Jämförelse av konstgrässystem med avseende på luftburna partiklar

Transkript

1 Jämförelse av konstgrässystem med avseende på luftburna partiklar Roland Nyberg Oskar Johansson Examensarbete TRITA-ITM-EX 2018:86 KTH Industriell teknik och management Maskinkonstruktion SE STOCKHOLM

2 2

3 Examensarbete TRITA-ITM-EX 2018:86 Jämförelse av konstgrässystem med avseende på luftburna partiklar Roland Nyberg Oskar Johansson Godkänt Examinator Ulf Sellgren Uppdragsgivare Stockholms stad Handledare Ulf Olofsson Kontaktperson Johanna Pierre Sammanfattning Konstgräs används i stor utsträckning och dess miljöpåverkan är omdebatterad. Oro finns över spridning av mikroplaster och dess miljöpåverkan. Flera studier på spridning av större mikroplast finns, medan spridning av luftburna partiklar är mindre väl utforskat. Studier på detta är till sin natur svåra då tester i fält försvåras av förekomsten av mätbrus i form av partiklar från trafik etc. Detta arbete syftar till att i kontrollerad miljö, genom att använda en Brittisk pendelrigg, undersöka bildandet av luftburna partiklar vid yttre påverkan på konstgräs. Skillnaden mellan olika konstgrässystem studeras, i detta fall olika typer av granulat, s.k. infill. Tester körs med de tre vanligaste granulattyperna, SBR, TPE samt EPDM. I dessa tester kan skillnad påvisas mellan EPDM gentemot de andra två typerna, där EPDM ger upphov till fler luftburna partiklar. Nyckelord: Brittisk pendel, granulat, konstgräs, luftburna partiklar 1

4 2

5 BachelorThesis TRITA-ITM-EX 2018:86 Comparison of release of airborne particles from different artificial turf systems Roland Nyberg Oskar Johansson Approved Examiner Ulf Sellgren Commissioner Stockholms stad Supervisor Ulf Olofsson Contact person Johanna Pierre Abstract Artificial turf is today widely used, and its environmental impact is much-debated. There are some concerns regarding the spread of microplastics and their environmental impact. Some studies regarding the spread of larger particles exist, while the impact in the form of airborne particles is less well explored. Studies on airborne particulates are quite complicated, as measuring these is made complicated by the already existing particles from traffic and such. In this study a British pendulum is utilized to, in a controlled environment, try to ascertain if a difference may exist between different types of turf. In this study the three most commonly used types of rubber granules, infill, are tested. These are SBR, TPE and EPDM. These tests show a difference in release of airborne particle between EPDM and the other two types, where EPDM generate more airborne particles. Keywords: airborne particles, artificial turf, British pendulum, infill 3

6 4

7 Ett flertal personer har gjort detta arbete möjligt. FÖRORD Vi vill börja med att tacka vår handledare Ulf Olofsson, som har varit ytterst hjälpsam och alltid tillgänglig för frågor och funderingar. Vår kontakt på Stockholms stad, Johanna Pierre, som bidragit med material och allmän kunskap kring projektet och Stockholms stads arbete med konstgräs. Tomas Östberg på Maskinkonstruktion, som tillverkat många av våra komponenter. Minghui Tu, som hjälpt till med testutrustningen. Roland Nyberg & Oskar Johansson Stockholm, Maj,

8 6

9 NOMENKLATUR Förkortningar SBR Styren-Butadien-gummi (återvunna bildäck) EPDM Eten-propen-dien-gummi (jungfruligt material) TPE Termoplastiska elastomerer (jungfruligt material, ej vulkaniserat) PM10 Partiklar med diameter mindre än 10 µm PM2,5 Partiklar med diameter mindre än 2,5 µm OPS Optical Particle Sizer 7

10 8

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 ABSTRACT (ENGLISH) 3 FÖRORD 5 NOMENKLATUR 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 9 1 INTRODUKTION Bakgrund Syfte Avgränsning 11 2 REFERENSRAM 13 3 METODIK OCH GENOMFÖRANDE 15 4 RESULTAT 21 5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Diskussion Slutsatser 25 6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE Rekommendationer Framtida arbete 27 7 REFERENSER 29 BILAGA A: URSPRUNG FÖR TESTMATERIAL 31 BILAGA B: STATISTISK ANALYS 33 9

12 10

13 1 INTRODUKTION 1.1 Bakgrund Fotboll är idag en av Sveriges mest populära sporter (Riksidrottsförbundet, 2016). För att tillgodose detta anläggs konstgräsplaner i stor utsträckning. Dessa har många fördelar då de ger en lättskött yta som kan nyttjas året om, kombinerat med god prestanda. Konstgräs används även till lek- och multisportytor, samt till lekplatser. Vissa bekymmer finns dock avseende konstgräsets miljöpåverkan. Dessa grundar sig i huvudsak i det gummigranulat som läggs på planerna för att få önskade egenskaper. Dels finns problemet att mikroplaster kan spridas från planerna. Konstgräsplaner är tillsammans med slitage av vägar en av de största källorna till mikroplaster i Sverige. (Magnusson, et al., 2016) Ett annat problem är hur de som nyttjar konstgräset påverkas. Det gummigranulat som nyttjas i konstgräs, kan innehålla många potentiellt miljö- och hälsofarliga kemikalier, något som gäller både granulat tillverkade av återvunna bildäck och nytillverkat granulat. (Wallberg, et al., 2016) De som nyttjar konstgräs kan på olika sätt påverkas av dessa kemikalier, där den huvudsakliga vägen är inandning av partiklar. (Ruffino, et al., 2013) I tidigare studier som behandlat luftburna partiklar från konstgräs har mätningar skett i fält, och viss osäkerhet finns således, särskilt där mätningarna skett utomhus. De ger en generell uppfattning av spridning av luftburna partiklar, men ingen möjlighet till jämförelse av olika typer av underlag finns (Bracker, et al., 2011) (Dye, et al., 2006). 1.2 Syfte Detta arbete syftar till att testa ett sätt att i laboratoriemiljö jämföra olika typer av gummigranulat och även olika typer av konstgräs med avseende på luftburna partiklar. Konkret ska följande göras: 1. Modifiera en brittisk pendelrigg för test av konstgräs 2. Bygga en huv för att skapa renrumsmiljö för mätning av luftburna partiklar 3. Genomföra jämförande mätningar av tre olika typer av gummigranulat 4. Analysera dessa mätningar 1.3 Avgränsning I detta arbete behandlas ej hälsoeffekter, samt ej heller kemikalieinnehållet hos de partiklar som mäts. Uppställningen anpassas för test i fält, men sådana test utförs ej i detta arbete. Möjlighet att mäta förflyttning av större partiklar finns, men detaljerade mätningar av detta utförs ej här. 11

14 12

15 2 REFERENSRAM Den idag vanligaste typen av konstgrässystem består av olika bär- och dräneringslager på vilka själva konstgräset placeras. Konstgräset i sig består av en matta med strån av polypropylen eller polyetylen fästa på en s.k. backing. På denna matta läggs sedan ett ballastlager av kvartssand och på detta någon typ av gummigranulat, s.k. infill, för att stödja mattans strån och bidra med dämpning. För att erhålla ytterligare dämpning placeras denna matta på ett dämpande lager, s.k. sviktpad, på detta sätt kan användning av infill minskas. (SvFF, 2018) Det infill som idag är vanligast är gummigranulat av tre olika typer. Styren-Butadien-gummi (SBR), Termoplastiska elastomerer (TPE) samt Eten-propen-dien-gummi (EPDM). Naturliga alternativ i form av kokos eller kork nyttjas även men i nuläget enbart i liten utsträckning. (SvFF, 2018) Figur 1: De tre olika granulaten SBR består av återvunnet gummi, medans TPE och EPDM är jungfruligt material. SBR och EPDM är vulkaniserat gummi, medans TPE ej är vulkaniserat. (Wallberg, et al., 2016) SBR nyttjas numera inte längre av Stockholms stad. (Personlig kommunikation med Stockholms Stad 1 ) Ett antal studier med avseende på luftburna partiklar från konstgräs finns. I dessa studier har mätningar av luftkvalitet gjorts vid spel på konstgräsplan. Mätningar utomhus har visat att konstgräs bidrar till luftföroreningar men ej överstiger bakgrundsnivåer (Bracker, et al., 2011), eller att de legat i nivå med nivåer uppmätta i stadsmiljö. ( Schilirò, et al., 2013) Vid mätningar i inomhushallar har dock i vissa fall resultaten pekat på att nivåerna riskerar överstiga standarder för luftrenhet. (Dye, et al., 2006) Svårigheter finns dock vid mätningar i fält, dels på grund av allmänna bakgrundsnivåer av luftföroreningar, men även andra oförutsedda störningar. Detta kan illustreras med en studie i Connecticut, där personburna samplare användes för att samla in partiklar, och där det visade sig att vissa påverkats av att selen, med vilken dessa bars, nöttes och på så vis bidrog tillmätresultaten och även att möjligen spelarnas kläder, solskydd eller annat kan ha påverkat. (Bracker, et al., 2011) I denna studie mäts partiklar med diameter i intervallet 0,3-10µm. Vid mätningar av luftburna partiklar brukar partiklarna vanligen klassificeras efter dess storlek. Partiklar med diameter mindre än 10 µm, vanligen benämnda PM10, kan inhaleras ner i lungorna och på så vis orsaka hälsoproblem. Det andra vanliga måttet avser partiklar mindre än 2,5 µm i diameter, PM2,5, som bidrar med större hälsorisker, samt högre dödlighet vid långvarig påverkan. (WHO, 2013) 1 Johanna Pierre, Kemikaliecentrum & Exploateringskontoret. Stockholms stad 13

16 I Sverige finns vissa gräns- och målvärden lagstiftade i form av miljökvalitetsnormer i Luftkvalitetsförordningen. Exempelvis ska årsmedelvärdet avseende förekomsten PM10-partiklar i utomhusluft inte överstiga 40 µg/m 3. (Miljö- och energidepartementet, 2010) I arbetet nyttjas en s.k. Brittisk pendelrigg(se figur 2) som ursprungligen utformats för friktionsmätningar av väg- och golvytor. (Wessex Precision Instruments, 2018) (Lewis, et al., 2011) och tidigare använts för att mäta förslitning av vägmaterial vid användning av dubbdäck (Kozuka, 2017) En liknande uppställning har även tidigare använts i FIFA:s kvalitetstest av konstgräsplaner, då för att mäta underlagets friktion. (FIFA, 2012) Pendelriggen bidrar med nötning av två typer- slag och repning(glidande kontakt). Slag då pendeln slår i underlaget, samt repning då pendeln rör sig mot underlaget. (Garcia, 2017) Figur 2: Brittisk pendelrigg 14

17 3 METODIK OCH GENOMFLRANDE Figur 3: Testuppställningen I figur 2 visas pendelriggen inuti huven, pendelriggen modifieras i detta arbete med del som efterliknar formen av en fotbollssko, se fig. 3. Denna utformas för att passa testriggen och även ge en approximation av en rimlig påverkan på en fotbollsplan. Den förses med dobbar från Uhlsport (se bilaga A och figur 4) tänkta att användas på fotbollsskor. Pendeln släpps sedan och slår i gräset, denna påverkan ligger då till grund för partikelmätningarna. Figur 4: Dobbprofilen 15

18 Figur 5: Dobbens mått Figur 6: Dobbprofil monterad på pendeln För att erhålla en ren miljö konstrueras en huv, med invändiga mått 1200*760*800mm se även figur 6 och 7, i vilken proven utförs. Pendeln placeras mitt i huven. Slangen till mätutrustningen som mäter luftburna partiklar placeras 15 cm in i huven, vilket gör att dess avstånd till pendelns nedslag blir ca. 2dm. 16

19 Figur 7: Huven med tilluftshålets placering Figur 8: Mäthålets placering Slaglängden, dvs. hur lång sträcka skon är i kontakt med gräset sätts till ca mm. På pendeln indikeras även vinkeln för pendelns utslag, detta värde kontrolleras kontinuerligt för att tillse att skillnaden mellan de olika slagen ej är för stor,+/-5 º. 17

20 Figur 9: Pendeln i kontakt med gräset För att testa inverkan av val av granulat byggs en sektion med måtten 38x16 cm av konstgräs upp, som efterliknar hur en faktisk plan är uppbyggd. I botten läggs ett 2 cm tjockt lager sand, detta liknar de diverse markarbeten som finns under en konstgräsplan. På detta läggs en sviktpad och konstgräs, som fylls med 10mm sand samt 13mm granulat, enligt SvFF:s rekommendationer. (SvFF, 2018) Mängden material som tillsätts räknas ut mha. materialens densitet och vägs för att erhålla rätt mängd. Tabell 1: Mängd tillsatt material Material Vikt (g) Sand 970 SBR 320 EPDM 465 TPE 325 Figur 10: Provbit fylld med sand och TPE, på sviktpad 18

21 Testmaterial kommer i huvudsak från fält/stockholms stads anläggningar: gräs samt granulat. Sviktpad och sand har däremot specialbeställts. Ursprung för testmaterial redovisas i bilaga A. Inför varje test av granulat byts gräset och dobbarna. Gräset klipps från samma bit, exakt samma typ av gräs används alltså för samtliga mätningar. För mätningar av partiklar används i huvudsak en Optical Particle Sizer (OPS) model 3330, från TSI, som kan mäta partiklar från 0,3 µm till 10µm och klassificera dessa storleksmässigt i 16 intervall. Vissa tester utförs även med en Fast Mobility Particle Sizer (FMPS), som mäter partiklar från 0,0056 till 0,56μm, i 32 intervall. Samplingsfrekvensen var 1 Hz för båda instrumenten. Figur11 : a) OPS b)fmps För att erhålla mer överskådliga data och säkerställa att förutsättningarna är likvärdiga delas testet upp i serier om 10 slag. Mellan dessa serier blåses huven rent (till dess inga utslag fås under 10 sekunder, mätutrustningen samplar partiklar en gång per sekund) och slaglängden kontrolleras. Testserien i sig regleras tidsmässigt för att göra samtliga försök likvärdiga på följande sätt: från det att pendeln släpps går 20 sekunder tills dess att pendeln returneras till sitt utgångsläge, till denna handling avsätts 10 sekunder, varefter pendeln släpps på nytt. Denna procedur upprepas 10 gånger under ett test, dvs. utsätts provet för totalt 100 slag. Mellan serierna om 10 slag säkerställs att luften i huven är ren. Provbiten vägs innan och efter test för att se hur mycket granulat som flyttats från den. Antal slag kan dock inte säkerställas då ofta diverse testslag skett efter serien om 100. Förflyttningen beror också på hur pendeln förts tillbaka över gräset, viss förflyttning av granulatet sker även då. Klimatet i kammaren regleras inte, men mäts under test: temperaturen varierar mellan 22 o C och 24,5 o C, luftfuktigheten varierar mellan 24 % och 35 %. Ren luft blåses under test kontinuerligt in i huven med ett flöde på 0,9 l/s. 19

22 20

23 Partikelkoncentration (antal/cm3 ) 4 RESULTAT Efter försöken så beräknades det fram ett medelvärde på totalkoncentration under ett testintervall. Detta gjordes för varje testförsök och varje granulat. Resultatet av detta framgår i figur 11. Luft i huv illustrerar en mätning av luften i huven då konstgräset ej påverkas, under en tid motsvarande tiden för en testserie (100 slag). Med detta visas att de partiklar som mäts uppkommer pga. påverkan av konstgräset. 0,35 Partikelkoncentration för SBR, EPDM, TPE 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0, Testförsök SBR EPDM TPE Luft i Huv Figur 12: Visar hur totalkoncentrationen varierar mellan de 3 granulaten. Varje datapunkt är ett beräknat medelvärde på totalkoncentration utifrån ett testintervall (10 slag). I figur 12 avser siffrorna på x-axeln testintervallets nummer i ordningen, dvs. 1 motsvarar första 10 slagen, 10 motsvarar de 10 sista slagen. För att säkerhetsställa de visuella skillnaderna i figur 11 utfördes en statistik analys. De olika granulaten jämfördes med parat t-test. Anledning för detta är p.g.a. relativt få testförsök (<30) samt okänd standardavvikelse σ. t-testen gjordes tvåsidigt med α = 0,05. t-testet visar att det finns en statistisk skillnad mellan EPDM/TPE och TPE/SBR med ett konfidensintervall på 95 %. Det fanns dock inte någon statistisk skillnad mellan SBR/TPE med ett 95 % konfidensintervall. Se bilaga B för ytterliga information. Sedan beräknades en medelkoncentration för varje partikelstorlek(medeldiameter). Medelkoncentrationen beräknades efter samtliga 100 slag. Detta gjordes för varje granulat. Resultatet framgår i figur

24 Partikelkoncentration Partikelkoncentration för olika partikelstorlekar 0,045 0,04 0,035 0,03 0,025 0,02 0,015 0,01 0,005 0 Partikelstorlek (µm) SBR EPDM TPE Figur 13: Visar en genomsnittlig partikelkoncentration för varje granulattyp mot partikelstorlek. Medelvärdet beräknades från samtliga försök. 22

25 För att säkerhetsställa de visuella skillnaderna användes även här ett parat t-test. Anledningen var densamma, relativt få försök (<30) samt okänd standardavvikelse σ. t-testen gjordes tvåsidigt med α = 0,05. Resultatet av t-testen framgår i tabell 2. En statistik signifikant skillnad med α = 0,05 benämns som 1 och ingen skillnad som 0. Tabell 2: Visar om det finns en signifikant skillnad mellan olika granulat typer i figur 12 med ett konfidensintervall på 95 %. 1=Ja, 0=Nej. Mpdiam SBR/EPDM SBR/TPE EPDM/TPE 0, , , , , , , , , , , , , , , , Tabell 2 visar att det finns en signifikant skillnad i nästan alla partikelstorlekar mellan EPDM/TPE. Detta gäller även för SBR/EPDM. Mellan SBR/TPE finns det endast ett fåtal signifikanta skillnader. 23

26 24

27 5 DISKUSSION Från figur 12. Framgår det tydligt att det bildas luftburna partiklar från konstgräs. Detta kan vi påvisa då vi lyckats göra testerna i ren miljö. I figur 11 ser man att luften i huven är ren och det är först när man påverkar konstgräset med pendeln som partiklar bildas. De höga värdena i tidiga testintervall tyder på att ett visst inkörningsförlopp finns. Hänsyn tas till detta genom att resultaten jämförs parvis. Enligt figur och statistisk analys framgår det att det finns en signifikant skillnad mellan TPE/EPDM och SBR/TPE i partikelkoncentration. Det finns även signifikanta skillnader i olika partikelstorlekar enligt tabell 2 och figur 12. Dessa resultat kan tänkas vara intressanta att ha i åtanke för framtida planering av fotbollsplaner. Det bör noteras att den totala koncentrationen av partiklar figur 12 och 13 visar behöver nödvändigtvis inte endast härstamma från granulatet. En del av dessa koncentrationer kan komma från själva konstgräset eller dobbarna. Hur stor del av partikelkoncentrationen som utgörs granulat har vi inte undersökt. Men eftersom vi använts oss utav samma konstgräs och typ av dobbar (enda skillnaden var typ av granulat) så påvisar resultaten att det finns en signifikant skillnad mellan granulaten vilket var syftet med vår undersökning. Samtidigt är krafterna konstgrässystemet utsätts för relativt små i denna undersökning. I denna undersökning har konstgrässystemet ett energiupptag på 3 J, vilket ger en genomsnittlig bromsade kraft på 24 N. Studier där nötning från dubbdäck studerats har visat att en större kraft verkar initialt, då pendeln slår i underlaget och en mindre kraft då pendeln släpas mot underlaget. Detta förhållande förändras också i och med att underlaget slits. Kraften och nötningen som underlaget utsätts för i form av slag minskar. Detta kan troligen förklara beteendet i våra resultat, att mängden partiklar minskar efter ett antal slag. Med en lastcell kan krafterna mätas för att utvärdera mer noggrant. I studierna avseende dubbdäck mättes också det bortslitna materialets volym med kamera, något som antagligen är svårare i vårt fall, då konstgräset är mer oregelbundet (Garcia, 2017) (Kozuka, 2017). Dessutom är ett pendelslag inte representativt för hur konstgrässystem utsätts i verkligheten. Större krafter kan möjligtvis ge större partikelkoncentrationer. Hur krafter och nötningsmekanismer ser ut vid nyttjande av konstgräs och hur de kan relateras till tester av detta slag kan vara förlag på framtida arbete. I figur 13 finns det en uppgående trend för partikelstorlekarna 0,65 0,337 μm. Detta kan indikera att det finns ännu mindre partiklar än vad vi kunnat mäta. Detta vore även intressant att undersöka. Vissa tester kördes med FMPS, som mäter mindre partiklar. Dessa var dock inte fullständiga, så de inkluderas således ej här. Lämpligheten i att använda en pendeltestare kanske kan ifrågasättas. FIFA använder inte längre denna metod. FIFA använder numera en uppställning där en roterande typ av testsko används för att mäta gräsets motstånd i rotation, liknande friktionsmätningarna som utfördes med Brittisk pendel (FIFA, 2015). I den nya uppställningen fås således en rent glidande kontakt. I förlängningen kanske en annan typ av utrustning skulle vara lämpligare för tester av den typ som görs i detta arbete. Exempelvis en som tar inspiration från pinne-på-skiva-maskinen, som används för test av bromsmaterial. (Olofsson, et al., 2009) I den roterar en skiva av 25

28 bromsmaterial mot en pinne av metall. I pinne-på-skiva-maskinen slits alltså materialet som testas kontinuerligt och ger mycket data för lite arbete. Med denna metod erhålls en rent glidande kontakt, i likhet med FIFA:s nya uppställning. En sådan testutrustning skulle förmodligen förbättra några problem som identifierats i detta arbete, nämligen att testerna blir mycket arbetskrävande då de sker helt manuellt. Att testerna sker helt manuellt kan också leda till att slagen inte blir helt likvärdiga, beroende på hur pendeln fångas då den går tillbaks efter att ha passerat underlaget en gång och hur den förs tillbaks över gräset. Viss svårighet finns även i att mäta slaglängden, den kan inte mätas lika väl som vid test på mer solida material. En värdering får dock i så fall göras om hur lämplig en endast glidande kontakt är, i kontrast mot hur förloppet ter sig vid användning av en Brittisk pendelrigg, alltså slag och glidning. 5.2 Slutsatser o Dessa tester påvisar uppkomst av partiklar från samtliga konstgrässystem o Dessa tester påvisar en signifikant skillnad i bildande av luftburna partiklar mellan EPDM och de andra två granulattyperna. o Eftersom testerna uppvisar en signifikant skillnad mellan granulaten bör dessa resultat tas i beaktning vid konstruktion av konstgrässystem. 26

29 6 REKOMMENDATIONER OCH FRAMTIDA ARBETE 6.1 Rekommendationer Ett bättre lock och ett mer praktiskt sätt att byta ut provbiten. I nuläget tas hela framsidan bort vid byte av provbit, något som är svårt med färre än två personer. Någon typ av lucka, förslagsvis i kortsidan skulle möjligen kunna implementeras. 6.2 Framtida arbete o En viss inkörningsperiod verkar finnas vid prov. Denna kan minimeras och testerna kan möjligen bli mer jämlika om provbiten behandlas genom att packa till granulatet innan test. Lämpligt kan vara att preparera proverna enligt standard EN12229, som används vid tester av konstgräs. o Kemisk analys av partiklarna för att ta reda på dess ursprung(från gräset eller granulatet). o Undersöka eventuella hälsoeffekter orsakade av luftburna partiklar från konstgräs. o Analys av flöde i kammaren. o Relatera labbtester mot verkliga förhållanden-vad innebär dessa resultat i praktiken? o Undersöka/analysera slitningsmekanismer. o Undersöka partiklar mindre än 0,3µm. o Undersöka andra variabler, exempelvis tjocklek på granulatlagret, andra typer av gräs. o Undersöka granulaten av naturprodukter, kokos och kork. o Undersöka konstgrässystem där granulat ej nyttjas o Undersöka krafter på konstgräset med lastcell 27

30 28

31 7 REFERENSER Schilirò, T. et al., Artificial Turf Football Fields: Environmental and Mutagenicity Assessment. Archives of Environmental Contamination and Toxicology, 64(1), pp Bracker, A. et al., Synthetic Turf Field Investigation in Connecticut. Journal of Toxicology and Environmental Health, 74(17), pp Dye, C., Bjerke, A., Schmidbauer, N. & Manø, S., Measurement of air pollution in indoor, Oslo: Norwegian Institute for Air Pollution. FIFA, FIFA Quality Concept for Football Turf; Handbook of Test Methods January 2012 Edition. s.l.:fédération Internationale de Football Association. FIFA, FIFA Quality Programme for Football Turf; Handbook of Test Methods. s.l.: Fédération Internationale de Football Association. Garcia, G., Test Development and Simulation of the British Pendulum for Studded Tires Wear, Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Kozuka, R., Studded tire wear - comparison between British Pendulum and Pin on disc testing. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan. Lewis, S., Lewis, R. & Olofsson, U., An alternative method for the assesment of railhead traction. Wear, 271(1-2), pp Magnusson, K. et al., Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment; A review of existing data, Stockholm: IVL Swedish Environmental Research Institute. Miljö- och energidepartementet, SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen. Stockholm: s.n. Olofsson, U., Olander, L. & Jansson, A., A study of Airborne Wear Particles Generated From a Sliding Contact. Journal of Tribology, Volume 131. Riksidrottsförbundet, [Online] Available at: pdf [Accessed ]. Ruffino, B., Fiore, S. & Zanetti, M. C., Environmental sanitary risk analysis procedure applied to artificial turf sports fields. Environmental Science and Pollution Research, 20(7), p SvFF, Svenska Fotbollförbundets Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner. s.l.:svenska Fotbollförbundet. 29

32 Wallberg, P., Keiter, S., Juhl Andersen, T. & Nordenadler, M., Däckmaterial i konstgräsplaner, s.l.: Sweco Environment AB. Wessex Precision Instruments, [Online] Available at: [Accessed ]. WHO, Health Effects of Particulate Matter; Policy implications for countries in eastern Europe, Caucasus and Asia, s.l.: World Health Organization.. 30

33 BILAGA:URSPRUNG FÖR TESTMATERIAL Material Leverantör Anmärkning SBR granulat UNISPORT/SALTEX*, POLYTAN eller SPENTAB Hämtat i lager på Grimsta IP EPDM granulat SPENTAB Hämtat i lager på Gubbängens IP TPE granulat UNISPORT Gubbängens IP Konstgräs UNISPORT Gubbängens IP Sviktpad UNISPORT Skickat per post Sand SIBELCO Skickat per post Dobbar Uhlsport PS3 Nylon Duo Stud Art no Skickade per post *UNISPORT och SALTEX är numera samma företag, under namnet UNISPORT 31

34 32

35 BILAGA B: STATISTISK ANALYS t-test: Parat två-sampel för medelvärde SBR EPDM Medelvärde 0, ,18546 Varians 0, , Observationer Pearson-korrelation 0, Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 9 t-kvot -5,30363 P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, t-test: Parat två-sampel för medelvärde SBR TPE Medelvärde 0, ,09686 Varians 0, ,00034 Observationer Pearson-korrelation 0, Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 9 t-kvot 1, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, t-test: Parat två-sampel för medelvärde EPDM TPE Medelvärde 0, ,09686 Varians 0, ,00034 Observationer Pearson-korrelation 0, Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 9 t-kvot 4, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2,