Lantbruks Info. Nr 1 februari I detta nummer kan du bland annat läsa om:

Transkript

1 Nr 1 februari 2009 Lantbruks Info Foto: Lena Andersson Webrink Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tel: (vxl) Fax: Besök oss gärna på Redaktion: Mette Kjöbek Petersen, Ulrika Geber (ansvarig utgivare) Tryckeri: Tabergs Tryckeri 2009 ISSN I detta nummer kan du bland annat läsa om: Ulrika Geber - ny lantbruksdirektör SAM-internet Information om gårdsstöd och miljöersättningar Bekämpningsmedel - säker hantering Investeringsstöd till trädgårdsföretagare Information om rådgivning och kurser

2 Lantbruksledaren När du får detta första nummer av LantbruksInfo 2009 kommer jag just att ha börjat mitt nya jobb som lantbruksdirektör vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Efter ganska många år vid Sveriges lantbruksuniversitet, senast vid CUL, Centrum för uthålligt lantbruk, och innan dess några år med utvecklingsarbete i Centralamerika, kommer jag tillbaka till Stockholms län där jag är född och uppvuxen. Jag är agronom med mark/ växt-inriktning och har tagit en doktorsexamen i rening av näringsrika vatten genom bevattning av olika typer av energigräsodlingar. Under de senare åren har jag arbetat med bredare frågor kring hållbara och ekologiska livsmedelskedjor och lokal livsmedelsproduktion och -konsumtion. Det var också intresset för de bredare hållbarhets- och landsbygdsutvecklingsfrågorna som fick mig att tacka ja till utmaningen att bli ny lantbruksdirektör. Att får vara med och arbeta för landsbygdens utveckling på lokal och regional nivå ska bli riktigt spännande. Lantbruk är en förutsättning för att flera av miljökvalitetsmålen över huvudtaget ska kunna uppnås. Därför är socialt och ekonomiskt hållbart lantbruksföretagande också viktigt för att kunna uppfylla miljökvalitetsmålen och den ekologiska hållbarheten i stort. Därmed är frågan om ett livskraftigt företagande på landsbygden en framtidsfråga. Miljöersättningarna är ett av våra verktyg för att omsätta de svenska miljökvalitetsmålen i praktiken. Den enskilde lantbrukare som genomför åtgärder som odling av fånggrödor eller skyddszoner, hävdar betesmarker, anlägger och sköter våtmarker och de som lägger om sitt lantbruk till ekologisk produktion spelar en viktig roll för att uppnå dessa mål. Det är ni lantbrukares arbete och åtagande som medför en faktisk förändring. Den 19 februari genomfördes ett seminarium där vi diskuterade hur olika lokalt anpassade åtgärder kan minska läckaget av framförallt fosfor till Stavbofjärden. Förhoppningsvis var dagen också ett avstamp för alla som var där att fortsatt utbyta erfarenheter och gemensamt arbeta vidare. Vi är väl medvetna om att handläggningstiderna för företags- och projektstöden blivit förlängda den senaste tiden. Det beror blant annat på att en av lantbruksenhetens riktiga trotjänare som ansvarade för utbetalningarna gick i pension samtidigt med Jan Emmervall. Vi är mitt uppe i en nyrekrytering, vilket gör att det blir snar bättring. Trädgårdsnäringen har varit ett prioriterat område i Stockholms län. Under 2007 och 2008 gick 40 procent av stöden inom kategorin investeringar och modernisering inom jordbruksnäringen till träddgårdsföretag. Här finns stora möjligheter att utveckla trädgårdsnäringen ännu mera och såväl detaljhandeln som olika typer av mindre grossistföretag som erbjuder lokalodlade grönsakslådor för prenumeration efterfrågar produkter. Några producenter har, som exempelvis Roslagslådan, själva tagit ansvar för hela kedjan från odling till leverans fram till den enskilde konsumenten. Det finns utrymme för flera producenter och under 2008 genomförde länsstyrelserna i Mälardalen nybörjarkurser inriktad på yrkesmässig ekologisk grönsaksproduktion. Det finns även en stor potential att utveckla logistiken i de lokala marknaderna. Konsumenterna finns där men behöver kanske höja sina röster ännu mer för att höras. Ulrika Geber Lantbruksdirektör SAM-Internet 2009 Efter Jordbruksverkets landsomfattande blockinventering kan du nu se vilka av dina block som är inventerade och klara. Uppdatering sker kontinuerligt så avvakta med att skicka in din ansökan ifall dina block inte är klara men dock senast den 2 april. Ändrat blockareal? Det är viktigt att tänka på att ta fram den rapport som finns i SAM-Internet gällande inventerade block. Av rapporten framgår det om du skall ansöka om förändrad areal jämfört med tidigare år. Nyheter I övrigt finns en del förbättringsåtgärder inlagda till i år som skall underlätta ansökningsprocessen. Bland annat planerar Jordbruksverket att införa signering via e-legitimation samt möjligheten att göra ändringar i SAM-Internet efter vecka 15. Jordbruksverket skickar inte ut SAM-blanketter eller blockkartor till dem som 2008 skickade in sin ansökan via SAM-internet. De kommer inte heller att få ett bekräftelsekort hemskickat på att ansökan är inkommen eftersom det framgår på försäkransidan. Johannes Tykesson 2

3 Gårdsstöd och övriga ersättningar SAM-ansökan 2009 Ansökningsblanketter och information kommer även i år att skickas ut i två omgångar. Detta beror på att Jordbruksverket efter kritik från EU-kommissionen måste göra ändringar i den nya betesmarksdefinitionen som infördes I vecka 8 kommer första utskicket med ansökningsblanketter, blockkartor och informationsbroschyrer. Andra utskicket kommer i mitten av vecka 12 och består av en informationsbroschyr om den nya betesmarksdefinitionen och ett separat brev med de block som har inventerats fram till i slutet på januari Länsstyrelsen rekommenderar att SAM-ansökningen först skickas in efter det att du har tagit del av den information som Jordbruksverket skickar ut under vecka 12! Som vanligt finns lösenord till SAM-internet förtryckt på sammanställningsblanketten. Sista ansökningsdag för SAM-2009 är den 2 april. Detta gäller såväl SAM-2009 som ansökan om åtagande för miljöersättningar och vissa ersättningar inom utvald miljö. Nyheter 2009 Stödrätter För att få gårdsstödet måste du ha en eller flera stödrätter senast den 2 april Saknar du helt stödrätter kan du köpa eller hyra stödrätter från någon annan. En ansökan om överföring av stödrätter måste ha kommit till Jordbruksverket senast den 2 april för att du ska vara berättigad till gårdsstödet Du måste använda dina stödrätter minst vartannat år, annars dras de in till den nationella reserven. Tänk på att stödrätterna och SAM-ansökan måste stå på samma organisationsnummer, annars kan inget gårdsstöd betalas ut. Betermarker Jordbruksverket håller på att ta fram förslag till nya regler för esättningen för Betesmarker. Vissa trädrika marker kommer att tas bort från gårdsstödet. Även om en del marker inte ger rätt till gårdsstöd kommer värdefulla marker även i fortsättningen att ge rätt till miljöersättning för betesmarker. Mer information finns på jordbruksverkets hemsida inom kort. Se Ekologisk produktion Ekologisk produktion, som inte är certifierad, kommer från och med 2009 att ge endast 50 procent av den totala ersättningen. Blockkartor Eftersom det är mycket ändringar i blocken i år är det viktigt att skicka med blockkarta tillsammans med SAM-ansökan. Krav om träda bortfaller Trädeskravet försvinner nu helt och stödrätterna för uttagen areal kommer automatiskt att omvandlas till vanliga stödrätter, som behåller sitt tidigare värde. Industri- och energigrödor Har du odlat industri- eller energigrödor på uttagen areal kan du fortsätta med detta. Du får gårdsstöd för arealen genom dina vanliga stödrätter. Mottagning av SAM-2009 i Norrtälje Den 19 mars klockan kommer Länsstyrelsen att vara tillgänglig i en lokal på Roslagens Sparbank för mottagning och frågor kring SAM Där kommer det även att finnas möjlighet att få extra information om betesmarker och slåtterängar och hur de ska skötas. Vi informerar även om hur du gör ansökan via SAM-internet. Öppet Hus på Länsstyrelsen Är du osäker på hur du ska fylla i din SAM-ansökan? Besök oss gärna på Hantverkargatan 29, på Kungsholmen, från den 23 mars till den 2 april, vardagar mellan klockan Också här finns det möjlighet att få extra information om betesmarker och slåtterängar och hur de ska skötas. Viveka Appeltofft Foto: Paulina Liljander 3

4 Tvärvillkor Anmälan av foderanläggning Som vi tidigare meddelat måste anmälan av foderanläggning göras till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Har du inte hunnit anmäla din foderanläggning ännu, kan du som söker jordbrukarstöd göra din anmälan antingen via SAM-blanketten eller via SAM-internet. Även om du anmälde din foderanläggning i SAM-ansökan 2006 måste du anmäla din anläggning igen. Registrering, märkning och journalföring av nötkreatur De vanligaste felen som upptäcks vid kontroll är brister vid märkning och registrering av nötkreatur. Det räcker med att ett djur är omärkt eller att förflyttning av ett djur inte rapporterats till CDB (centrala nötkreatursregistret) inom sju dagar, för att en tvärvillkorsavvikelse uppstår. I fallet med ett djur som är omärkt eller felrapporterat blir det 1 procent avdrag på stöden. Dessa stöd är: gårdsstöd, handjursbidrag, stöd för kvalitetscertifiering och mervärden i jordbruket, stöd för energigrödor, stärkelespotatis och proteingrödor, kompensationsbidrag samt miljöersättningar som påbörjats 2005 eller senare. Är det många djur som inte är rapporterade eller märkta kan avdraget på stöden bli upp till 5 procent. Får jordbrukaren dessutom kontroll igen inom en 3-årsperiod och brister inom samma områden upptäcks kan det bli dyrbart, eftersom avdraget då multipliceras med tre. Kom ihåg: Kalvar ska märkas inom 20 dagar efter födsel och rapporteras till CDB inom sju dagar efter märkning. Övriga händelser ska rapporteras till CDB inom sju dagar. Även för er som har handjursbidrag är det viktigt att rapportering sker i rätt tid för att utbetalning av handjursbidraget ska beviljas, det vill säga inrapportering av handjuret ska ha kommit till CDB senast den första dagen i hållandeperioden och utrapportering vid slakt ska ha kommit till CDB senast sju dagar efter att djuren lämnat din besättning. Stalljournal i CDB-Internet Använd gärna CDB-Internet där du själv snabbt kan registrera händelser i din besättningen. I CDB-Internet finns också en godkänd stalljournal. Du som rapporterar nötkreatur till CDB genom CDB-Internet och använder dig av den nya stalljournalsdelen behöver inte längre föra en manuell stalljournal på din produktionsplats. Via Jordbruksverkets hemsida (under rubriken e-tjänster CDB-Internet) kan du läsa mer om dessa tjänster. Du kan även prova demoprogramvarorna som finns tillgängliga där. Rapporterar du händelser via blankett kan du beställa dessa på jordbruksverkets hemsida eller via telefon Rapportera förflyttning av får och get Förflyttning av får och getter ska rapporteras till förflyttningsregistret när djur lämnar eller kommer till din produktionsplats, senast sju dagar efter att förflyttning har ägt rum. Även detta kan göras via Internet. Gå in på Jordbruksverkets hemsida Under rubriken e-tjänster Förflyttning gris, får och getter finns mer information. Rose-Mari Åkerström Djurkontroller 2009 Länsstyrelsen skall genom stickprov kontrollera att uppgifter som ligger till grund för EU-stöd och bidrag stämmer överens med faktiska förhållanden. Kontrollen skall kunna genomföras utan att kontrollanten skall behöva gå in till djuren. Inför kontrollen Kontrollen genomförs på gården och du eller en annan person skall vara behjälplig. Samtliga djur skall räknas Stalljournalen kontrolleras. Ha om möjligt ett anteckningsblad tillgängligt med id-numren för samtliga levande djur i besättningen Djurens öronmärken skall avläsas Djuren skall vid kontrolltillfället vara samlade, så att alla öronmärken kan läsas av. Det kan exempelvis ske genom att du driver djuren genom en drivningsgång med fastlåsningsmöjligheter och att du själv går in till djuren och läser upp id-numren för kontrollanten. Om kontrollen inte kan genomföras Om du, eller annan ansvarig person, vid kontrolltillfället inte medverkar i den utsträckning som kan anses nödvändigt för kontrollens genomförande kan ersättningen i aktuella EU-stöd komma att reduceras eller helt utebli. Johannes Tykesson 4

5 Utvald miljö Vet du att det inom Landsbygdprogram för Sverige finns en åtgärd som kallas Utvald miljö? Insatserna inom Utvald miljö syftar till att bevara och förstärka landskapets natur- och kulturvärden och därigenom bidra till att flera av de regionala och nationella miljökvalitetsmålen uppnås. I Stockholms län kan du få ersättning för följande: Ersättningar med sista ansökningsdag 2 april 2009: Restaurering av betesmarker och slåtterängar Bete och slåtter på svårtillgängliga platser Skötsel av mosaikbetesmarker Ersättningar som kan sökas hela året: Anläggning och restaurering av våtmarker Förstärkning av våtmarkers effekt Restaurering av betesmarker och slåtterängar Restaurering och återskapande av alléer Restaurering av överloppsbyggnader Specialinsatser för landskapets natur- och kultur värden Ersättningar inom Utvald miljö ansöks på en särskild blankett som kan fås vid kontakt till lantbruksenheten. Information finns också på Länsstyrelsens hemsida: välj ämnet lantbruk och landsbygd. Peter Hammarbäck Pia Stålnacke Karin Joelsson Resterande utbetalningar Länsstyrelsen har för stödår 2008 betalat ut 187 miljoner kronor för gårdsstödet inklusive proteingrödor och energigrödor. För miljöersättningarna har 47,5 miljoner kronor betalats ut till och med sista februari I stort sett har alla 2160 jordbrukare nu fått utbetalt sina stöd för I vissa fall kan det bli tilläggsutbetalningar om någon fått ett felaktigt avdrag eller om all mark inte kunde gå med i den första utbetalningen. Gårdsstödet, stöd för proteingrödor och energigrödor betalas ut veckovis löpande. Miljöersättningar och kompensationsbidrag: 27 februari mars april 2009 osv. Handjursbidraget planerar Jordbruksverket att betala ut i slutet av mars Viveka Appeltofft Blockinventering Jordbruksverket håller just nu på att inventera all jordbruksmark i Sverige. Anledningen är att EU har kritiserat Sverige för att ha för dålig kvalitet på uppgifterna i blockdatabasen. Inventeringen innebär att dina marker inventeras antingen med hjälp av flygfoton eller i fält. Inventeringen kommer att pågå under Använd SAM-internet och de brev som Jordbruksverket skickar ut för att få information om de blockarealer som hittills inventerats klart på ditt företag. Dessa nya arealer skall du ansöka om i årets SAM Eftersom det är mycket ändringar i blocken i år är det viktigt att skicka med blockkartan tillsammans med din SAM-ansökan. När alla dina block är inventerade kommer du att få ett brev från Jordbruksverket med slutresultatet samt en karta som visar de nya blockgränserna. Breven kommer att börja skickas ut efter den 2 april. Senast hösten 2009 ska alla lantbrukare ha fått ett brev med slutresultatet. Information via SAM-internet I SAM-Internet kan du få information om status för dina block (se sidan 2). Om du är ny lantbrukare eller har fått ett nytt kundnummer hittar du all information i SAM-Internet. Frågor om blockinventeringen? Har du frågor kring blockinventeringen kontakta Emma Lennmo eller Jordbruksverkets särskilda kundtjänst för inventeringen på telefon Emma Lennmo Foto: Jens Tönnesen/Topps-Life Använder du bekämpningsmedel? Läs artiklen på nästa sida! 5

6 Använder du bekämpningsmedel? Tänk efter spar pengar, hälsa och miljö! Att spara pengar genom att sänka hektardosen av bekämpningsmedel är ett ganska lätt råd att ge när man som rådgivare granskar grödan i fält. I en del fall kan man helt låta bli att behandla. Sommaren 2008 utelämnades till exempel många planerade svampbehandlingar eftersom inga symptom fanns i fält! Preparatval och dos-reducering Den avgörande faktorn för att bli medveten om bekämpningsbehovet är att gå ut i grödan och titta! Om man ser att det finns ett bekämpningsbehov, är det viktigaste valet för en lyckad behandling att välja det preparat som ger bästa effekten för ändamålet. Har man inför till exempel ogräsbekämpning, noterat få och/eller små ogräs, en bra och jämn gröda, goda tillväxtbetingelser och möjlighet att spruta i rätt tid, kan man sänka dosen och på så vis spara pengar. Sprutteknik Etiketterna på de flesta preparat visar ett intervall för rekommenderad vätskemängd. Övriga tekniska krav finns oftast tyvärr inte utskrivna. Det får man själv ta reda på genom att kontakta säljare/rådgivare. Många lantbrukare vill sänka vätskemängden för att få en större hektaravverkning per spruta. I vissa fall kombineras detta med munstycken som ger större droppar vilket leder till att lite mer vind kan tolereras vid behandlingen utan att riskera vindavdrift. Dessa båda förändringar spar pengar i form av arbetstid men även läglighetskostnad på behandlingen. Det negativa är att man vid behandling med preparat som kräver god täckning kan få sämre effekter vid användning av kontaktverkande preparat som pyretroider. Ökad fyllningskapacitet Ett annat sätt att spara arbetstid är att öka sin påfyllningskapacitet. En kapacitetsökning på en mindre spruta är oftast mycket billigare än att införskaffa en ny, större spruta. Om det dessutom kan kombineras med en liten sänkning av vätskemängden får man samma hektarkapacitet. För en mindre spruta kan ett enkelt alternativ vara att bygga upp en ställning för en vattenbehållare så att man från denna kan fylla direkt ner i sprutan. En flottör kopplad på slangen fyller behållaren medan man är ute i fält och det är snabbt gjort att fylla sprutan igen. Kunskap om säker hantering Kunskapen om att hantera bekämpningsmedel är stor bland lantbrukarna. Många är ytterst medvetna om att en försiktig hantering minskar riskerna att utsätta sig själv och närmiljön för skador eller föroreningar. Kravet på sprutförarutbildning och regelbunden uppföljning säkerställer en hög medvetandegrad. Repetitionskursen är viktig, eftersom minnet falnar, nya regler har tillkommer, vanans makt får övertaget i vardagen eller man tänker jag gör det senare. Kikki Fors Magnus Eriksson HS Konsult, Uppsala Att tänka på inför fältsäsongen: Skyddsutrustning Läs varningstexten på förpackningen eller punkt 8 (av 16) i säkerhetsdatabladet, som följer med förpackningen. Känsliga objekt - Mark- och vindanpassade skyddsavstånd till känsliga objekt ska hållas. Kolla upp och märk ut på kartan var dessa finns. Till sjöar, vattendrag, fukthållande diken, dräneringsbrunnar och vattentäkter ska hållas specifika markavstånd. Vindanpassat skyddsavstånd beror på om allmän eller särskild hänsyn måste tas. Särskild hänsyn skall tas till känsliga grödor, ekoodlingar, växthus, biodling, trädgårdar, offentliga objekt med mera. Delge inlejd sprutförare informationen. För att beräkna det vindanpassade skyddsavståndet används Hjälpredan. Denna kan laddas ned från nätet, se Rengöring av förpackningarna Det är klokt att skölja rent tömt kärl genast. Dels kan sköljvattnet hällas direkt i tanken, dels bär man rätt skyddsutrustning. Skölj ur minst tre gånger med rent vatten och kom ihåg att rengöra både folie och lock! Förpackningen ställs att dropptorka medan man är ute och sprutar och lämnas sedan enligt anvisningar. Rengöring av spruta och traktor Grovrengöring görs i fält, en noggrannare rengöring på biologisk aktiv mark/biobädd hemmavid och vid behov med ett anpassat tvättmedel. Tänk på att skölja av även traktorn! Välj en säker plats aldrig en grusad gårdsplan! Det är bättre att anlita en entreprenör som har god erfarenhet av sprutning och har en bra, väl kalibrerad spruta än att själv spruta några få hektar med egen äldre, sämre underhållen spruta. Korrekt ifylld sprutjournal ska alltid göras och sparas minst tre år! 6

7 Satsningar i trädgårdsnäringen Trädgårdsnäringen i länet har under de senare åren genomgått en strukturrationalisering där flera företag upphört med verksamheten. De företag som drivs vidare står ständigt under press att kostnadseffektivisera verksamheten och att ständigt söka intressanta marknader. Flertalet företag arbetar med investeringsplaner för att möta framtida utmaningar. Ett allt mer påtagligt inslag i produktion och logistik är miljö- och kvalitetsaspekter. Stöd inom Landsbygdsprogrammet Stöd kan beviljas med 30 procent av stödberättigad kostnad för modernisering eller konkurrenseffektivisering i företaget. Stödet till en investering kan i Stockholms län utgöra maximalt kronor. Stöd kan även utgå för kompetensutveckling av företagare eller anställda i företaget. Under de första två åren av det nya Landsbygdsprogrammet har cirka 40 procent av de beviljade stöden till investeringar inom primärproduktionen gått till trädgårdsföretag. Under åren har trädgårdsföretag totalt beviljats 6,05 miljoner kronor fördelade på 19 beslut. Under samma period har beviljats 9,2 miljoner kronor till investeringar i stallar för mjölk, nötkött, får och get i lantbruksföretag. Mer än häften av stöden inom trädgårdsnäringen 3,7 miljoner kronor avser i första hand investeringar i växthus eller andra utrymmen i avsikt att rationalisera och miljöanpassa arbetet i produktionen. Något enstaka stöd har inkluderat speciell ny maskinell utrustning. Av övriga beviljade stöd svarar cirka 2,3 miljoner kronor för investeringar i energilösningar där värmeväxlare av olika slag dominerar. Vidare har ett par bergvärmeanläggningar ingått i dessa stöd. Till jämnförelse med förra programperioden för åren , gick cirka 24 procent av länets investeringsstöd till trädgårdsföretag, i huvudsak till produktion under glas. Foto: Cecilia Norén Foto: Peter Alsing Kontakt till Länsstyrelsen Har Du planer för investeringar i företaget? Tag gärna tidigt kontakt med Lars Carlsson eller Anders Larsson för information om aktuella möjligheter att söka stöd. Blanketter och anvisningar Ansökningsblanketter och generella anvisningar kan hämtas på Jordbruksverkets hemsida Välj Blanketter och tryksaker i vänstermenyn, Välj sedan Stöd till landsbygden och slutligen Företags- och projektstöd. Lars Carlsson 7 Foto: Peter Alsing Foto: Mette Kjöbek Petersen

8 Aktiviteter under mars - maj 2009 Kompetensutveckling för företagare på landsbygden i Stockholms län Företagsutveckling Länsstyrelsen har upphandlat aktiviteter från olika rådgivningsorganisationer. Det är därför viktigt att du uppmärksammar rätt namn och telefonnummer som är angivit vid just det du önskar att ta del av. Landsbygdsprogrammet för Sverige år har fokus på företagens lönsamhet och deras konkurrenskraft. Länsstyrelsen har bestämt att för kompetensutveckling inom området företagsutveckling ska en deltagaravgift tas ut. Största delen av aktiviteten bekostas dock inom Landsbygdsprogrammet som finansieras av EU och Svenska staten. Vi hoppas att du som företagare på landsbygden kan utveckla ditt företagande genom att deltaga i en eller flera aktiviteter som finns på följande sidor. Har du önskemål om andra aktiviteter är du välkommen till att kontakta Mette Kjöbek Petersen på telefon eller e-post mette.kjobekpetersen@lansstyrelsen.se. Mette Kjöbek Petersen Rådgivningscheck Känner du ett behov av att diskutera ideer till utveckling av ditt företagande med en rådgivare? Vill du konsultera en rådgivare som Länsstyrelsen inte har något avtal med finns det nu en möjlighet till ekonomisk stöd i form av en rådgivningscheck. En rådgivningscheck ger dig rätt till rådgivning till ett värde av maximalt kronor. Du väljer själv rådigvare och det är du som bestämmer ämnet för rådgivningen. Du är också den som ansvarar för att rådgivningen håller den kvalitet du önskar. Det är dock ett måste att aktiviteten ska vara förenliga med Landsbygdsprogrammet för Sverige Intresseanmälan För att få en rådgivningscheck ska du fylla i en blankett och beskriva ditt behov av rådgivning i korthet. Rådgivningschecken får du först när du har skickat en ifylld blankett till Länsstyrelsen. Kontakta Mette Kjöbek Petersen, på telefon eller e-post mette.kjobekpetersen@lansstyrelsen.se för att anmäla ditt intresse. Enskild rådgivning Funderar du på att utveckla ditt företag med nya verksamhetsgrenar eller satsa inom den befintliga verksamheten? SorPet kan hjälpa dig att gå igenom affärsplanen, titta över och ge synpunkter på ekonomi och kalkyler, ge tips på vilka bidragsmöjligheter som finns för projektet och hjälpa till med att knyta kontakter med andra som gör liknande projekt eller byggnationer. Rådgivningen är kraftigt subventionerad av Landsbygdsprogrammet och du betalar endast 25 procent av kostnaden för en rådgivning. Boka en tid för enskild rådgivning hos Sören Pettersson, SorPet, telefon Studieresa till Holland I slutet av maj åker vi till Holland. Vår holländske medarbetare kommer att guida oss runt i sitt hemland och ta oss med till lantbruk, växthus, lokala livsmedelsproducenter, landsbygdsturism och naturvårdsområden med mera. Att producera mycket på en liten yta har också en baksida. Vi kommer därför att lära oss mer om hur man hanterar miljöfrågorna med växtnäring, bekämpningsmedel och stallgödselproblematiken vid stor animalieproduktion. Om vi hinner med så vore det intressant att titta på någon biogasanläggning också. Ni som varit med förut på våra resor förstår att det blir som vanligt ett späckat program med studiebesök och diskussion med våra landsbygdsföretagare i Holland och inte direkt någon semesterresa. Vill du veta mer om hur det är att vara landsbygdsföretagare i Holland och lista ut vad det är som gör dem så framgångsrika så är du välkommen att följa med. Preliminärt datum för resan är maj. Det utgår deltagaravgift för resan. Beloppet är inte bestämt i skrivandets stund eftersom vi inte kommit så långt än i vår planering. Är du intresserad av att följa med så hör av dig omgående dock senast 15 april. Information och anmälan: Kristin Lundvall, Sorpet, mobil e-post: kristin.lundvall@sorpet. se eller Sören Pettersson, Sorpet, mobil eller e-post: soren.pettersson@sorpet.se. 8

9 Gör affärer med offentlig sektor Du som lantbrukare och småskalig livsmedelsproducent kan också ploga snö, sköta grönytor eller leverera mat till skolor, dagis med mera i din närhet. Kursen ger dig grunderna i offentlig upphandling, kunskap om var aktuella anbud kan hittas och vilka krav som ställs på dig. Kursen avdramatiserar offentlig upphandling och fokuserar på möjligheterna istället för svårigheterna. Tid : den 25 mars 2008, kl Plats: Upplands-Väsby Deltagaravgift: 500 kronor exklusive moms. Kostnad för måltider (2 kaffe, 1 lunch) tillkommer. Anmälan: senast den 11 mars till HS Konsult, telefon eller e-post hskonsult@hush.se Information: Ylva Åkerfeldt, HS Konsult, telefon , e-post: ylva.akerfeldt@hush.se Produktutveckling Att kunna erbjuda de varor som kunden vill ha är starkt avgörande för din framgång som småskalig livsmedelsföretagare. Genom en serie workshops vill vi öka din kunskap och inspirera dig att skapa fler och attraktivare produkter för din marknad. Ta hjälp av proffsen för att med enkla medel göra din verksamhet mer lönsam! Kursserien bjuder på tre heldagars program: Från idé till färdig produkt: den 12 mars, Västerås Förpackningar, prissättning och kalkylering: den 1 april, Tyresö Sensorik: den 23 april, Örsundsbro Deltagaravgift: 450 kronor exklusive moms per gång. Vid samtidig anmälan till alla tre kursdagar kronor exklusive moms. Kostnad för måltider tillkommer. Anmälan: senast 2 veckor innan respektive tillfälle till HS Konsult, telefon eller e-post: hskonsult@hush.se Information: Ylva Åkerfeldt, HS Konsult, telefon eller e-post: ylva.akerfeldt@hush.se Greppa Näringen Enskild rådgivning Du som är lantbrukare och är medlem av projektet Greppa Näringen har möjlighet till kostnadsfri rådgivning. Vi har upphandlat rådgivning med tre olika aktörer. Du är välkommen att kontakta rådgivarna direkt eller Cecilia Norén, e-post cecilia.noren@lansstyrelsen.se. Läste du artiklen på sidan sju? Det finns flera olika rådgivningsmodul som behandlar kemiska bekämpningsmedel inom Greppa Näringen. Ta tillfället i akt och öka din kunskap innan fältsäsongen börjar! Rådgivare SorPet, Sören Pettersson, telefon eller Associera Rådgivning, Wijnand Koker, telefon eller HS Konsult, Johan F Andersson, telefon Vattendag på Södertörn Hur mår min sjö? Vad gör vi om den mår dåligt? Lyssna och diskutera med vattenkunniga från kommunerna och Länsstyrelsen. Datum: 3 mars 2009 Tid: kl (kaffe och mackor serveras) Plats: Haninge kommunhus, Rudsjöterrassen 2 i Handen (5 min från pendeltågstationen Handen) Ingen anmälan behövs. Mer information finns på stockholm/vattendagen. Arrangemanget är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Tyresö, Haninge och Nynäshamns kommuner. 9 Foto: Paulina Liljander

10 Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogram för Sverige , som finansieras av EU och Svenska staten Utveckla ditt turistföretag Nedanstående kurser anordnas av HS Konsult. Anmäl dig till kurserna på telefon eller e-post: hskonsult@hush.se. Bakning av kaffebröd Grundkurs i bakning av vetebröd, mjuka kakor och godbitar. Kursen handlar om vikten av att jobba med bra råvaror, rationella och ekonomiska inköpskanaler samt att förenkla arbetet med bibehållen kvalitet. För dig med gårdscafé. Datum: Kursen är under planering och går över två dagar. Start kl dag ett och avslut kl dag två. Plats: Stockholms län. Kursledare: Manfred Enoksson. Deltagaravgift: 800 kronor exklusive moms. Förtäring till självkostnadspris tillkommer. Information: Karin Wiberg, HS Konsult, telefon eller e-post: karin.wiberg@hush.se. Ta hand om din matöverkänsliga gäst Utbildningen riktar sig till alla landsbygdsföretagare som arbetar med turistverksamhet, så som caféer och Rum & frukost verksamhet. Kursen ger teoretiska kunskaper om specialkoster vid t ex allergi, celiaki och laktosintolerans för att bättre kunna lösa gästernas behov. Tid: den 18 mars 2009, kl Plats: Norrtelje Brenneri, Lohärad (Söderby) cirka 1,5 mil nordväst om Norrtälje. Deltagaravgift: 600 kronor exklusive moms. Kostnad för lunch och kaffe tillkommer. Information: Karin Wiberg, telefon eller karin.wiberg@hush.se. Gårdsbutik exponera säljande Det räcker inte att ha bra produkter att erbjuda, de måste även förpackas och exponeras på ett tilltalande sätt för att inbjuda till köp och återbesök i butiken. Ta hjälp av proffsen för att med enkla medel göra din gårdsbutik mer lönsam! Under en dag lär vi oss mer av Susanne Walldenheid från Dekorix om vad exponering betyder för köpupplevelsen samt konkreta tips på vad man kan göra i sin egen butik. Tid och plats: den 22 april, kl Plats: Åloppe Ekomat, Örsundsbro Deltagaravgift: 400 kronor exklusive moms. Kostnad för måltider (2 kaffe, 1 lunch) tillkommer. Anmälan: senast den 8 april till HS Konsult. Information: Ylva Åkerfeldt, HS Konsult, telefon , e-post: ylva.akerfeldt@hush.se. 10 Utveckla din köttproduktion Nedanstående aktiviteter anordnas av HS Konsult. Anmäl dig till aktiviteterna på telefon eller e-post: hskonsult@hush.se Enskild rådgivning Du som är köttproducent i Stockholms län har nu chansen att få ett besök av en företagsrådgivare från HS Konsult. Rådgivaren vill vara ditt bollplank när du funderar på hur du vill utveckla din verksamhet inom nöt- lamm- eller grisproduktionen. Det kan handla om en planerad utbyggnad, ändrad produktionsinriktning, eller en åtgärdsplan för att höja lönsamheten. Du kanske vill utreda samverkansmöjligheter med andra företag eller utveckla management för förbättrad arbetsorganisation i företaget. Eller funderar du på att förädla dina produkter under eget varumärke och skapa nya säljkanaler mot konsument? Rådgivningen är kraftigt subventionerad av Landsbygdsprogrammet och du betalar endast 750 kronor exklusiv moms för en rådgivning. Utvecklingsgrupp Ekogrisar HS Konsult startar i vår en utvecklingsgrupp för producenter som är aktiva eller intresserade av att börja med ekologisk grisproduktion. Utvecklingsgruppen har funnits länge och har en grupp erfarna ekogrisproducenter som medlemmar. Lantbrukare som är nyfikna på produktionsformen är välkomna att ansluta sig, och får då chansen att besöka gårdarna och se hur produktionen går till. Fyra heldagsträffar planeras under året med början i mars. Varje kurstilllfälle har ett tema, vi kommer att behandla såväl produktion och byggnation som marknad och företagsutveckling. Vi kommer att göra studiebesök på deltagande gårdar i samband med träffarna. Kursledare är Maria Alarik, HS Konsult. Omläggning, marknad och produktion med ekogrisar HS Konsult kommer att hålla en heldagskurs för nybörjare under 2009, troligen maj månad. Välkommen med din intresseanmälan! Information: Maria Alarik, telefon eller e-post: maria.alarik@hush.se

11 Aktiviteterna ingår i Landsbygdsprogram för Sverige , som finansieras av EU och Svenska staten Skötsel av betesmarker Länsstyrelsen inbjuder till en endagarskurs i skötsel av betesmarker. Kursen varvar teori på sal med fältvandring och ämnar besvara följande frågor: Varför finns det miljöstöd för betesmarker och slåtterängar? Vilka regler är det som gäller för att få miljöstöd? Vilka vanliga och ovanliga djur och växter är kopplade till olika typer av betesmarker? Vilka är de främsta hoten mot den biologiska mångfalden i betesmarken? Vilka historiska värden och kulturmiljövärden finns det i betesmarken? Hur ska betesmarken bäst skötas för att naturoch kulturmiljövärdena ska bevaras och för att betesmarken ska godkännas vid en fältkontroll? Föreläsare på kursen är Sören Eriksson från HS Konsult och Eva-Lotta Päiviö från Sveriges lantbruksuniversitet. Medverkar gör även Karin Joelsson och Paulina Liljander från Länsstyrelsen. Kursen erbjuds på två platser: Kurs 1: den 6 maj i Skepptuna, kl Kurs 2: den 7 maj i Tullgarn, kl Anmälan: Annette Stolpe på telefon eller annette.stolpe@lansstyrelsen.se. Gör din biodling mer lönsam Lönsam binäring i Mälardalen är ett projekt som syftar till att förbättra dina möjligheter till ökad lönsamhet. Vi riktar oss till dig som är biodlare och bedriver biodling på företagsmässiga grunder eller står i begrepp att utvidga till företagsmässig nivå. Kommande aktiviteter under våren 2009, heldagar Dagarna hålls på Vallby Radiostation utanför Enköping. Den 7 mars, Honungshantering. Om nya affärer, arbetssätt och bra exempel på lösningar av honungs- och vaxhantering. Den 18 april, Biodling mer än honung. Om nya typer av inriktningar som produktion av drottningar och bimassa. Anmälan: senast en vecka innan respektive dag till LRF Mälardalen, e-post malardalen@lrf.se eller telefon Deltagaravgift: 500 kronor exklusive moms per dag. Information: Lotta Fabricius, mobil eller e-post lotta.fabricius@apinordica.se. Ökad djurvälfärd Lamningskurs Vad ska jag tänka på innan lamnigen för att det ska gå så smidigt som möjligt. Veterinär Ola Schultzberg tar oss genom resan från dräktig tacka till tacka med lamm. Programmet bjuder på information om foder, vatten, hygien, sjukdomar, samt normal lamning och vad som kan gå snett. Under kvällen ges tillfälle att ställa frågor. Om du vill kan du maila frågor i förväg. Kursen erbjuds på två platser: Tid: torsdagen den 5 mars kl Plats: Frustuna Hembygsgård, Gnesta Tid: Onsdagen den 18 mars kl.18,00 Plats: Stenkvistaskolan Eskilstuna Kostnad: Kaffe till självkostnadspris. Information och anmälan: senast den 2 respektive 16 mars till Åsa Pettersson telefon eller e-post: Asa.pettersson@lansstyrelsen.se. Lamning och lamningshälp Kursen tar upp förberedelser inför lamning, lamning och lamningsproblem, hur du hanterar nedkylda lamm och strategier för övertaliga lamm i besättningen samt lammen första tid. Du kommer också att praktiskt får träna på att förlösa tyglamm ur en så kallad lamningslåda. Medverkar gör Ulrika Rockström, skärgårdsveterinär. Tid: den 18 mars kl Plats: Bergshamra Bygdegård, Norrtälje Information: Åsa Pettersson, telefon Anmälan: senast den 9 mars till Anette Stolpe, telefon Deltagaravgift: 350 kronor exklusive moms. Kaffe och lunch ingår. Kalvning och kalvningshjälp Kursen tar upp det normala kalvningsförloppet, hur vi ska assistera vid kalvningskomplikationer, när veterinär ska tillkallas och den nyfödda kalvens hälsa. Kursen riktar sig i första hand till dikoproducenter. Medverkar gör Anita Jonasson, nöthälsoveterinär. Tid: den 12 mars kl Plats: Folkets Hus, Norrtälje Information: Åsa Pettersson Anmälan: senast den 2 mars till Anette Stolpe, telfon Deltagaravgift: 350 kronor exklusive moms. Kaffe och lunch ingår. 11

12 B Porto Betalt Nya e-postadresser Från årsskiftet har alla medarbetare på Länssstyrelsen nya e-postadresser: Förprövning av djurstallar Kom ihåg att förpröva ditt stall innan du börjar bygga. Sedan årsskiftet handläggs och beslutas förprövningsansökningar av Länsveterinärenheten. Kontaktperson är Lena Andersson Webrink, telefon Adressändringar Om du har ändringar till din adress eller vill anmäla intresse för ett elektronisk utskick av kursinformation ber vi dig i första hand skriva till Landsbygdsutveckling.stockholm@lansstyrelsen.se så att informationen blir korrekt infört. Har du inte e-post är du såklart välkommen att ringa till oss. Annette Stolpe Mette Kjöbek Petersen LantbruksInfo ges ut inom Landsbygdsprogrammet för Sverige år Lantbruksenheten: Geber, Ulrika Lantbruksdirektör Appeltofft Viveka Ansvarig för gårdsstöd, Samordnare av SAM Carlsson Cathrine Ansvarig för återkrav, SAM-handläggning, Företagsstöd, Projektstöd Carlsson Lars Företagsstöd, Projektstöd, Startstöd Florman Anna-Karin SAM-handläggning, Husdjur Hammarbäck Peter SAM-handläggning, Åtagandeplaner Joelsson Karin SAM-handläggning Kjöbek Petersen Mette Ansvaring för kompetensutveckling, LantbruksInfo Larsson Anders Företagsstöd, Projektstöd, Startstöd Lennmo Emma SAM-handläggning, Liljander Paulina SAM-handläggning, Nigell Richter Kristina Ansvarig för miljstöd, SAM-handläggning Norén Cecilia Bifrågor, Stallgödselfrågor, Greppa Näringen, SAM-handläggning Pettersson Åsa Kompetensutveckling Stolpe Annette Registrator Strömberg Maria SAM-handläggning, Återkrav Stålnacke Pia Vattenhushållning, Våtmarker Svensson Sven-Erik Fastighetsfrågor och planering, Företagsstöd, Projektstöd Tykesson Johannes Kontrollansvarig, SAM Internet Åkerström Rose-Mari SAM-handläggning, Tvärvillkor