Miljökrav på fordonstvättmedel

Miljökrav på fordonstvättmedel Kriterier ISSN 1401-2448 ISRN GBG-M-R- -05/13 -SE R 2005:13

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. MILJÖPOLICY Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med mål- och inriktningsdokument och interna miljömål.

MILJÖKRAV PÅ FORDONSTVÄTTMEDEL INNEHÅLL 1. Inledning 2. Kriterierna 3. Kommentarer till kriterierna 4. Allmän bakgrund 5. Om listan med exempel på produkter som uppfyller kriterierna 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

1. INLEDNING KRITERIER FÖR MILJÖANPASSADE FORDONSTVÄTTMEDEL Miljöförvaltningen i Göteborg tog inom ramen för projektet Kemikaliesvepet (1990-1993) fram kriterier för fordonstvättmedel för professionellt bruk som publicerades i en rapport R 1992:15 Miljökrav på biltvättmedel. Mer information om historien bakom kriterierna finns i avsnitt 4. Kriterierna från 1992 ersattes av nya kriterier år 2001 i rapporten R 2001:12, som ställde nya krav på biologisk lättnedbrytbarhet, viktning av toxicitet och en begränsning av flyktiga organiska ämnen. De ändringar som då infördes beskrivs mer detaljerat i rapporten från 2001 (R 2001:12). De förändringar som införts i denna publicering innebär inte en höjning av kravnivå. Vissa undantag har tillkommit för parfymämnen som en följd av Miljöförvaltningens rapport R 2005:5, Fragrances and Biodegradation och beslut i Miljönämnden. Vissa tillfälliga undantag i den tidigare rapporten har tagits bort eftersom de upphört gälla. Texten har dessutom förenklats, i vissa fall förtydligats och en rättelse har gjorts i kriterium 7. De nya kriterierna i denna rapport börjar gälla från och med publiceringsdatum. Eftersom kriterierna inte medför en höjning av kravnivån så behövs ingen övergångsperiod. Kriterierna är kopplade till en lista på Miljöförvaltningens webbplats med exempel på fordonstvättmedel som klarar kriterierna. Se vidare i avsnitt 5. ANPASSNING TILL RENGÖRINGSSITUATIONEN Valet av produkter behöver som regel anpassas efter situationen, t.ex. temperatur, nedsmutsningsgrad och typ av smuts. Under sommarhalvåret räcker det som regel att rengöra med ett schampo. Under del av vinterhalvåret kan det behövas någon form av avfettningsmedel för normal vintersmuts. Saltning och dubbdäck kan i kombination med låga temperaturer innebära särskilt svår smutssituation som kan kräva ett avfettningsmedel anpassat för svår vintersmuts. Förenklat skulle man kunna tala om tre typer av medel: Schampo (S) Avfettningsmedel för normal vintersmuts (A-normal) Avfettningsmedel för hård vintersmuts (A-asfalt) Beteckningarna inom parentes fanns med för alla produkter i den ursprungliga listan och gav användaren en bra information om vilken nedsmutsningssituation som produkten var avsedd att klara av. En del tillverkare på listan använder fortfarande dessa beteckningar för sina produkter, vilket är till fördel för kunderna. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

En följd av försiktighetsprincipen är att man skall minimera riskerna och inte använda farligare eller kraftigare medel än nödvändigt. Ett avfettningsmedel för hård vintersmuts ger oftast en större belastning på miljön än ett schampo för sommarbruk. Genom att anpassa sig till årstid och grad av nedsmutsning och inte använda de kraftigare medlen på listan när de inte behövs så minskar man belastningen på miljön. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

2. KRITERIERNA Dessa kriterier avser endast fordonstvättmedel för professionellt bruk och därför endast produkter som levereras i förpackningar på 3 liter eller mera. Utvändig rengöring av fordon (helfordonstvätt) skall vara ett användningsområde som rekommenderas av leverantören. Kraven är inte avsedda för bedömning av spolarvätskor, avrinningsmedel eller fordonsvaxer. Bedömning av s.k. vaxschampo kan ske varvid vaxkomponenten utelämnas från bedömning. Produkterna skall, när de finns tillgängliga på marknaden, vara anmälda till Kemikalieinspektionens produktregister. 1. Vid bedömning skall samtliga komponenter i medlen redovisas och storleksordning på ingående halter anges. 2. Försiktighetsprincipen skall tillämpas vid bedömning av produkten. 3. Inga komponenter får i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration leda till klassificering enligt gällande föreskrifter 1 i någon av faroklasserna för hälsofara, brandfara eller explosionsfara. Från detta krav undantas komponenter som i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration leder till klassificering enligt gällande föreskrifter 1 i någon av faroklasserna: "Hälsoskadlig" i kombination med riskfraserna R22 eller R65, "Irriterande" i kombination med riskfraserna R36, R37 eller R38. 4. För produkten skall gälla att: C SF TOX < 60 000 C är koncentration av ämnet (mg/l) 2 i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration. SF är en säkerhetsfaktor som är: 1 om det finns toxicitetsdata för alla tre trofinivåerna fisk, Daphnia och alg, 5 det finns toxicitetsdata för två av trofinivåerna och 10 om det endast finns toxicitetsdata för en av trofinivåerna. TOX är ett värde som uttrycker den akuta toxiciteten. Som värde på TOX skall det lägsta LC 50, IC 50 eller EC 50 -värdet användas. 5. Organiska ämnen och deras nedbrytningsprodukter ska vara lätt biologiskt nedbrytbara enligt OECD Guidelines nr 301 A-F. 1 EU:s ämnes- och preparatdirektiv (67/548/EEG och 88/379/EEG med gällande anpassningar) samt de särregler och ämneslistor som gäller i Sverige. 2 Ett samband där koncentrationen kan anges i procent finns under Förtydliganden och undantag. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

Från detta krav undantas konserveringsmedel. De konserveringsmedel som används skall dock ha påvisats vara inherent nedbrytbara enligt OECD Guidelines 302 A-C eller uppvisa >40 % nedbrytning vid test enligt OECD 301 A-F. Det finns även undantag för en polymer och särskilda undantag för parfymämnen 3. 6. Konserveringsmedel får inte vara potentiellt bioackumulerbara enligt OECD guidelines 107, 117 eller 305. 7. Produkten får inte innehålla komponenter som klassificerats som miljöfarliga enligt EG:s ämnesdirektiv (67/548/EEG). Från detta krav undantas organiska ämnen som klassificerats som miljöfarliga enbart på grund av värdet för akvatisk toxicitet ( 1 mg/l). 8. Produkten får inte innehålla komponenter som i EG-harmoniserad bindande klassificering klassificerats som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska inom kategori 1-3 enligt EG:s ämnesdirektiv (67/548/EEG). 9. Flyktiga organiska ämnen skall ha ångtryck < 0,05 kpa vid 20 o C eller en ha en vattenlöslighet > 5 g/l. Sammansatta destillationsprodukter skall ha ångtryck < 0,025 kpa vid 20 o C. Aromatiska organiska föreningar (aromater) får inte ingå i produkten. Undantag finns för resthalter av aromater och för parfymämnen under en viss koncentration. 3 10.Produkten får i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration innehålla högst 5 % tensider och högst 5 % organiskt lösningsmedel eller med organiskt lösningsmedel funktionsmässigt jämförbar komponent. 11. Snabbspaltning skall visas genom att IVL-test 2 på starkast tillåtna brukslösning av produkten ger en mineraloljehalt < 100 mg/l i vattenfas efter 2 timmars separation. Test för den aktuella produkten krävs inte om man kan redovisa att en annan produkt med motsvarande innehåll klarar detta krav. 3 Se under Förtydliganden och undantag. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

FÖRTYDLIGANDEN OCH UNDANTAG Testresultat som behövs för bedömningen skall avse den komponent som används i medlet. Analogiresonemang accepteras endast om de kan motiveras från vetenskaplig synpunkt. Punkt 1 För att en bedömning skall kunna göras är en fullständig redovisning ett grundkrav. Punkt 2 Det innebär bland annat att ett ämne inte får ingå om det finns skäl att anta att ämnet kan orsaka allvarlig skada trots att det uppfyller kraven. För vidare tolkning av försiktighetsprincipen hänvisas till miljöbalken med förarbeten. Punkt 3 Föreskrifterna återges i senaste version av kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter. Punkt 4 Alternativ beräkningsmetod Alternativt kan beräkning ske enligt: C SF < 6 TOX där C i detta fall är koncentration av ämnet i viktprocent i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration. Övriga uttryck i formeln har samma betydelse som i punkt 3. Förtydligande m.m.: Om ett intervall angivits för toxicitetsdata, används undre intervallgräns multiplicerad med 1,2. I första hand bör man använda de toxicitetsvärden för en substans som leverantören uppger. Den som levererar råvaran har ansvar för att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga. För såväl SF som TOX kan dessutom vägledning fås från värden på SF och ToxI i Nordisk Miljömärknings kemikalielista. Om det finns en betydelsefull skillnad, för samma substans, mellan värdena i Kemikalielistan och uppgifterna från tillverkaren, så bör man använda den uppgiftskälla som ger det högsta värdet för kvoten SF/TOX, om inte en utredning visar att den andra källan är mer tillförlitlig. När det gäller akut toxicitet bör man använda värde för känsliga vattenorganismer såsom fisk från släktena Salmo, Salvelinas, Oncorhynchus (laxfiskar), Brachydanio (zebrafisk), Rasbora ("harlequin fish"), Pimephales ("fathead minnow"), Alburnus (löja). Guppy och karp räknas som okänsliga fiskarter. Inom gruppen alger är grönalg av släktena Scemedesmus, Selenastrum eller Chlorella lämpliga arter. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

Punkt 5 Undantag: Tills vidare accepteras polymeren CMC (karboxymetylcellulosa) som förtjockare trots att den inte är biologiskt lättnedbrytbar. Undantag: För parfymämnen gäller, som undantag, att en ester accepteras enligt kriterium 5 om motsvarande alkohol och organiska syra båda är lätt biologiskt nedbrytbara (enligt OECD Guidelines nr 301 A-F). Parfymämnen accepteras vidare om de har testats i två test och funnits vara biologiskt lättnedbrytbara med konsekvent resultat eller om de har testats i fler än två test och funnits vara biologiskt lättnedbrytbara men med viss motsägelse i uppgifterna. Punkt 7 Undantaget när det gäller organiska ämnen som klassats som miljöfarliga enbart på grund av att värdet för akvatisk toxicitet skall ses mot bakgrund av kravet på begränsning av den viktade toxiciteten i punkt 4. Förtydligande: Undantaget gäller för organiska ämnen med beteckningen N i klassificeringslistan i kombination med riskfrasen R50. Punkt 8 EG-harmoniserade bindande klassificering redovisas i Kemikalieinspektionens lista över ämnen och ämnesgrupper med EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning. Listan finns som databasversion på Kemikalieinspektionens webbplats. Punkt 9 Alternativ: Som alternativ till kraven på ångtryck kan följande användas: Ämnen med en kokpunkt >190 C godtas. Destillationsprodukter vilkas kokpunktsintervall har en undre gräns >185 C godtas. Undantag: Aromatiska organiska föreningar (aromater) får inte vara tillsatta till eller ingå i produkten. Som regel innehåller dock normalparaffiner och avaromatiserade naftor en eller några tiondelars procent aromater, vilket accepteras. Aromathalten i tillsatt råvara (lösningsmedel) får dock inte vara större än 0,5 %. Undantag: Parfymämnen som inte klarar kravet i detta kriterium får ändå tillsättas upp till en sammanlagd koncentration av 0,2 procent. Punkt 10 Syftet bakom kravet på begränsning av mängderna tensider och lösningsmedel är att begränsa den mängd organiska ämnen som tillförs reningsverken. Punkt 11 Frågan om snabbspaltning tas upp i Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10 där metoden med IVL-test 2 redovisas i bilaga 5. Bedömning om testets relevans i enskilda fall bör göras mot bakgrund av 1975:10. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

3. KOMMENTARER TILL KRITERIERNA UTGÅNGSPUNKTER FÖR BEDÖMNING En förutsättning för att kunna göra en bedömning är att samtliga komponenter i medlen redovisas. För tolkning av vad försiktighetsprincipen innebär hänvisas till miljöbalken med förarbeten. HÄLSOFARLIGHET Avfettningsmedel baserade på normalparaffiner och andra petroleumbaserade produkter klassificeras som regel som hälsoskadliga med riskfraserna R22 eller R65 på grund av hänsyn till risk för kemisk lunginflammation efter förtäring. Undantaget för produkt motiveras med att kriterierna gäller professionell användning där risk för förtäring av medlen inte bör föreligga. Det bör påpekas att kravet i kriterium 10 på en brukslösning med högst 5% organiska lösningsmedel i praktiken innebär att brukslösningen inte blir klassad som hälsoskadlig med riskfraserna R22 eller R65. Gränsen för denna klassning går som regel vid 10%. VIKTNING AV AKVATISK TOXOCITET Ett ämne klassificeras som giftigt om det lägsta LC50, IC50eller EC50-värdet ligger i intervallet 1-10 mg/l. Om värdet är 1 mg/l eller mindre klassificeras ämnet som akut mycket giftigt. Syftet med en viktning av toxicitetsvärden är att göra det möjligt att använda ämnen med högre toxicitet i motsvarande mindre mängder. Tanken är att en mindre använd mängd kan kompensera för en högre toxicitet. Viktningen sker genom en beräkningsmodell som hämtats från SIS Miljömärkning (beräkning av produktens effektiva akvatiska giftighet). Utgångspunkten är koncentrationen av ämnen d.v.s. tillsatta komponenter i brukslösning med högsta rekommenderade koncentration. I kriterierna redovisas en beräkningsformel och ett gränsvärde där beräkningen utgår från att koncentrationen uttrycks som mg/l. Kravet är att det beräknade värdet skall vara mindre än 60 000. Vid införandet av de nya kriterierna år 2001 sattes detta värde med utgångspunkt från de krav som gällde före 2001 och så att produktens samlade akuta giftighet inte skulle bli större än tidigare. Ytterligare kommentarer till viktningen och motivering till den det maximala värdet finns i Miljöförvaltningens rapport R 2001:12. Det är ofta lättare att utgå från procent, vilket också kan godtas. Med koncentrationen i procent blir gränsvärdet 6 i stället för 60 000. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

KRAV PÅ BIOLOGISK LÄTTNEDBRYTBARHET Ett organiskt ämnes biologiska nedbrytbarhet är en viktig egenskap när det gäller att undvika miljöproblem. Rengöringsmedel har en omfattande användning och ämnen från medlen riskerar att komma ut i vattenmiljöerna i relativt stora mängder trots att en nedbrytning sker i reningsverken. De mer svårnedbrytbara ämnena kan spridas längre bort och finnas kvar i miljön under länge tid än de mer lättnedbrytbara. Även om inga skadliga egenskaper är kända för ämnet så kan det visa sig senare att det har skadliga effekter. Genom att använda biologiskt lätt nedbrytbara ämnen kan man minska dessa risker och begränsa omfattningen av en eventuell påverkan. När det gäller NTA, som är en relativt vanlig komplexbildare i fordonstvättmedel för yrkesmässig användning i Sverige, så har nedbrytningsstudier gett varierande resultat. Ämnet bedöms som biologiskt lättnedbrytbart av ett flertal källor medan andra t ex Nordisk miljömärkning klassificerar NTA som inte lättnedbrytbart. Nordisk miljömärkning tillåter dock NTA i en halt på maximalt 40 g/l brukslösning bil- och båtvårdsmedel. Vid bedömningar av medel enligt kriterierna i denna rapport skall NTA anses vara biologiskt lättnedbrytbar och klara kriterium 5. UNDANTAG FÖR KONSERVERINGSMEDEL Konserveringsmedel bör undvikas och behövs som regel inte när den outspädda produkten redan innehåller tillräckligt höga halter av bakteriehämmande tensider m.m. Ibland kan det finnas behov av att tillsätta konserveringsmedel för att förhindra att biologisk nedbrytning av organiska ämnen i produkten sker innan den skall användas. Konserveringsmedel har som regel en kraftig gifteffekt på vissa organismer, t.ex. bakterier som bryter ner de organiska ämnena. Nedbrytbarhetstester kan därför vara svåra att genomföra, på vanligt sätt, för dessa ämnen. Av denna anledning görs undantag för konserveringsmedel när det gäller lättnedbrytbarhet. För att undvika användning av att svårnedbrytbara konserveringsmedel ställs i kriterium 5 krav på att ämnet skall vara potentiellt nedbrytbart (inherent nedbrytbart enligt OECD 302 A-C) eller relativt lättnedbrytbart (mer än 40 procents nedbrytning enligt OECD 301 A-F). UNDANTAG FÖR PARFYMÄMNEN De undantag för parfymämnen som anges under punkt 5 i föregående avsnitt (Förtydliganden och undantag) motsvarar de som redovisas i Miljöförvaltningens rapport R 2005:5, Fragrances and Biodegradation. Med parfymämne menas ett ämne med luktegenskaper och som tillsätts till en produkt med syftet att ändra produktens lukt. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

BEGRÄNSNING AV FLYKTIGA ORGANISKA ÄMNEN Syftet med detta krav är att begränsa utsläppen av flyktiga organiska ämnen, s.k. VOC (Volatile Organic Compounds). Problemen med flyktiga organiska ämnen är framför allt att människor som vistas i anslutning till tvättplatsen kan exponeras för lösningsmedlen samt att utsläppen bidrar till bildning av marknära ozon - en uppmärksammad luftförorening. För att komma åt dessa problem bör utsläppen av flyktiga organiska ämnen begränsas. Det bästa sättet är att inte använda dem alls. Under en stor del av året fungerar schampo tillräckligt bra vid biltvätt. Det finns alkaliska fordonstvättmedel som kan användas även vid svår vintersmuts. Många av de produkter som används under vintern är emellertid mikroemulsioner som innehåller lösningsmedel. Kriteriet innebär ett krav på att organiska lösningsmedel skall ha låg avdunstning eller vara tillräckligt vattenlösliga. Önskvärt är att så stor del som möjligt bryts ner biologiskt i stället för att avdunsta till luften. Låg tendens till avdunstning är därför en viktig egenskap. Lösningsmedel som är lättlösliga i vatten har också egenskaper som är fördelaktiga t.ex. genom att de kan tvättas ut från atmosfären. Kravet i kriterierna bygger på ångtryck men det finns också viss möjlighet att använda värden på kokpunkter och kokpunktsintervall. Det skulle ligga nära till hands att använda värden på ozonbildningspotential när man ställer krav på de organiska lösningsmedlen. Bland de lösningsmedel som används i biltvättmedel har aromaterna den högsta ozonbildningspotentialen. Ozonbildningspotentialen för aromater är emellertid endast bara cirka dubbelt så hög som hos lösningsmedlen med de lägsta värdena t.ex. etanol. När det gäller avdunstningen och vattenlöslighet så varierar de däremot mycket kraftigt flera tiopotentialer. Det är därför rimligt att anta att skillnaderna i avdunstningspotential och vattenlöslighet kan vara viktigare faktorer för den verkliga ozonbildningen än ämnenas ozonbildningspotentialer. Genom kravet i punkt 9 utesluts i princip alifatiska och alicykliska ämnen med färre än 11 kolatomer och blandningar av sådana. Vidare kommer aromater, limonener och diacetonalkohol inte godtas. Bortsett från diacetonalkohol har dessa lösningsmedel inte heller tidigare accepterats tidigare. Kravet i punkt 9 utesluter aromater. De aromatiska kolvätena har ångtryck som är minst 100 gånger större än gränsvärdet (0,05 kpa vid 20 o C). Vanliga lacknaftor klarar inte heller kravet på ångtryck. För att ingen tvekan skall råda finns ändå i texten till punkt 9 ett tillägg att aromater inte får ingå i produkten. Som regel innehåller de normalparaffiner och avaromatiserade naftor som ersatt lacknaftor dock en eller några tiondelars procent aromater vilket har godtagits. En aromathalt större än 0,5 % råvara (lösningsmedel) som är komponent i produkten skall inte accepteras. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

MILJÖFARLIGA KOMPONENTER En möjlighet är att införa ett krav på att produkten inte får vara klassificerad som miljöfarlig enligt EU:s direktiv 88/379/EEG. Direktivet innebär bland annat att om en produkt innehåller mer än 0,25 % av ett ämne som klassificerats som miljöfarligt så klassificeras själva produkten som miljöfarlig och skall märkas därefter. Motivering till undantag från huvudkravet i punkt 7 Att helt införa ett krav på att produkten inte får vara klassificerad som miljöfarlig begränsar i ett särskilt fall de möjligheter som den viktade toxiciteten är avsedd att ge. Det gäller ämnen, t ex vissa tensider, med ett LC50-värde mindre än eller lika med 1 mg/liter, som får en klassning som mycket giftigt för vattenorganismer och som enbart av denna orsak klassificeras som miljöfarliga vattenmiljö. Ordet enbart i föregående mening innebär att det är ett ämne som är lättnedbrytbart och potentiellt bioackumulerbart. Redan relativt små mängder (mer än 0,25 % ) ett sådant ämne medför att produkten klassas som miljöfarlig, medan man kan ha med hur mycket som helst av ett ämne med ett LC50-värde större än 1 mg/liter och i övrigt samma egenskaper. Det finns många ämnen som är klassade som miljöfarliga enligt klassificeringslistan och som inte alls bör ingå som komponenter i biltvättmedel. En del av dessa ämnen är svårnedbrytbara organiska ämnen t.ex. benz[a]pyren och hexaklorbenzen. Andra är oorganiska miljögifter t.ex. oxider och salter av arsenik, bly och kadmium. Sådana ämnen kan tillsättas i upp till 0,25 % utan att produkten klassificeras som miljöfarlig enligt direktivet. En produkt som klassificeras som miljöfarlig enligt direktivet kan därför vara mindre miljöfarlig än en produkt som inte gör det. Tabellen nedan redovisar sammansättningen av ett hypotetiskt bilschampo. Produkten har en jämförelsevis låg total toxicitet. Båda tensider förutsätts vara biologiskt lättnedbrytbara. TOX mg/l C = maximal koncentration i brukslösning Tensid 1 2 4 % Tensid 2 0,5 1 % Avhärdare 500 2 % Om båda tensiderna är ekotoxikologiskt väldokumenterade (SF=1) så blir den viktade toxiciteten cirka 4 och produkten klarar kravet i punkt 4. Tensid 2 har en giftighet av 0,5 mg per liter. Om det finns mer än 0,25 % av en sådan tensid i en produkt så klassificeras den som miljöfarlig enligt direktivet. Av en endast hälften så giftig tensid kan en produkt innehålla hur mycket som helst utan att klassificeras som miljöfarlig. Det visar på svårigheterna med system för klassificering. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Det är mot denna bakgrund man bör se det förhållande att en produkt som kan accepteras enligt kriterierna i detta dokument ändå skulle kunna vara klassificerad och märkt som miljöfarlig. Kravet i kriterium 7 innebär en begränsning av ett antal klart miljöfarliga oorganiska ämnen som normalt inte förekommer i biltvättmedel. Dessutom motverkar det inte kriterium 4 som begränsar den sammanlagda viktade toxiciteten. Ändrade formuleringar i kriterietext mm För att rätta till en felaktighet i rapporterna R 2001:12 och R 2001:13 har text i punkt 7 i avsnitten Kriterierna och Förtydliganden och undantag ändrats. Ändringen består i att värdet 10 mg/l ersatts med 1 mg/l. Ordet enbart har även lagts till i kriterietexten (avsnittet Kriterierna, punkt 7). Tanken bakom undantaget är att toxiciteten hanteras genom kravet på en gräns för viktade toxicitet och att undantag därför skulle göras när ett ämne klassats som miljöfarligt enbart på grund av sin höga toxicitet. Detta framgår av avsnittet Miljöfarliga komponenter i kommentarerna till kriterierna. Ett ämne som klassas som miljöfarligt enbart på grund av sin höga toxicitet är biologiskt lättnedbrytbart och inte potentiellt bioackumulerbart men har en toxicitet som är mindre än eller lika med 1 mg/l. Gränsen 10 mg/l som anges i de tidigare kriterierna är felaktig och i sammanhanget ologisk. Detsamma gäller de kombinerade riskfraserna R50-53 och R51-53 i förtydligandet på sidan 6. Enligt den nya texten kan undantag från grundkravet i punkt 7 (att ämnen klassade som miljöfarliga inte får ingå) medges för organiska ämnen som klassats som miljöfarliga enbart på grund av värdet för akvatisk toxicitet. Efter detta anges inom parentes 1 mg/l. Ändringarna innebär inte någon reell skillnad när det gäller för vilka ämnen undantag kan göras enligt punkt 7. CANCERFRAMKALLANDE, MUTAGENA OCH REPRODUKTIONSTOXISKA ÄMNEN En inriktning i senare tids svensk kemikaliepolitik har gällt avveckling av s.k. CMR-ämnen d.v.s. cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen. Beroende på hur starka vetenskapliga bevis det finns placeras dessa ämnen i en av tre kategorier. Kategori 1. Ämnen för vilka det är bevisat att skador uppkommer hos människa. Kategori 2. Ämnen för vilka det finns klara bevis om skadliga effekter vid djurstudier. Sådana ämnen skall betraktas som om de kan orsaka motsvarande skador på människa. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

Kategori 3. Ämnen för vilka det finns belägg från relevanta studier, men de är otillräckliga för att placera ämnet i kategori 2. Sådana ämnen skall betraktas som om de möjligen är mutagena på människa. För att det skall vara klart vilka ämnen som avses och undvika olikheter på grund av att leverantörer har gjort olika bedömningar så hänvisas i kriterium 8 till EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning. Det innebär att kriteriet gäller för de ämnen som i EG-harmoniserad bindande klassificering klassificerats som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska inom kategori 1-3 enligt EG:s ämnesdirektiv (67/548/EEG). Vilka dessa ämnen är framgår av Kemikalieinspektionens lista över ämnen och ämnesgrupper med EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning. Listan finns som databasversion på Kemikalieinspektionens webbplats. En genomgång av CMR-ämnen i klassificeringslistan visar att sådana ämnen som regel inte ingår i biltvättmedel. FÄRGÄMNEN OCH PARFYMER Det är inte vanligt att fordonstvättmedel för yrkesmässigt bruk i Sverige innehåller färgämnen eller parfymer, men det förekommer. Avsikten med parfymer kan vara att maskera dålig lukt från komponenter. Parfymer kan vara hälso- och miljöfarliga men vanligen är uppgifter om hälso- och miljöeffekter bristfälliga. Man har funnit att vissa parfymämnen lagras i fettvävnad och kan återfinnas t.ex. i bröstmjölk. Färgämnen tillsätts ibland för att ge bilvårdsprodukter ett visst utseende och för att t.ex. underlätta dosering och undvika förväxling. Färgämnena oftast syntetiskt framställda och miljöegenskaperna är dåligt undersökta. Med utgångspunkt från dessa förhållanden finns det inte någon anledning att göra generella undantag för färgämnen eller parfymer. Färgämnen eller parfymer accepteras men skall i princip underkastas samma granskning som övriga komponenter. Det skulle vara positivt om parfymer och färgämnen med goda hälso- och miljöegenskaper tas fram och utprovas. En sådan utveckling skulle framför allt innebära fördelar n för andra typer av produkter, där parfymer och färgämnen är mer vanliga. Det är mot denna bakgrund som förslag till undantag för parfymämnen har tagits fram. De innebär, i huvudsak, att en ester accepteras om motsvarande alkohol och organiska syra båda är lätt biologiskt nedbrytbara. För mer information hänvisas till Miljöförvaltningens rapport R 2005:5, Fragrances and Biodegradation. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4. ALLMÄN BAKGRUND HISTORISK BAKGRUND Miljönämnden i Göteborg antog 1989 en handlingsplan med syftet att eliminera eller kraftigt minska användningen av farliga kemikalier i Göteborg. Planen beviljades anslag av kommunfullmäktige och därmed hade möjligheter skapats för det projekt som gjorde sig känt som Kemikaliesvepet. Kemikaliesvepet fick formen av ett treårigt projekt med början i augusti 1990. Projektet utvecklades till att i olika delprojekt inrikta sig inte bara mot enskilda ämnen utan också mot ämnesgrupper, produkter och särskilda användningsområden. En viktig sådan inriktning var att främja framtagandet och användningen av miljöanpassade produkter. Kemikaliesvepet inbjöd representanter för Petroleumhandlarnas Riksförbund och OK till ett möte för att diskutera vissa bilvårdsmedel på bensinstationernas butikshyllor. Vid mötet uttryckte representanterna sin oro över farliga kemikalier som fortfarande ingick olika biltvättmedel, t.ex. aromater i avfettningsmedlen. Man föreslog därför att Kemikaliesvepet i samarbete med tillverkare och användare skulle undersöka om det gick att ta fram mer miljöanpassade medel som hade en godtagbar funktion. Kemikaliesvepet lät därför ta fram kriterier för miljöanpassade biltvättmedel. Kriterierna publicerades i en rapport 4. Projektet vände sig med dessa kriterier till ett stort antal tillverkare med en fråga om de hade eller var beredda att ta fram produkter som uppfyllde kraven. Avsikten var att sedan testa produkterna i full skala. Ett 20-tal föreslagna produkter bedömdes klara kraven. Under vintern 1991-1992 provades åtta av dessa produkter i full skala vid ett drygt 20-tal automattvättanläggningar i Göteborgsområdet. En projektgrupp bildades med representanter för bland annat Göteborgs VA-verk, Göteborgsregionens kommunalförbund, Petroleumhandlarnas riksförbund och OK Väst. Man fann att sju av åtta testade medel fungerat likvärdigt eller bättre än tidigare produkter. En produkt bedömdes ha fungerat sämre. Betydande förbättringar i arbetsmiljön konstaterades. När det gällde skötseln av borstar hade de nya medlen i vissa fall inte fungerat lika bra. Hälften av tillfrågade biltvättar menade att borstarna var lika rena eller renare än tidigare. Variationerna i vården av anläggningarna var dock stora och det fanns också skillnader mellan produkterna. I en del fall hade borstarna inte behövt rengöras alls, i andra fall behövdes rengöring flera gånger per vecka. 4 Miljökrav på biltvättmedel. Rapport 1992:15 från Miljöförvaltningen i Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

KEMIKALIESVEPETS LISTA Efter försökens genomförande utlovade Miljöförvaltningen på begäran av Petroleumhandlarnas riksförbund och OK Väst att upprätta en lista över medel som uppfyller kraven. Listan som från början var avsedd för Göteborgsområdet har efter hand fått en omfattande användning av företag och kommuner i hela landet. Från början innehöll listan 20 produkter. I dag är det cirka 500 produkter från ett 50-tal leverantörer. Ytterligare en lista "Produkter för särskild avfettning" kom till under 1993 som en följd av önskemål om alternativ till lacknafta för att bland annat rengöra svårt smutsade partier vid fordonstvätt. Se vidare i särskild rapport. SVÅRA VINTERFÖRHÅLLANDEN Sedan projektet startade har medel på listan använts över hela landet och i stort sett tycks medlen fungera bra. Det påpekas emellanåt att de miljöanpassade medlen fungerar bra under gynnsamma klimatförhållanden, men att vinterväder oftast kräver mer effektiva rengöringsprodukter. Det är inte känt om detta skulle gälla för alla produkter på listan. Alla medel för svår vintersmuts på listan fungerar givetvis inte lika bra. Erfarenheterna från försöken under 1992-93 var även att det fanns stora skillnader mellan olika anläggningar. Vid kraftig kyla kan det vara svårt att effektivt rengöra ett nedkylt fordon. De största problemen med svår smuts inträffar emellertid inte vid kraftig kyla utan under perioder när temperaturen växelvis ligger över och under nollpunkten. Vid svår smuts är avfettningsmedel med aromatiska kolväten (aromater) effektiva liksom kallavfettningsmedel med hög halt av lösningsmedel kan fungera bättre på kraftig nedkyld plåt. Aromater och lättare kolväten bör dock undvikas med hänsyn till arbetsmiljön, vattenmiljön och utsläppen till luften. Det ställs allt hårdare krav på minskade utsläpp av flyktiga kolväten till luften. När det gäller s.k. kallavfettning av fordon så har det inte accepterats i Göteborg under de senaste 30-40 åren sedan Göteborgs VA-verk ställt krav på att man skulle gå över till medel med mindre mängder lösningsmedel. Man bör inte heller från kundernas sida ställa orimliga krav på en snabb automattvätt. Frågan är om man skall kunna förvänta sig att på sex minuter i en automattvätt få ren en bil med intorkad smuts från flera månaders användning. Miljöförvaltningens inställning är att miljöanpassade medel skall användas så länge som de kan ge ett godtagbart resultat. Ett flertal tillverkare och användare framhåller att det går att få en tillräckligt bra rengöring med sådana medel. Om det framkommer resultat som mer konsekvent motsäger detta så kan det vara en anledning till att i ett förnyat projekt undersöka vilka svårigheterna och möjligheterna är. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

ANLÄGGNINGAR MED EGNA RENINGSVERK Kraven i denna rapport utgår från en situation där avloppsvattnet efter oljeavskiljare avleds till kommunalt reningsverk. Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för fordonstvätt med krav på rening och vattenåtervinning. Bedömning av i vilken utsträckning kriterierna i denna rapport är relevanta för rengöringsmedel i anläggningar med särskilda installationer måste utgå från anläggningens utformning i det enskilda fallet. Man bör beakta de utsläpp som sker från anläggningen, inte enbart till vatten utan även till luft och via avfallet. LISTAN OCH MILJÖLAGSTIFTNINGEN Frågan ställs ibland om vilken juridik status listan över accepterade biltvättmedel har. Den är som framgår av avsnittet om bakgrunden enbart en lista med exempel på miljöanpassade medel som uppfyller vissa särskilda krav. Genom att listan har fått stor spridning och användning inom hela landet har den fått betydelse för möjligheterna att marknadsföra och sälja produkter. På vissa håll, t.ex. hos utländska tillverkare, har listan uppfattats som en lagreglerad lista som användare är skyldiga att hålla sig till. Det finns därför anledning att framhålla att listan eller kriterierna bakom listan inte är något krav från en myndighet eller enligt svensk lagstiftning. Listan upprättades efter önskemål från representanter för användare av biltvättmedel i samband med det projekt som inom Kemikaliesvepets ram som Miljöförvaltningen genomförde under 1992. Den var avsedd att vara ett hjälpmedel för användare av biltvättmedel att välja miljöanpassade produkter. Den kan också vara ett hjälpmedel när man skall ta hänsyn till miljöbalkens regler om försiktighet och produktval. Dessa regler finner man i miljöbalkens andra kapitel, 3 och 6. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. På samma sätt som för miljömärkta produkter kan de kriterier som ligger bakom listan sägas ange en nivå av miljöanpassning, i betydelsen minskad risk för hälsan och miljön. De produkter som finns med på listan är exempel på produkter som ligger på eller över denna nivå. Listan kan från den Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

utgångspunkten användas som ett hjälpmedel när man skall tillämpa försiktighetsprincipen och produktvalsregeln. Produkter som inte är med på listan kan i enskilda fall vara minst lika miljöanpassade som produkter på listan. Den som har försäkrat sig om detta när det gäller en produkt som skall användas tar lika stor hänsyn till försiktighetsprincipen och produktvalsregeln som om man använder en produkt från listan. Utöver kraven i miljöbalken kan särskilda krav gälla vid anslutning av vissa avloppsvatten till det kommunala avloppsnätet. Kommunerna vatten- och avloppsverk är skyldiga att ta emot hushållsspillvatten eller därmed jämförligt spillvatten. Avloppsvatten från fordonstvättar räknas inte dit. Anslutning av sådant avloppsvatten sker enligt avtal där särskilda krav kan ställas. 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5. OM LISTAN MED EXEMPEL PÅ PRODUKTER SOM UPPFYLLER KRITERIERNA Kriterierna är kopplade till en lista på Miljöförvaltningens webbplats med fordonstvättmedel som klarar kriterierna. Listan finns på Miljöförvaltningens webbplats http://www.miljo.goteborg.se. Listan revideras löpande. SÅ TILLFÖRS NYA PRODUKTER TILL LISTAN För att en produkt skall kunna tillföras listan krävs att den uppfyller de uppställda kriterierna. Kontroll av detta sker på tillverkarens eller leverantörens initiativ. Tillverkaren eller leverantören beställer en granskning hos en kompetent konsult och förser denne med de uppgifter om produkten som behövs. Konsulten skall ha nödvändig kompetens och från denna synpunkt ha granskats och accepterats av Miljöförvaltningen. Granskningen sker inte med kemiska analyser av produkten utan genom att man bedömer den formulering (recept) som lämnats in och som talar om vilka komponenter som ingår i produkten och storleksordningen när det gäller mängderna av de olika tillsatserna. Granskningen sker således med utgångspunkt från den sammansättning som tillverkaren anger. Om en produkt bedöms klara kriterierna utfärdar konsulten ett intyg om detta. Ett sådant intyg krävs för att Miljöförvaltningen skall föra upp en produkt på listan. KONTROLL AV PRODUKTER PÅ LISTAN M.M. Miljöförvaltningen utför kontroller av de produkter som finns med på listan. Proverna har lämnats in för analyser t.ex. har aromathalt eller innehåll av katjontensider analyserats. Då skäl funnits har förvaltningen låtit utföra mer omfattande analyser av enskilda medel. I flera fall har kontroller medfört att produkter tagits bort från listan. I sådana fall har tillverkaren eller leverantören möjlighet att efter ny granskning återigen få med produkten på listan. Tillverkare eller leverantörer vars produkter visat sig vid upprepade tillfällen inte uppfylla kriterierna kan tas bort från listan. Produkter kan också tas bort från listan på begäran av aktuell tillverkare eller leverantör eller när företag upphör. Den 1 januari 2006 inför miljöförvaltningen en avgift för produkter på listan. Avgiften är avsedd att bekosta hanteringen av listan, inklusive kontroller. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-2448, ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2004:1 Årsrapport 2003 Bokslut och resultat för Göteborgs Miljönämnd R 2004:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfaunan i Göteborgs kommun 2003 R 2004:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa inom Göteborgs kommun 2003 R 2004:4 Marina algers utbredning inom Göteborgs skärgård R 2004:5 Miljörapport för 2003 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2004:6 Agenda 21- rapport för 2003 En beskrivning av Göteborgs 21 stadsdelar R 2004:7 Budget 2005 R 2005:1 Årsrapport 2004 Bokslut och resultat för Göteborgs Miljönämnd R 2005:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfaunan i Göteborgs kommun 2004 R 2005:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun 2004 R 2005:4 Ekologiskt fotavtryck - en beräkning för göteborgaren R 2005:5 Fragrances and Biodegradation R 2005:6 Lavar och luftföroreningar Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet mellan 1999-2004 R 2005:7 Hållbara måltider i Lundby och Majorna Ett projekt inom Agenda 21Göteborg R 2005:8 Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Huvudrapport R 2005:8a Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport a - ansökningar och underlag R 2005:8b Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport b - demografi, attityder och rökvanor R 2005:8c Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport c - utvärdering R 2005:8d Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport d - bildpresentation av TTI-projektet R 2005:8e Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport e - sammanfattning på arabiska R 2005:8f Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) Delrapport f - sammanfattning på serbiska, kroatiska och bosniska R 2005:9 Miljörapport 2004 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2005:10 Agenda 21-rapport 2004 En beskrivning av arbetet i Göteborgs 21 stadsdelar R 2005:11 Inventering av dvärgålgräs utmed göteborgskusten R 2005:12 Budget 2006 R 2005:13 Miljökrav på fordonstvättmedel. Kriterier R 2005:14 Miljöanpassade produkter för särskild avfettning. Kriterier PM (ISSN 1401-243X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2004:1 PM 2004:2 PM 2004:3 PM 2004:4 PM 2004:5 PM 2004:6 PM 2004:7 Producentansvar för förpackningar Ett tillsynsprojekt. Kosmetiska och hygieniska produkter i butik Ett tillsynsprojekt Rätt på etikett Ett märkningsprojekt av charkprodukter Partikelhalter i Göteborg Föroreningstransport till Göta Älv - beräkning av läckage från förorenade områden. Fräscht på smörgåsen? En undersökning av konsumtionsfärdigt smörgåspålägg Färgade räkor. Ett provtagningsprojekt i Fiskhamnen. PM 2005:1 Tidskapseln - Göteborg 2050 Tankar och visioner om framtiden PM 2005:2 Ringöns industriområde Inventering och tillsyn 2004 PM 2005:3 Rätt på etikett En uppföljning av märkningsprojektet 2003 PM 2005:4 Samlad tillsyn i Lundby