VAD VI GÖR OCH HUR. Styrmodell, planeringsprocess och ekonomi

Transkript

1 Styrmodell, planeringsprocess och ekonomi

2 Styrmodellen vad vi gör och hur

3 vad vi gör och hur

5 Syftet med reglerad styrmodell vad vi gör och hur Vilken ansvarsfördelning som gäller i det interna arbetet Hur och när styrande dokument ska utformas, fastställas och följas upp Underlätta ledning och styrning för alla i regionen genom att bland annat ha samma terminologi Ge möjlighet till planering, genomförande och uppföljning Reglerna ska följas av alla politiska organ och verksamheter i arbetet med att planera och följa upp verksamheten enligt styrmodellens principer.

7

8 Regiondirektören Centrum för lednings- och verksamhetsstöd

9 Styrdokument och mål vad vi gör och hur Strategiska mål = Fullmäktige Framgångsfaktorer = Nämnder Mål och mätetal = Regiondirektör/ Förvaltningschef Verksamhetsspecifika mål = Chefer

10 Perspektiv vad vi gör och hur Jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Barnperspektivet Miljöperspektivet Konsekvensanalys

11 PATIENT

12

13 A3 Verksamhetsplan

14 Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt gentemot de målsättningar som finns beskrivna i olika planverk Uppföljning sker genom månadsrapporter, delårsbokslut och årsbokslut Uppföljningsplaner återfinns i verksamhetsplanerna för styrelsen och nämnderna

15 Vad är internkontroll? Internkontroll handlar om att ha ordning och reda, att veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett effektivt och säkert sätt. Regleras i kommunallagen Regionstyrelsen ansvarar för att leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter samt att ha uppsikt över regionens verksamhet (KL 6:1 och 6:3).

16 Internkontroll Internationellt ramverk, COSO-modellen Internkontroll är en process som ska ge rimlig försäkran om att målen uppfylls inom Effektivitet och produktivitet i verksamheten Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler

17 Regionstyrelsens uppsiktsplikt Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16a 18b och sådana kommunalförbund som kommunen eller regionen är medlem i. Lag (2014:573)

18 Planering och uppföljning vad vi gör och hur Förkortningar RF = Regionfullmäktige RS= Regionstyrelsen RD = Regiondirektör FC = Förvaltningschef DR = Delårsrapport MR = Månadsrapport ÅB = Årsbokslut

19 Planeringsförutsättningar Regional utveckling eget seminarium Befolkningen i länet i olika siffror Folkhälsa Miljö Hälso- och sjukvårdens kvalitet mm..eget seminarium Vårdval och privata vårdgivare Tandvård..eget seminarium Medarbetare Verksamhet Ekonomi

20 Befolkningsläget efter halvåret 2014 Kommun Folkmängd Folkökning Födels e- övers kott Flyttningsnetto Totalt Egna länet Därav m ot Övriga Sverige Utlande t Jämtland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund

21 Andra befolkingsfakta ÅR Indikator Riket 2013 Jämtlands Län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Andel öppet arbetslösa samt sökande i program av registerbaserade arbetskraften år 8,5 8,4 8,4 9,8 8,6 6,2 11,6 11,2 6,1 8, år 17,2 18, ,1 16,8 26,1 23,3 10,9 18, Ohälsotal, antal dagar 26,8 32, ,8 28,2 33,3 40,1 33, Män 21,8 26,6 27,6 36,2 25,6 26,3 30,3 29, ,8 Kvinnor 32 39,5 45,2 48,1 31,1 40,7 50,8 37,4 30,3 40, Medelinkomst av tjänst 197,7 180,2 162, ,2 175,3 169,7 169,6 169,7 191,3 Män 223,6 194,9 171,4 177,3 187,7 189, ,7 180,4 208,5 Kvinnor 171,9 165,4 152,1 155,5 157,9 160,8 149,7 154,8 158,6 174, Andel med eftergymnasial utbildning 32 27,4 18,4 17,2 16, ,4 17,4 27,5 33,9 Män 29,3 22,4 13,8 12,5 12,1 21,8 12,1 13,1 21,2 29,7 Kvinnor 35,7 32,3 23,4 22,3 21,3 32,4 18, ,1 37,8

22 Socioekonomisk faktor, Care Need Index, CNI ANVÄNDS BL A I ERSÄTTNINGSMODELLEN FÖR HÄLSOVALET Denna faktor syftar till att utjämna sjukdomsbördan i små geografiska områden utifrån socioekonomiska variabler. Högt CNI i en population indikerar social utsatthet och berättigar till mer primärvårdsresurser. CNI består av sju variabler med olika vikt. Följande variabler byggs CNI upp av. Variabel Vikt Ålder över 65 år och ensamboende 6,15 Ålder yngre än 5 år 3,23 Ensamstående föräldrar med barn tom 17 år 4,19 Lågutbildade år 3,97 Arbetslösa eller i åtgärd år 5,13 Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika 5,72 Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området 4,19

23 CNI EN DEL AV ERSÄTTNINGEN I HÄLSOVALET Hälsovalet totalt kr Hälsocentral CNI>1,0 (mer bel astn ing än genomsni ttet) Hälsocentral CNI < 1,0 (mindre belastning än genomsnittet) Z-gränd 1,186 Odensala 0,995 Strömsund 1,163 Brunflo 0,993 Hammarstr and 1,130 Kälarne 0,961 Backe 1,112 Lugnvik 0,953 Bräcke 1,111 Gäddede 0,940 Sveg 1,106 Frösön 0,921 Järpen 1,108 Föllinge 0,916 Nya När vården 1,107 Funäsdalen 0,877 Svenstavik 1,066 Myrvi ken 0,873 Stugun 1,018 Li t 0,864 Fjällhälsan 1,007 Offerdal 0,855 Hal len 0,845 Krokom 0, kr per listad kr läkemedelsers. per listad/ förbrukning kr Enl CNIindex kr Glesbygdsfaktor kr folkhälsa, utbildn moms, mm Åre 0,831

24 Region Jämtland Härjedalen ligger före! Vi har 7 år på oss till nästa gång! år och äldre. Utvecklingen i länet % (+ 33%) _2012 _2017 _2022 _2027 _2032 Ökn 2500 på 15 år Ökn 3000 på 10 år

25 Flyktingar i länet KVOTFLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE I JÄMTLANDS LÄN 1 OKTOBER 2014 Kommun Anknytningsinvandring Asyl-sökande Kvotflyktingar Ensamkommande Totalt Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Summa Jmf per (292) (121) (785) (43) (1241)

26 FOLKHÄLSA Visionen i den antagna folkhälsopolicyn för Jämtlands län är Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. Prioriterade utvecklingsområden: Trygga uppväxtvillkor Utbildning och arbete Hälsofrämjande miljö Delaktighet och inflytande

27 FOLKHÄLSA HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2014, 2010, 2006 Resultat från 2014 års undersökning: Hälsan är ojämnlikt fördelad mellan könen, utifrån socioekonomi och för personer med funktionsnedsättningar samt utifrån sexuell läggning. Hälsan blir bättre bland de äldre i befolkningen. Inte samma goda utveckling bland unga vuxna jämfört med befolkningen i övrigt Personer med lång utbildning och bättre ekonomiska förutsättningar har fått bättre hälsa. Andelen med övervikt och fetma i länet har ökat över tid. Daglig rökning minskar i länet framförallt bland kvinnor, däremot ökar andelen som snusar dagligen något. Ungas psykiska hälsa, särskilt hos unga kvinnor, är ett fortsatt viktigt prioriterat område liksom att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar.

28 Andra folkhälsoaspekter Hälsosamtal i skolan Rädda barnens undersökningar om ungas hälsa Hälsa hos samerna Förekomst av våld

29 MILJÖANSVAR Miljöarbetet i Region Jämtland Härjedalen handlar om att minimera negativa effekter på vår livsmiljö lokalt, regionalt och globalt. En god miljö är också en förutsättning för god, jämlik och jämställd hälsa, både för nuvarande och kommande generationer RESURSSNÅLARE OCH EFFEKTIVARE inom Europa 2020 s område Hållbar tillväxt Övergripande mål 2030 enligt regionala utvecklingsstrategin I regionens långsiktiga utvecklingsplan (LUP), område miljö (revideras 2015) finns regionens utmaningar, långsiktiga mål och prioriterade aktiviteter för den egna verksamheten beskrivna.

30 Vårdens kvalitet

31 Samband kvalitet och kostnad

32 Vårdval Hälsovalet (primärvård) Regiondriven primärvård -18 godkända vårdenheter med 11 filialmottagningar. Aktiebolag - Nya Närvården AB i Hoting med filialer i Strömsund och Hammerdal. Ekonomisk förening - Fjällhälsan Hede med filial i Vemdalen och Offerdals hälsocentral. Gemensam nämnd - Närvård Frostviken. Medicinsk fotvård Patienter med diabetes, reumatoid artrit samt arteriell insufficiens i de nedre extremiteterna är, enligt beslut i regionfullmäktige, berättigade till subventionerad medicinsk fotvård. 29 st anslutna medicinska fotvårdare. Barntandvård Avtal med folktandvården och med 22 privata tandläkare. Cirka 13 % av barnen går till privata tandläkare.

33 Övriga privata vårdgivare 3st privatpraktiserande läkare verksamma enligt, Lag om läkarvårdsersättning (LOL) 28 st fysioterapeuter verksamme enligt Lag om ersättning för fysioterapi (LOF), Dessutom upphandlas viss hälso- och sjukvård enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) t ex inom: ortopedi, kiropraktik, gynekologi, naprapati och idrottsmedicin.

34 MEDARBETARE 4150 st Attraktiv arbetsgivare prioriterat

35 Politiskt mål: Heltid är en rättighet och deltid en möjlighet 900 Antal deltidsanställda

36 Verksamhet Centrum primärvård: 18 vårdenheter med 11 filialmottagningar - av länets invånare är 91,5 % listade i regionens primärvård Centrum opererande specialiteter: 110 vårdplatser, 17 öppenvårdsenheter med besök Centrum medicinska specialiteter: 141 vårdplatser, 16 öppenvårdsenheter med besök Centrum barn, kvinna, psykiatri: 91 vårdplatser, 18 öppenvårdsenheter med besök Centrum folktandvård: 21 kliniker, specialist- och sjukhustandvården Centrum diagnostik, teknik, service: röntgen, laboratorier, hjälpmedelscentral, medicinteknisk service, lokalvård, fastighetsdrift, förråd, transport, vårdnära service, mm

37 Ekonomi - Det ekonomiska året - Våra intäkter - Våra kostnader - Vårt ekonomiska läge

38 Det ekonomiska året Ekonomiåret 2015 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Preliminärt resultat Årsredovisning Månadsrapport Månadsrapport (inkl prognos) (inkl prognos) per februari per mars Månadsrapport (inkl prognos) per maj Månadsrapport (inkl prognos) per juni Månadsrapport (inkl prognos) per september Månadsrapport (inkl prognos) peroktober Månadsrapport (inkl prognos) per november Delårsbokslut (inkl prognos) per april Delårsbokslut (inkl prognos) per augusti Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- och fast.utskott och fast.utskott och fast.utskott och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- och fast.utskott Ekonomi- upph- Ekonomi- upph- och fast.utskott och fast.utskott Regionfullm Regionfullm (Beslut om årsredovisning 2014) Regionfullm (Beslut om Regionplan Regionfullm Regionfullm Detaljbudget 2016 klar

39 Finansiering av vår sjukvård Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun, försäkringsbolag Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter

40 Finansiering Jämtlands läns landsting 2014, Totalt 3,8 mdr 1% 3% 3% 5% Skatteintäkter (2 428) Statsbidrag, utjämningssystem (927) 24% Patientavgifter (182) Patientintäkter, utomlän, kommuner % Specialdestinerade statsbidrag (32) Övrigt (131)

41 Kostnadsfördelning Jämtlands läns landsting 2014, mkr 19% Personalkostnad (2 108) Läkemedel (327) 2% 3% 5% 7% 55% Riks- och regionvård (263) Regionala utveckling (188) Lokalkostnader (127) Sjuktransporter (57) Övriga kostnader (731) 9%

42 Skatteintäkter Landstinget/Kommunen beslutar om skattesats Landstingsskatt Jämtland :20 kr Kommunalskatt Östersund :02 kr Kommunalskatt Bräcke :39 kr SUMMA SKATT (inkl begravningsavgift men exkl kyrkoavgift) Östersund 33:44 Bräcke 35:09

43 Skatteintäkter Hur stor skillnad blir det i årlig skatt mellan Östersund och Bräcke vid en inkomst på ca kr/månad? Ca kr/ år

44 Skatteintäkter Skatteintäkt för landstinget beräknas som: Skattesats landsting * beskattningsbara invånare * beskattningsbar inkomst

45 Skatteintäkter Hur mycket påverkar folkmängden skatteintäkten? Jämtland hade år 2000 ca invånare Jämtland hade år 2013 ca invånare Skillnaden gör ca 90 mkr i lägre skatteintäkter för regionen!! För kompensation av minskat antal invånare krävs ca 40 öre i skattehöjning

46 Utjämningssystemet Finansiering Jämtlands läns landsting 2014, mkr 3% 1% 3% 5% Skatteintäkter (2 428) 24% 64% Statsbidrag, utjämningssystem (927) Patientavgifter (182) Patientintäkter, utomlän, kommuner 101 Specialdestinerade statsbidrag (32) Övrigt (131)

47 Utjämningssystemet (Generella statsbidrag) Syfte Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnaden i kommunal- och landstingsskatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader.

48 Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter

49 Regionen ansvarig för att ersätta vårdgivarna! Exempel på vårdgivare - Kirurgklinik inom det egna landstinget - Landstingsdriven hälsocentral - Hälsocentral Aktiebolag - Hälsocentral Ekonomisk förening - Privat läkare

50 Olika ersättningsmodeller - Anslag - Prestationsbaserad ersättning - Kapitering

51 För- och nackdelar med olika ersättningsmodeller ANSLAG PER KOSTNADSSLAG Central kontroll Detaljerad styrning God kostnadskontroll Små incitament att vara produktiv RAMANSLAG Kostnadskontroll Ej så detaljerad styrning Små incitament att vara produktiv

52 För- och nackdelar med olika ersättningsmodeller KAPITERING Fast ersättning t ex per ansluten patient vid hälsocentral Baseras på t ex ålder, kön, socioekonomi etc God kostnadskontroll Incitament att vara produktiv Risk att man undviker kostsamma patienter Prestationsbaserad ersättning (Ersättning per åtgärd) Sämre kostnadskontroll Ersättning endast för utförda tjänster Risk att det produceras för mycket Kostsamt att administrera

53 Befolkning Skatt, premier Finansiär, t ex landsting, kommun Ersättnings principer Vårdgivare Landsting, Privat Hälsocentral Privat specialist Avgifter

54 ÅRSBOKSLUT 2014 Mkr Utfall 2014 Årsbudget 2014 Utfall 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Läkemedelsbidrag Finansiella inäkter Finansiella kostnader Summa skatter, bidrag, finansilla RESULTAT Utfall 2014 jmf utfall 2013 Mkr % Ökning skatter + generella statsbidrag 85 2,8% Nettokostnadsökning (just för AFA 2013) 159 4,7% Justerat för AFA-återbet och RIPS-ränta var resultatet mkr

55 ÅRSBOKSLUT ,0 Resultat och prognos 2014 jämfört med ,0 0,0-50,0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec - 100,0-150,0-200,0 Utfall 2013 per månad Årsprognos november Ack utfall 2014 Utfall 2014 per månad Ack utfall 2013 exkl RIPS,AFA

56 ÅRSBOKSLUT 2014 Utfall per centrum/verksamhet (miljoner kronor) Resultat dec 2014 Prognos 2014 efter november Skillnad resultat 2014 jmf nov.prognos Resultat 2013 helår Skillnad resultat 2014 jmf 2013 Motsedda 8,9 1,1 7,8-23,1 32,0 Centrum lednings o verksamhetsstöd 8,5 8,9-0,4 15,8-7,3 Centrum diagnostik, teknik, service 2,5 6,2-3,7 1,6 0,9 Centrum folktandvård 1,5 0,0 1,5-0,9 2,4 Politisk organisation 0,9 0,0 0,9 1,2-0,3 Revision 0,0 0,0 0,0 0,1-0,1 Patientnämnd 0,0 0,0 0,0 0,3-0,3 Centrum barn, kvinna, pykiatri - 8,8-8,0-0,8 0,0-8,8 Landstingsövergripande verksamhet - 17,4-23,6 6,2-12,0-5,4 Centrum primärvård - 32,9-30,5-2,4-18,2-14,7 Centrum opererande spec. - 72,7-72,7 0,0-39,7-33,0 Centrum medicinska spec. - 73,5-60,0-13,5-32,2-41,3 Totalt JLL förvaltning - 183,0-178,6-4,4-107,1-75,9 Finansiering 21,2 25,5-4,3 7,1 14,1 Resultat före RIPS - 161,8-153,1-8,7-100,0-61,8 Återbetalning AFA 46,8-46,8 Effekt förändrad RIPS- ränta - 117,8 117,8 Resultat - 161,8-153,1-8,7-171,0 9,2

57 ÅRSBOKSLUT 2014 Balanskravet Miljoner kronor Redovisning av Balanskravet Prel 2014 Årets resultat - 95,9-26,7 67,8-118,2-92,1-170,9-162 Resultat enligt balanskravet - 72,2-28,2 63,7-21,4-81,5-47,7-162 Ackumulerat att återställa

58 ÅRSBOKSLUT 2014 Lönekostnad + Inhyrda läkare & Ssk År / Mkr Lönekostnad Inhyrda läkare och ssk SUMMA KOSTNAD Ökning i % 3,8% 5,1% Ökning utöver index (LPIK), Mkr 36 63

59 ÅRSBOKSLUT 2014 Riks- och regionvårdskostnad År / Mkr Centrum för Opererande spec Centrum för Medicinska spec Centruf för Barn/Kvinna/Psykiatri Landstingsövergripande SUMMA KOSTNAD Ökning i % 5,9% 12,5% Ökning utöver index (LPIK), Mkr Varav ca 14 mkr prisjusteringar NUS Ökning exkl prisjusteringar NUS = 7,9 % Ersättning för "Miljonpatienter"

60 ÅRSBOKSLUT 2014 Läkemedelskostnader År / Mkr Centrum för Opererande spec Centrum för Medicinska spec Centrum för Barn/Kvinna/Psykiatri Centrum för Primärvård Landstingsövergripande Övrigt SUMMA KOSTNAD Ökning i % - 1,1% 1,4% Minskning utöver index (LPIK), Mkr

61 ÅRSBOKSLUT RESULTAT EXKL AFA, RIPS Mkr Ökning Skatter & Bidrag Mkr Skattehöjning Mkr (25 öre) 60 Ökning Skatter & Bidrag % 5,0% 2,8% Nettokostnadsökning Mkr Nettokostnadsökning % 3,3% 4,7%