GALOPPÖVERDOMSTOLEN BESLUT Ärende nr 1/

Transkript

1 GALOPPÖVERDOMSTOLEN BESLUT Ärende nr 1/ Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svensk Galopp, Ansvarsnämndens beslut den 25 oktober 2011 i ärende 1/2011, bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Svensk Galopp AB genom administrative chefen Helena Gärtner, Hästsportens hus, Stockholm OMBUD jur kand Edvard Wibling, Hösträngsvägen Uppsala KLAGANDE OCH MOTPART Bodil Hallencreutz, Falsterbohusvägen 6 C Falsterbo OMBUD 1. professor, jur dr Carl von Quitzow, Ankargatan Malmö 2. advokat Mats Müllern, Svista 21, Brottby SAKEN Brott mot 10 kap. 2 och 3 Reglemente för Galopptävlingar (RG) GALOPPÖVERDOMSTOELNS BESLUT Med ändring av Ansvarsnämndens beslut dömer Galoppöverdomstolen Bodil Hallencreutz enligt 10 kap 2 1 st, 10 kap 2 3 st, 10 kap 3 5 st, 10 kap 6, 10 kap 7 och 10 kap 8 RG Tävlingsreglemente (RG) till böter kr. Svensk Galopp AB skall ersätta Bodil Hallencreutz för rättegångskostnader i Galoppöverdomstolen med kr avseende ombudsarvode jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för Galoppöverdomstolens beslut till dess betalning sker

2 YRKANDEN I GALOPPÖVERDOMSTOLEN Svensk Galopp AB (Svensk Galopp) har yrkat straffskärpning. Bodil Hallencreutz har medgett brott mot karensreglerna enligt 10 kap 2 3 st RG. Bodil Hallencreutz har bestritt ansvar i övrigt. Part har bestritt motparts ändringsyrkande. GALOPPÖVERDOMSTOLENS SKÄL Bakgrund Ansvarsnämnden dömde genom överklagade beslutet Bodil Hallencreutz enligt 10 kap 2, 3 och 6 RG till förlust av licens i sex månader. Enligt Ansvarsnämnden var det genom analysresultaten klarlagt att hästen Isalina haft klenbuterol i urinen vid dopningsprovet efter löpningen den 18 juni 2011 på Jägersro Galopp. Det var också genom utredningen klarlagt att förklaringen till det positiva dopningsprovet var att Isalina hade behandlats med Ventipulmin och startat inom gällande karenstid. Ansvarsnämnden fann att Bodil Hallencreutz skulle dömas för ett oaktsamt agerande och att den oaktsamhet som lades henne till last fick anses vara grov eftersom det framgått att Bodil Hallencreutz inte i sina journaler antecknar behandlingsperioder och att det positiva dopningsprovet således var föranlett av kraftigt bristande rutiner i träningsverksamheten. Bodil Hallencreutz hade enligt Ansvarsnämnden inte förvissat sig om gällande karenstid för det aktuella preparatet. Hon hade inte heller antecknat samtliga behandlingar som utförts på hästarna i behandlingsjournaler. Vad är föremål för Galoppöverdomstolens prövning? Svensk Galopp har såsom Svensk Galopp slutligen bestämt sin talan yrkat att Bodil Hallencreutz skall dömas för att av oaktsamhet ha startat Isalina under gällande karenstid enligt 10 kap 2 1 st och 6 RG, i andra hand dömas enligt det strikta tränaransvaret enligt 10 kap 2 1 st och 7 RG. Svenska Galopp har yrkat att Bodil Hallencreutz skall dömas för att av oaktsamhet ha startanmält Isalina till ett tävlingstillfälle som inträffat innan karenstiden löpt ut enligt 10 kap 2 3 st och 6 RG och för att inte ha fört behandlingsjournaler enligt 10 kap 3 5 st och 8 RG. Bodil Hallencreutz har bestritt att Galoppöverdomstolen äger pröva huruvida hon av oaktsamhet har överträtt 10 kap 2 1 st RG då Svensk Galopps ansvarsyrkande gäller att Bodil Hallencreutz av oaktsamhet har startat Isalina under gällande karenstid. Bodil Hallencreutz har bestritt att Galoppöverdomstolen äger pröva det strikta tränaransvaret enligt 10 kap 2 1 st och 7 RG då Ansvarsnämnden inte har behandlat detta i sitt beslut och det strikta tränaransvaret inte är överklagat till Galoppöverdomstolen. Bodil Hallencreutz har medgivit att hon av oaktsamhet startanmält Isalina till ett tävlingstillfälle som inträffat innan karenstiden löpt ut enligt 10 kap 2 3 st RG. Bodil Hallencreutz har bestritt att hon inte har fört behandlingsjournaler enligt 10 kap 3 5 st RG. 2

3 Innan Galoppöverdomstolen tar ställning till överklagandet i sak måste Galoppöverdomstolen avgöra vilka av Svensk Galopps ansvarsyrkanden som kan bli föremål för Galoppöverdomstolens prövning. Tävlingsreglementet (RG) reglerar endast ett begränsat antal frågor som kan aktualiseras vid handläggningen av ett överklagat ärende i Galoppöverdomstolen. I den utsträckning en viss fråga inte är reglerad i RG tillämpar Galoppöverdomstolen analogt vad som gäller vid handläggning av brottmål i allmän domstol. Att Galoppöverdomstolen inte ad hoc kan bestämma vad som skall gälla när en viss fråga inte är reglerad i RG utan analogt tillämpar vad som gäller enligt rättegångsbalken, har att göra med att Galoppöverdomstolens handläggning måste vara förutsebar för parterna och rättssäker. Detta är särskilt viktigt när det är fråga om brott mot bestämmelserna i 10 kap RG med hänsyn till de långtgående påföljder som kan aktualiseras i form av förlust av licens m.m. Vad som är föremål för Galoppöverdomstolens prövning i det överklagade ärendet avgör Galoppöverdomstolen mot bakgrund av Svensk Galopps ansvarspåstående, genom en analog tillämpning av 30 kap 3 och 45 kap 5 rättegångsbalken och vad som skulle gälla vid en motsvarande prövning vid ett överklagande av brottmål från tingsrätt till hovrätt. Enligt 30 kap 3 rättegångsbalken gäller att dom må ej avse annan gärning än den för vilken talan om ansvar i behörig ordning förts (dispositionsprincipen) och att rätten inte är bunden av yrkande beträffande brottets rättsliga beteckning eller tillämplig beteckning (principen jura novit curia). Enligt 45 kap 5 3 st rättegångsbalken gäller att som ändring av åtal anses bl.a. inte att åklagaren beträffande samma gärning åberopar annat lagrum än vad som åberopats i stämningsansökan. 45 kap 5 3 st rättegångsbalken är tillämplig även i högre rätt. Åklagarens gärningspåstående enligt 30 kap 3 rättegångsbalken måste innehålla såväl objektiva som subjektiva rekvisit för det brott som åklagaren gör gällande. För ansvar enligt 10 kap 2 1 st RG gäller enligt Galoppöverdomstolen i objekt hänseende att vid analys av kroppsvätskor (urin, blod m.m.) eller annat provmaterial (hud, hår m.m.) från häst, som avses starta eller har startat i tävling eller tränas på sätt som är att jämställa med tävling, att kroppsvätskorna inte får innehålla ämnen som inte är kroppsegna eller hänförliga till naturligt foderintag. I subjektivt hänseende gäller enligt 10 kap 5 RG uppsåt och enligt 10 kap 6 RG oaktsamhet. Svensk Galopp har i Galoppöverdomstolen inskränkt sitt ansvarspåstående om att Bodil Hallencreutz uppsåtligen har överträtt 10 kap 2 1 st RG varför detta inte är föremål för Galoppöverdomstolens prövning. För att Bodil Hallencreutz skall kunna fällas till ansvar enligt 10 kap 2 1 st och 6 RG måste det enligt Galoppöverdomstolen bero på Bodil Hallencreutz oaktsamhet att Isalinas kroppsvätskor innehöll en substans som inte är tillåten enligt RG. Det måste vidare bero på Bodil Hallencreutz oaktsamhet att hästen har startat i tävling. Som ovan framgått kan Galoppöverdomstolen enligt 30 3 st rättegångsbalken analogt tillämpad, endast pröva sådana gärningspåståenden som Svensk Galopp uttryckligen har lagt Bodil Hallencreutz till last. Svensk Galopps ansvarspåstående i detta avseende gäller att Bodil Hallencreutz av oaktsamhet har startat Isalina under gällande karenstid, däremot inte något påstående om att Bodil Hallencreutz av oaktsamhet har behandlat Isalina med klenbuterol. Enligt den s.k. legalitetsprincipen inom straffrätten analogt tillämpad, är det inte möjligt för Galoppöverdomstolen att tolka Svensk Galopps ansvarspåstående till Bodil 3

4 Hallencreutz nackdel. Huruvida Bodil Hallencreutz av oaktsamhet har överträtt 10 kap 2 1 st och 6 RG kan mot bakgrund härav inte bli föremål för Galoppöverdomstolens prövning. Svensk Galopp har i sitt ansvarspåstående i Ansvarsnämnden angivit bl.a. att det förekommit klenbuterol i Isalinas urin, att Bodil Hallencreutz är ansvarig för att bestämmelserna i 10 kap 2 RG iakttas och att Bodil Hallencreutz av oaktsamhet har starta Isalina under gällande karenstid. Svensk Galopp har i Ansvarsnämnden inte gjort gällande bestämmelsen i RG om strikt tränaransvar enligt 10 kap 7 RG. Ansvarsnämnden, vilken i överklagade beslutet fann att Bodil Hallencreutz skulle dömas för ett oaktsamt agerande, har inte haft anledning att behandla det strikta tränaransvaret enligt 10 kap 2 1 st och 7 RG. Vad gäller det strikta tränaransvaret fordras enligt Galoppöverdomstolen endast att Svensk Galopp åberopar objektiva rekvisit för sitt gärningspåstående, att det förekommit klenbuterol i Isalinas urin och att Bodil Hallencreutz har startat Isalina i tävling. Enligt 30 kap 3 rättegångsbalken är som ovan framgått, rätten inte bunden av yrkande beträffande brottets rättsliga beteckning eller tillämpligt lagrum. Enligt 45 kap 5 3 st rättegångsbalken vilken är tillämplig i högre rätt anses inte som ändring av åtal att åklagaren beträffande samma gärning åberopar annat lagrum än vad som åberopats i stämningsansökan. Som ovan framgått tillämpar Galoppöverdomstolen nämnda bestämmelser i rättegångsbalken analogt. Då Svensk Galopp i Ansvarsnämnden och i Galoppöverdomstolen har påstått att det förekommit klenbuterol i Isalinas urin och att Bodil Hallencreutz har startat Isalina i tävling är enligt Galoppöverdomstolen de objektiva rekvisiten för det strikta tränaransvaret enligt 10 kap 2 1 st RG uppfyllda. Galoppöverdomstolen är därmed inte förhindrad att pröva huruvida Bodil Hallencreutz är ansvarig enligt 10 kap 7 RG på grund av det strikta tränaransvaret. Att Ansvarsnämnden vid sin handläggning inte prövade det strikta tränaransvaret avseende Bodil Hallencreutz saknar betydelse för Galoppöverdomstolens möjlighet att göra detta. Galoppöverdomstolen kommer mot bakgrund av det ovan anförda att pröva följande ansvarspåståenden från Svensk Galopps sida: Bodil Hallencreutz ansvar enligt 10 kap 2 1 st och 7 RG (strikta tränaransvaret), Bodil Hallencreutz ansvar enligt 10 kap 2 3 st och 6, brott mot karenstidsregeln (oaktsamhet) och Bodil Hallencreutz ansvar enligt 10 kap 3 5 st och 8 RG, inte ha fört behandlingsjournaler (strikt ansvar). Parternas åberopade bevisning i Galoppöverdomstolen Svensk Galopp har som skriftlig bevisning åberopat analysrapport, från Statens Veterinärmedicinska anstalt, Uppsala (A-prov) utvisande en koncentration om 0,3 nanogram klenbuterol/ml urin samt analysrapport, från Laboratoire des Courses Hippiques, Verrières Buisson, Frankrike (B-prov) utvisande att det analyserade provet avseende hästen Isalinas urin innehöll klenbuterol. Svensk Galopp har som skriftlig bevisning åberopat behandlingsjournaler från Hästkliniken Jägersro under perioden avseende hästarna Lions Prospect, Piccolessima, El Harra, Cat of Egypt, Avateer, Au Pair, Canella, Kaldera, Fashion, El Gouna och Isalina vilka samtliga hästar tränats av Bodil Hallencreutz. 4

5 På Svensk Galopps begäran har vittnesförhör ägt rum med överveterinär med Peter Forssberg och biträdande överveterinär Göran Åkerström. På Bodil Hallencreutz begäran har vittnesförhör ägt rum med veterinärerna Lars Bak och Claes Nydahl samt med stallförman Emma Körner. Claes Nydahl har därvid hörts per telefon. På Bodil Hallencreutz begäran har syn hållits av den plastflaska jämte innehåll som enligt Bodil Hallencreutz användes vid behandlingen av Isalina och som innehåller Ventipulmin, syn hållits av ett kollegiehäfte benämnt den röda dagboken och en svart pärm innehållande behandlingsjournaler avseende hästar där Svensk Galopp påstår att behandlingsjournaler saknas. Har analysresultatet varit positivt? Bodil Hallencreutz har bestritt att analysresultatet varit positivt i den bemärkelsen att det kan läggas till grund för att fälla henne till ansvar. Bodil Hallencreutz har vidare invänt att i den utsträckning klenbuterol funnits i Isalinas urin har det berott på boxkontamination, inte på felmedicinering från Bodil Hallencreutz sida. Enligt Bodil Hallencreutz är den fastställda detektionsnivån för klenbuterol 4 nanogram medan Isalinas prov uppgick till 0,3 nanogram. Det är därmed uteslutet att Isalina har varit påverkad av en otillåten substans vid löpningstillfället. Bodil Hallencreutz har därvid åberopat följande ur 10 kap 2 1 st RG: Även för vissa andra ämnen vilka publiceras i Svensk Galopps karenslistor, finns värden som ej får vara överskridna. Karenstidlistan finns att hämta på Bodil Hallencreutz har vidare uppgivit att i listan över substanser för vilka rapporteringsnivåer tillämpas räknas endast substanserna upp, inte värdena för substanserna. Dessa hålls hemliga av Svensk Galopp. Enligt International Agreement on Racing, Breeding and Wagering, vilket enligt 1 kap 7 RG är gällande svenskt reglemente, framgår av artikel sex, appendix fyra, detektionsgränserna för samma ämnen som enligt Svensk Galopps lista över rapporteringsnivåer. I appendix 4 anges klenbuterol och minimigränsen för detection exposure för klenbuterol till 4 nanogram per ml urin. Vill Svensk Galopp understiga denna minimigräns skall detta enligt Bodil Hallencreutz regleras i RG och så har inte skett. Det är ett minimikrav om en annan detektionsgräns än enligt artikel sex, appendix 4 skall gälla, att denna gräns är skriftligt bestämd i Svensk Galopps reglemente. Bodil Hallencreutz har härvidlag utöver artikel sex, appendix 4, åberopat en artikel av Sally Duckett med titel, When is it safe to medicate? och två utskrifter från British Horce Racings webbplats, den ena med titel British Horseracing Authority and Medication Control, den andra med titel Frequently Asked Questions About Medication And Doping Control. Enligt Svensk Galopp innebär artikel 6, appendix 4 en regel om minimikrav för vad ett godkänt laboratorium enligt International Federation of Horseracing Authorities (IFHA) måste kunna uppnå. Alla länder som har undertecknat artikel 6 måste ha laboratorier med en analyskapacitet för 4 nanogram eller lägre vad gäller klenbuterol, vilket framgår av rubriken till appendix 4 Performance Specification of the Laboratories for doping control required by 5

6 the International Federation of Horseracing Authorities. Den överenskomna rapporteringsnivån (screening limit) i Europa för klenbuterol understiger 0,3 nanogram. Därför rapporterades Isalinas prov avseende klenbuterol som positivt av det svenska och franska laboratoriet. Peter Forssberg har uppgivit bl.a.: Enheten 4 nanogram klenbuterol i artikel 6, appendix 4 är den nivå som det enskilda laboratoriet måste klara av att mäta. Det uttrycker en faktisk möjlighet som måste uppnås. Olika laboratorier är kvalitetsmässigt olika men kan gå vidare och bli bättre. Enheten 4 nanogram fastställer IFHA. Begreppet detektionsgräns innebär vad det enskilda laboratoriet för närvarande faktiskt klarar av att upptäcka när det gäller olika substanser. Det handlar om laboratoriets tekniska möjlighet att upptäcka substanser. Därutöver finns begreppet rapporteringsgräns (screening limit), där mängden av en substans i en häst inte påverkar denna. Det handlar om skräpmängder som laboratoriet sorterar bort. Rapporteringsgränsen för olika substanser bestäms av European Horserace Scientific Liaison Committee (EHSLC) och är inte offentlig. Skälet till att rapporteringsgränserna inte publiceras är att man vill förhindra att tränare håller på och experimenterar med olika veterinärmedicinska behandlingar av hästar. Galoppöverdomstolens bedömning Vid bedömningen huruvida analysresultatet varit positivt vad gäller Isalina använder Galoppöverdomstolen följande begrepp och ger begreppen följande innebörd: Detektionsgräns. Vad det enskilda laboratoriet för närvarande faktiskt klarar av att uppmäta vad gäller olika substanser. Gränsvärde. Ett värde för vissa kroppsegna och foderrelaterade substanser som inte får överskridas. Minimum analytical capability required to detect exposure. Det krav som IFHA enligt International Agreement on Racing, Breeding and Wagering, artikel sex, appendix 4 ställer på det enskilda laboratoriet vad gäller vissa substanser. Rapporteringsnivå (screening limit). Den nivå av en viss substans som enligt EHSLC det enskilda laboratoriet skall eftersöka när det genomför en analys och undersöker om otillåtna substanser finns. Enligt 1 kap 7 RG gäller att för offentliga galopptävlingar även åtaganden med anledning av att Svensk Galopp har anslutit sig till internationella överenskommelser (International Agreement on Racing, Breeding and Wagering). Svensk Galopp är medlem i IFHA. I International Agreement on Racing, Breeding and Wagering, artikel 6, appendix 4 anges de minimikrav, minimum concentrations (ng/mglin horse urine) for detection exposure, som IFHA ställer på laboratorier som utför dopingtester vad gäller vissa substanser enligt en angiven lista. För klenbuterol anges gränsen till 4 ng/ml. I appendix 4 anges vidare. These 6

7 concentrations must not be construed as regulatory thresholds. Enligt Galoppöverdomstolen gäller således inte något uttryckligt gränsvärde för klenbuterol varken enligt IFHA:s bestämmelser eller enligt bestämmelser fastställda av Svensk Galopp som måste överskridas för att ett positivt dopingprov skall föreligga, till skillnad från vad som gäller för vissa kroppsegna och foderrelaterade substanser, där ett visst specifikt gränsvärde måste överskridas för att ett positiv prov skall kunna föreligga. För vissa substanser, bl.a. för klenbuterol gäller en s.k. rapporteringsnivå (screening limit) som måste överskridas för att ett positivt dopingprov skall föreligga. Bakgrunden till detta är enligt vad Peter Forssberg uppgivit, att vetenskapliga försök har visat under vilken nivå förekomsten av en sådan substans kan betraktas som irrelevant med hänsyn till påverkan på hästen. [Detta gäller dock inte om fler än en substans kan påvisas; Galoppöverdomstolens anmärkning.] Dessa rapporteringsnivåer har sin grund i en överenskommelse som träffats inom EHSLC där de skandinaviska galopporganisationerna ingår. Listan över substanser för vilka rapporteringsnivåer tillämpas utan att dessa nivåer anges, finns publicerad på Svensk Galopps webbplats. På IFHA:s webbplats anges numera 22 olika substanser under Screening Limits, International Screening Limits Definition and Recommendation for their Applications in the Control of Therapeutic Substances. Bland dessa 22 uppräknade substanser ingår inte klenbuterol. I den av Bodil Hallencreutz åberopade texten från Brittish Horse Racing Athoritys webbplats med titel, Frequently Asked Questions About Medication And Doping Control sägs om screening limits (rapporteringsnivåer) bl.a.: Screening Limits what are they and where do they come from? A Screening Limit refers to the minimum amount of substance that the laboratory's machines are set to detect. With advances in modern technology we actually quite often ask the laboratory not to set the sensitivity of the machines used to analyse the samples to their maximum level - as they are capable of picking up minuscule amount of a substance, at levels which clearly can t have affected a horse s performance. In practice, the screening limit is set around a level that research tells us a substance starts to have an effect. It's comparable to the law of this country allowing a driver up to 80mg of alcohol per 100ml of blood (or 35 micrograms per 100ml of breath) - so the 'breath test' machines used by the police for roadside tests are set to report a positive result for 35 micrograms and above. Anything below that comes as a negative, although there could well be some alcohol present. A Screening limit include a consideration of the risk to horseracing's integrity, as well as the scientific information on levels at which the drug has no effect. Does the Authority publish Screening Limits? No, the Authority published the Detection Times, which is used by Veterinary Surgeons to advice a Withdrawal Time. Screening Limits are instructions to laboratories which set a level above which medications are reported, in recognition that minuscule amount of medication have no effect. Screening Limits are both of little use to Veterinary Surgeons but more 7

8 importantly there publication would show the confidential assessments on integrity risks made by the Authority. Det finns som ovan framgått inte något uttryckligt angivet gränsvärde för klenbuterol vilket ett analysresultat måste överstiga för att utgöra ett positivt analysresultat. För klenbuterol liksom för många andra substanser gäller nolltolerans med undantag för en så liten mängd som kan betraktas som irrelevant med hänsyn till påverkan på hästen. Denna mängd är av skäl som Peter Forssberg har redogjort för inte offentliggjord i Svensk Galopps lista över substanser för vilka rapporteringsnivåer tillämpas. Vad gäller klenbuterol torde motsvarande gälla inom samtliga länder som är medlemmar i IFHA. Detta kan i en framtid komma att ändras med hänsyn till det arbete som pågår inom EHSLC och IFHA där screening limits (rapporteringsnivåer) för vissa substanser, dock inte för klenbuterol, numera finns angivna på IFHA:s webbplats. Bodil Hallencreutz har inte i Galoppöverdomstolen ifrågasatt eller ens gjort gällande att den kvantitet om 0,03 nanogram klenbuterol per milliliter urin som uppmättes hos Isalina skulle ligga under den rapporteringsnivå som laboratorierna tillämpat vid analysen av Isalinas urin. Det är enligt Galoppöverdomstolen utrett att den mängd klenbuterol som uppmättes i Isalina urin har överstigit laboratoriernas rapporteringsnivå för klenbuterol. Det saknar därmed betydelse att den tillämpade rapporteringsnivån för klenbuterol inte är känd för Bodil Hallencreutz eller för Galoppöverdomstolen för att Bodil Hallencreutz skall kunna fällas till ansvar för överträdelse av 10 kap 2 1 st RG. Bodil Hallencreutz har invänt att varken det svenska eller det franska laboratoriet som utfört analysen av Isalinas urin är ackrediterat vad gäller kvantifiering, enbart vad gäller metod. Detta har vitsordats av Svensk Galopp genom Peter Forssberg. Då det som ovan angivits inte finns något uttryckligt angivet gränsvärde för klenbuterol saknar enligt Galoppöverdomstolen laboratoriets ackreditering vad gäller kvantitet betydelse i och med att rapporteringsnivån överskridits. Det franska laboratoriet har för övrigt inte gjort någon kvantifiering av mängden klenbuterol utöver att konstatera att mängden har överstigit den rapporteringsnivå som gäller för klenbuterol. Analysresultaten vad gäller Isalina har som ovan framgått, visat förekomst av klenbuterol utöver den rapporteringsnivå som gäller och har därmed varit positivt. Hur har substansen klenbuterol tillförts Isalina? Har Bodil Hallencreutz fört behandlingsjournaler? Bodil Hallencreutz har hörts i Galoppöverdomstolen och uppgivit bl.a.: Hon hade besökt hästkliniken på Jägersro med en annan häst än Isalina. Hon nämnde då för veterinär Lena Persson att Isalina hade hosta. Lena Persson föreslog att Bodil Hallencreutz skulle prova Ventipulmin. Bodil Hallencreutz hade inte med Lena Persson kommit överens om någon särskild behandling av Isalina. Det hade inte varit fråga om någon diagnos eller någon ordination av Ventipulmin av Lena Persson. På pappkartongen som innehöll Ventipulmin fanns däremot angivet en ordination av medicinen. Journalanteckningen den 3 juni 2011 på hästklinikens journal om 4 pumpslag x 2 x 10 hade Lena Persson skrivit till i efterhand. Bodil Hallencreutz bestämde själv att ge Isalina ett pumpslag om dagen i sex dagar då Bodil Hallencreutz inte vill övermedicinera sina hästar. Behandlingen hade pågått mellan den 3 och 8 juni enligt vad som antecknats i röda dagboken. När Bodil Hallencreutz hade behandlat 8

9 Isalina med Ventipulmin och när hon hade startanmält Isalina hade hon inte tänkt på karenstiden för klenbuterol. Bodil Hallencreutz hade fått panik när hon från Svensk Galopp fick beskedet om det positiva A-provet avseende Isalina. Det hon först hade berättat för Göran Åkerström när hon blev kontaktad av denne var inte sant. Hon hade fått en black-out men insåg efter ett tag att hon måste tala om för Göran Åkerström vad som verkligen hade hänt. Det hon hade uppgivit om tio dagar för Göran Åkerström hade berott på ett missförstånd från hennes sida. Med detta hade hon inte avsett det antal dagar som behandlingen av Isalina hade pågått, utan hur många dagar som hade återstått till Isalinas tävlingsstart. Hon hade haft kvar flaskan som innehöll Ventipulmin när Göran Åkerström hade besökt stallet men hade inte visat upp flaskan för Göran Åkerström. Flaskan hade hon förvarat i annat medicinskåp i stallet än det som hon hade visat upp för Göran Åkerström. I detta hade hon förvarat mer farlig medicin, penicillin m.m. Hon för behandlingsjournaler när hon behandlat de hästar som hon tränar. Göran Åkerström hade aldrig fört behandlingsjournaler på tal. Hon hade aldrig uppfattat behandlingsjournalerna som huvudfrågan utan den viktiga frågan hade varit behandlingen av Isalina med Ventipulmin. Bodil Hallencreutz hade fört behandlingsjournaler genom sin röda dagbok. Hennes stallförman Emma Körner hade fört behandlingsjournaler i en svart pärm. Bodil Hallencreutz hade efter förhandlingen i Ansvarsnämnden i röda dagboken lagt till två sederades efter genomförde tandraspning av Claes Nyström. Namnet Claes Nyström avsåg egentlige veterinär Claes Nydahl. Några andra tillägg i röda dagboken hade hon inte gjort såvitt hon nu kunde komma ihåg. Anledningen till att hon inte hade visat flaskan som innehöll Ventipulmin och som hon hade använt för att behandla Isalina eller visat behandlingsjournalerna för Göran Åkerström hade varit att hon i sådant fall skulle ha erkänt att hon behandlat Isalina med Ventipulmin. Göran Åkerström har uppgivit bl.a.: Han fick i uppdrag av Svensk Galopp att utreda det positiva dopningsprovet avseende Bodil Hallencreutz häst Isalina. Han befann sig vid tillfället på Falsterbo Horse Show och begav sig till Bodil Hallencreutz stall på Jägersro där han utanför stallområdet hade stämt mötet med Bo-Gunnar Pålsson, ordförande i lokala galoppdomstolen på Jägersro. Efter ca tio minuter mötte de Bodil Hallencreutz som kom från stallområdet. Han berättade för Bodil Hallencreutz om anledningen till besöket. Bodil Hallencreutz blev oroad när hon fick veta att en av hennes hästar var misstänkt för att ha varit dopad. Göran Åkerström började undersöka stallet. Stallet var välordnat, välstädat och prydligt. Hästarna var lugna och harmoniska. Han kontrollerade foderkammaren men där fanns inget som var otillåtet. Göran Åkerström gick därefter igenom medicinskåpet. Det fanns olika mediciner i medicinskåpet men inte Ventipulmin. Bodil Hallencreutz hade inte visat upp någon flaska som innehöll Ventipulmin eller berättat att det fanns två medicinskåp i stallet. Han frågade Bodil Hallencreutz om Isalinas tävlande, hälsa och om hästen hade blivit behandlad. Bodil Hallencreutz berättade att hästarna i stallet tidigare hade haft kvarka och då behandlats med Ventipulmin men att någon behandling med Ventipulmin därefter inte hade skett. Bodil Hallencreutz hade förnekat att Isalina hade behandlats med Ventipulmin och lämnat olika teorier varför Isalina hade testat positivt. Han hade frågat Bodil Hallencreutz om behandlingsjournaler. Bodil Hallencreutz hade då uppgivit att hon inte hade några behandlingsjournaler då hon inte hade behandlat några hästar. Han hade flera gånger återkommit till Bodil Hallencreutz angående behandlingsjournaler. Bodil Hallencreutz hade 9

10 aldrig nämnt någon om den röda dagboken eller om den svarta pärmen när det gäller frågan om behandlingsjournaler. Han hade förklarat för Bodil Hallencreutz att han kunde begära att få se de journaler som fanns på ATG-kliniken på Jägersro och som gällde hennes hästar. Några veckor senare kontaktade han ATG-kliniken på Jägersro och begärda ut de journaler som avsåg Bodil Hallencreutz hästar under 2010 och fram till juli Dagen efter han hade begärt journalerna från ATG-kliniken men innan han hade fått några journaler, blev han vid niotiden på morgonen uppringd av Bodil Hallencreutz som beklagade att hon inte hade berättat hela sanningen, att hon hade behandlat Isalina med klenbuterol men hade hoppats att B-provet skulle vara negativt. Bodil Hallencreutz berättade att hon hade litat på sin veterinär. I och med att Bodil Hallencreutz erkände att hon behandlat Isalina med klenbuterol kom utredningen i ett annat läge. Det var ett solklart erkännande från Bodil Hallencreutz sida. Göran Åkerström och Bodil Hallencreutz hade vid denna tidpunkt inte i detalj diskuterat hur Bodil Hallencreutz hade behandlat Isalina med Ventipulmin utöver att det var den orala mixturen. Några veckor senare kontaktade han Bodil Hallencreutz per telefon då han behövde få veta på vilket sätt Isalina hade behandlats med Ventipulmin. På hans fråga hade Bodil Hallencreutz då bekräftat att hon behandlat Isalina enligt veterinär Lena Persons ordination, fyra pumpslag * 4 milliliter i tio dagar, två gånger om dagen. Göran Åkerström hade haft tillgång till Lena Perssons ordination när han ringde Bodil Hallencreutz. Han är numera medveten om att Bodil Hallencreutz sedan förhandlingen i Ansvarsnämnden har en annan version av samtalet men enligt hans uppfattning var det helt klart att samtalet hade gällt att Isalina hade behandlats enligt veterinärens ordination fyra pumpslag i tio dagar, två gånger om dagen. Ventipulmin är ett mycket beprövat preparat vid behandling av hästar. Skall det vara fråga om en seriös behandling måste man följa ordinationen för Ventipulmin. En behandling om ett pumpslag i sex dagar skulle ha varit utan verkan på hästen då man, om han inte missminner sig, beräknar fyra gånger 4 milliliter Ventipulmin på ca 100 kg häst. Isalina hade haft långvariga luftvägsproblem och hade undersökts flera gånger. Man hade satt in flera olika behandlingar. Bodil Hallencreutz hade vilselett honom i början av utredningen. Han hade blivit tagen på sängen när Bodil Hallencreutz hade ringt och erkänt att hon hade behandlat Isalina med Ventipulmin. Lars Bak som arbetar med tekniska frågor vid Boehringer Ingelheim har bl.a. redogjort för hur Ventipulmin påverkar hästar, för boxkontamination på grund av klenbuterol och den halveringstid som gäller för klenbuterol. Emma Körner har uppgivit bl.a. att hon inte har rätt att medicinera hästar, att hon hade sett att Bodil Hallencreutz gett Isalina ett pumpslag Ventipulmin på förmiddagen och att detta hade pågått i sex dagar. Emma Körner har fört de behandlingsjournaler som finns i den svarta pärmen. Dessa noteringar har inte tillkommit i efterhand. Emma Körner hade känt till att det gällde 14 dagars karenstid för Ventipulmin, vilket Bodil Hallencreutz inte hade gjort. Claes Nydahl har uppgivit bl.a. att Bodil Hallencreutz har fört behandlingsjournaler hösten 2011 och framåt. Bodil Hallencreutz hade också fört behandlingsjournaler när hästarna i hennes stall hade haft kvarka. 10

11 Galoppöverdomstolens bedömning Galoppöverdomstolen kan ha viss förståelse för att Bodil Hallencreutz när hon fick beskedet om det positiva A-provet vad gäller Isalina blev chockad, kände sig pressad och inte handlade rationellt utan hoppades på att B-provet skulle vara negativt. Galoppöverdomstolen finner det däremot anmärkningsvärt att Bodil Hallencreutz när hon fick kännedom om att även B-provet var positivt, även om Bodil Hallencreutz inte har haft någon skyldighet till detta, inte genast berättade för Göran Åkerström hur Isalina hade behandlats i och med att behandlingen hade föregåtts av kontakt med och förskrivning av medicin av veterinär, utan dröjde med att berätta vad som ägt rum. Att det skedde först dagen efter att Göran Åkerström hade begärt att få ut samtliga journaler från hästkliniken på Jägersro avseende Bodil Hallencreutz hästar sedan viss tid tillbaka, torde knappast ha berott på tillfälligheter. Bodil Hallencreutz har såväl vid förhandlingen i Ansvarsnämnden som i Galoppöverdomstolen ändrat tidigare lämnade uppgifter och kommit med uppgifter som enligt Galoppöverdomstolen i flera avseenden framstår som osannolika och anmärkningsvärda. Detta har påverkat tilltron till de uppgifter som Bodil Hallencreutz har lämnat i Galoppöverdomstolen och har inte varit till Bodil Hallencreutz fördel. Göran Åkerström har i egenskap av tjänsteman, anställd vid Svensk Travsport, utrett vad som ägde rum i samband med att det framkommit att Isalina hade testat positivt för klenbuterol. I samband med utredningen upprättade Göran Åkerström en skriftlig rapport avseende sina iakttagelser. Göran Åkerström har vid förhöret i Galoppöverdomstolen lämnat en utförlig och ingående redogörelse för sina iakttagelser av vad som inträffade i samband med den av honom genomförda utredningen. Galoppöverdomstolen som inte finner anledning att ifrågasätta vad Göran Åkerström uppgivit, fäster stort avseende vid vad Göran Åkerström i Galoppöverdomstolen har uppgivit om det inträffade. Vad gäller behandlingen av Isalina med Ventipulmin har Bodil Hallencreutz i Galoppöverdomstolen uppgivit att det hade varit fråga om ett pumpslag om dagen i sex dagar och att hon själv hade bestämt denna behandling. Detta har bekräftats av Emma Körner. Enligt Ansvarsnämndens beslut hade det enligt Bodil Hallencreutz skett en halvering av dosen Ventipulmin, vilket torde motsvara två pumpslag och en nedkortning av behandlingstiden. Enligt Göran Åkerströms vittnesmål hade Bodil Hallencreutz uppgivit att hon behandlat Isalina med fyra pumpslag om 4 milliliter Ventipulmin två gånger om dagen i tio dagar. Att detta enligt Bodil Hallencreutz skulle ha berott på missuppfattning från hennes sida och det hon egentligen hade uppgivit för Göran Åkerström var att det återstod tio dagar till det att Isalina skulle starta i tävling, inte att behandlingen skulle ha pågått i tio dagar, har bestritts av Göran Åkerström. Med hänsyn till Göran Åkerströms uppgifter om fyra pumpslag per dag, två gånger om dagen i tio dagar fäster Galoppöverdomstolen inte någon tilltro till vad Bodil Hallencreutz i Galoppöverdomstolen har uppgivit om att behandlingen skulle ha gällt ett pumpslag per dag i sex dagar. Vad som ytterligare talar mot att Bodil Hallencreutz skulle ha genomfört en sådan behandling är att detta enligt Göran Åkerström skulle ha varit verkningslöst då fyra pumpslag, två gånger om dagen i tio dagar är den vedertagna dosen vad gäller behandling av hästar med Ventipulmin. Bodil Hallencreutz har i Galoppöverdomstolen 11

12 uppgivit att hon inte tänkte på karenstiden för klenbuterol när hon behandlade och startanmälde Isalina till löpningen den 18 juni. Den av Bodil Hallencreutz i Galoppöverdomstolen åberopade flaskan som enligt Bodil Hallencreutz användes vid behandlingen av Isalina till styrkande av att hon hade gett Isalina ett pumpslag i sex dagar saknar enligt Galoppöverdomstolen helt bevisvärde då det inte är visat att det var den flaskan som användes vid behandlingen av Isalina eller att flaskan överhuvudtaget innehåller Ventipulmin. Galoppöverdomstolen finner mot bakgrund av vad Göran Åkerström uppgivit om kvantitet och behandlingstid utrett att Bodil Hallencreutz genom att behandla Isalina med Ventipulmin hade orsakat att Isalina enligt A- och B-provet hade testat positivt vad gäller klenbuterol. Vad Emma Körner uppgivit i sitt förhör leder enligt Galoppöverdomstolen inte till någon annan bedömning. Då det enligt Galoppöverdomstolen är utrett att Bodil Hallencreutz genom att behandla Isalina med Ventipulmin har orsakat förekomsten av klenbuterol hos Isalina enligt de positiva analysresultaten, kan det enligt Galoppöverdomstolen hållas för uteslutet att förekomsten av klenbuterol hos Isalina har orsakats av boxkontamination varför Galoppöverdomstolen inte har anledning att ta ställning till Bodil Hallencreutz först i Galoppöverdomstolen gjorda invändning härom. Vad gäller frågan om behandlingsjournaler har Bodil Hallencreutz i Galoppöverdomstolen liksom i Ansvarsnämnden gjort gällande att hon hade fört sådana och har som stöd härför åberopat den röda dagboken. I Galoppöverdomstolen har Bodil Hallencreutz även åberopat en svart pärm som innehåller behandlingsjournaler. Enigt Göran Åkerström hade han tagit upp frågan om behandlingsjournaler vid flera tillfällen under utredningen av det positiva dopningsprovet avseende Isalina. Bodil Hallencreutz hade förnekat att hon hade fört behandlingsjournaler och uppgivit att hon inte hade behandlat några hästar. Det hade senare framkommit att så inte varit fallet utan att Bodil Hallencreutz hade behandlat ett flertal hästar vid Hästkliniken Jägersro. Enligt Göran Åkerström hade Bodil Hallencreutz varken visat den röda dagboken eller den svarta pärmen för honom. Bodil Hallencreutz invändning i Galoppöverdomstolen att Göran Åkerström inte hade fört behandlingsjournaler på tal under utredningen lämnar Galoppöverdomstolen utan avseende med hänsyn till vad Göran Åkerström har uppgivit. Att undersöka om behandlingsjournal fanns har enligt Galoppöverdomstolen ingått i Göran Åkerströms skyldigheter när det hade framkommit att Isalina testat positivt för klenbuterol och detta skulle utredas. Bodil Hallencreutz förklaring varför hon inte hade visat upp några behandlingsjournaler för Göran Åkerström, att hon därmed skulle ha erkänt att hon hade behandlat Isalina med klenbuterol kan framstå som rimlig så länge Bodil Hallencreutz förnekade att hon gjort detta, inte därefter. Invändningen saknar helt relevans vad gäller de övriga hästar i stallet som Bodil Hallencreutz hade låtit behandla. Ansvarsnämnden har inte godtagit den röda dagboken som behandlingsjournal eftersom Bodil Hallencreutz inte har antecknat samtliga behandlingar som utförts. Galoppöverdomstolen gör härvidlag inte någon annan bedömning. Den röda dagboken innehåller inte heller alla de uppgifter som skall framgå av en behandlingsjournal. Den röda dagbokens bevisvärde som behandlingsjournal förringas också av att Bodil Hallencreutz i Galoppöverdomstolen har medgivit att hon gjort tillägg i röda dagboken efter förhandlingen i Ansvarsnämnden. 12

13 Vad gäller den svarta pärmen avser den behandlingsjournaler som förts åren 2011 och Svensk Galopps ansvarspåstående avser i 21 fall behandlingar som Bodil Hallencreutz genomfört före år 2011, fyra behandlingar avser sådana som har genomförts under år 2011 av hästarna, Piccolessima, behandling , El Harra, behandling , Isalina, behandling och Lions Prospect, behandling Vad gäller de behandlingar som genomförts före 2011 saknas behandlingsjournaler i den svarta pärmen. Inte heller vad gäller Piccolessimas behandling finns någon behandlingsjournal i den svarta pärmen. Däremot vad gäller behandlingarna av hästarna El Harra, , Isalina och Lions Prospect finns behandlingsjournaler i svarta pärmen. Med hänsyn till vad Göran Åkerström uppgivit finner Galoppöverdomstolen utrett att Bodil Hallencreutz inte hade upprättat dessa tre behandlingsjournaler, vilka Bodil Hallencreutz åberopat först i Galoppöverdomstolen, när Göran Åkerström genomförde utredningen avseende hästen Isalina. Vad Emma Körner uppgivit härom leder inte någon annan bedömning. Claes Nydahls uppgifter i Galoppöverdomstolen att Bodil Hallencreutz har fört behandlingsjournaler hösten 2011 och framåt och när Bodil Hallencreutz hästar hade drabbats av kvarka saknar bevisvärde för Bodil Hallencreutz invändning mot Svensk Galopps ansvarspåstående vad gäller icke förda behandlingsjournaler. Galoppöverdomstolen finner mot bakgrund av vad som ovan redovisats utrett att Bodil Hallencreutz underlåtit att föra behandlingsjournal i enlighet med vad Svensk Galopp har angivit i sitt ansvarspåstående. Bodil Hallencreutz har erkänt att hon av oaktsamhet hade startanmält Isalina till ett tävlingstillfälle som inträffat innan karenstiden löpt ut. Karenstiden för Ventipulmin är 14 dygn. Isalina startade i löpning på Jägersro den 18 juni Genom Bodil Hallencreutz erkännande och övrig utredning är det enligt Galoppöverdomstolen utrett att Bodil Hallencreutz har överträtt 10 kap 2 3 st RG och att detta har skett av oaktsamhet. Sammanfattning Bodil Hallencreutz har som ovan redovisats gjort sig skyldig till brott mot 10 kap 2 1 st och 7 RG, 10 kap 2 3 st och 6 RG och 10 kap 3 5 st och 8 RG. Påföljd Ansvarsnämnden dömde genom överklagade beslutet Bodil Hallencreutz till förlust av licens i sex månader. Bodil Hallencreutz har såvitt känt inte gjort sig skyldig till brott mot 10 kap RG tidigare. I strafflatituden för de brott enligt 10 kap 2 RG som Galoppöverdomstolen har funnit att Bodil Hallencreutz skall fällas till ansvar för ingår förlust av licens. Galoppöverdomstolen ansluter sig till vad dåvarande Galoppförbundets skiljedomstol uttalade i ärende nr 2/2003 (Madeleine Smith), att förlust av tränarlicens för en professionell tränare innebär att denne ådöms ett näringsförbud och att en så sträng påföljd bör förbehållas uppsåtligt brott och vid återfall i brott (10 kap 2 1 st RG). Inte heller i något av de ärenden som Galoppöverdomstolen därefter har handlagt har förlust av tränarlicens utdömts, ärende nr 1/2005 (Vido Neuroth), ärende nr 1/2008 (Bendik Bö) och ärende nr 2/2010 (Lars Bexell). Bodil Hallencreutz skall med hänsyn till Galoppöverdomstolens praxis vid överträdelse av 10 13

14 kap 2 1 st RG, i och med att det inte är fråga om uppsåtligt handlande från Bodil Hallencreutz sida eller fråga om återfall i brott, dömas till böter för det hon enligt Galoppöverdomstolen har gjort sig skyldig till. Vid bötesbeloppets bestämmande beaktar Galoppöverdomstolen att det är fråga om överträdelse av tre olika bestämmelser i RG. Vad gäller underlåtenheten att föra behandlingsjournal utgör enligt Galoppöverdomstolen varje tillfälle som behandlingsjournal inte har förts och som Bodil Hallencreutz har fällts till ansvar för därvid en överträdelse av 10 kap 3 5 st RG. Kostnader i Galoppöverdomstolen Bodil Hallencreutz har varit företrädd av Carl Michael von Quitzow under hela handläggningen i Galoppöverdomstolen. Från och med slutet av mars månad fram till förhandlingen i Galoppöverdomstolen den 23 april har Bodil Hallencreutz även varit företrädd av Mats Müllern. Carl Michael von Quitzow har yrkat ersättning i Galoppöverdomstolen med kr avseende arbete med 148,5 timmar. Mats Müllern har yrkat ersättning i Galoppöverdomstolen med kr och därvid angivit, 35 timmar à kr. Kostnaderna för Bodil Hallencreutz försvar i Galoppöverdomstolen uppgår således till kr. Enligt 9 kap 26 RG kan Galoppöverdomstolen med ledning av utgången i ärendet förplikta Svensk Galopp att helt eller delvis ersätta motpartens kostnader i saken. Med hänsyn till Galoppöverdomstolens påföljdspraxis vid överträdelse av 10 kap 2 1 st RG, har sannolikheten för att Bodil Hallencreutz skulle komma att dömas till förlust av licens varit mycket låg såvida inte Galoppöverdomstolen skulle finna att Bodil Hallencreutz uppsåtligen skulle ha överträtt 10 kap 2 1 st RG eller ha gjort sig skyldig till återfall enligt detta stadgande. Svensk Galopps ansvarspåstående om uppsåtligt handlande från Bodil Hallencreutz sida återkallade Svensk Galopp före förhandlingen i Galoppöverdomstolen efter invändning av Bodil Hallencreutz. Med hänsyn till den betydelse detta har haft för Galoppöverdomstolen möjlighet att döma Bodil Hallencreutz till förlust av licens, skall Svensk Galopp ersätta Bodil Hallencreutz för kostnaden för nedlagt arbete avseende denna invändning. Galoppöverdomstolen bestämmer ersättningen för ombudens arbete såvitt avser detta till skäligen ansedda kr. Med hänsyn till utgången av Bodil Hallencreutz överklagande i Galoppöverdomstolen såvitt avser sakfrågan och till Galoppöverdomstolens ovan redovisade påföljdspraxis lämnas Bodil Hallencreutz yrkande om ersättning för kostnader i övrigt i Galoppöverdomstolen utan bifall. I avgörandet har deltagit universitetslektorn, hovrättsassessorn Ronney Hagelberg, f.d. chefsåklagaren Staffan Strömer, kaptenen Jesko von Koenigsegg och f.d. generalsekreteraren Erik Kylengren. Enhälligt. 14