Formaldehyd. En kunskapssammanställning och riskbedömning
|
|
- Ingrid Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Formaldehyd En kunskapssammanställning och riskbedömning Rapport 5399 september 2004
2 Formaldehyd En kunskapssammanställning och riskbedömning Lars Barregård, professor, överläkare Gerd Sällsten, docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Avdelningen för Yrkesmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg NATURVÅRDSVERKET
3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN X ISSN Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation
4 Förord Naturvårdsverket erhöll som ett deluppdrag Nya delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft i samband med Uppdrag åt Naturvårdsverket med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen ett sextonde miljökvalitetsmål m.m. I uppdraget ingick att göra nya riskbedömningar och om det är lämpligt att utveckla delmål och underlag för fastställande av miljökvalitetsnormer för benso(a)pyren, 1,3-butadien, formaldehyd och partiklar (PM 10 och PM 2,5). Redovisningen av huvuduppdraget har skett den 31 december 2003 medan den del som behandlar formaldehyd har redovisats i samverkan med Socialstyrelsen den 15 juni Föreliggande underlagsrapport om formaldehyd, som beskriver halter och exponering för formaldehyd i Sverige samt innehåller en riskbedömning för allmänbefolkningen, har tagits fram av Lars Barregård och Gerd Sällsten vid, Avdelningen för Yrkesmedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Stockholm september
5 4
6 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 Summary 6 Bakgrund 7 Allmänt om formaldehyd 7 Allmänbefolkningens exponering för formaldehyd och halter i inomhus och utomhusmiljö 8 Exponering för formaldehyd 9 Halter inomhus i bostäder 10 Halter i utomhusmiljö 11 Hälsorisker 13 Irritation av ögon och slemhinnor i luftvägar 13 Cancer 14 Riskbedömning utifrån exponering i Sverige 16 Referenser 17 5
7 Sammanfattning Studier från senare år på ett par hundra slumpmässigt valda individer i Sverige visar att normala exponeringsnivåer i allmänbefolkningen är µg/m 3. Cirka 5 % av befolkningen kan förväntas ha en genomsnittlig exponeringsnivå över 50 µg/m 3, men osäkerheten är stor om andel med höga nivåer. Avgörande för exponeringsnivåerna är halterna inomhus i bostäder, med medianvärden kring 25 µg/m 3. Genomsnittshalterna i villor är betydligt högre än i lägenheter. Utomhushalter av formaldehyd ligger kring 3 µg/m 3. Irritativa effekter uppträder vid lufthalter kring 300 µg/m 3. Det är sannolikt att känsliga personer kan få besvär redan vid lägre halter, t.ex. i vissa bostäder, men underlag för en kvantifiering saknas. Formaldehyd är cancerframkallande i djurexperiment (fr.a. näsa) och sannolikt cancerframkallande för människa. Det krävs sannolikt en skadad nässlemhinna för cancer i näsepitel vid exponering för formaldehyd i gasfas. Därför kan cancerrisken anses vara försumbar så länge exponeringsnivån är lägre än den, där irritativa effekter uppstår. Risken för cancer vid exponering för formaldehyd på partiklar är oklar. Summary In recent years, studies of some two hundred randomly selected individuals in Sweden show an exposure level of µg/m 3 formaldehyde in the general population. Approximately 5 % of the population can be expected to have exposure levels exceeding 50 µg/m 3 but there is great uncertainty regarding the number of people with high exposure. The key factor that determines exposure is the indoor concentration at home, where the median level is about 25 µg/m 3. The average concentration in private houses has been shown to be considerably higher than in flats. Outdoor concentration of formaldehyde is 3 µg/m 3 approximately. Irritant effects appear at air concentrations of about 300 µg/m 3. Sensitive persons are likely to get symptoms at even lower concentrations, but quantitative data are missing. Formaldehyde has been shown to be carcinogenic in animal experiments (nasal cancer) and is probably carcinogenic to humans. It is likely that damage or cell proliferation of the nasal epithelium is a prerequisite for cancer from gas phase formaldehyde. Therefore, the risk of cancer can be assumed negligible as long as the exposure is below irritant levels. The risk of cancer caused by exposure to formaldehyde on particles is unclear. 6
8 Bakgrund Avdelningen för Yrkesmedicin, Göteborgs universitet har på uppdrag av Socialstyrelsen och Naturvårdsverket gjort denna kunskapssammanställning och riskbedömning avseende formaldehyd. Enligt uppdraget skulle rapporten omfatta dagens kunskapsläge om formaldehydkällor samt formaldehydhalter inom- och utomhus den exponering människor utsätts för hälsoeffekter av formaldehyd relevanta för Sverige riskbedömning för formaldehyd till följd av befolkningens exponering Sammanställningen och bedömningen skulle utgå från IPCS rapport om formaldehyd (WHO 2002). Yrkesexponering omfattades inte av uppdraget. Allmänt om formaldehyd Formaldehyd (CH 2 O, CAS-nr ) är vid rumstemperatur en färglös gas. Den är brännbar, mycket reaktiv och polymeriseras lätt. Formaldehyd är lättlösligt i vatten, alkohol och andra polära lösningsmedel. Formaldehyd bildas primärt i samband med förbränning av organiskt material genom naturliga och mänskliga aktiviteter. Formaldehyd bildas även sekundärt vid oxidation av flyktiga organiska ämnen i atmosfären. Formaldehyd framställs industriellt genom oxidation av metanol och används som substans vid framställning av spånskivor, MDF-board, plywood, hartser av fenol, urea och melamin, alkydhartser, syntetiska smörjmedel m.m. Formaldehyd används som konserveringsmedel och desinfektionsmedel i en mängd olika produkter däribland även i kosmetika och födoämnen (WHO 2002). Människor exponeras för formaldehyd bl.a. från cigarettrök, bilavgaser, emissioner från byggnadsmaterial, möbler, vattenbaserade färger och textilier. En annan inomhuskälla är matlagning och eventuell öppen eld. 7
9 Allmänbefolkningens exponering för formaldehyd och halter i inomhus och utomhusmiljö Detta avsnitt beskriver främst allmänbefolkningens exponering för formaldehyd i Sverige. I vissa fall görs även jämförelse med resultat från liknande studier från andra länder. Människor vistas till stor del inomhus i bostaden, på arbetsplatser eller andra lokaler samt utomhus främst i samband med transporter eller fritidsaktiviteter. Vistelsetiden inomhus uppgår till i genomsnitt cirka 90 % och cirka % utgörs av vistelse inomhus i bostäder. Halter i vår inomhusmiljö spelar därför en stor roll för människors genomsnittsexponering för formaldehyd (WHO 2000, Gustafson 2004). För andra ämnen kan bidraget från utomhusmiljön bli betydande, trots en kort exponeringstid, om halterna utomhus är väsentligt mycket högre än inomhushalterna. Detsamma gäller om utomhushalterna är högre och man vistas utomhus en stor del av dygnet. Det är dock en liten andel av allmänbefolkningen som till övervägande del vistas utomhus. Individers exponering för formaldehyd och andra flyktiga kolväten har tidigare undersökts i relativt liten omfattning. Under senare år har undersökningar av allmänbefolkningens formaldehydexponering dock skett inom den hälsorelaterade miljöövervakningen, som bedrivs av Naturvårdsverket i samråd med Socialstyrelsen, ( i Göteborg, Umeå, Stockholm och Malmö (Sällsten 2001, Modig 2002, Kruså 2003, Friman 2004). I Göteborg undersöktes även halterna inomhus (sovrum) och utanför bostaden. I samtliga städer undersöktes bakgrundshalten vid en centralt placerad stationär mätstation och i några fall undersöktes halten i gatunivå vid en stationär mätpunkt. I alla fyra städerna har mätningarna skett på 40 slumpvis utvalda individer under en veckas provtagningstid per individ med diffusionsprovtagare (GMD respektive UmeX provtagare). Samtliga prover har analyserats vid Arbetslivsinstitutet i Umeå. Mätningarna gjordes under perioder om vardera knappt två månader. Förutom ovanstående undersökningar har formaldehydexponering även studerats i Hagfors med samma mätförfarande hos boende i ett fjärrvärmeområde och ett område med en hög andel vedeldning (Loh 2001). I en nyligen genomförd studie utfördes mätningar enbart på boende i vedeldningsområdet med en mättid på ett dygn (Gustafson 2003). I slutet av 1990-talet studerades formaldehydexponeringen under ett dygn med diffusionsprovtagare (GMD) för personer boende i Västerbotten (Lindahl 1999) och i Borås samt Göteborg (Sällsten 1999). Resultaten från undersökningarna i Göteborg och Borås har vidarebearbetats och är under publicering (Gustafson 2004). I redovisningen har en upptagshastighet på 25 ml/min använts för endygnsmätningar och 20 ml/min för veckomätningar. Resultaten som presenteras kan därför i vissa fall skilja sig något från redovisade siffror i rapporterna. 8
10 Förutom ovanstående undersökningar av personburen exponering har man i Uppsala 1998 undersökt formaldehydhalter inomhus (sovrum) och utomhus för 27 bostäder (Saki 2004). Mätningarna utfördes med diffusionsprovtagare under ett dygn. Provtagaren var av en annan typ än den som använts i miljöövervakningen. I en tidigare studie undersöktes halterna i 88 bostäder genom aktiv provtagning med adsorbent innehållande samma reagens som vid undersökningarna i miljöövervakningen (Norbäck 1995). En rikstäckande undersökning av inomhushalten i bostäder gjordes i början av 1990-talet inom ELIB- undersökningen där formaldehydhalten mättes under en månad med diffusionsprovtagare (GMD) i 200 bostäder (Stridh 1991). Exponering för formaldehyd I tabell 1 redovisas samtliga resultat från de personburna mätningar som utförts i Sverige under senare år. Tabell 1. Resultat från personburna mätningar av exponeringen för formaldehyd (µg/m 3 ). Ort dygn N medelvärde median range referens Göteborg/ Borås ,1-566* Gustafson 2004 Göteborg se ovan Umeå Modig 2001 Stockholm Kruså 2003 Malmö Friman 2004 Hagfors Loh 2001 Hagfors Gustafson 2003 Västerbotten ** 9-41 Lindahl 1999 * hög exponering pga. yrkesmässig exponering ** geometriskt medelvärde Allmänbefolkningens exponering för formaldehyd är relativt snarlik i de olika orterna. Genomsnittshalten för samtliga personer utan yrkesmässig exponering i Göteborg och Borås (N=63) var 28 µg/m 3 (geometriskt medelvärde 24,5 µg/m 3 ). 95-percentilen för långtidsexponering har uppskattats till 53 µg/m 3 efter korrigering för inverkan av inomindivid-variationen. 9
11 I flera av studierna (Göteborg, Borås, Umeå och Stockholm) fann man att individer som bor i villor har en högre exponering jämfört med personer som bor i lägenheter. Även halterna inomhus är högre, se avsnittet nedan Halter inomhus i bostäder. Den något lägre exponeringsnivån i Stockholm kan bero på att andelen personer som bodde i enfamiljshus var lägre jämfört med i de andra studierna. De uppmätta exponeringsnivåerna i Sverige är likvärdiga med de man funnit i andra länder som Frankrike, Finland och USA (Gonzales-Flesca 1999, Jurvelin 2001, Kinney 2002). I den sistnämnda studien fann man klart högre exponeringsnivåer under sommartid jämfört med vintern. Flertalet av de svenska undersökningarna har skett under vinterhalvåret. Det vore önskvärt med en studie där den personliga formaldehydexponeringen undersöks vid olika tidpunkter på året för att bättre kunna skatta populationens genomsnittliga årsmedelvärde. Detta bör kunna ske genom självadministrerad insamling av mätdata från slumpvis utvalda individer i landet vid upprepade tillfällen. Halter inomhus i bostäder I tabell 2 redovisas halter i inomhusmiljön i bostäder i Göteborg och Borås (1999), Göteborg 2000, Hagfors (2000, 2003) samt i Uppsala (1995, 1998). Mätningarna har huvudsakligen utförts i sovrum med provtagningsperioder på ett dygn eller sex dygn. Tabell 2. Formaldehydhalter inomhus i sovrum (µg/m 3 ). Ort dygn N medelvärde median range Göteborg/ Borås ,9-58 Göteborg ,6-120 Hagfors <3-118 Hagfors Uppsala 0, <5-110 Uppsala ,3* * geometriskt medelvärde (GSD=1,5) De halter som uppmätts inomhus visar snarlika nivåer inomhus i Hagfors (Loh 2001, Gustafson 2003), Göteborg och Borås (Sällsten 1999, 2001, Gustafson 2004). I Uppsala finns två undersökningar som visar klart olika haltnivåer. Författarna anger ingen förklaring till skillnaden (Saki 2004). 10
12 Vid undersökningarna i Göteborg fann man signifikant högre halter i enfamiljshus jämför med i flerfamiljshus (Gustafson 2004) och liknande resultat fann man även i den senaste undersökningen i Uppsala (Saki 2004). Medianhalterna i Göteborg och Borås var nästan dubbelt så höga i enfamiljshus som i lägenheter; vid mätningar under ett dygn: median 34 mot 18 µg/m 3 och vid mätningar under sex dygn: median 47 mot 25 µg/m 3 (Gustafson 2004). Även i ELIB-undersökningen fann man dubbelt så höga halter i enfamiljshus jämfört med flerfamiljshus (Stridh 1991). Halterna som anges i rapporten är dock sannolikt för låga då upptagshastigheten visat sig sjunka med längre provtagningstid för den aktuella provtagaren. Genomsnittshalterna i bostäderna är högre än individernas genomsnittsexponering både i undersökningarna år 2000 i Göteborg (Sällsten 2001, Gustafson 2004) och i Hagfors (Loh 2001). Liknande inomhushalter som i Sverige har rapporterats i två studier från Frankrike och inomhus under sommartid i en studie från USA. Inomhushalterna var i dessa studier i genomsnitt µg/m 3 (Gonzales-Flesca 1999, Clarisse 2003, Kinney 2002). Ett positivt samband mellan den maximala utomhustemperaturen och formaldehydhalten i bostäder har påvisats (Clarisse 2003). Halter i utomhusmiljö I Göteborg undersöktes formaldehydhalterna utanför bostaden hos 20 individer och visade en medianhalt på 4 µg/m 3 med ett 95 % konfidensintervall på 3,3 till 4,5 µg/m 3 (Gustafson 2004). Förhållandet mellan uppmätta inomhushalter och utomhushalter gav en kvot på 8,3 (median). I Uppsala erhölls en lägre utomhushalt utanför bostäderna (Saki 2003). Formaldehydhalterna i urban bakgrund ligger i de olika undersökningarna på cirka 3 µg/m 3, se tabell 3. Snarlika eller något högre nivåer uppmättes samtidigt i gatunivå i Stockholm och Umeå (Kruså 2003, Friman 2004) respektive utmed E4 i Umeå (Modig 2002). I Hagfors uppmättes liknande halter i ett område med hög andel vedeldning (Gustafson 2003). I Stockholm gjordes samtidigt mätning i ett villaområde i Huddinge, cirka 10 km från Stockholms centrum, vilken visade en något lägre halt, 1,8 µg/m 3 (Kruså 2003). De stationära mätningarna utomhus utfördes under en period av 5 till 7 veckor på vardera orten. 11
13 Tabell 3. Formaldehydhalter i utomhusmiljö (µg/m 3 ). Ort urban bakgrund gatunivå utanför bostäder median range median range median range Göteborg 3,2 1,1-5,6-4,0 <0,6-5,2 Umeå 3,0 1,8-4,6 3,5* 3,0-4,0 - Stockholm 2,5 1,5-3,0 3,2 2,3-5,5 - Malmö 3,0 2,0-3,0 3,0 2,0-3,0 Hagfors 3,1** 2,0-6,0 Uppsala - - 1,3*** *Mätning invid E4 **I område med vedeldning ***geometriskt medelvärde (GSD=1,8) De utomhushalter som uppmätts i Sverige är snarlika de man funnit i Frankrike, Finland och USA under senare år (Gonzales-Flesca 1999; Jurvelin 2001; Kinney 2002). Relationen mellan inomhus- och utomhushalter i Sverige är likartad med vad man funnit i studien i USA (Kinney 2002) men lägre än vad man fann i Finland (Jurvelin 2001). 12
14 Hälsorisker Formaldehyd är som nämnts ovan vattenlösligt och absorptionen anses vara 100 % i övre luftvägar (näsa, svalg, luftstrupe och grövre luftrör). Därför når formaldehyd i gasfas i liten utsträckning de nedre luftvägarna. Formaldehyd metaboliseras till format (myrsyra) och koldioxid, men binds också till proteiner och nukleinsyror. Formaldehyd bildas också i den normala metabolismen. Eliminationen sker genom att metylgrupper inkorporeras i andra molekyler eller genom koldioxid som andas ut eller elimineras via njuren tillsammans liksom format. På grund av deposition i övre luftvägar och snabb metabolism har man, även vid formaldehydhalter på flera mg/m 3, inte kunnat påvisa någon ökning av formaldehydhalter i blod (WHO 2002, Wibowo 2003). Irritation av ögon och slemhinnor i luftvägar Vid ökande formaldehydhalter uppträder för de flesta människor först ögonirritation, därefter luktförnimmelse och sedan irritation i näsan (WHO 1989). I ett antal experimentella studier har friska försökspersoner exponerats för formaldehyd vid olika koncentrationer. De lägsta nivåer där en ökning av ögonirritation kunde påvisas var 0,29 mg/m 3 (Andersen 1983; citerad i Wibowo 2003), men man såg en tillvänjning, med minskade besvär efter några timmar. Tröskeln varierade för olika personer. Vid 0,29 mg/m 3 hade 3/16 ögonirritation, men 10/16 märkte inga besvär efter 5 timmar i 0,97 mg/m 3. I en annan experimentell studie sågs hos 20 individer efter 2 timmars exponering för 0,48 mg/m 3 en övergående subjektiv irritation i näsan samt objektiva fynd i form av ökning av inflammatoriska (eosinofila) celler och äggviteämnen (albumin och totalprotein) i nässköljvätska 4 och 8 timmar efter försöket (Pazdrak 1993). I flera experimentella studier har man undersökt effekten av formaldehyd på bronker och nedre luftvägar genom exponering av astmatiker. Man har använt exponeringsnivåer upp till 3,6 mg/m 3 under upp till 3 timmar utan att se någon sänkning av lungfunktion eller ökad luftvägsreaktivitet. Däremot noterades ovan nämnda irritativa symptom från ögon, näsa och svalg (Witek 1987, Sauder 1987, Harving 1990). I en fältstudie (ej citerad i WHO 2002 eller Wibowo 2003) noterades ett samband mellan uppmätta halter av formaldehyd i bostaden och förekomst av nattlig andnöd hos en blandad grupp (N=47+41) av astmatiker och friska (Norbäck 1995). Ett antal andra tvärsnittsstudier har gjorts av symptom och lungfunktion hos yrkesexponerade. I en tvärsnittsstudie av 99 arbetare i en boardfabrik sågs dock sänkning av lungfunktion över skift och mera luftvägssymptom jämfört med en kontrollgrupp av 165 andra arbetare, trots att formaldehydnivåerna endast var 0,08 0,32 mg/m 3. Dammhalten var i genomsnitt 0,27 mg/m 3 med ganska små partiklar (mmd 2,5 µm) och författarna misstänker att effekten kan bero på att partiklarna fört formaldehyd till de nedre 13
15 luftvägarna (Herbert 1994). I en svensk studie vid tillverkning av formaldehyd med en genomsnittlig exponering av 0,26 mg/m 3 sågs en ökning av symptom från ögon, näsa och nedre luftvägar jämfört med en kontrollgrupp (Vilhelmsson 1992). Sammanfattningsvis talar litteraturen för att irritativa effekter på ögon och övre luftvägar ses vid lufthalter kring 300 µg/m 3. Man kan därefter tillämpa en osäkerhetsfaktor utifrån denna nivå med antagandet att en del individer är känsligare än de mest känsliga i ovan nämnda studier. IMM använde i en utvärdering 1983 en osäkerhetsfaktor om 10 applicerat på irritation hos känsliga individer vid µg/m 3 (Victorin 1998). Man rekommenderade därför en guideline om µg/m 3, vilken också kunde tjäna som lågrisknivå med avseende på cancer. WHO har i en äldre rapport (WHO 1989) angett att irritation av näsa och svalg kan uppkomma redan vid 100 µg/m 3. Utifrån detta har man i sina Air quality guidelines rekommenderat ett guideline value om 100 µg/m 3 för en 30 min period (WHO 2000). Cancer Epidemiologiska studier hos yrkesexponerade har visat varierande resultat och ger sammantaget inget starkt stöd för carcinogenicitet. Exponeringsnivåerna har uppskattats vara 0,1 3 mg/m 3. IARC klassade 1995 formaldehyd som sannolikt cancerframkallande hos människa, baserat på tillräckliga bevis i djurexperiment och bristfälliga humandata (IARC 1995). Vid denna rapports tryckning framkom att IARC i juni 2004 beslutat att reklassificera formaldehyd till grupp 1 (cancerframkallande hos människa). Detta baseras framför allt på starkare epidemiologiskt stöd från yrkesexponerade grupper (personligt meddelande, Roland Grafström, som deltog i IARCs utvärderingsgrupp). Detta ändrar dock inte den riskvärdering avseende svensk allmänbefolkning som återfinns nedan. I djurexperiment (i huvudsak råtta) orsakar formaldehyd cancer i nässlemhinnan vid långtidsexponering. Detta har påvisats i flera studier vid formaldehydkoncentrationer om 12 (som lägst) till 18 mg/m 3 (WHO 2002, Wibowo 2003). Formaldehyd är också genotoxiskt i flera testsystem. Djurexperimenten visar emellertid att långtidsexponering för formaldehyd i de nivåer som orsakar cancer även orsakar kraftiga cellskador i näsepitelet. Cellförändringar (utan cancer) har vid långtidsexponering påvisats vid exponeringsnivåer ner till cirka 2,4 mg/m 3 eller möjligen något lägre (WHO 2002, Wibowo 2003). Vid motsvarande exponeringsnivåer ses DNA-skada på näsepitelet hos råttor. Då man i djurexperiment tycks ha en tröskel med en kraftig stegring av dos-responskurvan vid mg/m 3 (se figur 1), har en expertgrupp inom WHO (WHO 2002) samt en nordisk och en holländsk expertgrupp (Wibowo 2003) dragit slutsatsen att cellskada på näsepitelet krävs för att formaldehyd ska orsaka näscancer. En modell för att skatta risken för cancer i övre luftvägar har redovisats av en arbetsgrupp med representanter för Environment Canada och Health Canada. Modellen base- 14
16 ras i sin tur på en rapport från CIIT (Chemical Industry Institute of Toxicology) Centers for Health Research. CIIT är ett forskningsinstitut, i huvudsak finansierat av den amerikanska kemiska industrin ( Modellen är en traditionell tvåstegsmodell (normal cell initierad cell cancercell) där den kraftiga stegringen i dosresponskurvan vid cellskada/cellproliferation byggts in i modellen. WHO har accepterat den riskkvantifiering som CIIT gjort. Den innebär en ökad cancerrisk för människa om 2,7 x 10-8 vid en formaldehydkoncentration om 120 µg/m 3 (WHO 2002). I Sverige brukar vi ange en så kallad lågrisknivå, som innebär 1 extra cancerfall per personer och livstid (1,0 x 10-5 ). Det innebär att lågrisknivån med avseende på cancer enligt WHO ligger betydligt högre än 120 µg/m 3 och betydligt högre än de nivåer som allmänbefolkningen exponeras för. Figur 1. Tumörförekomst i ett antal djurexperiment (från WHO 2002). Det amerikanska Naturvårdsverket har valt att utgå från de exponeringsnivåer där man i djurexperiment sett tumörer i näsa hos råtta och applicerat sedvanliga säkerhetsmarginaler och extrapoleringar ner till en beräknad unit risk per µg/m 3 formaldehyd. Den bedömningen innebär att risken för cancer hos människa skattas till 1/ vid så låg formaldehydkoncentration som 0,8 µg/m 3. Det innebär att lågrisknivån med avseende på cancer enligt EPA i USA skulle vara 0,8 µg/m 3 eller betydligt lägre än de nivåer som allmänbefolkningen exponeras för (EPA 1989). Enligt vår bedömning är det sannolikt att en cellskada/cellproliferation krävs för att det skall finnas en ökad risk för cancer i näsepitel vid exponering för formaldehyd i gasfas. Risken för cancer vid exponering för formaldehyd på partiklar är oklar. 15
17 Riskbedömning utifrån exponering i Sverige Som framgår ovan är typiska exponeringsnivåer i Sverige µg/m 3. Cirka 5 % av befolkningen kan förväntas ha en genomsnittlig exponeringsnivå över 50 µg/m 3. Den siffran är dock osäker, då den baseras på data endast för Göteborg och Borås (N=64). En samlad analys av mätningarna även från Umeå, Stockholm och Malmö skulle ge en säkrare bedömning och möjligen medge även en skattning av 99-percentilen. Experimentella studier samt vissa tvärsnittsstudier av yrkesexponerade talar för att en viss andel av friska upplever irritativa effekter vid lufthalter kring 300 µg/m 3. Det är sannolikt att det finns en andel av befolkningen som får besvär redan vid lägre halter, t.ex. personer med ögonsjukdomar eller som av andra skäl har ökad känslighet i ögon och slemhinnor i övre luftvägar. Det finns dock inget vetenskapligt underlag som medger en kvantifiering av hur många som kan förväntas vara extra känsliga och vid vilka nivåer dessa kan förväntas reagera med irritativa symptom. Om man önskar att fastställa en acceptabel nivå, ett riktvärde eller ett hälsorelaterat miljömål har bristen på underlag tidigare i en del fall hanterats genom en schablonmässigt satt osäkerhetsfaktor som den lägsta effektnivån dividerats med. Eftersom det sannolikt krävs en skadad nässlemhinna för att det skall finnas en ökad risk för cancer i näsepitel vid exponering för formaldehyd i gasfas kan cancerrisken anses vara försumbar så länge man har en exponeringsnivå under den, där irritativa effekter uppstår. Risken för cancer vid exponering för formaldehyd på partiklar är oklar. För allmänbefolkning kan sådan exponering uppstå när formaldehyd genereras av cigarettrök eller dieselavgaser. Vid sådan exponering torde dock cancerrisken från andra komponenter i cigarettrök respektive dieselavgaser ha större betydelse. 16
18 Referenser Clarisse B, Laurent AM, Seta N, Le Moullec Y, El Hasnaoui A, Momas I Indoor aldehydes: measurements of contamination levels and identification of their determinants in Paris dwellings. Environ Res 92: Friman K. Personligt meddelande. Rapport är under utarbetande. Yrkes- och miljömedicin i Lund. Gonzalez-Flesca N, Cicolella A, Bates M, Bastin E Pilot study of personal, indoor and outdoor exposure to benzene, formaldehyde and acetaldehyde. Environ Sci & Pollut Res 1999;6: Gustafson P, Barregård L, Lindahl R, Sällsten G Formaldehyde levels in Sweden Personal exposure, indoor, and outdoor concentrations. J Expo Anal Environ Epidemiol 2004 (in press). Gustafson P, Barregård L, Strandberg B, Johannesson S, Sällsten G Inverkan av vedeldning på exponeringen för bensen, formaldehyd och acetaldehyd. Göteborg. VMC, Arbets och Miljömedicin och Sahlgrenska Akademin. Harving H, Korsgaard J, Pedersen OF, Molhave L, Dahl R. Pulmonary function and bronchial reactivity in asthmatics during low-level formaldehyde exposure. Lung 1990;168: Herbert FA, Hessel PA, Melenka LS, Yoshida K, Nakaza M. Respiratory consequences of exposure to wood dust and formaldehyde of workers manufacturing oriented strand board. Arch Environ Health 1994;49: IARC. IARC Monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans. Wood dust and formaldehyde. Vol. 62, 1995, Lyon, France. Jurvelin J, Vartiainen M, Jantunen M, Pasanen P Personal exposure levels and microenvironmental concentrations of formaldehyde and acetaldehyde in the Helsinki metropolitan area, Finland. J Air Waste Manage Assoc 51: Kinney P, Chillrud S, Ramstrom S, Ross J, Spengler J Exposures to multiple air toxics in New York City. Environ Health Perspect 110(suppl): Kruså M, Bellander T, Malin Nilsson Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Stockholm 2002/2003. Miljöövervakningsundersökning Stockholm. Arbets och Miljömedicin. (Rapport till Naturvårdsverket, Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning), Lindahl R, Levin J-O, Järvholm B Self assessment as a method for determination of exposure to formaldehyde. In: Proceedings of the Conference Indoor Air, 8-13 August 1999, Edinburgh, Scotland. Vol 4:
19 Loh C, Andersson C, Ferm M, Ljungkvist G, Lindahl R, Barregård L, Sällsten G Vedrök i Hagfors befolkningens exponering för luftföroreningar vintern Delrapport 1 Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Avdelningen för yrkesmedicin (Rapport från Yrkes- och miljömedicin nr 83). Rapport till Energimyndigheten. Modig L, Forsberg B, Hagenbjörk-Gustafsson A, Järvholm B, Levin J-O, Lindahl R, Rhén M, Segerstedt B, Sundgren M, Sunesson A-L, Broström-Lunden E Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Exponering och halter i Umeå Naturvårdsverket, 2001 (Rapport till Naturvårdsverket, Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning), Norbäck D, Björnsson E, Janson C, Widström J, Boman G. Asthmatic symptoms and volatile organic compounds, formaldehyd, and carbon dioxide in dwellings. OEM 1995;52: Pazdrak K, Gorski P, Krakowiak A, Ruta U. Changes in nasal lavage fluid due to formaldehyde inhalation. Int Arch Occup Environ Health 1993;64: Pollut Res 6: Saki K, Norbäck D, Mi Y, Shibata E, Kamijima M, Yamada T, Takeuchi Y A comparison of indoor pollutants in Japan and Sweden: formaldehyde, nitrogen dioxide and chlorinated volatile organic compounds. Environ Res 94: Sällsten G, Barregård L, Johansson, Lindahl R, Loh C Allmänbefolkningens exponering för bensen och aldehyder. Sällsten G, Björklund J, Johansson O, Melin J, Lindahl R, Loh C, Östman C, Barregård L Cancerframkallande ämnen i tätortsluft personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg Göteborg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Avdelningen för yrkesmedicin. (Rapport från Yrkesoch miljömedicin nr 90). (Rapport till Naturvårdsverket, Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning), Sauder LR, Green DJ, Chatham MD, Kulle TJ. Acute pulmonary response of asthmatics to 3.0 ppm formaldehyde. Toxicol Ind Health 1987;3: Stridh G, Fredriksson R, Jansson L, Robertsson S, Viklund L. Formaldehyd och andra flyktiga ämnen. I Norlén U, Andersson K Bostadsbeståndets inneklimat [In Swedish]. ELIB-rapport nr 7, Forskningsrapport, Statens institut för byggnadsforskning TN, 30. Gävle, Sweden US EPA. Environmental Protection Agency. Integrated Risk Information System (IRIS). Formaldehyde. (File on line 1989). Accessed. Victorin K. Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98. Institutet för Miljömedicin, Stockholm Vilhelmsson B, Holmström M. Possible mechanism of forma1dehyde induced discomfort in the upper airways. Scand J Work Environ Health 1992;18:
20 WHO. Air Quality Guidelines for Europe. WHO, European Series, No 91, WHO. Concise International Chemical Assessment Document (CICAD) 40. Formaldehyde. World Health Organization, Geneva, WHO/IPCS. Formaldehyde. Environmental Health Criteria 89. World Health Organization, Geneva, Wibowo A. The Nordic expert group for criteria documentation of health risks from chemicals and the Dutch expert group on occupational standards. 132 Formaldehyde. Arbete och Hälsa 2003:11, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Witek TJ, SchachterEN, Tosun T, Beck GJ, Leaderer BP. An evaluation of respiratory effects following exposure to 2.0 ppm formaldehyde in asthmatics: lung function, symptoms, and airway reactivity. Arch Environ health 1987;42:
21 Rapport 5399 Formaldehyd En kunskapssammanställning och riskbedömning Rapporten utgör ett viktigt underlag till en delredovisning av ett regeringsuppdrag Nya miljökvalitetsnormer och delmål för miljökvalitetsmålet Frisk luft. Eftersom formaldehyd har betydelse för inomhusmiljön har rapporten tagits fram i samverkan med Socialstyrelsen. Resultaten i rapporten ger vägledning vid rådgivning om formaldehyd i omgivningsluften. ISBN X ISSN NATURVÅRDSVERKET
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien
Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien Sakrapport NV nr 215 0816 Göteborg 2008 11 21 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes och miljöhygieniker Sandra Johannesson Yrkes
Läs merFörorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning. Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Förorenad mark vid Lödöse varv miljömedicinsk riskbedömning Göteborg den 9 juli 2009 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 97 gerd.sallsten@amm.gu.se
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004
Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg Göteborg den 1 november 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård
Läs merInverkan av vedeldning på exponeringen för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och acetaldehyd
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Yrkes- och miljömedicin Göteborg Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Inverkan av vedeldning på exponeringen för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd
Läs merGerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Arbets- och miljömedicinsk bedömning av risker för allmänbefolkning och anställda i samband med ett större punktutsläpp av vinylklorid vid INEOS i november 2008 Göteborg den 4 mars 2009 Gerd Sällsten Docent,
Läs merMiljömedicinskt yttrande angående vedeldad pizzeria nära bostäder i centrala Kungsbacka
Miljömedicinskt yttrande angående vedeldad pizzeria nära bostäder i centrala Kungsbacka Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 22 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Läs merCentrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Utdrag ur den regionala miljöhälsorapporten Miljö & hälsa i Västra Götaland 21, Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC), Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hela
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Läs merMiljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola
Miljömedicinsk bedömning av svavelvätelukt på förskola Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Göteborg den 7 maj 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra
Läs merEn 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil
En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-
Läs merVedeldning exponering och hälsoeffekter
Vedeldning exponering och hälsoeffekter Gerd Sällsten, Lars Barregård Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg www.amm.se Besvär av vedrök är relativt vanligt! % Vedeldning
Läs merDärefter kommer du att fortsätta bli kontaktad av en handledare under en sex månaders period, ca en gång i månaden.
Hur ser kursupplägget ut samt vad får jag lära mig? Xtreme Lashes training program är uppdelat i 2 och 1/2 dag Kurs börjar med två intsiv dagar, där både teori och praktik ingår Sedan är det övning som
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg Kommentarer
Läs merAllmänbefolkningens exponering för bensen, toluen, xylener och naftalen i Göteborg 2006
Allmänbefolkningens exponering för bensen, toluen, xylener och naftalen i Göteborg 2006 Göteborg den 25 augusti 2009 Magnus Åkerström Yrkeshygieniker Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Kerstin
Läs merMiljömedicinskt yttrande angående lukt i lägenhet på Dammgatan 2, Göteborg
Miljömedicinskt yttrande angående lukt i lägenhet på Dammgatan 2, Göteborg Göteborg den 15 april 2008 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merAllmänbefolkningens exponering för toluen, xylen och naftalen i Göteborg 2012
Allmänbefolkningens exponering för toluen, xylen och naftalen i Göteborg 2012 Therese Klang Yrkeshygieniker Bo Strandberg 1:e kemist Sandra Johannesson 1:e yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 21 december
Läs merHälsoeffekter från vedeldning
Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av
Läs merLuften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merMätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler
Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 134 Mätning och riskbedömning med avseende på bensen i kontorslokaler Magnus Åkerström, yrkeshygieniker
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 1/2010 Arbets- och miljömedicin Lund Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Malmö 2008 Rapport till Naturvårdsverket Dnr 233-7841-07Mm Programområde:
Läs merTrikloramin i badhus. Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare. Arbets- och miljömedicin Göteborg
Trikloramin i badhus Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Gunilla Wastensson, överläkare Arbets- och miljömedicin Göteborg 1 Kunskapssammanställningen baseras på: Vetenskapligt publicerade artiklar
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merCancerframkallande ämnen i tätortsluft
Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Göteborg 2012 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lisa Svedbom Biomedicinsk analytiker Bo Strandberg Docent, 1:e kemist
Läs merUpplägg. Vad är trajektorier? Kort om trajektorier. Exempel på användning av trajektorier i exponeringsstudier. Peter Molnár och Sandra Johannesson
Påverkan av långdistanstransporterade luftmassor med olika trajektorier på lokalt uppmätta partikelhalter pplägg Kort om trajektorier Peter Molnár och Sandra Johannesson Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska
Läs merVästra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk utredning angående styrenutsläpp från Nimbus produktion i Mariestad AB Göteborg den 6 december 2004 Gunilla Wastensson Specialistläkare
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merPersonburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 2006
Personburen exponering för organiska ämnen och partiklar kopplad till stationära mätningar i Göteborg 2006 Rapport till Naturvårdsverket, Dnr 721-1598-06Mm Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning
Läs merRapport till Naturvårdsverket
Rapport till Naturvårdsverket Miljöövervakningsprojekt: Cancerframkallande ämnen i tätortsluft personlig exponering, individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg 2000. Gerd
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 3/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Utvärderingsuppdrag Hälsorelaterad miljöövervakning avseende cancerframkallande ämnen i tätortsluft Emilie Stroh 1 Sammanfattning Denna rapport har utvärderat
Läs merexponering Annika Yrkes- i Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå Hälsorelaterad miljööv ervakning Cancerframkallande tätortsluft ämnen i Personlig exponering och bakgrundsmätningarr i Umeå 2013 Annika Hagenbjörk-Gustafsson Lars Modig Bertil
Läs merSynpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.
PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning
Läs merMiljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol
Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol Göteborg den 30 augusti 2010 Lars Barregård Professor/överläkare www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra Götalandsregionens
Läs merMiljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Bengtsfors Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Lars Barregård Överläkare, Professor Göteborg den 7 juli 2011 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merEpidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merEkonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933
Läs merVästra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum
Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Miljömedicinsk bedömning gällande ansökan om miljöfarlig verksamhet vid Perstorp Oxo AB Göteborg den 19 december 2002 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes-
Läs merMiljömedicinsk bedömning av emissioner av eten till luft i Stenungsund
Miljömedicinsk bedömning av emissioner av eten till luft i Stenungsund Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor, AMM Lars Barregård Överläkare, professor, AMM Annika Svensson Fil mag, IVL
Läs merArbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merCancerframkallande ämnen tätortsluft - Umeå 2001
Redovisning från nationell miljöövervakning 2002 Cancerframkallande ämnen tätortsluft - Umeå 2001 Utfört av Umeå Universitet Inst. för Folkhälsa och Klinisk Medicin Arbetslivsinstitutet Prog. för kemisk
Läs merMiljömedicinskt yttrande gällande ombyggnation av Stora Fabriken, Simonsland i Borås
Miljömedicinskt yttrande gällande ombyggnation av Stora Fabriken, Simonsland i Borås Göteborg den 28 maj 2010 Gerd Sällsten Adj.professor, 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merEffekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merExponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar
Exponering för olika luftföroreningar hos anställda och besökare på restauranger med vedeldade pizzaugnar Pernilla Almerud 1:e yrkes- och miljöhygieniker Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Gunilla
Läs merMätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument
Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) IVL Svenska Miljöinstitutet Miljöförvaltningen i Göteborg
Läs merEpidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön. Dieselavgaser
Epidemiologiska data vid identifiering och värdering av cancerrisker i arbetsmiljön Dieselavgaser Per Gustavsson Institute of Environmental Medicine Partiklar från förbränningsmotor 2 Hälsoeffekter hos
Läs merGodkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Läs merPrimära partikelkällor
Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor
Läs merMiljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka
Miljömedicinsk bedömning av trafikbuller nära E6 i Kungsbacka Peter Molnár Miljöfysiker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 27 mars 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin Västra
Läs merExponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Läs merKloraminer och exponering i badhus. Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson
Kloraminer och exponering i badhus Kåre Eriksson, Pål Graff, Sandra Johannesson, Gunilla Wastensson Kloraminer och exponering bland badhuspersonal Badmästare, simlärare, badvakter, vaktmästare, lokalvårdare,
Läs merCancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/2011
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2010/2011 Lennart Andersson, Håkan Westberg, Ing-Liss Bryngelsson Bente Husby och Helena Arvidsson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merAtt riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering
Att riskbedöma det som inte syns innemiljö ombord och personlig exponering Sarka Langer, Cecilia Österman, Bo Strandberg IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan, Kalmar
Läs merLuftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata
Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på
Läs merSMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader
SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning
Läs merCancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö 2003
Yrkes- och miljömedicinska kliniken Datum 2004-06-24 Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Malmö 2003 Katarina Friman, Anna Axmon, Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merExponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering
1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merRapport till Naturvårdsverket. Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, överenskommelse Nr
Utvärdering av Ogawa diffusionsprovtagare för mätning av NO 2 och NO x i inomhusmiljö, samt jämförelse mellan två diffusionsprovtagare för mätning av NO 2 Rapport till Naturvårdsverket Programområde: Hälsorelaterad
Läs merInnemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer 2012-10-25
Innemiljö på fartyg Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem Inspiration och bakgrund Inspiration: resa till Antarktis Oden Southern Ocean 21/211 som gästforskare
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merCancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/2006
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2005/2006 Lennart Andersson, Håkan Westberg, Ing Liss Bryngelsson, Cecilia Lundholm Yrkes- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro
Läs merHälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg Rapportnummer: 17RS Utfärdad:
Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Lindesberg 2016 Ann-Christine Mannerling Yrkes- och miljöhygieniker Rapportnummer: 17RS5701-1 Utfärdad: 2017-11-24 Katja Hagström
Läs merämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar
Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Cancerframkallande ämnen i tätortsluft, personlig exponering och bakgrundsmätningar Författare: Se avsnittet Författare
Läs merLuftföroreningar och vägtrafikbuller vid Skolvägens förskola i Ytterby. Göteborg den 6 december 2005
Luftföroreningar och vägtrafikbuller vid Skolvägens förskola i Ytterby Göteborg den 6 december 2005 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg
Läs merHur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering
Energy Management AB A Chalmers Industriteknik Company Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Lars Ekberg, Chalmers Industriteknik Ventilation och filtrering Luftrening
Läs merJämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005
Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-
Läs merJämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri
Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri Rapport till Naturvårdsverket Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning, Överenskommelse Nr 215 1115
Läs merHur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012
Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden Bengt Järvholm 21 nov 2012 In 2002 the U.S. Environmental Protection Agency (EPA) released a
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merArbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Läs merWHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting
WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter
Läs merMiljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Läs merAPHEIS (2004) Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer, svenska resultat från APHEIS 3. Rapport från Umeå Universitet
HÄMI Referensdatabas Luftföroreningar APHEIS (2004) Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer, svenska resultat från APHEIS 3. Rapport från Umeå Universitet Barrefors G (1996)
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merMiljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder
Miljömedicinsk bedömning av pentaklorfenolimpregnerat trämaterial i bostäder Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 19 september 2013 Sahlgrenska
Läs merSvetsning och cancer ny klassning Maria Albin, överläkare, professor
Svetsning och cancer ny klassning 2017 Maria Albin, överläkare, professor Svetsning och cancer Vad är nytt Vem har gjort bedömningen Hur gjordes bedömningen Vilken information fanns Vad innebär det för
Läs merMILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT
MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet
Läs merLuftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner
0 Luftkvalitet och överskridanden av miljökvalitetsnormer i svenska kommuner Karin Persson, IVL Svenska Miljöinstitutet Miljökvalitetsnormer ur ett mätperspektiv 1 Vilka kommuner mäter vad och hur? Luftkvaliteten
Läs merMiljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern
Miljömedicinsk bedömning av bly i dricksvatten, Vättern - Flygskjutmålet Hammaren Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, prof Göteborg den 2 juli 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merKemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts. Sarka Langer
Kemi i inomhusluft: När luftföroreningar utifrån och inifrån möts Sarka Langer IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aschebergsgatan 44 Box 53021 400 14 Göteborg Kemiska reaktioner i inomhusluft? = sant Atmosfärkemi
Läs merKemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år
Kemisk industri i Stenungsund störningar (lukt, buller) och oro tidstrender under 25 år Lars Barregård Professor, överläkare Miljömedicinskt Centrum (VMC), Arbets-och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merOm kloranisoler, mögellukt och stinkbomber
-12-19 1 Miljömedicin Miljöhygieniker Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber Johnny.Lorentzen@ki.se Seminarium, Hälsoskyddsnätverket.11.30, Johnny C. Lorentzen
Läs mer