Förvildade växter i parkfloran vid Ekolsunds slott

Transkript

1 13(2) Daphne 51 Förvildade växter i parkfloran vid Ekolsunds slott ANDERS SVENSON I den pågående landskapsflorainventeringen av Uppland (1991 och framåt) föll det på min lott att inventera växterna kring Ekolsunds slott. Eftersom större parkanläggningar ofta hyser en speciell flora och Ekolsund med sin bakgrund inte utgör något undantag i det avseendet kunde det vara motiverat att ställa samman de förvildade växter som påträffats under inventeringen. Syftet är att visa något av Ekolsundsparkens mer eller mindre exotiska växter och samtidigt ge en inblick i hur främmande arter förmår anpas- sa sig till lokala förhållanden i Mälarens närhet. Det framgår att ett flertal arter introducerats för flera årtionden sedan och hållit sig kvar eller spritt sig vidare i parken. Avsiktligt har träden uteslutits här, ej heller ingår de hävdade delarna närmast slottsbyggnaderna med nuvarande rabatter eller där växthusen stod. Undantagen är de vårblommande lökväxter som spridit sig i gräsytor och grusgångar väster om slottsbyggnaderna. Sammanställningen omfattar således främst örtartade parkväxter som antingen kommit

2 52 Daphne 2002 in oavsiktligt eller odlats och spritt sig i parken eller planterats och hållit sig kvar i delar av parken som på senare tid inte hävdats. Ekolsund ligger inbäddat i grönska längs vägen mellan Stockholm och Enköping, ca 6 mil från Stockholm. Anorna går tillbaka åtminstone till 1300-talets början (Wollin 1931, Landell 2001, Under 1400-talets första hälft ägdes godset av Bengt Jönsson Oxenstierna. Senare förvärvades det genom byte och köp av Gustav Vasa Egendomen beboddes därefter av flera medlemmar av Vasaätten. På 1600-talet uppför- des slottet under den dåvarande ägaren Åke Tott. Vid reduktionen återfördes slottet med ägor till kronan men skänktes år 1717 till Ulrika Eleonora, kungens syster som i sin tur överlät det till sin make Fredrik av Hessen. Efter återlösen 1747 gavs det igen till arvprinsen senare Gustav III som i sin tur sålde Ekolsund 1785 till grosshandlare George Seton. Hans efterkommande ägde slottet till 1911 då det inom några år bytte ägare ett antal gånger tills Carl Kempe 1917 köpte egendomen. Kempe ägde den till sin död varefter hans arvingar innehaft slottet fram till början av år

3 13(2) Daphne , då dess nuvarande ägare, Raija Warberg, tillträdde. Parkanläggningen har tidigare beskrivits i en redogörelse för dendrologföreningens exkursion 3 juli 1931 (Sylvén 1931). Av tidiga anläggningar finns numera knappast någonting kvar. De ursprungliga, thessinska anläggningarna, med vattenkonster och boskéer under Totts tid, fick förfalla och avlöstes under Setons tid av omfattande planteringar av fruktträd. Men det var Carl Kempe som införde det mesta av parkens nu kvarvarande träd, buskar och örtartade växter fanns omfattande anläggningar av rabatter och växthus vilka numera rivits och ej längre hålls för odling. Kvar finns de flesta exotiska träd som Kempe lät plantera. Dendrologföreningens exkursionsdeltagare intresserade sig naturligt nog mest för de främmande träden. Man noterade också växter i rabatterna, orkidéer och odlade frukter i växthusen. Av örtartade växter i de äldre barrträdsplanteringarna anges parksmultron Fragaria moschata, lundsmörblomma Ranunculus elatior och uppländsk vallört Symphytum x uplandicum. På vägen till barrträdsplanteringarna noterades några relativt nyligen planterade buskar: hängsyrén Syringa reflexa, Viburnum rhytidophyllum och stefanandra Stephanandra incisa. Ingen av dessa an- Fragaria moschata parksmultron. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson.

4 54 Daphne 2002 givna växter har tagits upp i förteckningen nedan. Lundsmörblomma Ranunculus elatior, gulsippa Anemone ranunculoides och krollilja Lilium martagon förekommer såväl i parken som i lövdungar och åkerholmar runtomkring och har uppenbarligen slottsparken som spridningscentrum. Det är väl troligt att åtminstone den sistnämnda ursprungligen odlats i parken. Parkens vedväxter, särskilt barrträden, inventerades 1961 (Nitzelius 1962). Denna inventering upptog 118 namnsatta former av barrträd och ytterligare mer än 200 lövträd och buskar. Många barrträd och en del av lövträden är inprickade på en karta över parken. Rapporten ger inga upplysningar i textdelen om planterade örtartade växter, men två fotografier visar att sanktpersnycklar Orchis mascula, guckusko Cypripedium calceolus och snöklocka Leucojum vernum förekom i parken. Sanktpersnycklar är numera troligen utgången, men guckusko finns kvar i ett litet skyltförsett bestånd. Beståndet var avsevärt större 1961 att döma av fotografiet. Snöklocka finns kvar ännu och har spritt sig längs bäcken i ravinen. Den aktuella inventeringen tar endast upp ett tiotal vedartade växter som bedömts vara i spridning. Clematis-specialisten och f. trädgårdsarkitekten Magnus Johnson anlade år 1936 en odling av vilda svenska orkidéer på uppdrag av dåvarande ägaren, Carl Kempe. Av dessa finns endast guckusko kvar idag. Magnus Johnson återkom 1938 och planterade ett antal trädgårdsväxter i anläggningar i slänterna kring bäcken och byggde bl.a. upp det vattenfall som finns kvar ännu efter mer än 60 år. Ingen plan över anläggningen upprättades och nya uppslag och idéer till utbyggnader genomfördes efterhand. Av de växter som anträffats under 1990-talet, anger han vid ett samtal i juli 1998 följande arter som han troligen infört och som ännu frodas, sannolikt i närheten av där de en gång planterades: safsa frilandsadiantum strutbräken hasselört stor ormrot äkta stormhatt smörbollar storblommig j ulros indiskt fotblad alpsockblomma sibiriskt fetblad bergenia slöjbräcka klätterhortensis spärroxbär häckoxbär flockoxbär douglasspirea waldsteinia stjärnflocka kaukasisk förgätmigej broklungört blårapunkel balkangemsrot stort treblad kransrams funkia hundtandslilja skunkkalla Skunkkallan planterades av Magnus Johnson i närheten av bäcken men finns nu endast vid Lycksalighetens ö, där den troligen införts senare.

5 13(2) Daphne 55 Växtförteckning Av vissa växter har belägg insamlats och förvaras privat (h), i Naturhistoriska riksmuseets samlingar (S) eller i Fytoteket, Uppsala (UPS). Thomas Karlsson, Arne Anderberg, Magnus Lidén och Göran Holmström tackas varmt för hjälp med kontroll och bestämningar. Namnskick och växternas ordningsföljd följer den publicerade förteckningen över Sveriges kärlväxter (Karlsson 1997, 2002). Osmunda regalis safsa. Ett kvadratmeterstort bestånd 1994 i bäcksänkan 20 m uppströms bron och 150 m SO slottet. Troligen planterad på platsen sannolikt redan 1938 och nu kvarstående och lokalt spridd. Vid ett besök 2002 hade några plantor etablerat sig nedströms i bäckfåran nedanför bron. Adiantum pedatum frilandsadiantum. Ca 5 bladskott i stensatt del av bäcken ca 10 m OSO bron, 1994, bland mossklädda stenar i bäckravin. Troligen planterad på fyndplatsen eller i omedelbar närhet, nu kvarstående och lokalt spridd. Belägg (h), kontrollerat av Thomas Karlsson. Beståndet kvar ännu Matteuccia struthiopteris strutbräken. Ett något tiotal kvadratmeter stort bestånd 1994 i bäcksänkan 20 m uppströms bron och 150 m SO slottet. Troligen planterad på platsen och nu kvarstående och lokalt spridd. Asarum europaeum hasselört. Ett något tiotal kvadratmeter stort bestånd 1996 i nordvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 190 m SO slottet i fuktig skuggig lund. Troligen spridd från planterat bestånd. Bistorta major stor ormrot. Ett bestånd med ett 100-tal blommande stänglar 1994 i bäcksänkan 20 m uppströms bron och 150 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Troligen planterad och nu kvarstående och lokalt spridd. Aconitum napellus äkta stormhatt. Ca 10 blommande stänglar i nordvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 170 m SO slottet i fuktig skuggig lund, Troligen ursprungligen planterad i närheten av platsen men år 2002 även spridd längre nedströms bäcken. Eranthis hyemalis vintergäck. Spridd bl.a. i gräsmatta och busksnår 50 m V-NV de låga bågformade byggnaderna, Planterad och lokalt spridd. Helleborus orientalis orientalisk julros. 2-3 ex S Spegeldammen, lokalt spridd i ravinkant till bäckfåra Adiantum pedatum frilandsadiantum. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson. Trollius europaeus smörbollar. Ett bestånd med ca 20 blommande stänglar 1996 i sydvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Ur-

6 56 Daphne 2002 sprungligen planterat bestånd, nu kvarstående och möjligen lokalt spridd. Belägg (S). Podophyllum hexandrum indiskt fotblad. Ett bestånd med flera tiotal blommande stänglar 1994 inom en yta av 10 x 10 m i sydvänd slänt mot bäcken och på plan mark N om bäcken, m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Spridd från ursprungligen planterat bestånd. Belägg (h), bestämt av Thomas Karlsson. Epimedium alpinum alpsockblomma. Ett något tiotal kvadratmeter stort bestånd 1997 i nordvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 170 m SO slottet i fuktig skuggig lund. Troligen planterad på platsen, kvarstående och något spridd. Bergenia crassifolia bergenia. Ett bestånd med endast några få skott på mosstäckt sten vid bäcken 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Kvarstående i ursprungligen planterat bestånd. Saxifraga cuneifolia slöjbräcka. Ett 10-tal blommande skott på mossklädda stenar i bäcken ca 15 m nedströms bron, Troligen planterad nära fyndplatsen och därifrån lokalt spridd. Belägg (h), bestämt av Thomas Karlsson Hydrangea anomala ssp.petiolaris klätterhortensia. Ett stort ex 1994 i stensatt bäck, vid bron över bäcken 170 m SO slottet. Troligen planterad på platsen möjligen före 1962 och nu kvar- Corydalis angustifolia (M. Bieb) DC. smal nunneört. Ca 10 ex i slänt mot bäcken 170 m SO södra slottsflygeln, Belägg i UPS, kontrollerat av Magnus Liden. Smal nunneört var tidigare inte känd som förvildad i landet (Karlsson 2002). Corydalis angustifolia x solida. Ett exemplar av hybriden mellan smal nunneört och stor nunneört C. solida växte på den lokal där smal nunneört tidigare påträffats. Fyndet av plantan gjordes i maj 2003, och en stängel insamlades och lämnades till Magnus Liden för bestämning. Enligt Magnus Liden är flera egenskaper hos plantan intermediära till föräldraarterna. De relativt kraftiga skotten på plantan antyder att hybriden var några år gammal. Såvitt känt är hybriden inte funnen i Norden tidigare, och troligen är det första gången en spontan hybrid bildats mellan dessa arter överhuvudtaget. Phedimus hybridus sibiriskt fetblad. 20 m OSO bron över bäcken, 170 m SO mangårdsbyggningen, på mosstäckt sten, införd, naturaliserad. Podophyllum hexandrum indiskt fotblad. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson.

7 13(2) Daphne 57 stående. Belägg (h), kontrollerat av Arne Anderberg. Cotoneaster divaricatus spärroxbär. Ett fåtal ex 1993 i gräsmark N Vita kanal, invid markväg ca 50 m in från bilvägen och bron. Ursprungligen införd men osäkert om planterad och kvarstående på platsen. Förekom 1961 i parken (Nitzelius 1962). Belägg (h), bestämt av Arne Anderberg. Cotoneaster lucidus häckoxbär. Ett ex 1993 i gräsmark N Vita kanal, invid markväg ca 50 m in från bilvägen och bron. Ursprungligen införd men osäkert om planterad och kvarstående på platsen. Troligen inte samma bestånd som rapporterades tidigare (Nitzelius 1962). Belägg (h). Cotoneaster multiflorus flockoxbär. Ett ex 1993 i gräsmark N Röda kanal, invid markväg ca 150 m in från bilvägen och bron. Ett ex invid markväg N bron vid dammen 120 m SV slottet Ursprungligen införd buske men osäkert om planterad och kvarstående på fyndplatserna. Flockoxbär noterades även 1961 utan närmare precisering av lokal (Nitzelius 1962). Belägg (h). Geum coccineum röd nejlikrot. Två plantor med var sin blommande stängel funna i juni 2003 i grässvål under barrträden intill vägen från slottet mot grinden i nordväst. Spiraea douglasii douglasspirea. Ett mindre bestånd i Norra allén, 300 m ONO slottet i lund med ekar 1993, förvildad, lokalt spridd. Denna art av spirea saknas i Nitzelius inventering från 1961 (Nitzelius 1962). Belägg (h), kontrollerat av Thomas Karlsson. Spiraea x rubella blekspirea. Ett bestånd i Norra allén, 300 m ONO slottet i lund med ekar, 1993, förvildad, lokalt spridd. Ej heller blekspirea uppgavs i 1961 års inventrering (Nitzelius 1962). Belägg (h). Astrantia major stjärnflocka. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson. Waldsteinia ternata waldsteinia. Ca 5 plantor på mossklädda stenar i bäcken ca 15 m OSO bron, Troligen planterad nära fyndplatsen och lokalt spridd. Belägg (h), kontrollerat av Thomas Karlsson Euonymus nanus dvärgbenved. Ett par små bestånd i slänter mot bäcken ca 15 m OSO bron, 1999, bland mossklädda stenar i bäckravinen. Troligen planterad på fyndplatsen eller i omedelbar närhet, nu kvarstående eller möjligen lokalt spridda. Funnen av Nitzelius i 1961 års inventering (Nitzelius 1962). Astrantia major stjärnflocka. Ett bestånd med ca 10 blommande stänglar 1994 i sydvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 180 m

8 58 Daphne 2002 SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Planterat bestånd, nu kvarstående och möjligen lokalt spridd. Ett bestånd med ca 10 stänglar V brofästet på Lycksalighetens ö, 280 m SSO slottet Sannolikt planterad på platsen och kvarstående. Lysimachia nummularia penningblad. Spridd på Lycksalighetens 300 m SSO slottet, införd, kvarstående och lokalt spridd. Vinca minor vintergröna. Täckande något tiotal kvadratmeter i nordvänd slänt i bäckravinen, 1998, ca 180 m SO slottet. Polemonium caeruleum blågull. Ett bestånd med ca 5 blommande stänglar 1994 i sydvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Troligen planterad på platsen och nu kvarstående och endast lokalt spridd. Brunnera macrophylla kaukasisk förgätmigej. Spridd i ohävdade delar av parken, under buskar och vid dammarnas stränder, sammanlagt med över 100 ex Ursprungligen införd. Belägg (h), bestämt av Arne Anderberg. Brunnera macrophylla kaukasisk förgätmigej. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson

9 13(2) Daphne 59 Lonicera periclymenum vildkaprifol. 300 m SO slottet, naturaliserad i planterad skog. Viburnum lantana parkolvon. Ett litet ex 1996 i gräsmark S Vita kanal, mellan dammen och markväg ca 50 m O bilvägen och bron. Ursprungligen införd men osäkert om planterad och kvarstående på platsen. Parkolvon förekom i parken 1961 (Nitzelius 1962). Cephahiria gigantea jättevädd. Något tiotal blommande stänglar 1994 i ett ca 10 kvadratmeter stort bestånd i slänt mot åker ca 20 m N bron över bäcken och 130 m SO slottet på torrare mark i lund. Ursprungligen planterad och lokalt spridd. Belägg (h). Centaurea dealbata strävklint. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson. Pulmonaria saccharata broklungört. Ett stånd i nordvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 190 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark Troligen planterad på platsen och kvarstående men ej alls spridd. Ett bestånd på Lycksalighetens ö, 300 m SSO slottet, är troligen planterat på platsen och kvarstående. Kolkwitzia amabilis paradisbuske. Ett äldre ex intill markväg N Lycksalighetens ö, 250 m S slottet. Ursprungligen planterad i parken men troligen spridd till fyndplatsen. Paradisbuske är uppgiven från parken av Nitzelius (Nitzelius 1962). Phyteuma nigrum blårapunkel. Ett bestånd med ca 100 blommande stänglar 1994 inom en yta av 10 x 10 m i sydvänd slänt mot bäcken och på plan mark N om bäcken, m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Spridd från ursprungligen planterat bestånd. Belägg (h), kontrollerat av Thomas Karlsson Centaurea dealbata strävklint. Några tiotals ex i glänta med torrängskaraktär 200 m VSV slottet, Strävklinten är sannolikt spridd från plantering troligen närmare slottsbyggnaderna. Belägg (h). Cicerbita alpina torta. Ett bestånd med ett 10-tal blomstänglar på Lycksalighetens ö, 300 m SSO slottet, planterad i skogsmark, kvarstående, knappast spridd. Doronicum columnae balkangemsrot. Ett bestånd med ca 20 blommande stänglar 1994 inom en yta av 5 x 5 m i sydvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Kvarstående och lokalt spridd från ursprungligen planterat bestånd. Belägg i (h), kontrollerat av Thomas Karlsson.

10 60 Daphne 2002 Petasites japonicus bitterskråp. Ekolsund, juli Foto: Mora Aronsson. Echinops bannaticus blå bolltistel. Några bestånd i glänta med torrängskaraktär 200 m VSV slottet, 1993, förvildad, lokalt spridd. Belägg (h), bestämt av Thomas Karlsson. Petasites hybridus pestskråp. Täckande flera 10- tal kvadratmeter 1993 i slänter mot bäcken vid bron 150 m SV slottet. Troligen ursprungligen införd. Petasites japonicus bitterskråp. Flera 10-tal blomstänglar 1993 bland pestskråp i slänter mot bäcken vid bron 150 m SV slottet och i slänt mot kanalen som omger Lycksalighetens ö. Införd och därefter spridd. Belägg 1993 (S), bestämt av Arne Anderberg. Trillium grandiflorum stort treblad. Ett par små bestånd alldeles intill bäcken ca 15 m OSO bron, 1996, bland mossklädda stenar i bäckravin. Troligen planterad på fyndplatsen eller i omedelbar närhet, nu kvarstående eller möjligen lokalt spridd. Belägg (S), bestämt av Thomas Karlsson. Trillium chloropetalum jättetreblad. Flera 10- tals ex i slänterna mot bäcken och planmarken N om bäcken, m OSO bron, 1996, i fuktiglund, bäckravin. Införd genom plantering, nu kvarstående och spridd lokalt. Ett fåtal ex intill markväg N Lycksalighetens ö, 250 m S slottet. Ursprungligen planterad men troligen spridd till fyndplatsen. Belägg (S), bestämt av Thomas Karlsson.

11 13(2) Daphne 61 Polygonatum verticillatum kransrams. Ett bestånd med ett 10-tal blommande stänglar 1994 i sydvänd slänt mot bäcken, 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet i fuktig skuggig lundmark. Troligen planterad på platsen och nu kvarstående och endast lokalt spridd. Ett liknande bestånd på Lycksalighetens ö, 300 m SSO slottet, införd, kvarstående, knappast spridd. Hosta sp. funkia. Ett fåtal vegetativa skott i sydvänd slänt mot bäcken 20 m nedströms bron och 180 m SO slottet Troligen planterad på platsen, kvarstående men knappast spridd. Chionodoxa forbesii vårstjärna. Enstaka ex blommade i den förvildade delen av parken ca 200 m SO slottet 2003, troligen spridd från rabatter närmare slottsbyggnaderna. Chionodoxa sardensis liten vårstjärna. Spridd i gräsmatta och busksnår 50 m NV de låga båg- formade slottsbyggnaderna Planterad och lokalt spridd. Allium giganteum jättelök. Ett bestånd med ca 5 blommande stänglar 1994 i parken 10 m nedströms bron och 170 m SO slottet i skuggig lundmark. Planterat bestånd, nu kvarstående och möjligen lokalt spridd. Allium ursinum ramslök. Ett några kvadratmeter stort bestånd 1994 i bäcksänkan 20 m uppströms bron och 150 m SO slottet i fuktig skuggig lund. Troligen planterad på platsen och nu kvarstående och lokalt spridd. Galanthus sp. obestämd snödroppe. En hittills obestämd snödroppe växte ovanför ravinkanten N bäcken ca 180 m SO slottet och fanns ännu kvar 2003 med tre, fyra stånd. Den är högväxt och har breda grågröna blad, det yttre virat runt det inre i skottbasen. På utsidan av de inre kalkbladen finns gröna fläckar enbart vid spetsen. Tidigare försök att bestämma snödroppen till G. caucasicus har övergivits eftersom denna numera ingår i G. alpinus (Davis 1999). Davis uppger också att vissa odlade former av turkisk snödroppe G. elwesii kan ha fläckar enbart i spetsen av kalkbladen. Galanthus nivalis snödroppe. Spridd bl.a. i gräsmatta 50 m V-NV de låga bågformade byggnaderna, Planterad och lokalt spridd. Leucojum vernum snöklocka. 100-tals bland stenar och på lerbankar i bäcken längs en sträcka m ONO bron Spridd från ursprungligen planterade bestånd. Galanthus nivalis snödroppe. Efter Kerner, hämtad ur C. Skottsberg (red.) 1958: Växternas liv. 2:a upplagan. Malmö. Crocus chrysanthus bägarkrokus. Några tiotal blommande ex 1994 i ohävdad del av parken ca 20 m N bron över bäcken 130 m SO slottet, på skuggig mark i lund, lokalt spridd. En del ex troligen hybridogena eventuellt med inslag av C. biflorus. Belägg (h), bestämt av Lars Fröberg och Thomas Karlsson.

12 62 Daphne 2002 Crocus tommasinianus snökrokus. Ca 5 blommande ex 1994 i ohävdad del av parken ca 20 m N bron över bäcken 130 m SO slottet, på skuggig fuktig mark i lund, lokalt spridd. Belägg (h), kontrollerat av Lars Fröberg och Thomas Karlsson. Erythronium dens-canis hundtandslilja. Ett litet bestånd i södra slänten mot bäcken 20 m OSO bron över bäcken, 170 m SO slottet, i fuktig lund, bäckravin. Hundtandsliljan är sannolikt planterad på platsen, och var således kvarstående 1995 eller möjligen lokalt spridd. Tulipa sylvestris vildtulpan. Sterila skott av vildtulpan växte spridda över en större yta i området ca 200 m SO slottet vid besök Lysichiton americanus skunkkalla. Lycksalighetens ö, 300 m SSO slottet, planterad i kanalbank/skogsmark, kvarstående, knappast spridd. Uppenbarligen utgången vid bäckravinen där den infördes Bromus sitchensis sloklosta. 450 m OSO Ekolsunds slott, några tuvor längs åkerväg och vid brandplats 1993, troligen sent inkommen med foder som dumpats (och bränts) på platsen. Belägg (h), kontrollerat av Göran Holmström. Poa chaixii parkgröe. Två tuvor med blommande strån bland lind och bok i parken N bäcken 250 m OSO slottet. Troligen införd med parkgräsfrön. Litteratur Davis, A. P. 1999: The genus Galanthus. The Royal Botanic Gardens & Timber Press, Kew & Portland. Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. Svensk Bot. Tidskr. 91: [Finns även på internet, Karlsson, T. 2002: Nyheter i den svenska kärlväxtfloran I. Ormbunksväxter-jordröksväxter. Svensk Bot. Tidskr. 96: Landell, N.-E. 2001: Bokskorpionen. Essäer om naturen och böckernas värld. Carlsson Bokförlag, Stockholm. Nitzelius, T. 1962: Ekolsunds arboretum och barrträdskollektion. Lustgärden 43: 5 55 Sylvén, N. 1931: I Mälar- och Bergslagsbygd. Föreningens för dendrologi och parkvård 12:te exkursion. Lustgärden 12: Wollin, N. G. 1931: Arkitekturföreningen, särtryck Anders Svenson Källbo Märsta Dactylis glomerata ssp. lobata ljusgrön hundäxing. Norra allén, 300 m ONO slottet, torr skuggig mark bland lind och ek, ca 10 blommande ex och Belägg (h).