FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

NATURVÄRDESBEDÖMNING AV SKOGAR FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERADE VINDKRAFTSPROJEKT 1 Miljötjänst Nord AB December 2011 Mattias Åkerstedt

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 LOKALISERING... 3 TIDIGARE UTPEKADE VÄRDEN... 3 METOD... 4 Uppdraget... 4 Genomförande... 5 Värderingsgrunder för bedömning av skogar... 5 RESULTAT... 5 Storsjöhöjden... 5 Fängsjöhöjden... 9 REFERENSER... 13 APPENDIX... 13 Storsvampar (Macrofungi)... 13 Lavar (Lichenes)... 14 Fåglar (Aves)... 14 SAMMANFATTNING Miljötjänst Nord AB har på uppdrag av FORSCA AB genomfört en inventering och bedömning av naturvärde på skogar inom två områden öster om Näsåker, där det planeras vindkraftsetableringar. Utredningen syfte var att skapa ett underlag för planering av anläggningens utformning och i ett senare skede underlag för konsekvensbedömning av vindkraftsprojekten. Inventeringen har varit riktad mot skogar över 100 år samt delar av de frivilliga avsättningarna, enligt data från markägaren SCA, exkl. de områden som redan tidigare har bedömts hysa värden (nyckelbiotoper, område för reservatsplan, område som tidigare varit föremål för reservatsplan). Bedömning av naturvärde har skett i en 4-gradig skala; Mycket höga naturvärden (VK 1), Höga naturvärden (VK 2, Vissa värden (VK 3) och Inga särskilda värden (VK 4). Inom Storsjöhöjdens projektområde finns ett tidigare reservatsförslag där det finns äldre tallskog om 200-300 år. I anslutning till det området finns framförallt äldre tallskogar som bedömts hysa Höga Naturvärden till Vissa Värden (VK 2-3). I övrigt finns några områden som bedöms hysa Vissa värden (VK 3). Resterade delar av Storsjöhöjden är hårt brukad och utan särskilda värden. Inom Fängsjöns projektområde finns ett reservatsförslag med äldre gran och tallskog. Därutöver finns ett flertal mindre områden hyser Höga naturvärden (VK 2). Ett granskogområde har även bedömts till Mycket höga naturvärden (VK 1) med begränsad mänsklig påverkan och intressant artsammansättning. Därutöver finns ett stort antal områden som bedömts hysa Vissa värden (VK 3), men överlag är området kraftigt påverkat av skogsbruk. Vid planering av vindkraftsprojekten bör områden som bedömts hysa värden om möjligt undvikas. Detta gäller särskilt området vid Fängsjön som bedömts ha Mycket höga värden. Miljötjänst Nord AB Mattias Åkerstedt Bondevägen 4 923 32 Storuman 0951-120 00 070-540 94 15 mattias@miljotjanst-nord.se Foton: Mattias Åkerstedt Omslagsbild: Tjärn på Storsjöhöjden. Medgivande kartor: Lantmäteriet Medgivande I2011/1390 2

INLEDNING TIDIGARE UTPEKADE VÄRDEN FORSCA AB planerar att upprätta större vindkraftsanläggningar öster om Näsåker, fördelat på två projektområden. Miljötjänst Nord AB har fått uppdraget att genomföra en naturvärdesinventering av skogarna i dessa områden. Underlag för avgränsning av inventeringarna har varit bl.a. data om åldersklasser från markägaren SCA. Rapporten ska utgöra underlag för planering och konsekvensbedömning av de kommande vindkraftsprojekten. Inventeringen resulterade i naturbeskrivningar av skogarna och bedömningar om värde utifrån bl.a. skogarnas artsammansättning och struktur. Inventerare har varit Mattias Åkerstedt. Anna Svingfors har bistått vid rapportframställning. Skogslandskapet kring de planerade etableringarna består främst av produktionsskog, men det finns även områden som håller äldre skog med ringa mänsklig påverkan. Områden med höga naturvärden har som regel någon form av skydd redan idag. Dessa områden är främst lokaliserade till höjdområdens sydliga branter eller till de områden där brand har förekommit. En del höjder kan även hålla en fjällskogskaraktär och kan på grund av låg produktivitet ha haft ett begränsat skogsbruk. Större sammanhängande våtmarker och sjösystem är typiska för landskapet. Naturvärdet varierar inom våtmarkerna, men förhållandevis många myrar i det kringliggande landskapet håller mycket höga eller höga naturvärden (klass 1 och klass 2), vilket visar på en viss orördhet utan mänskliga aktiviteter såsom dikning. LOKALISERING Inom Fängsjöns projektområde består kända naturvärden av SCA utpekade nyckelbiotoper, områden för reservatsförslag samt våtmarker. SCAs nyckelbiotoper är skyddade av varierande anledning, skogen kan t.ex. vara äldre och olikåldrig, av en sumpig karaktär eller hålla ett högt antal stora aspar. Gemensamt är att de håller ett högre värde för naturmiljön än omgivande marker. I projektområdets västra del finns två områden som har föreslagits som naturreservat. Områdena ligger kring utkikspunkten Nävernäsan. Det finns fyra våtmarker jämt fördelade inom området och som är flygbildstolkade av länsstyrelsen. Tre av våtmarkerna har bedömts till klass 3 och den fjärde är bedömd som en klass 2 våtmark. Den senare ligger dock på gränsen till projektområdet och endast en mycket liten del av våtmarken är beläget innanför projektområdet. Planerade vindbruksområden är uppdelade på två projektområden, Fängsjön och Storsjöhöjden i Västernorrland län. Fängsjöns projektområde är lokaliserat inom såväl Sollefteå kommun och Örnsköldsvik kommun, medan 2, Storsjöhöjden ligger helt inom Sollefteå kommun. Fängsjöns projektområde upptar ca 62,6 km och Storsjöhöjdens 2 projektområde upptar ca 24 km. Lokaliseringarna ligger ca 60 km väster om Örnsköldsvik stad och 18 km norr om Sollefteå stad. Figur 1 visar projektområdenas lokalisering. 1 Storsjöhöjdens projektområde har två sedan tidigare kända naturvärden, dels ett före detta reservatsförslag dels våtmarker. Det tidigare reservatsförslaget ligger i projektområdets södra delar och kallas Storsjöhalsen. Här finns 200 300 år gammal tallskog av mycket höga värden. Grova lågor av tall finns, dock begränsas mängden död ved på grund av den dimensionshuggningen som skedde under tidigt 1900-tal. Våtmarkerna, tre till antal i projektets norra delar, har alla bedömts som klass 3 av länsstyrelsen. Figur 2 visar kända naturvärden i och kring de planerade vindkraftsetableringarna. FIGUR 1 LOKALISERING. 1 3 SCA. http://www.sca.com/sv/skog/natur-och-miljo/naturens-parlor/parlor-i-angermanland/storsjohojden/ 2011-10-24

METOD Uppdraget Inventeringsområden inom respektive projektområde har baserats på SCAs åldersklassfördelning på skog, med utgångspunkt att inventera skogar över 100 år samt frivilliga avsättningar. Områden som tidigare eller i nuläget är under utredning för reservatsbildning samt områden som SCA bedömt som nyckelbiotoper, har exkluderats från inventering. Detta eftersom dessa områden redan bedömts hysa höga naturvärden. Figur 3 visar vilka områden som har inventerats. FIGUR 2 KÄNDA NATURVÄRDEN FIGUR 3 SKOGAR ÖVER 100 ÅR SAMT FRIVILLA AVSÄTTNINGAR SOM HAR INVENTERATS 4

Genomförande Projektområdet vid Storsjöhöjden inventerades den 3:e augusti samt 25-26 november år 2011. Projektområden vid Fängsjön inventerades den 4-5 augusti, 14-16 september, 17-19 oktober samt 26 november år 2011. Sensommar och höst är bäst tid för inventering av skogliga värden eftersom många vedsvampar är synligast under den tiden på året. Värderingsgrunder för bedömning av skogar RESULTAT I resultatdelen beskrivs områden som bedömts till VK 1, VK 2 eller VK 3. De områden som var så pass påverkade av skogsbruk etc. att de bedömts till VK 4 redovisas endast på karta, men beskrivs ej i text. Storsjöhöjden Miljötjänst Nord AB använder följande metod och grunder för värdering av skogliga värden. Skogen bedöms främst utifrån följande parametrar; Typ av biotop- markvegetation och träd Struktur förekomst av olika nyckelelement (död ved, gamla träd, källor etc.) Historik mänsklig påverkan, störningsprocesser etc. Artinnehåll signalarter och förekomst av rödlistade arter Värdeklassbedömning sker därefter efter en fyragradig skala, där klass 1 motsvarar ett område med mycket höga värden och klass 4 motsvarar ett område som är hårt påverkat av mänsklig aktivitet. Kriterierna för värdeklassbedömningen är enligt följande; Värdeklass 1 (VK 1): Mycket höga naturvärden i orörda, nära på urskogsartade områden, som har rikligt med gamla träd samt liggande och stående död ved. Ytterst få spår av mänsklig påverkan. Värdeklass 2 (VK 2): Höga naturvärden, naturskogsartad skog med god förekomst av död ved. Det är mycket sparsamt med spår från mänsklig påverkan, som exempelvis plockhuggning. Värdeklass 3 (VK 3): Området hyser vissa värden t.ex. förekommer det död ved och enstaka äldre träd. Människans påverkan på området är inte helt försumbara. Värdeklass 4 (VK 4): Området är starkt påverkat av mänsklig aktivet och inga särskilda naturvärden är observerade eller förväntade. I inventeringsresultatet nämns i löptexten vilka arter som är rödlistade. Noterade arters signalvärde används om stöd i bedömningarna, men inventeringen var främst strukturbaserad. Arter enligt rödlistan 2 är grupperade efter hotbilden och utdöenderisken. De arter som klassificeras som hotade betecknas enligt rödlistan CR, EN och VU. En nära hotad art betecknas som (NT). De arter i resultat nedan som inte är rödlistade, men likväl är en signalart för skog som kan hysa värden, anges i text som (S). FIGUR 4 NATURVÄDERSBEDÖMNING PÅ STORSJÖHÖJDEN. A TILL I. 2 Nationella rödlistan 2011. http://www.artdata.slu.se 2011-10-24 5

Område A. Detta område gränsar delvis mot ett tidigare reservatsförslag. Det är en äldre olikåldrig skog som närmast sjön främst utgörs av tall och längre ner efter den västra sluttningen utgörs av gran. Det är delvis stenblocklig terräng med fältvegetation bestående av främst kråkbär/blåbär i tallskogen till ren blåbärstyp i granskogen. Det är främst den talldominerade skogen närmast kraftledning/reservatsförslag som hyser höga värden. Det finns en del riktigt gamla/grova tallar samt stående död ved och ett antal grova lågor. Det finns dock en del spår av avverkning som ökar längre i nordväst. Längs med en liten bäck väster om kraftledningen finns det några riktigt grova granar och stora lågor av gran, björk och sälg. Några noterade arter var trådticka och sporadiskt med fertil garnlav. Värdeklass 2 (delvis 3): Stora delar av området har intressant struktur och äldre tallskogar (närmast kraftledning) är inte lika vanliga som äldre granskogsområden. Värdet avtar dock längre norrut och västerut och gränsen för det som bedöms som värdeklass 2 respektive 3 är flytande. FIGUR 6 FUKTIGARE OMRÅDE VID BÄCK MED GROVA LÅGOR (A) FIGUR 5 SKOG MED EN DEL ÄLDRE TALLAR (A) 6

Område B. Detta område gränsar mot tidigare reservatsförslag och är i huvudsak en olikåldrig tallskog men stor andel mycket gamla träd. Det har brunnit här för några hundra år sedan, vilket sannolik är anledningen till varför det inte finns döda träd i betydande omfattning. Dock finns viss förekomst av både liggande och stående döda träd. I området finns inte obetydligt med äldre avverkningsspår, men med tanke på att det finns så många äldre träd kvar förtar det inte värdet särskilt mycket. En mindre del av detta område har även gransumpskog där dock spår av avverkningar är mer omfattande. Område C. Dessa områden har liknade struktur som tidigare nämnt området. Det förekommer dock ett större inslag av gran bitvis (vid liten bäck och vid myrmark), där det även förekommer rikligt med hänglavar (bl.a. fertil garnlav). Värdeklass 2: Området har intressant struktur med stor andel mycket gamla tallar. Just äldre tallskogar är underrepresenterade i denna del av landet. Området har höga naturvärden. Värdeklass 2: Området har intressant struktur med stor andel mycket gamla tallar. Just äldre tallskogar är underrepresenterade i denna del av landet. Området har höga naturvärden. FIGUR 7 TALLSKOG MED HÖGA NATURVÄRDEN (B). FIGUR 8 ÄLDRE TALL I SKOG MED MYCKET GARNLAV 7

Område D. Just söder om tidigare reservatsförslag finns en skog som är lite svårbedömd ur naturvårdsynpunkt. Skogen här bär rikligt med spår av tidigare avverkningar och stundvis består skogen i huvudsak av medelålders granskog. I skogen finns dock en inte obetydlig andel mycket gamla tallar (överståndare). Värdeklass 2 (delvis 3): De äldre tallarna i området gör att området överlag bedöms ha höga värden. I delar håller dock området värdeklass 3-4, men det är svårt att sektionera upp området ytterligare. Område E. Område med framförallt granskog där något litet parti håller höga värden (gransumpskog med äldre träd och grov död ved) men överlag ett område med vissa värden pga. tidigare avverkningar. Noterade arter var bl.a. granticka (NT), gränsticka (NT), sporadiskt mycket ullticka (NT). Därutöver finns partier där det var rikligt med vanliga tickor som klibbticka och violticka. Område F. Skogen är olikåldrig med en del äldre tallar och granar i öster medan det är ren granskog i väster. Fläckvis är det intressant struktur med mycket lågor men generellt sett få intressanta arter. Den mänskliga påverkan genom äldre avverkningar är inte obetydlig. Vissa partier utmed sluttningen har högt grundvatten med högörtsvegetation. Noterade arter var lunglav (NT), skrovellav (NT), kötticka (NT), vedticka (S), tickmussling (S). Spår av spillkråka. Område G. Skogen är olikåldrig med enstaka äldre tallar och granar samt viss förekomst döda träd. En del spår av äldre avverkningar. Område H. Skog med framförallt äldre tall, dock är den mänskliga påverkan inte obetydlig. Område I. Blandskog av tall och gran med en del lövinslag. Området har en hel del död ved, såväl stående som lågor av olika dimensioner. Dock främst ganska färska lågor då skogen är genomgående plockhuggen. Noterade arter var lunglav (NT) och granticka (NT) samt rikligt med vanliga tickor. Värdeklass 3: Området har vissa värden men bedöms ha goda förutsättningar för att snart få ett högre värde. Även i områden som är kraftigt påverkade av skogsbruk går det ibland att göra fynd. Nedanstående dofttickor noterades på en sälg som stod inne i en tallungskog (1575438, 7029292). Själva trädet med dofttickorna har högt värde, men inte dess omgivning. FIGUR 9 ÄLDRE TALL I EN ÖVRIGT PÅVERKAD SKOG (D). FIGUR 10 DOFTTICKA. 8

Fängsjöhöjden FIGUR 12 GROVA LÅGOR I SKOG MED MYCKET HÖGA NATURVÄRDEN (A) FIGUR 11 NATURVÄRDESBEDÖMNING VID FÄNGSJÖHÖJDEN. A TILL T. Område A. Naturskog bestående av framförallt gran med vissa lövinslag. Några få spår av äldre plockhuggning, men inget som direkt påverkar områdets naturvärde. Rikligt med döda träd och grova lågor. I den nordvästra delen blir området smalt med vissa kanteffekter. Intressanta arter som blodticka (S), ostticka (VU), doftskinn (NT), ullticka (NT), rynkskinn (NT) noterades på flera olika ställen i detta begränsade skogsområde. Övriga noteringar var stjärntaggning (NT), gränsticka (NT), rosenticka (NT), kötticka (NT), riktigt med fertil garnlav (NT), lunglav (NT) och vedticka (S). Genom skogsområdet går i liten bäck och det finns därikring rikligt med spår av tretåig hackspett (NT). Värdeklass 1: Området är ringa påverkat av skogsbruk och hyser många intressanta rödlistade arter samt att det finns strukturella förutsättningar för att de långsiktigt ska finnas kvar. FIGUR 13 RIKLIGT MED GARNLAV, SPÅR AV ÄLDRE AVVERKNING (A) 9

Område B. Brant nordsluttning med äldre tallar längst upp i branten och senvuxen granskog längre ner i sluttning, med enstaka spår av avverkning. Området har relativt rikligt med hänglavar, främst skägglav och garnlav. Enstaka grova träd och lågor. Noterade arter var granticka (NT), vedticka (S) och lunglav (NT). Värdeklass 2: Området är relativt litet med kanteffekter från kringliggande mark. Det ges dock värdeklass 2 pga. dess struktur, även om området är fattigt på tydliga signalarter. FIGUR 15 ÄLDRE ASP MEN ÄVEN EN DEL SPÅR AV AVVERKNINGAR (C) FIGUR 14 NORDSLUTTNING MED SENVUXEN SKOG (B) Området C. Nordsluttning med framförallt gran men med inslag av bl.a. tall och grova aspar. Det finns i området en del spår av avverkning men skogen är ändå ganska gammal med grova lågor. I detta skogsparti finns rikligt med ullticka (NT) samt rynkskinn (NT) på flertal lågor. Övriga noteringar var rosenticka (NT), kötticka (NT), lunglav (NT) på asp och björk. Spår fanns av tretåig hackspett (NT) och tjäderhöna noterades. Värdeklass 2: Trots tidigare mänsklig påverkan har detta område en god struktur och ett antal intressanta arter noteras såsom rynkskinn (NT). Förekomst av grova aspar ger området ett extra värde. FIGUR 16 RIKLIGT MED LÅGOR (C) 10

Område D. Skogsområde bestående av främst gran. Det är tidigare genomhugget men har en del värdekärnor med intressant struktur (äldre skog och död ved) och relativt intressanta arter. Det finns dock ej rikligt med lågor i området men de som finns är relativt grova. Doftskinn (NT), som är en ganska exklusiv art, noterades på flera ställen liksom granticka (NT), ullticka (NT), vedticka (S), fertil garnlav (NT) och lunglav (NT). Område E. I området finns senvuxen tall (dock ej riktigt gamla och grova) och gran på relativt fattig mark (kråkbär, ljung och renlavar). Värdeklass 2: Området bedöms ha ringa mänsklig påverkan. Värdeklass 2: Området har vissa kärnor som absolut har värdeklass 2 där mänsklig påverkan är begränsad, men det finns delar som har mindre intressantare struktur (värdeklass 3). FIGUR 18 SEN VUXEN SKOG PÅ RELATIVT FATTIG MARK (E) Område F. Myrholmar bestående av främst av gran men även en del tall och ett relativt stort lövinslag. Området är tidigare är genomhugget men påverkan är ändock relativt begränsad. Det finns en del lågor som framförallt är relativt färska, men överlag grova. I skogen finns rikligt med lunglav på sälg, björk, och asp och fläckvis rikligt med garnlav (NT) (fertil). Övriga noteringar var harticka (NT), granticka (NT) och kötticka (NT). Värdeklass 2: Området bedöms ha ringa mänsklig påverkan. FIGUR 17 SENVUXEN SKOG MED MYCKET GARNLAV (D) FIGUR 19 EN DEL FÄRSKA LÅGOR (F) 11

Område G. Granskog med inslag av grova aspar som har en stor påverkan från tidigare avverkningar och utdikningar. Det är ett relativt fuktigt skogsområde med mycket mossor och mindre ris (sumpskogskaraktär). Det finns en del stående döda träd samt en del lågor, dock främst av klen dimension. Det finns relativt mycket ullticka (NT) i området och en del granticka (NT), fertil garnlav (NT) samt lunglav (NT). Värdeklass 3: Den mänskliga påverkan i området är väsenlig men området hyser dock vissa värden. Område H. Skogen öster om vägen, ner mot bäcken, är olikåldrig med framförallt gran och strukturen på skogen blir intressantare närmast bäcken där även lövinslaget ökar. Skogen är dock inte riktigt gammal och den mänskliga påverkan är inte obetydlig. Där noterades gränsticka (NT), ullticka (NT), stora grantickor (NT), lunglav (NT) och luddlav (S) samt spår av tretåig hackspett (NT). Väster om vägen är det tätslutande, överlag fuktig, granskog med inslag av tall och lövträd såsom björk och Rönn. Även om det inte är riktigt gammal skog och avverkningsspår finns överallt, finns det fläckvis områden med finare skog och hög andel stående döda träd och lågor, även grova. Rynkskinn (NT) noterades på flera lokaler liksom rikligt granticka (NT). Området har dock överlag få intressanta arter trots rikligt med död ved. I övrig noterades lavskrikor (NT) och mycket spår av spillkråka. Värdeklass 3: Området bedöms överlag hysa vissa värden stor mänsklig påverkan men vissa fläckar har ett högre värde. Område I: Blandskog på myrholme som är skogsbrukspåverkad men hyser en del äldre aspar och tallar. Det är främst de äldre asparna som gör att området bedöms ha ett visst värde. Ullticka (NT) och lunglav (NT) noterades. Värdeklass 3: Området hyser vissa värden. Område J: Blandskog på myrholmar där det finns enstaka riktigt grova tallar och aspar samt enstaka grov låga. Området är dock genomhugget. Vid fuktigare partier växer främst gran. I området finns rikligt med garnlav (NT) (fertil), tickmussling (S), lunglav (NT) samt spår av tretåig hackspett (NT). Värdeklass 3: Området hyser vissa värden. Område K. Blandskogsområde med främst gran och tall. Vissa delar i området är tallbevuxna mossar men dikning förekommer i området. Skogen är genomhuggen och har därmed inte riktigt grova träd eller lågor, men hyser vissa värden. ullticka (NT) noterades rikligt vid några lokaler, i övrigt granticka (NT), kötticka (NT) och fertil garnlav (NT). En tjädertupp stöttes vid en mosse. Värdeklass 3: Området bedöms hysa vissa värden. Område L. Södra delen av området har granskog som är relativt kraftigt påverkad av tidigare avverkningar men den är dock olikåldrig med en del döda träd. Granticka (NT), kötticka och fertil garnlav (NT) noterades. Norra delen av området har mindre spår av avverkningar och inslag av äldre senvuxna tallar och granar på fattigare mark (ljung och renlavar). Lunglav (NT) noterades i nordsluttningen där det blir ett ökat inslag av lövträd. Värdeklass 3: Området bedöms hysa vissa värden, det är främst de äldre senvuxna tallarna på toppen som ger området en karaktär. särskilt grov. Noterade arter var trådticka, ullticka, tickmussling, granticka, vedticka och lunglav. I området finns spår av tretåig hackspett. Värdeklass 3: Området har överlag vissa värden, men någon punkt i östra delen håller även högre naturvärde. Område O. Överlag tät granskog som sedan tidigare är dikad (stora delar ren mossvegetation istället för ris). I området finns någon liten tallbevuxen mosse. Skogen har mycket lågor, dock främst av klenare dimension. Noterade arter var ullticka (NT), granticka (NT) och vedticka (S). Område P. Blandskog av framförallt gran som är genomhuggen och ej riktigt gammal. En viss förekomst av döda träd finns och noterade arter var ullticka (NT), granticka (NT), lunglav (NT), gränsticka (NT) och tickmussling (S). Område Q. Brant sydsluttning med framförallt gran men även en hel del grova aspar och tallar. Skogen är genomhuggen, även träd av klenare dimension, men påverkan från senare tids avverkningar är ändock begränsade. Skogen är olikåldrig men det finns inte så hög andel döda träd. Noterade arter var ullticka (NT), lunglav (NT), fertil garnlav (NT), vedticka (S) och tickmussling (S). Värdeklass 3: Området har strukturella förutsättningar för att få höga naturvärden. Det som främst gör området intressant är hög andel aspar. Område R. I detta område finns en del riktig gamla granar, men det är dock genomhugget och inte särskilt omfattande med grov död ved. Skogen är finare i norr närmast ett nybrutet hygge jämfört med nära myren i söder, där avverkningar skett i större omfattning. Det noteras främst vanliga tickor, men även en rosenticka (NT) noteras i en fin microbiotop. Området har goda förutsättningar för att utvecklas till höga naturvärden inom en relativt kort framtid, ca 50 år. Värdeklass 3: Området har vissa värden och har strukturella förutsättningar för att få höga naturvärden inom relativt kort framtid. Området S. Närmast väg finns tätslutande gran med en del grova träd och viss förekomst död ved, även några grova lågor. Längre upp fuktigare och myrliknande mark med blandskog, dock urdikat. I området finns en del aspar, även äldre. Noterade arter av granticka (NT), tickmusssling (S). Område T. I området finns en del senvuxna granar och tallar på relativt fuktig mark. Det finns en del stående döda träd men inte så mycket lågor, vilket beror på äldre dimensionshuggning vilket gör att det saknas riktigt grova träd. I området noterades granticka (NT), lunglav (NT) samt lavskrika (NT). Område M. Tätslutande fuktig skog med främst gran som är klart skogsbrukspåverkad. Ej särskilt hög ålder eller intressant struktur vilket speglar sig i artförekomsten. I området finns små bäckar samt en kallkälla. Noterade arter var vedticka (S), tickmussling (S), lunglav (NT), luddlav (S), granticka (NT), ullticka (NT) samt spår av spillkråka. Värdekass 3: Även om området är kraftigt påverkat bedöms det hysa vissa värden. Område N. Skogen består främst av gran men inslag av tall olika lövträd. Det är ett tidigare myr- och sumpskogsområde, dock urdikat och genomhugget sedan tidigare. Det finns sporadiskt med grova träd och lågor men överlag är skogen inte 12

REFERENSER Tryckta källor Karström, M. 1997. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket rapport 4692. Nitare, J. (red). 2000. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping. Elektroniska källor http://www.artdata.slu.se/rodlista/ 2011-10-24 http://www.sca.com/sv/skog/natur-och-miljo/naturens-parlor/parlor-i-angermanland/storsjohojden/ 2011-10-24 GIS-data Länsstyrelsernas GIS-tjänster. http://www.gis.lst.se/lstgis/ 2011-06-15 Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor. http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ 2011-06-15 Erhållen GIS-data från SCA. APPENDIX Nedan följer en systematisk lista över noterade intressanta arter som är lätta att observera även vid denna typen av storskalig inventering, samt korta kommentarer om deras signalvärde. Samtliga signalvärden beskrivs utifrån Signalarter (Nitare m.fl. 2000). Storsvampar (Macrofungi) Stjärntagging (NT) En observation inom områden A vid Fängsjön. Signalerar höga naturvården. Granticka (NT) Förekommer i nästan alla områden som bedömts hysa värden, även ibland inom områden som bedömts till VK 4. Arter har ett lägre signalvärde i Norrland. Ullticka (NT) Mycket bra signalart med ett tydligt optimum i orörda eller måttligt påverkade gamla granskogar där det förekommer viss kontinuitet av grov död ved. Är placerad i basen på en s.k. värdepyramid för naturvårdbedömning i norra Norrland. Den förekommer inom många områden som bedömts hysa värden. Gränsticka (NT) Enstaka observationer. Mycket bra signalart med optimum i gamla granskogar där det föreligger lång kontinuitet av grov död ved. Däremot lågt signalvärde vid de tillfällen den påträffas på kvarliggande grova lågor från en tidigare skogsgeneration i nu skötta ungskogar. Harticka (NT) Ett par observationer. Normalt en mycket bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Kötticka (NT) Några observationer. Medelgott signalvärde i denna del av landet, men signalerar vanligtvis höga naturvärden även i norrland. Har klassificerats som gammelskogsindikator. Noterades främst i fuktigare områden. Noteringar i torra områden stärker dess signalvärde. Rosenticka (NT) Noterades inom ett par områden inom Fängsjöns projektområde. Då den har noterats så har det på samma träd och i närområdet ofta funnits fler observationer. Mycket bra signalart för granskogar med långvarig kontinuitet av grova lågor. Är placerad i basen på en s.k. värdepyramid för naturvårdbedömning i norra Norrland men är mer exklusiv söderut. Doftticka (VU) Den signalerar enligt Nitare alltid gamla sälgar och skogsområden med höga naturvärden. Flera dofttickor noterades på en sälg på Storsjöhöjden. Denna var dock lokaliserad inom en tallungskog. I omgivningen fanns dock gott om äldre sälgar. Doftskinn (NT) Noterade inom ett par områden inom Fängsjöns projektområde. Mycket bra indikator ( urskogsindikator ) som visar på lång kontinuitet av grova lågor. 13

Rynkskinn (NT) Ett antal observationer inom Fängsjöns projektområde, även inom områden som haft en tydlig mänsklig påverkan. Normalt sett en mycket bra signalart och har klassificerats som urskogsindikator och placerats högt i en värdepyramid avsedd för naturvärdesbedömning av boreala skogar. Ostticka (VU) En observation inom Fängsjöns projektområde (område A). Normalt en mycket bra signalart. I norra Norrland har den placerats i toppen för värdepyramid avsedd för naturvärdesbedömning av granskog. Blodticka En observation inom Fängsjöns projektområde (område A). Fynd på gran, som i detta fall, har högt signalvärde. Fåglar (Aves) Endast de intressantare noteringarna i området nämns. Fiskgjuse Noterades vid Stugusjön Tretåig hackspett (NT) Spår noterades på många ställen inom Fängsjöns projektområde. inom Lavskrika (NT) Noterades i lämplig biotop på ett flertal ställen inom Fängsjön projektområde samt på något ställe vid Storsjöhöjden. Vedticka Vanlig i skogar med viss förekomst av lågor. Lågt signalvärde i denna del av landet. Tickmussling Ej angiven som signalart i Nitare (2000) men i andra sammanhang. Noterades även i skogar som bedömdes till VK 4. Trådticka En notering på Storsjöhöjden. Medelgod signalart vid låga förekomster, men då svampen uppträder i stor mängd är det en bra signal på bestånd med höga naturvården. Lavar (Lichenes) Lunglav (NT) Förekommer vanligt inom främst Fängsjöns projektområde. Bra indikator och lokaler där den växer på bl.a. björk bör uppmärksammas då sådana förekomster blivit sällsynta pga. luftföroreningar. Luddlav En notering. Tämligen allmän i norra Sverige, men ändå en mycket bra signalart. Garnlav Rika förekomster på en del ställen inom framförallt Fängsjöns projektområde. Ymniga förekomster liksom förekomst av fertila garnlavar är en signal på skog som kan ha höga naturvärden. 14