vikaresäl och knubbsäl
|
|
- Sandra Lindgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Programområde: Kust och hav : Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl Bakgrund och syfte med undersökningstypen Efter att ha varit kraftigt påverkade ökar nu sälpopulationerna i Östersjön igen. Dock finns det halter av både klassiska miljögifter och sådana som uppmärksammats på senare tid som är så pass höga att det finns anledning att fortsatt följa upp möjliga effekter. Patologiska förändringar hos säl har varit en av de viktigaste indikatorerna av påverkan. Syftet med undersökningstypen är att beskriva metoder för övervakning av hälsotillståndet hos populationerna av östersjösäl via obduktioner av djur som samlas in till Naturhistoriska riksmuseet. Resultaten kan användas för att fastställa ett områdes status i förhållande till miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Giftfri miljö. Samordning Undersökningar enligt undersökningstypen bör samordnas med kemiska och populationsdynamiska undersökningar inom området och undersökningar enligt undersökningstypen Gråsälbestånd. Vid obduktion kan prover för miljögiftsundersökning tas. Strategi Frekvens och grader över tid av vissa typer av organskador studeras via obduktionsresultat. Detta sker genom att använda gängse makroskopiska bedömningsmetoder inom patologin tillsammans med andra tekniker, i synnerhet för mikroskopisk organundersökning (histopatologi, immunohistokemi) samt tekniker för mikrobiologi (parasitologi, bakteriologi, virologi). Trender när det gäller frekvens och grad av olika organskador har oftast rapporterats för gråsäl som är den art som kommer in till Naturhistoriska riksmuseet i störst antal. Statistiska aspekter För att få tillräcklig omfattning av datamaterial bör statistisk utvärdering ske efter insamlingsperioder om fem eller helst tio år. Detta är nödvändigt för att för respektive art få information om hälsosituationen inom köns- och olika åldersgrupper. Datamaterialet omfattar uppgifter om art, kön, ålder, fyndplats etc. (se bilaga 1) och de sjukdomsvariabler som beskrivs nedan. För vägledning i val av statistiska metoder, se webbplatsen och boken Dataanalys och hypotesprövning för statistikanvändare (Grandin 2012). Boken finns som pdf
2 2 på Naturvårdverkets webb under rubriken vägledning pdf. Plats/stationsval Undersökningen utförs på sälar från hela Sveriges kust. Naturhistoriska riksmuseet, tar emot döda sälar från Östersjön och Västkusten. En person som hittar en död säl kan ringa telefonnummer så gör Naturhistoriska riksmuseet en bedömning om de har möjlighet att ta emot sälen. NRM emot färska sälar från Östersjön, samtliga arter och alla färska gråsälar från Västkusten. Obs! Vid hantering av döda sälar ska plasthandskar användas. Mätprogram Variabler Tidigare har vissa kroniska organskador med karaktär av ett sjukdomskomplex redovisats (Bergman och Olsson, 1985). Skador ses hos vuxna djur i form av förändringar i integument (hud och kloförändringar), käkbensdestruktioner, tarmsår, arterioskleros ( åderförkalkning ), njurförändringar, binjurebarksförtjockning och förändringar i honliga könsorgan. Honliga könsorgan hos gråsäl och vikare kan uppvisa partiella eller fullständiga avstängningar (stenoser respektive ocklusioner) av livmodern. Hos äldre gråsälshonor förekommer livmodertumörer av typ leiomyom. Sammantaget visar de organskador som kännetecknar detta sjukdomskomplex likheter med de som förekommer vid så kallad hyperadrenokorticism (abnormt ökad binjurebarksfunktion) hos djur och människa. Som grundorsak till detta sjukdomskomplex misstänks miljögifter av typ organiska klorföreningar, främst PCB. Vissa sjukdomsprocesser karakteriseras av förändringar i organstorlek. Organvikter kan därför användas som variabler. Kriterier för olika grader av organskador redovisats i publikationer Bergman (1999) och Bergman och Olsson (1985). Vid obduktionerna följs ett protokoll (bilaga 1) enligt vilket notering av vissa mått- och viktuppgifter samt bedömning av yttre och inre organ utförs. För varje djur genomgås rutinmässigt nära 90 variabler, mestadels i form av organbedömningar. Vid organbedömningarna används en fyrgradig skala: (0) Skada ej påvisad (organet är normalt), (1) Lindrig skada, (2) Måttlig skada och (3) Grav skada. Mätvariabler (organskador) som är typiska för sjukdomskomplexet hos östersjösälar: För båda könen: Skador i kloregioner Tarmsår Arterioskleros ( åderförkalkning ) Njurskador (glomeruliförändringar, tubulära cellproliferationer) Skallbensdestruktioner (osteoporos) Binjurebarksförtjockning (adrenokortikal hyperplasi) För honliga könsorgan: Livmoderstenoser, livmoderocklusioner och livmodertumörer
3 Tabell 1. Översiktstabell för variabler. För fullständig lista av variablerna, se bilaga 1. 3 Område Företeelse Gråsäl, Vikare eller Knubbsäl Determinand (Mätvariabel) Enhet / klassade värden Metodmoment Prioritet Kön Hona/Hane 1 Ref 1 Ålder Tandunder sökning år 1 Ref 2 Massa kg 1 Längd (Kroppslängd) Avstånd svans - anus Kadaverösa förändringar cm Klassat 1-5 Referens till provtagnings- eller observationsmetodik Se nedan 2 Se nedan Späck Tjocklek 1 Se nedan Bakfot Längd 2 Organ etc. enl. obduktionsprotokollet Vissa organ Skada Klassad 1 1 Ref 3 Massa, Bredd Längd eller Höjd g (mg), mm 1 Bilaga = skada ej påvisad (organet är normalt), 1 = lindrig skada, 2 = måttlig skada och 3 = grav skada Vad innebär kroppslängd? Vad innebär späcktjocklek? 1. Kroppslängden mäts när sälen ligger på rygg på plant underlag (figur 1). Mätningen görs med tumstock. 2. Lägg tumstocken under sälen. 3. Skallen ska tryckas mot underlaget så att nosen sträcks ned mot tumstocken. 4. Mät kroppslängden mellan nosspets och svansspets. 1. Späcktjockleken mäts innan sälen öppnas. 2. Lägg ett ca 10 cm långt längdsnitt i mittlinjen i huden vid bröstkorgens bakre del. 3. Skär genom späcket ner till bröstkorgen. 4. Mät späcktjockleken (utan hud) med en tumstock. Kläm ihop snittet runt tumstocksänden vid mätningen.
4 4 Frekvens och tidpunkter Den faktor som kanske främst har betydelse för antalet döda sälar som samlas in till Naturhistoriska riksmuseet är issituationen. Insamlingsperioden sker under hela året men sträcker sig i allmänhet fr.o.m. april t.o.m. december. Observations/provtagningsmetodik Djuren inspekteras och yttre mått, kroppsvikt m.m. noteras. Under obduktionerna noteras sjukliga organförändringar och dessa graderas. Dessutom vägs flera organ. Organmaterial för histologisk undersökning tas ut. Vid misstanke om infektion tas material för bakteriologisk, virologisk eller parasitologisk undersökning. Uttag av organprover för miljögiftsundersökning är en viktig del av obduktionsrutinerna. Fältobduktioner i form av endagsförrättning utförs vid något eller några tillfällen per år. Detta gäller som regel gråsälar som påträffats döda i strandregionen och där transport av djuret till Naturhistoriska riksmuseet bedöms vara svår att genomföra. Fastställande av dödsorsak har i dessa fall bedömts vara väsentlig för undersökningen. Av kostnadsskäl har detta förfarande begränsats till Upplands- och Södermanlandskusten. Omfattande fältexpeditioner görs vid utbrott av sjukdom av epizootikaraktär, t.ex. vid valpsjuka hos säl, den virussjukdom som främst drabbade knubbsäl på västkusten år 1988 och Tillvaratagande av prov, analysmetodik Organmaterial för histologisk undersökning fixeras, som regel i formalin, paraffininbäddas, snittas, färgas och undersöks ljusmikroskopiskt. Beskrivning av dessa tekniker är redovisade i artiklar i referenslistan, (Bergman och Olsson, 1985, samt Bergman, Bergstrand och Bignert 2001). För beskrivning av metoder för färgningar etc. vid ljusmikroskopi se Bancroft och Stevens (1982). I några fall har organmaterialet varit så pass färskt att tekniker för elektronmikroskopi kunnat användas (Bergman, Bergstrand och Bignert, 2001). Vid bakteriologiska, virologiska och parasitologiska undersökningar har Statens Veterinärmedicinska Anstalts laboratorier anlitats. Organprover för miljögiftsundersökningar djupfryses och magasineras i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank. Vid obduktionerna tillvaratas rutinmässigt prov från späck, skelettmuskel, lever, njure, lunga, blod och hjärna för detta ändamål. För metodbeskrivning i samband med kemisk undersökning se Roos m.fl. (1992), Blomquist m.fl. (1992) samt Frank m.fl. (1992). Fältprotokoll Under fältobduktioner följs i stort sett samma rutiner som beskrivits ovan och samma protokoll kan användas (bilaga 1). Såväl organvikts- som kroppsviktsdata kan på grund av väderlek etc. vara svåra att bestämma i fält. Organviktsdata kan kompletteras genom att hela organ tas tillvara. Vid tillfällen då djurets kroppsvikt inte är möjlig att bestämma kan denna uppskattas via mått på kroppslängd och späcktjocklek. Bakgrundsinformation Detaljerad information om nödvändig bakgrundsinformation ges i metodreferenslistan.
5 Kvalitetssäkring 5 Obduktioner eller organundersökning ska utföras av veterinär eller biolog med erfarenhet inom ämnesområdet veterinärmedicinsk patologi. Kvalitetssäkring ska ske genom nära kontakter och samarbete med specialister inom ämnesområdena veterinär- och humanmedicinsk patologi. Laboratoriearbeten och laboratorieanalyser ska utföras av ackrediterade laboratorier. Vid provtagning i fält ska utförare informeras, speciellt om handhygien, och då särskilt om risken för att drabbas av sårinfektion vid hantering av djuren. Databehandling, datavärd Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är datavärd. Databehandling utförs i samråd med datavärd. Sammanställning av resultat från undersökta djur avseende de mätvariabler som anges i undersökningstypen utgör grund för detta arbete. Rapportering, utvärdering Resultat redovisas årligen i en rapport med beskrivning av vad som gjorts (exempel Bergman, 2001). När det gäller tendenser för hälsotillståndet hos östersjösälar bör utvärdering, som nämnts ovan, inte ske förrän tidigast efter varje femårsperiod. Arbeten/beskrivningar om patologin i olika organsystem hos östersjösälar publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. Efter varje tioårsperiod redovisas också tendenser för hälsotillståndet hos östersjösälar i internationell vetenskaplig tidskrift (exempel Bergman, 1999). Data ska utvärderas vad gäller tendenser över tid (fem- eller helst tioårsperioder) för ovannämnda organskadevariabler. En utvärdering har gjorts inom Miljögiftsgruppen för två tioårsperioder: och (Bergman, 1999). Kostnadsuppskattning Fasta kostnader Kemiska produkter, burkar, provrör, handskar m.m. kostar ca kr per år (2013). Analyskostnader Obduktion och journalskrivning per säl ca kr ( kg)* Destruktion 18 kr/kg* (ca kr per säl) Åldersbestämning 567 kr* per säl Histologi 164 kr/snitt* Bakteriellt prov 630 kr* Virologiskt prov (valpsjuka) 660 kr* PCB/DDT analys 3500 kr per prov * Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA:s) prislista exklusive moms 2013 Tidsåtgång Obduktion och journalskrivning 4-9 timmar per säl
6 6 Insamling ca 1 timme per säl Histologi, preparering i medeltal 3 timmar per säl Utvärdering av histologi i mikroskop i medeltal 2 timmar per säl Kontaktpersoner Programområdesansvarig: Naturvårdsverket: Tove Lundeberg Enheten för farliga ämnen och avfall Naturvårdsverket Stockholm Tfn: E-post: tove.lundeberg@naturvardsverket.se Författare: Anders Bergman, Naturhistoriska riksmuseet. Expert och författare: Naturhistoriska riksmuseet: Britt-Marie Bäcklin Naturhistoriska Riksmuseet Gruppen för Miljögiftsforskning Box Stockholm Tfn: E-post: Fax: Referenser Metodreferenslista 1. Almkvist, L., Olsson, M. & Söderberg, S Sälar i Sverige. Svenska Naturskyddsföreningen. ISBN Johnston, D.H. & Watt, I.D A rapid method for sectioning undecalcified carnivore teeth for aging. 1st Worldwide Furbearer Conference Proceedings, August 3-11, 1980, Frostburg, Maryland, USA, Vol. 1, pp Bergman, A Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. Gynaecological health improvement but increased prevalence of colonic ulcers. APMIS 107, Bergman, A. och Olsson, M., Pathology of Baltic grey seal and ringed seal females with special reference to adrenocortical hyperplasia: Is environmental pollution the cause of a widely distributed disease syndrome? Finnish Game Res., 44: Bergman, A., Bergstrand, A. and Bignert, A Renal lesions in Baltic grey seals (Halichoerus grypus) and ringed seals (Phoca hispida botnica). Ambio 30,
7 6. Bancroft, J.D. and Gamble, M. (eds.) Theory and practice of histological techniques. Churchill Livingstone. London. (flera upplagor finns) 7. Roos, A., Blomkvist, G., Jensen, S., Olsson, M., Bergman, A. och Härkönen, T Sample selection and preparation procedures for analyses of metals and organohalogen compounds in Swedish seals. Ambio 21 (8), Blomkvist, G., Roos, A., Jensen, S., Bignert, A. och Olsson, M Concentrations of sddt and PCB in seals from Swedish and Scottish waters. Ambio 21, Frank, A., Galgan, V., Roos, A., Olsson, M., Petersson, L.R. och Bignert, A Metal concentrations in seals from Swedish waters. Ambio 21, Rekommenderad litteratur 10. Bergman, A Gråsälspopulationens hälsotillstånd. Sid i Bottniska Viken 2000, Umeå Marina Forskningscentrum, Red. Kristina Wiklund. 11. Bergman, A. och Bäcklin, B. M Gråsälarnas hälsa bättre men inte bra. Sid i Östersjö 99, Stockholms Marina Forskningscentrum, Red. Annika Tidlund. 12. Bergman, A., Olsson, M. and Reiland, S. 1992: Skull-bone lesions in the Baltic grey seal (Halichoerus grypus). Ambio 21 (8): Bergman, A., Patologi hos sälar från svenska kustområden Rapport / Naturvårdsverket Bergman, A., Järplid, B. och Svensson, B.-M., Pathological findings indicative of distemper in European seals. Proceedings, First Congres of the European Society for Veterinary Virology, Liege, April 5-7, Veterinary Microbiology, 23: Bergman, A. och Olsson, M., Pathology of Baltic grey and ringed seal males : report regarding animals sampled I: Influence of human activities on the Baltic ecosystem : proceedings of the Soviet-Swedish Symposium Effect of toxic substances on dynamics of seal populations. Moscow, USSR, April 14-18, Leningrad Gidrovmeteoizdat, pp Bergman, A., Olsson, M. och Reutergård, L., Lowered reproduction rate in seal populations and PCB. A discussion of comparability of results and a presentation of some data from research on the Baltic seals. ICES, C.M.1981/N:10,18 pp. 17. Mortensen, P., Bergman, A., Bignert, A., Hansen, H.J., Härkönen, T. och Olsson, M Prevalence of Skull lesions in harbor seals (Phoca vitulina) in Swedish and Danish Museum collections. Ambio 21, Uppdateringar, versionshantering Version 1:0, Ny undersökningstyp. Version 1:1, Uppdatering av kostnadsberäkning samt mindre uppdateringar av texten.
8 8 Bilaga 1. Obduktionsprotokoll Nr: Lnr: Art: Kön: Ålder: Kroppsvikt., kg: Kroppslängd, cm: Späck- Bakfot, längd, cm: Svans-anus, avst., cm: tjocklek, cm: Fynddatum: Fyndomständigheter: Fyndplats: Obduktionsdatum: Materialomfattning: Obduktionsplats: KF: Hull: Organmaterial LM EM VIR BCT PAR BCD 01 Hud, överläpp 02 Hud, ansikte 03 Hud, ögonlock 04 Hud, superciliae 05 Hud, ytteröra 06 Tårkörtel 07 Öga 08 Hud, enl. figurer 09 Digiti 10 Hud, underläpp 11 Tänder, gingiva 12 Pharynx 13 Tonsill 14 Larynx, Epiglottis 15 Parotis 16 Submandibularlymfknuta x17 Thymus Vikt, g, c-a: 18 Magsäck, fundus 19 Magsäck, pylorus x20 Thyreoidea, vä Vikt, g: x21 Thyreoidea, hö Vikt, g: x22 Parathyroidea, vä., antal: Sammanlagd vikt: mg x23 Parathyroidea, hö., antal: Sammanlagd vikt: mg 24 Hud, hals 25 Boglymfknuta 26 Skelettben, benmärg 27 Skelettmuskel 28 Oesophagus 29 Trachea 30 Duodenum 31 Hud, bröst 32 Bronkiallymfknuta 33 Bronk x34 Lunga, vä Vikt, g: x35 Lunga, hö Vikt, g: 36 Diafragma 37 Jejunum x38 Hjärta Vikt, g: 39 Arteria coronaria sinistra 40 Arteria coronaria dextra 41 Axillarlymfknuta, vä Vikt, g: 42 Axillarlymfknuta, hö Vikt, g: 43 Aorta 44 Blod Förklaring av vissa ord och förkortningar: KF, kadaverösa förändringar (förruttnelse): graderas från 1=nära livssvarmt till 5= mycket höggradig förruttnelse. Digiti, djurets tår. Pharynx, svalg. Larynx och epiglottis, struphuvud resp. struplock. Parotis, öronspottkörtel. rlymfknuta, lymfkörtel. Thyreoidea och parathyroidea, sköldkörtel resp. bisköldkörtel. Oesophagus, matstrupe. Duodenum, tolvfingertarm. Jejunum, tunntarmens främre del efter duodenum. Ileum, tunntarmens bakre del. Trachea, luftstrupen. Art. coronaria sinistra o. dextra, hjärtats vänstra och högra kranskärl. Nr: Lnr:
9 Organmaterial LM EM VIR BCT PAR BCD 45 Hud, buk, prox x46 Portalymfknuta Vikt, g: x47 Lever Vikt, g: 48 Gallblåsa 49 Galla x50 Mjälte Vikt, g: 51 Ileum x52 Pankreas Vikt, g: - -, duodenal del - -, mitt - -, lienal del 53 Hud, buk, dist 54 Kröslymfknuta x55 Njure, vä Vikt, g: x56 Njure, hö Vikt, g: 57 Urinblåsa 58 Urin 59 Caecum x60 Binjure, vä Vikt, g: x61 Binjure, hö Vikt, g: 62 Hud, scrotumregion 63 Juver+hud, nipple 64 Ileocaecallymfknuta 65 Colon 66 Inguinallymfknuta 67 Bäckenlymfknuta 68 Analkörtlar x69 Prostata L: B: H:,mm Vikt, g: x70 Testis, vä L: B: H:,mm Vikt, g: x71 Testis, hö L: B: H:,mm Vikt, g: x72 Bitestikel, vä L: B: H:,mm Vikt, g: x73 Bitestikel, hö L: B: H:,mm Vikt, g: x74 Ovarium, vä L: B: H:,mm Vikt, g: x75 Ovarium, hö L: B: H:,mm Vikt, g: 76 Salpinx, vä Tjl,mitt:,mm 77 Salpinx, hö Tjl,mitt:,mm x78 Uterus, vä horn L: Diam.X2:,mm Väggtjl:,mm x79 Uterus, hö horn L: Diam.X2:,mm Väggtjl:,mm Uterus, Vikt,g: x80 Corpus uteri L:,mm x81 Cervix uteri L:,mm x82 Vagina L:,mm x83 Vulva L:,mm x84 Clitoris Diam, bas:,mm x85 Hjärna Vikt, g: x86 Hypofys Vikt, mg: 87 Epifys [Vikt, mg: ] 88 Ryggmärg, L1-L3 89 Perifera nerver 90 Benvävnad i främre extremitet (skapula - t.o.m. -digiti), L1-L3, Skalle inkl. Mandibel. Förklaring av vissa ord och förkortningar: Pankreas, bukspottkörtel. Caecum, blindtarm. Colon, grovtarm. Salpinx, äggledare. Ovarium, äggstock. Uterus, livmoder. Epifys, tallkottkörtel. L, B och H = längd, bredd, höjd. Laboratorieundersökningar: LM, ljusmikroskopi, EM, elektronmikroskopi. VIR, virologi. BCT, bakteriologi. PAR, parasitologi. BCD, biocid - miljögiftsundersökning.
vikaresäl och knubbsäl
Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl 1 Programområde: Kust och hav : Patologi hos gråsäl, vikaresäl och knubbsäl Bakgrund och syfte med undersökningstypen Östersjön har de senaste decennierna visat
2011 års knubbsälsjakt
211 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin Annika Strömberg Charlotta Moraeus Rapport nr 9:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box
2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material
26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat
vikaresäl Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner.
Bestånd av vikare och knubbsäl 1 Programområde: Kust och hav Undersökningstyp: Bestånd av knubbsäl och vikaresäl Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte Syftet
2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
2004 års avlysningsjakt på gråsäl
Gruppen för miljögiftsforskning Box 27 14 5 Stockholm 24 års avlysningsjakt på gråsäl Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Anna Roos, Ylva Lind 26-2-24 Undersökning
Undersökning av fällda vikarsälar
Undersökning av fällda vikarsälar 2007-2009 Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus och Ylva Lind Rapport nr 1:2011 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 50 007 104 05 Stockholm
2003 års avlysningsjakt på gråsäl
foto Anna Roos Gruppen för miljögiftsforskning Box 20007 104 05 Stockholm 2003 års avlysningsjakt på gråsäl Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Anna Roos, Ylva Lind 2005-01-31 Undersökning
Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar
NRM 2014 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar Det är av stort värde för forskningen om hälsotillståndet hos Östersjöns gråsälar, att vissa uppgifter lämnas och att prover
Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind. Enheten för Miljögiftsforskning
27 års säljakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Enheten för Miljögiftsforskning Gråsälar åldersbestäms genom att tillväxtlager i tänderna
2012 och 2013 års knubbsälsjakt
2012 och 2013 års knubbsälsjakt Undersökningar av insamlat material Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Aleksija Neimanis, Annika Strömberg Rapport nr 11:2016 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar
NRM 2013 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar Det är av stort värde för forskningen om hälsotillståndet hos Östersjöns gråsälar, att vissa uppgifter lämnas och att prover
Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar
NRM 2009 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar Prover och uppgifter från knubbsälar som skjutits vid skyddsjakten eller med enskilda tillstånd kommer att användas vid studier
2005 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för miljögiftsforskning 104 05 Stockholm
års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för miljögiftsforskning 4 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Ylva Lind Foto: Charlotta di Gleria 7-1-22 Undersökning av insamlat
Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar
NRM 2015 Handledning Insamling av prover från och uppgifter om fällda gråsälar Det är av stort värde för forskningen om hälsotillståndet hos Östersjöns gråsälar, att uppgifter lämnas och prover insamlas
2009 års säljakt. undersökningar av insamlat material
29 års säljakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 11: 2 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5 Stockholm
2008 års säljakt. Undersökningar av insamlat material. Enheten för Miljögiftsforskning. Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind
års säljakt Undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Ylva Lind Enheten för Miljögiftsforskning Foto: Charlotta Moraeus 29-11-13 Undersökning av insamlat material från
2011 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
211 års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus Rapport nr 2:213 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box 7 14 Stockholm
2012 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
12 års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Charlotta Moraeus, Britt-Marie Bäcklin, Annika Strömberg Rapport nr 12: 14 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning och övervakning Box
Grundvatten på Observationsfält Version 1:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte med undersökningstypen Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att
Grundvatten på Observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvatten på observationsfält Mål och syfte Att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos grundvatten. Att ge underlag för rekommendationer
Handledning för jägare -inför provtagning av säl
Handledning för jägare -inför provtagning av säl Uppgifter och prover som samlas in under skyddsjakten är av stor betydelse för forskningen av hälsotillståndet hos de tre sälarterna som finns i svenska
SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013
SVA:s undersökningar av vargar fällda under selektiv, riktad jakt 2013 HENRIK UHLHORN, JESSICA ÅSBRINK OCH ARNE SÖDERBERG SVA:s rapportserie nr 27 ISSN 1654-7098 Dnr SVA 2013/99 2013-06-17 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA
Grundvattenkemi intensiv/integrerad Version 1:1:
1 Programområde: Skogsmark : Grundvattenkemi, Intensiv/integrerad Mål och syfte med undersökningstypen Provtagning och analys av grundvatten utförs enligt denna undersökningstyp för att registrera långsiktiga
Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin
Säl och havsörn i miljöövervakningen Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin Övervakning av effekter på populationer Studier av beståndsutveckling för gråsäl,
Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper
1 Instruktion för användning av mallen för skrivande av undersökningstyper Inledning Det här är en instruktion för mallen som används till undersökningstyperna i handledningen för miljöövervakning. Målgruppen
Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover
POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga
Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)
Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan
Hälsotillståndet hos sälar i Östersjön
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hälsotillståndet hos sälar i Östersjön Hanna Lundén Självständigt arbete i veterinärmedicin, 15 hp Veterinärprogrammet,
Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
YTTRANDE SLU har utgår från att försöka besvara frågan under punkt 1 i relation till de villkoren satta under punkt 2 till 12.
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2017.2.6-872 2017-03-21 registrator@naturvardsverket.se Yttrande över samråd från Naturvårdsverket om dess generella beslut om skyddsjakt efter grå-, knubb- och vikaresäl Sammanfattning
Revbensbågen. Ljumsken
Revbensbågen 4 1 5 6 2 7 8 3 9 Ljumsken 1 Epigastriet 2 Navelregionen 3 Hypogastriet 4+5 Högra och vänstra hypokondriet 6+7 Högra och vänstra flanken 8+9 Högra och vänstra inguinalregionen/ljumskregionen
Handledning för jägare -inför provtagning av säl
Handledning för jägare -inför provtagning av säl Uppgifter och prover som samlas in under skyddsjakten är av stor betydelse för forskningen av hälsotillståndet hos de tre sälarterna som finns i svenska
Undersökning av sälar insamlade 2015
Undersökning av sälar insamlade 2015 Bäcklin B-M, Strömberg A, Moraeus C, Härkönen T, Karlsson O Enheten för Miljöforskning och Övervakning Rapport nr 6:2017 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljöforskning
Dietz, R., Heide-Jørgensen, M.P. & Härkönen, T. 1989. Mass deaths of harbour seals (Phoca vitulina) in Europe. Ambio 18:258-264.
1989 Asplund, L., Jansson, B., Bergman, Å., Litzén, K., Nylund, K., Reutergårdh, L., Sellström, U., Uvemo, U-B., Wideqvist, U., Odsjö, T. and Olsson, M. 1989. Organohalogen Pollutants in Biological Samples
SVA:s undersökningar av vargar fällda under licensjakten 2011
SVA:s undersökningar av vargar fällda under licensjakten 2011 SVA:s rapportserie 18 ISSN 1654-7098 2011-04-07 STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT besök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. 018 67
Sälar är viktiga miljöindikatorer
Sälar på uppgång Olle Karlsson, Tero Härkönen & Britt-Marie Bäcklin, Naturhistoriska Riksmuseet De finns tre sälarter i våra svenska havsområden. Vanligast är gråsäl som återfinns i hela Östersjön. Vikare
integrerade typområden
1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att : Bestämma art och omfattning av växtodlingens inverkan
Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012
Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012 Överenskommelse Nr 219 1241 Björn Helander Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr 7:2013 Naturhistoriska Riksmuseet
Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012:
2011-08-31/Växjö Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med jägarna i Växjö. Forskningsprojektet
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder
Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder Övervakning av biologisk mångfald m.h.a. visuella metoder Foto Sandra Andersson Foto: Lst AC Varför uppföljning/övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö?
Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Institutionen för akvatiska resurser 2015-05-11 Examensarbeten i biologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU Descriptions in English follow below. Förslag på projekt om säl och skarv i svenska
Huvuddelen av Östersjöns gråsälar (Halichoerus
Unga sälar följs med satellitsändare För bara hundra år sedan var gråsälen vanlig i hela Östersjön och stammen uppgick till ca 100 000 djur. Åttio år senare var stammen nere i en bottennivå, mindre än
Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT Hantering av fälld varg Forskningen och förvaltningen har ett behov av kunskap från obduktioner av fällda vargar och av vargdelar i vetenskapliga referenssamlingar.
Ytvattenkemi, typområden Version 1:1 2002-10-21
1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Mål och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen är att inom valda typområden studera ytvattenkvalitén och att följa dess långsiktiga
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT
ATT HANTERA EN FÄLLD VARG LICENSJAKT Hantering av fälld varg Forskningen och förvaltningen har ett behov av kunskap från obduktioner av fällda vargar och av vargdelar i vetenskapliga referenssamlingar.
Att hantera MER INFORMATION OM SKJUTNA ROVDJUR. SVA:S WEBBPLATS www.sva.se. E-POST Björn: bjornjakt@sva.se Lodjur: lojakt@sva.se Varg: vargjakt@sva.
KONTAKT Vid frågor kontakta: Peter Mortensen, Naturhistoriska riksmuseet, NRM, tel 08-519 542 45, e-post. peter.mortensen@nrm.se Arne Söderberg, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, tel 018-67 40
Aspenberg, P., Forsling, B. & Helander, B. 2006. Gammal man gör så gott han kan. Vår Fågelvärld 3:18-19.
Publikationer 2006 Aspenberg, P., Forsling, B. & Helander, B. 2006. Gammal man gör så gott han kan. Vår Fågelvärld 3:18-19. Aulén, G., Ekberg, A., Helander, B., Hjulström, U., Mathson, K., Svensson, H.
Vikaren på Åland under de senaste hundra åren
1 Vikaren på Åland under de senaste hundra åren TEXT: OLAVI STENMAN & TOMMY BLOMBERG & MARCUS NORDBERG Fiskeriförening i Finland började utbetala skottpeng, s.k. premien för dödad saimensäl Phoca hispida
Braune, B., Outridge, P., Wilson, S. Bignert, A. and Riget, F. 2003. Heavy metals, Temporal Trends. Ch. 5 AMAP Phase II.
Publikationer 2003 Athanasiadou, M., Marsh, G., Athanassiadis, I., Lundstedt-Enkel, K., Asplund, L., Olsson, M. and Bergman Å. 2003. Screening of polybrominated compounds in species from different trophic
Ren, insamling av vävnadsprov för miljöprovbankning
(Manual för undersökning) Ren, insamling av vävnadsprov för miljöprovbankning Programområde: Fjäll Innehåll Bakgrund och syfte med undersökningstypen... 3 Samordning... 3 Strategi... 3 Yttäckande övervakning...
Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum
Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan
4.1 Terapeutiska indikationer För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg energi:
Version 1:3 :
Gråsälbestånd 1 Programområde: Kust och hav : Gråsälbestånd Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte Det primära syftet med miljöövervakningsmetoden är att studera
Sälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2012-03-31 kl 09.00 14.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 86 poäng. Godkändgränsen är 60 % (51 poäng).
Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri
Att använda marina däggdjur för att göra vetenskapsutbildning och vetenskap karriärer attraktiva för ungdomar Marina däggdjur och deras interaktioner med fiskeri This project is funded by the Horizon 2020
Områden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??
Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Innehåll för de närmaste ca 8 veckorna Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära
integrerade typområden
Grundvattenkemi, integrerade typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Grundvattenkemi, integrerade typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen
Helander, B Projekt Havsörn - Sveriges första faunaprojekt. 90 år ung! - Naturskyddsföreningens årsbok 1999, årg. 90:86-93.
1999 Bergman, A. 1999. Health condition of the Baltic grey seal (Halichoerus grypus) during two decades. Gynaecological health improvement but increased prevalence of colonic ulcers. APMIS 107:270-282.
Översyn av provtagningskraven för fällda sälar
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Redovisning 2014-12-11 Ärendenr: NV-00689-14 Översyn av provtagningskraven för fällda sälar Redovisning av ett regeringsuppdrag BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195
Undersökningstypen ingår i delprogrammet Typområden på jordbruksmark. I dokumentet för delprogrammet beskrivs övriga ingående undersökningstyper.
Ytvattenkemi, typområden 1 Programområde: Jordbruksmark : Ytvattenkemi, typområden Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Målet med undersökningstypen
Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND
Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och
Beskrivning av delprogram Kustfisk bestånd
1(18) Beskrivning av delprogram Kustfisk bestånd 1. Övergripande beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Delprogrammet omfattar kustfiskbestånd i Bottniska
Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en
Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012
Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish
Diversitet hos hakmaskar
Gråsälar. Foto: Tomas Lundquist / N Diversitet hos hakmaskar tarmparasiter hos gråsälar i Östersjön Döda gråsälar i Östersjön har insamlats och undersökts genom obduktion på Naturhistoriska riksmuseet
Policy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Odsjö, T. och Sondell, J. 1979. Fiskgjusen - inventering 1978 visar gott resultat. Sveriges Natur 1/79:16-18.
1979 Edgren, M., Olsson, M. and Renberg, L. 1979. Preliminary Results on Uptake and Elimination at Different Temperatures of p,p'-ddt and Two Chlorobiphenyls in Perch from Brackish Water. Ambio 8(6):270-272.
MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Beskrivning av delprogram Toppkonsumenter
1(18) Beskrivning av delprogram Toppkonsumenter 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Sälarna och havsörnen är högst upp i näringskedjan i Östersjön
Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming
Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Överenskommelse 212 11, dnr 235-3366-Mm Rapport nr 11:211 Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box
Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom
Stadieindelning enligt FIGO för ovarialcancer, endometriecancer, cervixcancer och sarkom Kirurgisk stadieindelning av ovarialcancer enligt FIGO (1988) A B C I IA IB IC A B C V Tumören är begränsad till
Bakgrund och syfte med undersökningstypen
1 Programområde: Kust och Hav : Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det primära syftet med undersökningstypen är att studera effekter av miljögifter i den marina miljön genom att dokumentera reproduktionsförmåga
Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among
PRODUKTRESUMÉ. För in vivo diagnostik av Helicobacter pylori infektion i ventrikel och duodenum.
PRODUKTRESUMÉ 1. LÄKEMEDLETS NAMN HeliCap, 37 kbq, kapsel, hård 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En kapsel innehåller 37 kbq ( 14 C) urea. Emitteringen sker i form av betapartiklar med låg
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-04 Ärendenr: NV-03147-15 Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län
besöksadress: ulls väg 2 B adress Uppsala telefon fax webb.
Licensjakt på varg 2018 Författare: Erik Ågren Foto: SVA Layout: SVA Citeras: SVA rapport 47/2018 Licensjakt på varg 2018 SVA:s rapportserie 47 ISSN 1654-7098 besöksadress: ulls väg 2 B adress. 751 89
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter
Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter 10.00 Inledning och välkomna 10.10 Syfte och mål uppdraget (NV & HaV) 10.30 Uppdragets genomförande (AdB) - Screening och bakgrund - Metoder
Partikulära och gasformiga kväveföreningar i luft, månadsmedelvärden Version 1:2,
Partikulära och gasformiga kväveföreningar i luft, 1 Programområde: Luft : Partikulära och gasformiga kväveföreningar i luft, Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och
- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv
Att övervaka biologisk mångfald i havsmiljö - med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv Övervakning av biologisk mångfald i havsmiljö. Vad har SE, måste vi ha och vill vi ha? SE
luft, diffusionsprovtagare
1 Programområde: Luft : Svavel- och kväveföreningar i luft, diffusionsprovtagare Mål och syfte med undersökningstypen att få underlag till beräkningar av torrdepositionen av svavel och kväve att övervaka
Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktinformationen Anm: Dessa ändringar i de relevanta avsnitten i produktinformationen är resultatet av referral procedurer. Produktinformationen ska därefter
astma och liknande luftvägsproblem
Studier av personer med astma och liknande luftvägsproblem 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning : Studier av personer med astma och liknande luftvägsproblem Författare: Se avsnittet Författare
Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mahrs, Petter Tel: 010-698 1241 Petter.mahrs @naturvardsverket.se BESLUT 2015-10-23 Ärendenr: NV-06952-15 Beslut om skyddsjakt efter
Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier
Primär ciliär dyskinesi (PCD) är en genetiskt orsakad defekt på cilier Catarina Cramnert EM avd för klinisk Patologi i Lund Labmedicin Skåne catarina.cramnert@skane.se Ciliens uppbyggnad PCD Hur preparaten
Mödradödligheträttsmedicinsk
Mödradödligheträttsmedicinsk utredning SFOG-veckan 2015 Ann-Sofie Pålsson, ST-läkare och doktorand rättsmedicin, Uppsala "jag har, vad jag känner till, inget jäv/intressekonflikter att deklarera Definition
Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler
Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,
Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2015-04-28 Ärendenr: NV-02507-15 Roland Boström Björkholmen 1 952
TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: BMC B:10
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-17 kl 08.00 13.00 Plats: BMC B:10 Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 90 poäng. Godkändgränsen
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske
Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte
Strålbehandlingar ingående i kartläggningen % Antal fall % % Antal behandlingar. 37 0, ,3 100 (mellan svalgrummet)
Tabell 4.1. Översikt av samtliga i kartläggningen ingående behandlingar fördelade per diagnos i jämförelse med alla nya fall av respektive tumör i Sverige 2000. De tumörer som ingick i kartläggningen 1992
RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015. Prislista 2015 Region Skåne
RS 2015-2.0 Gäller från 1 januari 2015 Prislista 2015 Region Skåne Nytt namn samma professionella team www.ptjrontgen.se Prislista 2015 Region Skåne Gäller från 1 januari 2015 Praktikertjänst Röntgen i
av misstänkt provtagning mottaget av undertecknad. ... ... ... ... ...
Åtgärdskalender - spårsäkring och provtagning av misstänkt Åtgärdskalendern fungerar som en checklista vid spårsäkring och provtagning för misstänkt man eller kvinna. På sida 2 och 3 följer en specifik
FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Dräneringsvatten på observationsfält Version 1:3:
1 Programområde: Jordbruksmark : Dräneringsvatten på observationsfält Bakgrund och syfte att inom valda jordbruksfält studera odlingsåtgärdernas inverkan på kvaliteten hos dräneringsvatten att bestämma