion. Enda sättet att klara detta är med automatiska reglersystem och vindkraft är inte lämplig för reglering, sa Mikael Amelin. I det nordiska systemet sköts regleringen nästan helt av vattenkraften. En ökning av andelen vindkraft medför därför också att behovet av regleringsresurser ökar. I och med att man har hög Elbranschen 2 /2008 Hur mår Elbruk? Vi mår ganska bra och vi har att göra. Jag tror också att det finns gott hopp om att fylla på med fler medlemmar. För många företag är elkostnaden ingen stor fråga i relativa tal men i absoluta belopp kan ändå små prisändringar röra sig om flera miljoner varje år, säger Lars Blomqvist, tidigare ordförande som nu efter pensioneringen sköter kansliet och administrationen på deltid. Gemensamt för Elbruks medlemmar är att man köper och använder stora mängder el och man svarar för nästan 10 procent av den el som används i kommersiell och offentlig verksamhet i Sverige. Det innebär att man årligen köper el för flera miljarder. Föreningen ska arbeta för att slutanvändarnas intressen på elmarknaden beaktas. Sedan 1999 är vi en av slutkundsrepresentanterna i Svenska Kraftnäts Elmarknadsråd. Vi ges också ofta möjlighet att lämna remissyttranden om olika utredningar och rapporter, säger Lars Blomqvist. Just nu försöker vi uppmärksamma politikerna på att landets befintliga produktionsresurser för elkraft borde kunna utnyttjas bättre ett bra alternativ till utbyggd vindkraft. investeringskostnad och inga eller låga rörliga kostnader måste man producera så mycket vindkraftsel som möjligt för att få tillbaka investeringen. Det gör vindkraftverk olämpliga för reglering eftersom man i ett visst givet ögonblick då måste producera under den maximalt möjliga effekten för att ha marginal att kunna reglera uppåt eller nedåt. Detta är inte ekonomiskt vettigt för ägarna eftersom man då avstår från intäkter när det blåser bra. Dessutom kan man inte tillföra elsystemet reglerstyrka när det inte blåser. Mikael Amelin nämnde också svårigheterna med balansansvaret gentemot Svenska Kraftnät. Fel i balansprognoserna kan bli dyra. Utsläppsrätterna som blev så fel Björn Hagman är civilekonom och har haft chefsbefattningar inom både Stockholms Energi och NordPool. De senaste åren har han varit verksam som elmarknadskonsult. Han menar att det är rätt med utsläppsrätter och ändå blev det så fel. Det som var rätt var att försöka klara samhälleliga mål, t.ex. utsläppsminskningar, med marknadsbaserade styrmedel. Det som blev fel var den oproportionerligt stora höjningen av elpriset. Vad är orsaken, frågade sig Björn Hagman. Den helt dominerande delen av elproduktionen i Norden, som 2007 var ca 390 TWh, är koldioxidfri och belastas därför inte med utsläppsrätter. Bara en mindre andel kommer från gasoch kolkondens som belastas med utsläppsrätter och med elmarknadens marginalkostnadsprissättning är det kolkondensen som oftast bestämmer priset på all el. Kostnaden för utsläppsrätter påverkar sålunda inte bara den del av elproduktionen som släpper ut koldioxid utan också priset på den dominerande koldioxidfria billigare elen. Elpriset blir därför högre än det borde vara och de producerande kraft- Mikael Amelin, KTH, redogjorde för vindkraftens funktion i elsystemet. På bilden till höger Kjell Gustavsson, Statens Fastighetsverk (t.v.) och Kjell Kaspersson, Luftfartsverket, representanter för två av Elbruks medlemmar. 10
ATEX-godkänd REB-IP Earth-Rite PLUS Statisk elektricitet kan orsaka explosioner om en gnista antänder vätskor, gaser, pulver eller damm. Därför är det mycket viktigt att alltid jorda sin anläggning när man t.ex. häller över färgpulver från en plastsäck till en blandningstank. Earth-Rite PLUS har egensäkert (Exi) övervakningssystem som kan antingen låsa en funktion tills en säker jordning finns eller starta larmanordningar som sirener eller blixtljus. Även jordningsklämmorna måste uppfylla vissa krav för att få användas i explosionsklassade områden. Vi har ett stort urval ATEXgodkända klämmor i vårt sortiment. För att klämmorna ska vara smidiga att använda finns olika utföranden med spiralkablar eller med automatiska upprullare. Kom ihåg att alltid jorda först! Upprullare Malux Sweden AB Transformatorer Likriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! www.tramoetv.se TRAMO-ETV AB, 241 92 ESLÖV Telefon 0413-54 12 10 Telefax 0413-54 11 95
bolagen får, utan att anstränga sig, en mycket kraftig vinstökning. På den nordiska elbörsen NordPool handlade man under januari 2008 med utsläppsrätter för 20 miljoner ton koldioxid. Det är nästan lika mycket som Sveriges totala tilldelning under ett år. Det betyder att utsläppsrätterna omsätts flera gånger och det visar att vi har en likvid marknad, säger Björn Hagman. Svenska elanvändare bidrar alltså med miljardbelopp till kraftbolagens årliga vinster. Och det är bara en liten del av den vinstökningen som investerats i koldioxidfri elproduktion. Under 2008 har priset för en utsläppsrätt varierat mellan 20 och 25 euro vilket innebär att elpriset på den nordiska elmarknaden stiger med ca 7 öre/kwh och att de svenska kraftbolagens vinster ökar med drygt 1 miljard Elbranschen 2 /2008 Elproduktionen i EU:s medlemsländer uppgick år 2005 till 3 310 TWh i huvudsak på följande energislag: Kärnkraft: 998 TWh, vattenkraft: 341, vindkraft: 70, gaskraft: 662, kolkraft: 633 och oljekraft: 139 TWh. kr/år för varje 10 euro som kostnaden för en utsläppsrätt ökar. Det är nog inte många som vet att det slår på det här sättet och frågan är om detta är en hållbar politik i fortsättningen, sa Björn Hagman. I ett europaperspektiv innebär det att mellan 50 och 100 miljarder euro (om utsläppsrätten kostar 20-40 euro) överförs från elanvändarna till kraftbolagen. Detta kan jämföras med EU:s hela budget för 2008 på 129 miljarder euro varav bara jordbruksutgifterna står för 40 miljarder. Det är lätt att inse att ett fel är inbyggt i EU:s system med utsläppsrätter. Vi måste hitta ett system som gör att höjda elpriser verkligen leder till långsiktiga investeringar i utsläppsfri elproduktion och inte bara till höjda vinster för kraftbolagen, sa Björn Hagman. Utbilda dig! Trinergi - Specialist på kurser inom elkraft och termografi. Praktiska övningar i labbmiljö tillsammans med erfarna kursledare. www.trinergi.se/kurser 019-18 86 60 Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 12
Gör en bra investering vidareutbilda dig inom elteknik! ELTEKNIK Grund Industriell Begränsad behörighet Allmän behörighet distans Drift och underhåll av dieseldriven reservkraft ESA Elsäkerhetsutbildningar Besiktningar av elanläggningar För information se www.teknologiskinstitut.se (f d SIFU) eller kontakta Karl-Henrik Adolfsson, tel 031-350 55 64, karl-henrik.adolfsson@teknologiskinstitut.se Annika Rosengren, tel 031-350 55 63, annika.rosengren@teknologiskinstitut.se DIESELELVERK Mobila elverk Stationära elverk Containermonterade elverk Kundanpassade elverk Automatikutrustning Box 37, 274 03 Rydsgård Tel. 0411-443 09, fax 0411-448 50 RING FÖR MER INFORMATION!
ITAIPU BINACIONAL ETT MODERNT UNDERVERK Itaipu-projektet löste tvåhundraårig gränskonflikt Avtal slöts 1974 mellan Brasilien och Paraguay om att gemensamt bygga världens dittills största vattenkraftverk. Efter flera års noggranna undersökningar utefter floden Paraná, känd för sitt jämna och mäktiga flöde, fann man slutligen en idealisk plats vid los Saltos del Guairá. De sju mycket vackra vattenfallen låg i ett förhållandevis obefolkat område någon mil norr om Iguazúflodens utflöde i Paraná. Här möts tre länder: Brasilien, Argentina och Paraguay. Platsen fick heta Itaipu, som på det lokala indianspråket betyder den sjungande stenen. Beslut kunde fattas även om det till en början väcktes en hel del protester eftersom de sju fallen skulle hamna under vatten när dammen var byggd. REPORTAGE: KJELL DUBERG kjell.duberg@telia.com Har blivit världsattraktion Specifikationer upprättades för att säkerställa att de intilliggande Iguaçufallen inte skulle påverkas negativt av de omfattande byggnationerna. Med tiden har det visat sig att dammen, kraftverket och Iguaçufallen tillsammans drar till sig besökare från hela världen. En mängd attraktioner har byggts upp kring de två platserna. Vid Itaipu finns bland annat en teknologisk park och Whitewater Channel för kajakpaddling och forsränning samt ett Eco-museum. Kvällstid arrangeras visningar med en imponerande ljusshow på anläggningens byggnadsverk. Företaget Itaipu Binacional bildades för att tillsammans med de två länderna leda arbetet. Projektet löste nu också på ett smidigt sätt en över tvåhundraårig gränskonflikt mellan Brasilien och Paraguay. Samarbete i stället för krig Äganderätten till området hade varit ett stridsäpple ända sedan mitten av sjuttonhundratalet och konflikten trappades upp i mitten av 1960-talet när man upptäckte potentialen för ett kraftverksbygge i området. Länderna var på direkt kollisionskurs. Men i stället för krig som vid två tidigare tillfällen i historien fattade man det kloka beslutet att slå sina påsar ihop och dela lika på kraftverket. Reservoaren och byggnaderna skulle täcka så gott som hela det omstridda gränsområdet och därmed var konflikten också borta. Det kan nämnas att endast 28 000 människor behövde flyttas inför byggstarten, vilket ska jämföras med Kinas Three Gorges där åtskilliga miljoner har tvingats flytta. I det numera fullt utbyggda kraftverket ägs tio generator- 15
Ett parti av betongdammen och det 112 meter höga och 968 meter långa maskinhuset. Genom de tjugo vita tilloppstuberna med en innerdiameter på 10,5 meter rusar 700 kubikmeter vatten per sekund mot turbinerna. Femvåningsbyggnaden i mitten inrymmer administration och kontrollrum. Mellan dammen och maskinhuset ligger världens största 550 kv gasisolerade ställverk. enheter av Paraguay och tio av Brasilien. Paraguay har 1 500 anställda och Brasilien lika många. Kontrollrummet är delat på mitten. På vardera sidan finns exakt samma uppsättning kontrollinstrument för de båda länderna plus en gemensam panel i mitten. Den producerade elen delas lika. Paraguay klarar hela sitt behov med bara sex till tio pro- Närbild på tilloppstuberna. 16
Betongen som användes till kraftverket skulle enligt uppgift ha räckt till att bygga en hel stad av Madrids storlek. När tempot var som högst producerades motsvarande ett tiovåningshus i timmen dygnet runt och totalt 40 000 personer var sysselsatta samtidigt. cent av sin produktion. Brasiliens halva räcker bara till 20-25 procent av behovet. Därför säljer Paraguay 90 procent av sin produktion till Brasilien. Arrangemanget fungerar perfekt, båda länderna är nöjda och omvärlden är förvånad. Arbetet med att bygga dammen och kraftverket inleddes redan 1975. Itaipu Binacional samlade all kompetens som Under golvet i den enorma generatorhallen är turbinoch generatorenheterna placerade. Vid byggarbetet var det besvärligt att transportera så tung utrustning på grund av bristfällig infrastruktur och omvägarna var långa och många. Första leveransen, ett turbinhjul på 300 ton, lämnade São Paulo den fjärde december 1981 och anlände först den tredje mars 1982. 17
fanns i världen inom området och en specifikation för det enorma bygget skrevs under 1978, berättar Gunnar Asplund, utvecklingschef för högspänd likström på ABB i Ludvika. I november 1978 fick vi en månad på oss att offerera kraftöverföringen i konkurrens med General Electric och ett tyskt konsortium. På den tiden arbetade jag med att utveckla tyristorventiler. En halvledare, kan liknas vid en reglerbar diod. Den leder inte förrän man skickar på en puls, vilket gör att man kan likrikta strömmen på ett styrt sätt och också få tillbaka effekten i växelriktaränden. Högspänd likström för överföringen Den Paraguayanska elen som skulle säljas måste omvandlas från 50 till 60 Hz för att kunna användas i Brasilien. Omvandlingen och överföringen den långa vägen till de energikrävande storstäderna Sao Paulo och Rio skulle ske med hjälp av ett system utvecklat i Ludvika, High Voltage Direct Current (HVDC). ABB är pionjär och världsledande inom området. Det var inte lätt för oss att få fram en offert på så kort tid. Vi hade aldrig tidigare gjort något som varit i närheten av den här storleken och ingen annan i världen heller. Att vi fick ordern innebar naturligtvis ett lyft för oss. Det drev upp hela vår verksamhet kraftigt. Kontraktet var på 850 miljoner dollar, ca fyra miljarder kronor. Det var då det största exportprojektet i Sverige. Jag åkte till Brasilien, bosatte mig i Foz do Iguaçu nära anläggningen och arbetade där från 1982 till 1985 som projektledare och idrifttagningsledare för HVDC-projektet. Högspänd likström är ofta det mest ekonomiska alternativet för överföring över mycket långa sträckor och frekvensen i de båda ändarna spelar ingen roll. En strömriktarstation vid kraftverket omvandlar den trefasiga växelströmmen på 50 Hz till högspänd likström. HVDCsystemet med två 600 kv bipoler på 3 150 MW vardera överför elkraften på luftledning de 80 milen till en mottagande strömriktarstation vid Ibiúna nära Sao Paulo. Där omvandlas den tillbaka till 60 Hz växelström som matas in i kraftnätet i detta befolkningstäta område. I ett Axeln till turbin nummer 12. I våningen under finns turbinen och i våningen ovanför generatorn. Om enheten, som väger 6 600 ton, stoppas skakar det ordentligt och skulle flera enheter stanna samtidigt vore det som en jordbävning. Axeln, tillverkad av massivt stål, är 1,8 meter i diameter. På dammkrönet går en väg. Mekaniken för de tjugo fjärrmanövrerade tilloppsluckorna finns i de vita, nitton meter höga tuberna. Längst bort syns en av de två rälsburna kranar som höjer och sänker de sju sättarna. Ytterligare en kran finns i andra änden. Den betydligt mindre kranen som skymtar allra längst bort används för rensning av de galler som förhindrar att skräp kommer in i turbinerna. HDVC-system kan effektflödet snabbt och noggrant regleras både till nivå och riktning, egenskaper som ofta används för att förbättra kvalitetsnivån och effektiviteten i de anslutna växelströmsnäten. Vattenreservoar stor som Mälaren Samarbetet mellan ABB och de två länderna fungerade bra, men 1982 fick Brasilien ekonomiska problem när oljepriserna steg. Man försökte att finansiera kostnaderna med nya lån. Men det var ingen framkomlig väg och betalningarna till ABB inställdes under en period. Arbetet gick på sparlåga och projektet försenades. Jag kom till Brasilien just när ekonomin hade rasat ihop och visst kändes projektet då mycket osäkert, men situationen reddes ut under våren 1983 och arbetet fick fart igen. Eftersom jag var bosatt i Foz do Iguacu alldeles nedanför dammen kunde jag följa arbetet på nära håll, berättar Gunnar Asplund. Allt konstruktionsarbete var klart i oktober 1982. Men innan skyddsvallarna som höll vattnet borta från arbetsområdet sprängdes bort och dammen fylldes, 18