Årsredovisning för Rådet för folkhälsa/hållbar utveckling 2011
|
|
- Britt-Marie Nilsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsredovisning för Rådet för folkhälsa/hållbar utveckling 2011 Räddningschef Carl-Ian Bissmark Folkhälsosamordnare Maria Martini Folkhälsosamordnare Johan Sjöholm Datum: Tjörn Möjligheternas ö
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Medarbetare och utveckling Prioriterade insatser Trygga uppväxtvillkor Barn och ungdomssatsningen Utvecklat föräldrastöd Drogförebyggande insatser Hälsoundervisning Goda levnadsvanor Skolmats och äldremåltidsakademin Hela Tjörn i rörelse Jämlika och jämställda livsvillkor Säker och Trygg kommun Våld i nära relationer Amen - samtal Åldrande med livskvalitet Mötesplats Tjörn Hjälpmedelsbyrån Diskussion Budgetredovisning Intäkter Kostnader Sida 2 (14)
3 1. Sammanfattning Inför 2011 prioriterade Rådet för folkhälsa och hållbar utveckling följande områden: Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalitet Årsredovisningen innehåller en uppföljning av de insatser och aktiviteter som genomförts för att uppfylla inriktningen i verksamhetsplanen. Rådet bär på en speciell möjlighet att utveckla samverkan mellan aktörer inom Västra Götalandsregionen och Tjörns kommun. På en rad olika områden har detta också skett under Insatserna kring föräldrastöd, Hela Tjörn i rörelse samt Mötesplats Tjörn har skett i nära samverkan med Västra Götalandsregionen. Under 2011 har två konkreta effekter uppmärksammats kring föräldrastöd. Utifrån satsningar som gjorts med bland annat ÖPP (Örebro prevention program) kan konstateras att mer än 60 procent av eleverna i årskurs 9 aldrig har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Detta är en positiv utveckling jämfört med tidigare drogvaneundersökningar. I samband med Föräldrastödssamverkan A-Ö har 160 telefonintervjuer genomförts. De uppföljande telefonintervjuer visade att föräldrars kännedom om olika stödjande insatser ökat under projekttiden. Rådet har dessutom under 2011 varit en stödjande funktion kring den barnoch ungdomssatsning, som nu sker i Tjörns kommun. En utveckling av folkhälsosamordnarens uppdragsbeskrivning har varit att ännu tydligare kvalitetsäkra olika folkhälsoinsatser, exempelvis har kunskapssammanställningar gjorts kring stödgruppverksamhet för barn- och ungdomar, samt för barn- och utbildningsförvaltningens arbete med livskunskap. Mest minnesvärt är dock att Tjörns kommun, som den 15 kommunen i Sverige, blev certifierad till en Säker och Trygg kommun. Följande representanter har ingått i Rådet för folkhälsa och hållbar utveckling: Martin Johansens Ordförande kommunstyrelsen Tjörns kommun Johan Söderpalm Vice ordförande HSN 4 Mats Kristensson HSN 4 Annette Wallin Kultur- och fritidsnämnden Reidun Lorentzon Socialnämnden Inger Bergstam Barn- och utbildningsnämnden Inga Olsson Samhällsbyggnadsnämnden Sida 3 (14)
4 2. Inledning Den 3 juni 2010 godkände kommunstyrelsen avtalet för lokalt folkhälsoarbete i Tjörns kommun Enligt avtalet ska Rådet för folkhälsa och hållbar utveckling: Kartlägga och tydliggöra olika folkhälsobehov Skapa forum för framtidsdiskussioner Följa välfärdsutvecklingen bland kommunens invånare Förankra och sprida kunskap om betydelsen av insatser kring trygghet, folkhälsa och hållbarhet Aktivt medverka till arbetsformer utifrån folkhälsa, hållbarhet och trygghet Initiera och stötta olika projekt tillsammans med interna och externa aktörer Skapa förutsättningar för finansiering och säkerställa resurser Initiera insatser utifrån begreppen trygghet, folkhälsa och hållbarhet Följa upp och utvärdera genomförda insatser och projekt Ansvara för budget, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 2.1 Medarbetare och utveckling Rådet har en heltidsanställd folkhälsosamordnare, som organisatoriskt är placerad under kommunstyrelsen med räddningschefen som närmast överordnad. Under året har ordinarie folkhälsosamordnare delvis varit föräldraledig. Vikarierande folkhälsosamordnare har även varit samordnare för det kommunövergripande föräldrastödsprojektet finansierat av Folkhälsoinstitutet. Beträffande fortbildning har folkhälsosamordnaren slutfört sin examen vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Folkhälsosamordnaren har även deltagit i fortbildning som arrangerats av Tjörns kommun, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen samt Folkhälsoinstitutet. Ett viktigt led i rådets arbete är att fånga upp kunskap och metoder från andra kommuner. Folkhälsosamordnaren ingår därför i det nätverk som finns i Göteborgsregionen. Regelbundna träffar arrangeras även med drogsamordnare och folkhälsosamordnare i Stenungsunds och Orusts kommun. Ett speciellt viktigt nätverk under 2011 har varit föräldrastödsprojektet, där kommunerna inom hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (HSN 4) utvecklat ett unikt erfarenhetsutbyte. Uppdraget för folkhälsosamordnare är att skapa ekonomiska förutsättningar för utvecklingsarbete kring folkhälsa, hållbar utveckling och trygghet. Utgångspunkten för olika externa ansökningar är alltid, att förstärka arbetet utifrån rådets prioriterade områden. Under 2011 har rådet beviljats medel eller varit delaktig i följande ansökningar: Sida 4 (14)
5 kr från HSN 4 för fortsatt delfinansiering av Mötesplats Tjörn. Beslut kring ansökan kommer i januari kr från länsstyrelsen för utvecklat arbete kring våld i nära relationer. Projektet förvaltas av socialförvaltningen i Tjörns kommun kr för att utveckla idén om en Hjälpmedelsbyrå vid Mötesplats Tjörn. Projektet har förvaltats av socialförvaltningen kr från Folkhälsoinstitutet för fortsatt arbete med Skolfam. Projektet förvaltas av barn- och utbildningsförvaltningen Tjörns kommun kr från länsstyrelsen för att utveckla arbetet med våld i nära relationer i STO-regionen. Medlen förvaltas av socialförvaltningen i Tjörns kommun. 3. Prioriterade insatser 2011 Utifrån nationella, regionala och kommunala inriktningsdokument, samt välfärdsdata prioriterade rådet följande områden inför 2011: Utvärdering Äldre/Anhörigstöd Föräldrastöd Barn och ungdomar Säker och trygg kommun Utgångspunkten för årsredovisningen är den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland och de fyra utmaningarna 1 : Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalitet Respektive utmaning inleds med ett utdrag ifrån Folkhälsopolitiskrapport Den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland antogs av regionfullmäktige den 31 mars Sida 5 (14)
6 3.1 Trygga och goda uppväxtvillkor För barn och ungdomar har många betydande hälsoproblem minskat under de senaste 25 åren. Ett återkommande tema i olika rapporter är dock att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar har ökat. (Folkhälsopolitisk rapport, 2010) Barn- och ungdomssatsningen För att förstärka barn- och ungdomsverksamheten avsatte Tjörns kommun 5 miljoner kronor inför Strategisk samverkansgrupp 2 fick i uppdrag att samordna satsningen, där den högst prioriterade uppgiften var att upprätta en barn- och ungdomsplan. Under november och december 2011 involverades kommunens förvaltningar och bolag i processen. I samband med arbetsplatsträffar ombads personal komma med förslag och synpunkter på vilka prioriteringar och mål de anser ska finnas med i planen. Barn och ungas delaktighet i processen har skett genom aktivt arbete på skolor samt erfarenheterna av de workshops som gjorts i samband med översiktsplanen, Pizzakonventet 3 och framför allt via Lupp-undersökningen (lokalt uppföljning av ungdomspolitiken), som riktade sig till alla ungdomar vid högstadiet och gymnasiet. Rådet och folkhälsosamordnaren har under 2011 varit en stödjande funktion i barn- och ungdomssatsningen Utvecklat föräldrastöd Tjörns kommun har under åren tillsammans med kommunerna Stenungsund, Kungälv, Ale och Öckerö samt Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet ingått i ett nationellt pilotprojekt Föräldrastödssamverkan A-Ö. Under projektet har ett brett kartläggningsarbete genomförts, med bland annat 160 telefonintervjuer, fokusgrupper och seminarium. De uppföljande telefonintervjuer visade att föräldrars kännedom om olika stödjande insatser har ökat under projekttiden. Projektet har även innefattat en rad konkreta insatser, som utveckling av föräldranätverk vid våra grundskolor, skapande av ett gemensamt förslag till upplägg av föräldramöten vid kommunens högstadieskolor, samt utvecklad hemsida och framtagande av folder. 2 I Strategisk samverkansgrupp ingår avdelningschef IFO, verksamhetsområdeschefer inom barn- och utbildningsförvaltningen, räddningschef, chef kultur och fritidscentra, chef Resurscentrum, polis, folkhälsosamordnare, processledare barn- och ungdomskultur samt processledare Strategisk samverkansgrupp. 3 Pizzakonventet genomfördes under höstlovet och innebar kortfattat att ungdomar och politiker över en pizza diskuterade Tjörns framtid. Sida 6 (14)
7 Bildandet av samverkansgruppen kring föräldrastöd har inneburit olika samverkansvinster. MVC och BVC har koordinerat sina överlämningar av föräldragrupper. Via konceptet barn i fokus har förskolan och BVC utvecklat en konkret mötesform kring samverkan. Dessutom har samverkansgruppen genomfört gemensamma och välbesökta föreläsningar. Vidare är en handlingsplan kring det fortsatta föräldrastödet framtagen Drogförebyggande insatser Tobaksförebyggande Stenungsunds och Tjörns kommuner deltog gemensamt i ett nationellt projekt utifrån Statens Folkhälsoinstitutets tobaksuppdrag. Projektet avslutades i januari Under våren genomfördes kompetensutveckling kring motiverande samtal och tobaksförebyggande metodik. Målgruppen för kompetensutvecklingen var barn- och ungdomsarbetare i Tjörns kommun. Motiverande samtal Motivational Interviewing/motiverande samtal (MI) är en strukturerad samtalsmetod som används för att påverka människor till förändring. Med stöd av Länsstyrelsens medel har personal inom barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen utbildats i motiverande samtal. Haschprogrammet Haschprogrammet är en behandlingsmetod för haschmissbrukare. Programmet utgår från Thomas Lundqvist modell Haschguiden. I mars 2011 genomfördes i samverkan med kommunerna Stenungsund och Orust utbildning i haschprogrammet. Målgruppen för utbildningen var personal inom socialförvaltningen och Mini Mia. ÖPP/Effekt Örebro preventionsprogram (ÖPP) är en föräldramötesmetod som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som föräldrar kan agera för att hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. För att kvalitetssäkra programmet träffas presentatörer och rektorer regelbundet för uppföljning. En ny utbildning av presentatörer genomfördes våren 2011 i samverkan med Stenungsund och Mölndal. Med stöd av medel från Länsstyrelsen genomfördes dessutom kompetensutveckling i presentationsteknik för befintliga presentatörer. Totalt finns det 15 presentatörer i Tjörns kommun. På nationell nivå har programmet uppgraderats och döpts om till Effekt. Kunskapssammanställning stödgruppsverksamhet Under hösten 2010 initierades en effektutvärdering av Livbojens verksamhet. Livbojen är en förebyggande insats som vänder sig till barn och ungdomar mellan 7 20 år som har någon i sin närhet som dricker för mycket alkohol, använder droger eller har psykisk sjukdom. Folkhälsosamordnaren har gjort en kunskapssammanställning kring stödgruppsverksamhet. Dessutom har ett Sida 7 (14)
8 uppföljningsverktyg introducerats, där ambitionen är att verksamheten med evidensbaserat stöd ska kunna följa förebyggande effekter. Drogfri skolavslutning För tredje året i rad deltog Tjörns kommun i den regionala kampanjen Störa Langningen. Inför skolavslutningen 2011 samordnades olika insatser; brevutskick till föräldrar, ÖPP-presentationer, nattvandring, fältning samt spridning av kampanjmaterialet Störa Langningen. Drogvaneundersökning 2011 För tredje gången genomfördes våren 2011 kommunens drogvaneundersökning bland samtliga elever vid årskurs 9 på högstadiet. Dessutom genomfördes i samverkan med Nösnäsgymnasiet och Tjörns gymnasieskola en drogvaneundersökning bland samtliga elever i årskurs 2. Resultaten har varit underlag för diskussion i rådet, Strategisk samverkansgrupp samt olika nätverk vid högstadiet och gymnasiet. Att förhindra tillgång till alkohol är en viktig förebyggande faktor. Utifrån satsningar som gjorts med bland annat ÖPP (Örebro prevention program) kan konstateras att mer än 60 procent av eleverna i årskurs 9 aldrig har blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. Detta är en positiv utveckling jämfört med tidigare drogvaneundersökningar Hälsoundervisning Kill- och tjegrupper vid högstadiet DISA (Depression in Swedish Adolescent) är en evidensbaserad metod med syfte att ge tonårstjejer verktyg att hantera stress och förebygga nedstämdhet. DISA-metoden genomförs i årskurs 8 på Tjörn. För att kvalitetssäkra programmet genomfördes återkommande träffar med instruktörer och ansvariga chefer. Med stöd av medel från länsstyrelsen har under 2011 två nya instruktörer utbildats i DISA. När det gäller motsvarande insats för killar har en inventering av olika aktuella metoder sammanställts. Livskunskap I dialog med verksamhetsområdescheferna inom barn och utbildningsförvaltningen beslöts under vintern 2011, att folkhälsosamordnare skulle sammanställa en litteraturstudie kring aktuell forskning om hälsofrämjande skola, livskunskap och social emotionell träning. Med stöd av Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg presenterades rapporten för samtliga rektorer och verksamhetsområdeschefer under hösten. I september arrangerades en utbildningsdag kring hälsofrämjande skola med Birgitta Kimber som föreläsare. Dagen riktade sig mot skolledare, politiker och lärare. Äventyrspedagogik Äventyrspedagogik är ett arbetssätt som använder muntligt berättande och historian som hjälpmedel i lärandet. Hälsa och samarbetsförmåga är också viktiga ingredienser. Folkhälsosamordnaren har under 2011 varit Sida 8 (14)
9 sammankallande kring arbetsgruppen som finns kring äventyrspedagogik i Tjörns kommun. Medel från Säker och Trygg kommun har även använts för stötta utvecklingsarbetet. 3.2 Goda levnadsvanor Ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar svenska samhället minst 120 miljarder kronor per år. Dessa kostnader kan minskas, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av alkohol och tobak samt genom att förebygga skador. (Folkhälsopolitisk rapport, 2010) Skolmats- och äldremåltidsakademin Folkhälsosamordnaren fick i uppdrag av rådet att under 2011 initiera en Äldremåltidsakademi. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har en liknande process pågått under ca två år, kallad Skolmatsakademin. Det övergripande målet med dessa två processer är gemensamt, att konkretisera Livsmedelsverkets rekommendationer. I juni 2011 antog barn- och utbildningsnämnden rapporten Bra mat i förskolan/skolan. I Skolmatsakademin ingår verksamhetsområdeschef barnoch utbildningsförvaltningen, VD Tjörns Måltids AB, samordnande skolsköterska samt folkhälsosamordnare. Gruppen har till uppdrag att följa upp rapportens olika målsättningar. För att förankra insatserna har informationsmaterial sammanställts, som används vid arbetsplatsträffar inom barn- och utbildningsförvaltningen. När det gäller Äldremåltidsakademin är arbetet inlett och kommer få allt tydligare konturer under Hela Tjörn i rörelse 2011 Målet med Hela Tjörn i rörelse är att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Konceptet innebär att Tjörns kommun i samverkan med Tjörns Vårdcentral och Västsvenska Idrottsförbundet samordnar och marknadsför en gemensam prova på helg i september. Vid årets upplag deltog tio stycken aktörer. Konceptet innebär även att vara en stödjande funktion i det vardagliga arbetet: I samverkan mellan Skärhamns IK, Skärhamns Bordtennisklubb och Skärhamns skola genomfördes i januari olika prova på dagar. I samverkan Tjörns ridklubb och Rönnängs IK arrangerades under hösten dagar med syfte att rekrytera nya målgrupper. Tjörn deltog även i den nationella uppmärksamhetsveckan kring ett Friskare Sverige. Som exempel arrangerades en mässa för äldre kring hälsa och livsstil. Vid kommunens skolor ordnades en rad olika aktiviteter, tipspromenader, prova på aktiviteter, föreläsningar för föräldrar och elever. Sida 9 (14)
10 3.3 Jämlika och jämställda livsvillkor Personer med låg utbildning eller låg inkomst har kortare medellivslängd och uppger en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Kvinnors självrapporterade hälsa är generellt sämre än mäns, medan män har kortare medellivslängd än kvinnor. Personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund rapporterar också en sämre hälsa än den övriga befolkningen.(folkhälsopolitiskrapport 2010) Säker och trygg kommun Den 17 september 2011 certifierades Tjörns kommun utifrån WHO s kriterier till en Säker och Trygg kommun. Tillsammans med medborgare och medarbetare har Tjörns kommun i ansökan valt att fokusera på fem områden. Barn och ungdomar Drogförebyggande insatser Trygghetsinsatser (allmänna och äldre) Trafikfrågor Insatser för medarbetare i Tjörns kommun Folkhälsosamordnaren har samordnat författandet av ansökan Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem som Tjörns kommun har tagit på allvar. Under 2010 och 2011 har arbetet intensifierats med projektstöd av Länsstyrelsen med ett flertal olika insatser. En samordnare har projektanställts tillsammans med Orust kommun för att utveckla arbetet. Under 2011 har det framför allt fokuserats på att öka kunskapen om våld i nära relationer inom äldreomsorgen och avdelningen funktionshinder. Basutbildningar för personal inom avdelningen funktionshinder har genomförts och föreläsning med temat våld i nära relationer med fokus på äldre och funktionshindrade har anordnats. Inom ramen för projektet håller riktlinjer för dessa målgrupper att arbetas fram. En annan viktig del i projektet har varit att planera insatser för män som utövar våld. Personalen på krismottagningen i Stenungsund har genomgått Per Isdals gruppledarutbildning Alternativ till våld för att kunna erbjuda gruppbehandling för män som utövar våld i kommunerna Stenungsund, Tjörn och Orust. Gruppbehandlingen förväntas starta under våren Sida 10 (14)
11 Det arbetet som ha påbörjats tidigare i projektet med att kunna erbjuda våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld stöd och hjälp har fortsatt. Barn och ungdomar kan erbjudas stödsamtal och familjer som lever med våld kan erbjudas stöd på Familjecentrum. Arbetet med våld i nära relationer har varit en viktig del i certifieringen av en Säker och Trygg kommun där också kommuninvånarna har informerats om vilken stöd och hjälp det går att få om man är utsatt för våld Amen-samtal Är ett försök att möta den moderna människans sökande efter mening, identitet och sammanhang. Samtalen genomförs i samverkan med Nordiska Akvarellmuseet, Sensus, Tjörns kommun och Svenska kyrkan. Våren 2011 genomfördes tre Amen-samtal med Vincent Dahlbäck, Ann Heberlein och Lena Sundström. Temat var En resa mot mörkrets hjärta - estradsamtal om ondska och godhet. 3.4 Åldrande med livskvalitet Äldre blir en allt större andel i befolkningen och då blir det också viktigare med hälsofrämjande insatser under hela livet för att öka möjligheterna till oberoende och en god livskvalitet. Det är viktigast att satsa på de fyra hörnpelarna för äldres hälsa: social gemenskap och delaktighet, meningsfullhet och känslan av att vara behövd, goda matvanor samt fysisk aktivitet (Folkhälsopolitiskrapport 2010) Mötesplats Tjörn och Nätverket Äldre Kan Mötesplats Tjörn delfinansieras av Västra Götalandsregionen och Tjörns kommun. Under 2011 presenterades resultaten av den utvärdering som beställts av HSN 4. Utvärderingen visade att Mötesplats Tjörn besöks av äldre personer, där en majoritet av dessa bor ensamma. Orsaker till engagemanget vid Mötesplats Tjörn dominerades av en önskan om social gemenskap, men också att helt enkelt ha det trevligt. Hela 82 procent tyckte at det var bra att det fanns en mötesplats som man kunde besöka utan att engagera sig i några aktiviteter. Störst betydelse tycks Mötesplats Tjörn ha haft för den sociala gemenskapen. Varannan uppgav att verksamheten inneburit att de hade fått nya vänner och nu kände sig mindre ensamma. En framgångsfaktor har varit att Mötesplats Tjörn utgår från det främjande perspektivet. Dessutom har bildandet av nätverket Äldre Kan haft en betydelsefull funktion för samverkan mellan olika ideella organisationer. I Sida 11 (14)
12 nätverket ingår representanter från Tjörns samtliga pensionärsorganisationer, anhörigföreningen, Svenska kyrkan, handikapporganisationer samt Röda Korset. Tillsammans har nätverket anordnat cirklar och föreläsningar. Sammankallande är kommunens folkhälsosamordnare samt anhörigkonsulenten vid Mötesplats Tjörn Hjälpmedelsbyrån Målsättningen med projektet kring Hjälpmedelsbyrån har varit att: Öka spridningen av information om och ge kunskaper om enkla ny teknik/enkla vardagshjälpmedel till äldre och anhöriga. Under projekttiden har det färdigställts en visningsmonter för enkla vardagshjälpmedel, som placerats på Mötesplats Tjörn. På försök har en IPPI placerats ut bland några utvalda äldre på Tjörn. IPPi är en dosa med tillhörande enkel fjärrkontroll som kopplas till den egna tv-apparaten. Med hjälp av dosan kan man ta emot text, bild och ljudmeddelanden samt rörlig bild och e-postmeddelanden direkt till sin tv-apparat. Anhöriga, vänner och servicegivare kan skicka meddelanden från en mobiltelefon eller över internet till IPPI-användaren. 7. Diskussion Rådet ska, enligt avtalet, kartlägga och tydliggöra olika folkhälsobehov i Tjörns kommun. Vid rådet i november arrangerades ett seminarium kring hälsoläget bland barn och ungdomar, där bland annat folktandvårdens chef samt primärvårdschefen gav sin syn på behov och framtida utmaningar. En utveckling av folkhälsosamordnarens uppdragsbeskrivning har varit att ännu tydligare kvalitetsäkra olika folkhälsoinsatser, exempelvis har kunskapssammanställningar gjorts kring stödgruppverksamhet för barn- och ungdomar, samt barn- och utbildningsförvaltningen arbete med livskunskap. Rådet bär på en speciell möjlighet att utveckla samverkan mellan aktörer inom Västra Götalandsregionen och Tjörns kommun. På en rad olika områden har detta också skett under Insatserna kring föräldrastöd, Hela Tjörn i rörelse samt Mötesplats Tjörn har skett i nära samverkan med Västra Götalandsregionen. Noterbart när det gäller arbetsformer är att rådets representanter nu även har tillgång till en gemensam databas, där alla handlingar finns samlade och möjlighet till diskussionsforum. På uppdrag av HSN4 genomförde Ernst & Young under hösten 2010 en revision, där syftet var att belysa samverkan mellan rådets aktörer, vilka förväntningar som finns på verksamheten, samt på vilket sätt folkhälsoråden följer upp arbetet som bedrivs. Den kritik som framkom i revisionen har följts upp under 2011: Sida 12 (14)
13 Folkhälsoavtalet presenterades vid rådets första möte. I protokollen har det tydliggjorts vilka uppdrag rådet formulerat till folkhälsosamordnarna. I samband med rådsmötena har den externa finansieringen återkommande synliggjorts. Arbetet med ansökan kring Säker och Trygg kommun och barn- och ungdomsplan har inneburit att strukturen kring folkhälsoarbete genomlysts och analyserats. Förhoppningsvis har dessa processer medverkat att folkhälsoarbetet inte är lika personbundet, något som poängterades i revisionen. Utifrån de nationella, regionala och kommunala inriktningsdokument har rådet prioriterat följande områden inför 2012: Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Jämlika och jämställda livsvillkor Åldrande med livskvalitet Utvärdering 8. Budgetredovisning Intäkter 2011 Kommunbidrag Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen och övriga bidrag Totalt: kr kr kr kr 8.2 Kostnader Personalkostnader Utbildningar Föreläsare Bidrag till föreningar, stiftelser och kommuner Övriga verksamhetskostnader Interna kostnader Totalt: Resultat kr kr kr 6000 kr kr kr kr kr En viktig notering är att kr periodiseras över till 2012 avseende pågående projekt och beviljade medel från länsstyrelsen. Sida 13 (14)
14 Sida 14 (14)
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Årsredovisning för Rådet för folkhälsa/hållbar utveckling 2012
Årsredovisning för Rådet för folkhälsa/hållbar utveckling 2012 Räddningschef Carl-Ian Bissmark Folkhälsosamordnare Johan Sjöholm Datum: 2013-01-04 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Sammanfattning...
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet i Tjörns kommun Kommunkansliet Ann Karlsson Tjörn Möjligheternas ö
Verksamhetsplan för folkhälsoarbetet i Tjörns kommun 2015 Kommunkansliet Ann Karlsson 2014-11-30 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Folkhälsoarbete i Tjörns kommun 6 1.1 Rådet för hälsa och hållbar utveckling...
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2017 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Handlingsplan Förälder på Tjörn - Föräldrastöd
Handlingsplan Förälder på Tjörn - Föräldrastöd Datum: 2012-07-16 Tjörn Möjligheternas ö Sammanfattning Med begreppet föräldrar avser vi vårdnadshavare och andra viktig vuxna i barn och ungdomars närmiljö.
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81
Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...
Strategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Folkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Verksamhetsplan 2016
LYSEKILS KOMMUN Verksamhetsplan 2016 För folkhälsoarbetet i Lysekils kommun Folkhälsopolitiska rådet Verksamhetsplanen utgår från folkhälsoavtal mellan Lysekils kommun och hälso- och sjukvårdsnämnd norra
Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Folkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun
Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet
Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan
Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust
Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 13.15 Beslutande Övriga deltagande Ledamöter Lars-Åke Gustavsson Inga Göransson Gunilla Josefsson Agneta Gustavsson, Lena
Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
PROTOKOLL. Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00
Plats och tid ande Aleväv, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra HSN
Folkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2013 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Folkhälsa i Angered NOSAM
Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En
Vad styr våra prioriteringar?
Vad styr våra prioriteringar? Nationellt: Folkhälsomålet med prioriterade målområden Regionalt: Vision och Folkhälsopolitisk policy med sex utmaningar samt avtal med HS Vision 2025 Uppdrag och mål i Borås
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15
Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun
Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2020 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Bollebygds kommun Verksamhetsplan för gemensamt folkhälsoarbete Kommunen tar årligen fram en verksamhetsplan
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-11-23
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2011-11-23 Datum: Onsdagen 23 november 2011 Tid: Kl 13.15-16.30 Plats: Kommunhuset, Kompassen Beslutande: Övriga närvarande Lillemor Arvidsson (m) ordf (KS) Lars-Göran Berg,
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Verksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011
1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD
GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...
Ett socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet Mellan. HSN och Kommun
Verksamhetsberättelse för det gemensamma folkhälsoarbetet 2014 Mellan HSN och Kommun 1 Bakgrund Verksamhetsberättelsen innehåller en uppföljning av de insatser som finansierats av folkhälsomedel i enlighet
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018
Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger
Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun
Folkhälsoplan 2019 Folkhälsorådet Hjo kommun Inledning Folkhälsoarbetet handlar om att med fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ett
Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN
Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN Driver kommunen/stadsdelen något våldsförebyggande arbete? Namn Antal % 14 100 Nej 0 0 Total 14 100 Svarsfrekvens 100% (14/14) Vilken
Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby
Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s
DNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA Hälsa, en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA. God Folkhälsa, ett mål för samhället
VERKSAMHETSLAN 2012 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA Hälsa, en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA God Folkhälsa, ett mål för samhället Nationella folkhälsomålet med de elva målområden Skydd mot smittspridning
Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun
Plan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak i Lunds kommun 2019-2020 1 Innehållsförteckning Inledning...2 En nationell strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2020...2 En plan för ANDT-arbetet
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 7 december 2017
Plats och tid Samhällsarbete Bifrost, torsdag 7 december kl 8.30-12.00 ande ledamöter Merjem Maslo (M), Mölndals stad, ordförande 18 Marianne Ahlborg (L), Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande 19-24
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2015 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete En god hälsa på lika villkor s. 3 Folkhälsorådet i Härryda kommun s. 3 Folkhälsoinsatser 2015 s. 4 1 s. 4 Alla Härrydabor har
Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN
Rapport UPPFÖLJNING AV MÅLDOKUMENT FOLKHÄLSOARBETE ULRICEHAMNS KOMMUN 2012-2016 2017-03-09 Ulricehamns kommun Beredningen för välfärd Maria Winsten Beredningssekreterare [Klicka och skriv ditt namn] [Klicka
Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:
Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom
Information om Årsbokslut 2012, Degerfors
Tjänsteskrivelse 2013-02-12 Handläggare: Madelene Hedström FHN 2013.0007 Information om Årsbokslut 2012, Degerfors Sammanfattning Folkhälsoförvaltningen har upprättat ett årsbokslut för Folkhälsonämnden
Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2016-2018 Töreboda kommun 2017-01-12 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSORÅDET
Plats och tid Bildhuggaren, kl. 9.00 11.40 ande Rolf Eriksson (S) ordf. Kommunstyrelsen Lars Glad (M), vice ordf. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Bengt Andersson (C) Janeric Dahlin (FP) Alda Danial FP)
Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Koncernkontoret Avdelningen för folkhälsa och miljö S KAN E. Till Kommunstyrelsen Kommunala folkhälsosamordnare-/strateger
Avdelningen för folkhälsa och miljö Ann-Christine Lundqvist Strateg folkhälsa 044-309 32 38 Ann-christiine.lundkvist@skane.se ERBJUDANDE OM SAMVERKANSMEDEL Datum 2012-01-20 REGIOIlleh N S KAN E 1 (2) Till
Nationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 13 oktober 2017
Plats och tid Stadshuset, rum 314 fredag 13 oktober kl 8.30-11.45 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Marianne Ahlborg (L), Hälso- och sjukvårdsnämnden Merjem Maslo (M),
Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
SSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FOLKHÄLSORÅDET 2012 Innehåll Beskrivning av verksamheten s. 3 Folkhälsoplanerarens uppdrag s. 3 Insatser 2012 s. 3 Mål 1: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018
Plats och tid Stadshuset, fredag 20 april kl 9.00-12.00 Beslutande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 v ordförande Anna-Lisa Hellsing (L), Mölndals
Datum Sara Gyllenberg, Folkhälsostrateg. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
:- 1(8) Plats och tid Sammanträdesrum Majberget, kommunkontoret i Bengtsfors, klockan 13.00- Beslutande Ledamöter Ledamöter Per Eriksson (S) ordförande, kommunstyrelsen, Bengtsfors kommun Kenneth Carlsson
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Utbildningar och aktiviteter 2013
Utbildningar och aktiviteter 2013 Coachning Vi erbjuder personligt stöd till skolledare och chefer inom förskolan i trygghetsarbetet genom coachning. Målgrupp: Skolledare och chefer inom förskolan, pelle.matton@gavle.se
Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-