Extra förbundsstämma. Medlemsblad nr 3 år Lördagen den 29 sept klockan ca S:ta Birgittakyrkan, Häradsvägen 4 i Knivsta

Transkript

1 Medlemsblad nr 3 år 2012 Extra förbundsstämma Lördagen den 29 sept klockan ca S:ta Birgittakyrkan, Häradsvägen 4 i Knivsta Program med cirka-tider 9.30 Kaffe/te & småfranska Information från förbundsledningen Lunch Stämmoförhandlingar med bl.a. följande beslutsärenden: Stadgerevision Justering av förbundets namn Valplan Inriktningsprogram Kaffe/te & kaka alt. frukt Avslutning Anmälan senast 21 sept. till förbundsstyrelsens presidium: Thérèse Engdahl Tel , , E-post: the.engdahl@gmail.com Göran Sagen, Tel , , E-post: sagengoran@gmail.com Glöm inte att meddela om du har behov av speciell kost! För frågor, meddelanden eller speciella önskemål går det bra att kontakta Iris Denstedt-Stigzelius, som står för arrangemanget på plats. Tel , mobil Alla medlemmar hälsas välkomna Reskostnader för röstberättigade ombud debiteras förbundet. Natten fredag lördag är S:ta Maria Alsike vandrarhem, Brunnbyvägen 54 i Knivsta, förbokat för FS-ledamöter, som sammanträder på fredagskvällen, samt för långväga ombud, som saknar möjligheter att ta sig till Knivsta på lördagsmorgonen. Även sådan övernattning bekostas av förbundet.

2 Skröpligheten i Guds skapelse När detta skrivs är det fortfarande sommar i mitten av augusti. På min altan lyser solen från en klarblå himmel. Frid, värme och naturens skönhet är närvarande. I detta paradis känns det svårt att greppa vad som får oss människor att utföra och därefter dölja onda handlingar. Den sommar, som nu nalkas sitt slut, har gjort oss smärtsamt påminda om människans ofullkomlighet. Att en präst i Svenska kyrkan, tillika medlem i vårt förbund och inkryssad kyrkomötesledamot, gjort sig skyldig till angiveri för säkerhetstjänsten i det forna DDR känns fortfarande overkligt och omtumlande. Jag har träffat Aleksander Radler några gånger just i samband med kyrkomötet och där lärt känna honom som en extremt kunnig teolog och mycket sympatisk man. Sanningen om vilka hemligheter oss till synes välbekanta medmänniskor bär med sig kan ibland uppenbara sig för oss med förödande kraft. Förbundets ledning valde att tro på den anklagades oskuld till dess att motsatsen var bevisad. Även med en blick i backspegeln framstår det agerandet som helt rätt. Många är de som, berättigat, riktat sin ilska mot den person, som nu erkänt sin fruktansvärda hemlighet. Två personer har riktad udden mot KR. En av dem trodde att förbundet hade resurser att göra en egen utredning. Den andre är en av de mest talföra företrädarna i en närstående nomineringsgrupp, som gärna vill framstå som opolitisk. Tyvärr påminner tonläget därifrån alltför ofta om aggressiv debatt hämtad från polariserad allmänpolitik. Jag föredrar konstruktiva och generösa samtal i och för den kyrka vi älskar. Hur värdefullt hade det inte varit om Frimodig kyrka ville ansluta sig till KR:s ansträngningar för att genomföra renodlade personval i Svenska kyrkan och skapa ett nytt samförstånd grundat på förtroende och personligt ansvar? Låt oss inte falla för frestelsen att slå på andra så snart tillfälle ges. Ofullkomligheten finns hos oss alla. Och de riktigt allvarliga förseelserna kan finnas där vi minst anar dem. Tack Gode Gud att det finns nåd i överflöd för den som söker efter det! Den 29 september samlas ombuden för förbundets alla stiftskretsar, kyrkomötet och förbundsstyrelsen till extra riksstämma inför kyrkovalet En grundlig analys avseende justering av förbundets namn, recenserad i Medlemsbladet nr 2, 2012, gav förbundets alla medlemmar en unik möjlighet att inkomma med synpunkter. Resultatet blev att förbundsstyrelsen vid sammanträde den 14 augusti enhälligt beslöt föreslå riksstämman att justera namnet till Kristdemokrater för en levande kyrka. Med tyngdpunkten på en levande kyrka i framtoning och logotyp tror vi att förbundet har stora chanser att få en rejäl skjuts framåt i 2013 års kyrkoval. Thérèse Engdahl, Förbundsordförande

3 Kyrkostyrelsens sammanträde 14 juni 2012 Ärende 1, 2 och 3 är skrivelser till kyrkomötet. 1. Strukturfrågor som befarat är det mycket marginella förändringar i utredningens förslag 1) ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska föregå kyrkofullmäktiges val av ledamöter i församlingsråden 2) Göteborgs kyrkliga samfällighet får två år dispens då en utredning föreslår en delning i 6-8 pastorat. Dessutom ska utredningar tillsättas om ansvaret för kyrkobyggnaderna, kontraktens funktion, domprostarnas ställning, samt ev. partiella samfälligheter för begravningsverksamheten. Den stora stridsfrågan handlade om församlingsmöte eller inte. S ville egentligen inte ha med det alls, men var angelägna om att nå en enighet, för att inte riskera att förslaget faller i kyrkomötet och C vacklade fram och tillbaka och försökte stå i båda lägren. Eftersom vi i samverkan med M, FISK, POSK och i viss mån C lyckats åstadkomma förbättringar lämnade vi i KR ingen formell reservation utan ett särskilt yttrande:. Särskilt yttrande från KR ang. kyrkostyrelsens kyrkomötesskrivelse om strukturfrågorna Kristdemokrater i Svenska kyrkan har vid olika tillfällen fört fram kritiska synpunkter och alternativa lösningar på många punkter i de frågor som belyses i Strukturutredningen Närhet och samverkan. Vi har sett att det är viktigt att delta i diskussionen både i olika remissorgan och i kyrkostyrelsen för att påverka skrivelsens utformning. Därigenom har vi tillsammans med andra lyckats åstadkomma förändringar av utredningens förslag till det bättre på ett antal punkter. Framför allt säkerställer vi att församlingarnas medlemmar ges möjlighet att bli delaktiga i tillsättningen av församlingsråden. Vi vill dock markera vår principiella ståndpunkt i några frågor. 1) Församlingen som kyrkans grundläggande enhet. Församlingen bör fortsatt vara kyrkans grundläggande enhet, inte pastoratet som skrivelsen föreslår. Vad är en församling om den inte regelbundet firar gudstjänst och har ansvar för församlingens grundläggande uppgifter? Enligt skrivelsen är pastoratet en samverkansform mellan församlingarna i pastoratet, men i verkligheten övertar pastoratet församlingens uppgifter och kan delegera till församlingsrådet att besluta i vissa frågor. Under överläggningarna har det gång på gång påpekats att nu blir pastoratet det lokala pastorala området. Vad är då en församling som ingår i ett pastorat? 2) Val till församling bör ske genom direkta val Om församlingen är något mer än ett distrikt i ett pastorat, så bör församlingen själv få välja sin styrelse församlingsrådet. Skrivelsen har dock markerat församlingens roll tydligare än utredningen genom föreskriften att församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska föregå kyrkofullmäktiges val av församlingsråd. Vår målsättning är att även församlingsrådet bör väljas i allmänna val, men dit var det inte möjligt att nå i en uppgörelse. 3) Församlingen ska ha kvar de fyra grundläggande uppgifterna enligt KO. Kyrkoordningens definition av församlingens grundläggande uppgifter bör ligga kvar på församlingen. Varje församling bör själv kunna avgöra om man i vissa uppgifter samverkar med andra församlingar inom pastoratet t.ex. i konfirmandarbetet. Församlingsråden bör även ges en tydligare roll i utarbetandet av församlingsinstruktionen, även om den är gemensam för hela pastoratet 2. Ändringar i kyrkoordningen inom 8 olika områden a Krav på Barnkonsekvensanalys inför olika beslut införs i kyrkoordningen enligt ett uppdrag från 2010 års kyrkomöte b Reglering av det indirekta valet från utlandsförsamlingarna till kyrkomötet. (Kyrkomötet ändrade ju skrivelsen ang. utlandskyrkan, så att direktvalet försvann). c Reglering av när ändring av namn på kyrkliga enheter ska beslutas och träda i kraft. d Särskild utjämningsavgift om stiftet erhåller högre utdelning från prästlönetillgångarna än vad stiftsbidraget uppgår till, ska den överskjutande delen betalas in till den nationella nivån. e Ett särskilt kapitel om ekumenisk samverkan införs i kyrkoordningen forts.

4 forts. Kyrkostyrelsens sammanträde 14 juni 2012 f Ett särskilt sammanträde i kyrkomötet ska sammankallas senast 31 december valåret för val av kyrkostyrelse m.m. g Nämnderna på nationell nivå avskaffas, med undantag av Läronämnden, Ansvarsnämnden för biskopar, Valprövningsnämnden och Överklagandenämnden. Meningen var att även nämnder på stiftet skulle avskaffas, men C fick plötsligt kalla fötter och fick kyrkostyrelsen att plocka bort avsnittet ur skrivelsen. h Rättelse i valbestämmelserna handlar om att ändringar av datum för anmälan av kandidater som föra årets kyrkomöte beslöt om missade konsekvensändring i en. 3. Verksamhet och ekonomi i förslaget från AU fanns med ett anslag till EFS på 2,5 miljoner (inte längre specifikt destinerat till Johannelund dessutom en ökning med i jämförelse med årets anslag till Johannelund). Ett riktat församlingsbidrag på 100 miljoner beslöts om trots att S yrkade avslag. 4. Gemensam strategi för kyrkans undervisning och mission för alla åldrar har arbetats fram och kyrkostyrelsen antog strategin, som innebär att sammanlagt 60 miljoner kronor satsas för arbete i församlingar och stift under åren Kyrkostyrelsen fick en redovisning om hur det riktade församlingsbidraget använts under år En sammanfattning kommer att finnas i årsredovisningen till kyrkomötet. 6. Kyrkostyrelsen antog policy ang. insatser för att främja och utveckla Svenska kyrkans flerspråkiga arbete, inte minst samiska språkets ställning utifrån synpunkter från Svenska kyrkans samiska råd där Lennart är vår ledamot. 7. Slutrapport lämnades för pilotverksamhet för webb-tv och besluts att den nationella nivån ska fortsätta utveckla plattformen play.svenskakyrkan.se som stöd till församlingar och stift. 8. Ett dokument om begränsad handel med krigsmaterial återremitterades efter inlägg bl.a. från Sten Elmgren (C) och Lennart. I sitt inlägg pekade Lennart på det motsägelsefulla att Svenska kyrkan utger sig för att vara "en trosgemenskap, men inte en åsiktsgemenskap" - men att man ändå anser att Svenska kyrkan ska stå för en enda åsikt i olika politiska frågor som t ex försvar och vapenexport. 9. Situationen i Syrien. Lennart ställer frågor ang. ev. agerande till stöd för den kristna minoriteten utifrån det faktum att FN nu betecknar situationen i landet som inbördeskrig. Lennart Sacrédeus och Bertil Olsson, ordinarie och ersättare i Kyrkostyrelsen för Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR). I kyrkomötesgruppens ledning fick vi under kyrkomötet 2011 uppgifter om att Alexander Radler skulle ha varit en Stasiagent, men vid direkt fråga nekade Radler på samma sätt som han gjorde då gentemot alla. Detta var i samband med att boken av Professor Birgitta Almgren kommit ut. Men när ytterligare fakta kom fram under våren 2012 och vi fick höra att Luleå stifts domkapitel hade tillsatt en utredning, valde kyrkomötesgruppen och förbundets ledning att invänta utredningen. Ordföranden för förbundet fick i uppdrag att stödja Radler som människa, utan att för den skull ta ställning i sakfrågan. När fakta i ärendet blev allt mer uppenbara och det visade sig med tydlighet att misstankarna kring Radler blev bekräftade är det enligt våra stadgar så att det är stiftsgruppens uppgift att hantera frågan, vilket också skedde genom ordföranden i Luleå stiftsgrupp på uppdrag av stiftsgruppens styrelse. Det var innan Radlers erkännande hade kommit. Då ombads Radler att inte ställa upp i årets kyrkomöte i väntan på Luleå domkapitels beslut som då var sagt skulle komma i september. Det blev så och Radlers ersättare i kyrkomötet blev inkallad i hans ställe. Eftersom Radler emellertid erkände behövdes ingen väntan på Luleå domkapitel och stiftsgruppen beslöt att begära hos Radler att han skulle avgå från alla sina förtroendeuppdrag i kyrkan. Samtidigt hade riksdagspartiet Kristdemokraterna fattat ett liknande beslut och informerat kyrkomötesgruppens ordförande samt stiftsgruppens ordförande om att de med omedelbar verkan begärt hos Radler att han skulle avgå från sina förtroendeuppdrag i politiken. Karl-Gunnar Svensson, gruppledare för Kr i kyrkomötet

5 Luleå stift är till ytan det största stiftet i Sverige. Kr har en stor andel av de förtroendevalda i stift och församlingar. Det har setts som det minst politiska av nomineringsgrupperna och det är en förklaring till framgången. I Luleå stift stannade väckelserörelserna kvar inom kyrkan (Rosenius och Laestadius). Det präglar fortfarande vårt stift. I styrelsen finns det ett ombud för varje kontrakt och vi har kontakt genom telefonmöten. En av våra medlemmar är Mayvor Ekberg som tillsammans med Jørgen Straarup har gjort den här forskningsrapporten. De har gett församlingen namnet Bottneå. Genom intervjusamtal och enkäter har såväl medlemmar som icke medlemmar i Svenska kyrkan tillfrågats om sådant som trosföreställningar, behov av och relation till Svenska kyrkan. Den sorglöst försumliga kyrkan, belyst norrifrån är utgiven på Artos & Norma bokförlag våren Kyrkan lever inte utan berättelserna Titeln, som inte kan sägas vara smickrande, pekar på en kyrka vars berättelser om människors tro och relation till Gud har en liten plats i människors liv och vardag. Ofta talar vi om detta som en konsekvens av samhällets sekularisering, som något som drabbat både kyrkan och oss själva utifrån. Men titeln säger att det är Svenska kyrkans eget fel att såväl antalet medlemmar som antalet döpta, konfirmerade, vigda och begravna visar en nedåtgående trend. Människor i Bottneå syns alltså vara aningen mer aktiva i kyrkans sammanhang än vad som gäller för stiftet, och i synnerhet för Svenska kyrkan som helhet. Men ändå, situationen i Bottneå lämnar inte mycket utrymme åt förnöjsamhet. Gud och kyrka är främmande för många. I Bottneå, som kan karaktäriseras som en gammal väckelsebygd, är det år 2010 endast 24 procent som menar att en beskrivning av dem själva som kristen stämmer helt och hållet. Vad har då kyrkan försummat? Ett kort svar på en stor fråga måste bli att kyrkan inte ägnat sig åt att utveckla en undervisning som kunnat kompensera att skolan, från och med 1950-talets mitt, gett kristendomen allt mindre och mindre undervisningstid. De ledande inom kyrkan har naturligtvis sett att det blivit glesare och glesare i kyrkbänkarna, och då också vidtagit åtgärder. Förnyelse av gudstjänstformer, psalmbok, kyrkohandbok och bibelöversättning. Men bevisligen har detta inte vänt den negativa trenden. Kort sagt, har kyrkan pysslat om sig själv och de sina, de redan intresserade. Vi behöver bara se hur litet Kyrkoordningen har att säga om kyrkans skyldighet till undervisning i jämförelse med att fira gudstjänst (kyrkans övriga två i Kyrkoordningen definierade uppgifter är mission och diakoni). Dessutom att endast 15 procent i Bottneå församling menar att deras tro ger dem behov av att fira gudstjänst och nattvard. Den låga siffran blir förmodligen lägre i stiftet som helhet och än lägre i riket som helhet. Människors berättelser kan säga oss en hel del som kyrkostatistik inte förmår säga om vi ger oss tid att reflektera över dem förstås. Också jag, som arbetat med den beställda omvärldsanalysen, kan känna tveksamhet eftersom det stora flertalet, i alla åldrar, menar att kyrkan inte alls är viktig för dem när de gäller att samtala om tro och livsfrågor. Överhuvudtaget är det endast 12 procent som menar sig ha en ganska stark eller mycket stark relation till kyrkan. Det går inte att säga att kyrkans förnyelse har varit lyckosam. Vem förmedlar de grundläggande kunskaperna om den kristna tron till de unga generationerna, de som ska forts.

6 bära kyrkan vidare? Enligt religionsvetenskaplig forskning är det i första hand mor- och farföräldrar, föräldrar och syskon. Människor ville tala om trosfrågor och om sin egen självbild men hade svårt att hitta ord: hur tror jag egentligen, det är jättesvårt att sätt ord på det. Det var mångas mening. En slutsats som dras är att den kristna traditionens frånvaro innebär en språkförlust, men också en verklighetsförlust. Är det möjligt att förstå, än mindre ge uttryck för något som vi inte längre har någon större kunskap om, än mindre har erfarenhet av? I samma takt som den verklighet som bibelns berättelser berättar om försvinner ur människors medvetande som en konsekvens av en försummad undervisning försvinner också den Svenska kyrkan. Mayvor Ekberg, Teolog och fil.dr i religionsvetenskap Kontaktuppgifter: Stanley Ekelund E-post: stanley.ekelund@enlevandekyrka.se Tel: Namn: Stanley Ekelund Ålder: 44 år Familj: Gift med Malin och har två grabbar i tonåren, Benjamin och Simon Uppgift i förbundet: Kampanjledare för valet 2013 Gjort tidigare: Har arbetat som marknadsansvarig och driver nu mitt egna företag inom marknad och kommunikation sedan två år tillbaka. Vad vill Du åstadkomma med Ditt engagemang: Jag hoppas på ett spännande och roligt år med mycket jobb tillsammans med övriga inom gruppen. Jag vill vara med och göra det bästa valet någonsin för Kristdemokrater för en levande kyrka. Jag tror att jag med mina kunskaper och erfarenheter inom marknads-föring och kommunikation kan få hjälpa till att nå nya väljare, bland annat genom att synas i de digitala kanalerna (tex Twitter och Facebook). Favorit bibelställe: Matt 7:12 "Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem."

7 Kristdemokrater i Svenska kyrkan är en rikstäckande ideell förening. Förbundets medlemmar är organiserade i 12 stiftskretsar från Lunds stiftskrets i söder till Luleå stiftskrets i norr. En del stiftskretsar har egna informationssidor som du kan besöka. Nedan presenteras kontaktpersoner till stiftskretsarna Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Allt detta finns på vår hemsida Men för dig som inte har tillgång till internet vill vi ge denna kontaktinformation i vårt medlemsblad. Göteborg. besök hemsidan Karl-Gunnar Svensson Tel: Mobil: Fax: E-post: kalle.svensson@kristdemokraterna.se Härnösand Gusten Rolandsson Tel: Mobil: E-post: gusten@telia.com Karlstad Stig-Arne Persson Tel: Mobil: E-post: stigarne.kr@live.se Linköping Per Larsson Tel: Mobil: E-post: per.larsson@kristdemokraterna.se Luleå Lilian Nilsson Tel: Mobil: E-post: lilian-kjell.n@allt1.se Lund Thérèse Engdahl Tel: Mobil: E-post: the.engdahl@gmail.com Skara Jessica Rytter Mobil: E-post: jessicarytter@yahoo.com Stockholm Anders Björck Mobil: E-post: anders.bjorck@kristdemokraterna.se Strängnäs Göran Pettersson Tel: Mobil: E-post: rundstigen@bredband.net Uppsala Iris Denstedt-Stigzelius Tel: Mobil: E-post: iris.denstedtstigzelius@kristdemokraterna.se Västerås Lennart Sacrédeus Tel: Mobil: E-post: lennart.sacredeus@kristdemokraterna.se Växjö Bertil Olsson Tel: Mobil: E-post: bertil.olsson@kristdemokraterna.se Visby I Visby stift har vi ingen stiftskrets. Kontakta riksförbundet: Nils-Ola Andersson Tel: , Mobil: E-post: nils-ola.andersson@tavelsjo.se

8 Returadress: Lillsjöberg 24, Tavelsjö Ansvarig utgivare: Thérèse Engdahl Tel E-post: Redaktionskommitté: Bo Herou, Lennart Sacrédeus, Lars-Erik Prosén, Kristina Töyrä och Bertil Olsson Dagordning vid riksstämman 29 september Riksstämmans öppnande 2. Val av stämmofunktionärer a) Ordförande b) Vice ordförande c) Sekreterare d) Två justerare tillika rösträknare e) Stämmoreferent 3. Godkännande av stämmans behöriga utlysande 4. Fastställande av dagordning 5. Fastställande av röstlängd 6. Slutligt ställningstagande till revidering av förbundets stadgar 7. Beslut om revidering av förbundets namn 8. Fastställande av valplan 9. Fastställande av reviderat inriktningsprogram 10. Övriga frågor 11. Stämman avslutas Här följer en förteckning över de motioner som lämnats in av KR-ledamöter till årets kyrkomöte (Siffran anger det nummer som motionen har tilldelats). Motionerna finns på Svenska kyrkans hemsida under kyrkomötet 4 Utökande av psalmer i psalmboken - Karl-Gunnar Svensson 5 Införa retreat som obligatorisk del i vigningstjänsten - Karl-Gunnar Svensson 6 Internationell konferens för förföljda kristna - Margareta Viklund 7 Vad nationell nivå kan göra för att stödja och hjälpa stift och församlingar i arbetet mot prostitution och trafficking - Margareta Viklund 27 Renässans för trohet och trohetslöftena för barnens trygghet i familjen - Lennart Sacrédeus 28 Ökad solidaritet med förföljda medkristna runtom i världen - Lennart Sacrédeus, Bertil Olsson 29 Ersätt Lag om Svenska kyrkan med ett ömsesidigt avtal ett konkordat - Bertil Olsson, Lennart Sacrédeus 34 Samverkansorgan mellan pastorat med rätt att debitera ut begravningsavgift - Karl-Gunnar Svensson m.fl. 60 Romerna en del av Sverige och Svenska kyrkan - Marianne Kronbäck