Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Ekonomprogrammet Goodwill under finanskris - En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade på large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris Kandidatuppsats i externredovisning, 15 hp Slutseminarium 2010-06-03 Författare: Sophia Bylander 19870518-2486 Therese Ottosson 19880110-4624 Handledare: Arne Söderbom Examinator: Marita Blomqvist
Förord Vi vill tacka våra respondenter som har tagit sig tiden att träffa oss. Deras engagemang samt vilja att hjälpa har underlättat vår forskning och även berikat våra kunskaper kring ämnet goodwill. Vi vill även rikta ett tack till opponentgrupperna som med sina åsikter och synpunkter har hjälpt oss att åstadkomma en bra uppsats. Slutligen vill vi rikta ett speciellt tack till vår handledare Arne Söderbom som har förstärkt och givit oss vägledning till att frambringa en givande uppsats. Han har med sitt engagemang hjälpt oss att uppnå vårt mål med att skriva en bra uppsats. Tack! Högskolan i Halmstad 25 maj 2010 Sophia Bylander Therese Ottosson
Sammanfattning Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt. Om ett företag tvingas skriva ner sin goodwill kan utomstående intressenter reagera på att företaget har gjort ett dåligt förvärv. Syftet: Vi vill försöka beskriva hur införandet av IFRS 3 och den rådande finanskrisen har påverkat hur stora företag som är noterade på large cap redovisar sin goodwill. Om det visar sig att företagen redovisar sin goodwill annorlunda under dessa förhållanden vill vi förstå vad denna skillnad kan bero på. Denna problematik leder oss fram till vår frågeställning: Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris? Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag samt företag och intervjua individer personligen. Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och bygga nya teorier utifrån det. Vidare har vi valt att avgränsa oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på stockholmsbörsen. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att företag inte redovisar goodwill annorlunda under en finanskris eftersom de inte kan undgå den lagstiftning som finns gällande goodwillredovisningen. Däremot anser vi att stora noterade bolag behandlar goodwill annorlunda genom att deras tankegångar vid goodwillberäkningar blir annorlunda eftersom de inte vill skriva ner goodwill.
Abstract Background: In autumn 2008 the world was hit by a financial crisis that started in the U.S. housing market. A few years earlier, the IASB had introduced a new standard for accounting for business combinations known as IFRS 3. This standard treats goodwill, which is gonna be written down after the introduction instead of being written off as it was before. As the financial crisis has been very extensive, many companies have suffered as a result of poor performance and lack of sales. We think it is interesting to examine whether the company who is in a recession choose to account for its goodwill because it affects a company's reputation externally. If a company is forced to write down its goodwill the external stakeholders can respond that the company has made a bad acquisition. The aim: We want to describe how the introduction of IFRS 3 and the current financial crisis has affected companies listed on the Large cap and how they report their goodwill. If the companies report their goodwill differently under these circumstances, we want to understand what that difference may be due to. This problem brings us to our question: "How large public companies treat goodwill during a financial crisis?" Method: We have chosen to use a qualitative method in which we intend to do case studies on various accounting firms, companies and individuals to interview in person. We have chosen to use an inductive approach because we will have reality as a starting point and build new theories based on it. Furthermore, we have chosen to define ourselves by focusing our problem to large companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Results and conclusions: Our conclusion is that companies do not report goodwill differently during a financial crisis because they can t escape the laws that are relevant goodwill accounting. However, we believe that large public companies treat goodwill differently since their thoughts in goodwill calculations are different because they do not want to write down goodwill.
Förkortningar BNP EU FAR FASB IAS IASB IFRS RR SRS ÅRL Brutto National Produkt Europeiska Unionen Föreningen Auktoriserade Revisorer Financial Accounting Standards Board International Accounting Standards International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standards Redovisningsrådet Svenska Revisorsamfundet Årsredovisningslagen
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Problembakgrund... 1 1.2. Problemdiskussion... 3 1.3. Problemformulering... 3 1.4. Syfte... 4 1.5. Avgränsningar... 4 1.6. Uppsatsens disposition... 5 2. Teoretisk referensram... 6 2.1. Sammanfattning... 6 2.2. Goodwill... 7 2.2.1. Definitioner... 7 2.2.2. Kreativ bokföring... 7 2.3. IFRS 3... 8 2.3.1. Impairmenttest... 8 2.3.2. Nedskrivning... 9 2.3.3. Företagsförvärv... 9 2.4. Aktieägarmodell & intressentmodell... 10 2.5. Konjunkturcykel... 11 2.5.1. Högkonjunktur... 11 2.5.2. Lågkonjunktur... 12 2.5.2.1. Verkligt värde... 12 2.6. Harmonisering... 12 2.6.1 Definition... 12 2.6.2. Försiktighetsprincipen... 13 2.6.3. Matchningsprincipen... 13 2.7. Föreställningsramen... 14 2.7.1. Förståelse... 14 3. Metod... 16 3.1. Övergripande metod... 16 3.1.1. Kunskapsteori... 16 3.1.2. Tillvägagångssätt... 17 3.1.3. Val av metodansats... 17 3.2. Datainsamling... 17 3.2.1. Intervjuteknik... 17
3.2.2. Val av intervjupersoner... 18 3.2.3. Operationalisering... 18 3.3. Analysmetod... 19 3.4. Validitet och reliabilitet... 20 4. Empiri... 22 4.1. Johan Rippe, Revisor, PriceWaterhouseCoopers, Göteborg... 22 4.1.1. IFRS 3... 22 4.1.2. Goodwill... 22 4.1.3. Finanskrisen... 23 4.2. Lars Nilsson, Revisor, PriceWaterhouseCoopers, Malmö... 24 4.2.1. IFRS 3... 24 4.2.2. Goodwill... 24 4.2.3. Finanskris... 25 4.3. Thomas Swenson, Revisor, Ernst & Young, Malmö... 26 4.3.1. IFRS 3... 26 4.3.2. Goodwill... 26 4.3.3. Finanskris... 27 4.4. Sten-Eric Ingblad, redovisningsexpert... 27 4.4.1. IFRS 3... 27 4.4.2. Goodwill... 28 4.4.3. Finanskris... 28 4.5. Pär Falkman, Redovisningsexpert, Ernst & Young, Göteborg... 29 4.5.1. IFRS 3... 29 4.5.2. Goodwill... 29 4.5.3. Finanskris... 30 4.6. Jarl Andreasson, Getinge AB... 30 4.6.1. IFRS 3... 30 4.6.2. Goodwill... 31 4.6.3. Finanskris... 32 4.7. Malin Andersson och Markus Biörk, Lindab AB... 32 4.7.1. IFRS 3... 32 4.7.2 Goodwill... 33 4.7.3. Finanskris... 33 5. Analys... 34 5.1. IFRS 3... 34 5.2. Goodwill... 37
5.3. Finanskris... 39 6. Slutdiskussion... 42 6.1 Slutsats... 42 6.2. Forskningsbidrag... 43 6.3. Förslag till fortsatt forskning... 44 7. Referenslista... 45 Bilaga 1 Intervjuguide till revisorer och redovisningsexperter... 48 Bilaga 2 Intervjuguide till företag på large cap... 49
1. Inledning I detta kapitel presenteras en bakgrund till hur goodwill redovisas och vilka problem det finns med denna redovisning. Vi vill beskriva hur stora noterade bolag behandlar goodwill under en finanskris och försöka förklara om det finns någon skillnad mellan goodwillredovisningen under en hög- och lågkonjunktur. 1.1. Problembakgrund Under hösten 2008 drabbades hela världen av en finanskris som inte har varit lika omfattande sedan 1930-talet (Lybeck, 2009). Krisen började på den amerikanska bostadsmarknaden där flera faktorer som till exempel sjunkande räntor och stigande fastighetspriser hade en viktig del i att det till slut blev ett fall för ekonomin. Reporäntan höjdes markant och fastighetspriserna sjönk vilket gjorde att verkligheten kom ikapp de som hade lånat pengar utan tillräcklig säkerhet. Detta ledde i sin tur till att låntagarna inte hade råd att betala sina lån (Bäckström & Forsell, 2008). Att nedgången startade i USA har gjort att övriga världen också har drabbats (Bergkvist, 2009). Enligt Bäckström och Forsell (2008) är de branscher som har drabbats hårdast av krisen banker och andra finansiella institut. Till följd av den kraftiga nedgången har också andra företag hamnat i kris. Det är viktigt att företaget kan finansiera sin verksamhet eftersom det ligger i deras intresse att företaget kan fortleva. Det är inte bara de finansiella tillgångarna som bör ses över utan även de icke-finansiella tillgångarna som exempelvis goodwill, vilka kan behövas skrivas ner (Bäckström & Forsell, 2008). De senaste åren har det diskuterats mycket om harmonisering av redovisning, detta för att underlätta jämförelser och samarbete mellan länder. När vi betraktar krisen utifrån ett redovisningsperspektiv finns det två redovisningsprinciper som är av relevans för att få en mer harmoniserad redovisning, försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. Marton et al., (2008) menar att vid de tillfällen intäkterna matchas mot kostnaderna använder företaget sig av matchningsprincipen som innebär att de skulder ett företag har inte ska undervärderas trots att de är osäkra. Det är svårt att avgöra vilka utgifter som är avsedda för goodwill och vilka som är direkt kopplade till särskilda immateriella tillgångar (Marton et al., 2008). Den definition som FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) har utformat av goodwill är att goodwill redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning (FAR SRS förlag, s.974, 2008). Fagerström (2007) menar att goodwillpostens värde kan bestämmas mer objektivt genom att baseras på köpeskillingen och sedan ta bort det verkliga värdet av de nettotillgångar som går att identifiera. Detta får implikationer i redovisningen och blir särskilt tydligt vid den kris som vi nu genomgår. Reglerna gällande goodwill har ändrats under de senaste åren och istället för att göra avskrivningar skrivs goodwill ner vid behov. Enligt Tatiana Churyk (2005) ska goodwill inte systematiskt skrivas av utan istället prövas årligen för nedskrivning. Under en lågkonjunktur kan det vara av stor vikt att se över sin goodwillpost eftersom denna är av väsentlighet. Enligt Carlsson et al., (2003) var det osäkert huruvida avskrivning på goodwill skulle ge information om den egentliga förbrukningen. De menar att en prövning årligen om goodwill behöver skrivas ner ger mer information som är användbar än om den skrivs av. Om det visar sig att 1
goodwillens värde är lägre än det redovisade värdet ska den skrivas ner (Carlsson et al., 2003). Marton et al., (2008) menar att för att motverka skillnader i redovisning mellan olika länder har IASB (International accounting standards board) arbetat för en gemensam internationell harmonisering. Ett steg i denna riktning har varit att bygga upp en förenad redovisningsram som ska kunna användas internationellt. Därför gav IASB ut ett regelverk med benämningen IFRS (International financial reporting standards) för att harmonisering skulle kunna genomföras. IFRS är en redovisningsstandard som noterade bolag inom EU måste tillämpa och är frivillig för onoterade koncernbolag (Marton et al., 2008). Artsberg (2005) menar att IASB ofta är inspirerad av det amerikanska regelverket FASB (Financial accounting standards board) eftersom detta har mycket större resurser än IASB. Målen som IASB har är enligt Marton et al., (2008) att förbättra standarder som är principbaserade och att inte vara beroende av intressenter. I mars 2004 utvecklades IFRS 3 av IASB för noterade bolag vilket bland annat innebar att poolningsmetoden försvann. Detta ledde till att alla företagsförvärv som omfattas av IFRS 3 istället ska redovisa enligt förvärvsmetoden (Jansson & Rynell, 2004). Vidare tog de även upp behandlingen av goodwill och det konstaterades att den inte ska minska varje år som den gjorde tidigare. Vid användandet av IFRS 3 skall goodwill inte längre skrivas av utan istället ska det göras en utvärdering genom ett impairmenttest som visar om det finns ett behov av nedskrivning (Jansson & Rynell, 2004). Negativ goodwill innebär att köpeskillingen är lägre än det verkliga värdet på de förvärvade tillgångarna. Den skillnad som uppstår som negativ goodwill ska intäktsföras direkt och den negativa goodwillen ska inte heller täcka förluster och kostnader som den tidigare gjorde (Janson & Rynell, 2004). Enligt Gauffin och Nilsson (2006) gjorde denna förändring att avskrivningarna inte längre belastar resultatet på samma sätt som de gjorde innan införandet av IFRS 3. Det är viktigt att särskilja de immateriella tillgångarna i goodwill och andra poster eftersom det är svårt att avgöra hur lång ekonomisk livslängd goodwill har (Janson & Rynell, 2004). Enligt Gauffin och Nilsson (2006) finns det en skillnad mellan behandlingen av goodwill i RR 1 och i IFRS 3. I RR 1 ska immateriella tillgångar redovisas som en del av goodwill men enligt IFRS 3 ska goodwill redovisas som en separat tillgång. Enligt Marton (2009) är goodwill en svårbedömd post och det ger en osäkerhet i redovisningen eftersom företaget anser att det är en mycket problematisk post. Marton (2009) studerade goodwills betydelse för hur intressenter påverkas av hur denna del av redovisningen behandlas. Det visade sig att redovisningen av goodwill har blivit sämre efter införandet av IFRS 3, vilket enligt honom kan bero på framförallt hur reglerna tillämpas. Friheten för företagsledningen har ökat efter införandet av IFRS 3, vilket har gjort det svårt att slå fast vilka förutsättningar som gäller vid nedskrivning av goodwill. För en investerare skulle detta enligt Marton (2009) innebära en försämring av kvaliteten på redovisningen av goodwill. 2
1.2. Problemdiskussion Införandet av IFRS ska bidra till rörligare balansräkningar där de redovisade tillgångarna ska ändras i samma takt och riktning som utvecklingen på marknaden. Ökar värdet på marknaden ska även företagets tillgångar öka för att ge en mer rättvisande bild enligt matchningsprincipen där intäkterna matchas med kostnaderna (Grefberg, 2009). Problem som uppkommer vid finansiell rapportering är vid användandet av IFRS att redovisningen bygger på verkligt värde (Grefberg, 2009). Kjaer (2008) anser att företag uppnår sina finansiella mål lättare vid en högkonjunktur. Men vid en konjunkturnedgång är det svårt att beräkna verkligt värde eftersom jämförbara tillgångar rasar i värde och därmed inte ger en rättvisande bild. Detta bidrar till att det finns en risk för ett minskat förtroende och sämre tillförlitlighet i den finansiella rapporteringen (Kjaer, 2008). Användandet av IFRS kommer även att innebära att aktiekurserna kommer att ändras mer vid konjunktursvängningar än tidigare, vilket är viktigt att intressenterna är medvetna om på grund av att detta är en naturlig effekt vid användandet av verkligt värde (Kjaer, 2008). Vid en konjunkturnedgång försöker företagsledningar och styrelser hitta argument och bevis till att nedgången endast är kortvarig. Detta för att de vid beräkningar ska slippa ändra antaganden de gjort i sina modeller från föregående år. Företag som använder sig av IFRS kan även känna av negativa effekter på resultatet eftersom de använder sig av nedskrivning istället för årliga avskrivningar (Kjaer, 2008). Redovisningen av goodwill har varit utsatt för fusk bland upprättare av de ekonomiska rapporterna under många år (Wines et al., 2007). Den post i balansräkningen som chefer och ledningen försöker att förvränga är goodwill, detta för att få ett bättre resultat (Seetharaman et al., 2004). Vid en konjunkturnedgång är företag ovilliga att skriva ner tillgångar vilket leder till höga avskrivningskostnader och minskar det resultat som kan delas ut till aktieägarna. Ur ledningens perspektiv kan en nedskrivning som minskar resultatet kännas som en besvärande faktor (Grefberg, 2009). Företag kan därför vara ovilliga att redovisa all tillgänglig information om verkligt värde på grund av rädsla för reaktioner på börskursen. Desto sämre utveckling företaget har desto större är risken att verkligt värde blir mindre tillförlitligt (Kjaer, 2008). Under den rådande finanskrisen i världen är det svårare för företag att lyckas prestera på marknaden och generera vinst. Seetharaman et al., (2006) anser att det finns olika indikationer på om nedskrivning på goodwill är nödvändigt vilket kan vara förändringar i företagsklimatet och ändrade förhållande med leverantörer. Vi anser att eftersom ett företags resultat redan är ansträngt under en finanskris, blir frågan om nedskrivning av goodwill ännu viktigare. Det finns olika valmöjligheter till att beräkna goodwillposten och om denna ska skrivas ner. Detta leder oss till funderingar om företag under en finanskris kommer att behandla goodwillredovisningen annorlunda än om det vore en högkonjunktur. 1.3. Problemformulering Hur behandlar stora noterade bolag goodwill under en finanskris? 3
1.4. Syfte Syftet är att beskriva hur stora noterade bolag behandlar redovisningen av goodwill under en finanskris. Om det finns en skillnad på hur företag behandlar goodwill vill vi försöka förstå vad denna skillnad beror på. 1.5. Avgränsningar Vi har avgränsat oss genom att fokusera vår problemställning på stora bolag som är noterade på large-cap. 4
1.6. Uppsatsens disposition 5
2. Teoretisk referensram Kapitlet inleds med en sammanfattning för att sedan beskriva goodwillpostens nedskrivningsmöjligheter samt hur företag kan använda sig utav kreativ bokföring. Därefter presenteras företags handlande under en låg- respektive högkonjunktur, för att sedan avslutas med olika redovisningsprinciper och deras påverkan på behandlingen av goodwill. 2.1. Sammanfattning IFRS 3 beskriver de regler som ska följas vid redovisning av förvärv av dotterbolag och förvärv av nettotillgångar (Sundgren et al., 2007). Enligt Bini och Bella (2007) ska de planenliga avskrivningarna på goodwill vid ett rörelseförvärv ersättas med ett impairmenttest som genomförs en gång per år. Företaget testar först om det finns ett nedskrivningsbehov och jämför sedan det verkliga värdet med det redovisade värdet för att se om det finns något behov av nedskrivning. Om det verkliga värdet är större än det redovisade värdet ska en nedskrivning göras (Bini & Bella, 2007). Försiktighetsprincipen har använts i Sverige sedan debatten om redovisningen startade och har tidigare kallats för konjunkturutjämningsprincipen. Anledningen till detta var att företagen utnyttjade de reserver som de hade byggt upp under goda tider för att få ett jämnare resultat under sämre tider (Artsberg, 2005). Enligt Artsberg (1993) är matchningsprincipen, vilken innebär att kostnaderna matchas mot intäkterna, en konkurrent till försiktighetsprincipen och har använts mer av redovisare de senaste åren. För att underlätta för investerare har Sverige en föreställningsram som ska ge ett konsekvent regelverk, vilket ska ha som egenskaper att det ska vara förståligt, jämförbart, tillförlitligt och relevant (Marton et al., 2008). Goodwill beskrivs utifrån vad andra företag är villiga att betala för ett företag utöver värdet på de aktuella nettotillgångarna (Seetharaman et al., 2006). Det finns enligt Seetharaman et al., (2004) tre olika synsätt för hur goodwill ska redovisas. Första synsättet är att företaget skriver av all goodwill direkt efter köpet mot eget kapital. Andra synsättet är att goodwill inte bör skrivas av överhuvudtaget om det inte finns starka belägg för att en nedskrivning är nödvändig. Sista synsättet är att goodwill systematiskt ska skrivas av över tiden. Finanskrisen har bidragit till att behandlingen av verkligt värde varit i fokus och blivit ett diskuterat ämne (Laux & Leuz, 2009). Under en högkonjunktur kan företag med hjälp av redovisning till verkligt värde öka sitt resultat i avsevärd utsträckning (Kjaer, 2008). Under en högkonjunktur är individer positiva angående framtiden och tror att den goda utvecklingen ska fortsätta i flera år, vilket leder till ett ökat risktagandet bland individer (Bohlin, 2009). När kapitalmarknaden är i obalans är det svårt att göra en rättvisande värdering av goodwill. Olika mätfel kan uppkomma vid bedömning av verkligt värde vilket minskar tillförlitligheten och relevansen (Wines et al., 2007). Enligt aktieägarmodellen har chefer incitament att agera utifrån egenintresse och sätter därmed aktieägarnas behov bakom sina egna. Om en chefs arbete blir hotat på grund av dåliga resultat i företaget kommer denna att försöka hitta nya vägar för att öka vinsten igen (Tatiana Churyk, 2005). I intressentmodellen vill aktieägarna att företaget går bra långsiktigt och stor fokus läggs på intressenternas intressen eftersom aktieägarna oftast består av familjen. De vill eliminera goodwillposten fortast möjligt på grund av att de är långsiktigt engagerade och vill ha ökat skydd och hållbarhet hos sina tillgångar (Ding et al., 2008). 6
2.2. Goodwill 2.2.1. Definitioner Enligt Seetharaman et al., (2006) beskrivs goodwill utifrån vad andra företag är villiga att betala för ett företag utöver värdet på de aktuella nettotillgångarna. Detta värde kan bero på immateriella tillgångar såsom varumärke, arbetskraft och liknande. Seetharaman et al., (2004) nämner en definition som uppkom på 1990-talet med en annan infallsvinkel. Definitionen på goodwill är enligt denna synvinkel skillnaden mellan inköpspriset och marknadsvärdet på ett företags nettotillgångar. Den definition som IFRS ger av goodwill är: 32. Förvärvaren ska redovisa goodwill från och med förvärvstidpunkten, beräknad som summan av (a) minus (b) nedan a. summan av i. den överförda ersättningen värderad enligt denna standard, som normalt kräver verkligt värde per förvärvstidpunkten (se punkt 37) ii. beloppet för eventuella innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade iii. företaget värderade enligt denna standard, och i ett rörelseförvärv som genomförs i steg (se punkt 41 och 42), det verkliga värdet per förvärvstidpunkten på förvärvarens tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget. b. nettot per förvärvstidpunkten av beloppen för de identifierbara förvärvade tillgångarna och övertagna skulderna värderade enligt denna standard. (http://www.farsrskomplett.se/folng-customer/document.do#top) Nobes och Norton (1996) anser att det finns tre typer av goodwill; internt upparbetad goodwill, goodwill som uppkommit vid ett köp av tillgångarna men inte aktierna i ett annat företag och goodwill som uppkommit vid köp av aktierna i ett företag. Nobes och Norton (1996) menar att länder inte redovisar internt upparbetad goodwill på balansräkningen eftersom det inte finns någon säker värderingsmetod för denna typ utav goodwill. Dunse et al., (2004) nämner även de att internt upparbetad goodwill inte ska redovisas och att detta är accepterat i hela världen. Dock finns det delade meningar beträffande denna fråga där akademiker har hävdat att både internt upparbetad goodwill och förvärvad goodwill ska behandlas på liknande sätt. Detta eftersom det annars kan vara missvisande att jämföra olika företag där det ena har köpt goodwill externt och det andra företaget har upparbetat det internt men inte kan få utnyttja det som en tillgång (Dunse et al., 2004). Seetharaman et al., (2004) menar att internt upparbetad goodwill kommer bli ännu mer diskuterat i framtiden eftersom företag blir allt mer internetbaserade och därmed kommer till största delen bestå utav immateriella tillgångar. 2.2.2. Kreativ bokföring Kreativ bokföring innebär enligt Sundgren et al., (2007) att ledningen utnyttjar den flexibilitet som finns i redovisningen för att nå högre resultat för företaget. Oftast strävar individer efter att göra uppskattningar som leder till att företaget maximerar vinsten på kort sikt. Kreativ bokföring behöver inte betyda att ett företag bryter mot lagen utan endast att de utnyttjar flexibiliteten som finns i redovisningsstandarder (Sundgren et al., 2007). Wines et al., (2007) 7
anser att redovisningen av goodwill under många år har varit utsatt för fusk bland upprättare av de ekonomiska rapporterna. Införandet av redovisningen enligt IFRS 3 kommer att öka osäkerheten och leda till en mer kreativ bokföring. Seetharaman et al., (2004) menar att goodwill är en av de poster som chefer och ledningar för företag försöker att förvränga i balansräkningen. Detta kan göras genom att välja den metod som visar det bästa resultatet. Wines et al., (2007) hävdar att om ett företags resultat är lågt till följd av nedskrivning på goodwill kommer de chefer som utgår ifrån sitt eget intresse i enlighet med agentteorin försöka manipulera redovisningen. Detta eftersom de vill ha ett bättre resultat och de skapar därmed en kreativ goodwillredovisning (Wines et al., 2007). Införandet av IFRS leder till ökad tilltro till den yrkesmässiga expertisen och revisorers bedömningar av årsredovisningar (Wines et al., 2007). Wines et al., (2007) menar att ledning och chefer har fördelen av att de kan beräkna nedskrivning eller icke-nedskrivning med hjälp av deras gjorda antaganden. Revisorer har en nackdel gentemot ledningen eftersom de inte har lika mycket erfarenhet av arbete med diskonterade kassaflöden och olika värderingstekniker som ledningen har. Bohlin (2009) anser att det är svårt för en revisor att göra andra bedömningar än företagsledningens beräkningar om det ska föreligga nedskrivning av goodwill. Bohlin (2009) menar att en tillgångs värde beräknas utifrån olika antaganden, vilket gör att verkligt värde kommer att bygga på dessa antagna belopp. Detta leder till att två personer som beräknar värdet på en tillgång kommer fram till olika resultat och det är därmed omöjligt att entydigt värdera en tillgång. 2.3. IFRS 3 2.3.1. Impairmenttest Seetharaman et al., (2006) menar att de nya reglerna för impairmenttest ger användarna en bättre överblick av goodwill. Vidare menar Seetharaman et al., (2006) att goodwill bör testas en gång per år för nedskrivning eller om det finns indikationer på att det skulle behövas testas vid ett annat tillfälle. Om det ger en indikation på att goodwill med stor sannolikhet kommer att minska genomförs ett mer djupgående test. Det är detta som sedan avgör om det verkliga värdet har minskat som ett resultat av den minskade goodwillen (Masters-Stout et al., 2008). Enligt Bini och Bella (2007) ska de linjära avskrivningarna ersättas med ett impairmenttest vid rörelseförvärv enligt förvärvsmetoden och testas därmed en gång per år. Företaget testar först om det finns ett nedskrivningsbehov och jämför det verkliga värdet med det redovisade värdet för att kontrollera om det finns något behov av nedskrivning. Om det verkliga värdet är större än det redovisade värdet ska en nedskrivning göras (Bini & Bella, 2007). Enligt Massoud och Raiborn (2003) förelåg det tidigare att den förvärvade goodwillen aktiverades som en immateriell tillgång och skrevs av under en period som inte fick löpa på mer än 40 år. Massoud och Raiborn (2003) nämner att goodwill inte tvunget måste minska planmässigt och regelbundet. Det kan vara en förvärvad goodwill som har en nyttjandeperiod som inte går att bestämma och därmed inte borde skrivas av under en 40-årsperiod. Därmed är det bättre att istället gör en årlig prövning och skriva ner goodwill vid behov om värdet har minskat. Enligt Massoud och Raiborn (2003) är det lättare för analytiker och liknande att förstå hur goodwill och dess nedskrivningar faktiskt påverkar den innevarande perioden och även framtida perioder. 8
2.3.2. Nedskrivning Det finns enligt Seetharaman et al., (2004) tre olika synsätt för redovisning av goodwill som använts genom tiderna. Första synsättet är att företaget skriver av all goodwill direkt efter köpet. Andra synsättet är att goodwill inte bör skrivas av överhuvudtaget om det inte finns starka belägg för att en nedskrivning är nödvändig. Sista synsättet är att goodwill systematiskt ska skrivas av över tiden. Enligt Seetharaman et al., (2006) är skillnaden mellan bokfört värde och det implicita verkliga värdet på goodwill det som görs som nedskrivning. 1 Tatiana Churyk (2005) anser att de som använder sig av redovisning bör var försiktiga när de värderar ett företags tillgångar eftersom det beslutades att ta bort de systematiska avskrivningarna till förmån för nedskrivning. Vidare menar Tatiana Churyk (2005) att nedskrivningsbehovet är kopplat till aktiekursen. Detta får till följd att nedskrivningsbehovet är mer intressant för investerare än vad avskrivningar på goodwill är. Seetharaman et al., (2006) menar att det finns olika indikationer på om nedskrivning av goodwill är nödvändig. De externa indikationerna är exempelvis förändring i företagsklimatet, ökad konkurrens och ändrade förhållanden med leverantörer. Interna indikationer kan vara felaktigheter i budgetar, företaget byter namn eller att nyckelpersoner försvinner från företaget. Masters-Stout et al., (2008) menar att nedskrivningen av goodwill är ett bevis på att det som har betalats vid en sammanslagning är lägre värderat och att de inte har levt upp till förväntningarna. Det är värdet på den rapporterade enheten som bedömer om det finns ett nedskrivningsbehov och därför anses goodwillnedskrivningarna som väldigt relevant för marknaden (Masters-Stout et al., 2008). Nedskrivning av goodwill beror på företagsledningen och vilka redovisningsregler de följer. Utbudet av standarder är stort och det kan vara problematiskt för ett företag att veta vilka regler som ska användas. Affärer med företag i andra länder med olika redovisningsstandarder kan leda till svårigheter (Seetharaman et al., 2006). Nedskrivning på goodwill behöver inte göras om en av de två metoderna visar ett värde som är minst lika högt som det bokförda värdet på goodwill. Utgångspunkten i den första metoden är att tillgången jämförs med marknadsvärdet på en likartad tillgång. Den andra metoden innebär att företaget beräknar nyttjandevärdet där de diskonterar de förväntade framtida kassaflödena. Med denna metod kan företagen vara mer subjektiva. Vid en konjunkturnedgång kan nedskrivning undvikas om de minskade kassaflöden sedan förvärvstillfället endast är tillfälliga och företaget kan anta att nivåerna kommer återgå inom en femårsperiod (Grefberg, 2009). goodwill is an easy topic to understand but difficult to handle. (Seetharaman et al., 2006, s. 346) 2.3.3. Företagsförvärv Rörelseförvärv är en sammanslagning av separata företag eller verksamheter till en gemensam rapporterande enhet (FAR förlag, 2007).. IFRS 3 beskriver de regler som ska följas vid redovisning av förvärv av dotterbolag och förvärv av nettotillgångar. Alla förvärv ska numera redovisas i enlighet med förvärvsmetoden som nämns i IFRS 3, vilken tillämpas genom tre olika steg (Sundgren et al., 2007). Först sker en identifiering av förvärvaren av företaget för att som ett andra steg kunna fastställa anskaffningsvärdet. Till sist ska anskaffningsvärdet fördelas på företagets tillgångar, skulder och slutligen på goodwill som blir restposten. Ifall 1 2005 Övergångsperiod till IFRS 3 9
nettotillgångarnas verkliga värde är högre än anskaffningsvärdet ska den negativa goodwillposten intäktsföras direkt (Sundgren et al., 2007). Värderingen av förvärvsbalansräkningen poster bestäms av anskaffningsvärdet sett ur dotterföretagets perspektiv (Kedner et al., 2008). Vid ett företagsförvärv kan goodwill betraktas som en betalning för framtida ekonomiska fördelar, vilka inte går att identifiera eller att redovisa separat (FAR förlag, 2007). Goodwill som uppkommer vid ett företagsförvärv ska tilldelas till den kassagenererande enhet som väntas kunna gagna sig av det som goodwillen representerar. Detta betyder att på grund av IFRS kan goodwill fördelas till enheter som fanns i koncernen före förvärvet (Jansson et al., 2004). Vid ett företagsförvärv där det köpta företaget innehar ett antal separata dotterbolag, divisioner eller filialer är identifiering av kassagenererande enheter en svårighet inom goodwillredovisningen (Wines et al., 2007). Företag ska enligt IFRS 3 motivera och lämna upplysningar om varför det finns immateriella tillgångar som inte redovisas skiljt från goodwillposten (Törning, 2006). 2.4. Aktieägarmodell & intressentmodell Ding et al., (2008) menar att företag har gått från intressentmodellen till aktieägarmodellen. I intressentmodellen är aktieägarna mycket koncentrerade och består huvudsakligen av familjer som grundat företaget, samt banken och anställda. Informationsasymmetri innebär att individer har olika tillgång till information och är oftast liten i ett sådant företag och aktierna är inte speciellt likvida. Detta gör att aktieägarna vill att företaget går bra långsiktigt och stor fokus läggs på intressenternas intressen. De vill eliminera goodwillposten fortast möjligt på grund av att de är långsiktigt engagerade och vill ha ökat skydd och hållbarhet hos sina tillgångar (Ding et al., 2008). I aktieägarmodellen är ägarkoncentrationen enligt Ding et al., (2008) mer spridd och aktieägarna är skilda från ledningen. Eftersom aktieägarna i detta fall har nära till en väl fungerande kapitalmarknad kan de lättare överlåta sina aktier till andra investerare. Denna möjlighet till rörelse gör att aktieägarna är mer fokuserade på kortsiktiga ekonomiska vinster. Separationen mellan aktieägare och ledning bidrar till att ett företag arbetar mot nedskrivningar istället för avskrivningar (Ding et al., 2008). Chefer har incitament att agera utifrån egenintresse och sätter därmed aktieägarnas behov bakom sina egna. Om en chefs arbete blir hotat på grund av dåliga resultat i företaget kommer denna att försöka hitta nya vägar för att öka vinsten igen Tatiana Churyk (2005). Ding et al., (2008) anser att chefer i dagens företag agerar mer som kortsiktiga investerare eftersom de har belöningssystem och andra incitament för att öka vinsten i företaget. Aktieägare kommer inte vara kvar som investerare ifall de känner sig berövade på sin utdelning på grund av drastiska nedskrivningar av goodwill som minskat det utdelningsbara resultatet (Ding et al., 2008). Masters-Stout et al., (2008) menar att chefer som varit på en arbetsplats under en längre period kommer att ha mindre och färre nedskrivningar än chefer som varit på ett företag en kortare period. Chefer som varit länge på en arbetsplats försöker framställa alla händelser som inträffat under deras ledning positivt och att deras ersättning kan vara mer bundet till företagets resultat. De chefer som har börjat på ett nytt företag har en tendens att skylla på den tidigare företagsledningen om utfallet på resultatet är dåligt. För att sedan sätta sig själv i god dager kostnadsför de goodwill för att det ska ge ett framtida bättre resultat (Masters-Stout et al., 2008). 10
2.5. Konjunkturcykel Fregert och Jonung (2005) menar att en konjunkturcykel berör de flesta i samhället. Under en lågkonjunktur minskar ett företags intäkter och vinster samtidigt som arbetslösheten ökar. Under en längre period urskiljs ett mönster i BNP (Brutto National Produkt) som innebär att den ökar långsiktigt och fluktuerar på kort sikt. BNP är en trögrörlig variabel, vilket betyder att konjunkturerna varar ett par år och det blir inga häftiga svängningar mellan hög- och lågkonjunktur. BNP-trenden tolkas som ett mått på BNP vid full sysselsättning (Fregert & Jonung, 2005). Fregert och Jonung (2005) anser att skillnaden på BNP-trenden och den utveckling av BNP som faktiskt skett kallas konjunkturcykel, vilket är temporära avvikelser. Högkonjunktur betyder att BNP är högre än trenden och lågkonjunktur innebär att BNP är lägre än trenden. Vid första delen av nedgångsfasen är det högkonjunktur i ekonomin. Vid den andra delen är det lågkonjunktur i ekonomin. På samma vis är ekonomin i första delen i en uppgångsfas i en lågkonjunktur och avslutas med en högkonjunktur (Se figur 1). Figur 1. Konjunkturförloppet (http://www.konj.se/download/18.a939951052f778435800010650/2_ruta_juni05.pdf) 2.5.1. Högkonjunktur Bohlin (2009) menar att de flesta ekonomiska teorier utgår från att individer har ett rationellt beteende. Forskning visar däremot att människor inte är speciellt rationella utan handlar efter hur nuläget upplevs. I en högkonjunktur är individer positiva angående framtiden och tror att den goda utvecklingen ska fortsätta i flera år, vilket leder till ett ökat risktagandet bland individer. Brännström (2008) anser att IFRS fungerar väldigt bra i en högkonjunktur och till och med för bra när verkliga värden stiger. Kjaer (2008) hävdar att införandet av IFRS har gjort att företag lättare kan uppnå sina finansiella mål under en högkonjunktur. Detta på grund av att under en högkonjunktur kan företag med hjälp av redovisning till verkligt värde öka sitt resultat i avsevärd utsträckning. Artsberg (2005) hävdar att fördelarna med verkligt värde är att det ger en bättre möjlighet att bedöma framtida kassaflöden, jämförelser mellan företag underlättar och att utvärdering av företagsledningens aktiviteter blir lättare. 11
2.5.2. Lågkonjunktur När kapitalmarknaden är i obalans är det svårt att göra en rättvisande värdering av goodwill (Wines et al., 2007). Enligt Brännström (2008) är IFRS inte lika användbart vid en lågkonjunktur som vid en högkonjunktur eftersom verkliga värden faller under en lågkonjunktur. Kjaer (2008) betonar även hon att det är problematiskt att få fram verkliga värden. 2.5.2.1. Verkligt värde Verkligt värde är det värde till vilken en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. (FAR förlag, 2007, s116). Med kunniga parter menas att båda parterna vet vad skulden eller tillgången innebär. Två kunniga parter behövs för att inte den ena parten ska kunna lura den andra och genom detta bidra till ett felaktigt värde (Marton et al., 2008). Laux och Leuz (2009) menar att under den rådande finanskrisen har behandlingen av verkligt värde kommit i fokus och varit ett diskuterat ämne i flera debatter. Artsberg (2005) nämner att verkligt värde kan bidra till problem vid redovisningen. Detta kan exempelvis vara att resultatsvängningarna blir större, att det leder till ökade kostnader och att försiktighetsprincipen överges. Wines et al., (2007) anser att uppskattningen av verkligt värde av en tillgång är en svår uppgift för företag. Laux och Leuz (2009) hävdar att om redovisningen av verkligt värde skulle bli mer flexibel skulle ledningen lättare kunna hantera problem med värderingen men samtidigt blir risken för manipulation också större. Wines et al., (2007) menar att mätfel kan uppkomma vid bedömning av verkligt värde vilket minskar tillförlitligheten och relevansen. Användandet av verkligt värde vid redovisning av goodwill kan leda till att det blir stora variationer i bedömningarna beroende på vilka antaganden som ingår i beräkningarna. Ökade krav på den ekonomiska rapporteringen av verkligt värde kan leda till minskad öppenhet och därmed ökad osäkerhet (Wines et al., 2007). Laux och Leuz (2009) hävdar att rapporteringen enligt verkligt värde har bidragit till att den finansiella krisen förvärrats. 2.6. Harmonisering 2.6.1 Definition Harmonisering kan enligt Tagesson et al., (2005) definieras som en process som har målet att minska den variation som finns i redovisningspraxis för att uppnå harmoni. Denna definition kan jämföras med Murphy (2000) där han menar att harmonisering är en synkronisering av nedskrivna regler som kan vara av olika natur. Murphy (2000) menar att syftet med harmonisering är att försämra mångfalden och förbättra jämförbarheten av de finansiella rapporterna mellan företag som kommer från olika länder. Harmonisering kan definieras som: a process of increasing the compability of accounting practices by settings bounds to their degree of variation (Deegan och Unerman, 2008, s.106 ). Artsberg (2005) menar att det finns två olika sätt att jämföra företag. Det första är att jämföra ett och samma företag under en längre period och företaget måste vara väldigt konsekventa med vilken redovisningsprincip de använder. Det andra sättet är enligt Artsberg (2005) att 12
jämföra olika företag för att kontrollera att de följer standardiseringen och behandlar liknande omständigheter i redovisningen på ett relativt enhetligt sätt. Det är viktigt att företagen följer de regler som finns och att de inte frångår relevanta händelser som kan vara av betydelse. Enligt Artsberg (2005) har försiktighetsprincipen varit en av de viktigaste principerna sedan debatten om redovisning började. Vidare menar Artsberg (2005) att den redovisningsprincip som fungerar som en motpol till försiktighetsprincipen är matchningsprincipen. I denna princip ligger orsak - verkan sambandet till grund (Artsberg, 2005). 2.6.2. Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen har använts i Sverige sedan debatten om redovisningen startade och har tidigare kallats för konjunkturutjämningsprincipen (Artsberg, 2005). Anledningen till detta var enligt Artsberg (2005) att företagen utnyttjade de reserver som de hade byggt upp under goda tider för att få ett jämnare resultat under sämre tider. Enligt Artsberg (2005) innebär försiktighetsprincipen att företag som har en osäker utgift hellre kostnadsför den än att aktivera. Sundgren et al., (2007) menar att den osäkerheten som uppkommer gör att företag antingen kan skriva speciella noter i årsredovisningen eller använda sig av försiktighetsprincipen. Det är av betydelse att de tillgångar/skulder och intäkter/kostnader som företaget har inte överskattas respektive underskattas (Sundgren et al., 2007). En anledning till att ett företag åberopar försiktighet kan enligt Marton et al., (2008) vara att det är svårt att fastställa ett anskaffningsvärde. I ÅRL 2 kap 4 3 p. står det skrivet om användningen av försiktighetsprincipen (Artsberg, 2005). Lagen säger att Värderingen av de olika posterna och, i förekommande fall, delposterna skall göras med iakttagande av rimlig försiktighet (FAR SRS Förlag, 2008, s.376). Om tillgångens värde är lägre än det redovisade värdet på balansdagen ska en nedskrivning av immateriella tillgångar göras (Marton et al., 2008). Det som enligt Artsberg (1993) har varit ett argument för att kompensera optimismen hos en företagsledning när de gör en mätning har varit behovet av pessimism i försiktighetsprincipen. 2.6.3. Matchningsprincipen En redovisningsprincip som har tagit överhand istället för försiktighetsprincipen är matchningsprincipen och det blir ofta en konflikt mellan dessa principer (Artsberg, 2005). Matchning betyder enligt Artsberg (2005) att företagen fastställer relationen mellan intäkter respektive kostnader för att sedan redogöra för dessa under samma tidpunkt. Marton et al., (2008) har samma uppfattning angående att matchningsprincipen innebär att kostnaderna matchas mot intäkterna. Enligt Artsberg (1993) är matchningsprincipen en konkurrent till försiktighetsprincipen och eftersom det är svårt att bedöma skillnaden mellan optimism och realism leder detta till en begränsning hos matchningsprincipen. Enligt Marton et al., (2008) ska de intäkter och kostnader som uppkommer under samma tidpunkt tituleras matchning. Om det inte går att redovisa kostnader på ett tillförlitligt sätt får intäkter inte redovisas utan måste istället redovisas som en skuld. Det är först när tillförlitligheten på kostnaden kan uppskattas som den kan redovisas som en intäkt (Marton et al., 2008). Enligt Artsberg (2005) gjordes en studie av redovisningsutvecklingen i Sverige där det diskuterades huruvida matchningsprincipen och försiktighetsprincipen förekom. Det visade sig att matchningsprincipen hade ökat markant i förhållande till försiktighetsprincipen och att fler företag valde att tillämpa denna princip (Artsberg 2005). Det finns en skrift som enligt 13
Artsberg (2005) har haft stor inverkan på hur redovisare ser på matchningsprincipen och denna är skriven av Paton & Littleton år 1940. accrual and deferment are closely related phases of the process of matching...economis have difficulty in understanding the full significance of the terms accrued and deferred. These words are definitely related to the concept of matching and in them is compressed a substaintial area of accounting theory. (Artsberg, 2005, s.163) 2.7. Föreställningsramen Enligt Marton et al., (2008) togs det år 1970 fram en föreställningsram där det huvudsakliga syftet var att de regler inom redovisningen som fanns skulle bli mer konsekventa. Däremot menar Artsberg (2005) att syftet likväl kan vara att använda sig av referensramen för att utforma nya regler och även ändra gamla normer. För att redovisningen ska vara till nytta för intressenter krävs det att föreställningsramen har vissa egenskaper såsom förståelse, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet (Marton et al., 2008). 2.7.1. Förståelse Enligt Marton et al., (2008) krävs det att den som läser en redovisningsrapport har kunskaper kring ämnet, därav fokuseras det huvudsakligen på professionella användare av redovisningsinformation. Det förutsätts att den information som lämnas är lättförståelig för utomstående användare men givetvis att de i sin tur är väl insatta i området (Sundgren el al., 2007). Vidare menar Sundgren et al., (2007) att användaren av redovisningsinformationen inte får utesluta någon del i rapporten på grund av okunskap inom ämnet. Likaså menar Artsberg (2005) att information inte får uteslutas om den kan vara relevant för att fatta vissa beslut. 2.7.2. Relevans Artsberg (2005) menar att när redovisningsinformationen påverkar de beslut som användarna av rapporten fattar, kan det ses som relevant information. Detta antingen genom att bedöma nuvarande, historiska eller framtida förhållanden (Artsberg, 2005). Enligt Marton et al., (2008) är målet för investerare att uppskatta ett företags framtida kassaflöde. Detta visar sig senare i att osäkerheten minskar vilket gör informationen mer relevant. Företag använder sig av den informationen som de fått av redan tagna beslut för att kunna använda den vid framtida beslutsfattande av likartade frågor (Marton et al., 2008). Sundgren et al., (2007) anser att eftersom en balansräkning till största delen innehåller verkliga värden är den relevant för dem som använder sig av finansiella rapporter. Likaså menar Sundgren et al., (2007) om det visar sig att analytiker har gjort en prognos beträffande vinst är den informationen relevant om det senare visade sig att företaget faktiskt gick med vinst. Om det visar sig att informationen inte finns till förfogande när den behövs, tappar den sin relevans eftersom den förmodligen inte är användbar vid ett senare tillfälle (Marton et al., 2008). Enligt Wittington (2008) är både relevans och att ge en korrekt bild av verkligheten viktigt för att kunna fatta beslut och det är av stor betydelse att dessa arbetar åt samma håll. 2.7.3 Tillförlitlighet Enligt Wittington (2008) är definitionen av tillförlitlighet: information has the quality of reliability when it is free from material error and bias and can be depended on by users to represent faithfully that which it either purports to represent or could reasonably be expected to represent. (Wittington, 2008, s.10) 14
För att informationen ska vara tillförlitlig krävs det att den inte är förvrängd eller innehåller väsentliga fel (Sundgren et al., 2007). Vidare krävs det enligt Marton et al., (2008) att informationen speglar det som uppfattas vara relevant för att informationen ska anses vara tillförlitlig. Enligt Artsberg (2005) finns det olika egenskaper som beskriver vad tillförlitlig information är. Den första egenskapen är att ge en korrekt bild av verkligheten där det förutsätts att validitet utgör en del. Det är viktigt att mäta det som är relevant att mäta och att inte fel avseende mätningen uppkommer på vägen. Vidare menar Artsberg (2005) att rättvisande bild är en förutsättning för tillförlitlig information. Marton et al., (2008) anser att detta kan vara problematiskt eftersom den som redovisar kan ha i åtanke att förvränga informationen för att uppnå ett förutbestämt ändamål. Artsberg (2005) nämner som en tredje egenskap vikten av att informationen är neutral, med detta menar hon att informationen inte ska rikta sig till någon speciell beslutsfattare. Det är av stor betydelse att redovisningsinformationen är fullständig eftersom det annars finns en väsentlig risk att informationen kan ses som vilseledande för den som använder underlaget (Artsberg, 2005). Marton et al., (2008) menar att om all information finns tillgänglig snabbare leder detta till att informationen är mer relevant vid beslutsfattande. Däremot innebär det också enligt Marton et al., (2008) att den information som tas fram snabbt kan göra det svårare att få fram tillförlitlig fakta. 2.7.4 Jämförbarhet Enligt Marton et al., (2008) finns det två strukturer för vad som ska anses vara jämförbarhet i redovisning. Det första är att de som använder informationen ska kunna jämföra mellan olika företag och det andra är att det ska vara möjligt att jämföra samma företag under ett antal år. Sundgren et al., (2007) menar att jämförbarhet är av stor relevans för att de som använder sig av redovisningsinformationen ska kunna bilda sig en uppfattning om företagets ekonomiska situation. Det kan ibland krävas att företaget byter redovisningsprincip för att informationen ska bli mer förståelig, relevant och tillförlitlig för de utomstående intressenterna (Sundgren et al., 2007). Enligt Marton et al., (2008) kan relevans och tillförlitlighet bli lidande till förmån för jämförbarhet eftersom företagens redovisningssituationer skiljer sig åt. Därför är det inte säkert att de företag som befinner sig inom samma bransch är jämförbara. För att företag ska kunna jämföras över tiden krävs det att de använder samma redovisningsmetod för att kunna använda sig av informationen som beslutsunderlag (Marton et al., 2008). 15
3. Metod I detta kapitel presenterar vi våra metodval och vårt tillvägagångssätt för insamlande av data. Vi har valt att använda oss av en induktiv metod och intervjua tre revisorer som har reviderat företag som omfattas av large-cap. Vi kommer även att intervjua två företag som omfattas av large-cap och två redovisningsexperter för att få en bredare synvinkel. 3.1. Övergripande metod 3.1.1. Kunskapsteori Enligt Jacobsen (2002) finns det två olika synsätt på hur kunskap om verkligheten ska samlas in, positivism och hermeneutik. Positivism innebär att verkligheten kan förklaras utifrån lagar och regler, vilket studeras med hjälp av objektiva metoder. Forskningen ska även vara kumulativ, vilket betyder att den aktuella forskningen bygger på tidigare gjord forskning som endast utvidgas. Utgångspunkten för hermeneutik är att studera hur individer tänker och agerar. Det hermeneutiska synsättet poängterar att individer uppfattar och tolkar företeelser olika (Jacobsen, 2002). Vi kommer att utgå från det hermeneutiska synsättet eftersom vi vill ta reda på hur människor agerar i en viss situation såsom under en finanskris. Vi tror även att ett positivistiskt synsätt med objektiva metoder hade hämmat vår datainsamling eftersom frågan Hur stora noterade bolag behandlar goodwill under en finanskris är en känslig fråga. Vi tror att för att få trovärdig data behöver vi förstå hur individer tänker och tolkar olika situationer (Se figur 2). Kunskapsteori Vetenskapsteori Positivistisk vetenskapsteori Hermeneutisk vetenskapsteori Kvantitativ Metodteori Kvalitativ metodteori Metodlära Metodlära Figur 2. Sambandet mellan kunskapsteori, vetenskapsteori, metodteori och metodlära. (Lundahl & Skärvad, 1999, s44) 16
3.1.2. Tillvägagångssätt En forskare kan använda sig utav två olika ansatser vid beskrivning av tillvägagångssättet för hur verkligheten ska förklaras eller beskrivas. Först finns deduktiv ansats som innebär att forskaren utgår från teorier för att sedan förklara verkligheten. Sedan finns induktiv ansats som innebär att forskaren inte har några förutbestämda antaganden vid insamling av empirin. Forskaren utgår sedan från empirin för att skapa sig en teori utifrån verkligheten (Jacobsen, 2002). Alvesson och Sköldeberg (1994) menar att det finns ytterligare en ansats, nämligen abduktion, vilket är en blandning mellan induktion och deduktion. Abduktion utgår från empirisk fakta precis som induktion men avfärdar inte de teoretiska förkunskaperna. Abduktion innebär att ett enskilt fall analyseras utifrån ett hypotetiskt mönster som, om det vore sant, skulle förklara det enskilda fallet. Detta styrks sedan genom nya iakttagelser på andra enskilda fall (Alvesson & Sköldeberg, 1994). Vi har valt att använda oss av en induktiv ansats eftersom vi kommer att ha verkligheten som utgångspunkt och utifrån det bygga nya teorier. Vid den abduktiva ansatsen analyseras varje enskilt fall utifrån ett hypotetiskt mönster, vilket vi anser att vi inte har. 3.1.3. Val av metodansats Vid val av metodansats kan en forskare välja mellan kvantitativ eller kvalitativ. Kvantitativ metod innebär att forskaren får in information i form av siffror som sedan behandlas med statistiska metoder. Med en kvantitativ metodansats använder forskaren sig ofta av postenkäter och standardiserade besöksintervjuer (Jacobsen, 2002). Den kvalitativa metoden innebär att forskaren med individernas egna ord vill få fram hur de tolkar verkligheten. Datainsamling sker enligt denna ansats med hjälp av observationer och öppna intervjuer (Jacobsen, 2002). Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi har tänkt göra fallstudier på olika revisionsbolag och företag samt intervjua individer personligen. Detta val bygger främst på att vi vill förstå hur människor agerar i olika situationer, vilket vi anser en kvalitativ ansats förklarar bättre än en kvantitativ. Lundahl och Skärvad (1999) menar att den kvalitativa metoden bygger på hermeneutik vars huvudsyfte är att tolka och förstå människors agerande. 3.2. Datainsamling 3.2.1. Intervjuteknik Vi tänker använda oss av intervjuer för att på detta vis få ut mesta möjliga information och kunna ställa följdfrågor. Utifrån vår problemformulering och vårt syfte har vi valt att använda oss av personliga intervjuer eftersom vi anser att det ger bättre svar på vår frågeställning än om vi hade skickat ut enkäter. Vi anser att människor inte hade svarat liknande på en enkät som under en intervju där vi sitter framför respondenterna. Jacobsen (2002) menar att det blir en mer uppriktig och ärlig atmosfär vid en besöksintervju än vid en telefonintervju där respondenten lättare kan ge oriktiga svar. Vi kommer att göra besöksintervjuer för att få en mer personlig kontakt och kunna läsa av kroppsspråk och genom detta uppfatta om det är någon fråga som respondenterna upplever är jobbiga att svara på. Intervjun kommer att vara strukturerad med hjälp av en intervjuguide. Vi kommer att ha ett antal frågor med öppna svar där följdfrågor som uppkommer under intervjun kommer att vara viktiga för att få ett omfattande svar. Enligt Ejvegård (1993) ska forskaren inte standardisera intervjufrågorna allt för mycket eftersom de tappar sin nytta. Jacobsen (2002) menar att en standardiserad intervju genomförs 17
när forskaren besöker respondenten för att ställa frågor och även dela med sig av svaren. En semistandard intervju innebär enligt Lundahl och Skärvad (1999) att forskarna i förtid har bestämt de frågor som de ska ställa till respondenterna. För att följa upp svaren ges ofta följdfrågor i form av att be respondenterna att utveckla sitt svar. Enligt Jacobsen (2002) är öppna intervjufrågor det allra vanligaste sättet att gå tillväga vid en kvalitativ undersökning. Öppna intervjufrågor innebär att den som intervjuar och respondenten håller en vanlig dialog. Denna intervjuform lämpar sig främst när intresset fokuserar på vad den enskilda respondenten säger, när det inte undersöks många saker och när fokus ligger på hur respondenten tolkar vissa företeelser (Jacobsen, 2002). Vi har valt att använda oss av en semistandardiserad intervjuform eftersom vi kommer att förbereda oss genom att ha färdiga frågor vid intervjutillfället. Givetvis kommer vi även att utveckla respondentens svar med följdfrågor för att få en djupare insikt kring ämnet. Jacobsen (2002) anser att det är bra att ha en ljudinspelare under en intervju för att istället för att anteckna kunna ha ögonkontakt med personen som intervjuas och därmed skapa förtroende mellan parterna. Vi kommer att använda oss av en ljudinspelare för att kunna analysera intervjuerna på ett bra sätt efteråt och kunna gå tillbaka och lyssna på intervjun igen. Detta för att kontrollera att vi tolkar respondenten på ett riktigt sätt och att vi inte har glömt eller missförstått något. Vi anser att nackdelen med ljudinspelare är att respondenterna kan känna sig obekväma eftersom hela intervjun spelas in och därmed kanske de på grund av detta inte vågar uttala sig sanningsenligt. 3.2.2. Val av intervjupersoner Vi tänker intervjua tre revisorer och två redovisningsexperter på olika revisionsbyråer i Sverige och dessutom två företag som är noterade på large-cap. Två utav revisorerna är stationerade i Malmö och en revisor samt redovisningsexperterna har sitt säte i Göteborg. Vi har valt att intervjua revisorer och redovisningsexperter i både Göteborg och Malmö för att få en bredare undersökningsgrupp geografiskt. Vi anser att det kan vara intressant att intervjua en person från två olika företag som är noterade på large-cap och är väl insatt i goodwill. Vi får därmed en större förståelse för hur de behandlar goodwill och även om det skiljer sig under en finansiell kris. Det ger oss en bredare inblick och underlättar vid vår kommande analys. Kravet på de revisorer som vi ska intervjua är att de har reviderat företag som omfattas av large-cap. De revisionsbyråer vi har valt att intervjua är Ernst & Young och Price Waterhouse Coopers. Dessa revisionsbyråer har valts ut genom att de är två av de största aktörerna på revisionsmarknaden och har hand om företag som omfattas av large-cap. Företagen som vi har valt att intervjua är Getinge AB och Lindab AB eftersom de är noterade på Stockholmsbörsen. Det som vi anser kan vara problematiskt med att intervjua många olika aktörer är att det inte är säkert att de olika yrkesrollerna har samma syn på redovisning av goodwill. Fördelen med det kan däremot vara att vi får igång en frågeställning kring hur goodwill verkligen redovisas och kan därmed fördjupa oss kring hur goodwill behandlas under en finanskris. 3.2.3. Operationalisering Operationalisering innebär att abstrakta begrepp görs mätbara genom att exempelvis göra konkreta frågor (Jacobsen, 2002). Vid utformningen av vår intervjuguide utgick vi ifrån den teoretiska referensramen, vår problemformulering samt syfte och sammanställde våra intervjufrågor. Med utgångspunkt i vår problemformulering: hur stora noterade bolag behandlar goodwill under en finanskris? delade vi upp intervjuguiden i tre huvudområden; IFRS 3, Goodwill och Finanskris. Vi har valt dessa huvudområden eftersom de är sammanlänkade och utgår från vår problemformulering och vårt syfte. Begreppet goodwill 18
valde vi eftersom det är det övergripande ämne som vårt syfte och problemformulering behandlar. För att kunna dra slutsatser kring hur företag behandlar redovisningen av goodwill var vi tvungna att analysera och förstå regelverket IFRS 3 och hur detta används av företag. Med detta i åtanke har vi använt oss av begreppet IFRS 3 för att få en inblick i hur företag använder sig av regelverket och vad det ger för möjligheter och begränsningar. Det slutgiltiga begreppet finanskris valde vi eftersom hela problemformuleringen är uppbyggd kring finanskrisen. Men hjälp av detta begrepp vill vi förstå hur företag tänker och agerar under en finanskris, vilket våra intervjufrågor är sammankopplade till. Vid utformandet av intervjufrågor som berörde IFRS 3 hade vi som krav att respondenterna ska ha erfarenhet av regelverket och dessutom varit delaktig i processen. Vi ville även ha respondenternas syn på regelverket och därmed få fram fördelar och nackdelar med IFRS 3. Detta eftersom det ger oss en grundläggande bild av hur våra respondenter anser att regelverket är utformat. Vi ville få fram respondenternas åsikt kring om regelverket går att manipulera och om det finns möjlighet att utnyttja regelverket, därmed ställde vi frågor kring incitament och kreativitet i goodwillredovisningen. Eftersom vi befinner oss i en finansiell kris, anser vi att det är viktigt att betona hur respondenterna agerar vid en eventuell nedskrivningssituation. Vi vill veta hur tillförlitlig informationen i årsredovisningen är och hur det påverkar bilden av företaget. Efter att IFRS 3 infördes har reglerna gällande goodwill ändrats och vi är intresserade av att veta hur våra respondenter har upplevt detta och även vad de anser är fördelar och nackdelar med detta. Eftersom vår frågeställning är utformad utifrån finanskrisen anser vi att det är av hög relevans att utforska om det är någon skillnad mellan ett företags goodwillredovisning när företaget går dåligt jämfört med när det går bra. Vi har försökt formulera frågan för att veta om de har något speciellt i åtanke vid deras goodwillredovisning. Eftersom det är svårt att avgöra om ett företag ger en rättvisande bild i deras balansräkning har vi valt att utforma en fråga som berör företagets tillförlitlighet under en finanskris. Dessa tre begrepp har vi även förankrat i vår teoretiska referensram som även den bygger på problemformuleringen och syfte. Vid utformandet av intervjufrågorna har hänsyn tagits till vad tidigare forskning har sagt och vi har knutit samman till olika teorier. Intervjufrågorna i varje huvudområde har utformats med underlag från tidigare forskning för att kunna ifrågasätta och utveckla dessa. Huvudområdena är genomgående i uppsatsen och vi har använt oss av dessa för att skapa en lättare överblick och röd tråd genom arbetet. Med dessa intervjufrågor hoppas vi kunna besvara vår problemformulering och vårt syfte. 3.3. Analysmetod Jacobsen (2002) menar att en analysprocess sker i tre steg. Det första steget i processen är att beskriva den insamlade datan där all information sammanställs för att ge en detaljerad beskrivning. Det andra steget är att kategorisera den insamlade datan, vilket innebär att datan delas in i grupper som behandlar liknande områden. Syftet med kategorisering är att förenkla och möjliggöra jämförelser mellan de olika respondenternas svar. Det slutgiltiga steget i processen är en kombination. Där fokus ligger på att hitta likheter och skillnader i den insamlade datan (Jacobsen, 2002). Det insamlade materialet ligger som utgångspunkt för att kunna skapa relevanta kategorier till empirin. Sedan ska materialet från intervjuerna hänföras till respektive kategori (Jacobsen, 2002). För att få en bra struktur har vi valt att använda oss av kategorierna IFRS 3, goodwill och finanskris. Dessa kategorier fick vi fram genom att de 19
binder ihop de olika intervjuerna. Vid insamlandet av det empiriska materialet har vi haft vårt syfte som utgångspunkt för att vidare kunna kategorisera de olika områdena. Vid analysen har vi använt oss av samma kategorisering för att på ett strukturellt sätt kunna framföra och visa på likheter och skillnader mellan teorin och det empiriska materialet. Figur 3. Egen bearbetning 3.4. Validitet och reliabilitet Oavsett vilken metod som används för insamlande av information, måste den kritiskt granskas för att forskaren ska kunna bedöma giltigheten och tillförlitligheten i den insamlade informationen (Bell, 2006). Om reliabiliteten är låg hos det som forskaren avser mäta, innebär detta även att validiteten blir låg. Däremot behöver det inte vara tvärtom, att om reliabiliteten är god, är också validiteten god (Ejvegård, 2009). Validitet innebär att en forskare verkligen mäter det som de ämnar mäta (Ejvegård, 2009). En forskare bör skilja på omedelbar validitet och innehållslig validitet. Omedelbar validitet innebär att validiteten instinktivt uppfattas som hög eller låg (Bjereld et al., 2009). I vårt fall kommer validiteten uppfattas som låg eftersom vi har intervjuat personer vilket bygger på hur människor tolkar saker och kan alltid missuppfattas. Den innehållsliga validiteten innebär att den operationella definitionen innefattar de flesta eller alla synvinklar av den teoretiska definitionen (Bjereld et al., 2009). Vi anser att vi har stärkt den innehållsliga validiteten genom att vi har valt att intervjua tre revisorer, två redovisningsexperter och två företag som omfattas av large-cap. Detta gör enligt oss att vi får en bredare synvinkel och därmed stärker trovärdigheten i respondenternas svar. Jacobsen (2002) menar att validering kan ske genom att forskaren kritiskt granskar valet av respondenter och analysfasen. Jacobsen (2002) hävdar även att information från flera oberoende respondenter bidrar till en giltigare beskrivning av fenomenet. Vid vårt urval av respondenter valde vi att intervjua företag men även revisorer eftersom vi ansåg att företagen kanske inte skulle svara trovärdigt vid en känsligare fråga. Vi valde även att intervjua två redovisningsexperter för att ytterligare stärka validiteten i urvalet eftersom dessa personer har en stor inblick i företags verkliga agerande. Reliabilitet fokuserar på hur ett fenomen mäts (Bjereld et al., 2009). Forskaren ska konstatera i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt under samma förutsättningar ger ett likartat resultat vid ett nytt tillfälle (Bell, 2006). Eftersom en forskare oftast själv utformar sina intervjufrågor kan det innebära att reliabiliteten blir lägre (Ejvegård, 2009). Det finns olika sorters undersökningseffekter vilket exempelvis kan vara intervjuareffekter som är att ett samtal påverkas och formas utifrån de parter som deltar. Påverkan kan ske genom klädsel, kroppsspråk och tonläge (Jacobsen, 2002). Ytterligare ett hot mot tillförlitligheten är att 20