Bolagsstämma och bolagsstämmobeslut i fåmansaktiebolag Jonas Hanspers

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Bolagsstämma och bolagsstämmobeslut i fåmansaktiebolag Jonas Hanspers Examensarbete i Associationsrätt, 30 hp Examinator: Urban Båvestam Stockholm, Vårterminen 2014

2 Innehållsförteckning Författarens förord... 4 Kapitel 1. Inledning Bakgrund Syfte Problemformulering Metod och material... 7 Kapitel 2. Begrepp och inledande anmärkningar Inledning Kapitlets syfte och disposition Bolagsstämma Allmänt Bolagsstämma Bolagsorganet Allmänt Bolagsorganen i svensk aktiebolagsrätt Sammanfattande exempel Bolagsstämma Sammanträdet eller förfarandet Allmänt Bolagsstämmans karaktär Vad avgör om en bolagsstämma föreligger? Bolagsstämmobeslut Allmänt Bolagsstämmobeslutet och aktieägarens röst Närmare definition av begreppet bolagsstämmobeslut Begreppet fåmansaktiebolag Begreppens användning i förarbeten och doktrin Inledning Uttalanden i lagförarbeten Uttalanden i doktrin Kort om klassificeringens betydelse Kapitel 3. Aktiebolagsrättsliga bestämmelser och SAS-principen Aktiebolagsrättsliga bestämmelser Inledning Aktieägarskyddsregler Formella skyddsregler Materiella skyddsregler Åsidosättande av formella och materiella skyddsregler SAS-principen Inledning Räckvidd Tidpunkt och form för avlämnande av samtycke Avgivare och adressat Möjligheten att återkalla lämnat samtycke Vad samtycket ska avse Rättsverkan av samtycket Kapitel 4. Bestämmelser och spörsmål rörande bolagsstämman Inledning kapitlets syfte och disposition Tvingande/Absolut obligatoriska bestämmelser rörande bolagsstämman? Allmänt Ordinarie bolagsstämma och ärenden som därvid ska behandlas Ort, deltagande och modern kommunikationsteknik Styrelsens medverkan Krav på att styrelsen ska ha rätt att närvara vid/delta i bolagsstämman?

3 4.4.2 Sammankallande av bolagsstämma Om protokoll Allmänt Innehåll, justering och betydelse Avslutande tankar rörande protokollet Om poströst Kapitel 5. Utländsk rätt Inledning Inledande anmärkningar Norsk rätt Finsk rätt Dansk rätt Kapitel 6. Sammanfattande analys Inledning Om åsikten att de förenklade förfarandena utgör bolagsstämmor Allmänt Närmare om bolagsstämmobegreppet Mer om bestämmelserna rörande bolagsstämman Betydelse för bolagsstämmobegreppet Betydelse för de förenklade förfarandena Andra hänsyn Sammanfattning (inklusive förutsättningar) Källförteckning

4 Författarens förord Sysslolösa läsare! Tro mig när jag försäkrar att jag skulle önskat att den här uppsatsen, min tankes skapelse, var den vackraste och mest korrekta och klokaste uppsats som tänkas kan. Men på naturen gör man inget våld vars ordning är att lika avlar lika och därför, vad annat kunnat födas ur mitt påvra hjärnkontor än uppsatsen om ett skinntorrt, skrikmagert och anfäktat ämne, så full av förvirrade och orimliga tankar att ingen förut tänkt dem, som om den vore alstrad i ett fängelse där bara elände härskar och jämmer gör musiken? Tvärtom, det krävs lugn och stillhet, en fridfull omgivning, ett leende landskap, en klar hög himmel, sorl av vatten och ro i sinnet för att även de mest ofruktbara musor ska blomstra och skapa sådant som fyller världen med förundran och glädje. Nog kan man tänka sig en far som får ett fult och frånstötande barn, men att faderskärleken förblindar honom för barnets fel och brister, så att han tvärtom ser dem som förnuft och skönhet och framhåller dem för sina vänner som ett mönster av snille och kvickhet. Men jag som du kära läsare kanske betraktar som uppsatsens far ser mig själv blott som hans styvfar, och tänker inte göra som brukligt är, nämligen böna eller be att du ska förlåta eller släta över de brister du ser hos detta mitt barn. Du som varken är min släkting eller vän och som har din egen högst respektabla åsikt och fria vilja, du som är herre över ditt eget hus liksom kungen är herre över kronans pengar, du vet ju hur man säger, att under kappan är tanken fri. Du är alltså fri från varje ansvar och hänsyn och kan säga precis vad du vill om den här uppsatsen utan att någon ska klandra dig för din kritik eller tacka dig för ditt beröm. Som du, ärade läsare, möjligen redan förstått är ovanstående passus i mångt och mycket en avskrift utav Miguel de Cervantes förord i en av världslitteraturens största klassiker, Den snillrike riddaren Don Quijote av La mancha. Avsikten med detta, måhända enfaldiga, förfarande är att synliggöra min medvetenhet om att denna uppsats mycket väl kan vara min strid mot mina väderkvarnar. Min vilja, tro och starka övertygelse är dock att den läsare som följer mig till slutet av denna uppsats kommer att finna att jag i vart fall funnit några beaktansvärda synpunkter. Åtminstone kan jag försäkra att jag, likt riddaren Don Quijote av La mancha, satsat mitt allt, försökt mitt bästa och av den anledningen efter denna min strid står med huvudet högt. Jag önskar rikta ett särskilt tack till professor Jan Andersson för god handledning och värdefulla synpunkter under arbetets fortgående. Därtill är jag skyldig min familj det största utav tack ni är ovärderliga. För framförda åsikter och eventuella brister svarar dock ingen annan än författaren själv. Stockholm, maj Jonas Hanspers 4

5 Kapitel 1. Inledning 1.1 Bakgrund Svensk rätt erbjuder en aktiebolagsform, ett alternativ till att bedriva verksamhet utan personligt ansvar. En näringsidkare som vill driva sin verksamhet utan personligt ansvar är sålunda hänvisad till att bilda eller förvärva ett aktiebolag. För sådan händelse faller verksamheten under aktiebolagslagen 1 (nedan ABL), en lagstiftningsprodukt som äger giltighet både för små och stora aktiebolag och både för aktiebolag med en, eller ett fåtal, aktieägare liksom för aktiebolag med ett stort antal aktieägare. Med det i beaktande är det utav intresse att uppmärksamma det organisationsmönster som kommer till uttryck i ABL; lagstiftaren har konstruerat ett organisatoriskt system som fastlägger bolagets organisation och funktionsfördelningen mellan bolagsorganen. En central aspekt är att samtliga aktiebolag, stort som smått, måste ha åtminstone två bolagsorgan; en bolagsstämma och en styrelse. Samtidigt har de båda bolagsorganen förbehållits kompetens att fatta beslut i vissa särskilt angivna ärenden. Om lagstiftningen så stadgar måste således specifikt stämman besluta i ärendet, ett förhållande som komplicerar beslutsfattande och bolagsstyrning i många bolag. Därtill ska fogas att bolagsstämmans beslut enligt lagtextens bokstav ska fattas efter ett i lagen uppställt och reglerat förfarande, en omständighet som ytterligare belyser och accentuerar problematiken. ABL är en omfattande lagstiftningsprodukt; den innehåller fler än 800 paragrafer. Av stor betydelse är att åtskilliga av dessa tar sikte på samverkan mellan olika aktieägare, av vilket skäl de saknar omedelbar betydelse i bolag med en enda aktieägare eller i bolag med ett fåtal eniga aktieägare. Det anförda äger giltighet inte minst beträffande flertalet bestämmelser rörande bolagsstämman och bolagsstämmobeslut. Det faktum att lagens sjunde kapitel tämligen ingående reglerar hur en bolagsstämma ska genomföras hindrar inte att avvikelser kan ske i den utsträckning aktieägarna är överens. Möjligheten att åsidosätta aktiebolagsrättsliga bestämmelser framgår inte explicit av ABL. Det följer istället av en allmän aktiebolagsrättslig princip, benämnd SAS-principen (samtliga aktieägares samtycke). Koncentrerat är principens innebörd att bestämmelser uppställda till skydd för nuvarande aktieägare kan åsidosättas med samtliga aktieägares samtycke eller riktigare samtycke från aktieägare vars rätt träds för när. Vissa förenklingsmöjligheter från lagens tvångströja om 800 paragrafer står således aktiebolaget och dess aktieägare till buds. Hur en bolagsstämma de facto genomförs samt hur ett stämmobeslut i praktiken fattas avviker i själva verket i ansenlig utsträckning från ABL:s utgångspunkt om ett välregisserat sammanträde enligt lagens bestämmelser. Närmare bestämt begagnas i en majoritet av de svenska aktiebolagen vad som kallas förenklade förfaranden, d.v.s. från lagens uppställda förfarande alternativa vägar för att åstadkomma bolagsstämmobeslut. Anledningen är att avhållandet av en bolagsstämma helt i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. ABL uppfattas som krångligt samt tids- och kostnadskrävande. Exempel på sådana i praktiken förekommande förenklade förfaranden är beslutsfattande per capsulam och beslutsfattande vid aktieägarmöten. Det förstnämnda, innebär att en skrivelse innehållandes förslag till beslut cirkuleras bland aktieägarna. Det 1 Aktiebolagslag (2005:551). 5

6 handlar om ett förfarande helt utan att ett sammanträde eller möte i själva verket ägt rum. Det senare, av innebörden att aktieägarna samlas vid ett sammanträde utan iakttagande av ABL:s bestämmelser. Därutöver stöter man i förarbeten och doktrin på vad som stundom benämns universalbeslut en överenskommelse mellan aktieägarna. Sett till förarbeten och doktrin synes det till mångt och mycket råda samförstånd om att beslut, i en eller annan form, kan fattas på, i jämförelse med bestämmelserna i ABL, alternativ väg; ett förenklat förfarande är möjligt. Grunden och förutsättningarna härför, samt klassificeringen av de förenklade förfarandena och de därvid fattade besluten råder det dock delade meningar om. Därutav följer att rättsläget beträffande de förenklade förfarandena i vissa avseenden är oklart ett behov av klarläggande föreligger. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera hur en bolagsstämma ska/kan avhållas och hur ett bolagsstämmobeslut ska/kan fattas, närmare bestämt om det från ABL:s uppställda förfarande finns alternativa vägar för att hålla en bolagsstämma och åstadkomma ett bolagsstämmobeslut. Mer precist är uppsatsen avsedd att utreda huruvida bolagsstämmobeslut kan fattas genom ett förenklat förfarande, om ett sådant förfarande är att anse som en bolagsstämma samt vilken grund och vilka förutsättningar som finns för att erkänna dess användande. 1.3 Problemformulering En grundläggande fråga av omedelbar betydelse är vad en bolagsstämma är för något, vad som rättslig sett konstituerar en sådan. Utgångspunkten för arbetet är bolagsstämman sådan den framträder i lagstiftningen. En följdfråga är hur mycket ett förfarande kan avvika från vad som i ABL stadgas utan att förfarandet till följd därav förlorar karaktären av bolagsstämma. Konkret handlar det om hur många ingen, en, tio eller samtliga bestämmelser i 7 kap. ABL som kan åsidosättas utan att förfarandet upphör att utgöra en bolagsstämma. Ett därmed sammanhängande spörsmål är huruvida åsidosättande av någon enskild bestämmelse i kapitlet är av särskild betydelse. Enär det handlar om åsidosättande av bestämmelser i ABL ägnas SAS-principen och därmed sammanhängande angelägenheter relativt stort utrymme. Härmed förbundet är spörsmålet rörande karaktären av de enskilda bestämmelserna i 7 kap. ABL aktieägar- eller borgenärsskyddsregler? Av intresse är huruvida samtliga av kapitlets bestämmelser faller under SAS-principens omfattningsområde. Därjämte riktas uppmärksamheten mer specifikt mot de i praktiken förekommande förenklade förfarandena, utgör de bolagsstämmor? Frågan sammanhänger med den inledningsvis ställda, varpå intresset inriktas mot huruvida sådana förfaranden kan anses inbegripna i bolagsstämmobegreppet. En given följdfråga är om klassificeringen bolagsstämma eller ej? 6

7 har någon betydelse, både vad avser förfarandet i sig och möjligheten att genom förfarandet åstadkomma ett beslut i och för bolaget. Annorlunda uttryckt rör det sig om hur användandet av ett förenklade förfarande och därvid fattade beslut kan legitimeras, d.v.s. på vilket sätt förfarandet och beslutet tillerkänns rättslig verkan. 1.4 Metod och material Arbetet med denna uppsats har utförts enligt en sedvanlig rättsvetenskaplig metod, vars utgångspunkt för att analysera och fastställa gällande rätt är bruket av rättskälleläran. Rättskällor som beaktats är de traditionella; lagstiftning, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin. Den för uppsatsen mest centrala lagstiftningen är aktiebolagslag (2005:551). Genomgående för en majoritet av de spörsmål som behandlas i detta arbete är att de mer eller mindre är obehandlade i praxis, varför förarbeten och doktrin kommit att utgöra de rättskällor som jämte lagstiftningen utgjort fundamentet för arbetets bedrivande. Vad gäller beaktande av lagförarbeten ska understrykas att flertalet för uppsatsen relevanta bestämmelser i nuvarande aktiebolagslagstiftning har, i materiellt hänseende, motsvarigheter i äldre lagstiftning. Bakgrunden är att senare lagstiftning bygger på tidigare lagar. Med anledning därav har äldre förarbeten beaktats när det funnits lämpligt. Doktrinen på det associationsrättsliga området är omfattande. Vad gäller litteratur som behandlar specifikt bolagsstämman i aktiebolag är Svante Johanssons avhandling Bolagsstämma, framlagd 1990, framträdande. 2 I övrigt kan sägas att flertalet författare har berört aspekter rörande bolagsstämman och bolagsstämmobeslut intressanta för de i detta arbete behandlade spörsmål, utan att det för den skull presenterats någon genomgripande och mer djupgående analys. Det är en omständighet som framtvingat ett studium av en bred palett rättslitteratur innebärande ett beaktande av skilda författares, mer eller mindre underbyggda, ståndpunkter, samtidigt som det är ett förhållande som givit utrymme för denna uppsats. Under arbetet har även viss utblick företagits mot övriga nordiska länders aktiebolagsrättsliga förhållanden. Arbetet innehåller inte någon lista över använda förkortningar. De få förkortningar som förekommer (exempelvis d.v.s. ) är så välkända att det inte finns något behov av en sådan. I fotnotsapparaten används emellertid förkortningar för titlarna på vissa referenser. Vilka dessa är framgår av källförteckningen. Genomgående anges endast kapitel och paragraf, exempelvis 1 kap. 1, när hänvisning sker till ABL. Sålunda kompletteras hänvisningen ej med förkortningen ABL eller dylikt. Första gången en författning nämns anges SFS-nummer, med undantag för de få tillfällen som det refereras till specifika paragrafer i tidigare aktiebolagslagar. Dessa lagar identifieras endast genom årsangivelse, exempelvis 1985 års ABL. 2 Johansson, Bolagsstämma. 7

8 Kapitel 2. Begrepp och inledande anmärkningar 2.1 Inledning Kapitlets syfte och disposition I detta inledande kapitel behandlas de begrepp som begagnas i uppsatsen titel; bolagsstämma, bolagsstämmobeslut och fåmansaktiebolag. 3 Var sitt avsnitt vigs åt en närmare utveckling av begreppen och vissa riktlinjer dras kring deras närmare innebörd. I samband därmed upptas några näraliggande och för den fortsatta framställningen betydelsefulla frågor. Kapitlet är ämnat att fungera som en inkörsport till efterföljande kapitel. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om begreppens användning i förarbeten och doktrin samt ett avsnitt om betydelsen av hur ett förfarande klassificeras. 2.2 Bolagsstämma Allmänt Termen bolagsstämma används som beteckning på ett aktiebolags högsta beslutande organ. Samtidigt begagnas begreppet som benämning på ett förfarande mellan bolagets aktieägare. 4 Ett särskiljande av stämmobegreppets dubbla innebörd torde inte innebära några större problem. Icke desto mindre är det en viktig distinktion att ha i åtanke och av vikt att klarhet uppnås i vad som åsyftas. Två anledningar ska lyftas fram. Dels kan olika ändamål urskiljas till stöd för de skilda betydelserna, dels är begreppslig stringens alltid att föredra. Som kommer att framgå har doktrin, vad gäller i denna uppsats behandlade spörsmål, i olika avseenden uppvisat inkoherens i begreppsanvändningen. Första gången termen bolagsstämma återfanns i en lagstiftning var i 1895 års ABL. Lagens 32 1 st. var av följande lydelse: Aktieegarnes rätt att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter utöfvas å bolagsstämma. Der ege hvarje aktieegare, som behörigen anmäler sig till deltagande i förhandlingarne, rösträtt. Noterbart är den likhet med hur samma förhållande uttrycks i 7 kap. 1, nuvarande aktiebolagslag: Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. En väsentlig skillnad kan dock noteras. Vad som i 1895 års ABL stadgade en rätt för aktieägarna att deltaga i handhafvandet af bolagets angelägenheter uttrycks numera genom aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter. Av den fortsatta framställningen kommer det framgå att bolagsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ en beslutande församling. Nuvarande formulering markerar att möjligheten att rättsligen binda ett bolag eller vidta verkställighetsåtgärder över huvud taget inte tillkommer stämman. 5 Vad som beträffande bolagsstämman, genom 1895 års ABL, fixerades i allmän lag var de normer som vuxit fram och utvecklats genom aktiebolagens omfattande och utförliga bolagsordningar. 6 Med tiden hade en riklig erfarenhet vunnits om de allmängiltiga normerna för aktiebolag. 7 Bestämmelser infördes bl.a. om ordinarie bolagsstämmas hållande, offentliggörande av dagordning och stämmoprotokoll samtidigt som lagen uttryckligen öppnade för möjligheten att klandra ett bolagsstämmobeslut. Även vad gäller själva förfarandet vid bolagsstämma infördes vissa regler, många utav dem dock fakultativa till sin karaktär och tillämpliga endast om bolagens bolagsordningar ej stadgade 3 och och i utelämnas av förklarliga skäl. 4 Johansson, Bolagsstämma, s Johansson, Bolagsstämma, s. 51 f. 6 Johansson, Bolagsstämma, s Prop. 1975:103 s. 81 ff. 8

9 annorlunda. Att det härvidlag i lagstiftning infördes bestämmelser beträffande bolagsstämman innebar dock ingen omvälvande förändring jämfört med tidigare aktiebolagsrättsliga förhållanden. Redan 1872 avhandlade Johan Vilhelm Hagströmer i sin monografi, Om aktiebolag enligt svensk rätt, spörsmål avseende bolagstämman. Med utgångspunkt i hur samtidens aktiebolag reglerade ämnet i sina individuella bolagsordningar behandlade han frågor som närvarorätt vid bolagsstämma, kallelse och stämmobesluts överprövning. 8 I Hagströmers uttalanden återfinns flera principer som än idag är grundläggande på aktiebolagsrättens område. 9 Här ska ej presenteras någon detaljerad och heltäckande historisk framställning. Avsikten med denna uppsats är inte heller att företa någon djuplodande rättshistorisk undersökning. Det ska dock framhållas att förståelsen av det moderna aktiebolaget och de idag gällande aktiebolagsrättsliga bestämmelserna förutsätter vissa grundläggande kunskaper om rättsutvecklingen och de motiv som legat till grund för äldre stadganden. 10 Aktiebolagsrätten har under de senaste 150 åren följt en fortlöpande utveckling och många av dagens regler förstås bäst i ljuset av den utveckling som varit. En del av dagens bestämmelser om bolagsstämma kan spåras så långt tillbaka som till början av 1800-talet och vad som vid den tiden var vanligt förekommande stadganden i allehanda bolagsordningar. 11 När gällande rätt tas upp till behandling kommer i de fall det är motiverat även äldre rätt att omfattas av undersökningen. Stundom används i uppsatsen termen stämma istället för bolagsstämma. När kortformen används avses emellertid inget annat än bolagsstämma; de används synonymt med varandra. Klarläggas ska även att det utav sammanhanget torde framgå vilken av bolagsstämmobegreppets innebörd som åsyftas, i sådana fall används endast termen bolagsstämma/stämma. I de fall närmare förtydligande är erforderligt hänvisas till bolagsstämman som organ, alternativt till bolagsstämman som sammanträde eller förfarande. 2.3 Bolagsstämma Bolagsorganet Allmänt Det kan inledningsvis konstateras att aktiebolaget är en juridisk person, ett rättssubjekt som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Vad gäller den juridiska personens rätthandlande inser var och en att mänsklig aktivitet, handling eller underlåtenhet, måste läggas till grund för rättshandlingen. 12 Diskutabel är frågan hur en åtgärd företagen av en fysisk person ska tillräknas den juridiska personen. 13 Därtill kommer att en juridisk person inte själv kan fatta några beslut, utan fysiska personer måste fatta beslut i och för bolaget. 14 Hur och av vem är ett spörsmål värt att diskutera samtidigt som man kan ha olika åsikter om 8 Hagströmer, Om aktiebolag enligt svensk rätt, s. 224 ff. 9 Johansson, Bolagsstämma, s Andersson, Kapitalskyddet i aktiebolag, s Johansson, Bolagsstämma, s Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 309 f. 13 Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, f. 14 Johansson, Bolagsstämma, s

10 vem som ska ha makt att formulera bolagets vilja. 15 Detta avsnitt behandlar aktiebolagets organisation och bolagsorganen i den mån det är av betydelse för den fortsatta framställningen. Intresset fokuseras av förklarliga skäl på bolagets interna beslutsfunktioner, i synnerhet vad gäller bolagsstämman Bolagsorganen i svensk aktiebolagsrätt Den svenska aktiebolagsrätten omnämner fyra bolagsorgan; bolagsstämman, styrelsen, verkställande direktören (VD) och revisorerna. 16 Bolagsorganen utgör beståndsdelarna i ett av lagstiftaren konstruerat organisatoriskt system; det organisationsmönster som kommer till uttryck i ABL. Bestämmelserna rörande bolagets organisation och funktionsfördelningen mellan bolagsorganen anses till sin karaktär vara tvingande och absoluta. 17 De har tillkommit för att tillgodose intressen både inom och utom bolaget och syftar ytterst till att skapa en fast och stabil ordning, en organisation säker för samhället i stort. 18 Bolagsstämman är ett obligatoriskt bolagsorgan. 19 Det är aktiebolagets högsta beslutande organ. Försåvitt inte annat framgår av lag eller bolagsordning kan bolagsstämman avgöra varje fråga som angår bolaget. 20 Stämman kan sägas bestå av bolagets aktieägare. Styrelsen, även det ett obligatoriskt bolagsorgan, svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. 21 Innebörden synes vara att styrelsen äger fatta alla beslut och vidta samtliga åtgärder som angår bolaget, förutsatt ärendet inte uttryckligen i lag eller bolagsordning har förbehållits bolagsstämman eller att stämman genom instruktioner riktade till styrelsen särskilt begränsat dess förvaltningsrätt. 22 Styrelsen består av en eller flera, av stämman valda, ledamöter. 23 Mellan bolagsorganen råder ett hierarkiskt förhållande, det placerar styrelsen som ett bolagsstämman underställt organ. Härav följer styrelsens skyldighet att följa 24 anvisningar, d.v.s. instruktioner, direktiv, riktlinjer e.d., från bolagsstämman. Lydnadsplikten kommer även till uttryck i 8 kap st e contrario. 25 Lydnadsplikten är dock inte total, lag och ordning har företräde samtidigt som anvisningar inte får användas i sådan utsträckning att styrelsen förlorar sin ställning som ansvarig handhavare av förvaltningen. 26 Bolagsstämman har i lag förbehållits vissa uppgifter, ofta benämnt stämmans exklusiva kompetens. 27 Hit hör bl. a. att fastställa resultat- och balansräkning, att besluta om ökning/minskning av aktiekapitalet, att besluta om vinstutdelning och att besluta om ändring av bolagsordning. Därtill har i doktrin diskuterats huruvida det, utöver lagreglerna i ABL, 15 Johansson, Bolagsstämma, s Keisu och Stattin, Bolagsorgan och bolagsstyrning, s Båvestam, JT 2001/02, s Båvetsam, JT 2001/02, s. 257; Johansson, Bolagsstämma, s Johansson, Bolagsstämma, s SOU 2009:34 s kap Båvestam, JT 2001/02, s. 254; Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 509 ff kap Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s Båvestam, JT 2001/02, s SOU 1995:44 s Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 177 f.; Båvestam, JT 2001/02, s

11 finns sådana för bolaget och aktieägarna särskilt ingripande beslut att de måste fattas av bolagsstämman. Frågan om någon sådan s.k. oskriven exklusiv stämmokompetens existerar är inte utan intresse i sammanhanget. Likväl måste det p.g.a. utrymmesskäl nöjas med konstaterandet att styrelsen beträffande extraordinära frågor kan ha en skyldighet att 28 underställa dem bolagsstämman. Andra uppgifter är undandragna stämmans kompetensområde genom att istället vara exklusivt förbehållna styrelsen. Det handlar bl. a. om att företräda bolaget, att utse VD och särskild firmatecknare och att ange instruktioner till underställda organ. 29 Att uttömmande räkna upp styrelsens arbetsuppgifter låter sig inte göras. Vilka uppgifter som tillkommer styrelsen i ett aktiebolag varierar från ett företag till ett annat, bl.a. beroende på storlek och verksamhetsinriktning. Dessutom påverkas uppgiftsområdet av i vilken utsträckning stämman i egenskap av överordnat organ valt att utöva inflytande över verksamheten. Något förenklat uttryckt föreligger ett mellan stämman och styrelsen gemensamt kompetensområde, bestående av sådana åtgärder och uppgifter som ej i lag exklusivt förbehållits någotdera utav bolagsorganen. Inom detta område kan endera utav dem vidta åtgärder, dock att stämman i enlighet med det hierarkiska förhållandet äger företräde. För att något sammanknyta till föregående delavsnitt kan sägas att aktiebolagets vilja konstitueras genom bolagsorganens beslutsfattande. 30 Dessutom är det primärt bolagsorganen som verkställer denna vilja. Det kan skiljas mellan viljebildning, beslutsfattandet i och genom stämman och styrelsen, och viljeutförande, själva effektueringen av ett beslut. Det senare ofta genom en rättshandling, företagen av styrelsen Sammanfattande exempel Av vad som ovan anförts ska särskilt framhållas att varje aktiebolag, stort som smått, måste ha två bolagsorgan; bolagsstämma och styrelse. Lagstiftaren har förbehållit de båda organen vissa särskilda uppgifter. I en del särskilt angivna ärenden, om lagens så stadgar, måste således specifikt stämman besluta. Här uppenbaras vad som kan sägas vara grundproblematiken beträffande beslutsfattande och bolagsstyrning i bolag med få aktieägare. Det är i praktiken inte ovanligt att en eller ett fåtal aktieägare arbetar tillsammans i ett bolag där de själva är de enda anställda, i form av samtliga aktieägare utgör bolagets stämma och samtidigt uppträder som styrelsens ledamöter. Bolagsstämman och styrelsen består följaktligen av samma personer. Ändock är specifikt stämman, fiktionen bolagsorganet, utpekat som rätt beslutsfattare vad gäller vissa ärenden. Verkligheten kan i sådana bolag beskrivas genom en något sarkastisk illustration, här benämnd hattexemplet. Ponera att ett aktiebolags samtliga tre aktieägare sitter vid ett bord och funderar över två ärenden. De vill dels besluta om att hyra ut bolagets lagerlokal som inte längre används, dels ändra 28 Se b.la. Nial, Till frågan om kompetensfördelning mellan stämma och styrelse i aktiebolag, Festskrift till Knut Rodhe, 1976, s ; Krook, Avnotering av aktier registrerade på en börs eller annan marknadsplats bolagsstämmo- eller styrelsefråga?, JT , s ; Båvestam & Lindblad, Till frågan om bolagsstämman har en oskriven exklusiv stämmokompetens ävensom frågan om stämman i så fall har ensamrätt att besluta om avnotering, JT , s Båvestam, JT 2001/02, s Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 339 f. 11

12 bolagsordningen. Det senare är ett ofrånkomligt krav eftersom fastighetsuthyrning ej omfattas av det i bolagsordningen nu angivna verksamhetsföremålet. Vad gäller ändringar i bolagsordningen beslutar bolagsstämman. Aktieägarna måste därmed ta på sig bolagsstämmohatten och såsom bolagsorganet bolagsstämman fatta beslut. De kan därefter ta av sig denna hatt. Vidare till beslutet om uthyrning, ett beslut som styrelsen äger fatta. Eftersom aktieägarna i exemplet även utgör styrelseledamöter kan de ta på sig styrelsehatten och såsom bolagsorganet styrelsen fatta beslut. Det är tydligt att ABL i nuvarande utformning inte är skriven för bolag där samma personer utgör de olika bolagsorganen. Att stämmans beslut enligt lagtextens bokstav ska fattas efter ett i lagen uppställt och reglerat förfarande belyser och accentuerar problematiken ytterligare. Mer om det nedan. 2.4 Bolagsstämma Sammanträdet eller förfarandet Allmänt Aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma, 7 kap. 1. Bolagsstämman är, sådan den framträder i lagtexten, ett muntligt förfarande. 32 Lagen utgår från att stämman ska genomföras som ett sammanträde där åtminstone bolagets aktieägare, styrelseledamöter och, i förekommande fall, revisorer närvarar. 33 Följaktligen synes begreppet bolagsstämma, i här avsedd bemärkelse, referera till en sammankomst mellan aktieägare där ärenden avhandlas och beslut fattas. För att särskilt belysa när en sådan sammankomst avses används i det följande uttrycket egentligt sammanträde. En bolagsstämma betecknas antingen som ordinarie eller extra stämma. Samtliga aktiebolag är enligt 7 kap. 10 skyldiga att hålla minst en bolagsstämma om året, ett krav som anses ge uttryck för aktieägarnas beslutanderätt i bolaget. 34 Bestämmelsen avser att skapa förutsättningar för en aktiv ägarroll i bolagen. 35 Vid denna, s.k. årsstämma, ska årsredovisning och revisionsberättelse läggas fram. 36 Vid årsstämman ska även, enligt 7 kap. 11, beslut fattas i vissa angivna ärenden. I bolagsordningen kan föreskrivas att det varje år ska hållas ytterligare en eller flera ordinarie bolagsstämmor, 7 kap. 12. Övriga stämmor benämns extra bolagsstämmor. Sådan extra bolagstämma ska hållas om styrelsen finner skäl därtill eller om det begärs av ägare till minst en tiondel av aktierna, 7 kap. 13. Har bolaget en revisor kan även denne begära att sådan bolagsstämma sammankallas Bolagsstämmans karaktär Tämligen utförliga bestämmelser om hur en bolagsstämma ska genomföras återfinns i 7 kap. ABL. Bestämmelserna reglerar bl. a. närvarorätt, rösträtt, tid för kallelse och innehållet i densamma, tillhandahållande av handlingar, protokollföring och beslutsfattande genom röstning. 37 Formerna kring stämmans genomförande kompletteras i vissa avseenden av 32 SOU 2009:34 s Stattin, Företagsstyrning, s SOU 2009:34 s Prop. 2004/04:85 s. 291; SOU 2009:34 s Har bolaget ej någon revisor behöver revisionsberättelse av förklarliga skäl ej läggas fram, 1 kap. 12b. 37 Vidare Johansson, Bolagsstämma kap. 2 med hänvisningar; Unger, Bolagsstämma i praktiken. 12

13 bestämmelser i bolagsordning, andra associations- eller aktiebolagsrättsliga regler samt sedvänja i sammanträdessammanhang. 38 De många bestämmelserna till trots uppvisar bolagsstämman som fenomen i det verkliga livet många olika skepnader. Beroende på parametrar som bolagets storlek, antalet aktieägare, ägarstruktur etc. skiftar sammanträdesformens karaktär. Vad som i det ena bolaget är en påkostad maktdemonstration i eleganta lokaler med hundratals deltagare är i ett annat dess raka motsats, ett ofrånkomligt krav avklarat under en kafferast på lagret. Därtill ska fogas synpunkten att det i bolag med ett fåtal aktieägare är vanligt förekommande att något egentligt sammanträde över huvud taget inte avhålls. 39 Istället begagnas vad som brukar kallas förenklade förfaranden, d.v.s. från ABL:s stadgade stämmoförfarande avvikande tillvägagångssätt. Exempel på sådana i praktiken förekommande förfaranden är beslutsfattande per capsulam och beslutsfattande vid aktieägarmöten. Det förstnämnda, innebär att en skrivelse innehållandes förslag till beslut cirkuleras bland aktieägarna. Det handlar om ett förfarande helt utan att ett sammanträde eller möte i själva verket ägt rum, stundom benämnt skrivbordsstämma. 40 Det senare, av innebörden att aktieägarna samlas vid ett sammanträde utan iakttagande av ABL:s bestämmelser. 41 Den närmare innebörden av dessa förfaranden, vad som möjliggör användandet samt rättsverkan av förfarandet och de därvid fattade besluten utreds efterhand, senare i denna uppsats. En närmare utvärdering av sammanträdesreglerna, hur man i praktiken förbereder eller genomför en formellt riktig bolagsstämma ett egentligt sammanträde ligger utanför ramen för denna uppsats. Av omedelbart intresse är däremot frågan när en bolagsstämma kan anses föreligga, d.v.s. vad en bolagsstämma är för något samt vad som rättsligt sett konstituerar en sådan. Konkret handlar det om vad vilka förfaranden som innefattas i bolagsstämmobegreppet Vad avgör om en bolagsstämma föreligger? En logisk och rationell utgångspunkt torde vara de formella bestämmelserna i 7 kap. ABL om hur en bolagsstämma ska gå till. Det är dessa bestämmelser som i första hand formar stämmobegreppet samt fyller det med innehåll. 42 Utifrån begreppets betydelseområde kan sedan avgöras vilka företeelser som omfattas och vilka som inte gör det, m.a.o. om en viss företeelse kan anses utgöra en stämma eller inte. I linje härmed har i doktrin framförts en uppfattning av innebörden att ett förfarande som inte liknar eller påtagligt skiljer sig från det förfarande som beskrivs i det sjunde kapitlet inte bör anses kunna vara en bolagsstämma. 43 Av allt att döma är det också en rimlig slutsats. Ett samtal på planen under en pågående korpmatch i fotboll kan förslagsvis inte anses utgöra en bolagsstämma eller? Uppfattningen är problematiskt så till vida att den framtvingar en svår gränsdragningsoperation. Hur mycket det kan skilja och vad som avgör graden av överensstämmelse, är endast två bland många 38 Stattin, Företagsstyrning, s SOU 2009:34 s. 208 f. 40 Se exempelvis SOU 2009:34 s Gregow, JT 2001/02, s Gregow, JT 2001/02, s Gregow, JT 2001/02, s. 747 f. 13

14 frågor som uppkommer. Utan föresats om fullständighet ska i det följande skissas på några riktlinjer rörande bolagsstämman. Till de väsentligaste formkraven hör kallelsebestämmelserna i 7 kap En sammankomst som endast några aktieägare håller utan att aktieägarna i allmänhet kallats kan inte anses utgöra en bolagsstämma. 45 I linje härmed kan inte heller som stämma betecknas ett sammanträde avsett enbart för vissa aktieägare, t.ex. ett sådant mer informellt möte mellan parterna i ett aktieägaravtal eller mellan ägare av ett visst slag av aktier. 46 Bakgrunden är att bolagets samtliga aktieägare samfällt konstituerar bolagsorganet; alla aktieägare måste således få möjlighet att delta. På sina håll återfinns åsikten att någon stämma inte kan anses föreligga för den händelsen att kallelse utfärdats av obehörig, d.v.s. ej av styrelsen. 47 Beträffande fel i kallelse ifråga om materiella brister kan det medföra att ett enskilt beslut fattat på bolagsstämman anses ogiltigt, som en nullitet enligt 7 kap Det oaktat är förfarandet som sådant att anse som en bolagsstämma. Föreställningen är härvidlag att kallelsen kan anses utgöra separata kallelser till var och en av punkterna på dagordningen, innebärande att ett fel i ett avseende inte innebär att hela sammanträdet förlorar karaktären av bolagsstämma. 49 Enbart i de fall bristen är så väsentlig att aktieägare hållits okunnig om förfarandets hållande medför det att förfarandet i sig inte kan anses utgöra en bolagsstämma. I SOU 1971:15 anförs att en nullitetstalan enligt klanderbestämmelserna, se 7 kap , i regel inte skiljer sig från den talan som enligt allmänna processrättsliga regler kan föras för att få fastställt att ett beslut på en sammankomst som ej anses utgöra en bolagsstämma inte har verkan av ett stämmobeslut. 50 Vidare är stämman det forum där aktieägarna äger rätt att besluta i bolagets angelägenheter. Härför ligger det nära till hands att som förutsättning för bolagsstämman anse att syftet med förfarandet ska vara att avhandla ärenden och fatta beslut i bolagets angelägenheter. 51 Därtill torde aktieägarna vara införstådda med detsamma. 52 En bolagsstämma kan således ej anses föreligga om aktieägarna träffas av annan anledning eller springer på varandra av en slump. 53 Det sagda innebär inte att en utredning om aktieägarnas subjektiva uppfattning om sammankomstens hållande alltid måste företas. I stället kan vanligtvis en sammankomst mellan aktieägarna karaktäriseras och kännetecknas som bolagsstämma utifrån att s.k. stämmoattribut är uppfyllda, 54 exempelvis att kallelse skett i vederbörlig ordning. En rimlig ståndpunkt synes dessutom vara att kräva i alla fall någon aktieägares närvaro/deltagande för att en bolagsstämma ska ha konstituerats. 55 Det anförda måste emellertid i ett viktigt avseende kompletteras. Huvuddelen av bestämmelserna rörande stämman är uppställda i aktieägarnas intresse, deras ändamål är att skydda aktieägarna. Främst handlar det om att förhindra överrumplande förfaranden och på så vis främja aktieägarnas möjlighet att utöva sitt 44 Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen en djup kommentar, under Prop. 1975:103 s SOU 1941:9 s. 486; Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s. 60 f. 47 Gregow, JT 2001/02, s Stattin, Företagsstyrning, s Johansson, Bolagsstämma, s SOU 1971:15 s Jfr Nial, Om klanderbara och ogiltiga stämmobeslut, s. 58 ff. (om begreppet bolagsstämmobeslut). 52 Stattin, Företagsstyrning, s Se hänvisning i föregående not för lustigt exempel. 54 Stattin, Företagsstyrning, s. 118 f. 55 Johansson, Bolagsstämma, S. 68 f. 14

15 inflytande över bolagets verksamhet. 56 Det innebär närmare att aktieägarna kan lämna samtycke till att bolagsstämma hålls trots att exempelvis kallelsereglerna eftersatts. Av den fortsatta framställningen följer mer angående åsidosättande av aktiebolagsrättsliga bestämmelser och dess betydelse för stämmobegreppet. 2.5 Bolagsstämmobeslut Allmänt Bolagsstämman agerar genom att fatta beslut stämmobeslut. 57 Beslutsbegreppet, som inte definieras i lagen, återfinns i flertalet bestämmelser, om än i olika formuleringar. Vad som i ena bestämmelsen uttrycks bolagsstämmobeslut 58, uttrycks i en annan beslut av bolagsstämma 59 och åter i en tredje som bolagsstämmans beslut. 60 Påståendet att bolagsstämman agerar genom att fatta beslut är dubbelbottnat. Anledningen är den tvåfaldiga innebörd som tillskrivits stämmobegreppet, dels som bolagsorgan och dels som ett förfarande. Å ena sidan är beslutet bolagsorganets agerande för att styra verksamheten i bolaget, verktyget genom vilket bolagsstämman äger utöva sin funktion. Å andra sidan är beslutet, får man hoppas, slutpunkten för ett ärendes behandling vid förfarandet, ett avgörande i viss fråga som fattats av aktieägarna. Det ska erkännas att indelningen är något av en fiktion, ty det senare så att säga utgör det förra samtidigt som det förra utgörs av det senare. Omotiverat och komplicerat beskrivet kan tyckas, icke desto mindre belyser det skillnaden mellan det förfarande som föranleder ett bolagsstämmobeslut och dess verkningar Bolagsstämmobeslutet och aktieägarens röst Varje aktieägare har i någon form en uppfattning om hur bolagets angelägenheter ska handhas, med andra ord har han en vilja. Denna vilja kommer till uttryck, förutsatt att aktieägaren väjer att delta, vid röstning på bolagsstämma. Vid röstning på stämman föreligger således ett antal parallella viljeförklaringar från de röstande aktieägarna. 61 Viljeförklaringarna kan beskrivas som delviljeförklaringar, villkorliga till sin natur såtillvida att de endast tillsammans med andra sådana erhåller rättslig betydelse. 62 Genom att uppnå för beslutet erforderlig majoritet grundar viljeförklaringarna ett bolagsstämmobeslut; aktieägarnas delviljeförklaringar konstituerar stämmans vilja. Tankegången tycks ligga väl i linje med uppfattningen om bolagsstämman som aktiebolagets viljebildningsorgan. Ett alternativt synsätt är att uppfatta aktieägarens röstning på stämman som en rättshandling enligt beslutsreglerna i ABL. 63 Med iakttagande av majoritetsreglerna avgörs vilken rättshandling som är aktieägarnas gemensamma, deras kollektiva rättshandling. Aktieägarnas gemensamma rättshandling konstituerar således bolagsstämmans bolagsorganet som fiktion 56 Stattin, Företagsstyrning, s Stattin, Företagsstyrning, s Se exempelvis 7 kap Se exempelvis 13 kap Se exempelvis 7 kap Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s Karlgren, Studier över privaträtten, s Stattin, Företagsstyrning, s

16 bestående av aktieägarna beslut och dess innehåll. Oavsett förklaringsmodell eller uppfattning är det essentiella att ett stämmobeslut grundar sig i, och består av, aktieägarnas vilja. Bolagsstämmobeslutet som sådant uppfattas som en ensidig rättshandling. 64 Beslutet, stämmans viljebildning, ses som en bolagsintern åtgärd i princip utan verkningar för tredje man. 65 Typiskt sett innehåller beslutet ett handlingsdirektiv till bolagsledningen, vanligtvis styrelsen. 66 Av direktivet framgår att mottagaren ska verkställa, företa eller underlåta något. I vissa fall är stämmobeslutet ett rent principbeslut, utan handlingsdirektiv riktat till någon Närmare definition av begreppet bolagsstämmobeslut Beslutsbegreppet kan närmare definieras utifrån de aktiebolagsrättsliga klanderreglerna. Vad som kan klandras är ett bolagsstämmobeslut, 7 kap 50. En naturlig fråga därvid är hur ett stämmobeslut ska karaktäriseras. I ett klanderperspektiv ska stämmobeslutet ha karaktären av ett beslut rörande bolagets angelägenheter, fattat å bolagsstämma. 68 Först och främst ska det vara fråga om ett beslut. Dit hör, förutom ovan nämnda viljebildning, även val av exempelvis styrelseledamöter. Innefattas gör dock inte av aktieägarna framställd information, under diskussion fällda yttranden eller idéer. 69 Det är tydligt att det inte handlar om fattade beslut. Uttalande av bolagsstämman, utan att några rättsliga följder åsyftas, är inte heller beslut. 70 Exempel på det senare kan vara att stämman uttrycker sin åsikt, antingen i positiva eller negativa ordalag, över någon av bolagsledningen vidtagen åtgärd. Allmänna yttranden eller uttalanden, förslag utan beslut eller andra diskussionspunkter kan således inte bli föremål för klander. 71 Vidare ska beslutet avse bolagets angelägenheter. Rent privata överenskommelser aktieägarna emellan faller därmed utanför stämmobeslutets ram. 72 Har aktieägarna överenskommit om något visst rörande rent privat förmögenhet eller deras privata angelägenheter i övrigt förlänas överenskommelsen således ej karaktär av ett bolagsstämmobeslut. Detta oavsett omständigheten att överenskommelsen fattats mellan till bolagsstämma samlade aktieägare. För det tredje ska beslutet ha fattats å bolagsstämma. Förutsättningen rör huruvida ett beslut har fattats av rätt beslutsfattare. Ur klanderperspektivet är rätt beslutsfattare bolagsstämman. 73 Beslut som aktieägare fattar utanför, vid sidan av, bolagstämman är således ej att anse som stämmobeslut. 74 Det anförda leder till en central gränsdragning, enklast tydliggjord genom besvarandet av följande fråga: Vad innebär det om ett förfarande inte kan anses utgöra en bolagsstämma? Svaret är att föreligger ingen bolagsstämma, kan inga bolagsstämmobeslut fattas. I samband härmed ska upprepas att det föreligger en skillnad mellan att ett beslut har fattats av bolagsstämman, d.v.s. av bolagsorganet, och på bolagsstämman, d.v.s. på sammanträdet eller genom förfarandet. Vad 64 Stattin, Företagsstyrning, s Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s. 339; Johansson, Bolagsstämma, s Åhman, Behörighet och befogenhet i aktiebolagsrätten, s Stattin, Företagsstyrning, s Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 193 f. 70 Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s Nerep & Samuelsson, Aktiebolagslagen en djup kommentar, under Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s. 59 f. 73 Stattin, Företagsstyrning, s Nial, Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut, s. 59 f. 16

17 som omfattas av det senare huruvida förfarandet anses utgöra en bolagsstämma avgör om förfarandet kan leda till ett beslut av bolagsorganet. 2.6 Begreppet fåmansaktiebolag I svensk rätt finns en aktiebolagsform, en möjlighet att bedriva verksamhet utan personligt ansvar. En näringsidkare som vill driva sin verksamhet utan personligt ansvar är således hänvisad till att bilda eller förvärva ett aktiebolag. För sådan händelse faller verksamheten under ABL, en lagstiftningsprodukt som gäller för både små och stora aktiebolag och både för aktiebolag med en, eller ett fåtal, aktieägare och för aktiebolag med ett stort antal aktieägare. 75 Den enda åtskillnad ABL känner är den mellan privata och publika aktiebolag. Det senare är i vissa avseenden mer ingående reglerat än det första. Begrepp som små aktiebolag, enmansbolag eller fåmansaktiebolag återfinns således ej definierade i lagstiftning. Jag har i denna uppsats valt att begagna mig av begreppet fåmansaktiebolag. Innebörden är rätt och slätt aktiebolag med en eller ett fåtal aktieägare, fysiska som juridiska. 76 Motivet till att jag fokuserat undersökningen på sådana bolag är följande. ABL är en omfattande lagstiftningsprodukt; den innehåller drygt 800 paragrafer. Åtskilliga av dessa tar sikte på samverkan mellan olika aktieägare, av vilket skäl de saknar omedelbar betydelse i bolag med en enda aktieägare eller bolag med ett fåtal ägare vilka är överens. Det anförda äger giltighet inte minst beträffande flertalet bestämmelser rörande bolagsstämma och stämmobeslut. Det faktum att lagens sjunde kapitel tämligen ingående reglerar hur en bolagsstämma ska genomföras hindrar inte att avvikelser kan ske i den utsträckning aktieägarna är överens. Även om undersökningen som företas i denna uppsats äger giltighet beträffande samtliga aktiebolag är det i fåmansaktiebolag som förenklade förfaranden används i praktiken. Motivet är enkelt, samtliga aktieägares samtycke krävs. Ett alternativ vore att använda små aktiebolag. Det kan emellertid anspela både på storleken av bolagets kapital eller omfattningen av dess rörelse och antalet aktieägare. 77 Huruvida bolaget har omfattande verksamhet har ingen betydelse för de i uppsatsen behandlade spörsmålen; av betydelse är ägarkretsen. Exempelvis kan ett bolag med en fysisk aktieägare ha en omfattande verksamhet, samtidigt som det är vanligt förekommande med helägda dotterföretag inom stora koncerner. 2.7 Begreppens användning i förarbeten och doktrin Inledning Spörsmål beträffande bolagsstämman och stämmobeslut har under lång tid diskuterats i förarbeten och doktrin; så även möjligheten till ett förenklat förfarande. Frågan har emellertid angripits på skilda sätt utan att någon egentlig koherens i diskussionen upprätthållits. En bidragande orsak är att begreppen bolagsstämma och stämmobeslut använts på ett slarvigt sätt; begreppsapparaten har använts utan närmare eftertanke. Icke desto mindre synes det i mångt och mycket råda samförstånd om själva slutsatsen; att beslut, i en eller annan form, kan fattas på, i jämförelse med bestämmelserna i ABL, alternativ väg ett förenklat förfarande är 75 Justitiedepartementets promemoria, Ju 2006/8869/L1, Jfr. definitionen av fåmansföretag i 56 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229). 77 Rodhe, Aktiebolagsrätt enligt 1975 års aktiebolagslag, 14 uppl., s

18 möjligt. Grunden och förutsättningarna härför, samt klassificeringen av de förenklade förfarandena och de därvid fattade besluten råder det dock delade meningar om. Det sagda illustreras nedan med några konkreta exempel på uttalanden i förarbeten och doktrin jämte kortfattade kommentarer Uttalanden i lagförarbeten I fråga om lagförarbeten har ämnet behandlats tämligen summariskt. I SOU 1971:15 redogörs för rättsläget beträffande bolagsstämman och därmed sammanhängande frågor om bestämmelser uppställda till skydd för aktieägarna. Där sägs att [i] praktiken förekommer ofta i bolag med få aktieägare att över huvud ingen stämma hålls utan beslut antecknas, eventuellt efter telefonöverenskommelse, i ett protokoll som cirkulerar mellan aktieägarna och som undertecknas eller på annat sätt godkänns av dem (beslut»per capsulam»). 78 Innebörden av den citerade meningen synes vara att det inte avhålls någon stämma genom förfarandet. Det oaktat kan beslut fattas; ett beslut benämnt per capsulam. 79 En i princip identisk mening återfinns i prop. 1975:103. Den har dock kompletterats med följande kommentar av departementschefen: Enligt min mening kan en sådan ordning med beslut per capsulam godtas som likvärdig med ett i formellt oantastlig ordning tillkommet bolagstämmobeslut. 80 Användandet av ordet likvärdigt är problematiskt, ty innebörden leder till att ett beslut per capsulam inte är ett riktigt stämmobeslut. En helt annan sak är att det kan godtas som likvärdigt med ett sådant. I SOU 1992:83 anförs å sin sida att det [i] enlighet härmed [7 kap. 26 motsatsvis. Min amn.] godtas i svensk rätt att bolagsstämman hålls per capsulam. 81 Uttalandet tyder på att en bolagsstämma i sig kan hållas per capsulam, d.v.s. att en stämma avhålls genom förfarandet. Likväl uttalas i nästkommande mening att de beslut som upptagits i detta [stämmoprotokollet som cirkulerats mellan aktieägarna. Min anm.] vara i alla avseenden likvärdiga med beslut som fattats på bolagsstämma som hållits enligt lagens bokstav. 82 Även om en stämma avhålls genom förfarandet, vilket är möjligt enligt den första meningen, är de fattade besluten blott likvärdiga med stämmobeslut. Varför det inte är ett vanligt stämmobeslut kan man sätta ifråga. I prop. 1997/98:99 lanseras ett nytt begrepp: Med aktieägarnas godkännande kan emellertid stämman ske enbart genom upprättandet av ett protokoll, s.k. skrivbordsstämmor. 83 Innebörden av uttalandet synes vara att en bolagsstämma kan hållas enbart genom att aktieägarna upprättar ett protokoll. Förfarandet har dessutom förlänats ett eget namn skrivborsstämma. Prop. 2004/05:85 innehåller följande uttalande: I praktiken är det mycket vanligt att stämma hålls genom att alla aktieägarna skriver under ett protokoll från en tänkt stämma. 84 Förståelsen av uttalandet och hur det är möjligt att hålla en bolagsstämma, genom att skriva under ett protokoll från en tänkt stämma, kräver en fantasirik tolkningsoperation där uttolkaren är tämligen filosofiskt lagd. Ämnet avhandlas även i SOU 2009:34. Utredaren uttalar att [s]tämman kan dock 78 SOU 1971:15 s. 234 f. 79 Vad jag funnit är det första gången begreppet per capsulam används i ett lagförarbete. 80 Prop. 1975:103 s SOU 1992:83 s SOU 1992:83 s Prop. 1997/98:99 s Prop. 2004/05:85 s

19 genomföras genom en s.k. skrivbordsstämma, vilket i korthet innebär att bolagsstämmobeslut fattas utan att aktieägarna är närvarande vid ett sammanträde. 85 Dennes inställning är att en bolagsstämma avhålls genom förfarandet och att ett bolagsstämmobeslut fattas, m.a.o. utgör förfarandet en bolagsstämma och beslutet är ett vanligt stämmobeslut Uttalanden i doktrin Än mer intrikat blir spörsmålet vid beaktande av doktrin och däri framförda uppfattningar. Det handlar om ett brett spektrum av skilda åsikter och ställningstaganden. Givetvis är det inget konstigt med det, så är fallet beträffande de flesta rättsområden. I själva verket bereder olika åsikter vägen för att rättsfrågor får en allsidig belysning samt ett därmed mer omfattande och förhoppningsvis bättre material för rättstillämparen att söka vägledning i. Ställda emot varandra kan de skilda ståndpunkterna likafullt framkalla huvudbry. Det illustreras i det följande med några uttalanden från litteraturen. Framträdande på området är Johanssons avhandling Bolagsstämma, framlagd Han lyfter frågan om det skall vara nödvändigt att alltid avhålla ett formellt stämmomöte, eller om en bolagsstämma kan ersättas med ett mer informellt tillvägagångssätt. Vad som närmast kommer ifråga är s k per capsulam beslut. 86 I sammanfattningen anför han att om alla aktieägare är överens går det att hålla bolagsstämma genom att enbart underteckna ett stämmoprotokoll (per capsulam). 87 Johansson synes vara av uppfattningen att det går att hålla en stämma per capsulam och vid denna fatta beslut, det senare benämnt beslut per capsulam. I ett annat arbete, av en annan författare, kan läsas att [i] bolag med ett fåtal ägare är det vanligt, att man över huvud taget inte håller någon stämma utan skriver ett protokoll, som undertecknas av samtliga aktieägare och innehåller de beslut, vilka man är ense. Emot ett sådant arrangemang, >>per capsulam>>-beslut, har lagstiftaren inte haft något att erinra. 88 Författaren nämner vad han kallar per capsulam-beslut och anser sådana vara möjliga att fatta. Däremot avhålls ingen bolagsstämma genom förfarandet. Ett liknande uttalande är av följande lydelse: Det är vanligt att beslut fattas genom att ett protokoll sänds omkring bland aktieägarna. Det handlar då om en så kallad stämma per capsulam (skrivbords- eller pappersstämma). 89 Förfarandet är detsamma som i citatet ovan; beslut fattas genom att ett protokoll sänds mellan aktieägarna och undertecknas av desamma. Denna författare är dock å sin sida av åsikten att förfarandet i sig utgör en bolagsstämma. Motsatt ståndpunkt framkommer av det uttalandet som får avsluta denna orgie av citat. Författaren är nämligen av uppfattningen att [b]eslutsfattande per capsulam kan inte anses utgöra en bolagsstämma. --- En annan fråga är om beslutsfattande vid aktieägarmöten och per capsulam kan få samma rättsverkningar som bolagsstämmobeslut. 90 Uppfattningen avvisar rent kategoriskt tanken om att förenklade förfaranden inryms i stämmobegreppet. 91 Det bör kommenteras att, som ovan företagits, rycka 85 SOU 2009:34 s. 208 f. 86 Johansson, Bolagsstämma, s Johansson, Bolagsstämma, s Skog, Rodhes aktiebolagsrätt, 23 uppl., s Se även Rodhe, Aktiebolagsrätt enligt 1975 års aktiebolagslag, 14 uppl., s. 187 f. 89 Stattin, Företagsstyrning, s Gregow, JT 2001/02, s Gregow, JT 2001/02, s. 747 f. 19

20 meningar ur sitt sammanhang kan vara ett vanskligt och tvivelaktigt företag. I vart fall om det görs på oriktigt sätt och används i fel syften, exempelvis för att förleda läsaren och ge honom en annan bild av rättsläget än det som är objektivt sett korrekt. Här används citaten dock endast för att belysa meningsskiljaktigheter, påvisa begreppsanvändning och således inte för att underbygga argumentation. Avslutningsvis ska kort beröras vad som möjligen kan vara orsaken, eller roten till, de meningsskiljaktigheter som presenterats ovan. Det handlar om ytterligare en åsikt av intresse i sammanhanget. En åsikt som ej på ett genomgripande sätt undersökts, m.a.o. varken fastslagits som gällande rätt eller avfärdats som nonsens. Uppfattningen, som presenterades för drygt 100 år sedan, är att en överenskommelse mellan samtliga aktieägare (ett universalbeslut) kan ersätta ett beslut av bolagsstämman, d.v.s. ett stämmobeslut. Understrykas ska att en överenskommelse mellan aktieägarna i här avsedd bemärkelse är något annat än samtliga aktieägares samtycke i avseendet att åsidosätta bestämmelser uppställda till skydd för nuvarande aktieägare. Den möjliga orsaken utgörs av en sammanblandning mellan de två instituten, ty i förarbeten och doktrin återfinns exempel på att argument till stöd för det ena senare kommit att användas till stöd för det andra. Se närmare under Kap. 6 Sammanfattande analys. 92 För att sammanfatta detta avsnitt finns i förarbeten och doktrin skilda åsikter beträffande förenklade förfaranden och vid sådana förfaranden fattade beslut. Det handlar om allt från att det förenklade förfarandet är en bolagsstämma; att det förenklade förfarandet inte är en bolagsstämma; att beslut fattade vid det förenklade förfarandet utgör bolagsstämmobeslut; att besluten är likvärdiga med stämmobeslut samt att besluten har samma rättsverkningar som bolagsstämmobeslut. De skilda åsikterna utreds mer ingående under arbetets fortgående. 2.8 Kort om klassificeringens betydelse I föregående delavsnitt angavs att det till stor del råder samförstånd om att beslut, i en eller annan form, kan fattas på, i jämförelse med bestämmelserna i ABL, alternativ väg ett förenklat förfarande anses möjligt. Grunden och förutsättningarna härför, samt klassificeringen av det förenklade förfarandet och de därvid fattade besluten råder det dock delade meningar om. Detta avsnitt syftar till att kortfattat belysa betydelsen av klassificeringen, konsekvensen av de olika uppfattningarna. Det låter sig enklast göras genom att uppställa och besvara två med varandra sammanhängande frågor. För det första om det har någon betydelse att ett förfarande anses utgöra en bolagsstämma eller istället ett stämmoliknande förfarande? För det andra om det har någon betydelse att ett beslut anses utgöra ett bolagsstämmobeslut kontra att det istället anses inneha samma rättsverkningar som ett stämmobeslut? Rör det sig om en bolagsstämma och ett stämmobeslut och inte endast om något som kan liknas därmed är ABL:s bestämmelser om bolagsstämma och bolagsstämmobeslut direkt tillämpliga. 93 Om det däremot rör sig om ett stämmoliknande förfarande eller ett beslut som endast har samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut, utan att således i sig utgöra ett sådant, är läget ett annorlunda. I ett sådant fall måste avgöras huruvida ABL:s bestämmelser alla, några eller ingen utav dem är analogt tillämpliga. 94 Klassificeringen har även betydelse för möjligheten att fatta bolagsstämmobeslut. Ovan har 92 Avsnitt Betydelse för de förenklade förfarandena. 93 Stattin, Företagsstyrning, s. 119 f. 94 Stattin, Företagsstyrning, s. 119 f. 20