ÄNGS- OCH HAGMARKER i Orust kommun. Lena Åsander

Transkript

1 ÄNGS- OCH HAGMARKER i Orust kommun Lena Åsander

2 Naturinventeringar i O-län (1989:5) ISSN Produktion: Länsstyrelsen, miljövårdsenheten Text: Lena Åsander Omslag: Ulla Bäckman Tryck: Länsstyrelsens offset 1989 ii

3 FÖRORD Föreliggande rapport ingår som en del i ett landsomfattande projekt som avser att kartlägga landets naturliga slåtter- och betesmarker. Inventeringen leds av naturvårdsverket och läns-styrelsernas naturvårdsenheter. Naturliga slåtter- och betesmarker utgör en starkt hotad naturresurs och arealen har minskat drastiskt under 1900-talet genom förändringar inom jord- och skogsbruket. Av landets 400 utrotningshotade växter återfinns ca 3/4 i jordbrukslandskapet och hälften av dessa är starkt beroende av slåtter- eller beteshävd. Markerna har ofta också stora kulturhistoriska värden med äldre hägnader, vägar, byggnader och fornlämningar. Öppna och ljusa ängs- och hagmarker skapar ett levande landskap och skänker det stora skönhetsvärden. Bildkonstnärer, författare och tonsättare har under århundradena hämtat inspiration och motiv till sina verk från det svenska bondelandskapet. Följande inventering och utvärdering är främst tänkt att tjäna som underlag för bedömning om ekonomiskt stöd till fortsatt hävd av de aktuella markerna enligt det s k NOLA-projektet. Det bör också tjäna som underlag vid myndigheternas prövning och rådgivning enligt gällande jord- och skogbrukslagstiftning samt som underlag vid statlig och kommunal naturvårdsplanering. Vid de bedömningar som gjorts i utredningen har hänsyn huvudsakligen tagits till områdenas vetenskapliga värden. I någon mån har områdenas värde för landskapsbild och friluftsliv medtagits. Författaren har utfört hela undersökningen och är ensam ansvarig för dess innehåll samt för de åsikter och värderingar som framförs i denna. Katrina Envall iii

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. (Översiktskarta... 1) Inledning... 2 Orust kommun... 3 Metodik... 4 Definitioner... 5 Resultat... 8 Objektsbeskrivningar: Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Kartblad Bil. 1 Fältblankett Bil. 2 Indikatorarter Bil. 3 Referenser iv

5 INLEDNING Föreliggande ängs- och hagmarksinventering som utförts i Orust kommun under 1989, utgör en del av projektet "Ängs- och hagmark", som Statens naturvårdsverk startade under I Göteborgs och Bohus län startade de kommunvisa inventeringarna Inventeringen är inriktad på naturliga slåtter- och betesmarker, eller naturlig fodermark. Med detta avses mark, "som sedan vanligtvis lång tid tillbaka och i mer eller mindre obruten följd använts som slåtter- och/eller betesmark och som inte utsatts för mer avancerade, sen-tida ingrepp" (SNV 1987). Inventeringen har som syfte att inventera den naturresurs som de naturliga ängs- och hagmarkerna utgör. Denna naturresurs är under stark förvandling. Kulturlandskapet är den miljö, ur vilken flest arter har försvunnit under 1900-talet, pga de stora förändringar som jordbruket har genomgått under denna tid. De naturliga ängs- och hagmarkerna är värdefulla ur många olika aspekter. Biologiskt sett är de utomordentligt viktiga för de växt- och djurarter som lever där. Kulturhistoriskt sett är ängsoch hagmarkerna viktiga länkar bakåt i tiden, då de utgör "levande fornminnen", med en flora och vegetation som är knuten till människans sätt att bruka jorden och hålla boskap. I markerna förekommer ofta fornlämningar, som ytterligare ger markerna ett stort kulturhistoriskt värde. Inventeringen av ängs- och hagmarker skall tjäna som underlag för: - säkerställande av särskilt värdefulla områden med hjälp av naturvårdslagen, NVL. - upprättande/revidering av naturvårdsplaner. - kommunal fysisk planering. - styrning av stödresurser, såsom NOLA-stöd ("Naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet"), anslag för vård av naturreservat samt AMS-medel. TACK för den hjälp jag har fått av medarbetare på länsstyrelsens miljövårdsenhet. SNF:s krets på Orust tackas för tips om värdefulla ängs- och hagmarker och Orust kommun för finansiellt bidrag. Ett stort tack riktas också till alla som arbetar för att vidmakthålla dessa marker; natur-vårdare i allmänhet och jordbrukare i synnerhet. 2

6 ORUST KOMMUN Allmänt Orust kommun är till ytan 336 kvkm. Kommunen omges av Lysekils, Uddevalla, Stenungsunds och Tjörns kommuner. Orust tillhör den naturgeografiska regionen "Ljungheds- och kustskogsområden längs svenska västkusten", enligt Nordiska Ministerrådets "Naturgeografisk regionindelning av Norden" (1984). Kommunen ingår i den agrara kulturlandskapsregionen "Bohuslänska kustbygden" (Dan Carlsson 1985) och i produktionsområdet "Götalands skogsbygder". Geologiskt tillhör Orust det västsvenska gnejsområdet. I områdena kring Stigfjorden finns inslag av gnejsgranit. På t ex Härmanö förekommer diabasgångar. Förekomsten av morän är sparsam inom kommunen. Barrskog dominerar i kommunens inre delar. Lövskog, ofta av ädellövskogstyp, förekommer framförallt i raviner. Skärgården är zonerad i ytter- och innerskärgård. Ytterskärgården domineras av hällmarker. I den mera skyddade innerskärgården finns en större andel finjord. Områden med skalgrusförande mark förekommer framförallt på västra Orust, i dalpass och på bergssidor eller i skyddade lägen på öar. Markens innehåll av kalk ger en rik flora. Hela kusten är präglad av klimatet och forna tiders markanvändning. Utbredningen av ljunghedar är stor och vittnar om tidigare skogsavverkning och intensivt bete. Ljunghedarna är dock numera ohävdade. Igenväxningen av denna naturtyp går mycket långsamt pga kustklimatet. Storehamnsområdet är ett stort hällmarksområde på västra Orust som västerut begränsas av en markant förkastningslinje, Morlandadalen. Storehamn präglas av hällmarker, myrar och sjöar. På mellersta Orust finns öns större jordbruksmarker, t ex kring Stala, Hoga-Vräland, Myckle-by och Kollungeröd. Kalvöfjorden och Stigfjorden är grunda havsområden med rikt djur- och växtliv. Även Halsefjorden har ett stort zoologiskt värde. I Orust kommun finns ett tiotal större sjöar. I Storehamnsområdet finns dessutom ett stort antal mindre sjöar och tjärnar. Historia För ca år sedan bosatte sig de första människorna i området. Dessa stenåldersmänniskor levde på fiske och jakt. I sluttningarna ned mot t ex Morlandaslätten och Buadalen finns gamla stenåldersboplatser, där man funnit ben och hornrester, stenredskap och vapen. Ca 3500 f Kr uppstod det första åkerbruket, som var enkelt med små åkrar. Det som nu är Orust bestod av en örik skärgård. Den yngre stenålderns människor hade sina boplatser vid den dåtida vattenlinjen. Idag återfinner vi dessa boplatser ca m upp på dalsidorna på ön. De flesta boplatser från denna tid återfinns runt Tegneby- och Stalaslätterna, samt i Långelandatrakten. Under bronsåldern ( f Kr) blev åkerbruket allt viktigare. Eftersom klimatet var betydligt varmare än nu, kunde boskapen gå ute året om. Man har inga säkra spår efter boplatser. Troligen hade dessa samma läge som under stenåldern. Hällristningar återfinns i höjdlägen som motsvarar den dåvarande kustlinjen. 3

7 Under järnåldern (500 f Kr-ca 1050 e Kr) inträdde en klimatförsämring som förändrade villkoren för jordbruket och boskapsskötseln. Djuren var tvungna att stallas vintertid och i och med detta infördes ängsbruket, för att trygga produktionen av vinterfoder. Sommarbetes-markerna låg på utmarken och de lättdränerade jordarna användes för åkerbruket. Under denna tid började man också att använda skogen. Man exporterade timmer och röjde i skogen och kunde därigenom skapa nya betes- och slåttermarker. Genom svedjning och röjning skapa-des också ljunghedarna. Under medeltiden fortsatte man att bruka jorden ungefär som på järnåldern. En stor förändring var dock att man införde plog med vändskiva. Den odlade jorden låg koncentrerad till de stora slätterna och till de bördiga dalgångarna, som "öar" i naturlandskapet. Befolkningsökningen krävde att ny mark togs i anspråk. Denna kolonisation kan spåras genom studier av ortnamn. Namn som slutar på t ex -röd och -hult härrör från denna tid. Fram till 1800-talet odlades jorden på ungefär samma sätt som under medeltiden. Uttaget ur skogarna var stort, vilket sammantaget med bete skapade vidsträckta ljunghedar. Ny mark lades under plogen i utkanten av de tidigare jordbruksbygderna och på utmarken. Enheterna var ibland mycket små pga arvsskiften. Under 1800-talet skedde stora förändringar för jordbruket och för landskapets utseende genom skiftesreformerna. Nya brukningsmetoder gjorde att nya jordar kunde odlas upp. Vid sekelskiftet var Sveriges odlade areal som störst. På Orust präglade jordbruket landskapet i hög grad, med mycket odlade marker och i det när-maste kala berg som vittnade om den omfattande djurhållningen. (Uppgifter hämtade från "Orust kommun. Kulturhistorisk undersökning 12. Bohusläns museum 1985") Nuet och framtiden Idag återstår inte mycket av det odlingslandskap som formats under tusentals år. De snabba förändringarna inom jordbruket, med t ex införandet av handelsgödsel, täckdikning och vallodling, gör att komponenterna i det gamla kulturlandskapet i stort har spelat ut sin roll. Slåtterängen och den naturliga betesmarken har förlorat sin ekonomiska betydelse. Åkerarealen har också minskat kraftigt under 1900-talet. Den utveckling som pågår pekar mot ytterligare nedläggning av åkermarker och minskad djurhållning. Enligt en beräkning från Lantbrukets utredningsinstitut (1984) skulle mer än 40 % av åkermarken i Götalands skogsbygder läggas ner till Andra rapporter talar om ännu mer omfattande nedläggningar. Götalands skogsbygder utmärks av djurhållning på mer än 70 % av jordbruksföretagen (54 % för riket), dubbelt så stor andel betesmark (20 %) av den totala jordbruksmarken jämfört med riket i övrigt och 40 % av landets totala betesmark. Detta gör att nedläggning av åkermark även drabbar regionens naturliga fodermarker mycket hårt. Effekterna av dessa förändringar är många. En utarmning av flora och fauna blir ofrånkomligt följden, värdefulla naturtyper försvinner och en mycket viktig del av vår kulturhistoria går förlorad. Arbetet för att bevara de naturliga ängs- och hagmarker som ännu återstår ter sig mot denna bakgrund som utomordentligt viktigt. METODIK Förarbete Förberedelserna inför sommarens fältarbete utgjordes av flygbildstolkning samt studier av skriftliga källor. Till flygbildstolkningen användes infraröda flygbilder i skala 1:30 000, som tolkades i stereoskop. Objekt som vid flygbildstolkningen bedömdes som intressanta ritades in på den ekonomiska kartan. De kriterier som låg till grund för urvalet av objekt var: 4

8 - område med naturlig gräsmark av minst 0,5 ha storlek. (Då det gäller slåttermarker har gränsen satts vid 0,1 ha). - område med småskuret landskap, vid ensligt belägna gårdar eller av annan avvikande beskaffenhet där någon form av hävd misstänktes. Litteratur som naturvårdsplan, inventeringar, kulturminnesvårdsprogram osv. studerades. Ett utskick om inventeringen gjordes till kommunen, lantbruksnämnden, Bohusläns muséum samt olika ideella organisationer. I utskicket framlades önskemål om synpunkter och tips på områden av intresse. Denna information togs i beaktande vid fältkontrollen. Fältarbete Alla de flygbildstolkade objekten besöktes i fält. Några objekt upptäcktes under fältarbetet. Vid fältkontrollen gjordes först en bedömning huruvida objektet var intressant eller ej. De faktorer som var diskvalificerande var: - tydlig kvävegödselpåverkan - upphörd hävd-kraftig igenväxning - barrträdsplantering - ingrepp som t ex schaktning, dikning, deponering eller byggnation. Om objekten visade sig vara intressanta, gjordes en biologisk och kulturhistorisk dokumentation med hjälp av en förtryckt fältblankett (se bil. 1). Här beskrevs naturtyp, markförhållan-den, vegetation, flora, hävd, gödselpåverkan och kulturhistoriska förhållanden. En preliminär klassning av objektens värde gjordes, i en tregradig skala, där klass I har högsta bevarandevärde, klass II mycket högt bevarandevärde och klass III högt bevarandevärde. Felkällor Vid flygbildstolkningen kan objekt förbises pga alltför tätt trädskikt, eller pga ringa storlek (när det gäller slåttermarker). De i Bohuslän så vanligt förekommande hällmarkerna ut-nyttjades tidigare som betesmark, men det kan vid flygbildstolkningen vara svårt att bedöma om de är intressanta eller ej. På hällmarker och mot igenväxande marker kan gränsdragningen vara tveksam. Därför är arealuppgifterna ibland högst ungefärliga. Naturen låter sig sällan uppdelas efter enkla mallar och klassificering i natur- och vegetationstyper är därför stundom komplicerad. DEFINITIONER Naturtyper De ängs- och hagmarker som omfattas av inventeringen, är marker där man ej gjort några ingrepp i markförbättrande syfte, som t ex gödsling, kalkning och dikning. Naturliga fodermarker delas in i naturlig slåttermark och naturlig betesmark. Denna indelning följer SNV:s in-venteringshandbok och grundar sig på markförhållanden, hävd samt fördelning på inäga-utmark. FASTMARKSÄNGAR (HÅRDVALLSÄNGAR) Fastmarksängen finns vanligtvis på moränmark eller på sedimentmark, företrädesvis på torrfrisk mark. Annan öppen äng Öppen äng på fastmark, som hävdas genom slåtter. 5

9 FUKT- OCH VÅTMARKER Fukt- och våtmarker användes förr för skörd av vinterfoder. Sötvattenstrandäng Strandängar vid sjöar och vattendrag, som förr utnyttjades till både bete och slåtter. Numera är det ovanligt med strandängar som hävdas genom slåtter. Havsstrandäng Förekommer på stränder mellan hög- och lågvattengränsen. Strandängarna uppvisar oftast en tydlig zonering. De hävdas företrädesvis genom bete. Sidvallsäng Fukt- och våtmark, som genom sitt läge i terrängen har en vegetation av fuktängstyp. Hävdas genom slåtter. HAGMARKER Inhägnad, idag beteshävdad inägomark. Hagmarkerna har en mycket skiftande markanvändningshistoria. De kan ha lång kontinuitet som betesmarker, men har ofta ett förflutet som slåttermarker. Indelningen av hagmarker i inventeringen grundar sig på träd- och busk-skiktets sammansättning. Öppen hagmark Beteshävdad inägomark. Den öppna hagmarken saknar eller har ett mycket glest trädskikt. Ekhage Hagmarkstypen kännetecknas av förekomsten av ek. Blandlövhage Både marker som domineras av ädla lövträd, som t ex ask och alm, och marker med mera triviala trädslag som asp, björk och rönn, ingår i begreppet blandlövhage. Annan träd- och buskbärande hagmark Hagmark, som ej förs till ovanstående typer. Hagmarken är ofta barrträds- eller enbuskdominerad. ÖVRIGA BETESMARKER Till gruppen hör olika typer av naturlig betesmark som huvudsakligen hör hemma på utmarken. Det är dock många gånger svårt att avgöra om objektet skall räknas som hagmark eller övrig betesmark, då gränser mellan inägomark och utmark har varierat genom åren. Ljunghed Ljungheden var under och 1800-talen den dominerande naturtypen i hela västsverige och upptog väldiga arealer. Ett stort virkesuttag och omfattande bete året runt gav upphov till dessa hedar som ofta hävdades genom bränning. Merparten av dessa marker har beskogats och idag återstår endast små fragment av ljunghed. Annan öppen utmark Öppen mark, som ej karaktäriseras som ljunghed. Hit räknas bland annat de marker som ligger i anslutning till havsstrandängar. Buskrik utmark Betade utmarker som är för buskrika för att karaktäriseras som annan öppen utmark. I regionen utgörs de framförallt av enebuskrika utmarker. Vegetationstyper Inventeringens huvudintresse avser odlingslandskapets och havsstrandängens hävdberoende vegetationstyper. Indelningen följer "Inventering av ängs- och hagmark, handbok" (SNV 1987), som i sin tur bygger på Nordiska Ministerrådets handbok "Vegetationstyper i Norden" (1984). 6

10 Nedan ges en kortfattad beskrivning av de vegetationstyper som berörs i inventeringen. Dominerande arter omnämns. Rished av sandristyp Kustbunden lavrik ljunghed i anslutning till sanddynområden. Kan vara betesberoende. Ljung, kråkbär, sandstarr. Rished av ljungtyp Öppen rished, ibland med enbuskar. Beroende av bete eller bränning. En, ljung, blåbär, kruståtel och blodrot. Rished av örtrik ljungtyp Öppen, betesberoende rished med relativt stort örtinslag. Ljung, gråfibbla. Rished av blåbär-lingontyp Förekommer i partier som betas ganska svagt, på tämligen magra jordar. Blåbär, lingon, kruståtel. Fuktig rished av klockljungtyp Frisk till fuktig mark i öppen rished eller kusthed. Klockljung, hirsstarr. Gräshed av rödventyp Vegetationstyp som förekommer i välbetade marker på ganska torra, magra jordar. Dominerande art är rödven, med inslag av t ex ljung. Fårsvingelvariant av rödven-gräshed Liknar föregående men har större örtinslag. Fårsvingel, kruståtel. Gräshed av staggtyp Vegetationstyp på frisk-fuktig mark. Stagg dominerar, med inslag av t ex ljung. Torräng av hällmarkstyp Förekommer på tunna jordlager på t ex klippor, "hällmarksöar" i betesmarker. Vanligt förekommande arter är bergssyra och gul fetknopp. Torräng av fårsvingeltyp Förekommer på lite djupare jordar än föregående. Marken är torr och mager. Fårsvingel, knippfryle, tjärblomster. Torräng av örtrik ängshavretyp Vegetationstypen är mera högvuxen än de föregående. Den förekommer oftast på kalkrikt underlag och domineras av arter som ängshavre, luddhavre och gulmåra. Friskäng av rödventyp Mycket vanlig, betesberoende vegetationstyp. Rödven, rölleka, daggkåpa och vitklöver. Friskäng av skogsnävatyp Vegetationstypen är ett stadium på väg mot igenväxning. Skogsnäva, olika sorters daggkåpor. Fuktäng av tuvtåteltyp Förekommer på fuktigare marker. Domineras av tuvtåtel. Ängsgröe, smörblomma och ängssyra ingår. Fuktäng av högörttyp Är ofta ett igenväxningsstadium från tuvtåtelfuktäng. Domineras av älgört. Fuktäng av gräs-lågstarrtyp Vegetationstypen domineras av lågväxta arter som hundstarr och hirsstarr, samt gräs som blåtåtel och stagg. Betesberoende. Artrik variant av gräs-lågstarräng Rikare variant än föregående, ofta på kalkrika marker. Oftast gammal slåttermark. Darrgräs, hirsstarr, blåtåtel och kärrtistel. 7

11 Fuktäng av kalktyp Örtrik mark på kalkrik jord. Hävdad genom slåtter eller bete. Hirsstarr, älväxing, vildlin, orkidéer. Dvärgvass av flaskstarrtyp Kortvuxen vassvegetation som domineras av flaskstarr. Övre landstrandsvegetation av salttåg-rödsvingeltyp Dominerande växtsamhälle vid Sveriges salt- och brackvattenkuster. Salttåg, hundstarr, krypven, gulkämpe och rödsvingel. Nedre landstrandsvegetation av revigt saltgrästyp Artfattig vegetation på västra Sveriges havsstrandängar. Revigt saltgräs, krypven och gulkämpe. RESULTAT Allmänt 141 områden har dokumenterats biologiskt. Dessa har tagits ur ett betydligt större flygbildstolkat material. De flesta ratade områden har diskvalificerats pga ohävd. Även kraftig kvävegödsling och plantering har utgjort orsak till att rata objekt. De områden som är bäst bevarade är havsstrandängarna. I hög utsträckning hävdas de fortfarande, genom bete. Mycket få strandängar som hävdas genom slåtter finns kvar. Ljunghedarna i kustområdena är med mycket få undantag ohävdade. Dock sker igenväxningen mycket långsamt pga klimatiska orsaker. En zon i kustbandet, där dessa marker fortfarande är öppna, har streckats på översiktskartan. Inom zonen förekommer värdefulla områden som återfinns i avsnittet med objektsbeskrivningarna, men också områden som inte innehåller någon anmärkningsvärd hävdgynnad flora. Zonen har markerats pga att de kustnära hällmarkerna och ljunghedarna fortfarande bär en stark prägel av forna dagars markanvändning. Ljunghedarna är vid återupptagen hävd lätta att restaurera. De marker som dokumenterats i inlandet på Orust är oftast träd- och buskbärande hagmarker eller buskrika utmarker. I allmänhet råder här för svagt betestryck. Ganska få objekt har helt tillfredsställande hävd. Tyngdpunkten i objektens utbredning ligger på västra Orust, framförallt kring Flatön, Lyr och Kalvöfjorden, områden där ålderdomliga drag i landskapet finns kvar. Objekten har grupperats i tre värdeklasser med följande fördelning: Klass I Klass II Klass III 3 st. 39 st. 99 st. Redovisning I objektsbeskrivningarna redovisas objekten i nummerordning och efter ekonomiskt kartblad, med början söderifrån i kommunen. En detaljkarta i skala 1: ger en bild av objektets gränser. Vissa större objekt redovisas endast på den ekonomiska kartan i skala 1: Med hjälp av informationen från fältblanketten har objekten beskrivits enligt följande: Namn Stamfastighet/-er samt socken. Naturtyp Den naturtyp som finns representerad anges. Koordinater Objektets mittpunkt anges enligt ekonomiska kartans bladindelning samt rikets koordinatsystem, 2,5 gon V. 8

12 Areal Objektets areal anges med två siffrors noggrannhet. Allmän beskrivning Objektet beskrivs översiktligt vad gäller t ex läge och topografi. Vegetation Den eller de vegetationstyper som finns representerade samt träd- och buskskiktets sammansättning och omfattning anges. Flora De indikatorarter som påvisar kontinuerlig hävd genom slåtter eller bete anges. De för regionen lämpliga arterna har valts ut från "Inventering av ängs- och hagmarker, handbok" (SNV 1987) och "Havsstrandängar" (Johansson 1986). Hävd Hävdtyp, intensitet och ev. betande djurslag anges. Ingrepp och påverkan Negativ påverkan som t ex gödsling, dikning, insådd eller kalkning anges. Kulturhistoriska spår och lämningar Förekomst av stengärdesgårdar, odlingsrösen, äldre åkrar och fornminnen anges. Befintliga planer och skydd Här anges om objektet är representerat i länets natur- och kulturvårdsplaner, om det ingår i område av riksintresse för natur- och kulturvård samt om objektet är skyddat enligt naturvårdslagen, NVL. Dokumentation Här anges om objektet finns representerat i någon inventering eller annan dokumentation. Värdeklass Objektet ges en preliminär värdeklass enligt en tregradig skala där klass I har allra högsta skyddsvärde, klass II mycket högt skyddsvärde och klass III högt skyddsvärde. Kriterier För objekt som fått värdeklass I eller II anges de kriterier som varit vägledande vid klassningen. Dessa kriterier finns definierade i SNV:s "Inventering av ängs- och hagmarker, handbok". Kriterierna delas in i huvudkriterier och stödkriterier, se nedan. Huvudkriterier - Välhävdade områden som utgör för regionen goda exempel på naturliga slåtter- och/eller betesmarker. - Områden som efter vissa restaureringsåtgärder och/eller intensifierad hävd utgör för regionen goda exempel på naturliga slåtter- och/eller betesmarker. - Områden med hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter. - Områden med mycket rik flora och/eller fauna. - Områden av mycket säregen och märklig beskaffenhet. Stödkriterier Biologiska/ekologiska/kulturhistoriska - Kontinuitet i hävden - Mångformighet - Geografisk representativitet 9

13 - Typrepresentativitet - Raritet - Storlek - Särprägel - Ingrepp-påverkan - Nuvarande hävd - Ålderdomligt jordbrukslandskap Övriga - Undersöknings- och forskningsinsatser - Studieobjekt - Skönhet - Symbol- och identitetsvärde - Värde för friluftsliv 10

14 Objekt nr 1 Namn Bråtö; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 8A0i0D0F / Areal Ca 87 ha Allmän beskrivning Bråtö ligger söder om Hälleviksstrand. Det är en tämligen stor ö som är hällmarksdominerad. Ön används till utmarksbete. Vegetation Hällmarker med ljunghed och kråkris dominerar på Bråtö, men ön har också mångskiftande gräsmarker. Zoneringen i fuktighet ger upphov till en rad olika vegetationstyper. De torraste partierna upptas av ljunghed och fårsvingeltorräng. Friskare delar, t ex ovanför strandängarna, domineras av rödvenfriskäng. I fuktiga partier, t ex i klåvor mellan bergen, finns vackert utvecklade gräs-lågstarrfuktängar (med bl a loppstarr, hirsstarr, knagglestarr och ängsstarr), stagghedar och klockljunghedar. På strandängarna växer salttåg, gulkämpar, strandkrypa och ärtstarr. Flora Darrgräs, stagg, knägräs, loppstarr, knagglestarr, ängsstarr, spåtistel, liten blåklocka, gulkämpar, strandkrypa, strandmaskrosor, ärtstarr och salttåg. Hävd Ön betas av nötkreatur och är välhävdad till största delen. Ca 15 ungdjur betar på ön. Hällmarkerna i söder är svagare betade. Kulturhistoriska spår och lämningar Pestkyrkogård med minnessten. Husgrunder, s k tomtningar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 14, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 1 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 2 Namn Äng; Tegneby s:n Naturtyp Ljunghed, annan öppen utmark Koordinater 7A9j0B8G / Areal Ca 23 ha Allmän beskrivning Området ligger i anslutning till en gård söder om Äng, på sydvästra Lyrön. Hällmarker som används för utmarksbete dominerar i hela området. Vegetation De karga hällmarkerna saknar på många ställen helt och hållet vegetation. På de platser där vegetationen har fått fäste är det ljunghed och rished av blåbär-lingontyp som dominerar. I fuktstråk förekommer fuktäng av gräs-lågstarrtyp. Närmast gården växer spridda rönnar och tallar. I buskskiktet förekommer en. 11

15 Flora Stagg, knägräs, harstarr, kattfot, prästkrage, liten blåklocka och ljung. Rikligt med darrgräs i fuktängen. Hävd Hällmarkerna betas av nötkreatur och är svagt hävdade. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 10). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 3 Namn Inre Kilen; Tegneby s:n Naturtyp Ljunghed, annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 7A9j0C8B / Areal Ca 25 ha Allmän beskrivning Området består av ett stort hällmarksområde med angränsande strandängar, på södra delen av Lyrön. I området ingår dessutom en del åkermark. Vegetation Kala hällmarker dominerar. I dessa är fläckar med ljunghedsvegetation insprängda. På strandängarna domineras vegetationen av salttåg, havssälting och gulkämpar samt längst ut mot vattnet revigt saltgräs och glasört. In mot land vidtar tuvtåtelfuktängar. Rönn, tall, en och slån förekommer sparsamt. Flora Stagg, darrgräs, ljung, salttåg, havssälting, gulkämpar, glasört och revigt saltgräs. Hävd Området betas av nötkreatur. Hävden är dock till största delen för svag. Ingrepp och påverkan Övre delen av strandängen och angränsande marker är svagt gödselpåverkade. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 10). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. 12

16 Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd. Objekt nr 4 Namn Kalven; Tegneby s:n Naturtyp Annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 7A9j1C0G / Areal 4,7 ha Allmän beskrivning Området utgörs av delar av halvön Kalven, som är den sydostligaste delen av Lyrön. Halvön består mestadels av magra hällmarker, med inslag av skalgrus i dalpass. I södra delen av objektet ligger en strandäng. Vegetation Vid sidan av de kala hällmarkerna är det fläckar av ljung som dominerar vegetationen. På strandängen växer salttåg och havssälting. I det glesa buskskiktet förekommer en, slån och nypon. Flora Stagg, harstarr, darrgräs, ljung, liten blåklocka, gullviva, bockrot, ängsskallra, salttåg och havssälting. Hävd Området har ej hävdats på ett flertal år enligt markägaren. Ljunghedarna växer igen mycket långsamt. I skrevor med djupare jordlager pågår igenväxning med framförallt en, slån, nypon och olika videarter. Ingrepp och påverkan I övre kanten av strandängen märks svag gödsling. I de torra backarna på skalgrusunderlag märks slitage och erosion pga mänskligt tramp. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 10). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 5 Namn Stockemyr; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark, annan öppen äng Koordinater 7A9j3B3F /

17 Areal 4,7 ha Allmän beskrivning Området består av en mosaik av åkrar, gamla beteshagar och en slåtteräng. Landskapet är kuperat och området omges av vidsträckta hällmarker. Berget går i dagen på många ställen inom inventeringsområdet. Skalgrusförekomster ger en rik flora. Vegetation I de torra och friska markerna växlar rödvengräshed, stagghed och ljunghed. En gammal åker med naturaliserad flora hyser en rödvenfriskäng. I slåttermarken i områdets norra del dominerar rödvenfriskäng, med arter som gulmåra, getväppling och käringtand. På torrare marker med skalgrusunderlag finns inslag av fårsvingeltorräng och örtrik torräng. I trädskiktet, som ställvis är ganska tätt i hagmarken, ingår tall, gran och björk. I buskskiktet dominerar enen. I sydvästra delen av området breder knapptåg och örnbräken ut sig. Flora Liten blåklocka, prästkrage, ängsskallra, grönvit nattviol, ljung, stagg, darrgräs och harstarr. I slåttermarken mycket riklig förekomst av darrgräs och gullviva, samt förekomst av ängsskallra, prästkrage, liten blåklocka, bockrot och rödklint. Hävd Hagmarkerna betas ej. Slåtter utförd på ängsmarken (mitten av juli). Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig slåtteroch betesmark, område med hotade naturtyper, biotoper, vegetationstyper och arter. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, typrepresentativitet, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 6 Namn Låssbo; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 7A9j3C6G / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en strandäng som ligger i anslutning till färjeläget vid Lyresund på Lyrön. Vegetation De arter som finns företrädda på landstranden är salttåg, gulkämpar, havs-sälting och strandkrypa. Längst ut mot vattnet dominerar revigt saltgräs i en smal bård. In mot land vidtar en tuvtåtelfuktäng. Flora Salttåg, gulkämpar, havssälting, strandkrypa och revigt saltgräs. Hävd Området saknar hävd. Det är igenväxande med ställvisa förekomster av vass. Rödsvingelbältet breddas och de ursprungliga vegetationstyperna kommer på sikt att slås ut om inte hävden återupptas. 14

18 Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i det övre partiet av strandängen. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Inom kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 10). Objekt nr 7 Namn Kvarnehagen; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 7A9j4E3J / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Strandängen är belägen vid Valösund, strax sydost om gården Kvarnhagen. Vegetation På den flacka strandängen dominerar salttåg och rödsvingel. Längst ut mot vattenlinjen växer revigt saltgräs. Flora Salttåg, revigt saltgräs, havssälting, gulkämpar och strandkrypa. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är välhävdad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, ingrepppåverkan, nuvarande hävd. Objekt nr 8 Namn N Valön; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark 7B9a4A6G / Areal 9,7 ha Allmän beskrivning Området är beläget på Valön, som är den största av Stigfjordens öar. Vidsträckta hällmarker karaktäriserar till en del Valön, som dock även hyser ett gammalt kulturlandskap. Tvärs över ön, i nord-sydlig riktning, löper ett dalstråk, där gamla åker- och betesmarker är belägna. 15

19 Det inventerade området ligger i norr och utgör den största naturliga betesmarken. Här breder strandängar ut sig och de kantas av hagmarker med träd- och buskvegetation. Berget går i dagen på många platser. Vegetation Strandängarna är fuktiga till våta och vegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel i en tydlig zonering. Uppåt vidtar tuvtåtelfuktäng. I de torrare partierna i hagmarken växlar fårsvingeltorräng och rödvenfriskäng. På hällmar-kerna finns fragment av ljunghed. Här ges exempel på fina övergångar mellan de olika vege-tationstyperna. I det glesa trädskiktet växer klibbal och björk. I buskskiktet förekommer en. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, havssälting, stagg, ljung, bockrot, liten blåklocka och vanlig ögontröst. Hävd Området betas av nötkreatur och får och är måttligt hävdat i ca halva området. I resten av området är hävden svag. På strandängen är hävden något ojämn, med mycket al-uppslag vid stranden. I norr kommer blåsäv och havssäv in. Ingrepp och påverkan I den övre delen av strandängen märks en svag gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt 20, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 11). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Olsson, C.: Naturreservatet Valön. Botanisk inventering samt förslag till skötselplan. SNV PM 601. Olsson, L.: Skötselplan för naturreservatet Valön. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd, värde för friluftslivet. Objekt nr 9 Namn Holmstegen; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 7B9a3A9E / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Valön är den största av Stigfjordens öar.vidsträckta hällmarker karaktäriserar till en del Valön, som dock även hyser ett gammalt kulturlandskap. Tvärs över ön, i nord-sydlig riktning, löper ett dalstråk, där gamla åker- och betesmarker är belägna. 16

20 Området är beläget på Valöns mellersta del, med omgivande hällmarker. Hagmarken är liten, med mycket berg i dagen. Vegetation Marken är torr-frisk och de vegetationstyper som finns företrädda är rödvengräshed, rödvenfriskäng och stagghed. Björk, rönn samt en växer sparsamt. Flora Stagg, ljung, liten blåklocka. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad till största delen. I en mindre del av hagen är hävden svag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 20, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 11). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Olsson, C.: Naturreservatet Valön. Botanisk inventering samt förslag till skötselplan. SNV PM 601. Olsson, L.: Skötselplan för naturreservatet Valön. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Objekt nr 10 Namn Hjälmvikstegen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark. Koordinater 7B9a3A1J / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Valön är den största av Stigfjordens öar. Vidsträckta hällmarker karaktäriserar till en del Valön, som dock även hyser ett gammalt kulturlandskap. Tvärs över ön, i nord-sydlig riktning, löper ett dalstråk, där gamla åker- och betesmarker är be-lägna. Området är beläget på Valöns sydöstra del. Det består av en strandäng med angränsande hagmark. Vegetation Strandängens vegetation kännetecknas av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. I den torrare hagmarken finns rödvengräshed och rödvenfriskäng. Klibbal, björk samt en kan-tar hagmarken. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, stagg, liten blåklocka och bockrot. Hävd Området betas av får. Strandängen är välhävdad, medan det övriga området är svagtmåttligt hävdat. 17

21 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 20, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 11). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Olsson, C.: Naturreservatet Valön. Botanisk inventering samt förslag till skötselplan. SNV PM 601. Olsson, L.: Skötselplan för naturreservatet Valön. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Objekt nr 11 Namn Stävö, Stävö Kalv; Stala s:n Naturtyp Buskrik utmark, havs-strandäng Koordinater 7B9a3B6H / Areal Ca 40 ha Allmän beskrivning Stävö är en hällmarksdominerad ö i Stigfjorden, öster om Valön. Stävö Kalv ligger norr om därom. Stävö har en dramatisk topografi med klippväggar som stupar brant ned mot vattnet. Vattenområdena runtomkring är mycket grunda och biologiskt sett mycket värdefulla. Vegetation På hällmarkerna finns fragment av ljunghed. På många ställen växer en mosaik av ljung- och kråkrished. På fuktigare ställen avlöser klockljunghed och i sluttningarna finns stagghed, delvis igenvuxen med örnbräken. På öns högplatå finns ett mer sammanhängande täcke med ljunghed. På stränderna, framförallt på en strandäng på östra sidan, växer salttåg och revigt saltgräs. Dock förekommer många arter som indikerar ohävd, t ex älgört, videört, strandkvanne och gul svärdslilja. Flora Stagg, knägräs, ljung, gulkämpar, havssälting, salttåg och revigt saltgräs. Hävd Ön saknar hävd. Vegetationstyperna är tydliga trots begynnande igenväxning. Det går att restaurera markerna om bete återupptas snarast. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Objekt nr 12 Namn Hjälm; Stala s:n Naturtyp Buskrik utmark 18

22 Koordinater 7B9a3C7G / Areal Ca 54 ha Allmän beskrivning Hjälm är en av de största, hällmarksdominerade öarna i Stigfjorden. Ön är långsmal och utsträckt i sydvästlig-nordostlig riktning. Vegetation Hällmarkerna dominerar Hjälm, men stora inslag finns av olika slags hedvegetation. De torraste partierna intas av ljunghed, blandat med kråkris. På fuktigare ställen vidtar klockljunghed och stagghed. Fuktheden med stagg är artrik, med flera starrarter och jungfru Marie nycklar. Trädskiktet är glesare än på Stävö och består av tall, björk, rönn och klibbal. I buskskiktet förekommer en. Flora Stagg, knägräs, darrgräs, loppstarr, ljung, liten blåklocka, jungfru Marie nycklar, grönvit nattviol och rotfibbla. Hävd Ön saknar hävd, men planer på återupptaget bete föreligger. I och med att de ursprungliga vegetationstyperna finns kvar, är detta angeläget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan. Objekt nr 13 Namn Hälsön; Stala s:n Naturtyp Buskrik utmark, havsstrandäng Koordinater 7B9a3C1G / Areal Ca 61 ha Allmän beskrivning Hälsön är den östligaste av de största öarna i västra Stigfjorden. Den är som de andra hällmarksdominerad, men hyser också större strandängar och rester av äldre bebyggelse. Ön är i detta avseende mera omväxlande än både Stävö och Hjälm. Vegetation Hällmarkerna domineras av ljunghed. I något fuktigare partier återfinns stagg-hed. Runt den gamla husgrunden är marken torr-frisk och här finns omväxlande rödvengräs-hed, fårsvingelvariant av rödvengräshed och i de friskare partierna rödvenfriskäng. På strandängen i den djupa vik som skär in på öns sydvästliga sida, dominerar salttåg, revigt saltgräs samt längst ut glasört. In mot land vidtar en tuvtåtelfuktäng. Ask, ek och rönn domi-nerar i trädskiktet. En och nypon förekommer. Flora Stagg, knägräs, ljung, liten blåklocka, salttåg, revigt saltgräs, glasört, gulkämpar och strandkrypa. 19

23 Hävd På ön betar får. Dock är hävden alltför svag, vilket märks bl a på strandängen där endast den yttersta zonen är välbetad. Den östra sidans strandäng är ohävdad. Utmarkerna är svagt betade. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, husgrunder, odlingsrösen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd. Objekt nr 14 Namn Holmen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 7B9b4D5A / Areal 5,7 ha Allmän beskrivning Området ligger på Varekilsnäsets västra sida och omfattar en ca 1,5 km lång sträcka längs vattnet. Objekt et utgörs av en havsstrandäng med angränsande torrare marker. Vegetation På den smala strandängen växer arter som revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel, med inslag av käringtand, rödklöver och vitklöver. Uppåt land tar fårsvingeltorräng och stagghed vid. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havsnarv, saltnarv, strandkrypa, dvärgarun, höskallra, stagg, knägräs, ljung, jungfrulin, vanlig ögontröst, liten blåklocka och bockrot. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är välhävdad. Ingrepp och påverkan Längst i söder är strandängen svagt gödslad. Pga det höga betestrycket är marken här och var söndertrampad av djuren. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 20

24 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 15 Namn Brandalen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 7B9b4E7I / Areal 2,3 ha Allmän beskrivning Havsstrandängen är belägen på Varekilsnäsets östra sida, vid stranden av Halsefjorden. Området utgörs av en ca 500 m lång sträcka längs stranden, uppdelad på två delar. Vegetation Havsstrandängen består av en mycket smal zon. Vegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel, på de platser där den ursprungliga zoneringen finns bevarad. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, havssälting, höskallra, stagg och harstarr. Hävd Området är ej hävdat. Det är troligen några år sedan strandängen senast betades. Den börjar växa igen. På vissa sträckor finns ej den typiska strandängsvegetationen bevarad. Ingrepp och påverkan En svag gödsling märks i strandängens övre zon. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 16 Namn Vallerö; Mollösunds s:n Naturtyp Annan öppen utmark Koordinater 8A0h3C3J / Areal Ca 49 ha Allmän beskrivning Vallerö är belägen i ytterskärgården, längst ut i Käringöfjorden, söder om Härmanö. Det är en hällmarksdominerad ö, med inslag av rishedar. Inne på ön finns en gammal husgrund och runt den ligger åkermarker. Vegetation Kråkris dominerar hällmarkerna. I söder förekommer fårsvingelvariant av rödvengräshed. De gamla åkermarkerna runt husgrunden hyser en rödvenfriskäng, där en rik skalgruspåverkad flora finns utvecklad. Flora Stagg, darrgräs, knägräs, gullviva, gökärt, bockrot, rödklint, rödkämpar, krissla, ängsskallra, liten blåklocka och gulkämpar. 21

25 Hävd Ön betas av nötkreatur. Dock fanns inga djur i området vid inventeringstillfället. Till största delen är hävden svag. Älgört och öronvide breder ut sig runt de gamla åkermarkerna. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker, husgrund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 14, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Område av kulturhistoriskt riksintresse (område 5). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Geografisk representativitet, storlek, ingrepp-påverkan. Objekt nr 17 Namn Kattevik; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A0i4B6G / Areal 1,8 ha Allmän beskrivning Området, som består av en havsstrandäng, ligger väster om Båsvik, nordväst om Hälleviksstrand. Strandängen omgärdas av hällmarks- och ljunghedsområden. Vegetation Strandängens vegetation utgörs till en del av arter som salttåg, gulkämpar och havssälting. Längst ut mot vattnet växer blåsäv och vass, till följd av upphörd hävd. Ovan-för den strandnära zonen tar tuvtåtelfuktäng vid. Innanför själva strandängen, på friska mar-ker, breder rödvenfriskäng ut sig. Flora Salttåg, gulkämpar, havssälting, havsnarv, kustarun, höskallra, rödklint och darrgräs. Hävd Området saknar hävd. Vegetationstyperna kan ännu urskiljas, men strandängen är stadd i kraftig igenväxning. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i strandängens övre zon. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 13, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 18 Namn Porsen; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och hagmark Koordinater 8A0i4D1F / Areal 0,6 ha 22

26 Allmän beskrivning Området består av en liten hagmark i kanten av ett stort ljunghedsområde, NNO om Hälleviksstrand. Marken är stenbunden och på många håll i området går berget i dagen. Hällmarker med grässvålar emellan kännetecknar hagmarken. Vegetation Marken är torr till frisk och de vegetationstyper som finns företrädda är ljunghed, fårsvingelvariant av rödvengräshed samt fragment av stagghed. I det glesa trädskiktet växer björk och rönn. En förekommer. Flora Stagg, knägräs, ljung och liten blåklocka. Hävd Hagen betas av nötkreatur. Dock fanns inga djur i hagen vid inventeringstillfället. Området är till största delen måttligt hävdat. Objekt nr 19 Namn Boxvikskile; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och hagmark Koordinater 8A0j2A0C / Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området ligger i sluttningen mellan Boxvikskile och Storehamnsplatån. Det är en betesmark av hagmarkskaraktär. Marken är stenbunden och berget går i dagen i stora delar av området. Vegetation Skalgrusunderlaget i sluttningen präglar vegetationen. På de torra markerna dominerar fårsvingeltorräng och örtrik torräng. Floran är rik. I söder finns ett stort bestånd av det på Orust annars sällsynta pukvetet. Vissa ytor är fortfarande öppna, men träd och buskar växer tämligen tätt. Arter som förekommer är klibbal, sälg, rönn, en, nypon och björnbär. Flora Darrgräs, prästkrage, liten blåklocka, gullviva, bockrot, jungfrulin, backnejlika och vildlin. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Inga djur fanns i hagen vid inventeringstillfället. Igenväxning sker med framförallt björnbär och nypon. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks ovanför stranden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 9, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olsson, L.: Storehamnsområdet. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

27 Objekt nr 20 Namn V Boxvikskile; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A0j1A7C / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng, längs västra stranden av Boxvikskile. Väster om strandängen breder vidsträckta ljungmarker ut sig. Vegetation Vegetationen på strandängen består av revigt saltgräs och salttåg. Käringtand, vitklöver, gulmåra och gåsört ger karaktär åt strandängen. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, strandkrypa och havssälting. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. Innanför strandängen är det mycket igenvuxet med klibbal, rönn och en. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 9, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 11) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olsson, L.: Storehamnsområdet. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 21 Namn Hjortsbacken; Tegneby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8A0j2B5G / Areal 0,7 ha Allmän beskrivning Området ligger i Hjortsbacken på Storehamnsplatån. Storehamn var förr ett stort utmarksområde, där man lät djuren beta (hamn=utmark). Storehamn är präglat av vidsträckta hällmarker, myrar och sjöar. I Hjortsbacken finns flera skalgrusbankar, vilket ger upphov till en rik flora. Det inventerade området består av en blandlövhage på skalgrusunderlag. Berget går i dagen på flera platser inom Objekt et. Vegetation Vegetationen är starkt präglad av den kalkrika marken. På de torra markerna i södra delen förekommer fårsvingeltorräng. I norra delen är marken frisk. I en svag sluttning finns en vackert utbildad rödvenfriskäng. Arterna i den vittnar om ett förflutet som slåtter-äng. Ängen var ej slagen vid inventeringstillfället och det är osäkert om den ännu hävdas ge-nom slåtter. Arter som ger ängen karaktär är käringtand, svartkämpar och rödklöver. Asp, björk, rönn och hägg växer i kanterna av hagen. Enar förekommer. Flora Darrgräs, stagg, knägräs, harstarr, prästkrage, gullviva, jungfrulin, ängsskallra, blå-suga, liten blåklocka, ljung, nattviol och jungfru Marie nycklar. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad till största delen. Norra delen av området bär en tydlig prägel av gammal slåtteräng. Dock verkar ej området hävdas på detta sätt. 24

28 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 13, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 11) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olsson, L.: Storehamnsområdet. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Typrepresentativitet, ingrepp-påverkan, skönhet. Objekt nr 22 Namn Äskekärrsvatten; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A0j3B7H / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Hagmarken är belägen öster om Äskekärrsvatten, en av småsjöarna på Storehamnsplatån. Området omges i övrigt av hällmarker och myrmarker. Vegetation Inventeringsområdet utgör en del av ett större område, som har hävdats som betesmark. Detta större område är starkt präglat av ohävd. Det inventerade området kan dock fortfarande uppvisa några olika indikatorarter. Marken är torr till frisk. De torra par-tierna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På friskare mark tar rödven-friskäng över, med stort inslag av vårbrodd. Det glesa träd- och buskskiktet består av ask, rönn, gran, björk och en. Flora Stagg, darrgräs, kattfot, prästkrage och liten blåklocka. Hävd Hagen saknar hävd. Ingrepp och påverkan De flackare partierna visar en svag gödselpåverkan, med arter som hundäxing och tuvtåtel. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 11, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 11) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olsson, L.: Storehamnsområdet. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 23 25

29 Namn Risset; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och hagmark Koordinater 8A0j1D8C / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Det inventerade området är en del av en större betesmark vid Risset, nordost om Nösund. Området består av en sluttning med hällmarker och partier med grässvål. Merparten av omgivande marker är gödslade. I angränsande område finns en gånggrift. Vegetation Hällmarkens dominerande vegetationstyper är hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Rönn och en växer i sluttningen. Flora Stagg, knägräs, ljung och enstaka exemplar av slåtterfibbla. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan I de flackare partierna av hagmarken märks en svag gödselpåverkan. Objekt nr 24 Namn Rom; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A0j2E7A / Areal 1,2 ha Allmän beskrivning Hagmarken ligger strax söder om Rom, på södra Orust. Området består av hällmarker, med partier med grässvål emellan. Vegetation De flacka ytorna är bevuxna med tuvtåtel. Delvis har detta med svag hävd att göra, inte enbart kvävegödsling. Indikatorarter växer nämligen tillsammans med tuvtåteln. De delar, som är mer kuperade, hyser hävdgynnade vegetationstyper som hällmarkstorräng, fårsvingeltorräng och rödvengräshed. I träd- och buskskiktet växer tall, gran och en. Flora Stagg, knägräs, harstarr, ljung, gökärt och enstaka exemplar av jungfru Marie nycklar. Hävd Hagen betas av nötkreatur. Inga djur fanns i hagen vid inventeringstillfället. Området är svagt hävdat. Ingrepp och påverkan I de flackare partierna av hagen är marken svagt gödselpåverkad, vilket bl a förekomsten av tuvtåtel visar. Objekt nr 25 Namn Nedergården; Tegneby s:n 26

30 Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A0j1E9B / Areal 2,7 ha Allmän beskrivning Hagmarken ligger i anslutning till Nedergården. Området är kuperat och vackert. Det syns från stora vägen och utgör ett tilltalande inslag i landskapsbilden. Kultiverade betesmarker gränsar till Objekt et. Inom området är marken stenbunden och berget går i dagen på många håll. I sluttningen ligger äldre åkrar. Vegetation Sluttningarnas torra partier är bevuxna med ljunghed och rödvengräshed. I något fuktigare svackor vidtar rödvenfriskäng. Längst ned växer tuvtåtelfuktäng. Grässvålen är ställvis kraftig och tät. Flora Stagg, ljung, kattfot, liten blåklocka, prästkrage, blåsuga, gökärt och slåttergubbe. Hävd Hagen betas av nötkreatur. På sluttningarna är hagmarken bitvis välhävdad, i övriga delar svagt-måttligt hävdad. En viss igenväxning med örnbräken kan iakttas här. Ingrepp och påverkan I de flackare partierna märks en svag gödselpåverkan. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker, älvkvarnar. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 26 Namn Tvet; Tegneby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B0a3A2C / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en liten del av en större betesmark vid gården Tvet, sydost om Tegneby. Objekt et utgörs av en buskrik utmark, belägen på hällmark. Vegetation På hällmarkerna dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I friskare partier finns rödvengräshed. En förekommer i det glesa buskskiktet. Flora Stagg, harstarr, ljung, blåsuga, liten blåklocka, backnejlika och jungfrulin. Hävd Hagen betas av nötkreatur. Området är svagt-måttligt hävdat. Ingrepp och påverkan De flackare delarna av området är svagt gödselpåverkade. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, sentida högar, sentida rest sten. 27

31 Objekt nr 27 Namn S Tvet; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och hagmark Koordinater 8B0a2A4B / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Objekt et utgörs av en liten backe söder om Tvet. Den består av en hagmark med berg i dagen. Vegetation På torrare marker dominerar rödvengräshed, medan tuvtåtelfuktäng tar vid i fuktigare partier. Rönn, björk och en växer tämligen tätt. Flora Darrgräs, stagg, ljung, liten blåklocka och bockrot. Hävd Hagen betas av får. Hävden är varierande från svag till god. Objekt nr 28 Namn Humleberget; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0a2B7C / Areal 1,2 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark belägen vid Humleberget, sydost om gården Holm, nära Kalvöfjorden. Delvis består Objekt et av hällmarker, delvis av planare marker med ängsvegetation. Vegetation På hällmarkerna dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Utåt vägen, på de friskare markerna, finns en rödvenfriskäng utvecklad. I träd- och buskskiktet växer ek, rönn och en. Flora Slåttergubbe (riklig förekomst), prästkrage och ljung. Hävd Området är ohävdat, troligen sedan något år. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i de flacka delarna. Objekt nr 29 Namn Yttergård; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng, öppen 28

32 Koordinater 8B0a2B5J / Areal 6,5 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng, belägen innanför Ängholmen, vid stranden av västra Kalvöfjorden. Den är lång och väldigt vackert utvecklad. Vegetation Strandängens vegetation karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och röd-svingel i en tydlig zonering. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, gulkämpar och havsnarv. Hävd Strandängarna betas av nötkreatur och hävden är måttlig. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 30 Namn Rörholmen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, öppen hagmark Koordinater 8B0A2C6F / Areal 8,8 ha Allmän beskrivning Området består av halvön Rörholmen i Kalvöfjorden. Objekt et är heterogent vad gäller naturtyper och vegetation. Halvön är kuperad och innehåller både hagmarker och strandängar. Berget går i dagen på många ställen. Rörholmen utgör ett tilltalande inslag i landskapsbilden. Vegetation Havsstrandängarnas vegetation karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel i en tydlig zonering. Längst ut mot vattnet växer glasört. På östra sidan av Rörholmen förekommer stallört. Hagmarkerna upptar mesta delen av halvön. De torra partierna är bevuxna med hällmarkstorräng, fårsvingeltorräng och örtrik ljunghed. De fuktigare mar-kerna nedanför hällmarkerna domineras av tuvtåtelfuktäng. Trädskiktet består av björk. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, glasört, strandkrypa, havssälting, havsnarv, svinrot, kattfot, ljung, gökärt, slåttergubbe, ängsskallra, harstarr, stagg och jungfru Marie nycklar. 29

33 Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt-svagt hävdat. På västra och östra sidan om Rörholmen är hävden för svag, med mycket knapptåg och tuvtåtel. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks på Rörholmens östra sida. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 31 Namn N Ängholmen; Stala s:n Naturtyp Öppen hagmark, buskrik utmark Koordinater 8B0a1C9A / Areal 3,2 ha Allmän beskrivning Ängholmen är en ö i västra Kalvöfjorden. Den har landförbindelse via en vägbank. Ön har mycket varierande natur. Hällmarker med rishedar dominerar norra och södra delen. Längs stränderna finns strandängar. I den mellersta delen ligger åkermarker, som delvis används till slåtter och bete. Hela ön ger intryck av att vara ett gammalt kulturland-skap och den lilla gården utgör en genuin miljö. Inventeringsområdet består av en hagmark och en hällmarksdominerad buskrik utmark på norra delen av ön. Hagmarken är en kuperad, stenbunden mark som gränsar till åkermark och kultiverad betesmark. Mellan hällmarkerna finns fuktstråk. Berget går i dagen inom stora delar av området. Utmarken ligger på Ängholmens östra sida, med utsikt över Kalvöfjorden. Området gränsar till åkrar och ohävdade strandängar. Vegetation I hagmarken är marken frisk-fuktig. De vegetationstyper som förekommer är högörtfuktäng och tuvtåtelfuktäng. Hagmarken är rik på orkidéer, med stora förekomster av jungfru Marie nycklar och nattviol. I den buskrika utmarken dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I de fuktigare partierna finns stagghed. Björk, apel och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, harstarr, darrgräs, kattfot, ljung, jungfrulin, nattviol och jungfru Marie nycklar. Hävd Hagmarken saknar hävd. Det är angeläget att återuppta betet. Utmarken betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Knapptåg förekommer rikligt. 30

34 Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i de flacka partierna. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt 21, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 32 Namn S Ängholmen; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark, buskrik utmark. Koordinater 8B0a1B4D / Areal 7,3 ha Allmän beskrivning Ängholmen är en ö i västra Kalvöfjorden. Den har landförbindelse via en vägbank. Ön har mycket varierande natur. Hällmarker med rishedar dominerar norra och södra delen. Längs stränderna finns strandängar. I den mellersta delen ligger åkermarker, som delvis används till slåtter och bete. Hela ön ger intryck av att vara ett gammalt kulturland-skap och den lilla gården utgör en genuin miljö. Inventeringsområdet omfattar hela södra delen av Ängholmen, som dels består av hällmar-ker, dels av hagmarker och strandängar. Strandängarna och hagmarkerna är belägna på mar-kerna nedanför den lilla gården. Längst i sydväst ligger utmarkerna. Vegetation En stor del av de marker som ligger på västra sidan är gamla åkermarker, som nu används för slåtter och bete. Remsan längst ut mot vattnet består av strandängsvegetation, som karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Blåsklöver och höskallra före-kommer rikligt. Karaktär ger också gåsört, vitklöver och käringtand. I söder är strandängar-na ohävdade. De ursprungliga hävdgynnade vegetationstyperna har försvunnit och ersatts av tuvtåtelfuktängar. Hällmarkerna domineras av fårsvingeltorräng och hällmarkstorräng, me-dan hagmarken är bevuxen med rödvengräshed. I det glesa buskskiktet ingår en och nypon. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, gulkämpar, höskallra, strandkrypa, blåsklöver, kustarun, prästkrage, darrgräs, svinrot, stagg, knägräs, harstarr, ljung, kattfot, slåttergubbe och jungfru Marie nycklar. Hävd Strandängarna hävdas som slåtterängar. Nedersta delen närmast vattnet har en fin strandängsvegetation. Övre delen är gammal åker. Slåttern ägde rum i slutet av juni. Efter slåttern betas markern, av tre mjölkkor och två kalvar. Södra delen av Objekt et betas svagt. Ingrepp och påverkan Gödselpåverkan märks på de gamla åkrarna, samt i övriga flacka partier inom Objekt et. Kulturhistoriska spår Stengärdesgård, genuin gårdsmiljö, gravfältsliknande lämning med stensättningar. 31

35 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt 21, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, ålderdomligt jordbrukslandskap, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 33 Namn Lyngnholmen; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan öppen Koordinater 8B0a1B1J / Areal 2,7 ha Allmän beskrivning Lyngnholmen är belägen mellan Ängholmen och Runsö. Ön består av utmark och havsstrandäng. Vegetation Strandängen är ej speciellt välutvecklad. Revigt saltgräs och salttåg förekommer sparsamt. I fuktiga marker, i anslutning till strandängen dominerar fuktäng av gräs-lågstarr-typ och tuvtåtelfuktäng. På hällmarkerna finns ljunghedsfragment. Flora Revigt saltgräs, salttåg, stagg och ljung. Hävd Ön betas svagt av får. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 34 Namn Skutholmen; Tegneby s:n Naturtyp Annan öppen utmark, Koordinater 8B0a1C6E /

36 Areal 8,6 ha Allmän beskrivning Skutholmen ligger öster om Ängholmen. Ön består av öppen utmark och havsstrandäng. Vegetation Hällmarkerna har fragment av ljunghed. Strandängens vegetation karaktäri-seras av revigt saltgräs och salttåg. Innanför strandängen vidtar tuvtåtelfuktäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg, ljung och stagg. Hävd Ön betas svagt-måttligt av får. Kulturhistoriska spår och lämningar Husgrund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 35 Namn Lökeskären, Knösen; Tegneby s:n Naturtyp Annan öppen utmark Koordinater 8B0a0B9C / Areal 2,5 ha Allmän beskrivning Lökeskären och Knösen ligger söder om Ängholmen i västra Kalvöfjorden. Det är små, hällmarksdominerade öar. Vegetation Förutom de kala hällmarkerna finns fragment av ljunghed samt gräshedar med kruståtel. En förekommer glest. Flora Stagg, ljung. Hävd Öarna betas svagt av får. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. 33

37 Objekt nr 36 Namn Runsö; Tegneby s:n Naturtyp Annan öppen utmark, Koordinater 8B0a0C7B / Areal 9,0 ha Allmän beskrivning Runsö ligger mellan Ängholmen och Kalvön i västra Kalvöfjorden. Ön utgörs av öppen utmark och havsstrandäng. Vegetation Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Uppåt land tar tuvtåtelfuktäng vid. Hällmarkerna har ljunghedsfragment. I buskskiktet växer glest med en. Flora Revigt saltgräs, salttåg, strandkrypa, ljung och stagg. Hävd Ön betas svagt av får. Ingrepp och påverkan I de flackare delarna märks en svag gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 37 Namn Kalvön; Stala s:n Naturtyp Buskrik utmark, Koordinater 8B0a0D8B / Areal Ca 46 ha Allmän beskrivning Kalvön ligger mellan Ängholmen och Råssö, i västra Kalvöfjorden. Ön är ca 1 km lång och några 100-tals meter bred. Den utgörs av hällmarksdominerad buskrik utmark. På östra sidan ligger en strandäng. Stora arealer gräsmark finns på ön. Vegetation Vegetationstyperna är mångskiftande. Mitt på ön finns vidsträckta ris- och gräshedar. Hedarna uppvisar en fin zonering, från torr ljunghed, över något fuktigare klockljunghed till fuktig stagghed. På fuktig ängsmark dominerar fuktäng av gräs-lågstarrtyp, med mycket kärrtistel. Strandängens vegetation domineras av revigt saltgräs och salttåg. Rönn, tall, björk och en växer i det glesa träd- och buskskiktet. Flora Ljung, stagg, knägräs, revigt saltgräs och salttåg. Hävd Ön saknar hävd. De ursprungliga vegetationstyperna finns dock kvar och är vackert utvecklade. Det är mycket angeläget att återuppta hävden på ön. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). 34

38 Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 38 Namn Långholmen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, buskrik Koordinater 8B0a0D2I / Areal 4,2 ha Allmän beskrivning Ön Långholmen ligger väster om Råssö, i Kalvöfjorden. Ön är hällmarksdominerad. Inventeringsområdet som utgörs av öns södra del består av en havsstrandäng med angränsande buskrik utmark. I utmarken går berget i dagen. Vegetation Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Blås-klöver finns också på strandängen. På utmarken dominerar ljunghed och rödvengräshed. Den gamla åkermarken i områdets norra del är till stora delar bevuxen med stagg. Flora Revigt saltgräs, salttåg, kustarun, blåsklöver, liten blåklocka och stagg. Hävd Området betas svagt av får. Ingrepp och påverkan På den gamla åkern i områdets norra del märks en svag gödselpåverkan. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, husgrund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt 22, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 39 Namn Russelflögskilen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0a0E5I /

39 Areal 6,0 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng på halvön Råssö i Kalvöfjorden. Strandängen ligger innanför en vik, Russelflögskilen. Vegetation Strandängens vegetation karaktäriseras av revigt saltgräs och salttåg. Mycket agnsäv ingår också i vegetationen, som för övrigt är ganska fattig samt något gödslad. Flora Revigt saltgräs, salttåg. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Övre delen av strandängen är svagt gödselpåverkad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt 22, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 18). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 40 Namn Kviholmen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan öppen utmark Koordinater 8B0a1E2H / Areal 4,3 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng med angränsande hagmarker, på halvön Råssö i Kalvöfjorden. Berget går i dagen inom inventeringsområdet. Vegetation Strandängens vegetation kännetecknas av revigt saltgräs och salttåg. Hagmar-kens torra-friska marker hyser rödvengräshed. En och nypon växer i det glesa buskskiktet. Flora Revigt saltgräs, salttåg, gulkämpar, darrgräs, stagg, blåsuga, jungfrulin, ljung, kattfot och jungfru Marie nycklar. Hävd Området betas av nötkreatur. Betestrycket varierar. Ungefär halva området är måttligt hävdat. Mindre delar är svagt hävdade. Strandängen är välhävdad. Ingrepp och påverkan Övre delen av strandängen är svagt gödselpåverkad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 22, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 18). Naturreservat enligt 7 NVL. 36

40 Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Objekt nr 41 Namn Ronäs; Tegneby s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0a2E1G / Areal 1,7 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng vid Ronäs, söder om Stala. Vegetation Inslag av den ursprungliga strandängsvegetationen, med arter som revigt saltgräs och salttåg, finns kvar. Dock är området mycket svagt hävdat. Dessutom är den övre delen av landstranden gödslad. En förekommer i övre kanten av området. Flora Revigt saltgräs, salttåg, strandkrypa, gulkämpar, enstaka exemplar av dvärgarun, stagg, knägräs, darrgräs, ängsskallra och backnejlika. Hävd I västra delen av strandängen betar nötkreatur. Dock är betestrycket alltför svagt. I öster saknas hävd. Ingrepp och påverkan I stora delar av strandängen märks en svag-tydlig gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 42 Namn Kärreberg; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0a2E8D / Areal 3,9 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng med angränsande hagmarker, i Kalvöfjordens norra del. Hagmarkerna ligger i områdets norra del och sluttar ned mot strandängen. Marken är stenbunden. Berget går i dagen på många platser. 37

41 Vegetation Stora delar av Objekt et består av tuvtåtelfuktängar med gödslad och trivial flora. De partier som är ogödslade har fin, hävdgynnad vegetation. Rödvengräshed domi-nerar på de torra till friska markerna. På strandängen växer revigt saltgräs och salttåg. En och nypon dominerar i buskskiktet. Flora Revigt saltgräs, gulkämpar, harstarr, stagg, svinrot, blåsuga, jungfrulin, kattfot, revfibbla, slåttergubbe, mandelblomma, gullviva och slåtterfibbla. Hävd Området betas av nötkreatur och är svagt hävdat. Ingrepp och påverkan De flackare partierna är svagt gödselpåverkade. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 1). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 43 Namn Röra; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0a3E6I / Areal 4,7 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark som ligger väster om gården Röra, som i sin tur ligger väster om Stala. Hagmarken ligger vackert, med utsikt mot Kalvöfjorden. Den utgörs av gamla åkermarker som ligger insprängda mellan hällmarkerna. Vegetation Inom större delen av området syns inga tydliga vegetationstyper. De gamla åkermarkerna är bevuxna med tuvtåtelfuktäng, som har en trivial flora. De vegetationstyper som urskiljs på hällmarkerna är hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I sydöstra hörnet finns rödvengräshed med flera indikatorarter. Träd- och buskskiktet består av gran, tall, björk, en och nypon. Flora Knägräs, harstarr, liten blåklocka och prästkrage. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt-svagt hävdad. Ingrepp och påverkan De flacka partierna är gödselpåverkade, med bl a smörblomma och hundkäx. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker. 38

42 Objekt nr 44 Namn Nedergård; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0a3E8C / Areal 4,9 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark, som ligger på en kulle söder om Hjälmvik, nära Kalvöfjorden. Berget går i dagen inom området. Vegetation Större delen av området har ej tydligt utvecklade vegetationstyper. De är be-vuxna med framförallt vårbrodd, kruståtel och knapptåg. Främst i norra delen av området återfinns indikatorarter. De vegetationstyper som urskiljs där är hällmarkstorräng, får-svingeltorräng samt i de friskare markerna rödvengräshed. Björk, rönn, oxel och en före-kommer i träd- och buskskiktet. Flora Harstarr, stagg, gökärt och liten blåklocka. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan De flacka partierna är svagt gödselpåverkade. Objekt nr 45 Namn Skantorp; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0a4D7D / Areal 8,4 ha Allmän beskrivning Området är en stor hagmark som ligger öster om Tegneby. Delvis består Objekt et av hällmarker, delvis av partier med gräsmarker. En mindre vattensamling finns i området, som gränsar till Hagån. Vegetation På hällmarkerna dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng, medan rödvengräshed, rödvenfriskäng och tuvtåtelfuktäng breder ut sig på friskare marker. En och nypon växer i buskskiktet. Flora Stagg, kattfot, ljung, slåttergubbe, blåsuga och gökärt. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt-svagt hävdad. Betet är ganska ojämnt. Ingrepp och påverkan De flackare partierna är svagt gödselpåverkade. På fläckar före-kommer dock indikatorarter som visar på ogödslade markförhållanden. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, stor förekomst av älvkvarnar. 39

43 Objekt nr 46 Namn N Råssö; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0b1A4B / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området är en liten havsstrandäng på Råssös norra del, mitt emot Härholmen. Berget går i dagen inom inventeringsområdet. Vegetation Marken är frisk till våt. På strandängen växer revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Uppåt land vidtar tuvtåtelfuktäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg och havssälting. Hävd Strandängen betas av häst och är välhävdad. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i en mindre del av området. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 22, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 47 Namn Ö Kalvöfjorden; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0b1A2E / Areal 9,4 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng på norra Råssö. Vegetation Strandängsvegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Flora Revigt saltgräs, salttåg. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och häst och är måttligt till svagt hävdad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 22, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). 40

44 Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Objekt nr 48 Namn Härholmen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0b1A6E / Areal 8,6 ha Allmän beskrivning Härholmen är en halvö norr om Råssö. Naturen på Härholmen utgörs av hällmarker och strandängar. Vegetation De torra partierna upptas av hällmarkstorräng, fårsvingeltorräng och ljunghed. I friskare delar dominerar rödvenfriskäng. På strandängen karaktäriseras vegetationen av re-vigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Uppåt land vidtar tuvtåtelfuktäng. Ek,björk, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Revigt saltgräs, salttåg, glasört, gulkämpar, höskallra, darrgräs, stagg, harstarr, slåtterfibbla, kattfot, svinrot, prästkrage, slåttergubbe, blåsuga, backnejlika, ljung och nattviol. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt hävdat. Vissa delar ut mot vägen i östra delen är svagare betade. Ingrepp och påverkan En mindre del av området, längst i väster, är svagt gödselpåverkat. Kulturhistoriska spår och lämningar Stensättning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 49 Namn Åmunnen; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark 41

45 Koordinater 8B0b2A0F / Areal Ca 10 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng norr om Råssö. I norr finns även en liten hagmark. Strandängen utgör ett tilltalande inslag i landskapsbilden och är ornitolo-giskt intressant. Berget går i dagen i norra delen av området. Vegetation Strandängsvegetationen domineras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Längst ut mot vattnet växer glasört. På en liten kulle på norra sidan av viken finns fårsvingeltorräng och rödvenfriskäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg, glasört, gulkämpar, backnejlika och kattfot. Hävd Området betas av nötkreatur. Största delen av området är måttligt hävdat, men på norra sidan är hävden svag. Ingrepp och påverkan Övre delen av strandängen är svagt gödselpåverkad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet. Objekt nr 50 Namn Svanviks kile; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0b1B4E / Areal 9,0 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng vid Svanviks kile, som är en vik mellan Råssö och Svanviks udde i nordöstra Stigfjorden. Havsstrandängen är ca 2 km lång. Vegetation Strandängens vegetation domineras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Övre delen av strandängen utgörs av tuvtåtelfuktäng. Vid Råssö hamn gränsar strandängen till en hagmark med buskvegetation. I hagmarken dominerar rödvengräshed. En och nypon ingår i buskskiktet. 42

46 Flora Revigt saltgräs, saltgräs, salttåg, strandkrypa, stagg, kattfot, knägräs, revfibbla, jungfrulin och blåsuga. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Hela strandängen utom den mest strandnära delen är tydligt gödselpåverkad. Krusskräppa och insådda gräs dominerar. Tuvtåtelfuktängen har en trivial flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturvårdsområde enligt 19 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Objekt nr 51 Namn Tjuve kile; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0b0D8C / Areal Ca 10 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng i viken Tjuve kile på södra Orust. Strandängen är av ansenlig storlek och mycket vacker. Vegetation På strandängen dominerar revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Längst ut växer glasört. I kanten mot skogen på västra sidan finns en rödvenfriskäng utvecklad. Flora Revigt saltgräs, saltgräs, salttåg, havssälting, gulkämpar, glasört, revfibbla, ängs-skallra, jungfrulin och stagg. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är välhävdad till största delen. I kanten mot vägen är området svagt-måttligt hävdat. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 19, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 12) och friluftsliv (FO 3). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Värdeklass 2 43

47 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 52 Namn S Röra; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0b3A3B / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en liten hagmark mellan Stala och Kärreberg. Den består av ett smalt stråk vid sidan av en liten väg. Hagmarken gränsar till skog. Vegetation I hagmarken finns en fint utbildad rödvenfriskäng. Tall och en förekommer i området. Flora Stagg, darrgräs, prästkrage, mandelblomma, blåsuga, ljung och revfibbla. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdad. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i de flackare delarna av hagen. Objekt nr 53 Namn Stala; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0b3A4I / Areal 1,9 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark, belägen sydväst om Stala kyrka. Hagmarken består av hällmarker och gräshedar. Vegetation De torraste markerna är bevuxna med hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I friskare partier (i norr), förekommer rödvengräshed och fårsvingelvariant av rödvengräs-hed. I svackor dominerar tuvtåtelfuktäng, som är svagt gödselpåverkad. I västra delen finns ett stråk med stagghed. Rönn, körsbär och en växer glest i hagmarken. Flora Stagg, harstarr, kattfot, mandelblomma, revfibbla, slåttergubbe, ljung, svinrot, gökärt och jungfru Marie nycklar. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdad. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i de flackare partierna av hagen, bl a genom förekomsten av smörblomma och hundkäx. 44

48 Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, gravfält med en hög och elva stensättningar, ryggade åkrar. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet. Objekt nr 54 Namn Härlycke; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0b4A2D / Areal 3,2 ha Allmän beskrivning Området är en del av en större betesmark, som består av hällmark, skog och gräshedar. En mindre vattensamling finns inom inventeringsområdet. Vegetation Marken är torr-frisk. På de torra delarna dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I de friskare partierna avlöser rödvenfriskäng och rödvengräshed. Björk, ek och en växer i träd- och buskskiktet. En del björksly förekommer. Flora Stagg, knägräs, harstarr, slåttergubbe, gökärt, jungfrulin, prästkrage, ljung, svinrot, liten blåklocka och jungfru Marie nycklar. Hävd Hagen betas av häst. Dock fanns inga djur i hagen vid inventeringstillfället. Hävden är i lika delar svag och måttlig. Ingrepp och påverkan I de flackare delarna märks en svag gödselpåverkan. I områdets östra del ligger en nygrävd damm. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, älvkvarnar. Objekt nr 55 Namn Sördalsån; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0b4B5G / Areal 2,7 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark nordost om Stala, vid Sördalsån. Hagmarken är kuperad, med utbildade raviner i de lösa jordlagren. Inventeringsområdet utgör en del av en större betesmark. Vegetation På den friska-fuktiga marken förekommer rödvenfriskäng och tuvtåtelfuktäng som vegetationstyper. Rönn och en växer i det glesa träd- och buskskiktet. 45

49 Flora Stagg, liten blåklocka, gökärt och prästkrage. Enligt muntlig uppgift förekommer också kärrspira och slåttergubbe. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. Tuvtåtelfuktängarna är svagare betade. Objekt nr 56 Namn Övre Dale; Stala s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B0b4E8E / Areal 2,0 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en blandlövhage öster om Ammedalen. Marken är kuperad och ligger i en sluttning under en bergskam. Vegetation Marken är torr-fuktig. I de torraste partierna finns fårsvingeltorräng. I friskare delar dominerar rödvenfriskäng. I västra kanten, i ett fuktstråk, växer tuvtåtelfuktäng. I trädskiktet förekommer al och rönn. I buskskiktet dominerar slån och en. Flora Prästkrage. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt till svagt hävdad. Ingrepp och påverkan Större delen av hagen är svagt gödselpåverkad. Dock finns fläckar med inslag av hävdgynnad flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 28, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 57 Namn Borgbacken; Stala s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B0c0A7C / Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng på östra sidan av Varekilsnäset, ut mot Halsefjorden. Vegetation Strandängsvegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och röd-svingel. Flora Revigt saltgräs, salttåg. 46

50 Hävd Strandängen betas av häst och är måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i den övre delen av strandängen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 58 Namn Nedre Trätte; Långelanda s:n Naturtyp Öppen hagmark, havs-strandäng Koordinater 8B0c0A6G / Areal 2,7 ha Allmän beskrivning Området består av en öppen hagmark och havsstrandäng, sydväst om Trätte, vid Halsefjorden. I söder finns en kulle där berget går i dagen. Vegetation Hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng dominerar i de torra partierna. På strandängen finns havssälting, gulkämpar och glasört. En växer glest i hagmarken. Flora Mandelblomma, gökärt, blåsuga, havssälting, gulkämpar och glasört. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdat. NOLA-stöd ges för betesdriften i Objekt et. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i kanten av strandängen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 59 Namn Brattholmen; Långelanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, buskrik Koordinater 8B0c0B3B / Areal 8,1 ha utmark Allmän beskrivning Brattholmen är en ö i Halsefjorden. Den är hällmarksdominerad. I norr och väster finns strandängar. Vegetation Strandängsvegetationen domineras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Uppåt land vidtar tuvtåtelfuktäng. I fuktiga partier finns för övrigt gräs-lågstarräng, med stort inslag av knapptåg. Fragment av ljunghed växer på hällmarkerna. Ek, rönn, asp, tall och en dominerar träd- och buskskiktet, som ställvis är tätt. 47

51 Flora Revigt saltgräs, salttåg, ljung och stagg. Hävd Ön betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Betestrycket är för svagt. Ön är igenväxande med stora buskage och träd. Strandängarna är mer välbetade. Ingrepp och påverkan Övre delen av strandängen är tydligt gödselpåverkad, t ex förekommer krusskräppa. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 60 Namn S Trätte; Långelanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, öppen hagmark Koordinater 8B0c0B5B / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng innanför Brattholmen. En öppen hagmark gränsar till strandängen. Hela området ligger vid Halsefjorden. Berget går i dagen inom Objekt et. Vegetation De torra delarna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Strandängsvegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och havssälting. I träd-skiktet växer ask, klibbal och rönn glest. Flora Glasört, havssälting, revigt saltgräs, salttåg, gökärt, mandelblomma, jungfrulin och Orchis sp. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdat. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks ovanför strandängen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 61 Namn Bräcke; Långelanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0c2B3F / Areal 0,6 ha Allmän beskrivning Området består av en liten buskrik utmark norr om Bräcke. Hällmarker dominerar inom Objekt et. 48

52 Vegetation Inga tydliga vegetationstyper går att urskilja inom området. Ek, ask och en dominerar i det ganska täta träd- och buskskiktet. Flora Ljung. Hävd Hagen betas av häst och är svagt till måttligt hävdad. Objekt nr 62 Namn Uppegård; Långelanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark, havsstrandäng Koordinater 8B0c2D3A / Areal 1,7 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark och havsstrandäng söder om Burås, vid Halsefjorden. Berget går i dagen inom hagmarken. Vegetation I torra delar förekommer hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Strandängsvegetationen domineras av revigt saltgräs och salttåg. Ek, rönn och ask förekommer i trädskiktet. En och slån växer ganska tätt. Flora Jungfulin, revigt saltgräs och salttåg. Hävd Området betas av häst och är svagt till måttligt hävdat. Igenväxning sker med framförallt en. Ingrepp och påverkan Närmast vattnet är strandängen ej gödslad. I övriga delar av området märks en svag gödselpåverkan, t ex genom förekomsten av smörblomma och hundkäx. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 33, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 63 Namn Mölneby; Långelanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B0c3D1F / Areal 1,3 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark, belägen på en bergknalle vid Mölneby. Marken gränsar till åkermark. Vegetation I de torra delarna av hagmarken finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. 49

53 I friskare partier dominerar rödvenfriskäng. Ek, rönn, klibbal, asp och apel dominerar i trädskiktet. En och hagtorn växer förhållandevis tätt. Flora Mandelblomma, kattfot, jungfrulin, ljung, blåsuga och stagg. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdad. En mindre del i söder är svagt hävdad. Ingrepp och påverkan En liten del av hagen, i dess flackare delar, är svagt gödselpåverkad. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 64 Namn Klippevik; Gullholmens s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A1h0E6H / Areal 1,8 ha Allmän beskrivning Härmanö är en stor ö väster om Orust. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark finns på det inre av ön. Ängar på gammal åkermark hävdas genom slåtter. Bete förekommer både på gammal åkermark samt på havsstrandängar i norr och söder. Klippeviken är en havsstrandäng på södra delen av Härmanö. Vegetation Revigt saltgräs och salttåg karaktäriserar strandängen. Ovanför denna zon vid-tar rödvenfriskäng. Rönn, slån, nypon, hagtorn, en och havtorn förekommer i träd- och buskskiktet. Flora Salttåg, gulkämpar, strandkrypa, bockrot, rödklint och darrgräs. Hävd Strandängen betas av får och är välhävdad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 16, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 6) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 5). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Gillner, V.: Naturreservatet Härmanö. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1978:2. Olsson, G.: Skötselplan för Härmanö naturreservat. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 50

54 Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, ingrepppåverkan, nuvarande hävd, värde för friluftslivet. Objekt nr 65 Namn Myren, Grindebacken, Klippevik, Kalvhagen, Långemyr, Lönndalen, Övermyren, Snöppelyckan; Gullholmens s:n Naturtyp Annan öppen äng, havsstrandäng Koordinater 8A1h1E6J / Areal Ca 10 ha Allmän beskrivning Härmanö är en stor ö väster om Orust. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark finns på det inre av ön. Ängar på gammal åkermark hävdas genom slåtter. Bete förekommer både på gammal åkermark samt på havsstrandängar i norr och söder. Objekt et utgörs av åtta områden på Härmanö, som utnyttjas som slåttermarker. De ligger på gammal åkermark. Vegetation Marken är frisk. Då markerna är gamla åkermarker märks en tydlig gödselpåverkan, vilket gör det svårt att urskilja vegetationstyper. I flera av delområdena förekommer skalgrus, vilket ger en ställvis rik flora. Strandängen vid Snöppelyckan karaktäriseras av salttåg. Flora I de tre sydligaste områdena märks ingen speciell hävdgynnad flora. I Kalvhagen och Långemyr är marken kalkrik och där förekommer gullviva, jordtistel, ängshavre och vädd-klint i kanterna (enl. Gillner). Lönndalen och Övermyren är de områden som tycks vara mest botaniskt rika, med arter som ängsskallra, höskallra, gullviva och blodnäva (Gillner). Mar-kerna vid Snöppelyckan hyser arter som darrgräs, gullviva och salttåg. Hävd Markerna hävdas med årlig slåtter och efterbete med nötkreatur och får. Ingrepp och påverkan En tydlig gödselpåverkan märks. Det område som är minst påverkat är det vid Snöppelyckan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 16, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 6) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 5). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Gillner, V.: Naturreservatet Härmanö. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1978:2. Olsson, G.: Skötselplan för Härmanö naturreservat. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Objekt nr 66 51

55 Namn N om gravplatsen; Gullholmens s:n Naturtyp Annan öppen äng, havsstrandäng Koordinater 8A1i1A8B / Areal 1,4 ha Allmän beskrivning Härmanö är en stor ö väster om Orust. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark finns på det inre av ön. Ängar på gammal åkermark hävdas genom slåtter. Bete förekommer både på gammal åkermark samt på havsstrandängar i norr och söder. Inventeringsområdet består av en slåtteräng, samt angränsande strandäng, norr om gravplatsen på Härmanö. Vegetation En rödvenfriskäng utgör vegetationstyp på slåtterängen. Skalgrusförekomsten karaktäriserar vegetationen. Strandängsvegetationen kännetecknas av salttåg. Flora Darrgräs, liten blåklocka, bockrot, rödklint, vanlig ögontröst och salttåg. Hävd Området hävdas som slåtteräng, med efterföljande bete. Ängen är välhävdad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 16, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 6) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 5). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Gillner, V.: Naturreservatet Härmanö. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1978:2. Olsson, G.: Skötselplan för Härmanö naturreservat. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig slåtter- och betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, typrepresentativitet, ålderdomligt jordbrukslandskap, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 67 Namn Vadet; Gullholmens s:n Naturtyp Annan öppen äng, annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 8A1i3A6D / Areal 6,6 ha Allmän beskrivning Härmanö är en stor ö väster om Orust. Ön domineras av hällmarker med vidsträckta ljunghedar. Skalgrusförekomster ger ställvis en mycket rik flora. Odlad mark finns på det inre av ön. Ängar på gammal åkermark hävdas genom slåtter. Bete förekommer både på gammal åkermark samt på havsstrandängar i norr och söder. 52

56 Inventeringsområdet ligger på norra Härmanö, söder om den trånga havsviken Vadet. Det utgörs av annan öppen äng, annan öppen utmark och betesmarker med strandängsvegetation. Gamla odlingsmarker, bestående av smala skiften, används också för slåtter och bete. Vegetation Strandängens vegetation utgörs av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. På utmarkerna finns ljunghed. De gamla åkrarna, med delvis naturaliserad flora, hyser en rödvenfriskäng. Rönn och sälg växer i trädskiktet. Flora Darrgräs, rödklint, brudbröd, gullviva, liten blåklocka, ljung, höskallra, salttåg, strandkrypa, gulkämpar och knutnarv. Hösten 1987 observerades Gentianella sp., troligen sumpgentiana (Gentianella uliginosa). Hävd Området slås årligen och betas sedan av nötkreatur. Det är svagt till måttligt hävdat. I en fålla går får. På norra sidan om Vadet är marken ohävdad. Ingrepp och påverkan En stor del av området består av gamla åkrar, med delvis naturali-serad flora. Dock märks en viss gödselpåverkan. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 16, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 6) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 5). Naturreservat enligt 7 NVL. Dokumentation Gillner, V.: Naturreservatet Härmanö. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1978:2. Olsson, G.: Skötselplan för Härmanö naturreservat. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig slåtteroch betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ålderdomligt jordbrukslandskap, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 68 Namn Råön; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen utmark Koordinater 8A1i1B6B / Areal Ca 70 ha Allmän beskrivning Råön är en ö belägen utanför Stocken på västra Orust. Ön utgörs av öppen utmark som domineras av hällmarker. Den är mycket karg. Skrevor med rikare vegetation förekommer. Ön är betespräglad. Vegetation Det mesta av ön utgörs av kala hällmarker. Här och var förekommer ljunghed. På fuktigare platser finns fragment av stagghed. På öns östra sida finns en liten strandäng, med bl a gulkämpar. Strandängen har ingen tydlig zonering. En förekommer i buskskiktet. 53

57 Flora Stagg, darrgräs, knägräs, ljung, bockrot, liten blåklocka, jungfrulin, vanlig ögontröst, kustarun och gulkämpar. Hävd Ön saknar hävd. Kulturhistoriska spår och lämningar Husgrunder. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 17, Orust kommun. Klass I. Område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 5). Objekt nr 69 Namn S Lavön; Morlanda s:n Naturtyp Buskrik utmark, ljunghed, Koordinater 8A1i2B3I / Areal Ca 55 ha havsstrandäng Allmän beskrivning Området består av hela södra Lavö på västra Orust. Inventerings-området är stort och heterogent. Buskrik utmark, ljunghed och havsstrandäng finns inom området. Vegetation På torra marker finns ljunghed och fårsvingelvariant av rödvengräshed. I norr, på skalgrusunderlag, finns vackert utvecklade örtrika torrängar, med getväppling, käring-tand och gulmåra som karaktärsarter. På friskare mark finns rödvenfriskäng. I fuktigare partier avlöser fuktäng av artrik gräs-lågstarrtyp, fuktäng av gräs-lågstarrtyp, fuktäng av kalktyp och tuvtåtelfuktäng varann. På strandängen på västra sidan växer revigt saltgräs och salttåg. Björk, rönn, ek och ask växer i trädskiktet. I buskskiktet förekommer en, nypon och slån. Flora Rödklint, bockrot, liten blåklocka, ängsskallra, rödkämpar, vanlig ögontröst, vildlin, ljung, tätört, blåsuga, prästkrage, gullviva, jungfru Marie nycklar, kärrspira, knutnarv, katt-fot, spåtistel, darrgräs, ängsstarr, stagg, knägräs, strandkrypa, revigt saltgräs, salttåg, havs-sälting, kärrsälting, gulkämpar och havsnarv. Hävd Området betas av nötkreatur och är till stora delar måttligt hävdat. Delar av ljung-heden och fuktängarna är svagt hävdade. Strandängen är välhävdad. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, husgrund, stensättningar, flintförekomst. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 18, Orust kommun. Klass I. Värdeklass 1 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet, värde för fri-luftslivet. Objekt nr 70 54

58 Namn Krokön; Morlanda s:n Naturtyp Ljunghed, havsstrandäng Koordinater 8A1i3B1F / Areal Ca 29 ha Allmän beskrivning Krokön är den västra delen av Lavön på västra Orust. Halvön är hällmarksdominerad och utgörs av ljunghed och havsstrandäng. Vegetation Fårsvingelvariant av rödvengräshed och ljunghed upptar de torraste partierna. Dessa marker har ett stort inslag av den beteskänsliga kruståteln. På friskare mark domi-nerar rödvenfriskäng. Strandängsvegetationen karaktäriseras av havssälting och gulkäm-par. Rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Darrgräs, knägräs, ljung, rödklint, bockrot, höskallra, havssälting, kärrsälting och gulkämpar. Hävd Området saknar hävd. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 18, Orust kommun. Klass I. Objekt nr 71 Namn Stora Risholmen; Gullholmens s:n Naturtyp Annan öppen utmark Koordinater 8A1i4B5J / Areal Ca 11 ha Allmän beskrivning St. Risholmen ligger nordost om Gullholmen. Det är en hällmarksdominerad ö. Dock innehåller den också relativt mycket gräsmarker. Vegetation Fårsvingelvariant av rödvengräshed och ljunghed intar de torraste områdena. På fuktigare ställen vidtar stagghed och rödvenfriskäng. Fuktäng av gräs-lågstarrtyp, med mycket kärrtistel, förekommer. En, slån och nypon växer i buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, harstarr, ljung, liten blåklocka, rödklint, bockrot, jungfrulin och kattfot. Hävd Ön är ej betad i år. Dock har den betats med nötkreatur tidigare. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, gravplats från första världskriget, äldre åker, odlingsrösen, tomtningar (husgrunder). Objekt nr 72 Namn Lavösund; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng 55

59 Koordinater 8A1i2D7A / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng på östra sidan av Lavö. Vegetation Strandängens vegetation karaktäriseras av gulkämpar och havssälting. Strandängen består av en mycket smal zon. I fuktängen av gräs-lågstarrtyp, som gränsar till strandängen, märks hundstarr. Vegetationstyperna kan sägas vara svagt utvecklade. Flora Salttåg, gulkämpar, havssälting och stagg. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är mycket svagt hävdad. Igenväxning sker med havssäv. I övre kanten pågår en förbuskning med framförallt björksly. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 73 Namn Rockkvin; Morlanda s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8A1i2D8A / Areal 2,5 ha Allmän beskrivning Området är en buskrik utmark på nordöstra Lavön. Hällmarker dominerar. Vegetation Fårsvingelvariant av rödvengräshed och ljunghed intar de torra partierna. På friskare mark förekommer stagghed och rödvenfriskäng. Björk, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, harstarr, liten blåklocka och kattfot. Hävd Området har ej betats i år. Tidigare har både nötkreatur och får betat, att döma av gammal spillning. Objekt nr 74 Namn Bjönne; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A1i2D6E / Areal 0,6 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng vid Lavö sund. 56

60 Vegetation Strandängsvegetationen består av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Till största delen utgörs dock vegetationen av tuvtåtelfuktäng, med trivial flora. Flora Revigt saltgräs, salttåg. Hävd Strandängen betas svagt av nötkreatur. Ingrepp och påverkan I övre delen av strandängen märks en svag till tydlig gödselpåverkan. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 75 Namn Bua; Morlanda s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8A1i1E8I / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området ligger vid Bua, söder om Ellös på västra Orust. Det är en busk-rik utmark med berg i dagen. Vegetation Marken är frisk till fuktig. De friska delarna upptas av rödvenfriskäng, med bl a käringtand, brunört och rödklöver. De fuktiga partierna domineras av fuktäng av högörttyp och fuktäng av gräs-lågstarrtyp, den senare med mycket kärrtistel och knapptåg. I träd- och buskskiktet växer björk, ek, asp och en. Flora Liten blåklocka, bockrot, jungfrulin, vanlig ögontröst, granspira, knägräs och stagg. Hävd Området betas svagt till måttligt av nötkreatur. Vid inventeringstillfället fanns inga djur i området. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 9, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 11) och friluftsliv (FO 3). Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 3). Objekt nr 76 Namn Falkebacken; Tegneby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8A1j0C7A / Areal Ca 18 ha 57

61 Allmän beskrivning Området utgörs av en buskrik utmark vid Falkebacken på Storehamnsplatån. I norra delen av området finns en stor skalgrusbank. Här är floran rik. För övrigt domineras inventeringsområdet av hällmarker med ljung. Vegetation Hällmarkerna upptas av ljunghed. I områdets norra del finns en örtrik torräng. Tall, björk och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Darrgräs, gullviva, prästkrage, rödklint, väddklint, bockrot, vildlin och svinrot. Hävd Området saknar hävd. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, bronsåldersröse. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 9, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olsson, L.: Storehamnsområdet. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 77 Namn Livetorp; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A1j0E5I / Areal 5,0 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid Livetorp. Hagmarken består av hällmarker och åkermark. Vegetation På frisk mark dominerar rödvenfriskäng, med stort inslag av vårbrodd. I fukt-stråk förekommer stagghed. Knapptåg växer rikligt. Kruståtel förekommer på torrare mar-ker. Rönnsly och en växer i buskskiktet. Flora Stagg, harstarr, ljung och prästkrage. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks på den flacka åkermarken. Objekt nr 78 Namn Björneröd; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A1j1E1J /

62 Areal 3,7 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark öster om Rålanda. Inom hagmarken går berget i dagen. Vegetation Hagmarken består till största delen av magra hällmarker. I fuktstråk är vegetationen rikare. På hällmarkerna dominerar rished av blåbär-lingontyp och ljunghed. I fuktstråken avlöser stagghed. Björk, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, harstarr, ljung, kattfot och jungfru Marie nycklar. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i områdets östra del. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker, husgrund. Objekt nr 79 Namn Skogen; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och Koordinater 8A1j4E4J / Areal 1,0 ha buskbärande hagmark Allmän beskrivning Området är en liten hagmark öster om Morlanda. Inom hagmarken går berget i dagen. Vegetation Rödvengräshed utgör vegetationstyp. Inslaget av knapptåg och tuvtåtel är relativt stort. Björk, asp, hägg, tall, gran och en ingår i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, ljung, liten blåklocka och prästkrage. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Ingrepp och påverkan Marken gränsar till åkermark. Denna visar gödselpåverkan, bl a genom förekomsten av smörblomma. Objekt nr 80 Namn Gilleby; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a0B1B / Areal 1,3 ha 59

63 Allmän beskrivning Området består av en hagmark söder om Gilleby. Hagmarken utgörs av hällmarker samt gräs- och rishedar. Berget går i dagen inom hagmarken. En mindre vattensamling finns. Området gränsar till skog. Vegetation De torra partierna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng samt ljunghed. Fuktigare delar upptas av stagghed och tuvtåtelfuktäng. Tall och en dominerar i trädoch buskskiktet. Flora Stagg, knägräs och ljung. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Största delen av området är svagt gödslad. Fläckar med ljungheds- och stagghedsvegetation finns. Objekt nr 81 Namn Smedby; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a1B5C / Areal 3,3 ha Allmän beskrivning Området är en del av en betesmark vid Smedby, nordväst om Tegneby. Hällmarker dominerar hagmarken. Vegetation På de torra markerna finns ljunghed. Friskare partier domineras av rödvenfriskäng, med vårbrodd och ängsvädd. Stagghed avlöser i något fuktigare delar, där också fuktäng av gräs-lågstarrtyp samt tuvtåtelfuktäng finns. Björk, rönn och en växer i det ganska täta trädoch buskskiktet. Flora Stagg, ljung. Hävd Hagen betas av häst och är svagt till måttligt hävdad. Viss igenväxning med en-buskar sker. Objekt nr 82 Namn Otterslätt; Tegneby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B1a3A2I / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området är en del av en större utmark, som domineras av hällmarker. 60

64 Vegetation De magra hällmarkerna domineras av ljunghed. Tall, björk och en ingår i träd- och buskskiktet. Flora Ljung, stagg. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt hävdat. Objekt nr 83 Namn Härbjörneröd; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a3A4D / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid Härbjörneröd, öster om Morlanda. Hagmarken är kuperad och berget går i dagen i området. Vegetation De torraste partierna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I friska partier avlöser rödvengräshed, med inslag av slåttergubbe och stagg, samt rödven-friskäng, varann. Tuvtåtelfuktäng breder ut sig på de plana marker som finns mellan berg-knallarna. Denna vegetationstyp har en trivial flora. Björk, tall, asp, klibbal och en före-kommer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, ljung, liten blåklocka, prästkrage, slåttergubbe och gökärt. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Vid inventeringstill-fället fanns inga djur i hagen. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i de flackare delarna av området. Objekt nr 84 Namn Vasshagen; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a4B7C / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark norr om Vasshagen, vid Röds vatten. Marken är stenbunden och berget går i dagen inom inventeringsområdet. Vegetation På de friska markerna finns rödvenfriskäng. De fuktigare partierna upptas av stagghed. Flora Stagg, darrgräs, ljung, bockrot, gökärt och prästkrage. 61

65 Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. I den östra delen kommer mycket björnbärsbuskage in. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftliv (FO 3). Objekt nr 85 Namn Dammen; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a4B5G / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Hagmarken ligger söder om gården Dammen, nära Röds vatten. Berget går i dagen inom inventeringsområdet. Vegetation I den sydöstra delen av området dominerar rödvengräshed och stagghed. Den största delen upptas för övrigt av tuvtåtelfuktäng, med trivial flora. Björk, asp och tall utgör trädskiktet. I buskskiktet förekommer en, slån och nypon. Träd- och buskskiktet är tämligen tätt. Flora Stagg, gökärt, blåsuga, slåttergubbe och jungfru Marie nycklar. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Ingrepp och påverkan Största delen av området är svagt gödslad, vilket bl a förekomsten av smörblomma visar. Dock finns fläckar med ganska riklig förekomst av indikatorarter. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 86 Namn Fläskum; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a2C5D / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark som ligger vid Fläskum, norr om Tegneby. Inventeringsområdet är en del av en större betesmark. Hagmarken är hällmarksdominerad. Vegetation Den vegetationstyp som dominerar är rished av blåbär-lingontyp. Björk, oxel, rönn, ask och en ingår i det ganska täta träd- och buskskiktet. 62

66 Flora Stagg, knägräs och ljung. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Hagen som helhet är svagt gödselpåverkad. Hällmarken som är medtagen i inventeringen är ogödslad. Objekt nr 87 Namn Hälla; Tegneby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a2C0B / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark vid gården Hälla, norr om Tegneby. Vegetation Rödvengräshed och rödvenfriskäng med mycket stagg utgör vegetationstyper. Tall och en förekommer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, harstarr, ljung, slåttergubbe, liten blåklocka och gökärt. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Bitvis är området gödslat, företrädesvis på de plana partierna, vilket förekomsten av vitklöver och tuvtåtel visar. Objekt nr 88 Namn Hogen; Tegneby s:n Naturtyp Öppen hagmark Koordinater 8B1a1C6I / Areal 0,6 ha Allmän beskrivning Området är en öppen hagmark vid Hogen, norr om Tegneby. Hagmarken ligger i en sluttning mellan berg och åkermark och är troligen en gammal slåttermark. Vegetation De torraste områdena domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng, med en del örnbräken och kruståtel. I friskare marker finns rödvenfriskäng. En förekommer i buskskiktet. Flora Stagg, darrgräs, knägräs, ljung, liten blåklocka, svinrot, gökärt och slåttergubbe. Hävd Området saknar hävd. 63

67 Objekt nr 89 Namn Vena; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a3E2B / Areal 5,1 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark vid Vena, söder om Röra. Marken är stenbunden och berget går i dagen inom området. Vegetation Området är stort men artfattigt. I de torra delarna dominerar fårsvingeltorräng. I något friskare partier avlöser rished av blåbär-lingontyp och rödvengräshed varandra. De fuktiga områdena domineras av tuvtåtelfuktäng. Björk, tall, gran, ek och en växer i det gan-ska täta träd- och buskskiktet. Flora Ljung, harstarr, knägräs och stagg. Hävd Hagen betas av får och häst. Hävden är måttlig till största delen. I östra kanten är betestrycket svagt. Här har igenväxningen gått långt. I bottenskiktet är det mycket mossa. Ingrepp och påverkan Västra delen av hagen är svagt gödselpåverkad. Befintliga planer och skydd Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 20). Objekt nr 90 Namn Kärra; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a4E0D / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en liten hagmark söder om Röra. Inom hagmarken går berget i dagen. Vegetation De karga hällmarkerna upptas av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Friskare marker domineras av rödvengräshed. Rönn, ask, apel och en ingår i träd- och busk-skiktet. Flora Ljung, knägräs och harstarr. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Vid inventeringstill-fället fanns inga djur i hagen. 64

68 Ingrepp och påverkan Stora delar av hagen är gödselpåverkade, vilket bl a märks på förekomsten av smörblomma. Befintliga planer och skydd Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 20). Objekt nr 91 Namn Röra; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1a4D9D / Areal 1,6 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark som ligger nordväst om Röra. Hagmarken består av hällmarker och äldre åkrar. Marken är stenbunden och berget går i dagen inom området. Vegetation De torra hällmarkerna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Friskare marker hyser rödvenfriskäng med en del stagg. Fuktiga marker domineras av tuvtåtelfuktäng med trivial flora. Tall, björk, ek och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, harstarr. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Vid inventeringstill-fället fanns inga djur i hagen. Ingrepp och påverkan En stor del av marken ger intryck av att vara gammal, svagt gödslad åkermark. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, äldre åker. Befintliga planer och skydd Kulturhistoriskt intressant område i bebyggelseinventering 1985 (omr. 20). Objekt nr 92 Namn Solhem; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1b0A7F / Areal 1,4 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark öster om Horleby. Den domineras av häll-marker. Vegetation Hällmarkerna karaktäriseras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Fläckar med ljunghed förekommer. Rödvengräshed finns i friskare delar av hagmarken. Björk, tall, en och nypon ingår i träd- och buskskiktet. 65

69 Flora Stagg, ljung och prästkrage. Hävd Området saknar hävd. Det är ej igenvuxet men förekomsten av enar är stor. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i en mindre del av objektet. Objekt nr 93 Namn Hällsberg; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1b0A8C / Areal 0,5 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark vid Hällsberg, öster om Horleby. Marken är stenbunden. Vegetation Den friska marken domineras av rödvengräshed och fårsvingelvariant av rödvengräshed. Ek, ask, björk och asp ingår i trädskiktet. En och nypon växer i det ganska täta buskskiktet. Flora Stagg, gökärt, prästkrage och slåttergubbe. Hävd Området saknar hävd. Troligtvis betades hagen ej heller förra året. Mycket fjolårsgräs finns kvar. Igenväxning sker framförallt med en. Ingrepp och påverkan En svag gödselpåverkan märks i en mindre del av hagen. Objekt nr 94 Namn Hoga; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1b1D1H / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark öster om Hoga, vid stora vägen mellan Henån och Varekil. Hagmarken består av hällmarker och gräsmarker. Vegetation De karga hällmarkspartierna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Sluttningarna i norr och väster hyser en vegetation, som kan karaktäriseras som rödvengräshed. Rödvenfriskängen på flackare partier är svagt gödselpåverkad. En förekommer i buskskiktet. Flora Harstarr, slåttergubbe, kattfot, gökärt och slåtterfibbla. Hävd Hagen betas av häst och är svagt till måttligt hävdad (enl. muntlig uppgift). Vid inventeringstillfället fanns inga djur i området. 66

70 Ingrepp och påverkan Stora delar av området är svagt gödselpåverkade, vilket förekomsten av smörblomma visar. Sluttningarna i norr och väster hyser dock en fin flora. Objekt nr 95 Namn Vräland; Långelanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1b1E4G / Areal 7,3 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark öster om Vräland. Den består av hällmarker omväxlande med öppna gräsmarker. Vegetation Hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng dominerar hällmarkspartierna. Rödvenfriskäng intar friska marker. Tuvtåtelfuktäng med trivial flora förekommer. Oxel, ek, björk, rönn och ask växer i det täta trädskiktet. En och slån utgör buskskiktet. Flora Ljung, svinrot, mandelblomma och gökärt. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Igenväxning sker med framförallt en. Ett ökat betestryck samt röjning skulle gynna hagmarkens flora. Ingrepp och påverkan De flacka partierna är svagt till tydligt gödselpåverkade, vilket förekomsten av smörblomma och hundkäx visar. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, odlingsterrasser, ryggade åkrar, gravfält från järnåldern, stensättning. Objekt nr 96 Namn Trolltorp; Stala s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1b2D2H / Areal 0,5 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark som ligger i en sluttning vid Trolltorp. Den domineras av hällmarker och gräsmarker. Vegetation De karga hällmarkerna karaktäriseras av hällmarkstorräng och fårsvingel-torräng. De friska markerna domineras av rödvenfriskäng. Björk, asp, rönn och tall ingår i trädskiktet. I norr finns mycket aspsly. I buskskiktet växer en och nypon. Flora Harstarr, gökärt, prästkrage och jungfrulin. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Örnbräken visar på för lågt betestryck. Vid inventeringstillfället fanns inga djur i hagen. 67

71 Ingrepp och påverkan I de flacka delarna av objektet märks en svag gödselpåverkan, vilket bl a förekomsten av smörblomma visar. Objekt nr 97 Namn Näset; Röra s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B1b4A2D / Areal 2,2 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en buskrik utmark med hällmarker och gräsmarker, söder om Rämmedalen, öster om Röra. Marken är stenbunden. Vegetation Friska marker upptas av rished av blåbär-lingontyp. I fuktiga svackor finns fragment av stagghed, fuktäng av högörttyp med inslag av kärrtistel och knapptåg, samt tuvtåtelfuktäng med trivial och ointressant flora. Rönn, björk, gran, tall och en ingår i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, ljung, prästkrage, jungfrulin, slåttergubbe och jungfru Marie nycklar. Hävd Området betas av nötkreatur och är svagt hävdat. Vid inventeringen fanns inga djur inom området. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i södra delen av objektet. Objekt nr 98 Namn Holkarna; Röra s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B1b4A7C / Areal 3,4 ha Allmän beskrivning Området är en buskrik utmark vid Rämmedalen, öster om Röra. Utmarken är hällmarksdominerad. Vegetation Hällmarkerna domineras av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Fläckvis förekommer ljunghed, framförallt i väster. Stagghed förekommer i fuktiga svackor. I västra delen finns tuvtåtelfuktäng. Björk, tall och en ingår i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, harstarr och ljung. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdat. Marken har lång konti-nuitet som betesmark. 68

72 Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i områdets västra del. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd. Objekt nr 99 Namn S Hogane; Myckleby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B1b4D0D / Areal 0,8 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en blandlövhage sydväst om Kalseröd. Den består av hällmarker och gräshedar. Vegetation Hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng karaktäriserar de torra hällmarkerna. Fårsvingelvariant av rödvengräshed intar friskare marker. Stagghed förekommer i fukt-stråk. Björk, ask, slån och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, ljung, slåttergubbe, gökärt, jungfrulin, backnejlika, bockrot och svinrot. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Stora delar av hagen är svagt gödselpåverkade, vilket bl a före-komsten av smörblomma visar. Objekt nr 100 Namn Hogane; Myckleby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B1b4D2D / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en blandlövhage som domineras av hällmarker. Vegetation Hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng dominerar de karga hällmarkerna. De friskare partierna karaktäriseras av rödvenfriskäng. Ask, rönn, en och slån ingår i träd- och buskskiktet, som är tätast i väster. Flora Stagg, kattfot, ljung, gökärt och mandelblomma. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. 69

73 Ingrepp och påverkan Stora delar av hagen är svagt gödselpåverkade, vilket bl a före-komsten av smörblomma och hundkäx visar. Fläckvis hyser hagen en fin flora. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, stensättning med rest sten från järnåldern. Objekt nr 101 Namn Kalseröd; Myckleby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B1b4D3I / Areal 1,1 ha Allmän beskrivning Området är en buskrik utmark norr om gården Kalseröd. Den domineras av hällmarker, men har inslag av gräshedar. Vegetation Hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng karaktäriserar de torra hällmarkerna. På något friskare marker växlar rödvengräshed, fårsvingelvariant av rödvengräshed och rished av blåbär-lingontyp. I fuktiga svackor förekommer stagghed. Tall, gran, björk och en ingår i det ganska täta träd- och buskskiktet. Flora Stagg, harstarr, ängsfryle, ljung, kattfot, slåttergubbe, granspira, jungfrulin och blå-suga. Hävd Området betas av nötkreatur och är välhävdat. Dock är buskskiktet tätt. Enarna bör gallras. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, två stensättningar. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, ingrepppåverkan, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 102 Namn Näs; Långelanda och Myckleby s:n Naturtyp Sötvattenstrandäng, annan Koordinater 8B1c1A5I / Areal Ca 17 ha träd- och buskbärande hagmark Allmän beskrivning Kollungeröd vatten är den största sjön på Orust. Det är en grund lerslättssjö som har stor betydelse för fågellivet. Runt sjön finns vidsträckta vassområden med därinnanför liggande starrängar. De flesta av dessa områden är dock numera ohävdade. Området består av en sötvattenstrandäng med angränsande hagmark vid gården Näs, på västra sidan av Kollungeröd vatten. Inom området går berget i dagen. 70

74 Vegetation Vegetationen utgörs av vidsträckta vassar och starrängar. Betesmarkerna därinnanför är delvis kultiverade. Starrängarna är framförallt av flaskstarrtyp. Tuvtåtelfuktängarna innanför starrängarna karaktäriseras av tuvtåtel och knapptåg. På kullen söder om gården finns rödvenfriskäng och rödvengräshed. Flora Stagg, ljung, bockrot och liten blåklocka. Hävd Området betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdat. Betet är för svagt, speciellt söder om gården. Området närmast vattnet, innanför vassen, har i år slagits. Ingrepp och påverkan I stort sett är markerna ogödslade, men den översta delen av backen söder om gården är gödselpåverkad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 31, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 29). Naturreservat enligt 7 NVL. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, typrepresentativitet, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 103 Namn Beläteröd; Myckleby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1c2B0C / Areal 1,6 ha Allmän beskrivning Kollungeröd vatten är den största sjön på Orust. Det är en grund lerslättssjö som har stor betydelse för fågellivet. Runt sjön finns vidsträckta vassområden med därinnanför liggande starrängar. De flesta av dessa områden är dock numera ohävdade. Inventeringsområdet är en hagmark på norra sidan av sjön. Marken är stenbunden. Vegetation Det är svårt att urskilja vegetationstyper pga det hårda fårbetet. Dock före-kommer rödvenfriskäng inom området. Ek, björk, tall, gran och en växer i det ganska täta träd- och buskskiktet. Flora Inga hävdgynnade arter kunde urskiljas. Hävd Hagen betas av får och är välhävdad. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i en mindre del av hagen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 31, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 29). Naturreservat enligt 7 NVL. 71

75 Objekt nr 104 Namn Ödegärdet; Myckleby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B1c3B4H / Areal 0,9 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark som ligger vid gården Ödegärdet, norr om Kollungeröd vatten. Marken är stenbunden och berget går i dagen inom inventeringsområdet. Hagmarken är en del av en större betesmark. Vegetation Marken är frisk och vegetationstypen utgörs av rödvenfriskäng. Ek, björk, gran och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Darrgräs, gökärt, blåsuga, slåttergubbe, kattfot och jungfrulin. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Ingrepp och påverkan De flacka partierna är svagt gödslade. Objekt nr 105 Namn Stillingsö holme; Myckleby s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan Koordinater 8B1d4C1B / Areal 1,8 ha öppen utmark Allmän beskrivning Stillingsö holme ligger utanför Stillingsön på Orusts östra sida. Ön utgörs av havsstrandäng och annan öppen utmark. Stillingsö holme domineras av hällmarker. Vegetation Strandängen domineras av revigt saltgräs och salttåg. Innanför strandängen ut-görs vegetationstypen av fårsvingelvariant av rödvengräshed. Runt hällar finns hällmarks-torräng och fårsvingeltorräng. Ek, ask, asp och tall växer i grupper, ställvis tämligen tätt. Flora Revigt saltgräs, salttåg. Hävd Ön betas av får och är väl till måttligt hävdad. Objekt nr 106 Namn Kåröd kile; Myckleby s:n Naturtyp Havsstrandäng 72

76 Koordinater 8B1d4B7I / Areal 0,7 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng vid Kåröd kile, norr om Stillingsön. En liten bäck rinner ut vid strandängen. Vegetation Strandängsvegetationen domineras av glasört och havssälting. Mycket agnsäv ingår också. Flora Havssälting, glasört, agnsäv. Hävd Strandängen saknar hävd. Dock är den ej igenvuxen närmast stranden. Ingrepp och påverkan I strandängens övre zon märks en svag gödselpåverkan. Objekt nr 107 Namn Hallen; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och Koordinater 8A2j0B2B / Areal 0,5 ha buskbärande hagmark Allmän beskrivning Området består av en hagmark innanför en ohävdad strandäng, sydväst om färjeläget Fröjdendal på västra Orust. Inom området går berget i dagen. Vegetation Ljunghed förekommer inom området. På fuktiga ställen finns svagt utvecklad stagghed. Björk, rönn, tall, en och nypon växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, ljung och jungfru Marie nycklar. Hävd Området saknar hävd. Hagmarken är stadd i kraftig igenväxning. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 108 Namn Snippen; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j0B6H / Areal 1,3 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng nordväst om Morlanda kyrka. 73

77 Vegetation Strandängsvegetationen utgörs av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Denna vegetation finns i en smal zon. Uppåt land vidtar en tuvtåtelfuktäng, med mycket knapptåg. Flora Revigt saltgräs, salttåg. Hävd Strandängen betas av får och är svagt hävdad. Den nedersta zonen av strandängen är måttligt betad. Ingrepp och påverkan Den övre zonen av strandängen är svagt gödselpåverkad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 8, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 4). Naturreservat enligt 7 NVL. Objekt nr 109 Namn Strömmen; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen äng Koordinater 8A2j1B6A / Areal 0,5 ha Allmän beskrivning Området består av en slåtteräng i Strömmen på norra Malön. Slåtter-ängen ligger i en sluttning ned mot vattnet, mitt emot St. Kedholmen. Vegetation Marken är frisk-fuktig. Vegetationstypen är rödvenfriskäng, med inslag av arter som käringtand och getväppling. Flora Darrgräs, stagg, liten blåklocka, prästkrage, svinrot och riklig förekomst av höskallra. Hävd Ängen slås i mitten-slutet av juli. Hävden är måttlig till god. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, nuvarande hävd. Objekt nr 110 Namn N Strömmen; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, buskrik Koordinater 8A2j1B7B / Areal 1,6 ha utmark 74

78 Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng med angränsande buskrik utmark, vid Strömmen på norra Malön, mitt emot St. Kedholmen. Berget går i dagen inom området. Vegetation Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. I ut-marken kantas hällarna av hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På friskare mark avlöser rödvengräshed. Tall, björk, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, gulkämpar, glasört, havsnarv, stagg, liten blåklocka, prästkrage och jungfru Marie nycklar. Hävd Området saknar hävd. Utmarken börjar förbuskas. Strandängen är däremot fort-farande öppen, även om älgört kommer i kanten. Förut har får betat området. Det vore angeläget att återuppta hävden. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 111 Namn Stora och Lilla Kedholmen; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan öppen utmark Koordinater 8A2j1B7C / Areal 7,5 ha Allmän beskrivning Området utgörs av St. och L. Kedholmen, som bildar en sammanhängande ö, mellan Malön och Orust. Ön består av öppen utmark och en havsstrandäng. Vegetation Strandängens vegetation karaktäriseras av salttåg, havssälting och gulkämpar. Inslaget av ormtunga är stort. Björk växer i trädskiktet. Flora Salttåg, havssälting, gulkämpar, ormtunga, liten blåklocka och ljung. Hävd Ön saknar hävd. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i strandängens övre zon. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 112 Namn Rörvik; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j1C1D /

79 Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng vid Rörvik, nordväst om Morlanda säteri. Vegetation Strandängens vegetationstyper är svåra att urskilja pga det hårda fårbetet. Dock påträffas revigt saltgräs och salttåg. I den övre delen av strandängen är betet för svagt. Där dominerar knapptåg. Flora Revigt saltgräs, salttåg, strandkrypa och gulkämpar. Hävd Strandängen betas av får. Den nedre delen mot vattnet är välhävdad, medan de övre delarna är svagt till måttligt hävdade. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 8, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 4). Naturreservat enligt 7 NVL. Objekt nr 113 Namn Sjölyckan; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j0D6G / Areal 3,8 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng norr om Morlanda säteri. Ett vattendrag rinner ut i området. Vegetation Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel i en tydlig zonering utifrån vattnet och in över landstranden. Glasört växer längst ut i vattenlinjen. Ett inslag i floran är den sällsynta saltmållan. Flora Revigt saltgräs, salttåg, saltmålla, gulkämpar, havssälting, havsnarv och glasört. Hävd Strandängen betas svagt till måttligt av nötkreatur. Betestrycket är för svagt. Rödsvingelbältet breder ut sig, framförallt i östra delen. Dock finns fortfarande den tydliga zoneringen och värdefulla indikatorarter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 8, Orust kommun. Klass II. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 11) och friluftsliv (FO 3). Inom område av kulturhistoriskt riksintresse (omr. 4). Naturreservat enligt 7 NVL. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, skönhet. 76

80 Objekt nr 114 Namn St. Björnholmen; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 8A2j1C8G / Areal Ca 18 ha Allmän beskrivning St. Björnholmen ligger mellan Rapön och Orust. Ön domineras av hällmarker. Vegetation De torraste partierna domineras av fårsvingelvariant av rödvengräshed och kråkbär. Inslaget av kruståtel är stort. Fragment av ljunghed förekommer också. På södra sidan finns en fuktäng av gräs-lågstarrtyp, med hundstarr, blåtåtel, strandkvanne och käringtand. Strandängens vegetation domineras av salttåg och gåsört. Strandängen utgörs av en smal zon. Innanför denna vidtar ljungen. Björk, tall, klibbal, en och slån förekommer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, kattfot, salttåg, gulkämpar, höskallra, havssälting och strandkrypa. Hävd Ön saknar hävd. Kruståtel och örnbräken breder ut sig. Rönn, björk och tall kommer in i vegetationen mer och mer. En del hävdgynnade arter och vegetationstyper finns dock kvar. Ingrepp och påverkan I västra delen har stenbrytning i stor skala förekommit, i samband med byggandet av kanalen i Björnsund. Kulturhistoriska spår och lämningar Tomtningar (husgrunder). Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Objekt nr 115 Namn S Kila; Morlanda s:n Naturtyp Sidvallsäng Koordinater 8A2j2B5F / Areal 0,1 ha Allmän beskrivning Området är en liten sidvallsäng SSV om Kila på Rapön, mellan Malön och Flatön. Vegetation Slåttermarken omges av åkermark, som numera också slås och sedan efterbetas. Slåtterängen består av rödvenfriskäng på frisk mark, samt fuktäng av högörttyp, fuktäng av gräs-lågstarrtyp och fuktäng av artrik gräs-lågstarrtyp. Bland arterna i slåtterängen märks kabbeleka, hundstarr, kärrspira, otuvad tuvtåtel, sumpmåra, humleblomster och gökblom-ster. Flora Darrgräs, harstarr, kärrspira, havssälting och höskallra. 77

81 Hävd Ängen slås i mitten-slutet av juli. Efter slåttern betas ängen, tillsammans med omgivande gamla åkermarker. Hävden är god. NOLA-stöd ges för områdets fortsatta hävd. Dokumentation Olin, R.: Strömmarna, Snäckedjupet och omgivande landområden. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig slåttermark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, raritet, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd. Objekt nr 116 Namn Örnekullen; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, buskrik utmark Koordinater 8A2j2B7E / Areal 1,8 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng med angränsande buskrik utmark, vid sundet mellan Rapön och Malön. Detta "sund" översvämmas ett par gånger per år, men är under sommaren helt torrt. Berget går i dagen inom området. Vegetation Strandängsvegetationen utgörs av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Mycket knapptåg finns i kanterna. På utmarken förekommer hällmarkstorräng och rödvengräshed. Björk, klibbal, rönn och en dominerar i träd- och buskskiktet. Flora Salttåg, gulkämpar, strandkrypa, havssälting, stagg, knägräs, harstarr, liten blå-klocka, slåttergubbe, ljung och jungfru Marie nycklar. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt hävdat till största delen. De torrare partierna är svagare betade. Hävden är återupptagen efter många års ohävd. Området är fint restaurerat, men betestrycket bör öka ytterligare. Området får NOLA-stöd. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Dokumentation Olin, R.: Strömmarna, Snäckedjupet och omgivande landområden. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 117 Namn Kila; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j3B3D / Areal Ca 20 ha 78

82 Allmän beskrivning Området utgörs av en vidsträckt havsstrandäng på västra sidan av Flatön. Vegetation Strandängens vegetation karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och röd-svingel. Gåsört och svinmolke är vanliga inslag. Yttersta zonen mot vattnet är täckt av glas-ört. Här och var finns saltfrätor, utan vegetation. Strandängsvegetationen upptar dock en mycket smal zon. Pga att området ej hävdats på många år är den ursprungliga vegetationen på väg att försvinna. Innanför havsstrandängen vidtar en fuktäng av högörttyp. Flora Revigt saltgräs, saltgräs, salttåg, gulkämpar, havssälting, höskallra, havsnarv, glasört, darrgräs, knägräs och jungfru Marie nycklar. Hävd Området saknar hävd. Strandängen håller på att växa igen, framförallt i södra delen. Det är framförallt havssäv, älgört och vass som breder ut sig. Dock kan fortfarande de ursprungliga vegetationstyperna urskiljas. Hävden upphörde för ca 10 år sedan. Det är mycket angeläget att återuppta betet på dessa vidsträckta strandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 2) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olin, R.: Strömmarna, Snäckedjupet och omgivande landområden. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 118 Namn Björkholmen; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen utmark Koordinater 8A2j3A6J / Areal 7,4 ha Allmän beskrivning Området består av Björkholmen, en ö i Strömmarna, väster om Flatön. Ön domineras av hällmarker. Vegetation De torraste partierna intas av ljunghed. Fuktigare delar domineras av klockljunghed och stagghed. Fuktäng av gräs-lågstarrtyp, med kärrtistel, förekommer i svackor. Björk- och rönnsly kommer in i kanterna. Strandängspartierna är igenvuxna. Björk, rönn och klibbal växer i trädskiktet. Flora Stagg, knägräs, ljung, liten blåklocka, kattfot och jungfru Marie nycklar. Hävd Ön saknar hävd sedan Fortfarande kan de ursprungliga vegetationstyperna urskiljas. Grässvålen är dock upplöst och igenväxning pågår. 79

83 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för naturvård (NO 2) och friluftsliv (FO 3). Dokumentation Olin, R.: Strömmarna, Snäckedjupet och omgivande landområden. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 119 Namn Ånggårdsvik; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng, öppen hagmark Koordinater 8A2j2D9F / Areal Ca 13 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng med angränsande hagmark, mellan Flatön och Råholmen. Inventeringsområdet är av ansenlig storlek och varierande till sin struktur. Berget går i dagen inom Objekt et. Vegetation Strandängens vegetation domineras av revigt saltgräs, saltgräs, salttåg och rödsvingel, med rik förekomst av glasört, ärtstarr, strandrödtoppa och kustarun. Vitklöver och hundstarr ingår också i den rika och vackra strandängens vegetation. I sydost och väster gränsar torrare hagmarker till strandängen. Rished av blåbär-lingontyp, med inslag av vårbrodd, blåbär och slåttergubbe samsas med stagghed, där inslaget av stagg och blodrot är stort. I de torraste partierna finns fragment av ljunghed. Flora Revigt saltgräs, saltgräs, salttåg, saltmålla, kärrsälting, havssälting, gulkämpar, glasört, havsnarv, strandrödtoppa, kustarun, ärtstarr, knutnarv, stagg, knägräs, slåttergubbe, ljung, slåtterfibbla och kattfot. Hävd Området betas av nötkreatur och häst. I stort sett är området välhävdat. Dock finns ett stråk på östra sidan av Råholmesund som är mycket svagt hävdat. NOLA-stöd ges för ett område i västra delen av inventeringsområdet. Ingrepp och påverkan I hästhagarna i västra delen av området märks gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 1 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet, värde för fri-luftslivet. Objekt nr 120 Namn Högholmen; Morlanda s:n 80

84 Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j2D7J / Areal 1,3 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng, som ligger där Råholmen övergår i Högholmen. Detta var förr två öar, som nu är förbundna genom en sandrevel. Vegetation Strandängsvegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och röd-svingel i en tydlig zonering. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, glasört, strandrödtoppa, kustarun och knägräs. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är välhävdad. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, ingrepppåverkan, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 121 Namn Koljön; Morlanda s:n Naturtyp Annan öppen utmark, havsstrandäng Koordinater 8A2j3E0J / Areal 2,4 ha Allmän beskrivning Koljön ligger i Koljö fjord, mellan Flatön och Orust, norr om Morlanda. På ön finns mäktiga sand- och grusavlagringar. Ön domineras av tallskogsvegetation. På södra sidan finns en havsstrandäng. Vegetation Strandängsvegetationen kännetecknas av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Den ganska sällsynta strandlokan förekommer på stranden och ormtunga växer mycket tal-rikt. Ovanför strandängen vidtar en rished av sandristyp, med bl a sandstarr, gulsporre, gul-måra och harklöver. Flora Stagg, knägräs, kattfot, liten blåklocka, salttåg, gulkämpar, kärrsälting, havssälting, krypven, glasört, strandrödtoppa, havsnarv, knutnarv, kustarun, höskallra och rikligt med ormtunga. Hävd Ön saknar hävd. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt nr 6, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Naturreservat enligt 7 NVL. Värdeklass 2 81

85 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Raritet, ingrepp-påverkan, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 122 Namn Korsgård, Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A2j3C8F / Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid Korsgård på östra Flatön. Berget går i dagen inom området. Vegetation Runt hällar finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På friskare marker förekommer rödvengräshed. Rönn, asp, ek och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs, harstarr och ljung. Hävd Området betas svagt av nötkreatur. Vid inventeringstillfället fanns ej djur i hagen. NOLA-stöd ges för hävden i området. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i de flackare partierna av hagmarken. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, boplats från stenåldern, flintförekomst. Objekt nr 123 Namn Lökebacken; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j4D1F / Areal 9,1 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng mellan Flatön och Ängön. Området gränsar till åkermark. Vegetation Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Vitklö-ver, agnsäv och gåsört ingår också. Innanför strandängen vidtar tuvtåtelfuktäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, glasört, gulkämpar, agnsäv och strandkrypa. Hävd Strandängen betas av nötkreatur. Hävden är varierande från svag till måttlig. Nord-ost om Bron är området välhävdat. I nordväst är området ohävdat, men hyser ännu indika-torer. I sydost är hävden god. Dock fanns ej djur där vid inventeringstillfället. I sydväst sak-nas hävd och vegetationen är ointressant. 82

86 Ingrepp och påverkan I nordost är marken gödslad. Befintliga planer och skydd Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, nuvarande hävd. Objekt nr 124 Namn Ödegården; Morlanda s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8A2j4D0J / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark på Ängön, öster om Flatön. Hagmarken är kuperad och domineras av hällmarker. Avsnitt med gräsmarker ligger insprängda mellan hällarna. Vegetation Marken är torr till frisk. Runt hällarna finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På friskare mark avlöser rödvengräshed, med inslag av stagg, ljung och blodrot. Ek, björk, rönn, tall och en förekommer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, knägräs och ljung. Hävd Hagen betas av häst och är välhävdad, på gränsen till hårt betad. Dock har hag-marken säkert varit ohävdad under en period de senare åren, då mängden enbuskar är stor. Objekt nr 125 Namn Varvet; Morlanda s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8A2j4E2H / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området utgörs av en havsstrandäng vid Varvet på nordöstra Ängön. Strandängen är liten. Vegetation Strandängens vegetation domineras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel, med inslag av strandaster, vitklöver, vattenmåra och strandloka. Innanför denna zon vidtar tuvtåtelfuktäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, gulkämpar, glasört, strandkrypa, havsnarv och harstarr. 83

87 Hävd Strandängen betas av nötkreatur. Hävden varierar. Yttersta zonen av strandängen är välbetad. Sedan avtar betestrycket successivt upp mot land och ca halva området får sägas vara svagt betat. Området har NOLA-stöd. Ingrepp och påverkan Längst upp mot land märks en svag gödselpåverkan. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, trägärdesgård. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom Objekt nr 5, Orust kommun. Klass I. Inom område av riksintresse för friluftsliv (FO 3). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr 126 Namn Svineviks kile; Röra s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B2a3D8F / Areal 1,2 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng vid Svineviks kile, väster om Henån. Vegetation En smal bård av strandängsvegetation finns, med revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Uppåt land vidtar sedan tuvtåtelfuktäng. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting, ängsskallra och stagg. Hävd Strandängen betas av nötkreatur. Hävden är varierande. Mestadels är den måttlig, men den övre delen är svagt betad. Här märks ett uppslag av klibbal. Den nedre zonen mot vattnet är frånstängslad. Ingrepp och påverkan Den övre zonen är svagt gödselpåverkad. Bl a märks detta genom förekomsten av skräppor. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 4, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 127 Namn Björfjäll; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark 84

88 Koordinater 8B2a3E7I / Areal 3,1 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid gården Björfjäll, sydväst om Henån. Hagmarken domineras av magra hällmarker, med små sänkor med stagg emellan. En mindre vattensamling finns inom området. Vegetation Fläckvis förekommer ljunghed. Stagghed är vanlig, med mycket riklig förekomst av stagg och inslag av blodrot. På planare gammal åkermark finns tuvtåtelfuktäng, med tuv-tåtel och knapptåg. Tall, gran, björk och en växer ganska tätt. Flora Ljung, harstarr och rikligt med stagg. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. I den norra delen är hävden något svagare. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, ingrepppåverkan, nuvarande hävd. Objekt nr 128 Namn Hogen; Myckleby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B2c0B4C / Areal 1,0 ha Allmän beskrivning Området består av en hagmark vid Grindsbyvattnet. Hagmarken är hällmarksdominerad. Vegetation Runt hällar förekommer hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Vegetationstyperna är ej så utvecklade, pga ohävd. Gran, björk, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Slåttergubbe, höskallra och blåsuga. Hävd Hagen saknar hävd. Den är till stora delar igenvuxen. Ingrepp och påverkan Största delen av hagen visar en svag gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 29, Orust kommun. Klass II. 85

89 Objekt nr 129 Namn Övre Myckleby; Myckleby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B2c0C1J / Areal 3,9 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid gården Övre Myckleby. Hagmarken utgörs av hällmarker och fina gräspartier. Vegetation Runt hällar finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På något friskare mark, på östsidan, dominerar fårsvingelvariant av rödvengräshed. Björk, rönn, ek och en förekommer i träd- och buskskiktet. Flora Stagg, ljung, kattfot, mandelblomma, svinrot, slåttergubbe, gökärt och bockrot. Hävd Hagen betas av häst och är måttligt till väl hävdad. Den är ojämnt betad. På vissa ställen är den så välhävdad att det gränsar till hård hävd. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i de planare partierna av hagmarken, bl a genom förekomsten av smörblomma. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, stensättning. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 130 Namn Totorp; Myckleby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B2c1E5A / Areal 3,6 ha Allmän beskrivning Området är en blandlövhage vid gården Totorp, nordost om Myckleby. Marken är stenbunden. Hagen är hällmarksdominerad. Vegetation Runt hällar finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. I friskare partier breder rödvengräshed ut sig. Mycket örnbräken förekommer. Rönn, hägg, vildapel, en och nypon växer i träd- och buskskiktet. Flora Kattfot, gökärt, ängsskallra, revfibbla, blåsuga och vanlig ögontröst. Hävd Hagen betas av nötkreatur och häst. Den är måttligt till väl hävdad. Ingrepp och påverkan I hagens nordöstra hörn märks en svag till tydlig gödselpåverkan, bl a genom förekomsten av smörblomma. 86

90 Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, gravfält med ett flertal runda och ovala högar samt runda stensättningar, gravfältsliknande lämning med högar och runda stensättningar (ev. odlingsrösen). Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, nuvarande hävd. Objekt nr 131 Namn Mjösund; Myckleby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B2c2C2B / Areal 0,5 ha Allmän beskrivning Området består av en blandlövhage vid Mjösund, som ligger vid det smala sundet mellan södra och norra Grindsbyvattnet. Vegetation Marken är frisk-fuktig. De friska partierna domineras av rödvengräshed, medan de fuktiga karaktäriseras av tuvtåtelfuktäng. Den senare hyser mycket knapptåg. Klibbal, asp och björk växer i trädskiktet. Flora Stagg, slåttergubbe och ängsfryle. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan I en tämligen stor del av området märks en svag gödselpåverkan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 29, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 132 Namn Näs; Myckleby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B2c2B3I / Areal 1,4 ha Allmän beskrivning Området är en buskrik utmark vid gården Näs, som ligger vid sundet mellan norra och södra delen av Grindsbyvattnet. Utmarken domineras av hällmarker. Vegetation Runt hällar förekommer hällmarkstorräng. På friskare partier dominerar rödvengräshed och rished av blåbär-lingontyp. Tall och en dominerar i träd- och buskskiktet. 87

91 Flora Stagg, harstarr, ängsfryle, ljung, jungfrulin, revfibbla och blåsuga. Hävd Området betas av häst och är måttligt hävdat. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 29, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 133 Namn Grindsby; Myckleby s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B2c3B2F / Areal 3,5 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark i Grindsby, väster om norra delen av Grindsbyvattnet. Marken är stenbunden och berget går i dagen i hagmarken. Vegetation Markerna är magra, med hedvegetation. Fläckar med indikatorarter förekommer emellan hällmarkerna. Runt hällar finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På fris-kare marker förekommer fårsvingelvariant av rödvengräshed och rished av blåbär-lingon-typ. Tuvtåtelfuktäng finns i svackor och planare partier. Tall, gran, björk, en och slån växer i det täta träd- och buskskiktet. Flora Stagg, ängsfryle, ljung, kattfot, revfibbla och mandelblomma. Hävd Området saknar hävd. Troligen har hävden legat nere en tid. Igenväxningen sker långsamt i och med att marken är så mager. Ingrepp och påverkan En svag till tydlig gödsling kan märkas i de plana delarna av hagen, t ex genom förekomsten av smörblomma. Kulturhistoriska spår och lämningar Stengärdesgårdar, stenbro. Objekt nr 134 Namn Sörgård; Myckleby s:n Naturtyp Blandlövhage Koordinater 8B2d0A1F / Areal 1,3 ha Allmän beskrivning Området är en blandlövhage vid Sörgård, sydväst om Allmags kile. Marken är stenbunden. Vegetation Marken är frisk. Rödvenfriskäng växlar med friskäng av skogsnävetyp. I trädskiktet dominerar ek, rönn, björk och gran. En, fläder och nypon växer i buskskiktet. 88

92 Flora Gökärt, prästkrage. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt hävdad. Det är ganska mycket sly som växer upp. Det är önskvärt att röja i träd- och buskskiktet och sedan höja betestrycket. Ingrepp och påverkan Större delen av hagen är svagt gödselpåverkad, vilket märks på förekomsten av smörblomma och hundkäx. Objekt nr 135 Namn Allmags kile; Myckleby s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B2d1B4B / Areal 8,3 ha Allmän beskrivning Området är en havsstrandäng vid den grunda havsviken Allmags kile, på östra Orust. Havsstrandängen har ett stort ornitologiskt värde. Vegetation Strandängsvegetationen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel i en tydlig zonering. Flora Revigt saltgräs, salttåg, havssälting och glasört. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är måttligt hävdad. I sydöstra delen är strandängen ohävdad och igenvuxen. Några områden är svagare betade, men ändå öppna och värdefulla. Betet var ej påsläppt för året vid inventeringstillfället. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Objekt 25, Orust kommun. Klass II. Dokumentation Åhlund, M. et al.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Läns-styrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. Värdeklass 2 Huvudkriterier Område som med intensifierad hävd utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, ingrepp-påverkan, nuvarande hävd, skönhet. Objekt nr 136 Namn Rödberget; Myckleby s:n Naturtyp Buskrik utmark Koordinater 8B2d1C4B / Areal 1,0 ha 89

93 Allmän beskrivning Området är en buskrik utmark vid Rödberget, nordost om Allmags kile. Utmarken domineras av hällmarker. Vegetation Runt hällar finns hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. Närmast vägen finns en plan yta med rödvenfriskäng. Tall, en och nypon växer i träd- och buskskiktet. Flora Kattfot, mandelblomma. Hävd Området saknar hävd. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i områdets nordvästra del, bl a genom förekomsten av hundkäx och smörblomma. Objekt nr 137 Namn Syltenäs; Myckleby s:n Naturtyp Havsstrandäng, annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B2d4B4G / Areal 8,1 ha Allmän beskrivning Området består av en havsstrandäng med angränsande hagmark, vid Syltenäs på östra sidan av Orust. Området är stort och variationsrikt, med vackra strand-ängar, öppen mark och skogspartier. Marken är stenbunden och berget går i dagen inom om-rådet. Vegetation Runt hällar dominerar hällmarkstorräng och fårsvingeltorräng. På klipporna växer gul fetknopp och styvmorsviol. I söder, mot Buvenäse kile, finns en rödvenfriskäng. Söder om gården förekommer en fuktäng av gräs-lågstarrtyp samt en fuktäng, med stagg och blodrot. På de fuktigaste markerna breder tuvtåtelfuktäng ut sig. Strandängen karaktäriseras av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. Tall, rönn, gran och en växer i det fläckvis täta träd- och buskskiktet. Flora Havssälting, strandkrypa, mandelblomma, rödkämpar, kattfot, jungfrulin, prästkrage och stagg. Hävd Området betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdat. Ca 10 ungdjur betar markerna varje sommar. Några djur fanns ej i området vid inventeringstillfället. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i områdets mellersta del. Värdeklass 2 Huvudkriterier Välhävdat område som utgör ett gott exempel på naturlig betesmark. Stödkriterier Kontinuitet i hävden, mångformighet, geografisk representativitet, typrepresentativitet, storlek, nuvarande hävd, skönhet, värde för friluftslivet. Objekt nr

94 Namn Rånäse kile; Röra s:n Naturtyp Havsstrandäng Koordinater 8B3b0A4A / Areal 0,5 ha Allmän beskrivning Området är en liten havsstrandäng vid Rånäse kile, på norra Orust. Vegetation Strandängen kännetecknas av revigt saltgräs, salttåg och rödsvingel. I övre kanten förekommer klibbal. Flora Revigt saltgräs, salttåg, strandkrypa, gulkämpar och havssälting. Hävd Strandängen betas av nötkreatur och är måttligt till väl hävdad. Troligen har hävden dessförinnan varit mycket svag i några år, vilket märks på ett stort klibbaluppslag vid stranden. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i strandängens övre del. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Inom objekt nr 4, Orust kommun. Klass II. Objekt nr 139 Namn Nöteviken; Röra s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B3b0D7A / Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området består av en liten hagmark vid Nöteviken, på norra Orust. Berget går i dagen inom området. Vegetation Den friska marken domineras av rödvenfriskäng. Upp mot hällarna växer mycket kruståtel. Ek, ask, kaprifol, nypon och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Darrgräs, knägräs, stagg, liten blåklocka, slåttergubbe, bockrot och ängsskallra. Hävd Området saknar hävd. Objekt nr 140 Namn Borgekullen; Torps s:n Naturtyp Ekhage Koordinater 8B3c1B3D / Areal 1,2 ha 91

95 Allmän beskrivning Området består av Borgekullen, en ekhage nordost om Torp,på norra Orust. Hagen utgörs av hällmarker och svagt kuperade gräsytor. Stora vidkroniga ekar växer i hagen. Vegetation Fårsvingeltorräng och rödvenfriskäng dominerar i området. De är dock ej så välutvecklade, pga svag gödsling. Ek, tall, rönn och en växer i träd- och buskskiktet. Flora Gökärt, kattfot. Hävd Hagen betas av nötkreatur och är svagt till måttligt hävdad. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i en stor del av områdets flackare partier, t ex genom förekomsten av smörblomma. Markfloran är fattig. Objekt nr 141 Namn Lövvik; Torps s:n Naturtyp Annan träd- och buskbärande hagmark Koordinater 8B3c3C0I / Areal 1,5 ha Allmän beskrivning Området är en hagmark vid Lövvik, på norra Orust. Berget går i dagen i hagmarken. Vegetation I den torra-friska marken förekommer fårsvingeltorräng och rödvenfriskäng, med mycket riklig förekomst av slåttergubbe. Björk, gran, rönn och en växer i det ganska täta trädoch buskskiktet. Flora Slåttergubbe (mycket riklig förekomst), jungfrulin, mandelblomma, blåsuga, kattfot och tvåblad. Hävd Hagen saknar hävd. Enligt uppgift betade tidigare häst och nötkreatur här. Sly, främst av björk, sprider sig i hagmarken. Örnbräken växer rikligt, liksom även hundkäx och hallon. Ingrepp och påverkan Svag gödselpåverkan märks i områdets västra kant, bl a genom förekomsten av hundkäx och hallon. 92

96 Bil. 2 INDIKATORARTER FÖR NATURLIGA FODERMARKER Artlistan modifierad efter "Inventering av ängs- och hagmarker" (SNV 1987) och "Havsstrandängar" av Johansson, O. et al. (LT/SNV 1986). Agnsäv Backnejlika Backruta Backsippa Backsmultron Backsmörblomma Blekfryle Blodnäva Blåsklöver Blåsuga Bockrot Borsttåg Brudborste Brudbröd Brudsporre Buskviol Darrgräs Dvärgarun Dvärglummer Flentimotej Fältgentiana Fältsippa Granspira Grå ögontröst Grönvit nattviol Gulkämpar Gullviva Gökärt Harstarr Havsnarv Havssälting Honungsblomster Hårstarr Höskallra Jordtistel Jungfrulin Jungfru Marie nycklar Kattfot Klasefibbla Klockgentiana Klockpyrola Knagglestarr Knutnarv Knägräs Knölsmörblomma Korskovall Krissla Krypven Kustarun Kustgentiana Kärrsälting Liten blåklocka Ljungögontröst Loppstarr Eleocharis uniglumis Dianthus deltoides Thalictrum simplex Pulsatilla vulgaris Fragaria viridis Ranunculus polyanthemos Luzula pallescens Geranium sanguineum Trifolium fragiferum Ajuga pyramidalis Pimpinella saxifraga Juncus squarrosus Cirsium helenioides Filipendula vulgaris Gymnadenia conopsea Viola hirta Briza media Centaurium pulchellum Selaginella selaginoides Phleum phleoides Gentianella campestris Pulsatilla pratensis Pedicularis sylvatica Euphrasia nemorosa Platanthera chlorantha Plantago maritima Primula veris Lathyrus linifolius Carex leporina Spergularia media Triglochin maritima Herminium monorchis Carex capillaris Rhinanthus serotinus Cirsium acaule Polygala vulgaris Dactylorhiza maculata Antennaria dioica Crepis praemorsa Gentiana pneumonanthe Pyrola media Carex flava Sagina nodosa Danthonia decumbens Ranunculus bulbosus Melampyrum cristatum Inula salicina Agrostis stolonifera Centaurium littorale Gentianella baltica Triglochin palustris Campanula rotundifolia Euphrasia micrantha Carex pulicaris 93

97 Låsbräken Mandelblomma Nattviol Nässelklocka Ormrot Ormtunga Prästkrage Revfibbla Revigt saltgräs Rotfibbla Rödklint Rödkämpar Rödsäv Saltgräs Saltnarv Salttåg Sandmaskrosor Sandviol Sankt Pers nycklar Skogsklöver Slåtterblomma Slåtterfibbla Slåttergubbe Småfingerört Smörbollar Sommarfibbla Spåtistel Späd ögontröst Stagg Stenmåra Stor blåklocka Strandkämpe Strandmaskrosor Strandrödtoppa Sumpgentiana Svinrot Tvåblad Tätört Vanlig ögontröst Vildlin Vårfingerört Ängsfryle Ängsgentiana Ängsklocka Ängsnycklar Ängsskallra Ängsskära Ängsstarr Ängsviol Ärtstarr Botrychium lunaria Saxifraga granulata Platanthera bifolia Campanula trachelium Polygonum viviparum Ophioglossum vulgatum Leucanthemum vulgare Hieracium auricula Puccinellia maritima Hypochoeris radicata Centaurea jacea Plantago media Blysmus rufus Puccinellia retroflexa Spergularia marina Juncus gerardi Taraxacum gr. Erythrosperma Viola rupestris Orchis mascula Trifolium medium Parnassia palustris Hypochoeris maculata Arnica montana Potentilla tabernaemontani Trollius europaeus Leontodon hispidus Carlina vulgaris Euphrasia stricta var. tenuis Nardus stricta Galium saxatile Campanula persicifolia Plantago coronopus Taraxacum gr. Palustria Odontites litoralis Gentianella uliginosa Scorzonera humilis Listera ovata Pinguicula vulgaris Euphrasia stricta var. stricta Linum catharticum Potentilla crantzii Luzula multiflora Gentianella amarella Campanula patula Dactylorhiza incarnata Rhinanthus minor Serratula tinctoria Carex hostiana Viola canina Carex oederi 94

98 Bil. 3 REFERENSER Bohusläns muséum: Orust kommun. Kulturhistorisk undersökning 12. Uddevalla Ekstam, U., Aronsson, M. och Forshed, N.: Ängar. Helsingborg Envall, K., Smålander, A.: Ängs- och hagmarksinventering, Härryda kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1988:2. Envall, K., Smålander, A.: Ängs- och hagmarksinventering, Uddevalla kommun. Läns-styrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1988:3. Gillner, V.: Naturreservatet Härmanö. Vegetation och flora. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1978:2. Johansson, O., Ekstam, U. och Forshed, N.: Havsstrandängar. Helsingborg Krok, Th. och Almquist, S.: Svensk flora. Fanerogamer och ormbunksväxter. Uppsala Kulturminnesvårdsprogram för Göteborgs och Bohus län. Koncept Lid, J.: Norsk og svensk flora. Oslo Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Natur i Göteborgs och Bohus län. Norra och meller-sta delen. Uddevalla Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Områden av riksintresse för naturvård och frilufts-liv. Planeringsunderlag i O-län. Göteborg Nordiska Ministerrådet: Biotoper i det nordiska kulturlandskapet Nordiska Ministerrådet: Vegetationstyper i Norden Olin, R.: Strömmarna, Snäckedjupet och omgivande landområden. En översiktlig naturinven-tering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Olsson, C.: Naturreservatet Valön, Göteborgs och Bohus län. Botanisk inventering samt för-slag till skötselplan. SNV PM 601. Olsson, G.: Skötselplan för Härmanö naturreservat, Orust kommun. Länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Olsson, G.: Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1976:1. Olsson, L.: Skötselplan för naturreservatet Valön, Orust kommun. Länsstyrelsen och skogs-vårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Olsson, L.: Storehamnsområdet, Orust kommun. En översiktlig naturinventering. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Schillander, P.: Ängar och hagar i Kungälvs kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1988:7. Schillander, P.: Ängar och hagar i Stenungsunds kommun. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1988:8. Statens Naturvårdsverk: Inventering av ängs- och hagmarker. Handbok. Solna

99 Åhlund, M., Åhlund, I. och Berntsson, B.: Häckfågelfaunan på betade havsstrandängar. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. 1985:3. 96