Infertilitet. Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker

Transkript

1 Infertilitet Många berörda - nya metoder Vad kan vi göra för infertila och barnönskande par? Agneta Skoog Svanberg Docent, universitetslektor Institutionen för kvinnor och barns hälsa Uppsala universitet Män och kvinnor vill ha barn av en mängd olika orsaker Meningen med livet. Egoistiska själ Kärlek Biologi För framtiden Samhället förväntar sig det. 1

2 Föränderliga faktorer påverkar STD Det allt senare barnafödandet Livsstil; rökning, stress, vikt Föränderliga faktorer påverkar 1970 fick en kvinna i genomsnitt sitt första barn vid 23 års ålder var förstagångsföderskan nästan 29 år. Andelen kvinnor som är 35 år eller äldre vid första barnets födelse drygt 10 procent av alla förstföderskor. 2

3 Vad vet vi idag? Efter år är chansen till en graviditet påtagligt minskad, mycket liten efter ca 42 år En sund livsstil och normalvikt ger de bästa förutsättningarna. Rökning minskar fertiliteten Vi vet idag väldigt lite om hur miljögifter påverkar fertiliteten. Vad vet vi idag? Inga sammanlagda översiktsstudier som visar att mer stressade personer har svårare att få barn Psykologiskt stöd förbättrar situationen för paret - påverkar dock inte graviditetsresultatet positivt. Sjukskrivning oftast inte nödvändig. 3

4 Vad behöver vi tänka på. Etiska aspekter Barnen Donatorn Mottagar paren Individen Samhället Ekonomin Patientens beslut. Frysa/kasta embryon Multipla graviditeter När skall man sluta Använding av donator Söka hjälp utomlands Mellan 1991 och 2008 mer än fyrdubblades antalet IVF-behandlingar i Sverige. Resultatet av de infertilitetsbehandlingar som genomfördes 2008 blev 3438 barn. 4

5 Vad gör par, män och kvinnor? Åker till Indien för surrogat barn Åker till Storken för insemination Åker till Riga för äggdonation Köper en donator via nätet?????? 5

6 Vad händer efter det att våra par får barn? Relationen Föräldraskapet Önskan om syskon Om behandlingen inte lyckas? Reaktioner???? 6

7 Varför får vi inte ett barn? Hopp, oro, besvikelser, praktiska svårigheter Ilska, skuld, isolering, depression är centrala begrepp i infertilitetskrisen Var tredje kvinna som är ofrivilligt barnlös har depressiva symtom (Volgsten avhandling 2009) Två separata individer i en relation - olika upplevelser och reaktioner (Wirtberg avhandling 1992) Vad är en psykosocialbedömning? Har paret normal möjlighet att klara av att ta hand om ett barn - praktiskt - emotionellt - ekonomiskt 7

8 Psykologisk utvärdering Bedöma individens funktioner i förhållande till sin infertilitet och ge strategier för att förhålla sig till detta Bedöma/utvärdera parets/individens möjligheter att genomgå en utredning och en eventuell behandling Bedöma donatorer/ recipientpar Psykologiskt omhändertagande Konsensus på kliniken vilka råd man ger Beslut med realistisk och förstålig information Utvärdera varje behandling medicinskt och psykologiskt fortlöpande samtal Kunna erbjuda utvidgat stöd vi behov 8

9 Barnmorskans roll Ha kunskap om olika behandlingsformer vid assisterad befruktning Vad är tillåtet/inte tillåtet? Graviditet Förlossning Eftervård Hänvisa vidare Följande bör betraktas som kontraindicerat för behandling enligt ESHRE o ASRM s Guidelines: Behandling eller graviditet kan förvärra ett psykiatriskt tillstånd. Aktivt drogmissbruk En av parterna påtvingar den andra en behandling. En av parterna förstår inte behandling eller kan inte ge sitt samtycke till behandling. Paret eller en av parterna har barn som är föremål för samhällets omhändertagande. Par som inte vill följa lagen vad gäller information till barnet vid donationsbehandling. Par med svåra relationsproblem. 9

10 Ägg-, spermie-, embryodonation, nya etiska ställningstaganden Synen på vad ett embryo är och hur överblivna embryon hanteras Barnets rätt att få veta dess tillkomst. Får barnen veta hur de har blivit till? Vilka konsekvenser kan donationen få för barnet och relationen till sina föräldrar? Risken för att halvsyskon/helsyskon ovetande om varandra har en relation senare i livet. Lagstiftning, tillämpning och synsätt skiljer sig stort mellan länder Ägg-, spermie-, embryodonation, nya etiska ställningstaganden Åldersgräns vid äggdonation? Ersättningsnivåer till donatorer, rekryteringen av donatorer Assisterad befruktning till ensamstående, homosexuella par, lesbiska par m fl Lagstiftning, tillämpning och synsätt skiljer sig stort mellan länder. 10

11 Rapporter från den Nationella donationsstudien om donatorer, heterosexulla och lesbiska par Stina Isaksson Leg sjuksköterska,doktorand Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap, UU Catrin Borneskog Leg barnmorska, doktorand Institutionen för kvinnor och barns hälsa, UU Sarah Nordquist Leg läkare, doktorand Institutionen för kvinnor och barns hälsa, UU Valia Eleni Leg läkare, doktorand Institutionen för kvinnor och barns hälsa, UU Studera uppfattningar och upplevelser av föräldraskap efter ägg-/spermadonation hos heterosexuella par med särskilt fokus på barnets rätt att få kunskap om sitt genetiska ursprung 152 heterosexual recipient couples of donated oocytes (72% response) and 127 heterosexual recipient couples of donated sperm (81% response) About 90% of participants supported disclosure and openness to the offspring. Between 26 and 40% of participants wanted additional information/support (Isaksson et al Hum Reprod 2011) Follow-up 1-4 years preliminary results: The majority planned to tell the child about the donation, About one sixth had already started the information sharing process. A minority were undecided or planned not to tell their child about the donation, Many couples undecided concerning suitable timing of disclosure 11

12 Studera lesbiska par som genomgår spermadonation med särskilt fokus på relationer och föräldraskap 166 lesbian couples (78% response) IVF and spontanous pregnancies controls Well adjusted and stable in their relationships when starting treatment with donated sperm Were lesbian women had children from a previous relationship, it decreased relationship quality. ( Borneskog et al Hum Reprod 2012) Who is the donor? Who becomes a sperm donor: personality characteristics in a national sample of identifiable donors.119/156 Sydsjö G, Lampic C, Brändström S, Gudmundsson J, Karlström PO, Solensten NG, Thurin-Kjellberg A, Skoog Svanberg A. BJOG 2012 Personality characteristics in a Swedish national sample of identifiable oocyte donors.181/221 Sydsjö G, Lampic C, Brändström S, Gudmundsson J, Karlström PO, Solensten NG, Thurin-Kjellberg A, Svanberg AS. BJOG A group of stable, mature and well-integrated donors, and this is a promising result for the future 12

13 Ägg (n=181) och spermiedonatorers (n=119) motivation,ambivalens inför donatioenen samt tillfredställelse med donationen/behandlingen Altruistiska motiv dominerar Spermiedonatorer lite mer ambivalenta Majoriteten nöjda med donationen och omhändertagandet på IVF klinikerna Ny uppföljning planerad, Journaldata och MFR analyseras, fortsättning följer. Tack! 13