Hossaberget Naturinventering till detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: Partille kommun PARTILLE Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Calle Bergil Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\22\ \0-mapp\09 beskr-utredn-pmkalkyl\hossaberget naturinventering komp Ola Sjöstedt Norconsult AB

3 3 (19) Innehållsförteckning 1. Inledning Naturförhållanden Naturvärden Bedömning och rekommendationer Områdets landskapsekologiska värde Referenser Bilaga 1: Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 2: Faktaruta Skyddade, fridlysta, rödlistade arter

4 4 (19) 1. Inledning Uppdraget Uppdraget har inneburit att utföra en naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet för, Öjersjö (se översiktskarta, figur 1). Arbetet har utförts på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Partille kommun genom Erika von Geijer. Arbetets bedrivande Naturinventeringen har utförts av biolog Calle Bergil, Norconsult AB. Inventering i fält utfördes den 5 oktober 2011, med ett kompletterande besök i december Tidpunkten på året gör att många kärlväxter kan ha missats, liksom t.ex. häckande fåglar. Slutsatserna bedöms ändå i detta fall ha blivit desamma. Förutom inventering i fält har även en genomgång gjorts av eventuella tidigare dokumenterade naturvärden i området. I uppdraget har även ingått att göra en bedömning av hur planerade ingrepp påverkar naturvärdena och ge förslag på hur anpassningar skulle kunna göras för att minska de negativa effekterna. Fig 1. Översiktskarta

5 5 (19) 2. Naturförhållanden och Öjersjö är beläget mitt på det höjdområde mellan Säveåns och Mölndalsåns dalgångar, som sträcker sig som en grön kil från Skatås i Delsjöområdet i väster och fortsätter i Härskogenområdet öster om Öjersjö. Den gröna kilen karaktäriseras som helhet av tämligen magra moränlager omväxlande med kalt berg, myrar och sjöar. Det mesta av detta område är idag skogbevuxet med barrdominerade skogar med större eller mindre inslag av ek och björk. Stora delar av denna skog, framförallt västerut, har uppkommit på tidigare mer eller mindre kala ljunghedar. Inslag av skogar med längre kontinuitet finns dock t.ex. strax sydväst om undersökningsområdet i Bråtaskogen. Själva planområdet täcks mest av talldominerade barr- eller blandskogar på mager mark. Där marken är frisk och skogen lite äldre dominerar blåbär i fältskiktet. En stor del av området upptas dock av ungskogar med hög lövandel, där gräs utgör en stor del av fältskiktet. I de rena gran- eller tallbestånd som finns i några områden i norr är fältskiktet svagt utvecklat. I den unga jämnåldriga tallskogen uppe på direkt söder om befintligt parhusområde har dock ett fältskikt av blåbär börjat återetablera sig. Huvuddelen av skogen i området har mycket lite inslag av död ved och gamla träd. I de äldre bestånden, som sannolikt är uppkomna genom naturlig föryngring, finns en gradient från väster och norr mot sydost, med ökande inslag av gamla träd och död ved. Så finns exempelvis enstaka gamla tallar och granar utmed gränsen mot villaområdet i söder, medan sluttningarna ner mot Djupadalen i sydost hyser ett påtagligt inslag av gamla tallar och björkar och en del grov död ved. Denna del av skogen har också gott om spår av friluftsliv i form av stigar, kojor, eldplatser m.m, i synnerhet ner mot den vildmarkspräglade Djupadalen. Längst i öster går även välfrekventerade stigar i nordsydlig riktning från parhusområdet, genom den öppna och lättillgängliga skogen på och ner till Djupadalen. Tre våtmarksstråk genomkorsar området i nordsydlig riktning. Längst i väster finns en bäck med en omgivande relativt ung sumpskog bestående av en blandning av björk, asp, gran, tall och videbuskage. Centralt genom området går ett sumpstråk som i söder börjar som smala stråk i nedskurna bäckdalar men sedan vidgar sig till först en fuktig gles tallskog, för att sedan utmynna i öppna kärr mot Nya

6 Igenväxningsmark med lövskog Tallskog med inslag av gamla träd Sluttande myr ± Tallskog med inslag av gamla träd Figur 2 Delområden Figur 2 Delområden Sumpskog Talldominerad blandskog Igenväxningsmark Ungskog av barr och löv Tallskog med inslag av gamla träd Granskog Myr Text Talldominerad blandskog Kraftledningsgata med ljunghed Ungskog av barr och löv Talldominerad blandskog Meter Tallskog med gammelskogskaraktärer

7 6 (19) Öjersjövägen. Längre i öster går ett sumpstråk i motsatt riktning utmed västsidan av själva. Detta vidgar sig till en öppen myr med delvis fukthedskaraktärer och längre ner en sluttande lövsumpskog ner mot Djupadalen. Bild 1: Olikåldrig tallskog med inslag av ek, björk och gamla tallar. Delområde 13, norr om det äldre villaområdet Bild 2 Föga påverkad myr med fukthedsinslag centralt i området, delområde 12.

8 7 (19) Bild 3 Kärr med bl.a myrlilja vid lokalvägen i norr, delområde 7. Bild 4 Ny tallskog i delområde 10 söder om s bebyggelse Bild 5 Sumpskog utmed bäck, delområde 1.

9 8 (19) 3. Naturvärden Tidigare dokumenterade naturvärden Även om fokus i denna rapport ligger på naturvärdena är det värt att notera att området ligger i skarven mellan (men utanför) två riksintresseområden för friluftsliv. Delsjöområdet (FO7) norr- och västerut och Härskogen (FO13) österut är båda utpekade för sina värden för naturstudier (botanik, ornitologi), strövande, vandring, cykling, turåkning och utförsåkning på skidor, bad, kanoting, skridskoåkning, fritidsfiske, bär- o svampplockning. Området direkt öster om Landvettervägen Maderna, Haketjärn och Högaråsmossen omfattas även av riksintresse för naturvården. Naturvärdena här är framförallt kopplade till sjö och våtmarker och då särskilt de rester av de stora fukthedsområden som utbrett sig över dessa trakter och inom Maderna-Högarås fortfarande finns kvar i tillräcklig utsträckning för att hysa några av fukthedarnas hotade arter i relativt stora populationer såsom klockgentiana och alkonblåvinge. I området finns även rester av äldre bondskog som inte påverkats av kalhuggning. En km åt sydväst ligger området Bråtaskogen, vars skogar av liknande karaktär som de i Högaråsområdet utreds för naturreservat. Ett utredningsförslag framtaget av GF Konsult (2004) utsträcker området med ett stråk som tangerar undersökningsområdet i söder längs sprickdalen Djupedalen och förbinder Bråtaskogen med Högaråsområdet. Delar av Bråtaskogen utgörs av skogliga nyckelbiotoper utpekade av skogsstyrelsen. Även en liten del av Djupadalen rakt söder om undersökningsområdet är nyckelbiotop. Ett sumpdråg med bäck centralt i området är inkluderat i objektet Bäck vid Öjersjö (07B0G02) i länsstyrelsens våtmarksinventering (Länsstyrelsen 2000). Objektet som även inkluderade en sumpskog norr om Nya Öjersjövägen, hade naturvärdesklass 3, men är idag till största delen exploaterat. Återstående delen, d.v.s. delen inom undersökningsområdet är noterad i skogsstyrelsens sumpskogsinventering som kärrskog, inkluderande bäck och öppen våtmark. Direkt öster om undersökningsområdet ansluter våtmarksobjektet Djupedalen (07B0G03) en välvd mosse, som även den hade naturvårdsklass 3, men nu är till stor del exploaterad. Trots namnet låg hela detta objekt norr om den ovan nämnda sprickdalen Djupedalen mellan Bråta och Högarås. Öster om Landvettervägen ingår denna dal i det högsta-klassade våtmarksobjektet Maderna-Haketjärn, som även är Natura 2000-område, där våtmarkerna är de särskilt utpekade naturtyperna.

10 9 (19) Även i västra delen av undersökningsområdet finns ett sumpdråg kring en bäck, inkluderad i skogsstyrelsens sumpskogsinventering som kärrskog med bäck och öppen våtmark. Det finns inga noterade artobservationer i undersökningsområdet i ArtDatabankens Artportal för rapportering av artfynd (Artdatabanken 2011). Ser man på ett större landskapsavsnitt finns däremot en del fynd av relevans. Det gäller inte minst fynd av klockgentiana (VU) som finns inom en radie av 1500 m både åt nordväst, norr, nordost, väster, sydväst och söder, i liknande fukthedsmiljöer som finns representerade inom området. Naturvårdsintressanta arter Som nämnts ovan finns inga noterade artobservationer i undersökningsområdet i ArtDatabankens Artportal för rapportering av artfynd (Artdatabanken 2011). Det finns således inte heller några uppgifter om arter skyddade enligt Artskyddsförordningen i området. Förordningen omfattar bl.a. samtliga fågelarter i landet, men hänsynskravet vid exploateringsprojekt brukar tolkas som att det framförallt gäller fåglar som är upptagna i Natura 2000 (Bilaga 1 till fågeldirektivet) eller är rödlistade eller har minskat kraftigt under en 10-årsperiod. Ingen sådan art har noterats för området och påträffades ej heller under inventeringen. Det är dock sannolikt att områdets sydostligaste delar ibland utnyttjas av Natura 2000-arten tjäder, som förekommer både i Bråtaskogen och österut. Även samtliga groddjur bör tas hänsyn till vid planering. Åkergrodans lekplatser får enligt Artskyddsförordningen ej exploateras. Bäcken i områdets västra kant (delområde 1) bedöms ha relativt goda förutsättningar att utgöra lekvatten för ett mindre antal grodor. Området utgörs av en relativt ung sumpskog av bl.a. björk, al, tall och videarter, rik på död ved, stenblock och högörter. Vanlig groda påträffades, men åkergroda får bedömas som lika sannolik som lekande art på platsen. Även kärret i norra/centrala delen av området (norra delen av delområde 7) kan möjligen tänkas hysa viss grodlek på våren. Detta område bedöms dock, även om det har vissa andra våtmarksanknutna naturvärden, hålla så lite av under yngelutvecklingstid varaktigt öppna vatten att det knappast kan erbjuda mer än högst enstaka och tillfälliga lekmiljöer. En exploatering här bedöms därför inte beröras av Artskyddsförordningens krav på dispens för åtgärder som kan skada groddjur eller deras fortplantningsområden.

11 10 (19) Även samtliga lummerarter är fridlysta. Rikligt med revlummer påträffades i den äldre skogen omedelbart norr om Furubergsvägen. Fridlysningen av lummer gäller i första hand uppgrävning och plockning för försäljning, men dispens krävs för en exploatering, I övrigt påträffades inga arter som signalerar högre naturvärden i området.

12 11 (19) Bedömning av naturvärden Med utgångspunkt från tidigare dokumenterade naturvärden och fältinventeringen i området har en bedömning av naturvärdena gjorts. Till hjälp har använts en värdepyramid utvecklad av Norconsult för naturvärdesbedömningar, MKB-arbeten etc (se figur 3 och bilaga 1). 1 Sumpskog utmed bäcken (Bild 5) Utmed en liten bäck växer en tät vegetation av relativt ung lövdominerad blandskog med rikt buskskikt av videarter. Här finns ett påtagligt inslag av död klenved. Marken är fuktig till blöt med framträngande markvatten mellan block och döda träd. Markvegetationen med bl.a. storbräknar och praktmossor indikerar god näringstillgång. Vanlig groda påträffades. Troligen förekommer viss grodlek. Åkergroda bedöms som lika sannolik som vanlig groda i en sådan här lekmiljö. Området har värde idag för småfåglar och potential på sikt för många andra arter. D; Övrigt lokalt naturvärde 2 Ungskog av barr och löv. C:a årig ungskog av framförallt björk, ek, tall och gran. Fältskikt av gräs, ris och hyggesarter. Värde för allmänna arter av hjortdjur och småfåglar. E; Övrigt naturområde 3 Tallskog Talldominerad skog av blandad ålder med stort inslag av yngre ek och björk. Blåbär dominerar fältskiktet. Skogen är sannolikt naturligt föryngrad. D; Övrigt lokalt naturvärde 4 Igenväxningsmark Igenväxande tidigare avröjd eller schaktningspåverkad mark E; Övrigt naturområde 5 Granskog Tät jämnåldrig medelålders granskog med svagt utvecklat fältskikt E; Övrigt naturområde 6 Talldominerad blandskog Beståndet utgör en fortsättning på nr 3 och 13, men är mer talldominerat, utan inslag av gamla träd och med blygsamma inslag av död ved. Liksom i 3, 11, 13 och 14 visar inslaget av enar på historiken av gammal betesmark. E; Övrigt naturområde

13 13 ± Figur 3 naturvärdesbedömning Figur 3 naturvärdesbedömning Text Naturvärdesklass C Större lokalt naturvärde D Övrigt lokalt naturvärde 14 E Övrig natur Meter

14 12 (19) 7 Tre myrar I söder en fattigare tallmyr med främst tuvull och vitmossor, som sluttar svagt mot norr, där den övergår i två öppna kärr på ömse sidor om den lilla körvägen med bl.a. myrlilja, klockljung, björn- och vitmossor och inslag av något mer krävande arter som ängsull. Området utgör en rest av ett tidigare större sammanhängande sumpskogsområde, nu starkt påverkat av vägar och exploatering. De öppna delarna här har dock fortfarande värde för t.ex. groddjur och andra våtmarksväxter och djur. Det faktum att kärret är påverkat av vägbank på två sidor och fuktheden är beskogad, begränsar värdet. D; Övrigt lokalt naturvärde 8 Kraftledningsgata med ljunghedsvegetation I denna starkt igenvuxna trakt med historia och naturvärden kopplade till öppna hedar har regelbundet röjda kraftledningsgator på mager mark visat sig ha vissa möjligheter att hysa rester av hedens flora och fauna. D; Övrigt lokalt naturvärde 9 Igenväxningsvegetation med ung lövskog Som 4, men med större inslag av trädvegetation. E; Övrigt naturområde 10 Ungskogar Södra delen domineras av ung blandskog av liknande karaktär som delområde 2, medan de nordligaste delarna utgörs av något äldre men mycket homogena och jämnåldriga barrbestånd. Här finns dock ett påtagligt inslag av äldre frötallar som har potentiella natur- och upplevelsevärden. E; Övrigt naturområde 11 Tallskog Talldominerad skog av liknande karaktär som delområde 6, men torrare, med mer berginslag. Visst inslag av grovbarkig björk och gamla träd. Attraktiv och flitigt utnyttjad strövskog. E; Övrigt naturområde 12 Myrar och sumpskog med randzoner Ett stråk av söderut sluttande myrar och sumpskog. De övre delarna har öppna myrytor och omges av randzoner av fukthedskaraktär samt små inslag av bergytor med relativt senvuxna träd. Söderut vidtar en lövdominerad sumpskog i svag sluttning ner mot Djupadalen. Området bedöms ha viss potential för klockgentiana, som finns i trakten. C; Större lokalt naturvärde

15 13 (19) 13 Tallskog med inslag av gamla träd Den tämligen öppna och olikåldriga tallskogen från delområde 11 och 3 fortsätter med liknande karaktär öster och söderut, men med successivt större inslag av gamla tallar och björkar. I delen norr om villabebyggelsen finns några attraktiva och värdefulla äldre tallar och kjolgranar. Attraktiv och flitigt utnyttjad strövskog, särskilt i öster. D; övrigt lokalt naturvärde 14 Tallskog med inslag av gammelskogskaraktärer Inslaget av gamla träd fortsätter öka söderut, liksom inslaget av grov död ved, hällar och bergbranter. Attraktiv och flitigt utnyttjad strövskog, med viss vildmarkskaraktär vid utsikten över Djupedalen. Betydelse för Djupedalens funktion som korridor för skogsvandrare, vilt och gammelskogsarter mellan Högarås/Maderna, Öjesjöbebyggelsen och Bråta. C; Större lokalt naturvärde

16 14 (19) 4. Bedömning och rekommendationer Huvuddelen av undersökningsområdet har bedömts ha begränsad betydelse för den biologiska mångfalden och inga hotade eller ovanliga arter har hittats. Det finns dock några aspekter som är viktiga att ta med i den fortsatta planeringen, nämligen våtmarkerna och den äldre tallskogen. Alla våtmarkstyper har värde för mångfalden i naturen. I området förekommer tre olika typer. Längst i väster finns ett sumpigt bäckdråg med rik buskvegetation, som sannolikt har stor lokal betydelse för t.ex. småfåglar, groddjur, insekter och svampar. Inte minst bedöms området kunna vara leklokal för åkergroda och vanlig groda. Vanlig groda påträffades, men eftersom lekmiljön bedöms vara minst lika lämplig för åkergroda, bör anpassningar göras enligt Artskyddsförordningen. På kartan i figur 4 visas ungefärlig utbredning av nuvarande lämpliga lekmiljöer och förslag på anpassnings- och förbättrningsåtgärder för att kombinera en utbyggnad med fortsatt goda grodlekförhållanden i området. OBS att djuphålornas exakta läge inte är viktigt, men att de inte ska ha direktkontakt med bäcken och att de åstadkoms med minsta möjliga sönderkörning av mark, vegetation och död ved. Minst 75 cm är önskvärt maxdjup men något grundare kan räcka om det krävs med hänsyn till närheten till dagis etc. I och med att lekområdet modifieras istället för att exploateras bedöms att frågan kan klaras med ett samråd med länsstyrelsen enligt MB12 :6 och att dispens enligt 15 artskyddsförordningen inte blir nödvändigt. Även den centrala våtmarken (område 7) har naturvärden, som är lite olika i de olika delarna. Kärrets naturvärde begränsas av den lilla storleken och det faktum att det är starkt påverkat av vägbankar på två sidor. Vad gäller fuktheden begränsas naturvärdet av att den vuxit igen till tallskog, vilket gör att sannolikheten att träffa

17 126 Figur 4 Grodlekområde i väster - Skiss på anpassning Nya djuphålor Grodlekmiljö NY Grodlekmiljö befintlig Meter

18 15 (19) på naturvårdsintressanta arter som klockgentiana är liten. Helt uteslutet är det dock inte att en sådan art skulle kunna klara sig kvar i fukthedspartierna i den närbelägna kraftledningsgatan, men här handlar det om mycket små arealer. Naturvärdena i område 7 inskränker sig därmed till klass D. Eftersom en exploatering torde kräva markavvattning i området, krävs dock tillstånd enligt MB kapitel 11. Det nedersta kärret, närmast Nya Öjersjövägen, med sitt rika bestånd av klockljung och myrlilja föreslås sparas för sina upplevelse- och naturvärden och för rening och magasinering av dagvatten. Tillräcklig vattentillförsel är avgörande för naturvärdenas fortbestånd. Vad gäller myrstråket i öster (delområde 12), har detta delvis en fukthedskaraktär som gör att man möjligen skulle kunna förvänta sig en betydelse för arter kopplade till den hedhistorik som präglat denna trakt under lång tid. Den vackra klockgentianan med sin följeart alkonblåvinge har ett kärnområde i Sverige just i denna trakt och bebor miljöer som denna, men är i allmänhet beroende av bete, återkommande bränder eller andra störningar som håller fuktheden öppen. Sannolikt är skogen idag alltför sluten kring denna lilla myr. Om klockgentianan, trots att den inte påträffades, ändå finns kvar, kan i bästa fall småskaliga åtgärder i myrkanterna locka den att blomma upp. Idag kan karaktären av ljunghed anas bara i den av återkommande röjningar präglade kraftledningsgatan, där t.ex. vissa av hedens insekter kan leva kvar. Myrområdet har dock en orörd karaktär, omges av äldre och delvis dödvedsrik skog och kantas delvis av fukthedar. Det hänger också delvis samman med ett större myrsystem i söder. Det har därför fått klassningen större lokalt naturvärde C. Exploatering föreslås undvikas. Även en zon av myrens randskog åt nordost bör bevaras genom att tomtstorlekarna begränsas mot myren. Den äldre, relativt öppna och lättgångna talldominerade skogen som utgör ungefär halva ytan i Hossabergsområdet, är av en typ som tills nyligen varit mycket vanlig öster om Göteborg, och som ibland går under beteckningen äldre bondskog. Den är sannolikt uppkommen naturligt eller genom sådd på gammal, mer eller mindre öppen ljunghed, vilket märks av den rika förekomsten av gamla enar. Trots att det är länge sedan beskogningen skedde, är det oftast ont om gamla träd, eftersom skogarna skötts med återkommande plockhuggningar av de äldre träden. Även död ved har oftast tagits tillvara. Om denna skötsel varit intensiv finns som i detta område få s.k. signalarter för gammelskog. I de delar där plockhuggningsbruket varit mindre intensivt eller haft längre uppehåll, som i Bråtaskogen i sydväst eller i flera bestånd utmed Djupedalens branter söderut och i Högaråsområdet, påträffas mer rikligt med gamla träd, grov död ved och signalarter. I Hossabergsområdet

19 16 (19) finns en tydlig tendens att fler gammelträd och mer död ved påträffas i sydost, längre bort från gården. De lättgångna och variationsrika bondskogarna ersätts nu i och med trakthyggesbruk och kväveanrikning i snabb takt av betydligt tätare skogar. Även om de skötta bondskogarna som här i Hossabergsområdet har relativt låga värden för hotade arter finns det dock anledning att framhålla betydelsen av deras fortsatta existens vid en exploatering, främst för de människor som ska bo i området, men också för vilt och för ännu relativt allmänna skogsfågelarter m.m. Områdets landskapsekologiska värde I det sammanhanget är det värt att uppmärksamma den storskaliga bilden av skog och grönstruktur öster om Göteborg. Öjersjöområdet måste därvidlag betraktas som en kritisk länk i den gröna kilen från Härskogen in mot Delsjöområdet i Göteborg. Kanske var det ingen tillfällighet att en älg var på besök i området vid fältinventeringen. En genomtänkt syn på var de gröna stråken skall bestå och vilka kvaliteter de ska ha, är av betydelse inte bara för Öjersjöborna. En grönstrukturstudie över hela Öjersjö-Kåsjö-Hålsjöområdet skulle kunna ligga till grund för detta. Detta arbete har nu inletts på kommunen och en inledande analys av det aktuella områdets betydelse i sammanhanget pekar på att detta område har relativt liten betydelse i det sammanhanget, då det redan är i stort sett kringbyggt mot nordväst och mer betydelsefulla stråk över Öjersjövägen Landvettervägen finns i andra delar. Även smala och uppbrutna gröna stråk kan dock ibland spela en viktig roll, och bevarandet av grodlekområdet utmed bäcken i väster bör ses också i detta perspektiv, och därmed beaktas också vid den fortsatta planeringen utmed bäckens sträckning mot Kåsjön.

20 17 (19) Referenser Artdatabanken 2011: Artportalen - rapportsystem för arter. ArtDatabanken. Data hämtade i september Artdatabanken 2011: Trädportalen - rapportsystem för värdefulla träd. ArtDatabanken. Data hämtade i september GF Konsult AB. 2003: Skydd av värdefulla tätortsnära naturområden - bristanalys med områdesförslag. Underlagsrapport till Länsstyrelsen i Västra Götalands län - regeringsuppdraget om tätortsnära naturområden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. GF Konsult AB 2004: Bråta Maderna i Härryda och Partille. Natur- och friluftslivsvärden, förslag till skötsel och säkerställande. Gärdenfors, U. (ed.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Göteborgs Ornitologiska Förening. 1993: Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten. Fåglar på Västkusten, supplement nr 26. Lindner, J. 1935: Skogens krönika i Göteborgs och Bohus län. Göteborg. Länsstyrelsen Västra Götaland. 2000: Katalog över Våtmarker i f.d. Göteborgs och Bohus län. Koncept Länsstyrelsen Västra Götaland. 2003: Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Program för skydd av tätortsnära naturområden. November Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003:53. Länsstyrelsen Västra Götaland. 2006: Strategi för formellt skydd av skogsmark i Västra Götalands län. Rapport 2006:41.

21 18 (19) Länsstyrelsen Västra Götaland. 2011: Länsstyrelsens databas över riksintressen, skyddade områden, lövskogsinventering, våtmarksinventering m m. Data hämtade i oktober Partille kommun 1985: Första koncept till Naturvårdsprogram. Remissmaterial Partille kommun. 1987: Natur i Partille. Del A, Sammanställning av naturvärden. Antagen av kommunfullmäktige Skogsstyrelsen. 2011: Data hämtad i oktober Databas över nyckelbiotoper, naturvärden och sumpskogar m m. Skogsstyrelsen. 2000: Signalarter. Indikatorarter på skyddsvärd flora över kryptogamer.

22 Värdepyramid för bedömning av naturvärden Bilaga 1 A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Ökande naturvärde B. Regionalt värdefulla områden C. Område med större lokala naturvärden D. Övriga områden med lokala naturvärden E. Övriga naturområden A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i 3 kap 6 miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmarker (CW-områden, Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektiv. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ofta är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. B. Regionalt värdefulla naturområden Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommunalförbund utarbetat. Grovt sett omfattas värdeklass 1-3. Vidare bör i de flesta fall områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker och grusförekomster (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden med rödlistade djur- och växtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ekologiskt särskilt känsliga områden enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 MB. Hänsyn vid exploatering Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av allvarlighet av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har. C. Områden med större lokala naturvärden Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan klassas som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kategorin ekologiskt särskilt känsliga områden och omfattas då av 3 kap 3 MB. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör undvikas. D. Övriga områden med lokala naturvärden Omfattar områden med lokala naturvärden. Detta omfattar t ex restbiotoper i odlingslandskapet, skogsbestånd med intressanta karaktärer såsom större lövinslag, viss trädkontinuitet etc. I vissa fall kan områdena utgöra skyddszoner eller spridningszoner till värdefullare naturområden. Punktobjekt som äldre grova träd kan ingå liksom vissa vattenmiljöer och i övrigt intressanta naturtyper eller lokaler med mindre vanliga växter och djur som inte inryms under kategori A-C. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena bör så långt möjligt undvikas. I många fall bör det vara möjligt att spara områdena inom ramen för en exploatering eller verksamhet. E. Övriga naturområden Områden som inte innehåller några stora specifika naturvärden utöver de värden som vardagsnaturen i sig representerar. Den arealmässigt största delen av naturmarken i landskapet ingår i denna kategori. Mindre inslag av intressanta naturkvaliteter kan dock finnas även här. Naturvärdena kan också öka med tiden. Hänsyn vid exploatering Ingrepp i områdena ger mindre allvarliga effekter från naturvårdssynpunkt så länge det inte rör sig om exploatering av omfattande ytor. En exploatering kan också begränsa den framtida potentialen hos ett områdes naturvärden. En avvägning får göras gentemot andra intressen.

23 FAKTARUTA Bilaga 2 Skyddade arter Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser för skyddade djur- och växtarter. Enligt förordningen är det bl a förbjudet att döda eller störa vissa djurarter som finns förtecknade i förordningens bilaga samt att skada eller förstöra dessa djurs fortplantningsområden eller viloplatser. För att vidta åtgärder som kan skada dessa arter och deras livshabitat krävs dispens från länsstyrelsen. Förordningen omfattar bl a samtliga arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv och habitatdirektiv, men för alla arter gäller inte samma starka skydd. För vissa arter som omfattas av EU:s habitatdirektiv finns även ett krav att speciella bevarandeområden (dvs Natura 2000-områden) skall utses. Utöver dessa finns även några arter som inte omnämns i de nämnda direktivens bilagor. Rödlistade arter ArtDatabanken, som är en för Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket gemensam enhet, har via olika flora- och faunavårdskommittéer angivit vilka svenska växt- och djurarter som bör klassas som hotade eller missgynnade (Gärdenfors 2005). Dessa arter kallas gemensamt för rödlistade arter. Arterna anges i sex kategorier och följer det system som Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) presenterat för global rödlistning: RE. CR. EN. VU. NT. DD. Försvunnen (Regionally Extinct) Akut hotad (Critically Endangered) Starkt hotad (Endangered) Sårbar (Vulnerable) Nära hotad (Near Threatened) Kunskapsbrist (Data Deficient) Signalart En art vars förekomst signalerar att miljön där den påträffats kan ha höga naturvärden kallas ibland signalart. En lista av signalarter har sammanställts av Skogsstyrel sen (Skogsstyrelsen 1994 & 2000), och dessa används som stöd vid inventering av nyckelbiotoper, dvs skogsmiljöer med höga naturvärden. Signalarterna omfattar kärlväxter, lavar, mossor och svampar eftersom dessa grupper lämpar sig bäst för inventering av nyckelbiotoper. De krav som en signalart skall uppfylla är enligt Skogsstyrelsen: - Någorlunda vanlig med en jämn utbredning så att arten ofta finns där naturvärdet är högt. - Starkt knuten till skogsbiotoper med höga naturvärden. Arten påträffas sällan där naturvärdet är lågt. - Lätt att upptäcka i fält. - Kan identifieras i fält. Saknar närstående förväxlingsbara arter. Indikatorart En indikatorart är en art som indikerar en speciell företeelse eller kvalitet i en miljö, vilket i sig inte behöver vara förknippat med höga naturvärden. De indikatorarter som tas upp i denna rapport är dock alla sådana som indikerar naturvärden. Dessa typer av indikatorarter har alltså i princip samma betydelse som begreppet signalart. Eftersom vi har valt att använda samma begrepp som uppges i källmaterialen används båda begreppen i rapporten (se vidare Hallingbäck 1995 & 1996, Hallingbäck & Aronsson 1998 och Naturvårdsverket 1997).

24 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax