Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna.

Transkript

1 Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från webbplatsen för Illustrerad Vetenskap Historia ( och får inte lämnas vidare till tredje part. Av hänsyn till upphovsrätten är vissa bilder borttagna. Med vänlig hälsning Redaktionen

2 PERSONHISTORIA Universalgeniet Raleigh levde sitt liv nära den engelska kungamakten. Han var en av drottning Elisabets favoriter, men blev till slut halshuggen av hennes efterträdare på tronen.

3 Walter Raleigh grundlade Englands imperium ENGLAND/1583 Charmör, sjömilitär, lismande hovman och historiker. Engelsmannen Walter Raleigh var en mångsidig herre. Han övertalade drottning Elisabet I att etablera Englands första koloni i Amerika. Det blev ett fiasko men samtidigt början till landets position som världsmakt. England är ett litet land i utkanten av Europa. Här lyckas man bara inlemma Wales och erövra Irland. Världen domineras i stället av Spanien och Portugal som har delat upp Syd- och Nordamerika mellan sig. Det protestantiska England är ofta i strid med det mäktiga, katolska Spanien. Bonniers Världens Historia

4 PERSONHISTORIA AV IB SALOMON kan göra England självförsörjande med vin, olja och Jag silke. Och jag kan skaffa massor av guld, silver, koppar och pärlor. Sådana ord är ljuv musik i en härskares öron, och drottning Elisabet I var förstås lyhörd när hennes högt uppskattade rådgivare, Walter Raleigh, kom med sitt förslag: Han skulle inte bara resa iväg för att utforska eller plundra i Amerika. Han tänkte etablera en koloni i det främmande landet, befolkad med engelska medborgare. Den tanken blir grunden till det senare så mäktiga brittiska imperiet. Året var Walter Raleigh hade valt ut ett område vid kusten i det nuvarande North Carolina i Nordamerika för sin koloni. Ärkefienden Spanien hade satt sig tungt på Sydamerika men i Nordamerika fanns det gott om utrymme för engelsk verksamhetsiver. Och tack vare drottningens välvilja gav parlamentet honom rätt att upptäcka och utforska fjärran och barbariska länder som inte bebos av kristna. Även om Raleighs formella utbildning var ytterligt begränsad, var han mycket beläst och han hade valt ut platsen för sin koloni i Amerika efter noggranna studier av all tillgänglig information. Dels var klimatet bra, dels var placeringen enligt hans tycke den strategiskt bästa tänkbara söderut var det ett lagom avstånd till de stora spanska besittningarna, och norrut låg de rika fiskebankarna vid Newfoundland. Inte för att Walter Raleigh hade planer på fiske, utan för att fiskefartyg var ett lättfångat byte. En av Englands stora intäktskällor vid den här tiden var skeppskapning. Helst kapade man de tungt lastade spanska fartygen när de var på hemväg från den nya världen med guld och silver, men främmande fiskebåtar var inte heller att förakta. Två indianer följde med hem En liten förtrupp skickades iväg till Amerika i april 1584 och när deltagarna året därpå återvände till England var de förtjusta. Amerika var rena Edens lustgård. Engelsmännen hade blivit goda vänner med indianerna på platsen och de hade också tagit med sig två infödingar till England, så att de kunde lära sig språket och fungera som tolkar under den kommande koloniseringen. Till ära för den ogifta drottning Elisabet, som kallades Jungfrudrottningen, MARY EVANS Raleigh var alltid uppvaktande och galant mot drottning Elisabet. Till exempel bredde han ut sin kappa i leran för hennes fötter. Bilden är yngre men historikerna anser att berättelsen är sann. beslöt Walter Raleigh att kalla Englands första koloni för Virginia. Samtidigt gav han sig själv titeln guvernör över Virginia. Raleigh lät dock förstå att han inte själv tänkte resa med till Amerika. Hans roll var att organisera och komma med idéer hemifrån. År 1585 sände den initiativrike mannen iväg 108 kolonisatörer, alla män. Två månader senare nådde de den amerikanska kusten. Ett skepp gick förlorat på vägen eftersom det gick på grund, men i Amerika var allting bra. Indianerna var mycket vänliga precis som förtruppen hade sagt. I sitt sökande efter precis rätt plats för kolonin seglade männen vidare, men i mötet med nästa indianby gick det mesta snett. En silverbägare försvann och engelsmännen misstänkte nu lokal befolkningen för att ha stulit den. När bägaren inte återfanns brände kolonisatörerna ned hela byn som straff och odlingarna förstördes. Vildarna skulle få sig en läxa som de inte glömde i första taget. I augusti grundade engelsmännen en koloni på ön Roanoke, varefter ett av skeppen sändes hem. På hemvägen kapade sjömännen ett spanskt skepp, och därför gav resan ändå gott resultat. Kolonisatörerna vill hem Hemma i England noterade Walter Raleigh nöjt att spanjorernas monopol i den nya världen nu äntligen hade bru- 32 Bonniers Världens Historia

5 tits, men i den lilla amerikanska kolonin var det problem. De nya kolonisatörerna delade ön med en indianby och förhållandet mellan engelsmännen och indianerna blev allt sämre. Engelsmännen byggde om kolonin till ett veritabelt fort, och indianerna utanför tröttnade snart på att förse de nyanlända med mat. Indianerna hade inget överskott att sälja av och engelsmännen hade ännu inte själva börjat odla någonting. Kolonisatörerna var också besvikna över att de inte hittade guld eller åtminstone koppar i området och när det följande sommar kom fartyg från England, meddelade kolonisatörerna att de ville resa hem. Så blev det. Med sig hem hade de bland annat en lerpipa och lite av den tobak som de hade sett att indianerna odlade. Walter Raleigh anammade pipan och blev Englands förste rökare. Han blev också förtjust i en annan nyhet: potatisen. mot Elisabet. Även om England vann det avgörande slaget uppstod så många förvecklingar i kölvattnet av detta att man inte hade tid att besöka den nya kolonin förrän Sex sjömän drunknade när skeppen skulle passera över sandbankarna vid kolonin, men det skulle bli värre än Vår framtid finns på havet, det är där nya länder och riken väntar på oss. Raleigh om fördelen med att hissa engelsk flagg i nya områden. så: kolonin visade sig vara öde. Den hade tydligen blivit plundrad och man lyckades inte hitta en enda nybyggare, vare sig död eller levande. Inte ens när Raleigh själv besökte platsen fem år senare lyckades man lösa mysteriet, och än i dag är det en gåta vad som hände med de första engelska kolonisatörerna. Hemligt gift med hovdam Fiaskot skadade dock inte Walter Raleighs anseende vid hovet. Den begåvade mannens diktsamling blev en bästsäljare och drottningen förärade honom flera slott. Hon fortsatte också mer än gärna att lyssna på både hans råd och hans smicker. Den 20 år äldre drottningen hade dock inga planer på att gifta sig med Raleigh och han förälskade sig i stället i en av hennes hovdamer, Elizabeth Throckmorton. Hon blev gravid och de gifte sig i hemlighet. Därmed var det bäddat för gräl drottning Elisabet tyckte inte om att dela Raleighs uppmärksamhet med andra. Hon blev så rasande att hon låste in de nygifta i Towern i en månad. Det gick allt sämre för Walter Raleigh och han drömde om att komma bort från England. Drömmen närdes Första barnet föds i nya kolonin Den misslyckade koloniseringen var ett hårt slag för Walter Raleigh, men med okuvlig energi satte han igång med att planera en ny bosättning. Den här gången skulle han skicka dit familjer. De erbjöds massor med lättodlad jord, och som reklam för utvandringen lät Raleigh framställa en Briefe and True Report. Rapporten var en grundlig beskrivning av Virginia men den innehöll inte ett ord om det dåliga förhållandet till indianerna. I maj 1587 skickades 89 män, 17 kvinnor (varav två gravida) och 11 barn iväg för att grundlägga City of Raleigh som Walter Raleigh oblygt kallade den nya bosättningen. Trots anvisningarna hemifrån hamnade nybyggarna i den gamla kolonin, och snart kom även de på kant med indianerna. Det gick dock framåt och de började odla jorden. I augusti 1587 föddes det första barnet i den lilla kolonin. Det tog nybyggarna som ett gott omen. Till drottningens ära döptes barnet till Virginia. Kolonisatörerna försvann Men hemma i England fick initiativ tagaren nu släppa arbetet med koloniseringen. I stället blev han djupt involverad i Englands krig mot de anfallande spanjorerna som skickade sin mäktiga flotta, armadan, Kolonin blev del av världens största imperium Raleighs lilla koloni Virginia blev början på Englands storhet. Här grundade engelsmännen staden Jamestown år Under 1600-talet skapades flera bosättningar i Nordamerika och på de västindiska öarna. Med tiden utvidgade britterna sina domäner till att omfatta bl.a. nuvarande Kanada, Indien, Sydafrika och Australien. Omkring 1920 omfattade det brittiska imperiet en fjärdedel av världens landmassa och befolkning. Raleighs nybyggare tecknade sina intryck av det främmande landet. Från dem vet man hur den indianska befolkningen levde när européerna kom till Nordamerika. Bonniers Världens Historia

6 PERSONHISTORIA av minnet av de långa samtal som Walter Raleigh några år tidigare hade fört med en spansk sjörövare, vars fartyg han kapat. Jakten på guldriket Sjörövaren berättade entusiastiskt om El Dorado, ett dolt rike i Sydamerika, där männen en gång om året sprutade guldpulver över sig själva och där det på det hela taget fanns så mycket av den ädla metallen att till och med grytor och pannor var gjorda av guld. Raleigh blev nu helt besatt av att kolonisera detta guldland och tack vare att han ägde talets gåva övertalade han en rad investerare att bidra med pengar till en expedition. År 1595 seglade fem fartyg med sammanlagt man därför iväg mot Orinocoflodens mynning vid den sydamerikanska kusten. Det var här man enligt den spanske sjörövaren kunde tränga in i kontinenten, in till El Dorado och dess rika skatter. Walter Raleigh trivdes bättre under resan än han gjort på många år. Han uppträdde som den duglige ledare han också var, och han njöt av de exotiska omgivningarna. När expeditionen nådde Sydamerika fick Raleigh och hans manskap bl.a. smaka ananas, en hittills okänd delikatess. 100 engelsmän i små båtar skickades iväg uppför den breda Orinocofloden. De mötte indianer som stärkte dem i tron på att det fanns ett gyllene rike, och efter 15 dagars seglats fick de syn på berg i fjärran. Men inget guld. Och inget okänt rike. Expeditionen tvingades vända om och det enda de hade med sig tillbaka var lite malm Hugg, karl, hugg. Walter Raleighs sista ord när bödeln tvekade med yxan. som de hittade nära flodbrädden. Med lite god vilja kunde materialet likna guld, men hemma i England konstaterade experterna snart att det rörde sig om ett värdelöst mineral. Framgång som reseskribent Trots det uppenbara fiaskot gav sig Walter Raleigh på att skriva en både målande och förskönande beskrivning av resan och de fantastiska platser expeditionen hade besökt. Walter Raleigh hade ordet i sin makt och en formidabel förmåga att uttrycka sig. Dessa talanger gynnade honom nu. Hans reseskildring blev en bästsäljare och den fick resan att framstå som en stor framgång. Boksuccén var dock inte tillräcklig för att säkra hans popularitet. Walter Raleigh stod inte längre högt i kurs hos drottning Elisabet och när hon dog 1603 fick han det riktigt svårt. Dömd för högförräderi Elisabets efterträdare på tronen, Jacob I, hatade Raleigh innerligt och eftersom Jacob samtidigt gärna ville sluta fred med Spanien blev Walter Raleigh en av dem som fick betala priset. Han anklagades för högförräderi. Bevisen visade sig senare vara falska men han dömdes till döden. Straffet verkställdes dock inte genast. I stället hamnade Walter Raleigh i Towern där han fick sitta fängslad i hela 13 år, fram till Hans hustru flyttade in en period, och de fick en son Raleigh hade trots allt ganska fria tyglar. Under fängelsevistelsen skrev den flitige mannen en världshistoria, den första samlade framställningen någonsin. Han hann bara beskriva världen fram till år 36, men ändå var hans bok på mer än sidor. Han fick även lov att odla sina andra vetenskapliga intressen. Det gjorde han i ett skjul där han bland annat försökte framställa guld och silver. År 1616 lyckades han prata sig fri. Än en gång var det drömmen om El Kolonibygge var bara en av många talanger Walter Raleigh hade nästan ingen formell utbildning alls, men det hindrade honom aldrig. Han var mycket intresserad av matematik och fick sin assistent Thomas Harriot att ta fram en formel som kunde avslöja hur många kanonkulor som fanns i en stapel bara genom att man såg dess form. Raleigh skrev känslosamma dikter. Han klädde sig gärna pråligt, ofta med en äkta pärla som örhänge. Raleigh hade under en period ett spritmonopol. Om värdshusen ville servera starkvaror, krävde han en avgift. I Irland, som England invaderade på 1500-talet, blev Raleigh känd som en mycket brutal herreman. Captain of the Guard blev Raleighs titel när han utsågs till chef för drottning Elisabets livgarde. Raleigh blev också historiker. Han skrev den första samlade skildringen av världshistorien. Raleigh lät bygga krigsfartyget Royal Ark. Han förärade drottningen skeppet. Hon gjorde det till flaggskepp i sin flotta som besegrade den spanska armadan. Hur många kanonkulor finns det i en stapel? Raleigh såg till att matematikerna fick en uppgift.

7 Dorado som spökade. Walter Raleigh lockade kungen med att han kunde skaffa hem förmögenheter till England, och med stor möda lyckades han skaffa fram pengar och fartyg till en ny expedition. Men det var ett hopplock av sjömän och skepp som i juni 1616 gav sig av mot Sydamerika. Spelet är över Om Raleighs första expedition var ett fiasko, blev denna en katastrof. Trots att Walter Raleigh gav stränga order till sina män att inte ge sig in i stridigheter gick det snett fullständigt åt skogen. Raleighs egen son, Wat, blev uppretad av spanjorer i nybygget San Thomé och Wat dödades. I de strider som följde dog fyra spanjorer och den spanske guvernören. När engelsmännen lämnade platsen var allting bränt till aska och stridigheterna gick stick i stäv med det avtal som Raleigh hade gjort upp med kung Jakob I. Inte heller den här gången hittade man guld och snart upplöstes hela expeditionen. Under hemresan föröd mjukade Walter Raleigh en av sina gamla vänner så grovt att vännen begick självmord. Vid hemkomsten år 1618 var spelet över för Raleigh. Strax därpå kastades han i fängelse än en gång i Towern och snart plockade man fram den gamla dödsdomen igen. Den här gången gavs det ingen nåd. Kung Jakob ville bevara freden med spanjorerna, även om det skulle kosta Raleigh huvudet. En oktobermorgon blev den forne hovgunstligen hämtad i sin cell. Walter Raleigh verkade lugn och hade just avnjutit en pipa tobak. Han fördes upp på schavotten som ställts upp intill parlamentet. En tusenhövdad skara hade mött upp för att bevittna avrättningen, och många bekanta kom fram till schavotten och tog den dödsdömde i hand. Raleigh insisterade på att få känna på yxan som skulle halshugga honom: Detta är en skarp medicin. Den botar alla sjukdomar, sa Raleigh. Raleigh vägrade att bära ögonbindel. När hans huvud vilade på stocken löd hans sista ord: Strike, man, strike hugg, karl, hugg. LÄS MER: Lacey, Robert: Sir Walter Raleigh, Phoenix Press, 1973 Milton, Giles: Big Chief Elizabeth How England's adventurers gambled and won the New World, Sceptre, Seden att röka hade knappt tagit fart förrän de första anti-rökarna dök upp. Den mest inbitne motståndaren var kung Jakob I som inledde en kampanj mot rökning. Raleigh var den förste rökaren Att röka tobak var en indiansk sed. Walter Raleigh tog den till sig och därmed blev han den som introducerade rökning och den äkta Virginia tobaken i England. Röken drack han så beskrev man rökningen då genom en lerpipa. Det berättas att hans betjänt blev så förskräckt första gången han såg rök komma ut ur Raleighs mun och näsa, att han tog en hink vatten och tömde den över huvudet på sin herre. Den nya seden vann snart mark i de finare kretsarna i England som njutning, inte som medicin, vilket var spanjorernas och portugisernas sätt att använda tobak i början. I England blev tobaksröken dock snart hatad, inte minst av drottning Elisabets efterföljare, Jakob I. Han avskydde rökning och Raleigh. Jakob skrev redan i början på 1600-talet en glödande stridsskrift mot den nya lasten: Denna vana, som är obehaglig för näsan, skadlig för hjärnan och förödande för lungorna. Jakobs korståg mot rökningen fick dock inga konsekvenser under de följande århundradena spred sig den nya sedvänjan över hela världen. Bonniers Världens Historia