Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland. Landstingsplan BESLUTAD I LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

Transkript

1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland Landstingsplan BESLUTAD I LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

2 Innehåll 1. Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision 4 2. Styrning och ledning Balanserad styrning, inriktningsmål Resultatuppföljning Landstingets mål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid 9 3. Landstingets förutsättningar Omvärldsfaktorer Regional utveckling Hälso- och sjukvård Ny patientlag Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Struktur Ekonomiska bakgrundsfaktorer Invånarperspektivet Hälso- och sjukvård Vård efter behov på rätt vårdnivå Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård Modernt förebyggande arbete Vård av äldre Tidiga insatser för psykisk hälsa Tandhälsa Region Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa Kompetenslänet Västernorrland Folkbildning Kollektivtrafik Ett hållbart Västernorrland Internationellt samarbete 19 2 Landstingsplan

3 5. Processperspektivet Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Patientkontrakt Aktuella kunskaper och forskningen Bästa effektiva omhändertagandenivå Effektiv samverkan med fastställda behandlingslinjer Vårdskador och brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras IT i vården Miljöledningssystem Medarbetarperspektivet Personalpolitisk inriktning Utveckling av medarbetarskapet Utveckling av ledarskapet Hälsa och arbetsmiljö Personalförsörjning Forskning och utveckling, FoU Ekonomiperspektivet En ekonomi i balans över tid Kostnadsanpassning och kostnadskontroll Resursfördelning och resursanvändning Resursramar Resultatbudget Kassaflödesanalys Balansbudget 33 Landstingsplan

4 1 Liv, hälsa och hållbar utveckling i Västernorrland vår vision Landstinget Västernorrland ska långsiktigt ta ett såväl socialt, ekonomiskt som ekologiskt ansvar. Ständiga förbättringar i ekonomistyrning och verksamhetsstyrning ska säkerställa att landstinget kan erbjuda En trygg, jämlik och nära vård En hållbar landstingsekonomi En god personalpolitik En stark regional utveckling i samarbete med andra regioner En trygg, jämlik och nära vård Vården ska fördelas efter behov och vara solidariskt finansierad. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få den vård de behöver och mötas professionellt och med respekt. Primärvården ska vara väl utbyggd, även på landsbygden. Systemen för ersättning ska styra mot detta mål. Folkhälsoarbetet är en grundsten till en effektiv och bra sjukvård. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Investeringar i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska avlasta vårdapparaten. Samverkan med kommunerna och mellan specialist- och primärvården om bland annat de mest sjuka äldre, psykiatri, missbruksvård och åtgärder mot suicid ska ges stor vikt. En hållbar landstingsekonomi Ständigt förbättrad ekonomistyrning ska vara ett verktyg för verksamheterna att verka inom de ekonomiska ramar som budgeten anvisar. Budgetkontroll är en förutsättning för att landstinget långsiktigt ska klara av att erbjuda alla invånare i Västernorrland en god och jämlik vård, efter vars och ens behov. En god personalpolitik Medarbetarnas förutsättningar är nyckeln till en väl fungerande verksamhet. Landstinget Västernorrland ska vara, och uppfattas som, en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare. Heltid ska vara normen vid anställningar och lönesättningen ska vara jämställd. Organisationen ska präglas av hållbarhet, lyhördhet och kvalitet, där människors kompetens tas tillvara. Ledarrollen ska stärkas så att cheferna ges goda möjligheter att ta ansvar för verksamheten. En hållbar region i utveckling och samarbete med andra regioner Landstinget Västernorrland ska ta ett ännu tydligare ansvar för den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten. Miljö- och energiplanen är ett viktigt verktyg för detta. Möjligheten att öka investeringar i gröna och smarta innovationer ska ses över och ett arbete med att göra Västernorrland till en Fairtraderegion ska inledas. Som stor arbetsgivare i en stor organisation ska landstinget vara ett föredöme och inspiratör med nytänkande lösningar och gröna investeringar. Etiska, ekologiska och sociala hänsyn ska tas i upphandlingar och även avspeglas i andra sammanhang såsom placering av pensionsmedel och samverkan med den idéburna sektorn. 4 Landstingsplan

5 Arbetet för att Västernorrland ska få bilda region fortgår. Regionen och dess folkvalda har ett sammanhållande ansvar för hälso- och sjukvård och de regionala utvecklingsfrågorna. Västernorrland är ett starkt kulturlän. Kulturen berikar livet och är en del i det förebyggande folkhälsoarbetet. Kulturen är också en del av den regionala utvecklingen och därmed också viktig för länets hållbara tillväxt. Landstingets satsningar på kultur ska främst riktas mot barn och unga och kulturen ska vara tillgänglig i hela länet, här är kulturplanen ett viktigt instrument. Landstinget har en stark roll inom folkbildningen genom egna folkhögskolor, främjande av studieförbund och regional biblioteksverksamhet. Kollektivtrafiken ska vara attraktiv, miljöanpassad och tillgänglig i hela länet. Möjligheter till arbetspendling ska ständigt förbättras och uppmuntras. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka, ambitionen är att år 2020 nå det nationella fördubblingsmålet. Den ökade tågtrafiken i regionen har fört länets medborgare närmare varandra, det går idag att pendla kollektivt över stora sträckor vilket förbättrar arbetsmöjligheterna för alla invånare i Västernorrland. En väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för ett attraktivt län men även för att resande ska kunna ske mer hållbart och jämlikt. Upprustning och utbyggnad av järnvägssystemet är av vikt såväl för näringslivets utveckling som för kollektivtrafiken. Majoritetsgruppen bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna vill i nära samverkan med landstingets medarbetare arbeta för liv, hälsa och ett hållbart Västernorrland. Elisabet Strömqvist Lars -Gunnar Hultin Eva Andersson Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Landstingsplan

6 2 Styrning och ledning Landstinget ägs av invånarna, lyder under kommunallagen, förvaltas av förtroendevalda politiker och verkar i invånarnas tjänst. Landstinget i Västernorrland har drygt anställda, som varje dag gör en positiv skillnad för länets drygt invånare. Förtroendemannaorganisationen Landstingets högsta beslutande organ, landstingsfullmäktige, består av 77 direktvalda ledamöter som väljs i allmänna val. Fullmäktige utser ledamöterna i landstingsstyrelsen och övriga nämnder. Styrelsens och nämndernas uppgift är att verkställa fullmäktiges beslut och att säkerställa att verksamheterna arbetar mot fullmäktiges mål och beslut. Lands ngets revisorer 9 Krisledningsnämnden 7 77 Demokra beredningen 9 Medborgarpanelen 9 Arvodeskommi én 8 Lands ngsstyrelsen Finansutsko 5+5 Vårdvalsutsko 5+3 Personalpoli skt och allmänt utsko 5+3 Regionalt utvecklingsutsko 5+3 Lands ngsfullmäk ge Pa entnämnden- E ska nämnden Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Arbetsutsko 5+3 Kostnämnden Solle eå (3 + 3) Gemensam nämnd med Solle eå kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden Arbetsutsko 5+3 Kostnämnden Örnsköldsvik (2 + 2) Gemensam nämnd med Örnsköldsviks kommun 6 Landstingsplan

7 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen ansvarar för ledning, samordning och uppföljning av landstingets ekonomi och verksamheter. Landstingsstyrelsen ansvarar också för frågor gällande vårdvalet, personal- och kompetensförsörjning, investeringar och om - och nybyggnationer, det övergripande arbetsmiljöarbetet, IT, regional utveckling inklusive kultur, folkbildning, kollektivtrafik, infrastuktur, miljö och hållbarhet, tillväxt och turism samt internationellt samarbete. Landstingsstyrelsen ansvarar för genomförandet av regionbildningen. Landstingsstyrelsen bereder också ärenden till landstingsfullmäktige. Hälso - och sjukvårdsnämnden Hälso - och sjukvårdsnämnden är ansvarig för den specialiserade vården, hörselvården samt den rättspsykiatriska regionkliniken. Det innebär att inom dessa områden fullgör nämnden de uppgifter som landstinget enligt lagar och förordningar har i egenskap av vårdgivare. Länets tre sjukhus ingår i en gemensam länsklinikorganisation. Tillsammans svarar de för länets behov av sådan specialistvård som kan och ska i första hand bedrivas inom länet. Förutom den specialistvård som tillhandahålls vid länets egna specialistkliniker, ska även befolkningens behov av högspecialiserad vård tillgodoses. Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Folkhälso -, primärvårds- och tandvårdsnämnden har uppdraget att verka för folkhälsa och att driva landstingets hälsocentraler och tandvård i enlighet med den av landstinget fastställda regelboken och invånarnas behov. Nämnden har drifts - och arbetsmiljöansvar för de landstingsdrivna hälsocentralerna, tandvårdsklinikerna samt Österåsens hälsohem. Patientnämnden-Etiska nämnden Patientnämnden-Etiska nämnden ska hjälpa enskilda patienter med råd och stöd samt bidra till kvalitetsutvecklingen i hälso - och sjukvården. Kopplat till nämnden finns ett etiskt råd. Nämnden ska låta ansvariga i vården få veta vilka iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienternas vård och trygghet. I kommunerna bedrivs hälso- och sjukvård och allmän omvårdnad vid till exempel sjukhem och servicehus. Även för denna verksamhet ska det finnas nämnder med uppgift att hjälpa och stödja patienter/boende. Samtliga kommuner utom Sundsvall har överlåtit till landstingets patientnämnd att svara för patientnämnds verksamheten. 2.1 Balanserad styrning, inriktningsmål Landstinget använder 1 balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som modell för sin verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv invånare, process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande landstingsgemensamma inriktningsmål: Invånarperspektivet Processperspektivet Medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Effektiva och framgångsrika verksamheter Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö En ekonomi i balans över tid 1 Landstingsstyrelsen , 225 Landstingsplan

8 Landstingsstyrelsen och övriga nämnder fastställer, med utgångspunkt i landstingsplanen, styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått för sina verksamheter. Respektive verksamhet utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från nämndernas styrkort. Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i landstingsplanen, nämndernas styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i respektive verksamhet för att nå de visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt. 2.2 Resultatuppföljning Under året upprättas delårsrapport och årsredovisning. Den totala bilden av utfall och måluppfyllelse ges i årsredovisningen. Utgångspunkten för uppföljningen är landstingsplanen samt övriga styrande dokument. Måluppfyllelse signaleras genom symboler: Tre symboler betyder att målen har nåtts. Två visar att måluppfyllelse är nära. En symbol betyder att målen inte har nåtts under verksamhetsåret. För att målen ska nås krävs: en tydlig politisk styrning, ledning och uppföljning genom hela förvaltningskedjan. aktsamhet om resurser. kontinuerlig uppföljning av de fyra perspektiven och att åtgärder vidtas vid behov. regelbundna uppföljningar av antagna styrdokument. 2.3 Landstingets mål INVÅNARPERSPEKTIVET Jämlik fördelning av resurser utifrån behov Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård och övriga verksamheter utifrån sina behov. Barnperspektivet ska genomsyra hela organisationen. Målet syftar till att garantera att landstingets verksamheter och resurser används på bästa sätt utefter det behov som föreligger i länet. En jämlik fördelning av resurserna handlar om att säkerställa att alla får del av resurserna, samtidigt kan behoven se olika ut vilket resursfördelningen måste ta hänsyn till. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att verksamheterna ges tydliga riktlinjer för användningen av sina resurser samtidigt som de tillåts vara lyhörda och anpassningsbara efter föreliggande behov. För att uppnå målet om jämlik fördelning av resurser utifrån behov ska: hälso- och sjukvården vara jämställd och jämlik i hela länet. Invånarnas behov ska styra tillgången till vård, på rätt vårdnivå och med god tillgänglighet. landstinget utveckla samverkan med kommunerna för personer som har behov av vård eller stöd från både kommun och landsting. landstinget vara ett föredöme för andra landsting, företag och organisationer, genom att bedriva ett aktivt, systematiskt och dokumenterat miljöarbete. minst 40 procent av alla livsmedel i landstingets verksamheter vara ekologiskt producerade. landstinget stödja kulturella verksamheter och idrottsrörelsen som ett led i folkhälsoarbetet och genom det öka välmåendet bland främst barn och unga. ett samordnat arbete med kommuner, näringsliv, folkrörelser och ideella sektorn för att öka inflyttningen i länet ske. en utredning för att förstärka upphandlingsinstrumentet som verktyg för regional tillväxt initieras under planperioden. 8 Landstingsplan

9 2.3.2 PROCESSPERSPEKTIVET Effektiva och framgångsrika verksamheter Målet syftar till att tydliggöra att alla processer inom landstingets verksamheter ska ha som mål att verksamheterna ska vara effektiva och i slutändan framgångsrika. När processerna ger förutsättningar för verksamheterna att vara effektiva möjliggör det även för verksamheterna att bli framgångsrika. Inom vården ska alla delar i vårdkedjan fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att ständigt förbättra de processer som reglerar och stödjer verksamheterna. För att uppnå målet om effektiva och framgångsrika verksamheter ska: arbete med ständiga förbättringar uppmuntras. verksamheten vara uppdaterad om kunskapsläget och aktuell forskning. antalet vårdskador och onödiga kostnader för brister i kvalitet och arbetsmiljö minimeras. verksamheterna regelbundet följa upp processerna i det vardagliga arbetet för att finna och förverkliga förbättringsidéer. rätt vård ges till rätt person i rätt tid till rätt kostnad. miljöledningssystemet bidra till ett effektivt resursutnyttjande och minskad miljöbelastning MEDARBETARPERSPEKTIVET Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö Målet syftar till att sätta medarbetarnas behov och kompetens om sin arbetsplats i centrum. Medarbetarnas förutsättningar, i form av en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbete, har goda och attraktiva arbetsvillkor och ges de bästa möjligheterna att använda sin kompetens, är en nyckel till väl fungerande verksamheter. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att aktivt involvera medarbetarna i förbättringsprocesser som syftar att leda till en bättre verksamhet och arbetsmiljö. För att uppnå målet om medarbetare som är delaktiga och har en bra arbetsmiljö ska: medarbetarnas idéer och kompetens tas tillvara i prioriterings - och förbättringsprocesser. chefer på alla nivåer ges stöd och goda förutsättningar för att vara goda och tydliga ledare. alla landstingets medarbetare, samt anställda hos privata vårdgivare, ha rätt till heltidsanställning och kollektivavtal. det finnas möjlighet att vidareutbilda sig samt forska på betald arbetstid. den genomsnittliga sjukfrånvaron inom landstinget ej överstiga 4 procent EKONOMIPERSPEKTIVET En ekonomi i balans över tid För att klara målet om en ekonomi i balans över tid krävs ett genomsnittligt resultat utan underskott under hela planperioden samt återställning av tidigare års underskott inom tre år. Målet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all verksamhetsplanering och alla beslut som får ekonomiska konsekvenser. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation av landstingets verksamheter där ansvarsfulla beslut fattas. På en övergripande nivå ska målet uppnås genom att noggrann planering sker med långsiktiga utvecklingsplaner och investeringar. Landstinget har under en lång period redovisat ekonomiska underskott. Kostnadsökningstakten har legat på en alltför hög nivå och kostnadsutvecklingen avseende de tre fokusområdena inhyrd personal, personal samt regionsjukvård måste brytas. Trots en positiv utveckling av kostnaderna för regionsjukvården år 2014 finns en fortsatt potential. Ett bättre nyttjande av personalresurserna har även positiva effekter för ekonomin. Särskild vikt läggs dock vid att bryta kostnadsutvecklingen avseende inhyrd personal. Det behövs därför strategiska satsningar, specifikt inom medarbetarnas arbetsmiljö, för att säkra personalförsörjningen och därigenom ytterst patientsäkerheten. Landstingsplan

10 Under planperioden tillkommer ytterligare kostnader, bland annat på grund av teknisk och medicinsk utveckling och inom trafikområdet. Nya behov måste i första hand tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Prioriteringsarbete, löpande effektiviseringar samt utvecklad ekonomi- och verksamhetsstyrning inom samtliga verksamheter är av stor vikt och en hög restriktivitet ska prägla verksamheten. Landstingsstyrelsen och ansvariga nämnder måste initiera och vidta nödvändiga åtgärder vid budgetavvikelser för att få en ekonomi i balans över tid. Underskotten i verksamheterna uppgår till drygt 300 miljoner kronor i prognos för Dessa måste hanteras och kräver en insatsplan, som innefattar ett flertal åtgärder. Landstingsplanen utgår från den budget och plan som landstingsfullmäktige antog i november 2014 samt tilläggsbudget som beslutades i landstingsstyrelsen i december I den budget som antas i november 2015 kommer de justeringar att föreslås, som krävs för att nå det ekonomiska målet. För att uppnå målet om en ekonomi i balans över tid ska: ekonomistyrning och budgetdisciplin utvecklas inom alla verksamheter. kostnadsutvecklingen brytas genom löpande förbättringsarbete och strategiska satsningar. etablerandet av länskliniker fullfölja samordning och arbetsdelning mellan våra tre sjukhus. beroendet av inhyrd personal minska. investeringar alltid vara noggrant övervägda och ständigt vägas ur ett länsperspektiv. identifierade brister i kvalitet och arbetsmiljö åtgärdas. landstinget fortsätta med energieffektivisering i alla verksamheter samt fortsatta satsningar på förnybar energi. vården bedrivas på mest effektiva omhändertagandenivå. strukturella insatser övervägas som kan innebära att vissa verksamheter helt eller delvis kan avvecklas. det finnas en balans mellan intäkter och kostnader över tid, vilket innebär behov av intäktsförstärkningar. 3 Landstingets förutsättningar 3.1 Omvärldsfaktorer Landstinget Västernorrland är i framkant för nya innovationer, modern teknik och effektiva framgångsrika verksamheter av hög kvalité. För att på bästa sätt kunna fortsätta leva upp till de ambitionerna krävs en god omvärldsbevakning, som håller oss ajour med vad som kan beröra vår utveckling Regional utveckling Kompetens- och arbetskraftsförsörjning är en av de viktigaste tillväxtfrågorna för såväl landstinget som arbetsgivare som för Västernorrlands län. Kompetenskraven förändras över tid, vilket blir särskilt tydligt vid strukturförändringar och tekniksprång. För att möta förändrade krav behövs kraftfulla insatser för att främja det livslånga lärandet, men också en beredskap att fånga upp och att bidra till att utveckla nya idéer och innovationer. Landstingets viktigaste bidrag för att främja den regionala utvecklingen är att säkerställa att invånare och företag i länet har tillgång till en god vård, väl fungerade kollektivtrafik, ett stimulerande kulturutbud, folkbildning och övriga verksamheter som landstinget har ansvar för. Därutöver är det viktigt, i enlighet med samarbetsregeringens intentioner och vår vilja till regional utveckling, att de drygt miljoner kronor landstinget använder till inköp i möjligaste mån nyttjas på 10 Landstingsplan

11 sådant sätt att det gynnar den regionala tillväxten. Nya regler där det är möjligt att ta sociala och ekologiska hänsyn ska tillämpas. En utredning om att förstärka upphandlingsintrumentet för att gynna regional tillväxt ska initieras under planperioden Hälso- och sjukvård Behovet av strategisk och långsiktig satsning på systematiskt förbättringsarbete ökar och är en viktig framgångsfaktor för landstingets möjligheter att även i framtiden kunna förse länet med en trygg, jämlik och effektiv verksamhet av hög kvalitet. Från statens sida finns önskemål om ökad aktivitet inom den kliniska forskningen. En viktig faktor för att åstadkomma detta är ökad regional och nationell samverkan för att stärka och utveckla goda miljöer där läkemedelsprövningar och klinisk behandlingsforskning kan bedrivas Ny patientlag Den nya patientlagen innebär att människor i Sverige fritt kan söka öppen specialiserad vård i hela landet. Det öppnar möjligheter för Landstinget Västernorrland att, inom olika verksamheter där vi har spetskompetens, erbjuda vård till fler människor än våra länsinvånare. Den möjligheten ska tas till vara och användas på ett klokt och offensivt sätt Socioekonomiska skillnader i hälso- och sjukvården Valfrihet är när patienterna känner trygghet att de kan uppsöka vården, oavsett vårdgivare, behov och personliga förhållanden. Personer med låg inkomst beräknas ha dubbelt så stor sjukdomsbörda men konsumerar mindre vård än medel- och höginkomsttagare. Dessa sociala skillnader är större i Sverige än genomsnittet i Europa. Över 35 procent av de som lever på ekonomiskt bistånd från socialtjänsten samt de som har låg pension bedömer idag att de inte har råd med den vård eller medicin de behöver. Särskilt låg besöksgrad i sjukvården har personer med utomeuropeisk härkomst. Vården i Västernorrland ska vara lika tillgänglig för alla oavsett socioekonomisk status. 3.2 Struktur Västernorrland har en jämförelsevis hög arbetslöshet i förhållande till riket. Detta påverkar vår skattekraft. Västernorrland har emellertid mycket stora möjligheter att med förstärkt fokus på regional utveckling, regionbildning och utbildningsmöjligheter, höja kompetensen i länet, öka sysselsättningen, inflyttningen och skattekraften. Den pågående förskjutningen av produktionen och arbetsmarknaden från tillverkningsindustrin till tjänstesektorn leder till en större diversifiering av länets arbetsmarknad med ett ökande antal och andel små och medelstora företag. Det är viktigt att följa den utvecklingen men samtidigt se basindustrins grundläggande arbete som motor såväl i landet som i vårt län. Landstingsplan

12 3.3 Ekonomiska bakgrundsfaktorer Under planperioden beräknas följande utveckling när det gäller befolkning, löner, priser och skattekraft Befolkning 1/11 året före budgetåret Löne- och prisförändring i % 2,0 3,0 3,0 3,0 Uppräkningsfaktor, eget skatteunderlag i % 4,4 3,4 3,4 3,3 Medelskattekraft i riket (tkr/invånare) 203,7 212,0 219,2 226,5 Egen skattekraft i % av rikets medelskattekraft 97,1 97,1 97,1 97,1 Utdebitering, % 10,69 10,69 10,69 10,69 Ovanstående tabell visar på en viss positiv utveckling av skatteunderlaget som realt motsvarar en ökning med 0,8 procent per år. Detta ska jämföras med en kostnadsutveckling enligt landstingsprisindex om 2,9 procent i genomsnitt per år enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Samtidigt minskar intäkterna från de generella statsbidragen med realt 2,8 procent per år. Detta innebär att de totala intäkterna för skatt och statsbidrag ökar med realt 0,2 procent per år. 4 Invånarperspektivet Inriktningsmålet är en jämlik fördelning av resurser utifrån behov. Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån behov genom att erbjuda rätt verksamhet inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet samt ett gott bemötande. Att känna att man får bästa möjliga bemötande när man söker vård är viktigt både ur ett patientoch verksamhetsperspektiv. Snabb och korrekt information om vad som väntar i vårdprocessen kräver en god kommunikation mellan vården, patienten och anhöriga. Tillgängligheten till vården måste också stadigt förbättras, detta såväl fysiskt, medicinskt som kommunikativt. Landstingets verksamheter utgår från att alla människor har ett lika värde och samma rätt till hälso- och sjukvård utifrån sina behov. Att uppnå sina egna mål i livet och kunna delta i samhällsutvecklingen på så lika villkor som möjligt är en viktig förutsättning för en livskvalitet som vi vill att allt fler västernorrlänningar ska kunna uppleva. Vi vet att hälsan är en viktig del i livskvaliteten. Barnperspektivet och lydelserna i FN:s konvention om barnets rättigheter ska genomsyra hela organisationen. Vid politiska beslut ska särskilt beaktas konsekvenser för länets yngre invånare. 4.1 Hälso- och sjukvård God tillgång till hälso- och sjukvård med hög kvalitet och hög patientsäkerhet Invånarnas tillgång till god vård av hög kvalitet och med hög patientsäkerhet är av största vikt. Vården ska ges efter var och ens behov, med god kvalitet och bra bemötande, med rätt kompetens, 12 Landstingsplan

13 på rätt vårdnivå och med rätt val av behandling. Värdigt bemötande och respekt för patientens integritet är grunden för all god vård och all patientsäkerhet. Med begreppet God vård menas att vården ska vara: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik och jämställd Tillgänglig och ges i rimlig tid Information om hur ansvaret är uppdelat mellan landstinget och kommunerna och vilken vård som ges inom primärvården respektive den specialiserade vården är viktig för att kunna erbjuda en effektiv vård till den som behöver den. När behov uppstår är behandlingslinjerna viktiga stöd för att redan från början kunna lotsa patienten till rätt nivå Vård efter behov på rätt vårdnivå Oavsett om man bor på landsbygden eller i en stad ska man vara trygg med att få vård av hög kvalitet utifrån ens behov när man behöver det. En väl fungerande primärvård är en förutsättning för att sjukvården i sin helhet ska fungera optimalt. Genom fortsatt utveckling av primärvården skapas förutsättningar för detta. För primärvård sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland. Den kommer att omarbetas i syfte att säkra en väl utbyggd primärvård i hela länet med hög kvalitet, utveckla valfriheten och begränsa vinstuttagen. Specialistvården Västernorrland har ett ansvar att säkerställa länsinvånarnas totala behov av specialistsjukvård. Vården ska vara tillgänglig och patientsäker för alla länets invånare. Den organisationsförändring som påbörjades under 2015 med införande av länskliniker ska säkerställa att de tre sjukhusen kommer att vara en gemensam resurs för länets samtliga invånare. Sjukresor ska vara ett medel för att skapa jämlika förutsättningar hos samtliga invånare i Västernorrland att kunna ta del av den sjukvård man behöver. Det kan bli enklare att välja kollektiv resa genom att kallelsen till vården också fungerar som färdbevis. Resa på kallelse är en av de planerade åtgärderna för mer klimatsmarta, trafiksäkra och kostnadseffektiva sjukresor. En god vård i livets alla skeden för alla förutsätter en gemensamt finansierad vård som styrs utifrån människors behov. Invånarna ska kunna ställa samma höga krav på alla vårdgivare, oavsett om de drivs offentligt eller av privata utförare. Det ska finnas god tillgång till pallativ vård. I strävan efter en snabb och rättvis vård är det viktigt att säkra en hög tillgänglighet till ambulanssjukvård i hela länet. Samarbetet med kommunernas räddningstjänst för ett snabbt första omhändertagande i väntan på ambulans ska utvecklas Jämställd och jämlik hälso- och sjukvård Då hälsan inte är jämlikt fördelad ska en sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Detta ska ske på ett evidensbaserat (vetenskapligt och erfarenhetsbaserat) och kostnadseffektivt sätt. Jämställd och jämlik vård handlar om att alla, oavsett bostadsort, kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning och könsidentitet, ska få den vård de behöver, bemötas professionellt och behandlas med respekt. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att få sina sjukvårdsbehov tillfredsställda. Asylsökande och så kallade papperslösa som vistas i vårt län ska ges samma vård på samma medicinska indikationer som övriga invånare. Landstingsplan

14 Alla ojämlika eller könsrelaterade skillnader i vård, behandling eller bemötande måste synliggöras och åtgärdas. Ett genus- och jämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vård och omsorg. Det är viktigt att vården fortsätter sitt arbete med att identifiera och åtgärda skillnader i bemötande och behandling utifrån kön, etniticitet, och social tillhörighet. Diskriminerande strukturer ska motverkas. Alla ska behandlas likvärdigt i vårdprocessen oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer ska bemötas med kunskap och respekt Säker hälso- och sjukvård Invånarna i vårt län ska vara trygga med att den vård de erbjuds är säker. Det är inte acceptabelt att patienter blir sjukare av eller skadas i samband med att de varit i kontakt med vården. Vårdskador som inte sällan beror på brister i kvalitet eller arbetsmiljö medför ett betydande slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser. Bara i Västernorrland beräknas vårdskador kosta 200 miljoner kronor årligen. Därför är detta en viktig fråga för att även förbättra ekonomin. Det är nödvändigt med ett proaktivt arbete, framförallt genom att risker identifieras och åtgärdas. Följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna är den enklaste och mest effektiva åtgärden för att minska smittspridning och förekomsten av vårdrelaterade infektioner inom hälso - och sjukvården. Följsamhet till de basala hygienrutinerna och klädreglerna är även en arbetsmiljöfråga. Varje anställd i patientnära vårdarbete har rätt till skydd mot att infekteras eller koloniseras av olika smittämnen. En av de viktigaste förutsättningarna för en säker hälso- och sjukvård menar vi är att medarbetarna har goda arbetsvillkor. Vi är övertygade om att ett aktivt arbete för att stärka arbetsmiljön också ger effekter för en bättre patientsäkerhet Modernt förebyggande arbete En god hälsa genom livet för alla invånare är det som hälso- och sjukvården ska bidra till och resultera i. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad i befolkningen. Grunden för en bättre folkhälsa ligger i ett mera jäm- 14 Landstingsplan

15 likt samhälle. I folkhälsoarbetet ingår såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder. Folkhälsoarbetet är en grundsten i en effektiv och bra sjukvård. Ett ökat samarbete mellan landstinget och länets kommuner, främst när det gäller barn och ungdomar samt äldre, är nödvändigt. Såväl hälso-/vårdcentraler, tandvårdskliniker som sjukhus har ett ansvar att arbeta med folkhälsoinsatser. Kulturupplevelser är ett annat viktigt verktyg i folkhälsoarbetet Vård av äldre Liksom i resten av landstingen i Sverige ökar andelen äldre i befolkningen i Västernorrland, detta samtidigt som nya behandlingsmetoder och läkemedel innebär att sjukdomar kan behandlas allt längre upp i åldrarna. Arbetet har flera dimensioner och strukturen för vården av (multi)sjuka äldre behöver ses över och fortlöpande utvecklas. Det avser den vård som ges såväl i öppen- som slutenvården, medarbetarnas kompetens, samverkan med kommunerna samt anpassningen till de äldre patienternas särskilda behov. Bättre liv för sjuka äldre var en nationell satsning som avslutades Satsningen var kopplad till en överenskommelse med regeringen om prestationsbaserade stimulansmedel till sammanhållen vård och omsorg om sjuka äldre. Ett förbättringsområde handlade om att utveckla öppen vård och hemsjukvård utifrån den äldre personens hela behov. Det finns fortfarande stora förbättringsutrymmen i Västernorrland i vården av de mest sjuka äldre. Landstinget Västernorrland ska därför i samverkan med kommunerna fortsätta det arbete som påbörjats. Att lyckas med vården för de äldre är strategiskt viktigt för att bland annat minska besöken och trycken på akutmottagningarna och överbeläggningarna på vårdavdelningarna. Genom att utföra vården i hemmet, då det är möjligt, istället för på sjukhusen eller hälso-/vårdcentralerna, behöver inte de äldre spendera många timmar i väntrum eller läggas in på vårdavdelningarna Tidiga insatser för psykisk hälsa Situationen med allt fler yngre som mår allt sämre psykiskt bör uppmärksammas. Landstinget Västernorrland kommer under planperioden särskilt beakta det förebyggande arbetet mot suicid. Varje människa som väljer att avsluta sitt eget liv är en tragedi och vi vill därför se en nollvision mot suicid. De senaste och mest effektiva metoderna ska tillämpas. Enligt Hälso- och sjukvårdslagens krav på den vård som erbjuds personer som drabbats av psykisk ohälsa ska den vara lättillgänglig och likvärdig över hela landet. Landstinget Västernorrlands ambition måste vara att vården och rehabiliteringen ska utgå ifrån patientens eller brukarnas behov och vara patientsäker, kunskapsbaserad och uppföljningsbar. 4.2 Tandhälsa Vården ska i första hand vara inriktad mot förebyggande tandvård. I detta ingår även att medverka i landstingets folkhälsoarbete för att minska bruket av tobak bland barn och unga och att främja goda levnadsvanor. Tandhälsan i Sverige kan bli bättre. Alltför många besöker av olika orsaker inte tandvården regelbundet. Människor med låg inkomst väljer bort att gå till tandläkaren. Det finns två grupper där behovet av en ökad förebyggande tandvård är särskilt stor. Ungdomar drar tydligt ner på sina besök efter att dagens fria tandvård upphör vid 19 års ålder. Det finns undersökningar som pekar på att tandhälsan håller på att bli sämre i den gruppen. Även när vi blir äldre ökar behovet av att mera regelbundet besöka tandvården. Landstingsplan

16 För att motverka den oroande utvecklingen vad gäller ungdomarnas tandhälsa är det önskvärt att gränsen för den fria tandvården på sikt höjs från 19 till 25 år. Det skulle betyda att många fler hinner avsluta sina studier och skaffa sig ett arbete innan man behöver bekymra sig för tandläkarräkningen. En första åtgärd är att utreda kostnaderna för fri tandvård upp till 25 år. Frisktandvårdsavtalet ger möjlighet att regelbundet gå till tandläkaren till en känd och rimlig kostnad per månad. 4.3 Region Västernorrland Regionbildningen en demokratireform Landstinget Västernorrland har hos regeringen ansökt om att överta det statliga regionala utvecklingsansvaret. I det regionala utvecklingsansvaret ligger att ta fram och leda genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, fördela statliga regionala tillväxtmedel och upprätta planer för regional transportinfrastruktur. Med ett direktvalt regionfullmäktige fattas besluten så nära befolkningen som möjligt. Genom ett aktivt arbete stärker vi kontakten och samarbetet mellan kommunerna i regionen, statliga myndigheter, näringsliv och civilsamhälle samt med andra regioner, nationellt och internationellt. Samarbetet ska syfta till en ökad nytta för regionen. Västernorrland ska vara en levande region där människor i högre utsträckning än idag väljer att stanna och dit fler än idag väljer att flytta till. Landsbygden och städerna ska utvecklas tillsammans och framtidstron ska vara stark. Västernorrland ska vara profilerad som en hållbar region och ska ligga i framkant i omställningen till en minskad miljöpåverkan och en ökad självförsörjning. Det ska vara lätt att förverkliga goda idéer och näringslivet ska blomstra inte minst genom sin del i den gröna omställningen. Det finns stora möjligheter till ett livslångt lärande. Ett aktivt föreningsliv och ideell sektor bidrar till stark social gemenskap och livskvalitet. Kommun, landsting, stat och andra aktörer ska i ett nära samarbete verka för ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart Västernorrland Näringsliv och besöksnäring Landstinget vill främja entreprenörskap och innovation och fler växande företag. Det är viktigt att säkerställa att entreprenörer och företag i regionen har god tillgång till rådgivning, långivning och riskvilligt kapital som ett komplement till marknaden. Det är också det primära uppdraget för Almi Företagspartner Mitt AB som landstinget äger tillsammans med staten och Region Jämtland-Härjedalen. Prioriterat i ägarstyrningen av Almi är att bolagets tjänster ska vara tillgängliga i hela länet, att bolaget ska samarbeta med kommunernas näringslivskontor och med regional inkubatorverksamhet, samt att insatserna ska främja jämställdhet och mångfald. Kooperativt företagande och design i innovationsprocesser är andra prioriterade insatser för att stärka det regionala näringslivet och regionens innovationssystem. Landstinget har samarbetsavtal med Coompanion Västenorrland och Design i Västernorrland. Turismen och besöksnäringen är en av de snabbast växande näringarna i Västernorrland. Landstinget är huvudman för den regionala turismorganisationen, vars målsättning är att stödja destinationerna, kommunerna och näringen i arbetet med att utveckla turismen. En prioriterad uppgift är att ta fram en regional tillväxtstrategi för besöksnäringen. 16 Landstingsplan

17 4.3.2 Kultur- och föreningsliv sociala investeringar för minskade skillnader och bättre hälsa En god livsmiljö förutsätter bland annat ett starkt och levande kulturliv. Utifrån vår vision för landstinget, Liv, hälsa och hållbar utveckling, markeras att kulturen ska vara tillgänglig för alla, att den ska ha hög kvalitet, prioritera barn och ungdom samt bidra till ökad folkhälsa och integration i länet. De regionala kulturverksamheterna scenkonst, teater, film, dans, musik, bibliotek, hemslöjd, museum, kulturarv, arkiv ska vidareutvecklas och vara tillgängliga i hela länet. Ett starkt samarbete med kommuner, föreningsliv, studieförbund och fria aktörer är en förutsättning. Kulturutbudet ska öppna nya dörrar och stimulera till nya kulturupplevelser och eget skapande. Kulturen i Västernorrland ska präglas av mångfald, rikedom, kvalitet och nyskapande. Möten mellan olika konstformer och mellan tradition och förnyelse ska särskilt stödjas. Den regionala kulturen ska både ha verksamhet som väcker lust och är öppen för alla, samt erbjuda stöd och plattformar för fördjupning och högkvalitativ verksamhet. Västernorrland ska vara en plats dit man söker sig som kulturarbetare. Villkoren för kulturarbetare i länet ska vara goda och beredskapen för nya initiativ och idéer ska vara hög. Kultur förenar människor över gränser, ålder och bakgrund. Länets tradition av en mångkulturell mötesplats ska tas tillvara. Mer fokus ska läggas på kultur som en nyckel till integration och för fler kulturarbetare med olika ursprung. En viktig målsättning är att landstinget ska uppmuntra projekt som syftar till att aktivera barn och unga. Sådana sociala investeringar bidrar till bättre uppväxtvillkor och en bättre hälsa. Möjligheterna för barn och unga att ta del av kultur oavsett ekonomiska eller geografiska förutsättningar ska vara goda. Ett led i detta är att all museiverksamhet ska ha fritt inträde. 4.4 Kompetenslänet Västernorrland Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för att företag och organisationer ska kunna utvecklas och växa. Inom många yrkesområden finns i länet tillgång till nyutexaminerade, nyinflyttade och andra arbetssökande när företagen behöver anställa. Inom andra områden har många arbetsgivare svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, trots att arbetslösheten är hög, framför allt bland ungdomar och nyanlända från andra länder. Det är viktigt med utbildning inom bristyrken, vilket inte minst gäller vården och omsorgen i länet, där många anställda snart ska gå i pension. Möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjning är viktigt under hela arbetslivet. Mittuniversitetet och Umeå universitet har stor betydelse för att förse länet med kvalificerad arbetskraft. Länets utveckling kräver ökad samverkan mellan kommunerna, arbetsförmedlingen, landstinget, näringslivet, yrkeshögskolan och universiteten, inte minst för att skapa tillgång till kvalificerad arbetskraft. Ungdomars möjligheter att snabbare komma ut på arbetsmarknaden behöver öka. Därför vill vi erbjuda nyutexaminerade studenter traineeplatser efter avslutad utbildning. Det kan till exempel gälla elever vid vård- och omsorgsprogrammet/college, vilket skulle höja statusen på vård- och omsorgsyrken samt bidra till en säkrare personalförsörjning. Vi måste också bättre ta tillvara de kunskaper och färdigheter som människor som kommer till vårt land besitter. De måste få bättre möjligheter att validera sina tidigare yrkeskunskaper och få tillgång till praktikplatser inom landstinget. Landstingsplan

18 4.4.1 Folkbildning Bildning och kunskap har genom tiderna varit en nyckel till framgång, både för enskilda människor och för utvecklingen i samhället. Kunskap och bildning bygger också demokratin. Idag är risken stor att vi får ett segregerat samhälle och en delad arbetsmarknad mellan de som får högre utbildning och de som inte får detta. Vi värnar starkt om att rätten till lärande måste innefatta möjligheter till återkommande utbildning och ett väl fungerande studiestöd. Vuxenutbildning är ett viktigt redskap för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Den bidrar till att stärka demokratin och utveckla den enskilda människan, arbetslivet och samhället. Vi anser att folkbildningen och folkhögskolorna bör ta plats i det regionala utvecklingsarbetet och aktivt bidra vid utformningen av de regionala utvecklingsstrategierna. Här är biblioteken ofta en undervärderad resurs som måste tillvaratas och utvecklas. Studieförbund och folkhögskolor bidrar till att höja bildningsnivån i samhället genom ett livslångt lärande och hävdar alla människors lika värde oberoende av kön, ursprung, livsåskådning, sexuell läggning eller funktionshinder. Folkhögskolor är viktiga för att öka människors möjlighet att få ett arbete, men också för att stimulera personlig utveckling och kreativitet. Västernorrland har tre landstingsdrivna folkhögskolor. Vi vill fortsätta utveckla våra folkhögskolor och strävar efter att öka antalet deltagare på de kurser som erbjuds. Landstingets folkhögskolor ska fortsätta utvecklas i landstingets regi och vara aktiva parter för demokrati och samhällsutveckling. 4.5 Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Västernorrland är viktig för att hålla ihop länets kommuner men även för att skapa pendlingsmöjligheter till kommuner utanför länet. En väl fungerande kollektivtrafik ska underlätta arbets- och studiependling och på så sätt vidga arbetsmarknadsregionerna. Då Västernorrlands demografiska struktur med stor andel landsbygd och ett fåtal större städer innebär 18 Landstingsplan

19 utmaningar för kollektivtrafiken måste nya kompletterande alternativa lösningar sökas. Möjligheten till flexibla transportlösningar som exempelvis anropsstyrd trafik, samåkningssystem etc. bör därför ses över. Landstinget måste även arbeta i samverkan med kommuner för att skapa regionala lösningar på problem inom kollektivtrafikområdet. Kommunikationerna i länet ska vara effektiva och miljöanpassade samt uppfylla högt ställda krav på trafiksäkerhet, tillgänglighet och jämställdhet. Målsättningen är att resandet under planperioden årligen ska öka. För att uppnå detta måste tillgängligheten öka och utbudet samordnas samt effektiviseras. En viktig förutsättning för fler jobb är att vi har en välfungerande infrastruktur. Det är också en förutsättning för mer miljövänliga transporter och en hållbar utveckling. Dubbelspår på Ostkustbanan, Härnösand-Gävle, är en framgångsfaktor. Ådalsbanan är i stort behov av snabb upprustning för att effektivisera godstransporterna, men också för möjligheten till persontrafik. Den låga standarden på Mittbanan är en flaskhals i transporterna från Finland till Atlantkusten i Norge. 4.6 Ett hållbart Västernorrland En aktiv klimat- och miljöpolitik är en politik för framtidens jobb och därmed för framtidens välfärd. Investeringar i ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik stärker företagens konkurrenskraft, skapar nya företag och ger större potential för handel och exportintäkter. Landstinget Västernorrland ska fortsatt ligga i framkant i omställningen till en mer klimatsmart hälso- och sjukvård. Genomförandet av Miljö- och energiplanen är en viktig framgångsfaktor. Prioriterade regionala utvecklingsinitiativ inom hållbarhetsområdet under planperioden är hållbara resor och vård på distans. Idag importeras mer än hälften av den mat vi äter, medan allt fler gårdar läggs ner och våra öppna kulturlandskap växer igen. För att skapa fler jobb på landsbygden är det viktigt att stödja lokal vidareförädling av jordbrukets produkter. Utveckling av lokal ekologisk livsmedelsproduktion kan minska transportbehovet samtidigt som konsumenterna får tillgång till mat av hög kvalitet. Landstinget har som målsättning att årligen öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter, år 2019 ska minst 40 procent av alla livsmedel vara ekologiskt producerade. Genom att ställa höga krav på livsmedel och därmed öka efterfrågan på ekologiska livsmedel, medverkar landstinget också till att lokala jordbruk uppmuntras till att börja odla och föda upp djur ekologiskt. Krav på lokal produktion ska beaktas i landstingets upphandlingar så långt lagen medger och det är ekonomiskt försvarbart. Landstinget ska leda utvecklingen mot att bli en Fairtraderegion genom att ställa höga krav på sociala villkor i upphandlingar. 4.7 Internationellt samarbete Globaliseringen i form av bland annat handel, resande och migration ökar behovet av internationellt samarbete. Internationellt samarbete är en viktig förutsättning för en hållbar regional utveckling och tillväxt i vår regionala ekonomi. Beslut inom EU påverkar direkt och indirekt en stor del av kommunernas och landstingets verksamhet. Det är därför av största vikt att nära följa och försöka påverka för regionen relevanta politikområden inom EU i syfte att ta tillvara de möjligheter för hållbar regional utveckling i Västernorrland som följer av EU-medlemskapet. Detta arbete måste bedrivas i samverkan med andra regioner såväl på hemmaplan som i Bryssel. Av särskild vikt är samarbete med andra re- Landstingsplan

20 gioner i norra Sverige, Norge och Finland som delar våra strukturella begränsningar i form av långa avstånd till avsättningsmarknader, kallt klimat och gles befolkningsstruktur. Landstinget Västernorrland är en av intressenterna i Midsweden European Office, vår regions Europakontor i Bryssel. Kontoret är ett viktigt redskap för att påverka beslutsprocesserna inom EU:s institutioner. Vi ser också möjligheten av att bli än starkare om vi slår samman de två norrländska kontoren. Landstinget behöver även bli bättre på att utnyttja EU:s fonder och program både vad gäller utvecklingen av landstingets egen verksamhet och insatser för regionens utveckling, särskilt när det gäller satsningar på infrastruktur, forskning, innovationer och kompetensförsörjning. Landstinget Västernorrland ska ständigt utvärdera, överväga och omvärdera de internationella projekt och organisationer vi deltar och är medlem i. 5 Processperspektivet Inriktningsmålet är effektiva och framgångsrika verksamheter. Inom perspektivet interna och externa processer ligger fokus på vilka metoder som används inom verksamheterna. En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt. Att förbättra processerna är grunden för systematisk verksamhetsutveckling. Processerna svarar på hur vi skapar värde för våra patienter. Processkartläggning och jämförelse med framgångsrika verksamheter är viktiga arbetssätt för att förbättra och skapa värde för patienter inom landstinget. Genom att verksamheterna regelbundet utvecklar processerna i det vardagliga arbetet kan förbättringsidéer identifieras och sedan implementeras. Alla delar i vårdkedjan ska fungera tillsammans som en helhet så att patientens behov möts där de bäst och mest effektivt kan tillgodoses. 5.1 Effektiv hälso- och sjukvård samt tandvård Patientkontrakt Patientens väg genom vårdapparaten ska vara okomplicerad och vården måste därför vara organiserad på ett sätt som möjliggör det. Direkt i inledningen av och fortlöpande under en behandling av en sjukdom/skada ska patienten ges möjlighet att vara delaktig i vårdplaneringen och få besked om vad som väntar, när och var det ska ske samt vem som kan kontaktas vid frågor. Detta kommer att underlätta planeringen för såväl verksamheterna som för patienterna Aktuella kunskaper och forskningen Landstingets verksamheter ska vara uppdaterade om kunskapsläget och aktuell forskning. Det säkerställer att det inte sker slöseri med resurser och gör så att verksamheterna blir framgångsrika Bästa effektiva omhändertagandenivå Vården ska ges på den vårdnivå och av de professioner som gör att patienten snabbast får rätt behandling med hög kompetens Vårdguiden ska prioriteras som kontaktväg till sjukvården, både via webb och telefon. 20 Landstingsplan