Energimyndighetens stöd till FoU inom bredbandgapselektronik

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Energimyndighetens stöd till FoU inom bredbandgapselektronik"

Filip Jonsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Energimyndighetens stöd till FoU inom bredbandgapselektronik Pierre-Jean Rigole Hans-Olof Dahlberg

2 Varför ska EM stödja bredbandgapselektronik? BBG-STRATEGI 2

3 Vår vision är ett hållbart energisystem

4 Energipolitiska mål för Sverige

5 Forskningsfinansiering per temaområde

6 Kraftelektronik i energisystemet 6

7 Energieffektivare kraftelektronik Lösning Kraftelektronik konstrueras med komponenter tillverkade av bredbandsgapsmaterial istället för dagens kisel t.ex. kiselkarbid (SiC) eller galliumnitrid (GaN) Si inside Princip Lägre förluster (30% till 90%) => direkt energieffektivisering Högre arbetstemperatur => minskat kylbehov => indirekt energieffektivisering Snabbare => minskad storlek/vikt => indirekt energieffektivisering Potential KTH har visat att det går att konstruera omriktare med SiC som har 99,7% verkningsgrad Toyotas elhybridbil uppvisar 10% bränslebesparing med SiC-kraftelektronik Verkningsgraden för omriktare för solceller ökar från typiskt 96% till 99% med SiC 7

8 BBG-PROGRAMMET 8

9 Sammanfattning Program för att uppmuntra industrin att utveckla produkter med komponenter av bredbandgapsmaterial Programperiod okt 2016 dec 2020 Budget: 25 Mkr Utlysning 1 10 Mkr - nov 2016 feb 2017 Utlysning 2 10 Mkr nov 2017 jan

10 Stor Mellan Små Satsningen i värdekedjan Material Komponent Kapsling Sub-system Systemintegration En specifik nätverksfunktion 10

11 Programmets vision (2040) Programmet ska bidra till Energimyndighetens vision för ett hållbart energisystem: Energimyndigheten ska bidra till att skapa förutsättningar för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och verkar för såväl en effektiv energianvändning som för en trygg och uthållig energitillförsel. Programmets vision är att dess resultat på 20-års sikt har bidragit till att BBG-material har ersatt kisel inom en övervägande del av kraftelektroniken. Det har lett till energieffektivare, lättare, kompaktare och mindre materialintensiva kraftelektroniksystem. Det har därmed minskat Sveriges energianvändning och bidragit till en markant ökning av andelen elektrifierade fordon. 11

12 Mål (2020) Inom näringslivet Minst 5 nya* företag har provat lösningar baserade på bredbandgapsmaterialskomponenter Minst 20 projekt eller förstudier har genomförts Minst 10 protyper har tagits fram som visar väsentligt reducerade förluster (> 50 %) Inom akademin Det finns minst 5 forskningsgrupper på UoH och forskningsinstitut som deltar i projekten med industrin * nya definieras som företag som inte tidigare har sökt stöd inom Energimyndighetens satsningar inom kiselkarbid 12

13 Nätverk för bredbandgapselektronik Utöver programmet föreslår vi att SiC Power Center eller Acreo får uppdrag att: Organisera en årlig internationell konferens on bredbandgapskraftelektronik (ISICPEAW) Stödja nya sökande med rådgivning om ansökningsprocessen Upprätta och årligen uppdatera en kontaktlista med nuvarande och potentiella industriella användare av BBG-tekniken Genomföra företagsbesök Organisera minst en workshop/informationsmöte per år för att sprida erfarenheter och nå nya aktörer Arbeta aktivt för att öka antalet medlemmar i SiC Power Center Budget 1 Mkr/år varav 50 % från EM - Första etapp två år 13

14 Nätverk för bredbandgapselektronik Utöver programmet föreslår vi att SiC Power Center eller Acreo får uppdrag att: Organisera en årlig internationell konferens on bredbandgapskraftelektronik (ISICPEAW) Stödja nya sökande med rådgivning om ansökningsprocessen Upprätta och årligen uppdatera en kontaktlista med nuvarande och potentiella industriella användare av BBG-tekniken Genomföra företagsbesök Organisera minst en workshop/informationsmöte per år för att sprida erfarenheter och nå nya aktörer Budget 1 Mkr/år varav 50 % från EM - Första etapp två år 14

15 Utlysning 1 BBG-PROGRAMMET 15

16 Utlysning 1 - Per temaområde Utlysningsbudget: 10 Mkr Antal ansökningar: 11 Kostnader: 42,7 Mkr Sökt stöd: 17,3 Mkr Antal beviljade: 6 Kostnader: 18,6 Mkr Beviljat stöd: 9,7 Mkr Vissa projektresultat är generiska dvs att de kan tillämpas i flera temaområden 16

17 Utlysning 1 Vem sökte? UoH / Institut Antal ansökningar Totala kostnader Totalt sökt stöd Total beviljat stöd Chalmers Tekniska Högskola AB - Elteknik Kungliga Tekniska Högskolan (KTH-EPE) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH-MWL) Linköpings universitet Linnéuniversitetet Mittuniversitetet RISE Acreo AB SP AB - Borås Swerea IVF AB Swerea KIMAB AB Tekniska Högskolan i Jönköping AB Totalsumma Antal beviljade projekt 17

18 Utlysning 1 Vem sökte? SME Antal ansökningar Totala kostnader Totalt sökt stöd Total beviljat stöd Micropower ED Marketing AB QRTECH AB SEPS Technologies AB Solar Bora AB Solutions for tomorrow AB Totalsumma Antal beviljade projekt 18

19 Utlysning 1 Vem sökte? Storföretag Antal ansökningar Totala kostnader Totalt sökt stöd Total beviljat stöd ABB Corporate Research Atlas Copco Industrial Technique AB Bombardier Transportation Sweden AB Eltek Power Sweden AB (Delta Group) GE Power Sweden AB Inmotion Technologies AB MTR Tech AB ON-Semiconductor (Fairchild / TranSiC AB) RUAG Space AB SAAB AB Scania CV AB Total summa Antal beviljade projekt 19

20 BBG-OMVÄRLDSBEVAKNING 20

21 Internationella satsningar UK - 4 M - Innovate UK funds research such as businesses can exploit the superior performance of compound semiconductors (GaAs, GaN, InP, SiC and HgCdTe) USA - ARPA-E to award up to $20M in new CIRCUITS program for redesigned WBG power electronics IEA - Energy Efficient End-Use Equipment (4E) - End-Use Equipment handlar om att utbyta information och erfarenheter om styrmedel som främjar utvecklingen av energieffektiva apparater. Det diskuteras om att starta en ny task/annex för kraftelektronik där BBG nämns som en enabling technology. 21

22 Avgränsande nationella satsningar SIP (Vinnova och Energimyndigheten) - Smartare elektronik system (SES) Det strategiska innovationsprogrammet Smartare elektroniksystem skapar gränsöverskridande samarbete för att utveckla mikro- och nanoelektronik, fotonik, mikromekanik, kraftelektronik och inbyggda system i Sverige. Arbetet sker i bred samverkan mellan branschföreträdare, forskningsinstitut och universitet. Ungefär 46 Mkr/år mellan (kan förkängas upp till 12 år i etapper om tre år ) Vinnovas kompetenscentrum - GigaHertz Centrum GigaHertz Centrum är ett kompetenscentrum mellan Chalmers tekniska högskola, SP/RI.SE och elva företag för att utveckla trådlös hårdvara som radikalt ökar dagens datatakt, känslighet och energieffektivitet 35 Mkr mellan Vinnovas kompetenscentrum - Centrum för III-Nitrid teknologi C3NiT består av Linköpings universitet och Chalmers, tillsammans med tio företag för att utföra forskning inom högfrekvens- och högeffektsteknologi baserad på III-nitrider, och överföra resultat till de medverkande företagen som direkt kan utnyttjas på olika nivåer i värdekedjan. 29,6 Mkr mellan Vinnovas kompetenscentrum - ECO2 Vehicle Design ECO2 Vehicle Design (ECO2) är en forskningsmiljö där svensk fordonsindustri och forskare vid KTH är samlade för att skapa kompetens, metoder och kunskap som är nödvändig för att utforma resurseffektiva fordon för ett hållbart samhälle. 35 Mkr mellan

Relevanta dokument

Pressmeddelande från Innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem

2015-06-17 Pressmeddelande från Innovationsprogrammet Smartare Elektroniksystem Utlysning på 4 000 000 kronor till innovation av elektronik. Smartare Elektroniksystem är ett innovationsprogram med syfte