Forum i tvistemål. Promemoria V, från Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor. DV-rapport 2003:4

Transkript

1 Forum i tvistemål Promemoria V, från Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor DV-rapport 2003:4

2 Inledning och sammanfattning Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor redovisar nu sin femte promemoria, Forum i tvistemål. Gruppen har vid utarbetandet av promemorian bestått av lagmannen Lars Lindström, ordförande, ämnessakkunnige Patrik Alm, chefsrådmannen Fredrik von Arnold, lagmannen Sten Falkner, chefsrådmannen Kenneth Lundström, hovrättslagmannen Åke Rehnström och advokaten Nanna Töcksberg. Gruppens sekreterare har varit rådmannen Ylva Osvald. Förbättringar av det processuella regelverket är ett av huvudområdena i det reformarbete av domstolsväsendet som pågår sedan några år, se regeringens skrivelse till riksdagen den 22 maj 2003, Fortsatt reformering av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03: 126). Som ett led i detta arbete har arbetsgruppen gjort en genomgång av forumreglerna i tvistemål. Arbetet har huvudsakligen gällt reglerna i 10 kapitlet rättegångsbalken, regler som i stort sett är desamma som då den nya rättegångsbalken infördes för mer än femtio år sedan. Syftet med vårt arbete har varit att skapa flexibla regler som är anpassade till vår tids krav vad gäller bl.a. teknik och som också är anpassade till internationella förhållanden. En huvudinriktning har varit att rensa ut föråldrade regler som inte längre fyller någon funktion. Vidare har vi i de fall det har varit möjligt avskaffat indispositiva, dvs. tvingande, forumregler. Det mest genomgripande förslaget är en ny regel om överlämnande av mål som ger domstolarna betydligt större möjligheter att lämna över mål till andra domstolar än de har i dag. Slutligen har vi även gått igenom forumregler i andra författningar och föreslår ändringar bl.a. när det gäller forum i familjemål. Domstolsverkets publikation: 2003:4 Produktionsår: 2003 Titel: Forum i tvistemål, promemoria V från Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor

3 Innehållsförteckning Författningsförslag Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Förslag till lag om ändring i jordabalken Förslag till lag om ändring i miljöbalken Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred Förslag till lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792) Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Förslag till förordning om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor Rättegångsbalkens forumregler Inledning Terminologi Reformbehovet Föråldrade regler Indispositiva regler Prövning av behörighet Överlämna i stället för att avvisa Allmän bestämmelse om reservforum Forumregler utanför rättegångsbalken Dispaschörens behörighet i tvister som rör båtförsäkring Gällande rätt Reformbehovet Vårt förslag...41

4 4. Internationell jurisdiktion Förmögenhetsrättsliga tvister Familjerättsliga tvister EG-domstolens avgörande i det s.k. Océanomålet och principen om direktivkonform tolkning Ikraftträdande m.m Ekonomiska konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken Forumregler m.m. i familjemål Övriga forumregler m.m Källförteckning Offentligt tryck...89 Litteraturlista...90 Sidan 2 av 90

5 Författningsförslag 1. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4, 4 kap. 5 och 8 och 10 kap. rättegångsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 Tingsrätt är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Domsaga är tingsrättens domkrets. Om indelningen i domsagor förordnar regeringen. Tingsrätt är allmän underrätt och, om inte annat är föreskrivet, första domstol. Regeringen förordnar om tingsrätternas domkretsar. 4 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många ingen bestämmer skall fastställa hur många Regeringen eller den myndighet som reger- nämndemän som skall finnas i varje nämndemän som skall finnas i varje tingsrätts domsaga. domkrets. Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Om det i en domsaga ingår mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. 4 kap. 5 Nämndemän utses genom val. Om det i en tingsrätts domkrets ingår mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall utses. 8 En nämndeman väljs för fyra år. Visar nämndemannen giltigt hinder, får rätten entlediga honom. Även den som fyllt sextio år får avgå som nämndeman. Upphör en nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för återstående tid. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller länet får nytillträdande nämndemän utses för kortare tid än som följer av första stycket. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för återstående tid. Ändras antalet nämndemän inom en tingsrätts domkrets eller inom länet får nytillträdande nämndemän utses för kortare tid än som följer av första stycket. Sidan 3 av 90

6 Författningsförslag 1. Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4, 4 kap. 5 och 8 och 10 kap. rättegångsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 Tingsrätt är allmän underrätt och, om ej annat är föreskrivet, första domstol. Domsaga är tingsrättens domkrets. Om indelningen i domsagor förordnar regeringen. Tingsrätt är allmän underrätt och, om inte annat är föreskrivet, första domstol. Regeringen förordnar om tingsrätternas domkretsar. 4 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa hur många ingen bestämmer skall fastställa hur många Regeringen eller den myndighet som reger- nämndemän som skall finnas i varje nämndemän som skall finnas i varje tingsrätts domsaga. domkrets. Tingsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem. Om det i en domsaga ingår mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. 4 kap. 5 Nämndemän utses genom val. Om det i en tingsrätts domkrets ingår mer än en kommun, fördelar tingsrätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall för varje län inom hovrätts domkrets eller, om del av län ingår i hovrätts domkrets, för sådan del fastställa det antal nämndemän i hovrätt som skall utses. 8 En nämndeman väljs för fyra år. Visar nämndemannen giltigt hinder, får rätten entlediga honom. Även den som fyllt sextio år får avgå som nämndeman. Upphör en nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för återstående tid. Ändras antalet nämndemän inom domsagan eller länet får nytillträdande nämndemän utses för kortare tid än som följer av första stycket. Avgår nämndeman under tjänstgöringstiden, utses ny nämndeman för återstående tid. Ändras antalet nämndemän inom en tingsrätts domkrets eller inom länet får nytillträdande nämndemän utses för kortare tid än som följer av första stycket. Sidan 3 av 90

7 10 Kap. Om behörig domstol Allmänna behörighetsregler 1 Talan i tvistemål får, utom i de fall som avses i 15 och med den begränsning som följer av 13, väckas vid den domstol inom vars domkrets svaranden har sitt hemvist. Den som är folkbokförd i Sverige anses ha sitt hemvist där han eller hon är folkbokförd. Annan juridisk person än dödsbo och staten anses ha sitt hemvist 1. där styrelsen har sitt säte, 2. där huvudkontoret finns, eller 3. där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. 2 Talan mot ett dödsbo får väckas vid den domstol där talan hade kunnat väckas mot den döde. 3 Talan mot staten får väckas vid den domstol inom vars domkrets käranden har sitt hemvist eller där den myndighet som företräder staten finns. Särskilda behörighetsregler 4 Talan mot den som driver rörelse från ett fast driftställe får i en tvist som har uppkommit omedelbart på grund av rörelsen väckas vid den domstol inom vars domkrets driftstället finns. 5 Talan med anledning av en skadegörande handling får väckas vid den domstol inom vars domkrets handlingen företogs eller skadan uppkom. 6 Talan mot en näringsidkare i tvist mellan konsument och näringsidkare, som rör vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren tillhandahåller i sin yrkesmässiga verksamhet huvudsakligen för enskilt ändamål, får väckas vid den domstol inom vars domkrets konsumenten har sitt hemvist. 7 Talan med anledning av tvist som rör fast egendom får väckas vid den domstol inom vars domkrets fastigheten finns. Som fast egendom anses vid tillämpningen av denna paragraf också byggnad på annans grund. Särskilda situationer Svaranden saknar känt hemvist 8 Talan mot en enskild person som inte har känt hemvist vare sig i eller utanför Sverige får väckas vid den domstol inom vars domkrets han eller hon uppehåller sig. Om personen är svensk medborgare och uppehåller sig utanför Sverige eller om det är okänt var han eller hon uppehåller sig, får talan väckas vid den domstol inom vars domkrets personen senast hade sitt hemvist eller senast uppehöll sig. Svaranden saknar känt hemvist i Sverige 9 Talan mot den som saknar känt hemvist i Sverige får väckas 1. i tvist som rör betalningsskyldighet vid den domstol inom vars domkrets det finns egendom som tillhör honom eller henne, 2. i tvist som rör lös egendom vid den domstol inom vars domkrets egendomen finns, och 3. i tvist som rör förbindelse som svaranden har ingått i Sverige eller skuld som han eller hon på annat sätt har ådragit sig i Sverige vid den domstol inom vars domkrets förbindelsen ingicks eller skulden uppkom. Sidan 4 av 90

8 Allmänt reservforum 10 Talan får väckas vid Stockholms tingsrätt om det finns svensk domsrätt och annan behörig domstol saknas. Flera svarande 11 Talan mot flera svarande får väckas vid den domstol där talan enligt 1-10 får väckas mot någon av dem om 1. endast en dom kan ges mot alla, eller 2. målen skall förenas enligt 14 kap Sådan talan som avses i 14 kap. 3-5 får väckas vid den domstol där huvudmålet har tagits upp. Avtal om behörig domstol 13 Ett skriftligt avtal om att en talan får väckas vid en viss domstol eller att en viss domstol ensam skall vara behörig att pröva en talan gäller, om inte något annat är föreskrivet och 1. avtalet gäller en pågående tvist, eller 2. avtalet gäller en framtida tvist angående ett rättsförhållande som är angivet i avtalet. Ändrade förhållanden 14 En domstols behörighet påverkas inte av omständigheter som har inträffat efter det att talan har väckts. Undantag 15 En domstol får inte på grund av vad som sägs i detta kapitel ta upp en tvist 1. för vilken det i en annan lag finns särskilda bestämmelser om var talan skall väckas, 2. som skall tas upp av en förvaltningsmyndighet, eller 3. som enligt lag omedelbart skall prövas av skiljemän. En tvist får inte heller tas upp av en domstol av annan ordning än den som är föreskriven för tvisten. Ett yrkande om kvittning för en fordran får inte tas upp av en domstol som enligt första eller andra stycket inte hade haft rätt att ta upp en tvist angående samma fordran. Handläggningsregler Prövning av behörighet 16 Domstolen skall självmant pröva sin behörighet i de fall som avses i 15. I övriga fall skall tvisten anses väckt vid rätt domstol om inte svaranden i rätt tid gör en invändning om domstolens behörighet i enlighet med 34 kap. 2. Överlämnande till annan domstol 17 En domstol får lämna över en ansökan eller ett mål till en annan domstol, om parterna är ense om det och ett överlämnande inte strider mot 15. En domstol får vidare lämna över en ansökan eller ett mål till en annan domstol som är behörig att handlägga målet, om 1. domstolen i de fall som avses i 15 saknar behörighet att ta upp målet eller att i annan ordning pröva ansökan, 2. domstolen på grund av en invändning från svaranden saknar behörighet att handlägga målet, eller Sidan 5 av 90

9 3. en part begär det och ett överlämnande skulle vara till fördel för handläggningen av målet. Ansökan eller målet skall anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som ansökan kom in till den domstol som först tog emot den. De beslut som har fattats före överlämnandet skall gälla, om inte den domstol dit målet har överlämnats bestämmer annat. Om den domstol till vilken ett mål eller en ansökan överlämnas enligt andra stycket är obehörig av något annat skäl än som anges i 15 och inte någon av parterna i rätt tid invänder mot domstolens behörighet skall domstolen ändå anses behörig. Handläggningen i högre domstol 18 Om en lägre domstol har tagit upp en tvist, får frågan om domstolens behörighet tas upp av en högre domstol endast om 1. behörighetsfrågan överklagas dit, 2. behörighetsfrågan väcks där av en part som är berättigad till det, 3. tvisten skall tas upp av en särskild domstol, 4. tvisten skall tas upp av en förvaltningsmyndighet, 5. tvisten enligt lag omedelbart skall prövas av skiljemän, eller 6. tvisten skall tas upp av en högre domstol som första instans. 19 Om en högre domstol förklarar att en lägre domstol inte är behörig att ta upp ett mål som har väckts där, får den högre domstolen på yrkande av en part hänvisa målet till en lägre domstol som är behörig. Om flera domstolar genom lagakraftvunna beslut har förklarats obehöriga, får Högsta domstolen, om någon av domstolarna ändå är behörig, på ansökan av en part hänvisa målet till den domstolen. I fråga om behörighet att ta upp mål, som på grund av Högsta domstolens beslut enligt 14 kap. 7 a skall förenas i en rättegång, gäller vad Högsta domstolen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 6 av 90

10 2. Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 och 17 kap. 8 äktenskapsbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där kvinnan eller mannen har sitt hemvist. Har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt. Den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat skall i original eller bestyrkt kopia så snart som möjligt delges båda makarna. En make som är missnöjd med bodelningen får klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Klandras inte bodelningen inom denna tid, har maken förlorat sin talan. I bodelningshandlingen skall anges vad en make i dessa avseenden har att iaktta. 14 kap. 3 Äktenskapsmål får tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets kvinnan eller mannen har sitt hemvist. 17 kap. 8 Den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat skall så snart som möjligt delges båda makarna. En make som är missnöjd med bodelningen får klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen väcka talan mot den andra maken. En sådan talan skall väckas vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren. Klandras inte bodelningen inom denna tid, har maken förlorat sin talan. I bodelningshandlingen skall anges vad en make i dessa avseenden har att iaktta. I mål om klander av bodelning får domstolen inhämta yttrande av bodelningsförrättaren och återförvisa ärendet till honom. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 7 av 90

11 3. Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken dels att 6 kap. 17, 7 kap. 12 och 19 kap. 8 skall ha följande lydelse, dels att 3 kap. 3 och 7 skall upphävas. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Frågor om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av rätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Sådana frågor kan tas upp även i samband med äktenskapsmål. Om det inte finns någon behörig domstol, tas frågorna upp av Stockholms tingsrätt. 6 kap. 17 Frågor om vårdnad, boende eller umgänge får tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets barnet har sitt hemvist. Sådana frågor får också tas upp i samband med äktenskapsmål. Frågor om vårdnad som avses i 4, 5, 7, 8 och 10 samt 10 b andra stycket samt frågor om boende och umgänge handläggs i den ordning som är föreskriven för tvistemål. Frågan om fördelning av resekostnader enligt 15 b skall anses som en del av frågan om umgänge. Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem och är föräldrarna överens i saken, får de väcka talan genom gemensam ansökan. Övriga frågor om vårdnad handläggs i den ordning som gäller för domstolsärenden. I mål om vårdnad och boende kan underhållsbidrag för barnet yrkas utan stämning. 7 kap. 12 Talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden har sitt hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende. Finns det inte någon behörig domstol enligt första stycket, tas målet upp av Stockholms tingsrätt. Talan om underhåll till barn får väckas vid den tingsrätt inom vars domkrets barnet har sitt hemvist. En sådan fråga får också tas upp i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende. 19 kap. 8 Överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd och ersättare skall ha rösträtt vid val av kommunfullmäktige och vara folkbokförda i kommunen och får inte vara i konkurs eller ha förvaltare. Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för särskilt fall meddelat tillstånd därtill. Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får inte vara överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare inom domkretsen, om inte regeringen för ett särskilt fall har meddelat tillstånd till det. Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i överförmyndarnämnd eller ersättare än den som under de fyra senast förflutna åren fullgjort sådant uppdrag, den som Sidan 8 av 90

12 uppnått sextio års ålder eller den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 9 av 90

13 4. Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 och 14 kap. 5 ärvdabalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 3 För utfående av laglott äger bröstarvinge påkalla jämkning i testamente. Äro flera förordnanden skall, om ej annat följer av testamentet, legat utgå före förordnande till universell testamentstagare och legat, som avser viss egendom, utgå före annat samt i övrigt nedsättning ske i förhållande till storleken av varje förordnande eller, vad angår förordnande till bröstarvinge, till den del därav som han ej är pliktig avräkna å sin laglott. Vad en bröstarvinge erhåller genom att påkalla jämkning i testamente skall inte omfattas av den efterlevande makens rätt till kvarlåtenskap enligt 3 kap. i andra fall än då jämkningen avser testamentsvillkor som gäller till förmån för den efterlevande maken. Bröstarvinge, som ej inom sex månader efter det att han erhöll del av testamentet på sätt i 14 kap. sägs påkallat jämkning genom att giva testamentstagaren sitt anspråk tillkänna eller genom att väcka talan mot honom, har förlorat sin rätt. Talan om jämkning skall väckas vid den tingsrätt inom vars domkrets den döde var folkbokförd vid dödsfallet. Om det inte finns någon behörig tingsrätt, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Vill arvinge göra gällande att testamente är ogillt enligt 13 kap., skall han därom väcka klandertalan inom sex månader efter det han erhöll del av testamentet såsom i 4 är stadgat. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. 14 kap. 5 En arvinge som vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt enligt 13 kap., skall klandra detta genom att väcka talan vid den tingsrätt inom vars domkrets den döde var folkbokförd vid dödsfallet. Klandras inte testamentet inom sex månader efter det att arvingen har delgetts testamentet enligt 4, har han eller hon förlorat sin rätt till talan. Om det inte finns någon behörig tingsrätt enligt första stycket, skall talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Om påkallande av jämkning i testamente för utfående av laglott stadgas i 7 kap. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 10 av 90

14 5. Förslag till lag om ändring i jordabalken Härigenom föreskrivs att 8 kap. 32 och 18 kap. 5 jordabalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Arrendetvist som ej enligt 30 ankommer på arrendenämnds prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan som avses i 31 och ärende enligt 9 kap. 24 upptages av denna domstol. Om laga domstol i tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av mark för uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 10 rättegångsbalken. 8 kap. 32 Arrendetvist som inte enligt 30 ankommer på arrendenämnds prövning skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan som avses i 31 och ärende enligt 9 kap. 24 skall tas upp av denna domstol. Som arrendetvist anses inte tvist med anledning av tillfällig upplåtelse av nyttjanderätt till mark eller hus eller del av hus för uppställning av fordon. Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol får återförvisas till nämnden. 18 kap. 5 Staten företräds i ärenden om ersättning enligt 4 eller 4 a av den myndighet som regeringen bestämmer. I mål om ersättning enligt 4 eller 4 a tilllämpas rättegångsbalkens bestämmelser om laga domstol i tvister om äganderätten till fast egendom. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 11 av 90

15 6. Förslag till lag om ändring i miljöbalken Härigenom föreskrivs att 20 kap. 2 miljöbalken skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap. 2 Miljödomstol prövar som första instans mål om 1. miljöfarlig verksamhet som är ansökningsmål enligt 21 kap. 1 första stycket, 2. vattenverksamhet och vattenanläggningar enligt 11 kap. samt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, utom verksamheter som avser markavvattning vilka verksamheter skall prövas av länsstyrelsen, 3. markavvattningar som enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har överlämnats av länsstyrelsen eller anmälts av fastighetsbildningsmyndighet, 4. ersättning för skada och intrång enligt 28 kap. 2-5, 5. ersättning och inlösen vid ingripande av det allmänna enligt denna balk och vid vattenverksamhet, om inte annat har särskilt föreskrivits, 6. ersättning för miljöskador och inlösen enligt 32 kap., talan om förbud eller försiktighetsmått enligt 32 kap. 12 samt grupptalan enligt 32 kap. 13, 7. fördelning av solidariskt ansvar mellan flera enligt 10 kap. 6 och 7 på talan av någon av de solidariskt ansvariga, 8. utdömande av vite som förelagts med stöd av balken efter särskild ansökan av den myndighet som har förelagt vitet. Har vitet förelagts i förfarandet gäller 6 andra stycket lagen (1985:206) om viten. Som anges i 19 kap. 1 tredje stycket prövar miljödomstol, om inte annat är föreskrivet, efter överklagande länsstyrelsens och andra statliga myndigheters beslut enligt denna balk eller föreskrifter som har meddelats med stöd av balken samt enligt lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Att miljödomstol efter överklagande prövar kronofogdemyndighets beslut om handräckning framgår av 26 kap. 17 andra stycket. Miljödomstol får pröva ett yrkande om kvittning, som faller under allmän domstols behörighet, om det kan ske utan olägenhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 12 av 90

16 7. Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled Härigenom föreskrivs att 4 kap. 44 lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 44 Styrelsen åligger att för varje domsaga, där flottleden framgår, utse minst ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig med anmälningar enligt 9 samt andra framställningar rörande flottleden och flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid som bestämmes i reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för införande i förteckning som i 76 a sägs. Styrelsen åligger att för varje tingsrätts domkrets, där flottleden framgår, utse minst ett, inom orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig med anmälningar enligt 9 samt andra framställningar rörande flottleden och flottningen däri. Ombuds namn och adress skola årligen inom tid som bestämmes i reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för införande i förteckning som i 76 a sägs. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 13 av 90

17 8. Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred Härigenom föreskrivs att 4 kap. 24 och 5 kap. 49 lagen (1933:269) om ägofred skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän i domsaga eller i fastighetsdomstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. 4 kap. 24 Förrättningsmannen skall, om han finner sådant nödigt eller någon av sakägarna det äskar, vid förrättningen biträdas av två gode män, vilka av sakägarna eller, om dessa ej åsämjas, av förrättningsmannen utses bland dem, som äro valda till nämndemän i tingsrätt eller i fastighetsdomstol eller till gode män vid fastighetsbildningsförrättningar. I fall, där syneförrättning handlägges utan biträde av gode män, skall vad i denna lag är stadgat om synemännen i tillämpliga delar gälla förrättningsmannen. Bestämmes under förrättningens fortgång, att gode män skola tillkallas, verkar det ej rubbning av åtgärd, som dessförinnan vidtagits. Stanna synemännen i olika meningar, gälle vad de flesta säga. Har var sin mening och kan jämkning ej ske, gälle förrättningsmannens. Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen skall den ene vara nämndeman i domsaga eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats till synen och varder bristen vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne låte efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, ut- 5 kap. 49 Avser försummelsen underhåll av stängsel och bättrar den försumlige ej ofördröjligen efter tillsägelse, må den, mot vilken stängselskyldigheten gäller och som kan av försummelsen lida men, hålla syn genom två för uppdraget lämpliga män, mot vilka ej förekommer jäv som gäller mot domare; av synemännen skall den ene vara nämndeman i tingsrätt eller i fastighetsdomstol eller god man vid fastighetsbildningsförrättningar. Har den försumlige i god tid kallats till synen och varder bristen vid synen vitsordad, förelägge honom synemännen viss tid, ej kortare än fem dagar, inom vilken han skall hava botat bristen, vid äventyr att denna eljest må avhjälpas av den, som påkallat synen. Denne låte efter utgången av sagda tid, till utrönande av huruvida vid synen befunna brister blivit avhjälpta, anställa efterbesiktning i samma ordning som om syn stadgats; dock vare efterbesiktning icke av nöden, därest den försumlige avlämnat skriftligt erkännande, att åtgärd för bristens avhjälpande ej vidtagits. Därefter njute den, som fordrar rättelse, ut- Sidan 14 av 90

18 mätning hos den försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan erfordrats, än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander till fastighetsdomstolen inom en månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt. mätning hos den försumlige ej mindre för kostnaden för synen och för efterbesiktning, där sådan erfordrats, än även för det belopp, vartill det eftersatta arbetet av synemännen uppskattats, samt vare pliktig att därefter ofördröjligen ombesörja arbetets utförande. Nöjes ej den andre däråt, instämme sitt klander till fastighetsdomstolen inom en månad efter utmätningen eller vare sin talan kvitt. Den som fordrar rättelse äge ock, därest bristen ej ofördröjligen efter tillsägelse avhjälpes, själv bota denna och njute sedan av den försumlige betalning för vad arbetet visas skäligen hava kostat. Vad här ovan är stadgat om stängsels underhåll äge motsvarande tillämpning, där någon brister i underhåll av hägnad kring betesmark, som upplåtits enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 15 av 90

19 9. Förslag till lag om ändring i lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m. Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Mål angående skyldighet för innehavare av järnväg att hålla stängsel till skydd för större hemdjur upptages av fastighetsdomstolen. 4 Mål angående skyldighet att hålla stängsel enligt 1 skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område den mark som målet rör är belägen. Järnvägs innehavare vare pliktig att i mål om befrielse från skyldighet att hålla stängsel vidkännas å ömse sidor uppkomna kostnader, såvitt ej fastighetsdomstolen med hänsyn till omständigheterna finner skäligt annorlunda förordna. Denna lag träder i kraft den 1 januari Förslag till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål Härigenom föreskrivs att 1 lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 I varje län skall finnas en fastighetsdomstol. Regeringen kan dock föreskriva att annat området än län skall utgöra domkrets för fastighetsdomstol eller att flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område. Den tingsrätt som regeringen bestämmer skall vara fastighetsdomstol. Fastighetsdomstol upptager mål eller ärende enligt vad som föreskrives i särskild lag eller författning. Sådant mål eller ärende benämnes i denna lag fastighetsmål. Om flera fastighetsdomstolar skall finnas för samma område, bestämmer regeringen hur skilda slag av fastighetsmål skall fördelas mellan domstolarna. Fastighetsdomstol får pröva ett yrkande om kvittning, som faller under allmän domstols behörighet, om det kan ske utan olägenhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 16 av 90

20 11. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 Arbetsdomstolen skall som första domstol uppta och avgöra tvist som väcks av arbetsgivareller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal, om målet gäller 1. tvist om kollektivavtal eller annan arbetstvist som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, 2. arbetstvist i övrigt under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av. Arbetsdomstolen är behörig domstol enligt första stycket även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller. Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får handläggas även annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När det föreligger skäl, kan domstolen åter särskilja målen. Arbetsdomstolen är alltid behörig att som första domstol ta upp och avgöra en tvist om medbestämmande i arbetslivet. Arbetsdomstolen får pröva ett yrkande om kvittning, som faller under allmän domstols behörighet, om det kan ske utan olägenhet. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 17 av 90

21 12. Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792) Härigenom föreskrivs att 23 bostadsförvaltningslagen (1997:792) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Vill fastighetsägaren klandra redovisning för viss redovisningsperiod, skall han inom ett år från det han av hyresnämnden mottog redovisningen väcka talan mot förvaltaren vid fastighetsdomstolen. 23 Vill fastighetsägaren klandra redovisning för viss redovisningsperiod, skall han inom ett år från det han av hyresnämnden mottog redovisningen väcka talan mot förvaltaren. Talan skall väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten finns. Åberopas som grund för klandertalan omständighet som icke hänför sig till viss avlämnad redovisning, får talan väckas inom ett år från det fastighetsägaren mottog redovisning med anledning av att förvaltarens uppdrag upphörde. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 18 av 90

22 13. Förslag till lag om ändring i lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering Härigenom föreskrivs att 9 lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 Talan om att få ut kontrollavgift får inte väckas senare än två år från den dag då den olovliga parkeringen upphörde. Talan skall väckas vid tingsrätten i den ort Talan får väckas vid den tingsrätt inom vars där den olovliga parkeringen ägde rum. domkrets parkeringen ägde rum. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 19 av 90

23 14. Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Härigenom föreskrivs att 2 kap. 25 och 3 kap. 20 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 25 Länsstyrelsens beslut får inte överklagas när det gäller 1. ersättning för kostnader eller skada enligt 7 fjärde stycket, 2. ersättning enligt 8 tredje stycket, 3. beslut om kostnad för förundersökning eller särskild undersökning enligt 14 andra stycket eller 4. ersättning enligt 15 första stycket. Den som är missnöjd med beslut som avses i första stycket kan väcka talan mot staten vid fastighetsdomstolen. Talan skall ha väckts inom ett år från delfåendet av länsstyrelsens beslut. Den som är missnöjd med beslut som avses i första stycket får väcka talan mot staten. Talan skall väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område fornlämningen eller fornfyndet har påträffats inom ett år från delfåendet av länsstyrelsens beslut. Ersättning som beslutats av domstol enligt 15 första stycket skall deponeras enligt bestämmelserna i 15 andra stycket. 3 kap. 20 Länsstyrelsens beslut om ersättning och inlösen får inte överklagas. Den som är missnöjd med ett sådant beslut får väcka talan mot staten vid fastighetsdomstolen inom ett år från det han fått del av länsstyrelsens beslut. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till ersättning eller inlösen förlorad. Staten får, när fråga väckts eller tagits upp om att förklara en byggnad för byggnadsminne, väcka talan vid fastighetsdomstolen mot sakägare om fastställande av de villkor som skall gälla för ersättning. Om beslut om byggnadsminnesförklaring inte kommer till stånd inom ett år från det att målet avgjorts genom lagakraftägande dom, skall domen inte längre vara bindande för parterna. Talan om ersättning enligt 12 andra stycket skall väckas vid fastighetsdomstolen. Talan enligt denna paragraf skall väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område den fastighet finns som tvisten rör. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 20 av 90

24 15. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning Härigenom föreskrivs att 61 lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning upphävs. Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 21 av 90

25 16. Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 och 21 kap. 11 sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 kap. 9 Om tvist uppstår angående en försäkringsgivares ersättningsskyldighet på grund av avtal om sjöförsäkring, skall saken hänskjutas till utredning och avgörande genom dispasch (partikulärdispasch). Har något annat inte avtalats, görs utredningen på den ort där försäkringen har tagits eller där sådan dispasch vanligen görs för den orten. Bestämmelserna i detta kapitel om generaldispasch gäller i tillämpliga delar. Tvist som avses i första stycket får också prövas av en tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångsbalken, om tvisten uteslutande rör en båt som inte hålls i drift yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte. För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall Sjöfartsverket varje år upprätta en förteckning i vilken tas upp minst tolv personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om på grund av förfall eller något annat hinder föreskrivet antal ledamöter inte kan utses från förteckningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara särskild ledamot. 21 kap. 11 För en domkrets vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall Sjöfartsverket varje år upprätta en förteckning i vilken tas upp minst tolv personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om på grund av förfall eller något annat hinder föreskrivet antal ledamöter inte kan utses från förteckningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara särskild ledamot. En särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 föräldrabalken får inte vara ledamot. Den särskilda ledamoten har rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen Denna lag träder i kraft den 1 januari Sidan 22 av 90

26 17. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor dels att rubriken skall ha följande lydelse, dels att förordningen skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor Föreslagen lydelse Förordning (1982:996) om tingsrätternas domkretsar I uppställningen nedan anges vilka tingsrätter med tillhörande domsagor som skall finnas i Sverige. Tingsrätterna skall ha kanslier på de orter som anges i uppställningen. I uppställningen nedan anges vilka tingsrätter med tillhörande domkretsar som skall finnas i Sverige. Tingsrätterna skall ha kanslier på de orter som anges i uppställningen. Tingsställen skall finnas på kansliorterna och får finnas också på de andra orter som anges i uppställningen. Tingsrätt/ Domsaga I domsagan ingende kommun (-er) Kansliorter med tingsställe Ytterligare tingsställe Tingsrätt/ Domkrets I domkretsen ingående kommun(-er) Kansliorter med tingsställe Ytterligare tingsställe Under Svea hovrätt o.s.v. Denna förordning träder i kraft den 1 januari Sidan 23 av 90

27 1. Rättegångsbalkens forumregler 1.1 Inledning Inledningsvis bör påpekas att frågan om vilken av landets tingsrätter (eller hovrätter) som är behörig att döma i ett mål måste särskiljas från frågan om målet överhuvudtaget faller under svensk domsrätt. Vi har i promemorian koncentrerat oss på den förra frågan, dvs. frågan om den lokala behörigheten. Frågan om svensk domsrätt behandlas dock något i avsnitt 1.8. Den domstol som har behörighet att ta upp ett visst mål, brukar betecknas som rätt forum med avseende på detta. Olika domstolars behörighet (kompetens) att ta upp ett mål eller ärende är i allmänhet lokalt, sakligt och funktionellt begränsad: Lokal behörighet sammanhänger med jurisdiktionsområdena. Reglerna begränsar alltså domstolarnas verksamhet till att i huvudsak gälla mål och ärenden som har anknytning till deras egna territoriella verksamhetsområde. Bestämmelserna i 10 kapitlet rättegångsbalken handlar främst om den lokala behörigheten. Saklig behörighet hänför sig till skillnaden mellan allmänna domstolar och specialdomstolar. Reglerna koncentrerar vissa typer av mål och ärenden till domstolar som blir mer eller mindre specialiserade. Funktionell behörighet sammanhänger med instansordningen (underrätter och överrätter) och lägger således grunden för ett hierarkiskt instanssystem. Vid utformningen av lokala forumregler måste lagstiftaren uppmärksamma flera olika ändamålssynpunkter, som åtminstone delvis är motstridande (se Ekelöf II, s. 20): Målen skall fördelas någorlunda jämnt mellan underrätterna. Ett mål bör tas upp vid den domstol där handläggningen medför den minsta arbetsbördan för domstolen. Ett mål bör tas upp vid en domstol där parterna med lätthet kan inställa sig och där bevisningen kan läggas fram billigt och säkert, vilket begränsar processkostnaderna och bidrar till en riktig utgång av målet. Käranden skall utan svårighet kunna avgöra var han skall väcka sin talan och svaranden och domaren skall kunna bedöma om det har skett vid rätt forum. 1.2 Terminologi Det finns forumregler av olika slag. Först och främst brukar man skilja mellan allmänna och särskilda forum. Vid ett allmänt forum kan talan alltid väckas utom i mål som uttryckligen har undantagits. Enligt nuvarande 10 kap. 1 rättegångsbalken är svarandens hemvistforum allmänt forum. De forum som inte är allmänna forum kallas särskilda forum. Ett särskilt forum kan vara antingen Sidan 24 av 90

28 exklusivt, dvs. det enda forum som lagstiftaren erbjuder, eller konkurrerande, vilket innebär att käranden kan välja detta forum om han eller hon så önskar. Både till allmänna och till särskilda forum kan det finnas subsidiära forum (ersättningsforum). Med att ett forum är subsidiärt menas att lagen har anvisat ett forum för det fall att huvudregeln inte kan tillämpas. Exempelvis finns i nuvarande 10 kap. 3 och 4 rättegångsbalken regler om behörig domstol för det fall att svaranden inte har känt hemvist i Sverige. Ibland används också begreppet reservforum. Vid ett sådant forum får talan väckas när det inte finns någon annan behörig domstol. Se t.ex. 7 kap. 12 föräldrabalken som anvisar Stockholms tingsrätt som reservforum i mål om underhåll till barn. Vidare används begreppen obligatorisk och fakultativ. Alla rättegångsbalkens forumregler i tvistemål är obligatoriska. Detta innebär att lagstiftaren inte har delegerat någon bestämmanderätt till domstolen beträffande frågan om vilken domstol som är behörig. En fakultativ regel tillåter däremot domstolen att för det enskilda fallet bestämma om den är behörig att pröva ett mål. Se t.ex. 19 kap. 1 tredje stycket rättegångsbalken som innehåller en möjlighet att väcka åtal vid den misstänktes hemvistforum om domstolen finner det lämpligt. Slutligen talar man om dispositiva och indispositiva regler. De dispositiva forumreglerna ger parterna inflytande över domstolens behörighet. Om en talan har väckts i strid med en dispositiv forumregel skall domstolen inte agera om inte svaranden gör en foruminvändning. Parterna kan alltså enas om att processa vid en annan domstol än den som lagen anvisar. Om regeln däremot är indispositiv skall domstolen självmant pröva sin behörighet. Parterna har således inte något inflytande över tillämpningen av en sådan regel. Se också avsnitt Reformbehovet Det har i många olika sammanhang framförts att reglerna om de allmänna domstolarnas lokala och sakliga behörighet i tvistemål bör ses över (se t.ex. prop. 1995/96:115, En ny lag om domstolsärenden, s. 128 f, och Per Henrik Lindblom i festskrift till Per Lindholm, s. 270 ff). Det har hävdats att vi fortfarande har forumregler utformade för en tid då man körde med häst och vagn och sällan lämnade födelseorten, då fastighetsböckerna var jättelika volymer fastkedjade vid den lokala domstolen och endast tillgängliga för tidskrävande avskrifter för hand, då telefonen inte togs på allvar i domstolssammanhang och då telefax, Internet och datateknik ännu inte hade gjort sitt intåg i samhället (se Lindblom, s. 271). Vår promemoria är ett försök att skapa flexibla regler som är anpassade till vår tids teknik och som också är anpassade till internationella förhållanden. Vi har rensat ut de regler som vi har ansett vara föråldrade och som därför inte längre fyller någon funktion. För att öka flexibiliteten i systemet har vi dels - när det har varit möjligt - ersatt de exklusiva och indispositiva forumreglerna med konkurrerande och dispositiva regler, dels väsentligt utökat möjligheterna att lämna över mål i stället för att avvisa dem. En effekt av de nya reglerna blir förhoppningsvis också att antalet ärenden i Högsta domstolen om sammanläggning av mål enligt 14 kap. 7 a rättegångsbalken minskar. Regeln lär idag användas relativt flitigt på grund av att dagens behörighetsregler anses vara för stela. Sidan 25 av 90

29 1.4 Föråldrade regler Förslag: Ett antal föråldrade regler i 10 kap. 6, 7, 9 och 13 rättegångsbalken upphävs. Som framgått ovan har en huvudinriktning i vårt arbete varit att ta bort föråldrade regler. Dessa regler har det gemensamt att de innebär ett finmaskigt nät av detaljerade föreskrifter om olika sorters rättegångar som kan förekomma med en forumregel som passar varje sorts rättegång. Det vällovliga syftet har naturligtvis främst varit att alla som skall komma till en rättegång skall få så nära till rättegången som möjligt. Nackdelen med detta har blivit ett svår-överskådligt system som har gett upphov till många tvister om vid vilken domstol rättegången skall hållas. Det har varit till glädje för rättsvetenskapsmän; det finns mycket skrivet i den juridiska litteraturen om forumfrågor. Men vi anser att tiden nu är mogen att förenkla systemet. Det kan man göra eftersom kommunikationerna nu är radikalt bättre än vad de var när rättegångsbalkens regler skrevs. Det är i allmänhet lätt för den enskilde att resa till domstolen. Dessutom har telefon, telefax, Internet och videoöverföring gjort att behovet av att inställa sig i domstolens lokaler för att studera handlingar eller delta i rättegångar har minskat och kan förutses minska ytterligare. Mot denna bakgrund föreslår vi att följande regler i 10 kapitlet rättegångsbalken om vid vilken tingsrätt talan i ett tvistemål kan väckas upphävs: 6 om platsen där någon har satt sig i skuld. 7 om platsen där någon har förvaltat annans egendom. 9 om tvister som rör arv, testamente och bodelning (utom klandertvister). 13 om tvister rörande rättegångskostnader Indispositiva regler Förslag: Indispositiva forumregler avskaffas om möjligt. Vi föreslår således att den indispositiva regeln i 10 kap. 9 (arvsforum) upphävs. Vi föreslår vidare att de indispositiva reglerna i 10 kap. 10 rättegångsbalken (fastighetsforum) och 14 kap. 3 äktenskapsbalken (forum i äktenskapsmål) samt 9 lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering blir dispositiva regler. Som redogjorts för i avsnitt 1.2 skiljer man mellan dispositiva och indispositiva forumregler. Parterna disponerar över de dispositiva reglerna på så sätt att en svarande som blir instämd till fel forum kan acceptera detta med bindande verkan för domstolen. Om forumregeln däremot är indispositiv, måste domstolen tillämpa den oberoende av vad parterna anser om saken. Att en regel är indispositiv motiveras naturligtvis av att det har ansetts vara så viktigt att målet handläggs vid ett bestämt forum att parterna inte får disponera över saken. Ett exempel på detta är regeln om att Stockholms tingsrätt är den enda domstol som har behörighet att pröva tvister om patent. Den domstolen är sammansatt på ett särskilt sätt i patentmål. Om parterna fick välja en annan domstol, skulle det göra det svårt att upprätthålla en tillräckligt hög kvalitet på rättskipningen i patentmål. Sidan 26 av 90

30 Samtidigt ligger det ett värde i att parterna får rätt att bestämma om var målet skall handläggas. Det är de som vill ha tvisten löst och det är de som bäst kan bedöma var detta lämpligen bör äga rum. Mot den bakgrunden är det vår uppfattning att indispositiva forumregler bör förekomma bara om det finns starka skäl för det. I enlighet med det som sagts ovan föreslår vi att den indispositiva regeln i 10 kap. 9 rättegångsbalken om forum i arvs-, testaments- och bodelningstvister upphävs. Vi föreslår vidare att de indispositiva reglerna i 10 kap. 10 rättegångsbalken och 14 kap. 3 äktenskapsbalken om fastighetsforum respektive forum i äktenskapsmål samt regeln i 9 kontrollavgiftslagen blir dispositiva forumregler. 1.6 Prövning av behörighet Förslag: Den i 10 kap. 18 rättegångsbalken föreskrivna officialprövningen vid svarandens passivitet avskaffas. Bestämmelsen i 10 kap. 18 rättegångsbalken innebär att domstolen - under förutsättning att det rör sig om en dispositiv forumregel - inte skall pröva sin behörighet annat än om svaranden begär det. Om svaranden anser att rätten inte är behörig att ta upp målet, skall han framställa sin invändning senast när han första gången skall föra talan i målet (34 kap. 2 rättegångsbalken). Enligt nuvarande 18 är dock domstolen, när det kan bli aktuellt att meddela tredskodom - dvs. om svaranden uteblir från första inställelsen eller underlåter att ge in svaromål - skyldig att pröva sin behörighet trots att svaranden inte har gjort någon invändning om den. För att underlätta kärandens möjligheter att vid svarandens passivitet styrka domstolens behörighet innehåller andra meningen en bevispresumtion till kärandens för-mån. Motivet till bestämmelsen om officialprövning är att skydda svaranden; han eller hon skall inte behöva drabbas av en tredskodom vid fel domstol. Samtidigt leder bestämmelsen om den tid inom vilken en foruminvändning skall framställas för att få beaktas (34 kap. 2 rättegångsbalken) till att en svarande som drabbats av en tredskodom inte kan framställa en foruminvändning i återvinningsmålet i annat fall än när han eller hon har haft laga förfall för sin utevaro. Rättegångsutredningen föreslog i sitt betänkande år 1982 att den särskilda forumprövningen skulle avskaffas (se SOU 1982:26 s. 183 ff och 363 f). Utredningen analyserade utförligt vilka nackdelar det skulle kunna innebära för svaranden att svara vid fel domstol och kom fram till att det varken när det gällde utevaro från ett första sammanträde eller uteblivet skriftligt svaromål fanns anledning att bibehålla särregleringen för forumprövningen. Utredningens förslag behandlades emellertid inte av lagstiftaren. I en departementspromemoria år 1997 föreslogs återigen att officialprövningen skulle avskaffas (se Domstolsförfarandet - Förslag till förbättringar, Ds 1997:7, s. 107 ff). Det anfördes i promemorian att det inte finns någon anledning att skydda en passiv svarande från att behöva svara vid fel domstol när han eller hon på ett enkelt sätt, på telefon eller telefax eller genom brev, kan påtala fo- Sidan 27 av 90