C-UPPSATS. Våldtäktsbrotten över tiden

Transkript

1 C-UPPSATS 2010:176 Våldtäktsbrotten över tiden Från medeltid till idag, hur ser rätten på kvinnan som våldtäktsoffer? Jeanette Löhr Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap 2010:176 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--10/176--SE

2 qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Våldtäktsbrotten över tiden ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Från medeltid till idag, hur ser rätten kvinnan som våldtäktsoffer? löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz LTU, C-uppsats Rättsvetenskap Jeanette Löhr xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnm rtyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

3 Abstract The purpose of this exam is to illustrate the way law in it s various forms has looked upon women as victims of sexual crimes from the time of landskapslagar to today s legislation. The exam was written with a traditional law method with a historical point of view. Only the woman as a victim of sexualcrime is discussed, though the legislation is genderneutral. The basic of the new legislation about sexual crime is as before that the victim has been forced into sexual intercourse or a comparable sexual act. This coercion can be through physical abuse or through a threat about a criminal act. The meaning of physical abuse is that it should give the effect of injury or pain. In the legislation about rape this is complemented by otherwise by force. The crime rape in today s legislation is regulated in the sixth chapter of the crimesection with the heading About sexual crime, earlier the heading was About ethical crime. The earlier heading clearly aimed toward the ancient way of thinking about sexuality in the sense of moral and virtue. A very obsolete way of thinking that unfortunately still exists in various forms. The protection of women s sexuality has law-wise come so far that women has the right to say no, but in some cases it can feel necessary that it would require an absolute Yes.

4 Sammanfattning Detta examensarbetes syfte är att belysa hur rättens syn på kvinnan som offer för sexualbrott har sett ut från tiden för landskapslagar till dagens lagstiftning. Arbetet är skrivet med en traditionell juridisk metod med en rättshistorisk framtoning. Endast kvinnan som offer för sexualbrott behandlas, trots att lagstiftningen idag är könsneutral. Grunden för den nya sexualbrottslagstiftningen är liksom tidigare att offret skall ha tvingats till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling. Detta tvång kan ha utövats genom misshandel eller genom hot om brottslig gärning. Med misshandel menas att det skall ge effekten av skada eller smärta. I våldtäktsbestämmelsen kompletteras detta med annars genom våld. Brottet våldtäkt regleras i dagens lagstiftning i sjätte kapitlet Brottsbalken under rubriken Om sexualbrott, tidigare har rubriken varit Om sedlighetsbrott. Den förra rubriken syftade tydligt till det äldre tankesättet om moral och dygd i fråga om sexualitet. Ett mycket förlegat tankesätt som tyvärr i mångt och mycket lever kvar idag. Skyddet för kvinnans sexualitet har lagtekniskt kommit så pass långt att kvinnan har rätt att säga nej, men i vissa fall kan det kännas nödvändigt att det skulle krävas ett tydligt.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Metod Syfte Avgränsning Källkritik Första tidsepoken - medeltiden till Landskapslagar reglerade våldtäkt Förändring i synen på kvinnans sexualitet Andra tidsepoken till Kvinnan blir rättssubjekt Nya lagar på och 1800-talet förändrar Synen på kvinnovåldet förändras Den sexuella integriteten Våldförande Tredje tidsepoken 1980 och framåt Kontroversiellt tänkande leder mot ny lag års reform Handlingen skulle stå i centrum Utvidgning av lagen Lagen var inte felfri Södertäljemålet Den nya sexualbrottslagstiftningen Efter senaste ändringen av sexualbrottslagstiftningen Brist på aktivt motstånd En våldtäktsdom Den straffprocessuella prövningen Vem anmäler våldtäkt? Vad kan få samhället och rätten att döma på ett visst sätt?... 15

6 6 Studie av anmälda våldtäkter Resultat av studien av våldtäktsanmälningar Positiva åtalsbeslut Nedläggning av förundersökning: Återkommande mönster Tydliga mönster beroende på relationen Kredibiliteten kan vara avgörande Slutsats av undersökningen Våldtäkt eller våldförande på 60-talet? Bakgrund till rättsfallet Underinstansernas dom Våldtäkt blir våldförande Hur skulle det bli idag? Diskussion/Analys Källor Bilagor... 26

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Utvecklingen kring kvinnans rättigheter och rättens syn på mäns våld mot kvinnor kan delas in i tre perioder. Landskapslagarna under medeltiden till 1734-års lag, där mannens rättigheter var tydliga bland annat i form av rätten till aga av sin hustru och genom att kvinnan ansågs vara mannens egendom. Under perioden 1734 till början av 1980-talet började kvinnomisshandel att kriminaliseras, men fortfarande ansågs detta som något som var en privat angelägenhet. År 1982 kom det till stånd en åtalsreform som blev slutet på denna period då det inte längre var tvunget att målsägande vid misshandel själv angav brottet till åtal. Från denna tid fram till idag har kvinnans ställning stärkts jämfört med tidigare och våldet blivit en jämställdhetspolitisk fråga. Skyddet för kvinnans sexuella självbestämmande har idag kommit så pass långt att det är lagstiftat att kvinnan har rätt att säga nej, dock kan passivitet tolkas som frånvaron av ett nej och därmed ses som ett medgivande. Dagens sexualbrottslagstiftnings senaste förändring kom till stånd 2005, men ändå höjs många ögonbryn inför det medeltida tankesätt som fortfarande lever kvar. 1.2 Metod Detta examensarbete är skrivet med en traditionell juridisk metod som grund, med en psykologisk och rättshistorisk framtoning. Information har hämtats främst från doktrin och relevanta propositioner, betänkanden och rättsfall. Artiklar från en historisk tidsskrift har även använts som underlag för att bredda informationen om relevant bakgrund. Materialet grundar sig således på ett urval av den doktrin som beskriver det aktuella ämnesvalet. Fakta och historisk bakgrund har samlats in för att sedan analyseras och ställas mot tidigare studier samt rättsfall relaterade till ämnet. 1.3 Syfte Tyngdpunkten i detta arbete ligger på sexualbrotten, och hur utvecklingen skett över tiden, från medeltiden fram till idag. g vill med detta arbete se hur utvecklingen av sexualbrottslagstiftningen har förändrats och om/hur detta har påverkat rättens syn på kvinnor som offer. Med en relativt ny sexualbrottslag och en aktuell diskussion om hur lagen fungerar och huruvida den är jämställd kanske lagen behöver ändras igen? 1.4 Avgränsning Detta arbete kommer behandla en del i rättsprocessen, men inte ingående. Sådant som utesluts är bl.a. allmänna principer i hur processen går till väga från förundersökning till huvudförhandling. Lite grand kommer endast att beröras för att få en bättre förståelse för bevishanteringen. g kommer heller inte att beröra våld och våldtäkt riktad mot varken barn under 15 år eller mot män. 1.5 Källkritik En av de undersökningar som beskrivs i arbetet är sekundär fakta då den ursprungligen kommer från ett examensarbete skrivet utav Carolina Diaz och publicerad 1999, denna 1

8 undersökning beskrivs vidare i Sutorius avhandling Bevisprövning vid sexualbrott. Examensarbetet av Diaz har dock gjorts inom ramen för Sutorius avhandling. En stor del av litteraturen som behandlar strukturella förklaringar till våldtäkt har sin utgångspunkt i ett feministiskt perspektiv. Inom feministisk forskning om våldtäkt finns det olika inriktningar, men den gemensamma nämnaren är att det refereras till den patriarkala strukturen och de snäva maktförhållandena mellan män och kvinnor. Sexualbrott skulle då utgöra en del av ett mer komplext mönster av kvinnoförtryck, ett av de mer extrema medel män kan bruka för att upprätthålla sin maktposition gentemot kvinnor. Genom detta perspektiv ses våldtäkt och våld mot kvinnor som ett bristande uttryck i jämställdheten mellan könen. Detta bör tas i beaktande vid läsning av detta examensarbete eftersom det begränsar anledningen till varför män våldtar kvinnor, samtidigt kan könsmaktsperspektivet ha en viktig roll i förståelsen för de förutsättningar som i samhället utgjort grunden till våldet. Ett könsmaktsperspektiv talar om männen som normgivande, men det betyder inte att män överlag använder sig utav den makt som normgivningen ger. Detta examensarbete behandlar dock inte huruvida mannen är gärningsman eller inte utan enbart hur kvinnan har blivit behandlad rättsligt på grund utav de normer som funnits och finns i samhället och inom den rättsliga apparaten. 2

9 2 Första tidsepoken - medeltiden till Landskapslagar reglerade våldtäkt På medeltiden började landskapslagar som skulle gälla för alla att skrivas ned. Skånes landskapslag skrevs i början av 1200-talet och gällde för Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Landskapslagarna grundades från tiden då släkter med avtal kom överrens om lagar och ordning i samhället, där bland annat döttrar giftes bort till lämpliga män för att stärka banden mellan släktena. Kvinnan var omyndig och som gift var det hennes man istället för fadern som blev hennes målsman. Mannen bestämde över hennes egendom och hade även en rättighet att aga sin hustru. Under detta århundrade instiftades även de s.k. fridslagarna, en form av ordningslagar för att behålla friden i samhället, en sådan var lagen om kvinnofrid. Kvinnofridslagarna stadgade förbud mot våldtäkt och kvinnorov, och var som ett skydd för familjens kvinnor mot andra män. 1 Våldtäkt är det grövsta av sexualbrotten och regleringen av våldtäktsparagrafen inleder brottsbalkens sjätte kapitel som reglerar just sexualbrottslagstiftningen. Redan vid medeltiden var våldtäkt kriminaliserat. På 1400-talet var våldtäkt sett som något mycket grovt och då belagt med dödsstraff. Våldtäkt sågs dock inte som ett brott mot den utsatta kvinnan, som ända fram till dagens samhälle setts som det enda kön som kan bli utsatt för brottet, utan brottet ansågs riktat mot den äkta maken. Eftersom kvinnan tillhörde mannen var detta egendomsbrott en grov kränkning som ansågs skada mannens ära och heder. 2 Dessa medeltida lagar grundade sig i samhällets uppbyggnad med släkters fejder och allianser som bildats genom bl.a. äktenskap, så våldtäkten var inte bara ett brott mot den äkta mannen utan mot hela släkten. 3 Hustruagan hängde samman med mannens rättigheter som husbonde och hans makt över de andra i hushållet. Mannen fick dock inte vara en tyrann, utan hitta ett mellanting, inte för hårdhänt, men heller inte för slapphänt. Den man som dock kallades tyrann hade alltså gått över gränsen, men det var oklart vart den gränsen gick. I Östgötalagen fanns det däremot begränsningar: 4 Nu sårar en bonde sin hustru med fulla sår, han böte då som sagt är Nu agar han henne, och hon får ej fulla sår eller öppet sår eller lyte, då skall han ej böta. Mannen kunde alltså inte använda sig av vilket våld han ville, gavs kvinnan stora fula sår fick mannen böta, annars ansågs skadorna bara vara en del utav mannens rättighet att aga sin hustru. I de medeltida landskapslagarna finns hor 5 ofta med i såväl kyrkobalken som ärvdabalken. Att det tillhörde ärvdabalken berodde på att otrohet ansågs hota överföringen av jordegendomar mellan generationerna. Arvet skulle bara lämnas till inomäktenskapliga barn. Alla landskapslagar reglerade därmed på något sätt kvinnornas sexualitet. För kyrkan var sexuellt umgänge utanför äktenskapet däremot en synd för såväl man som kvinna. 6 På 1600-talet omskrevs sexualiteten i termer av äktenskapliga plikter alternativt syndiga begär. Kvinnans drift ansågs vara starkare än mannens, hon var synden och fresterskan och det var mannen som skulle se upp. 7 1 SOU 1995:60 s 96 2 Granström, Den onda cirkeln, s. 131ff 3 Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor, s A a s. s 60ff 5 Hor=Sexuell handling där en eller båda parter är gift. 6 Sjöberg, Otrohet under medeltiden 7 cobsson, Sexuella revolutionen 3

10 2.1.2 Förändring i synen på kvinnans sexualitet. Mot slutet av 1600-talet började ett mer enhetligt rättssystem att utvecklas i och med att Sverige enades. Detta ledde till förändringar i samhället och även relationen mellan män och kvinnor förändrades i och med att synen på kvinnans sexualitet ändrades. Under mitten av 1600-talet och början av 1700 talet kom medicinska upptäckter att totalt ändra synen på hur kvinnan var byggd samt hur barn kom till. Detta medicinska genombrott visade att mannens säd var full av liv och kvinnans ägg var en passiv del i befruktningen. En avgörande del i detta genombrott var att grunden till tanken om att kvinnan haft ett större sexuellt begär blev ifrågasatt utifrån kunskapen om att kvinnan inte var tvungen att få orgasm för att ett barn skulle bli till. Detta i sin tur ledde till frågan ifall kvinnan överhuvudtaget kände sexuellt begär. I takt med att kvinnans sexualitet ifrågasattes, tycktes den manliga kraften bara växa sig starkare. Nu blev det ombytta roller, det var nu kvinnan som skulle akta sig för mannens starka begär och drifter. Detta betydde inte, som tänkas tro, att mannen också tog över ansvaret. Det blev till exempel svårare för kvinnor att få rätt i våldtäktsmål. Det blev allt vanligare att lägga skulden på kvinnan och på hennes uppträdande, samtidigt som domstolen urskuldade pojkarna med hänvisning till den starka manliga driften. Män måste helt enkelt få utlopp för sin sexualitet på något sätt. 8 8 cobsson, Sexuella revolutionen 4

11 3 Andra tidsepoken till Kvinnan blir rättssubjekt Hustruagan som varit en rättighet under lång tid blir under 1700-talet något det inte talas om offentligt, utan något som sker inom hemmets stängda dörrar. Rättigheten togs i 1734-års lag bort, men blev inte uttryckligen förbjuden. Skillnaden blev att både man och kvinna kunde stå till svars för våldet inom äktenskapet års lag präglades även av att könsumgänge endast var tillåtet inom äktenskapet och allt därutöver var straffbart. Var parterna ogifta straffades de för lägersmål. 10 Vid lägersmål som betyder otillåten sexualitet var de flesta förövarna unga och ogifta. Fram till talet var lägersmål ett ofta återkommande brottmål i domböckerna och då särskilt under första hälften av 1600 talet. 11 Lägersmål var inte detsamma som under medeltiden ett brott mot den äkta mannen, detta var istället ett brott mot staten. Först i slutet av 1600-talet så blev detta en tvist mellan den lägrade och lägraren. Detta kulminerade i att kvinnan därmed kunde få stå till svars för en utomäktenskaplig sexuell relation, till skillnad från tidigare då det endast var mannen. 12 För kvinnan innebar hennes status som rättssubjekt, dvs. som part i sedlighetsmål, en försämring i hennes situation. Om en ogift kvinna som blivit gravid uppgav att hon blivit våldtagen kunde det leda till att hon blev straffad för sedlighetsbrott, om våldtäkten inte gick att bevisa. Beviskravet för våldtäkt var väldigt högt och det var inte så många fall som lagfördes. Kvinnan blev alltså i en sådan situation stämplad av samhället som en sköka och detta ledde dessvärre även till en ökning av barnamorden, då kvinnan försökte med alla medel att inte bli påkommen med att vara ogift och gravid, då hon mest troligt inte skulle bli trodd med våldtäktsanklagelser. 13 Genom praxisundersökningen som historikern Karin nsson gjorde för perioden beskriven i Sutorius avhandling, framgick att domstolen skilde på olika våldtäktsbrott. De brott som ledde till dödstraff var begångna med mycket våld, på allmän plats och även med gärningsman som stod åtalad för andra brott också. De fall där gärningsmannen inte fick något märkbart straff var då offret varit i beroendeställning till mannen och det skett inom hushållets väggar, eftersom detta bedömdes lindrigare Nya lagar på och 1800-talet förändrar 1734-års lag byggde mycket på tidigare lagstiftning och praxis och var till stor del präglad av Gamla testamentet. Sedlighetslagstiftningen fick ett eget kapitel där det stadgades att allt utomäktenskapligt umgänge var straffbart. Kvinnofridslagarna hamnade under missgärningsbalken med rubriken Om kvinnofrid, då dessa brott inte sågs som osedlighetsbrott utan som våldsbrott. Bestämmelserna om våldtäkt var dock inte tillämpliga inom äktenskapet, och den som blivit utsatt för våldtäkten var tvungen att tillkännage brottet på en gång efter händelsen. Det straffvärde som tillsattes gärningsmannen var grundat i det värde kvinnan hade sett ur den gifta mannens perspektiv. I missgärningsbalkens 22 kap om kvinnofrid stadgades: 15 9 Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor s SOU 1976:9 s Taussi, Rätten och kvinnorna, s A a s. s A a s Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s A a s. 36f 5

12 Tager man kvinna med våld, och emot hennes vilja främja sin onda lusta, och varder lagliga därtill vunnen: miste livet, och kvinnan vare saklös. 16 Denna lagstiftning visar på att då mannen ansågs skyldig till att ha tvingat till sig samlag med kvinnan, kunde kvinnan frias från ansvar. Vilket påminner en del om hur det såg ut redan innan 1734-års lag, då det ansågs oerhört viktigt att våldtäkten kunde bevisas, så att kvinnan inte själv straffades års strafflag blev en kovändning för våldtäktsbrott samt även för våld mot kvinnor. Fram till 1864-års strafflag sågs våldtäktsbrottet som ett egendomsbrott. Från och med denna tid så sågs våldtäktsbrottet som ett brott mot den enskildes frihet. Våldtäktsbrottets skyddsobjekt var kvinnans frihet, dvs. skydd mot våld. Det var i första hand kvinnans ära som skulle skyddas, då förutsatt att hon hade en sådan. Lagstiftningen präglades alltså även i fortsättnigen av synen på mannens obetvingade sexualdrift och att kvinnans sexualitet tillhörde mannen Synen på kvinnovåldet förändras Gällande lagstiftningen om kvinnovåld skedde det en förändring med 1734-års lag. Mannens rätta att aga sin hustru togs med lagstiftning bort, dock utan att våldet blev uttryckligen förbjudet. En kvinna kunde gå till domstol för att få igenom en skilsmässa med anledning av mannens grova våld mot henne. Det var inte ovanligt att domstolen dömde till skilsmässa men utdelade inget straff för våldet, eller så blev både mannen och kvinnan dömd för kiv och missämja mellan makar. Detta var alltså inget rättsligt skydd för kvinnan mot mannens våld utan mer ett instrument mot havererande äktenskap. 18 Nästan 100 år senare blev allt fysiskt våld mot kvinnan kriminaliserat, genom 1864-års strafflag. Det infördes även åtalsbestämmelser om hur brottet skulle anges. Skedde brottet i hemmet var det tvunget att hustrun angav brottet till åklagaren för att åtal skulle kunna väckas. I arbetet inför lagen uttrycktes det att lagstiftaren skulle så långt det var möjligt inte lägga i sig i familjen. Denna åtalsregel gav, enligt Sutorius, männen en dubbelmoral att utåt sett förkasta kvinnovåld och innanför egna dörrar dölja sin egen våldsutövning bakom en fasad av respektabilitet och offentlig tystnad Den sexuella integriteten År 1935 lades det fram förslag som kom att leda till 1965 års brottsbalk där våldtäktsbestämmelserna skulle ses som ett straffrättsligt skydd för den sexuella integriteten. 20 Det som skulle skyddas med denna lagstiftning var inte längre den personliga friheten utan den sexuella integriteten, där det grövsta brottet förutsatte ett vaginalt samlag. Ett sexuellt övergrepp utan vaginalt samlag ansågs inte utgöra en likvärdig kränkning för kvinnan som om det hade skett ett vaginalt samlag. 21 Innan den nya brottsbalken kom 1965, var kvinnan för att kvalificera sig som offer för en våldtäkt, tvungen att vara antingen tillräckligt misshandlad så att det inte rådde några som 16 SOU 1935:68 s Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor s. 64f 19 A a s. 67f 20 SOU 1953:14 s A bet s

13 helst tvivel på att samlaget var tilltvingat, eller att kvinnan var tillräckligt skyddsvärd. Huruvida kvinnan var tillräckligt skyddsvärd visades i en undersökning som gjordes på påstådda våldtäkter och våldtäktsförsök under i Stockholms polisdistrikt av etnologen Simon Ekström. Enligt Sutorius kom Ekström fram till att kvinnornas trovärdighet helt var beroende på hennes beteende innan, under och efter själva övergreppet. Dessutom kom Ekström fram till att män som ansågs mest troliga som gärningsmän var män med kriminell bakgrund eller som kom från sämre sociala förhållanden Våldförande Är brottet med hänsyn till kvinnans förhållande till mannen eller eljest att anse som mindre grovt, dömes för våldförande till fängelse i högst fyra år. 23 Våldtäktsbestämmelsen delades här in i två kategorier där våldförande ansågs vara en lindrigare variant av våldtäkt, med samma uppfyllda rekvisit men som alltså inte ansågs vara lika allvarlig, våldtäkt inom äktenskapet var ett sådant. Trots att våldtäkt inom äktenskapet i denna lagstiftning blev straffbart sågs det ändå som förmildrade omständigheter eftersom mannen och kvinnan varit i ett intimt förhållande med varandra. 24 Motsättningar fanns även för utvidgning av denna lagstiftning i frågan om våldtäkt inom äktenskapet eftersom det ansågs kunna användas i utpressningssyfte och i skilsmässoprocesser. Det skulle även innebära en ökning av abort. Abort var legalt då dessa skett i samband med våldtäkt, men våldtäktsbrottet var tvunget att minst ha angivits till åtal. Kvinnan kunde med denna utvidgning ges möjlighet att anmäla sin äkta man för våldtäkt ifall hon legalt ville avbryta sin graviditet. 25 Andra omständigheter än kvinnans förhållande till mannen kunde vara av betydelse för om brottet skulle ses som våldförande istället för våldtäkt, t.ex. då kvinnan underlåtit att tillkalla hjälp, eller om hon till en början tillåtit närmanden från mannens sida. Sexuella övergrepp bedömdes i allmänhet som våldförande om mannen och kvinnan hade eller hade haft en sexuell relation. Även andra omständigheter sågs som förmildrande för brottet, ifall kvinnan följt med en man hem efter krogen, ifall hon liftat eller följt med i en raggarbil. 26 Tvingar man kvinna till samlag genom våld å henne eller genom hot som innebär trängande fara, dömes för våldtäkt till fängelse, lägst två och högst tio år. Lika med våld anses att försätta kvinnan i vanmakt eller annat sådant tillstånd. 27 I förarbetena till 1965 års brottsbalk och sjätte kapitlet om sedlighetsbrotten framhölls det att för våld för den nya lagen så som det varit i den föregående, avsågs innebära absolut våld, där kvinnan skulle t.ex. genom misshandel omedelbart ha satts ur stånd att göra motstånd Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s SOU 1953:14 s A bet s Prop. 1962:10 s. B Prop 1983/84:105 s Prop 1962:10 s. A17 28 A prop s. B154 7

14 4 Tredje tidsepoken 1980 och framåt 4.1 Kontroversiellt tänkande leder mot ny lag Avskaffandet av åtalsregeln där kvinnan själv varit tvungen att ange brottet till åtal skedde år 1982 i och med åtalsreformen detta år. Startskottet för den politiska och rättsliga utvecklingen var det kontroversiella betänkandet Sexuella övergrepp som 1976 avlämnades av Sexualbrottsutredningen. 29 I direktiven till utredningen framgick det att sedlighetsbrotten var tvungna att ses över då samhället blivit mer öppet för sexualitet och sexualfrågor diskuterades mer öppet. 30 I Sexualbrottsutredningens förslag togs det bland annat upp förslag om att genom att sänka straffen för våldtäkt och genom att man i bedömning av våldtäktsfall skulle ta hänsyn till om en våldtagen kvinna gjort sexuella inviter skulle detta avdramatisera samhällets syn på sexualitet. Kvinnor ansågs även själva vara del till den atmosfär som bidragit till övergreppet. Detta ledde till en livlig samhällsdebatt och kvinnoorganisationer opponerade sig mot en förlegad kvinnosyn. 31 En ny utredning tillsattes, 1977 års sexualbrottskommitté. Sexualbrottsutredningen hade med praxis i bakgrunden försökt att uttrycka en regel om vid bedömningen av brottet det skulle beaktas hur kvinnan agerat vid övergreppet. Kritiken riktades mot att lagen faktiskt skulle skydda kvinnan mot övergrepp och inte sätta henne ansvarig. Den nyinsatta Sexualbrottskommittén var därför noga vid behandlingen om kvinnans beteende före övergreppet. I direktiven till den nya utredningen anfördes att den gällande ordningen beträffande sexualbrott innebar att för stor betydelse lades på kvinnans beteende före övergreppet. Kommittén kom fram till att bestämningen av våldtäktsbrottet skulle göras utifrån den principiella synpunkten att offrets handlingssätt före övergreppet liksom relationen mellan offret och gärningsmannen saknade rättslig betydelse. Vad som inträffat före övergreppet kunde emellertid någon gång få betydelse vid avgörandet av om uppsåtsrekvisitet var uppfyllt och vidare kan gärningsmannens sinnestillstånd och allmänna situation vid tiden för övergreppet påverka valet av påföljd. 32 Sexualbrottskommittén fick även i uppdrag att utreda om åtalsregeln, där hustrun, personligen, som blivit misshandlad av sin man var tvungen att ange brottet till åklagaren, skulle avskaffas eller ändras. Med stöd av både departementschef samt riksdag beslutades att den skulle avskaffas. Åtalsreformen har ett stort symboliskt värde i och med omvärderingen av synen på brottsoffer. I Kommitténs betänkande nämns bland annat den bristande jämställdheten som en faktor för kvinnomisshandel med mannens bruk av våld för att hävda sin maktposition års reform. I förarbetena till 1984 års lag stod det tydligt att en kvinnas nej till sex skulle respekteras i varje situation. Våldtäktsbegreppet utvidgades bl.a. på det sättet att det skulle komma att omfatta även övergrepp som innefattar sexualhandlingar jämförliga med samlag, så som orala och anala samlag. 34 Detta år var även ett genombrottsår då sexualbrottslagen blev könsneutral, vilket betyder att även män kunde bli våldtagna och kvinnor åtalas som gärningsman, dessutom formulerades kvinnans sexuella självbestämmanderätt uttryckligen. Brottet eller 29 Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. s SOU 1976:9 s.3 31 A bet. s Prop. 1982/84:105 s.20f 33 Burman, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. s. 77f 34 Prop. 1983/84:105 s. 68 8

15 gärningen hamnade i fokus istället för hur kvinnan uppträtt. Tidigare hade bl.a. kvinnans utseende och handlande samt relationen mellan mannen och kvinnan varit en del i avgörandet ifall det skulle ses som våldsförande eller våldtäkt. Kvinnan sågs sällan som trovärdig ifall hon inte hade sönderrivna kläder eller skador. 35 Ett bevis på vad den nya lagstiftningen inriktades på var att rubriken till brottsbalkens sjätte kapitel bytte namn från Om sedlighetsbrott 36 till Om sexualbrott. Skyddsvärdet lades alltså på den sexuella självbestämmanderätten och inte på moralen inom sexualiteten Handlingen skulle stå i centrum I Justitieutskottets förslag 1983/84:25 angavs bland annat att gärningsbeskrivningen för våldtäkt skulle innefatta förutom påtvingat samlag - även påtvingat sexuellt umgänge samt som nämnt tidigare en könsneutralisering av våldtäkt. Efter diskussionen i propositionen huruvida kvinnans beteende innan våldtäkten var att anses som otillbörligt och att brottet skulle dömas mildare framgick det klart och tydligt vad departementschefen stod för samt att utskottet kom fram till att det var läge för en skärpning av den allmänna synen på den sorts brottslighet hellre än att se mildare på dem. 38 Utskottet betonade att faktorer så som att mannen och kvinnan hade relation till varandra inte skulle inverka på bedömningen huruvida kvinnan samtyckt eller inte. Det stod klart att det var kvinnans önskan att inte ha samlag som var det primära och ifall mannen då inte respekterade detta utan med våld eller hot som kvinnan kunde uppfatta som trängande fara, tvingade sig till samlag skulle han då dömas för våldtäkt. Vid bedömande av våldtäktsbrottets svårighetsgrad var det vid våldtäkt precis som vid andra brott en helhetsbedömning som avgjorde utgången av fallet. Avsikten med förslaget var att gärningsmannens handling skulle stå i centrum och en bedömning av våldets och hotets art skulle vara det grundläggande. 39 Då handlingen skulle stå i centrum uttrycktes det även i propositionen 1983/84:105 att det redan från förundersökningen var viktigt att orrelevant inte fakta drogs in i målet, så som kvinnans beteende etc. Dessa omständigheter skulle inte på något sätt få äventyra kvinnans rättsskydd. 40 Detta kan tolkas och förklaras med att det var viktigt att rätten agerade objektivt och opartiskt. 4.2 Utvidgning av lagen År 1998 kom lagändringen i brottsbalkens 6:e kapitel om sexualbrott med fokus på kränkningen och med människans sexuella bestämmanderätt som skulle respekteras än mer. Efter att kvinnovåldskommissionen år 1995 lade fram ett betänkande om ändringar i sjätte kapitlet brottsbalken genomfördes vissa förändringar som skulle stärka kvinnofriden. Våldtäktsbestämmelsen utvidgades till att omfatta sexuellt umgänge som tog hänsyn till att kränkningens art kunde vara jämförlig med ett påtvingat samlag. Exempel på sådana handlingar kunde vara att föra in föremål eller en knytnäve i kvinnans underliv. 41 I och med denna ändring blev det viktigare hur kvinnan upplevt situationen istället för själva handlingen. 35 Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s Sedlighet= moralisk grundåskådning 37 Granström, Den onda cirkeln s JuU 1983/84:25 s A. bet s. 15ff 40 Prop 1983/84:105 s Granström, Den onda cirkeln s

16 Brottsrubriceringen sexuellt utnyttjande tillkom där den utnyttjade inte förmått att uttrycka motstånd och där det kunde ses som ottillbörligt utnyttjande att ha sexuellt umgänge med denna. Den utnyttjade skulle ha befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd men det var inte uttryckt vart gränsen för detta hjälplöst tillstånd drogs. Den som utnyttjade skulle dock varit medveten om den andres vanmakt och ovilja. I fall där den utnyttjade ofrivilligt försattes i detta vanmaktstillstånd skulle brottet dömas som våldtäkt, till skillnad mot frivillig berusning som lett till vanmakt skulle brottet rubriceras som sexuellt utnyttjande Lagen var inte felfri På grund av lagtekniska konstruktioner friades en man från ansvar i NJA 1996 s. 418 för både sexuellt utnyttjande och sexuellt ofredande. En kvinna anmälde en man för att ha utnyttjat hennes vanmaktstillstånd som berott på antingen berusning eller att han gett henne sömnpiller, varpå han skall ha fotograferat och filmat henne när hon varit naken samt utfört sexuella handlingar med henne och bredvid henne. Handlingen som han skulle gjort mot henne ansåg inte HD som varken sexuellt utnyttjande eller sexuellt ofredande. Rätten menade på att då det inte var straffbart att varken filma eller fotografera någon annan skulle detta då inte tas med i den straffrättsliga bedömningen. Då mannen inte haft samlag med kvinnan och endast berört hennes underliv ströks bedömningen av sexuellt utnyttjande, samt bedömningen om ofredande eftersom det var handlingar som paret normalt brukade företa. 43 Sexualbrottskommittén uppmärksammade denna situation och i propositionen till den senaste sexualbrottslagen föreslogs att uttrycket sexuellt umgänge skulle bytas ut mot sexuell handling. 44 Denna ändring är gjord och uttrycket hittas återkommande i brottsbalkens sjätte kapitel. 4.3 Södertäljemålet Ett mycket uppmärksammat fall, NJA 1997 s.583, det så kallade Södertäljemålet, handlade om tre män som blivit anmälda och åtalade för våldtäkt på en ung kvinna. Den alternativa brottsrubriceringen var sexuellt utnyttjande för att de otillbörligt utnyttjat att offret varit kraftigt berusad och därmed befunnit sig i vanmaktstillstånd eller annat hjälplöst tillstånd. I målet uppehöll sig alla tre instanserna vid diskussion om skillnaden mellan våldtäkt och sexuellt utnyttjande. Kvinnan som var berusad blev hemskjutsad en kväll av en för henne okänd man. I bilen satt även tre andra män. Kvinnan blev tvingad till samlag i bilen samt förd till olika platser i Södertälje där övergreppen fortsatte i badrummet i en okänd lägenhet. Enligt det medicinska rättsintyget hade kvinnan blåmärken och blödande sårskador i underlivet. Männen medgav att de haft samlag med kvinnan, men hävdade att det varit samtyckligt. Bevisningen i målet bestod huvudsakligen av kvinnans och männens utsagor. Den rättsliga prövningen handlade därför om målsäganden deltagit frivilligt eller om hon utsattes för tvång, respektive otillbörligt utnyttjande. I tingsrätten var hon tvungen att redogöra för vad hon hade på sig denna kväll, vilket var en kort svart klänning. I Hovrätten konstaterades att kvinnan befunnit sig i en för henne okänd omgivning och att hon enligt henne själv varit rädd för männen. Trots detta menade hovrätten på att hon ändå måste ha haft möjlighet att lämna männen eller åtminstone försökt påkalla hjälp utifrån. I Tingsrätten dömdes de tre männen för sexuellt utnyttjande istället för våldtäkt då männen inte fått tydliga tecken på att hon inte ville, då hon 42 Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s. 49ff 43 NJA 1996 s Prop. 2004/05:45 s

17 inte gjort tydligt motstånd. Männen friades i Hovrätten med motiveringen att kvinnan inte kunnat vara i ett hjälplöst tillstånd på grund av berusningen eftersom hon tydligt kunnat återge vad som hänt. HD dömde de tre männen för sexuellt utnyttjande samt den ena för våldtäkt vid ett av tillfällena, med grunden att kvinnan gjort tillräckligt motstånd för sexuellt utnyttjande. 45 Detta är ett fall som skapat livliga diskussioner och tandgnissel. Istället för att fallet fick ett prejudikatvärde sågs det som vägledande då fallet bort handla om våldtäkt. 46 Med sexualbrottslagen idag skulle de tre männen dömas för våldtäkt då de otillbörligt utnyttjat kvinnans berusade tillstånd för att kunna ha samlag med henne, 6 kap 1 2 stycket Brottsbalken, dessutom skulle dessa män kunna dömas för grov våldtäkt enligt fjärde stycket då de var flera som förgrep sig på kvinnan. 4.4 Den nya sexualbrottslagstiftningen År 2001 lade Sexualbrottskommittén som blivit tillsatt 1998 fram sitt betänkande om bestämmelserna om sexualbrottslagstiftningen. Kommittén menade att förövaren kränker offrets sexuella integritet, och att kränkningens betydelse borde få större utrymme i lagstiftningen. 47 Det föreslogs att våldtäktsparagrafen skulle utvidgas så att den som under vissa omständigheter drar fördel av annan person som till följd av till exempel frivilig berusning inte haft förmåga att värja sig, skall hållas ansvarig för våldtäkt. 48 En av anledningarna till detta betänkande var de gränsdragningsproblem som den dåvarande lagstiftningen resulterade i. Vart gick gränsen för våldtäkt och sexuellt utnyttjande? Exempelvis ansågs det oacceptabelt att fall där kvinnan varit redlöst berusad och av flera män blivit utsatt för våldsamma sexuella övergrepp med psykiska och fysiska skador, fallet inte bedömts som våldtäkt. I andra fall där gränsdragningsproblematiken uppstått var då kvinnans berusning och/eller allmänt utsatta läge gjorde det omöjligt att göra motstånd. Ett praktexempel är Södertäljemålet NJA 1997 s , där den unga kvinnan inte hade förmågan att värja sig på grund av berusningen och den hotfulla situation hon befann sig i. 50 Med den nya sexualbrottslagen kan en person som har samlag med en annan i hjälplöst tillstånd som beror på berusning, sömn eller drogpåverkan, dömas för våldtäkt. I den tidigare lydelsen av sjätte kapitlet brottsbalken användes uttrycket sexuellt umgänge, men då detta uttryck ansågs förlegat och gammalt samt att ordet umgänge förde tankarna till något positivt och ömsesidigt, ändrades lydelsen till sexuell handling. Att onanera åt en annan person ansågs som ett typexempel på sexuell handling. Propositionen nämner flera olika typer av handlingar som innefattas av sexuell handling, exempelvis då gärningsmannen samtidigt som denne onanerar berör den andre sexuellt, eller på något sätt får offret att onanera själv eller på gärningsmannen. Karaktäriserande för dessa är då gärningsmannen på ett eller annat sätt använder sig av eller utnyttjar offrets kropp för sin sexuella tillfredsställelse. NJA 1996 s. 418 nämns i förarbetena som ett typexempel på ett sådant fall. Fortfarande var det de som ansåg sexuell handling vara för otydlig, med rädsla för att fler gränsdragningsproblem skulle uppstå. Avsikten med denna ändring av ord i 45 NJA 1997 s Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s SOU 2001:14 s A bet. s Se punk 4.3 Södertäljemålet 50 Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s

18 lagstiftningen var för att ge domstolen ett större tolkningsutrymme om vad som skulle innefattas för att rätten skulle kunna bedöma frågor som lagstiftaren inte förutsett. 51 I propositionen 2004/05:45 till den nya sexualbrottslagen lyftes återigen objektiviteten och opartiskheten upp vid rättsbedömningen som den gjorde vid utarbetningen till 1984-års lagändring av 6:e kapitlet brottsbalken. Det framhålls:..det är viktigt att rättsprocessen genomförs på ett korrekt och lyhört sätt. Ett led i detta är att se till att rättsprocessen inte glider in på frågor om offrets allmänna livsföring som saknar betydelse för prövningen av åtalet. Domstolen har enligt rättegångsbalken en skyldighet att se till att inget onödigt dras in i målet. Vidare skall rätten vid förhör avvisa frågor som uppenbart inte hör till saken eller som är förvirrande eller på annat sätt otillbörliga. Uppgifter som inte har betydelse för målet bör heller inte redovisas i domen. Det understryks även att det åligger rättens ordförande att se till att frågor som inte har betydelse stryks, som hur kvinnans levnadssätt varit samt inriktning på hennes beteende då detta saknar rättslig relevans. Vidare uttrycktes det i propositionen att frågor som har med kvinnans klädsel, beteende och sexuella bakgrund dock kan förekomma i rätten, men att det då handlar om en förlegad syn som det åligger inte bara ordförande utan även åklagare, målsägarbiträde, poliser och andra som träffar målsäganden under förundersökningen Prop. 2004/05:45 s. 30ff 52 A prop. s

19 5 Efter senaste ändringen av sexualbrottslagstiftningen I samband med lagändringen 2005 ses en ökning av våldtäktsanmälningar. Under 2004 anmäldes 2152 stycken våldtäkter mot vuxna och året efter hela 3054 stycken, år 2006 var det 3062 stycken anmälda våldtäkter i Sverige. Att beakta med dessa siffror är just att lagändringen om våldtäkt samtidigt med sin utvidgning i betydelse också medförde en minskning av brottet sexuellt utnyttjande. 53 Dessutom finns det i Sverige uppgifter om att procent av alla sexualbrott kommer till polisens kännedom. Vilket alltså ger ett mörkertal på ca våldtäkter per år som inte anmäls. När det gäller relationen till gärningsmannen anses mörkertalet vara högre där kvinnan och gärningsmannen är i relation till varandra. 54 Samtidigt är de våldtäkter som ökar just de som skett inom en nära relation och överfallsvåldtäkter stigit marginellt Brist på aktivt motstånd En förekommande anledning till friande domar i våldtäktsfall är då domstolen ansett kvinnan inte ha tydliggjort sitt nekande till den sexuella handlingen. Detta ses bland annat i ett fall från Hovrätten En flicka i 16-års ålder anmälde en pojke ett år yngre än henne för våldtäkt som skall ha skett på en av skolans toaletter. Enligt flickan skall pojken ha tagit ett hårt grepp om hennes arm och dragit in henne på toaletten där han skall ha tvingat till sig samlag. När flickan kom hem var hon enligt vittnen märkbart upprörd, samt att hennes betyg sjönk hastigt efter den anmälda våldtäkten. Pojken friades från åtal för våldtäkt av HovR. Det jag anser anmärkningsvärt i Hovrättens domskäl är då det tas upp om flickans sexuella erfarenhet med en av den tilltalades vänner på en annan toalett på skolan som en omständighet rätten anser inger viss tvekan. Ytterligare en omständighet som är ägnad att inge viss tvekan är vad målsäganden har berättat om att hon under samma period som vådtäkterna inträffat, frivilligt ska ha haft samlag med en vän till C.A på en av de toaletter där hon ska ha blivit våldtagen. I övrigt togs det upp i domen att hovrätten fann tveksamheter i flickans berättelse, samt att det var svårförklarligt att flickan inte gjort aktivt motstånd när pojken fört henne till toaletten. HovR fann därmed att med dessa tveksamheter samt att det saknades stark stödbevisning, det inte ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade begått det han var åtalad för. 56 Självklart är våldtäkt svåra att bedöma om de skett eller inte, då det ofta handlar om ord mot ord, särskilt då det saknas teknisk bevisning. Men att bristen på aktivt motstånd skall i dagens samhälle vara en grund till frikännande verkar som ett kliv bakåt, inte till medeltiden utan 30 år bakåt. Detta var ett fall som endast gick till HovR, men det visar ändå på hur rättsapparaten bedömer kvinnors berättelse om den våldtäkt de varit med om. Vi har idag en lagstiftning vars förarbeten är tydliga med hur kvinnan skall behandlas redan vid anmälningsstadiet ända upp till den dömande instansen. g anser inte att Hovrätten agerade rätt i detta fall, huruvida den åtalade var skyldig eller inte är inte uppe för debatt, utan det intressanta i detta fall var just rättens ställningstagande till kvinnans sexuella bakgrund, som uppenbart inte skall vara relevant för utgången av målet om vi ser till lagstiftningen. 53 Diesen, Övergrepp mot kvinnor och barn, den rättsliga hanteringen s Brå rapport 2008:13 s A rap. s. 26ff 56 Mål nr B

20 5.2 En våldtäktsdom Självklart händer det att rätten dömer rätt, dvs. i enlighet med vad som står i lagen, eller ännu mer intressant, enligt samhällsmässig moral. Följande fall från 2007 är även som i ovanstående p 5.1, ett fall från HovR. Kvinnan har under detta övergrepp sovit men vaknat upp av att mannen ifråga fört in sina fingrar i hennes underliv. I detta fall saknades teknisk bevisning, men kvinnan ansågs av rätten som tillförlitlig och hennes berättelse trovärdig. TR ansåg det utrett att mannen förgripit sig sexuellt på kvinnan och dömde för mindre grov våldtäkt. HovR menar på att den handling som mannen gjort mot kvinnan var så pass förödmjukande och förnedrande att den samlade bedömningen av fallet betraktades som våldtäkt av normalgraden. 57 I detta fall ser vi skillnader från fall under studien beskriven av Sutorius som är behandlad i kapitel 6. I många av dessa fall var kvinnan/offret sovandes och åtalet gick därmed inte ens till åtal. I detta fall så greps mannen av polis ca en halvtimme efter själva övergreppet. Det snabba gripandet samt rättens behandling och dom i fallet visar i min mening på att kvinnan varit väl omhändertagen av det rättsliga systemet. 5.3 Den straffprocessuella prövningen Våldtäkt är ett brott som är svårt att bevisa. Dels för att det sällan finns vittnen till händelsen och dels för att det ofta saknas teknisk bevisning, så som sperma eller fysiska skador på offret. Som lagen idag är utformad behöver en våldtäkt inte innebära vaginalt eller oralt samlag, och inte heller skador på grund av slag eller misshandel. Om det skett ett samlag, kommer bevisfrågan att handla om ifall detta skett samtyckligt eller inte, en inte allt för ofta förekommande svårighet i våldtäktsfall. Vid denna typ av brott blir offrets utsaga huvudsaklig bevisning, och ifall brott kan bevisas beror på tillförlitligheten i utsagan samt eventuell stödbevisning och eventuellt den misstänkte gärningsmannens utsaga. 58 Hur förundersökningen bedrivs har stor inverkan på hela brottmålsprocessen. Om det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts skall förundersökning inledas. Beviskravet anledning att anta innebär att det måste föreligga någon konkret omständighet att en brottslig gärning begåtts, även om den inte är känd till alla detaljer. I sexualbrottsfall är detta beviskrav uppfyllt i och med målsägandens uppgifter i anmälan om: När, Var, Hur. 59 Som huvudregel är det åklagaren som är förundersökningsledare vid sexualbrottsfall. Eftersom det är polis och åklagare som har resurser och kompetens till brottsutredningen blir det även dessa som i slutändan står med avgörandet att fortsätta eller lägga ned förundersökningen. Vid nedläggning av förundersökning sker detta oftast i ett tidigt skede med motiveringen: brott kan ej strykas 60 När en fullständig förundersökning har utförts skall enligt Rättegångsbalken 23 kap 20 meddelas beslut om åtal skall väckas. Samtliga sexualbrott lyder under allmänt åtal och för att åtal skall kunna väckas räcker det med tillräckliga skäl i graden av misstanke mot en eller fler person/er. 61 När/om våldtäktsmålet går till Tingsrätten finns det ett generellt mönster i de friande domarna. Domstolarna ställer högre krav på stödbevisningen i fallet. Stödbevisning är ett otydligt begrepp, men praktiskt taget i alla våldtäktsmål finns det någon form av 57 Mål nr B Diesen, Övergrepp på kvinnor och barn den rättsliga hanteringen s.20f 59 Andersson, Hans (ord) eller hennes s Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott. S. 146f 61 Andersson, Hans (ord) eller hennes s. 163f 14

21 stödbevisning. I HD-fall kan stödbevisning vara i form av att offret berättat direkt efter övergreppet för någon annan och varit märkbart påverkad av händelsen, så kallad positiv hjälpfakta. Trots HD s avgöranden om vad stödbevisning kan vara ser Tingsrätten på bristande stödbevisning som bristen av DNA, vittnen eller skador. I hela 30 av 55 friande tingsrättsdomar 2006 var just bristande stödbevisning grunden för ogillandet Vem anmäler våldtäkt? Den största andelen av anmälda våldtäkter kommer från offret själv men en ökning har skett genom våldtäkter anmälda av en tredje part, socialtjänst, sjukvårdspersonal, polisen eller en familjemedlem. Anledningen till att tredjeparts anmälan ökat kan bero på en minskad tolerans i samhället mot sådana brott. Över hälften av alla anmälda våldtäkter anmäls i direkt anslutning till brottet eller inom ett dygn. Den tidiga anmälan har en avgörande betydelse när det gäller chanserna till uppklaring. Hälften av offrens ålder låg 2006 på 18 till 29 år, en tredjedel på 30 till 50 år och en liten del ca 4 procent var över 50 år. 97 procent av de anmälda våldtäktsbrotten är med en man som gärningsman och en kvinna som offer, det är väldigt ovanligt med kvinnliga gärningsmän, oftast blir rubriceringen en annan än våldtäkt då kvinnor anmäls för sexualbrott Vad kan få samhället och rätten att döma på ett visst sätt? Betydelsen för hur våldtäkt behandlas i den rättsliga apparaten ligger mångt och mycket i den samhälleliga synen på sexualitet och kön. Uppfattningar som många gånger kan leda till att en våldtäkt i rättens ögon och även så i samhällets ögon anses vara något normalt sexuellt samspel. En av de myter som ligger till grund för många misstrodda kvinnors utsagor om våldtäkt är att en kvinna genom att säga nej, egentligen menar ja. Detta har tro det eller ej, många uppfattningen av, att kvinnan spelar svårflörtad och visar sin blyghet genom att säga nej. Detta nej tillhör den sexuella leken och får egentligen kvinnor att njuta. En annan myt är att kvinnan om hon verkligen inte ville vara med på den aktuella handlingen skulle uttryckligen skrika och fäktas för att värja sig. Sanningen är den att många män agerar olika på motstånd, vissa blir mer aggressiva medan andra kanske fattar. En kvinna kan självklart inte veta hur mannen agerar ifall hon inte känner honom tidigare, och är det så att hon känner honom kanske hon vet att snytingen hänger i luften om hon gör motstånd. Föreställningen av att det bara är en viss typ av kvinnor som blir utsatta för våldtäkt är vanligt förekommande, och detta visar sig på polisens utfrågningar vid förundersökningar, men även i rättssalen, om kvinnans sexuella erfarenheter samt hennes beteende innan övergreppet. Blaming the victim är ett etablerat uttryck inom kriminologin, och tyvärr rätt förekommande i dagens rättshantering av våldtäktsoffer. Kvinnan anses få skylla sig själv för att hon varit berusad, eller för att hon gått hem med en okänd man. 64 Detta synsätt lever alltså fortfarande kvar trots de ändringar som kommit till stånd i förarbetena där det uttryckligen står att kvinnans bakgrund och klädsel mm inte skall vara av betydelse för prövningen av åtalet och att det åligger rätten att se till att detta efterlevs Diesen, Övergrepp på kvinnor och barn den rättsliga hanteringen s.24f 63 Brå rapport 2008:13 s. 40f 64 Granström, Den onda cirkeln. s 144f 65 Prop. 2004/2005:45 s

22 6 Studie av anmälda våldtäkter I sitt examensarbete på juristlinjen har Carolina Diaz granskat och analyserat 68 polisanmälningar avseende våldtäkt, där förundersökning inletts och antingen lett till åtalsbeslut eller nedläggning pga. bristande bevis. Dessa är hämtade från 215 polisanmälda våldtäkter inom Citypolisens distrikt i Stockholm Resultat av studien av våldtäktsanmälningar De 68 anmälda våldtäktsfallen som granskades delades in i fem olika kategorier beroende på relationen mellan offret och gärningsmannen Offer (O) och gärningsman (G) är obekanta - O och G har precis träffats - O är prostituerad - O är bekant med G - O och G har eller har haft en sexuell relation I kategorin där offer och gärningsman var obekanta var det tre av fem anmälningar som lades ned. I kategorin där offer och gärningsman precis träffats var det nio av elva som lades ned. Samtliga fem anmälningar där offret var prostituerad lades ned. Åtta av tio fall där offer och gärningsman varit bekanta lades ned och i den sista kategorin där offer och gärningsman hade eller haft en sexuell relation lades 26 av 37 fall ned. Totalt ledde 75 % till åtalsnedläggning. För samtliga av dessa nedlagda förundersökningar var anledningen brist på bevis enligt åklagaren, med undantag av tre ärenden. Huvudskälet till nedläggningarna var hänförda till målsägandens beteende eller/och person Positiva åtalsbeslut Bland de fall där offer och gärningsman var obekanta gick två fall till åtal med anledning av att i ena fallet hade kvinnan synliga skador, samt att förövarens påträffades vid ett inbrott strax efter. I det andra fallet var det med hjälp av teknisk bevisning samt vittnesuppgifter som ledde till åtal. I de fall med positivt åtalsbeslut där offer och gärningsman träffats nyligen, påträffades offren med vissa skador samt uppvisade hög grad av tillförlitlighet och trovärdighet. Vittnen till offrets vanmaktstillstånd pga. alkohol samt till själva övergreppet var avgörande för ett av de fall som gick till åtal där offret var bekant med gärningsmannen. I det andra fallet var det klart och tydligt att gärningsmannen ljög i sin utsaga om vad som hänt. Av de elva fall som gick till åtal i den sista kategorin var det i sju av dessa som offret uppvisade tydliga skador, för de andra fallen var gärningsmannen misstänkt för andra brott samt uppvisade brister i sin utsaga, med undantag från ett fall där varken bevis eller vittnen fanns utan det var endast tack vare offrets stora trovärdighet och kredibilitet som gjorde att fallet ledde till åtal Bilaga Sutorius, Bevisprövning vid sexualbrott s. 148f 68 A a s. s 151f 16