1 AVTAL OM ANSVAR FÖR LOKAL OCH REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK I SKÅNE Beslutat i kommunfullmäktige den 10 december 1998, 205. 1. Parter Avtalsslutande parter är Kommunerna i Skåne län: Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga och Östra Göinge samt Region Skåne. Avtalet skall godkännas av Regionförbundet Skåne. 2. Bakgrund Lagstiftningen Ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken regleras i lagen om ansvar för viss kollektiv persontrafik, SFS 1997:734. Denna lag trädde i kraft den 1 januari 1998 och ersatte då lagen om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik, SFS 1978:438. Den aktuella lagen anger att det i varje län skall finnas länstrafikansvariga som ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken. De länstrafikansvarigas uppgifter skall handhas av en trafikhuvudman. De länstrafikansvariga ansvarar också för persontransporter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst eller lagen (1997:735) om riksfärdtjänst i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter enligt någon av dessa lagar till trafikhuvudmannen i länet. Enligt lagen åligger det trafikhuvudmannen att verka för att den lokala och regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för funktionshindrade. För Skåne län gäller särskilda övergångsbestämmelser under 1998. Dessa innebär dels? att det till utgången av 1998 skall finnas länstrafikansvariga i vart och ett av de båda tidigare Skånelänen, dels? att kommunerna och landstingen kan komma överens om att det regionförbund, som bildats enligt lagen (1996:415) om försöksverksamhet med regionförbund, dvs Regionförbundet Skåne, skall vara länstrafikansvarigt. Från och med 1999 gäller lagens huvudregel att det i Skåne län skall finnas en trafikhuvudman för hela länet.
2 Länstrafikansvariga i Skåne län från 1999, liksom i flertalet andra län, är landstinget och kommunerna gemensamt. Landstinget och kommunerna kan komma överens om att antingen landstinget eller kommunerna skall vara länstrafikansvariga. Ett landsting eller ett regionförbund som ensamt är länstrafikansvarigt skall också vara trafikhuvudman. I övriga fall skall trafikhuvudmannen vara ett kommunalförbund. Det kan också vara ett aktiebolag om alla parterna är överens om detta. Kollektivtrafikens organisation i Skåne 1981-1998 När de länsvisa trafikhuvudmännen organiserades 1981 skedde det i båda de tidigare Skånelänen i form av aktiebolag som ägdes gemensamt av kommuner och landsting. I Kristianstads län bestod denna form för trafikhuvudmannaskapet till utgången av 1997. I Malmöhus län skedde en ombildning av huvudmannaskapet vid årsskiftet 1991/1992 då Malmöhus läns landsting tillsammans med Malmö stad blev huvudman genom ett gemensamt kommunalförbund, Kommunalförbundet för Malmöhus läns Kollektivtrafik. Regionförbundet Skåne är huvudman för kollektivtrafiken i Skåne under 1998. Det är en interi - mistisk lösning, som bygger på lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning samt lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med regionförbund. Regionförbundet upphör vid utgången av 1998. Överföringen av ansvaret till Regionförbundet genomfördes genom att Regionförbundet tog över de huvudmannafunktioner som tidigare låg på respektive Kristianstads Läns Trafik Aktiebolag och Kommunalförbundet för Malmöhus läns Kollektivtrafik. Ägandet av länstrafikbolagen i de båda tidigare länen fördes över till Regionförbundet. Verksamheten lokaliserades till Hässleholm. Utgångspunkt för huvudmannaskapet under Regionförbundet Skåne är de ekonomiska ramar för 1998 som de tidigare huvudmännen beslutat och de modeller för fördelning av underskott mellan kommuner och landsting som tillämpats i de båda tidigare länen. Överföringen av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till Regionförbundet den 1 januari 1998 innebar att Regionförbundet gick in under en rad avtal:? Konsortialavtal 1980-02-23 mellan kommunerna i dåvarande Malmöhus län och Malmöhus läns landsting om huvudmannaskap för lokal och regional kollektivtrafik i Malmöhus län.? Avtal 1991-06-12 mellan Malmöhus läns landsting, Malmö kommun och övriga kommuner i det tidigare Malmöhus län om huvudmannaskapet för kollektivtrafiken i Malmöhus län.? Uppdragsavtal i december 1995 mellan Kommunalförbundet för Malmöhus läns Kollektivtrafik och Länstrafiken i Malmöhus län AB.
3? Konsortialavtal 1980-05-31 (reviderat 1995-06-20) mellan landsting och kommuner i det tidigare Kristianstads län om huvudmannaskapet för kollektivtrafiken i det tidigare Kristianstads län.? Avtal i juni 1991 mellan trafikhuvudmannen och Landskrona kommun om trafiken till och från Ven samt trafiken på Ven.? Avtal i december 1995 mellan Kommunalförbundet för Malmöhus läns Kollektivtrafik och Lunds kommun om ansvaret för stadstrafiken i Lund. Detta avtal har ersatts av ett nytt avtal för 1998 mellan Regionförbundets nämnd för kollektivtrafik och Lunds kommun.? Överenskommelse 1996-12-17 angående stadstrafiken i Helsingborg.? Avtal 1997-10-15 om bildande av ett sammanhållet huvudmannaskap för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne. De ovan nämnda avtalen upphör att gälla vid utgången av 1998. Diskussion pågår med Lunds kommun om stadstrafiken i Lund och med Landskrona kommun om trafiken mellan Landskrona och Ven från och med 1999. Avtal om denna trafik förutsätts under 1998. 3. Länstrafikansvarig och huvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne från den 1 januari 1999. Region Skåne är länstrafikansvarig och huvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne, enligt lagen (SFS 1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik, från den 1 januari 1999. Överföringen av länstrafikansvar och trafikhuvudmannaskap från Regionförbundet Skåne till Region Skåne sker genom godkännande av detta avtal av samtliga kommuner i Skåne samt Region Skåne. 4. Ansvar för kollektivtrafikens infrastruktur Vid utgången av 1998 upphör de avtal att gälla som tidigare reglerat ansvaret för trafiken och ekonomin samt ansvaret för hållplatser och andra delar av kollektivtrafikens infrastruktur i båda de tidigare Skånelänen. Från 1999 fördelas ansvaret för kollektivtrafikens infrastruktur enligt följande: Planering och samordning Som ansvarig för kollektivtrafiken skall Region Skåne planera för en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken vad gäller effektivitet, tillgänglighet, kundanpassning, framkomlighet m. m. Som en del i detta ansvar skall Region Skåne, inom ramen för den planering av investeringar i regionala
4 trafikanläggningar som Region Skåne handhar, planera för sådana investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur som är ägnade att främja kollektivtrafikens utveckling enligt ovan. Kommunerna skall skapa goda planmässiga förutsättningar för kollektivtrafiken och för de infrastrukturinvesteringar som krävs för att trafiken skall kunna planeras och genomföras på ett effektivt sätt. Region Skåne ges möjlighet till insyn och medverkan i arbetet med översiktsplaner, detaljplaner och andra utvecklingsprogram i kommunerna som kan ha betydelse för kollektivtrafiken. Aktuella planer och program skall överlämnas till Region Skåne för yttrande före antagande. Region Skåne samordnar genomförandet av aktuella investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur. Investeringar För investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur utgår för närvarande statsbidrag med normalt 50 % och i vissa fall med 75 % av totalkostnaden. Den del av kostnaden som inte täcks genom statsbidrag måste täckas av regionen, d.v.s. i Skåne av kommunerna och Region Skåne. Region Skåne bidrar till investeringarna enligt följande:? Större åtgärd med stor regional nytta. Region Skåne kan i sådana fall bidra med upp till 25 % av totalkostnaden för den del som överstiger 5 miljoner kronor. Åtgärden kan avse bussterminal eller annan busstrafikanläggning, med stor andel resande från andra kommuner.? Åtgärd med stor trafikekonomisk nytta, men som för vissa resandegrupper ger stora negativa konsekvenser. Region Skåne kan bidra med upp till 50 % av totalkostnaden. Exempel kan vara när bussen flyttas ut från bygatan i en mindre ort till en förbifart och där den nya vägen innebär längre gångavstånd.? Väderskydd i Region Skånes standard. Region Skåne bidrar med 25 % av totalkostnaden för nya väderskydd som följer den standard Region Skåne fastställer. Kommunerna skall ställa egen mark till förfogande för terminaler, hållplatser, körvägar m.m. som krävs för en ändamålsenlig kollektivtrafik. Kommunerna står för den del av kostnaden som inte täcks av bidrag från staten eller från Region Skåne. Drift och underhåll Ansvaret för drift (inkl. städning) och underhåll fördelas enligt följande: Region Skåne: Hållplatsskyltning, informationssystem och anordningar för passagerarnas komfort (t ex väderskydd, bänkar och papperskorgar) i de fall där dessa följer Region Skånes standard.
5 Kommunen: Körytor för bussar, vägbelysning, anslutande gång- och cykelvägar, cykelställ, övriga markanläggningar inom kommunens väghållningsområde samt anordningar för passagerarnas komfort i de fall där dessa inte följer Region Skånes standard. 5. Region Skånes uppgift Region Skåne skall upprätthålla en tillfredsställande kollektivtrafikförsörjning i alla delar av Skåne. Region Skåne skall verka för att öka kollektivtrafikens attraktivitet och för att Skåne kan fungera som en sammanhållen region för boende, arbete, utbildning, service, kultur m m. I uppgiften som trafikansvarig och trafikhuvudman ingår att verka för samordning av trafiken i länets olika delar, av olika former av trafik, av taxe- och biljettsystem m.m., att verka för en ändamålsenlig samordning av färdtjänst, sjukresor och skolskjutsning samt för ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Region Skåne skall? verka för att behovet av trafik mellan Skåne och angränsande län samt mellan Skåne och Danmark blir tillgodosett,? tillsammans med de andra berörda intressenter verka för god tillgänglighet till knutpunkter i de nationella och internationella trafiksystemen samt? även i övrigt verka för en ändamålsenlig utveckling av kollektivtrafiken och av kollektivtrafikens förutsättningar. Utgångspunkt för den trafik Region Skåne bedriver är den trafik som upprätthålls i länets olika delar vid tiden för övertagandet. Trafikutbudet skall baseras på resenärernas efterfrågan och inriktas på en effektiv användning av tillgängliga resurser. 6. Ansvarsområde Region Skåne bär efter övertagande av huvudmannaskapet enlig ovan sådant ansvar för trafiken i Skåne som förutsätts i lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik. Region Skåne tar över ansvar för den trafik som Regionförbundet Skåne vid övertagandet har ansvar för. Till denna hör bl.a. länsbusstrafik i hela länet, stadstrafik i större tätorter, persontrafik på järnväg med Pågatåg, Österlenaren och (del i) Kustpilen, trafik mellan Landskrona och Ven, kompletteringstrafik och närtaxitrafik. Region Skåne har även, enligt överenskommelse med berörda intressenter, ansvar för samordning och upphandling av färdtjänst.
6 7. Trafikens finansiering Region Skåne bär hela kostnaden för en tillfredsställande trafikförsörjning i hela Skåne. Överföringen av kostnadsansvaret för trafiken till Region Skåne finansieras enligt följande:? Region Skåne tar över kostnadsansvar och debiteringsutrymme som tidigare legat på landstingen i de båda tidigare Skånelänen.? Skatteväxlingar mellan de båda tidigare Skånelandstingen och kommunerna inom respektive landstingsområde.? Överföring av det ansvar för trafiken Malmö kommun haft samt motsvarande debiteringsutrymme. Dessa regleringar ingår i Överenskommelse om kostnadsutjämning i Skåne län inför bildandet av Region Skåne den 1 januari 1999. Region Skåne skall ge kommunerna möjlighet att köpa till trafik utöver den trafik Region Skåne själv står för. Sådan tillköpt trafik betalas till självkostnadspris. Tillköp av trafik påverkar inte det nationella systemet för utjämning av kostnader mellan kommuner och landsting. 8. Överföring av personal, tillgångar och skulder från Regionförbundet till Region Skåne I och med att Regionförbundet Skåne upphör och Regionförbundets uppgifter som trafikhuvudman förs över till Region Skåne förs den organisation samt de tillgångar, skulder, rättigheter och skyldigheter i Regionförbundet, som är knutna till trafikhuvudmannaskapet, över till Region Skåne. Aktierna i Kristianstads Läns Trafik Aktiebolag, Länstrafiken i Malmöhus län AB samt Trafikservice AB förs över från Regionförbundet Skåne till Region Skåne. I enlighet med avtal 1997-10-15 skall ersättning för aktierna i bolagen utgå till de parter som ägde aktierna före 1998. Aktierna värderas till sitt nominella belopp. Ersättningen för aktierna skall erläggas i samband med de ekonomiska regleringa r som görs mellan kommuner och landsting vid bildandet av Region Skåne. Borgensåtaganden som är knutna till trafikhuvudmannaskapet under Regionförbundet Skåne förs över till Region Skåne. 9. Former för planering och beslut Region Skånes arbetssätt skall präglas av en ambition att samtidigt utveckla trafikförsörjningen med utgångspunkt i ett övergripande skånskt perspektiv och tillgodose de lokala resbehoven.
7 Region Skåne skall utveckla former för planeringen som ger kommunerna i Skåne möjligheter att utöva inflytande över trafiken inom sitt nätområde direkt i planeringsprocessen. Samråd skall ske med kommunerna enskilt eller i grupp. Kommunerna ges möjlighet att nominera ledamöter till särskilda beredningsgrupper. Formerna för dessa gruppers arbete liksom indelningen av Skåne i lämpliga delregioner bestäms gemensamt. Formerna för den kommunala insynen och delaktigheten i planeringsprocessen kan härutöver preciseras enligt följande: Arbeten av strategisk betydelse läggs upp så att hänsyn tas till kommunernas intresse av att medverka och påverka resultaten. Det kan ske genom att kommunala resurser engageras i arbetet, genom referensgrupper och seminarier och genom traditionell remissbehandling. I arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet, som är ett brett och strategiskt arbete, skall kollektivtrafikfrågorna behandlas som en integrerad del. En modell utvecklas för löpande samråd mellan trafikhuvudmannen och varje kommun. Dessa samråd skall behandla dels innehållet i verksamheten, dels olika projekt, problem och frågeställningar som trafikhuvudmannen och kommunerna har att lösa tillsammans för att trafiken skall fungera på ett bra sätt. Beredningsgrupper skapas där flera kommuner tillsammans med varandra och med trafikhuvudmannen kan behandla gemensamma frågeställningar. Sammansättningen och gruppernas roll bör utformas utifrån ett brett synsätt där behoven av samverkan inom flera områden beaktas. Grupperna bör arbeta med hela spektrat av regionala utvecklingsfrågor. Anpassning får ske till de former som samlat skall tillämpas för samverkan mellan regional och kommunal nivå. Denna modell tillämpas till och med år 2000. En allsidig utvärdering görs som underlag för fortsatt arbete. 10. Fortsatt utveckling Region Skåne har som huvudman för kollektivtrafiken ansvar för en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken och för att denna bedrivs i ändamålsenliga former. Följande utgångspunkter skall bilda underlag för och prövas i det fortsatta arbete som avser den långsiktiga utvecklingen av trafiken. Förändringsarbetet? Försörjningen med kollektivtrafik är en gemensam angelägenhet. Innehåll och verksamhetsform skall behandlas i en bred dialog med kommuner och andra intressenter i Skåne.? Arbetet skall var utvecklingsinriktat och stödja en önskad utveckling av såväl regionen i dess helhet som av dess olika delar.
8? Erfarenheter, kompetens och resurser från de båda tidigare länen skall tas tillvara. Trafikförsörjning? Det gemensamma skånska perspektivet och möjligheterna att stärka utvecklingen av en sammanhållen region för boende, arbete, utbildning, kultur och service skall ligga till grund för utvecklingen av transportsystemet. En viktig utgångspunkt är att de olika delarna av Skåne skall knytas till varandra och att människor och företag i olika orter skall få en god tillgänglighet till viktiga remål. Möjligheterna att resa skall utvecklas oberoende av den tidigare länsgränsen.? Kollektivtrafiken har en viktig roll för de lokala resorna i såväl tätort som glesbygd.? Behoven att resa mellan Skåne och angränsande län inklusive Själland och Bornholm är en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Det gäller även anslutningarna till de nationella och internationella transportsystemen.? Kollektivtrafiken är av strategisk betydelse för möjligheterna att minska miljöpåverkan från trafiken genom de ömsesidiga samband som finns mellan samhällsorganisation, bebyggelseutveckling, bosättningsmönster m.fl. faktorer som långsiktigt har betydelse för utvecklingen av transportarbetet. En utvecklad kollektivtrafik utgör en väsentlig del av ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är också viktigt att kollektivtrafiksystemet anpassas till högt ställda miljökrav. Elektrifiering av tågtrafik och övergång till miljövänlig teknik och rena bränslen är komponenter i en sådan utveckling.? En viktig uppgift för kollektivtrafiken är att bidra till ökad säkerhet i trafiken.? Kollektivtrafiken utgör en grundläggande samhällsservice som för många människor utgör det enda resealternativet.? Stora krav ställs på effektivitet, resurshushållning och prioritering av begränsade resurser. De möjligheter som erbjuds till bättre helhetssyn och prioriteringar skall tas tillvara. Trafikutbudet skall baseras på resenärernas efterfrågan. Hittillsvarande utveckling med affärsmässighet i upphandlingar skall drivas vidare. Möjligheterna att rationalisera resursanvändningen vid bildandet av ett gemensamt huvudmannaskap skall utnyttjas.? Ett gemensamt taxesystem skall gälla för hela Skåne. Det skall utformas så att det - stöder en önskad utveckling av tillgänglighet, sysselsättning, konkurrenskraft, miljö, regional balans och andra samhällsmål, - bidrar till effektivt resursutnyttjande och en ändamålsenlig utveckling av trafiksystemet, vilket bl.a. innebär att taxan skall återspegla resenärernas betalningsvilja, det utbud trafikanterna erbjuds samt kostnaden för trafiken, - tar hänsyn till de skilda förhållanden som råder i de båda tidigare länen och de taxinivåer som till följd av detta tillämpas i de olika delarna av regionen, - ger intäkter så att kraven på kostnadstäckning uppfylls,
9 - är enkel för resenären, - medger snabba och pålitliga praktiska lösningar.? För utvecklingen av olika delar av kollektivtrafiksystemet gäller att - tågtrafiken är ett viktigt utvecklingsområde. Ambitionen skall vara att bibehålla och vidareutveckla trafiken i nuvarande ortsrelationer och att utveckla trafik i nya relationer. Den framtida trafikeringen skall baseras på - möjligheterna att med tågtrafik stödja en önskad utveckling i regionen, - trafikanternas resbehov och betalningsvilja, - de möjligheter infrastrukturen erbjuder samt - förutsättningarna i övrigt att bedriva en ändamålsenlig tågtrafik. En viktig uppgift för den framtida tågtrafiken blir att knyta de olika delarna av Skåne till varandra. Den framtida trafiken över Öresund blir av stor betydelse för regionen och bör utformas så att de olika delarna av Skåne erbjuds en god tillgänglighet till målpunkter på den danska sidan. Erfarenheterna från de båda tidigare länen och de lösningar som utvecklats skall tas tillvara. Pågatågstrafiken och Kustpilentrafiken vidareutvecklas och ersätts på sikt med ett tågtrafiksystem byggt på ett samlat Skåneperspektiv och med hänsyn till de samband som finns mellan Skåne och omgivande län samt Själland och Bornholm.? Expressbusstrafiken utvecklas i de relationer där den är ändamålsenlig och där det finns underlag för sådan trafik.? Landsbygdstrafiken utvecklas för att tillgodose ett differentierat behov av resor.? I Skånes största tätorter erfordras särskild tätortstrafik. I övriga tätorter tillgodoses resebehoven integrerat med landsbygdstrafiken.? För området där underlaget för linjelagd trafik är litet erbjuds en välfungerande kompletteringstrafik.? För att kunna tillgodose resebehov för alla krävs att fordon, hållplatser m.m. så långt möjligt anpassas till människor med olika former av funktionsnedsättningar. Trafikeringslösningarna skall också utvecklas med syftet att effektivisera och att på bästa sätt utnyttja de resurser som de offentliga organen sammantaget satsar på trafikförsörjningen. Ansvar, finansiering och organisation? Det blivande Region Skåne blir från 1999 trafikansvarig och huvudman för den lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne. Region Skåne tar därmed politiskt och ekonomiskt ansvar för en tillfredsställande trafikförsörjning i hela länet. Erforderliga ekonomiska regleringar
10 genomförs. Kommunerna ges möjlighet att köpa till trafik utöver den trafik Region Skåne står för.? Den nye huvudmannen skall kunna åta sig samordning och upphandling av färdtjänstresor efter avtal med kommunerna. Samordning skall också kunna ske med sjukresor.? Det är betydelsefullt att säkerställa samordning med övergripande utvecklingsplanering för regionen, samhällsplanering och infrastrukturinvesteringar. Hänsyn tas till hur Region Skåne har organiserat andra delar av sin verksamhet. Möjligheterna till samverkan med andra aktörer inom trafikområdet tas tillvara.? Former för verksamheten som stärker det lokala inflytandet prövas utifrån tidigare erfarenheter i Skåne och på annat håll. Inriktningen skall vara att samhällets kostnader för trafiken inte ökar och att kostnadstäckningsgraden minst bibehålls. Organisationen skall stödja ett effektivt resursutnyttjande och ett affärsmässigt agerande. Region Skåne, företrätt av sammanläggningsdelegerade Erik Berlin Karl Gustav Andersson Lunds kommun Christine Jönsson Björn Grunning