Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan 1-3 samt fritidshemmet Läsår 2015/2016 1/15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan 1-3 samt fritidshemmet a för planen Rektor är ytterst ansvarig för planen och godkänner den i sin helhet, men har delegerat till skolkurator att föra diskussion med personal på skolan samt dokumentera i planen. Vår vision Alla barn och vuxna ska trivas och vara trygga på Munkerudskolan. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Klassvisa diskussioner och elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare har inte beretts delaktighet i årets plan, mer än möjligheten att lämna kommentarer i elevenkäten. Som utvecklingsområde inför nästa år är ett strukturerat arbete för att bereda vårdnadshavare större möjligheter till inflytande. Personalens delaktighet Personalen har deltagit genom att diskutera, upprätta, följa upp och se över planen tillsammans med rektor och kurator vid APT och konferenstider. Förankring av planen All personal har deltagit i arbetet med planen. Varje klasslärare diskuterar planen tillsammans med sin klass. Elevrådet har likabehandlingsarbete som stående punkt vid minst ett tillfälle varje termin. Vårdnadshavare får information om planen vid föräldramöten samt en folder (förenklad likabehandlingsplan) utdelad. Den finns också tillgänglig på kommunens hemsida och Infomentor. Skriftlig version finns att få på skolan. 2/15

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Diskussioner har förts på elevråd, tillsammans med representanterna. För övrigt har skolkurator diskuterat med personal från alla klasser. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolkurator, personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Tidigare utvärdering påvisade en del utvecklingsområden, som vi hade för avsikt att arbeta med under läsåret 2014/2015: 1. Kortfattad folder om likabehandlingsplanen, för att dela ut vid föräldramöten och utvecklingssamtal. En folder med kortfattad information har tagits fram och delats ut till föräldrar. 2. Ny elevenkät. En ny elevenkät togs fram, som skickades med hem för att eleverna skulle kunna fylla i den tillsammans med sina föräldrar. Tidigare enkät hade frågor som upplevdes situationsbundna, vilket riskerade ge en skev bild av läget. Vad gäller den nya enkäten upplever personal på skolan att frågorna är för omfattande och ger för stort tolkningsutrymme för att kunna analyseras. Vissa frågeställningar upplevs för svåra för eleverna att relatera till och svara på. Kritik har också kommit från föräldrar som upplever att anonymiteten inte kan garanteras, genom att de måste skicka med sina barn den ifyllda enkäten till skolan. Det har framförts önskemål om att kunna få lämna den i en låda t.ex. 3. Högre svarsfrekvens gällande föräldraenkäten. Ingen föräldraenkät genomfördes. Utvärdering och planering av främjande samt förebyggande insatser/åtgärder Utvärdering av främjande insatser 1. Läromedel I undervisningen ska böcker och material användas som belyser olika former av familjebildningar. Insatsen har genomförts. 2. Faddrar Alla elever ska känna sig välkomna på skolan, bli en del av gemenskapen och lära känna sina klasskamrater. Det ska tillgodoses genom att varje ny elev får två faddrar som berättar om skolan, visar dem runt och ser till att de har någon att vara tillsammans med. Insatsen har genomförts. 3. Värdegrund Personal ska, i mötet med elever, ha ett normkritiskt förhållningssätt. Insatser som följer av det ska vara värderingsövningar och spontana samtal, relaterade till omvärldshändelser. Dessutom ska ett ämnesintegrerat värdegrundsarbete med normkritiskt förhållningssätt utföras. Insatsen har genomförts. De främjande insatserna kan inte effektutvärderas, men personal och elever har varit nöjda med det arbete som har genomförts under läsåret. Planering av främjande insatser 1. Läromedel Kvarstår sedan föregående läsår. 2. Faddrar Kvarstår sedan föregående läsår. 3. Värdegrund Kvarstår sedan föregående läsår. 4. Elevråd Värdegrundsarbete och likabehandlingsarbete ska bli en stående punkt på varje elevråd, där eleverna får vara med och planera samt genomföra främjande insatser och förebyggande åtgärder fortlöpande under året. 5. Ökat föräldrainflytande En webbenkät ska tas fram för föräldrar. Dessutom ska föräldrar beredas möjlighet att delta i utvärdering och planering av insatser/åtgärder. Utvärdering av förebyggande åtgärder 1. Rastvärd Tre rastvärdar ska finnas ute varje rast. En på framsidan, en på baksidan och den tredje cirkulerar. Målet är att skapa trygghet, uppmärksamma ensamma elever och upptäcka kränkande behandling. Ett flertal platser utomhus har framkommit som otrygga. Åtgärden har genomförts, men elever upplever fortfarande vissa platser på skolgården som otrygga. Framför allt baksidan av skolan (idrottshallen). Planering av förebyggande åtgärder 1. Rastvärd Kvarstår som åtgärd från föregående läsår. Dock bör vissa områden på skolgården besökas regelbundet av de rastvärdar som finns utomhus. 2. Värdegrundsarbete Konflikthantering ska belysas. 3. System för lagväljare Samma elever väljer lag vid idrottsaktiviteter på raster, varvid det ofta uppstår konflikter kring det. Ett system/schema där olika elever får vara den som väljer på rasterna ska tas fram. 4. Systematisk dokumentation 3/15

4 All personal är skyldig att utreda, åtgärda och följa upp alla former av kränkande behandling, men då det har brustit antas det som en åtgärd inför kommande läsår. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas med elevrådet, som sedan ska ta med diskussionerna till klassråd. Alla synpunkter ska noga dokumenteras av klasslärare. Rektor och skolkurator ska sedan utvärdera planen tillsammans med personal på skolan, där personalens beskrivning och upplevelser ska vägas in likväl som elevernas (genom den dokumentation som förts under klassråd). för att årets plan utvärderas Rektor 4/15

5 Främjande insatser Namn Läromedel Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Belysa olika familjebildningar. Insats I undervisningen används böcker som belyser olika former av familjebildningar. Undervisande lärare. Kontinuerligt pågående. Namn Faddrar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Att alla elever ska känna sig välkomna på skolan, bli en del av gemenskapen och lära känna sina klasskamrater. Insats Alla nya elever får en eller två faddrar som berättar om skolan, visar dem runt och ser till att de har någon att vara tillsammans med. Klasslärare Namn Värdegrund Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Normkritiskt förhållningssätt bland personal, i mötet med elever. Insats Värderingsövningar och samtal spontant, relaterat till omvärldshändelser. Dessutom ämnesintegrerat värdegrundsarbete med normkritiskt förhållningssätt. Undervisande lärare Pågår kontinuerligt. 5/15

6 Namn Elevråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet med insatsen är att värdegrunds- och likabehandlingsarbete ska bli en stående punkt på dagordningen för elevrådet. Det följs upp vid revidering av Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, då protokollen ska tas i beaktning. Insats Vid varje sammanträde ska värdegrunds- och likabehandlingsarbete diskuteras utifrån nuläge, genomförda insatser/åtgärder samt behov av ytterligare eller förändrade insatser/åtgärder. Rektor Namn Föräldrainflytande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Föräldrarna ska ges möjlighet till inflytande över värdegrunds- och likabehandlingsarbetet på Munkerudsskolan. Uppföljning sker vid revidering av Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, då sammanställt material ska tas i beaktande. Insats En webbenkät ska tas fram, som föräldrar ska få möjlighet att besvara HT och VT. Dessutom ska föräldrar beredas möjlighet att delta i utvärdering, kartläggning, analys och planering av insatser/åtgärder genom ett strukturerat arbete i föräldrarådet. Rektor och skolkurator /15

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät Under vårterminen fick eleverna besvara en trivselenkät med följande frågeställningar: 1. Har någon vuxen i skolan varit dum eller sagt dumma saker till dig/kränkt dig? 2. Har någon eller några elever i skolan varit dum eller sagt dumma saker till dig/kränkt dig? 3. Har du sett att någon elev varit dum eller sagt dumma saker till någon annan elev/kränkt någon annan elev? 4. Har du själv varit dum eller sagt dumma saker till någon annan elev i skolan/kränkt någon annan elev i skolan? 5. Är du rädd för någon vuxen i skolan? 6. Är du rädd för något annat barn i skolan? 7. Finns det någon vuxen i skolan som du kan prata med om du har bekymmer, känner dig ledsen eller om det har hänt något? 8. Har du någon att vara med på rasten/ute? 9. Har du någon att vara med i skolan? 10. Hur bra trivs du i skolan? 11. Är det någon i din klass som man ofta retar? (12. På vilken/vilka platser var du när någon eller några elever var dum eller sade dumma saker till dig/kränkte dig?) Svarsalternativen för frågorna 1-9 samt 11 var Ja/Nej, för fråga 10 Jättebra, Bra, Sådär, Dåligt, Jättedåligt och för fråga 12 kunde respondenterna ange Klassrummet, Korridoren, Skolgården, Idrotten, Omklädningsrummet, Fritids, På väg till eller från skolan, Skolbussen alternativt Annan plats. Enkäten skickades hem, så att eleverna kunde svara på den tillsammans med sina föräldrar. Svarsfrekvens: 69,5 % (67,1 % av flickorna samt 69,6 % av killarna). Genomgång av utredningar om kränkande behandling Skolkurator har gått igenom inkomna utredningar om kränkande behandling. Antal: 2 stycken. Trygghetsvandring Under vårterminen genomfördes en trygghetsvandring med elevrådet, under ledning av rektor och skolkurator. Inför vandringen diskuterades i klassråden vilka platser på skolan som upplevdes otrygga. Elevrådsprotokoll Under elevrådsmöten har kränkande behandling diskuterats, varvid protokoll från sammanträden utgjort en del av kartläggningsmaterialet. Gemensam personaldiskussion Skolkurator har diskuterat nuläget med undervisande lärare samt fritidspedagoger och barnskötare. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat en trivselenkät. Elevrådet har tillsammans med rektor och kurator genomfört en trygghetsvandring på skolgården. Det har också varit diskussioner i klassen samt elevrådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har diskuterat på APT och konferenstid tillsammans med skolkurator. Skolkurator har haft ansvar för att dokumentera resultat och analys utifrån diskussioner och kartläggningar. Resultat och analys Trivselenkät Ingen av eleverna uppger att någon vuxen har varit dum eller sagt dumma saker/kränkt. Totalt uppger 24,5 % av respondenterna att någon eller några elever har varit dumma eller sagt dumma saker/kränkt - 28,1 % av tjejerna och 20,5 % av killarna. På frågan om respondenten sett någon elev varit dum eller sagt dumma saker till någon annan elev/kränkt någon elev svarar 34,7 % Ja. Större andel av killarna har uppmärksammat det - 38,5 % jämfört med tjejerna - 33,3 %. Vad gäller respondenternas egen uppfattning om huruvida de själva har varit dumma eller sagt dumma saker till någon annan elev i skolan/kränkt någon elev på skolan uppger endast 6,1 % att så är fallet - övervägande andel killar. Ingen av respondenterna uppger att de är rädda för någon vuxen på skolan. Dock upplever 7,1 % att de är rädda för ett annat barn i skolan - betydande större andel killar (10,3%) än tjejer (3,5%). Personalen på skolan har en tydlig bild av vad det beror på och arbetar aktivt med det. Åtgärder kring det kommer inte att presenteras i denna plan. Totalt 7,1 % av respondenterna uppger att de inte har någon vuxen i skolan som de kan prata med om de har bekymmer, känner sig ledsna eller om det har hänt något. Personal tolkar det som att det i många fall handlar om att elever kommer in från raster och vill berätta allt som hänt under rasten. Personal har då inte tid att lyssna på vad alla har att säga, utan måste börja lektionen. 7/15

8 Det finns då risk för att eleverna inte upplever sig lyssnade på. Ytterligare en aspekt som lyfts fram var att när elever berättar om konflikter eller kränkande behandling för personal på skolan, så pratar alltid personal med berörda elever. Det skadar emellertid förtroendet, för många av de elever som berättar vad som har hänt vill hellre att personalen ska hålla det för sig själv och bara lyssna. Det blir då att tolka som ett "svek" när personalen pratar med de berörda eleverna. Totalt 2 % av respondenterna uppger att de inte har någon att vara med på rasten/ute. Personal har ordnat lekar där alla kan delta samt upprättat ett flertal King out-rutor, så att det ska finnas aktiviteter som tilltalar de flesta eleverna på skolan. Bland personal upplevs det svårt, som rastvärd, att veta vilka elever som upplever sig ensamma och vilka som själva väljer att vara ensamma. Alla respondenter uppger att de har någon att vara tillsammans med i skolan. Vad gäller upplevd trivsel i skolan uppger 64,3 % av eleverna att de trivs Jättebra, 22 % Bra, 10 % Sådär samt 1 % Dåligt (0% svarade därmed Jättedåligt). Personal på skolan tolkar Sådär som "helt okej", men att det kan vara beroende av att vissa lektioner eller ämnen är tråkiga, varvid de svarar Sådär. Totalt 7,1 % av eleverna - 5,3 % av tjejerna och 7,7 % av killarna - uppger att det i deras klass finns någon som man ofta retar. Tittar man närmre på svarsspridningen så kan det påvisas att det är elever i nästintill varje klass som upplever detta. Personal på skolan uppger att de inte skriver utredningar om kränkande behandling vid varje konflikt som uppstår, varvid det inte finns någon systematisk dokumentation/register över elever som varit utsatta. Därmed kan det vara svårt att veta vilka som ofta återkommer som utsatta. Vad gäller otrygga miljöer framkommer att skolgården är den plats som upplevs som mest otrygg - enligt 24,5 % av respondenterna. Andra platser som framkommer är klassrummet, korridoren och omklädningsrummet - enligt 5,1 % av respondenterna. Annan plats uppges av 4,1 %, fritids av 3,1 % samt skolbussen 1 %. Personalen resonerar kring rastvärdarna - det är svårt att ha uppsikt över alla elever som vistas ute, dessutom antas stor del av den kränkande behandlingen vara av verbal art, det medför att det är svårt att höra allt som sägs. Att klassrummet anges av 5,1 % av respondenterna förvånar personalen, som inte har uppmärksammat detta. Det tolkas som att det kan vara kommentarer, att man tar varandras pennor och dylikt. Personal uppger dock att sådant alltid tas itu med direkt. Vad gäller korridorerna tolkas det som att konflikter och kränkande behandling kan försiggå då eleverna ska ut på rast, då är det många barn som vistas i utrymmena samtidigt och då är inte alltid personal närvarande. I omklädningsrummen finns personal på plats, men det upplevs som svårt ur integritetssynpunkt då all personal är kvinnlig. En del av killarna upplever att det är integritetskränkande att ha dem närvarande i omklädningsrummen när de är nakna. Personal är dock i omklädningsrummen, men sitter med ryggen vänd mot eleverna. Det kan försvåra att upptäcka kränkande behandling. Konflikter och kränkande behandling sker på fritids, men det upplevs inte ske på en särskild plats utan kan vara i allmänna utrymmen likväl som på skolgården. Det hanteras på samma sätt som i skolverksamheten. Kommentarer som framkommit från föräldrar är övervägande positiva. Dock framkommer att det önskas fler rastvärdar samt att enkäten inte upplevs garantera anonymitet. Det är i dagsläget inte möjligt att ha fler rastvärdar, då det finns ett rullande schema för all personal. För att garantera anonymitet ska en webbaserad föräldraenkät arbetas fram. Elevenkäten ska besvaras i skolan. Kommentarer som framkommit från elever är bl.a. att Annan plats som svar på fråga 12 är fotbollsplanen och kapprummet. Genomgång av utredningar om kränkande behandling Skolkurator har gått igenom utredningar om kränkande behandling, som lämnats till rektor under läsåret. Endast två utredningar genomförts, vilket i sig torde vara positivt, men med tanke på övrigt kartläggningsmaterial så tycks det förekomma kränkande behandling på skolan. Dessutom har personal uttryckligen sagt att de inte hinner att genomföra utredningar, varvid det brister rejält i dokumentation. Det är allvarligt och måste åtgärdas. Vid diskussion med personal framkom önskemål om att ha någon form av dokument där det kan göras anteckningar när en konflikt har uppstått - vem som har utsatt vilken elev, när och var. På så vis kan det föras en form av systematisk dokumentation över inträffade kränkningar. Enligt personalens eget förslag skulle sedan registret tas upp veckovis på konferenstid. I dagsläget upplever personal oro för att elever kan vara utsatta återkommande och att det på grund av bristande dokumentation inte uppmärksammas. Personal är skyldiga att utreda och dokumentera alla former av kränkande behandling utan dröjsmål! Trygghetsvandring De platser som uppgavs som otrygga när elevrådet genomförde trygghetsvandringen på skolans område var följande: 1. Omklädningsrummet. Personal finns i omklädningsrummen, men då vissa elever upplever att det är jobbigt när en personal finns med då de är nakna är det svårt att upptäcka kränkande behandling. 2. Samtliga toaletter. Dels beskrev de som ofräscha, men också att man inte alltid får vara ifred. Elevrådet beslutade att diskutera i klassråden hur man kan göra för att hålla toaletterna rena och fräscha samt hur man ska lösa det så att alla får vara ifred, t.ex. genom att använda toakort. 3. På framsidan, när man ska gå på bussen. Många elever spelar fotboll där, man är rädd att få bollar på sig och det upplevs jobbigt att gå över planen när de spelar. Fotbollsspel får ske vid fotbollsplanen hädanefter. 4. Baksidan och bakom idrottshallen. Eleverna uppger att det inte brukar vara rastvärdar där. Rastvärdarna ska cirkulera runt hela skolgården, även baksidan och bakom idrottshallen. Enligt personal gör de också det, men det är stora ytor och de är inte där hela tiden. Elevrådsprotokoll 1. Toaletterna har diskuterats utifrån att de upplevs som ofräscha samt att man inte alltid får vara ifred. En del knackar och rycker i dörren. Toalettbesöken måste vara trygga. Diskussioner ska föras i klassråden hur man kan garantera det. Som tidigare nämnts kan toakort vara ett exempel på lösning. 2. Fotboll ska spelas på fotbollsplanen för att undvika att någon får bollen på sig. En del fotboll spelas på framsidan och vissa elever upplever det som otäckt, bl.a. när de ska gå till bussen. Det beslutades i elevrådet att fotboll ska spelas på fotbollsplanen, ingen annanstans. 3. På skolgården används ibland hopprep för att binda fast varandra. Det är förbjudet att binda fast någon. Det ska tas upp och informeras av respektive klasslärare. 4. När eleverna spelar King out så blir det ofta konflikter. Elevrådet efterlyste tydligare spelregler. 8/15

9 Elevrådet beslutade att detta ska diskuteras i klassråden, där man gemensamt kan komma överens om vilka regler som ska gälla. Eventuellt kan också fler King-rutor komma att bli aktuella på skolgården. 5. En del elever säger dumma saker. Men elevrådet är överens i sin uppfattning om att personal agerar direkt. Elevrådet var överens om att det är viktigt att respektera varandra, men att det händer att elever kommer i konflikt med varandra ibland trots det. Då är det viktigt att berätta för en vuxen på skolan, om de inte har uppmärksammat det innan. Elevrådet upplever att personalen på skolan tar tag i saker direkt de inträffar. 6. Vissa elever slänger sand i ögonen på andra elever. Det är förbjudet och personal har pratat med berörda elever. 7. Ett samstämmigt elevråd meddelade att när någon säger nej, då måste det respekteras. Ett viktigt budskap som ska förmedlas ut i klassråden. Gemensam personaldiskussion Personal förde diskussion om den nya trivselenkäten. Den skickades hem, för att elever skulle kunna svara tillsammans med sina föräldrar. Anledningen till det var att föregående års enkät blev besvarad utifrån situation och beroende av hur dagen varit i skolan. Det upplevdes ge en skev bild av det totala läget på skolan. Dock blev svarsfrekvensen för den nya trivselenkäten lägre - totalt svarade strax under 70 % av eleverna på den. Dessutom upplevde personal att den nya enkätens frågeställningar är för stora och lämnar för mycket tolkningsutrymme, dels för respondent, men också för dem som ska analysera resultatet. När de har diskuterat kränkande behandling i klasserna har vissa elever berättat att de varit utsatta för det, men det kan handla om konflikter som varit för flera år sedan. Därmed spekulerar personal i om det också kan vara så de har svarat på frågorna i enkäten, då frågor om upplevda kränkningar inte begränsar upplevelsen till "det senaste året". Vad gäller fråga 7, då en del elever upplevde att de inte hade någon vuxen på skolan som de kunde vända sig till, tolkar personal det som att många elever som kommer in från rasten vill berätta om allt som hände och vad alla sade och gjorde. Det finns dock inte tid för att lyssna på det, utan lektionen måste börja direkt eleverna kommer in. Därmed kan eleverna uppleva det som att lärarna inte tar sig tid för att lyssna på dem. För övrigt fanns en stor oro i personalgruppen över att en del av eleverna inte hade förtroende för någon vuxen på skolan. Dock utmynnade inte diskussionen i någon form av åtgärd. Som tidigare nämnts upplever personalen på skolan att de inte har tid att fylla i utredningar om kränkande behandling, varvid det brister rejält i dokumentation. Undertecknad (skolkurator) är kritisk till det, då all personal är skyldiga att utreda och dokumentera alla fall av kränkande behandling. Dock anser personal att stor del av de konflikter som uppstår inte handlar om kränkande behandling, utan om att de blir oeniga över spelregler, lekar och dylikt. Personalen önskar att eleverna får öva upp sin förmåga att hantera och lösa konflikter själva. Dessutom önskade personalen införa ett system för att olika elever ska kunna välja lag när de har idrottsaktiviteter på rasterna. I dagsläget är det samma elever som väljer samma lag varje rast, vilket är en grund till konflikter. Avslutande ord från skolkurator Efter att ha tagit del av kartläggningsmaterial och lett arbetet med planen har undertecknad påvisat tydliga brister som måste åtgärdas kommande läsår. Det gäller framförallt upplevd otrygghet på skolgården samt dokumentation av kränkande behandling. Vad gäller utvecklad konflikthanteringsförmåga tenderar det att bli en förskjutning av ansvar från personal på skolan mot eleverna. Personal på skolan har ett långtgående ansvar att utreda, åtgärda och följa upp all form av kränkande behandling. Däremot föreslår undertecknad ett utvecklat värdegrundsarbete, som kan planeras och utföras i samråd med elevhälsan. 9/15

10 Förebyggande åtgärder Namn Rastvärd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Skapa trygghet, uppmärksamma ensamma elever och upptäcka kränkande behandling. Åtgärd Tre rastvärder finns ute varje rast. En finns på framsidan och en finns på baksidan, den tredje cirkulerar. Motivera åtgärd Ett flertal områden på skolgården har framkommit som otrygga. All personal. Rastvärder finns ute varje rast. Namn Värdegrundsarbete Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ett tydligt värdegrundsarbete ska bedrivas i varje klass i samverkan med elevhälsan. Det följs upp via revidering av Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Klasslärare ska, i samråd med elevhälsan, planera och genomföra värdegrundsarbete regelbundet under läsåret. Arbetet ska bedrivas ämnesintegrerat. Motivera åtgärd Såväl elever som personal upplever att det förekommer kränkande behandling och konflikter. Personal önskade att elever utvecklar sin konflikthanteringsförmåga. Rektor och elevhälsa Namn Systematisk dokumentation Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Alla former av kränkande behandling ska utredas, åtgärdas och följas upp utan dröjsmål. Det följs upp vid genomgång av inkomna utredningar månadsvis, av den samlade elevhälsan och rektor. Åtgärd Varje fall av kränkande behandling ska utredas utan dröjsmål. Enligt uppgift har inte detta genomförts tidigare, varvid det skrivs in som en tydlig åtgärd som ska följas upp vid revidering av Munkerudsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. I akuta situationer kan minnesanteckningar föras på separat dokument, för att sedan föras över till särskilt angiven mall för utredning. Motivera åtgärd Personal uppger att de inte har tid att utföra utredningar om kränkande behandling, varvid det inte förs någon systematisk dokumentation. Rektor /15

11 Namn System för lagväljare Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Idrottsaktiviteter på raster ska inte ge upphov till konflikter p.g.a. lagfördelning. Det följs upp vid elevråd. Åtgärd Klasslärare ansvarar för att, i samråd med eleverna, upprätta ett rullande schema över vilka elever som ska välja lag. Motivera åtgärd Personal uppger att stor del av konflikterna på raster relateras till att eleverna upplever att en och samma person alltid väljer lag, vilket leder till uteslutning. Klasslärare /15

12 Rutiner för akuta situationer Policy På vår skola ska ingen utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. All personal ska vara väl insatt med och arbeta utifrån Munkerudskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Diskussioner med elever, spontana samtal, klasskonferenser, överlämnandekonferenser, tillsyn, elevråd, elev- och föräldraenkäter. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till all personal på skolan, men rektor, skolsköterska och skolkurator är att anse som särskilda kontaktpersoner. Personal kan vända sig till rektor och skolkurator i första hand. Kontaktuppgifter: Helena Wennerström, rektor helena.wennerstrom@munkfors.se Therese Nilsson, skolsköterska therese.nilsson@munkfors.se Joacim Sandvall, skolkurator joacim.sandvall@munkfors.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Kännedom om kränkande behandling eller trakasserier När personal uppmärksammar eller på annat sätt får kännedom om att en elev kan vara utsatt för kränkande behandling eller trakasserier ansvarar denne för att samtala med eleven. Utifrån det samtalet görs en bedömning huruvida en utredning behöver inledas. Personal informerar berörd(a) klasslärare. Utredning bedrivs enligt en särskilt angiven mall (se bilaga). Tydliga åtgärder och uppföljning är av yttersta vikt. Utredningen ska delges rektor. Om den kränkande behandlingen eller trakasserierna inte upphör Informera rektor och elevhälsa. Rektor beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Anmälan Beroende av kränkningens karaktär tar rektor ställning till om anmälan behöver göras till andra myndigheter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Kännedom När personal får kännedom om att en elev kan ha kränkts av personal ska denne skyndsamt rapportera till rektor. Utredning och åtgärd Rektor tar kontakt med eleven, personen som kränkt samt elevens vårdnadshavare. Rektor ansvarar för att en utredning inleds och beslutar utifrån den om åtgärder som ska vidtas. Utredning och beslut om åtgärd dokumenteras och förvaras hos rektor. Om rektor misstänks för att ha kränkt elev, ska huvudmannen utse lämplig person att utreda. Rutiner för uppföljning När elev kränkts av elev Uppföljning senast två veckor efter incidenten med både den kränkte eleven och den elev som har utfört kränkningarna var och en för sig för att se om det upphört. är klasslärare till den kränkte och den som kränkt. När elev kränkts av personal Uppföljning av rektor efter 2 veckor. Vid behov beslutas av rektor och personalchef om ytterligare åtgärder. Rutiner för dokumentation Den som uppmärksammat eller på annat sätt fått kännedom om kränkande behandling eller trakasserier är skyldig att dokumentera enligt särskilt angiven mall (se bilaga). Tydliga åtgärder är av yttersta vikt. Utredningen ska delges rektor och förvaras i elevhälsans arkiv. Klasslärare till berörda elever ansvarar för att uppföljning dokumenteras i utredningen. Ansvarsförhållande Den som uppmärksammat eller fått kännedom om kränkande behandling ansvarar för att en utredning kommer till stånd. Den samme har också ansvar för att delge rektor utredningen samt informera berörd(a) elev(ers) klasslärare. Klasslärare ansvarar för att uppföljning sker senast 2 veckor efter beslut om åtgärder. Rektor ansvarar för att en eventuell anmälan till andra myndigheter sker vid behov. 12/15

13 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 13/15

14 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 14/15

15 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 15/15