EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 1
|
|
- Agneta Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 1 Vad visar forskning om effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid geografiskt små områden? Maria Doyle & Carolina Persson Örebro Universitet Handledare: Henrik Andershed Kriminologi C HT2011
2 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 2 Vad visar forskning om effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid geografiskt små områden? Sammanfattning Denna forskningsöversikt handlar om effektiviteten av platsbaserat polisiärt arbete, som fokuserar på små geografiska områden med hög kriminalitet. Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Flyttar brottsligheten bara på sig? - Genom lämpliga sökord och välkända databaser valdes de studier ut som hade bra utvärderingsdesigner. Resultatet blev 14 studier varav 9 randomiserade experiment, 4 kvasiexperimentella studier och 1 metaanalys. Översikten visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt vid brottsminskning. Sammanfattningsvis är 6 studier signifikanta med liten effekt och 4 icke signifikanta när det kommer till total brottslighet. Problemorienterat arbete och samarbete med andra instanser ger bäst resultat. Att enbart arbeta platsbaserat påverkar inte all brottslighet, andra instanser/metoder behövs. Nyckelord: Hot spots, platsbaserat, geografi, polisiär, brottsförebyggande.
3 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 3 What does research say about the effects of hot spot policing? Abstract This research review is about the effectiveness of hot spot policing. Does hot spot policing have an effect on crime? Does only one type of crime decline? Does crime just move from one place to another? Through suitable keywords and well known databases, studies with good research designs were chosen. The result was 14 in all, 9 randomized controlled trials, 4 quasi-experiments and 1 meta-analysis. The review shows a divided picture when it comes to significance in crimeprevention. In summary: 6 studies are significantly small and 4 non-significant when it comes to the total of crime. To work problemoriented and to work with other authorities is most effective. Only place-based work does not affect all crime, other authorities/methods are needed. Keywords: Hot spots, place-based, geography, police, crime prevention. Criminology C Fall Supervisor: Henrik Andershed
4 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 4 Vad visar forskningen om effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid geografiskt små områden Polisen behövs inte lika mycket överallt, de behöver inte patrullera lika intensivt över hela staden (Lum, Hibdon, Cave, Koper & Merola, 2010; Sherman & Weisburd, 1995). Senare tids forskning visar att med hjälp av datorer kan man beräkna vart och när majoriteten av brotten kommer att ske (Lum et al., 2010; Sherman & Weisburd, 1995). En del kriminologiska teorier förklarar kriminalitet genom att kartlägga förövarens personliga bakgrund, syfte och motiv (Clarke & Cornish, 1985; Cornish & Clarke, 1986; Hirschi & Gottfredson, 2000; Moffit, 1993). En teori som Rutinaktivitets-teorin, (Cohen & Felson, 1979; ref. i Lilly, Cullen & Ball, 2007) skiljer sig ifrån de andra teorierna genom att den har sin tyngd och förklaring på att det är situationen och tillfället som ger individer möjlighet att begå brott. Rutinaktivitets-teorin kan liknas vid en geometrisk trekant, där alla tre hörn är lika viktiga för att ett brott ska ske. De tre hörnen är: avsaknad av kapabla väktare, tillgång till lätta offer samt motiverade förövare. Ett sätt att arbeta brottspreventivt kan alltså vara att plocka bort tillfället som gör tjuven och göra brottsobjektet mer svåråtkomligt. Ökad patrullering av polis eller till exempel en grannsamverkan skulle kunna vara ett sätt att avskräcka människor från att begå brott på platsen. Man talar dock om att det finns en risk att kriminaliteten bara flyttas till andra platser, det vill säga, så kallade omfördelningseffekter vid platsbaserat polisiärt arbete (Weisburd, Wyckoff, Ready, Eck, Hinkle &Gajewski, 2004). Denna forskningsöversikt syftar till att sammanställa effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid mindre geografiska områden. Det finns vissa specifika områden där kriminalitet har en tendens att samlas, såsom en gata, endast en del av en gata ett så kallat gatuavsnitt (Weisburd, Telap & Braga, 2010), eller en del av ett kvarter som ett par adresser (Braga, Papachristos & Hureau, 2011; Braga & Weisburd, 2010) ett ord som vanligtvis används för att beskriva dessa små platser är mikroplatser (Sherman & Weisburd, 1995). Brott tenderar att begås på några få ställen och
5 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 5 håller sig ofta kvar där med ett stadigt grepp, andra delar av samma grannskap eller samma stad har mindre eller till och med ingen brottslighet alls (Weisburd, Bushway, Lum & Yang, 2004; Weisburd, Lum & Yang, 1989). Det här är också relativt stabilt över tid. Där brott begås fortsätter det ofta att begås utan insats och där brott inte begås finns det en tendens till att det fortsätter vara lugnt (Weisburd, et al., 2004; Weisburd et al., 1989). I en studie i Minneapolis undersökte man varifrån folk ringde för att anmäla brott. Man kom fram till att ca 3 % av ytan i staden stod för ca 50 % av alla samtal/anmälningar till polisen. (Sherman, Gartin & Buerger, 1989 ref. i Taylor, Koper & Woods, 2010). Av alla dem som arresterades för knarklangning i Jersey City under 1995, arresterades 46 % av dem på 4,4 % av stadens väg-korsningar och gator (Weisburd & Green, 1995). I Beenleigh i Australien analyserades det också antal samtal till polisen och de kom fram till att enbart ett par få områden och ett fåtal personer, stod för det mesta av det som polisen var tvungen att ta itu med (Criminal Justice Commission, 1998). Då platsens betydelse för kriminalitet blivit vidare känt, har vetskapen om detta gjort att polisen satt in mer resurser vid dessa platser. Till exempel ökad patrullering och avvisning från platsen i ett förebyggande syfte, för att effektivisera polisens arbete. Det är lättare för polisen att synas oftare om de fokuserar på en mindre yta, samt att de faktiskt fokuserar på de platser där brott sker oftare; en användning av platsbaserade polisiära metoder (Sherman & Weisburd, 1995). Ett sätt att förtydliga storleken på den geografiskt lilla ytan är att man stående på en plats ska kunna se hela det område som är insats/kontrollområdet eller det så kallade hot spot-området (Koper, 1995; Sherman & Weisburd, 1995). När vi fokuserar på platsbaserat polisiärt arbete vid mindre geografiska ytor är crackdowns ett vanligt exempel på en metod som används. Det handlar om att synligt utfärda arresteringsorder, att öka patrulleringen så att det verkligen är omöjligt att gå miste om att något är på gång, att förhöra folk direkt på gatan och att inte ha tolerans för något störande beteende, (Sherman 1990) så kallad nolltolerans. Det finns även olika slags crackdowns. Om nedslaget
6 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 6 handlar om ett specifikt område geografiskt, betonar man närvaro och är det olika slags brottslighet till exempel knarkförsäljning, knarktillverkning eller rattfylla som är i fokus, betonar man sanktioneringar (Sherman, 2007). Ett problemorienterat sätt att arbeta används vid både större och mindre geografiska områden, både reaktivt vid redan begångna brott och proaktivt som brottsförebyggande (Weisburd et al., 2010). Vid arbete med en problemorienterad metod använder man ofta SARAmodellen. Sara står för; Scanning - identifiera problemet, vilka konsekvenser får problemet för området och polisen. Ta reda på hur frekvent och hur länge problemet pågått. Analys - analysera vad det är som föregår problemet, efterforska vad man vet om problemet sedan tidigare i allmänhet och ta reda på vad som gjorts i området tidigare och varför det inte fungerar. Respons - efterforska vad som fungerar vid detta problem och engagera rätt personer, sedan sätta in korrekta metoder för just detta område och sist Assessment: Att utvärdera arbetet och förändra insatsen om det behövs (Center for problem-oriented policing). Det finns olika sätt att arbeta inom det problemorienterade området, till exempel att polisen arbetar tillsammans med så kallade tredje parter som hyresvärdar, lokala affärsmän och boende (Skogan & Frydl, 2004, ref. i Braga, 2006). Samt att minska på röran i området, städa området, tvätta bort graffiti, intensifiera narkotikaövervakningen och att ha ett strikt ordnings-upprätthållande (Taylor et al., 2010). En variant som polisen använder vid platsbaserat polisiärt arbete är fokuserad patrullering (Taylor et al., 2010). Ett vanligt tillvägagångssätt i fokuserade patrulleringar är att använda poliskontroller i trafiken (McGarrell, Chermak & Weiss, 2002). Den fokuserade patrulleringen handlar om att poliserna som tilldelats ett eller ett par områden inte behöver ta samtal från 911 (112), utan kan fortsätta att stanna kvar i de områden de tilldelats för fortsatt patrullering (Taylor et al., 2010). Hot spots behöver olika varianter av polisiära lösningar, på grund av att de utvecklats från olika orsaker (Eck, Chainey, Cameron, Leitner & Wilson, 2005).
7 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 7 När man arbetar platsbaserat är det inte så då att kriminaliteten bara flyttas runt hörnet, där poliserna inte befinner sig för tillfället (Weisburd et al., 2004)? När man talar om omfördelningseffekten, det vill säga att brottsligheten flyttar på sig, eller ändrar form, så finns det flera olika sätt för brottsligheten att omfördela sig på. Den kriminella personen kan ändra på sitt tillvägagångssätt, metoden, för utförandet av brottsligheten genom att t.ex. en prostituerad börjar bestämma tid med sina torskar istället för att vänta på dem vid en speciell gata (vår översättning, Weisburd et al., 2004; s 13). En annan form av omfördelningseffekt kan också vara att man flyttar på sig och börjar begå brott på en annan plats. Till dessa olika omfördelningseffekter hör också förändring av tidpunkten för när brottet begås, målet med brottsligheten och även själva förövaren för brottet kan förändras, vid till exempel arrestering av en knarklangare så finns det ofta någon annan redo att ta dennes plats. Typ av kriminalitet kan också förändras - man ändrar sin kriminalitet från exempelvis prostituerad till knarklangare. Att förändra metoden är den vanligaste utkomsten vid omfördelning, medan att ändra typ av kriminalitet är den mest ovanliga utkomsten (Clarke & Weisburd, 2001; Weisburd et al., 2004). Spridningseffekter innebär att brott minskar även i närliggande områden. Det betyder att effekten av insatsen sprider sig bortom insatsområdet till ett, två eller flera kvarter bort trots att ingen insats är tillsatt där (Clarke & Weisburd, 2001). Vad som är intressant här är att ta reda på vad den samlade forskningen säger, vad säger utvärderingarna om omfördelning och de positiva spridningseffekterna? Är det platsbaserade brottspreventiva arbetet lönlöst? Ändrar kriminaliteten bara form och fortsätter i samma styrka som innan insatsen? Är effekten den att brottsligheten bara flyttar på sig, eller sprids effekten av polisarbetet till närliggande områden? Då platsbaserat polisiärt arbete används allt oftare, är vikten av utvärdering ovärderlig. Polisen torde vara intresserad av hur de kan använda sina resurser mer effektivt och allmänheten vill veta ifall deras skattepengar används till något som fungerar. Denna översikt bidrar med att utvärdera, vad forskning som håller en hög standard, säger om effektiviteten av det
8 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 8 platsbaserade polisiära arbetet vid små geografiska områden. Syftet med denna forskningsöversikt är då; att genom nyckelord från tidigare forskning och med hjälp av relevanta databaser, ta reda på vad forskningen visar om effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid mindre geografiska områden. Frågeställningar Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt? Minskar bara en viss typ av kriminalitet? Efter och under en insats, är det så att kriminaliteten bara flyttar till närliggande områden (så kallade omfördelningseffekter)? Finns det positiva spridningseffekter av insatserna? Metod Litteratursökning Proceduren började med att lämpliga sökord valdes ut genom att fokusera på nyckelord som använts vid tidigare forskning. På grund av de många olika frågeställningarna vi sökte svar på, krävdes en spridning på de studier som skulle integreras och därför användes söktermer samt synonymer av dessa som kunde generera många abstrakt. Trots kriterierna (som följer nedan) vid genomgång av abstrakt valde vi att ha med fulltexter, som var lite diffusa i sin sammanfattning, för att försäkra oss om att vi inte gick miste om ett randomiserat experiment eller annat av intresse. Läsningen av abstrakt och fulltexter gav oss nya sökmotorer och sökvägar. Tidigare forskning som till exempel en forskningsöversikt över platsbaserat polisiärt arbete av Anthony A. Braga (Braga, 2011) hjälpte oss att finna fler databaser, såsom Springerlink där vi gick igenom Journal of experimental criminology (abstracts) artikelhistoria och fann ytterligare artiklar relevanta för vår översikt. I sökandet efter Houston Targeted Beat Program (Caeti, 1999), en av de 9 experimentella studier som A. Braga använde i sin översikt, hittade vi websidan Evidence-Based Policing Matrix. Denna har vi refererat till då ytterligare abstrakt hittades. Vi läste de abstrakt som sökningarna gav för att finna fulltexter av eventuellt intresse för vår forskningsöversikt. För att stärka reliabiliteten i urvalet färgkodade vi abstrakten
9 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 9 och fulltexterna oberoende av varandra till icke-intressant, eventuellt intressant och definitivt intressant. Detta gjorde vi för att vi skulle få två olika perspektiv på abstrakten och därav inte missa något som var viktigt på grund av våra eventuella förutfattade meningar. Därefter utvaldes fulltexter som skulle läsas. Sökord. De ord och ordkombinationer som gav bäst utdelning var: Hot Spots, Hot Spot policing, crackdown, effects of problem oriented policing, effects of directed patrol Effect*, Polic* Crim*, Urban Policing, Hot Spots+Policing, Crime + places. Databaser. De databaser som användes var: National Criminal Justice References Service (NCJRS), International Bibliography of the Social Sciences (IBSS), Sage journals online, Wiley online library, National archive of criminal justice data (NIJ), Springerlink, Heinonline, Jstore, Erik, LibHub, Psycinfo, Problem-Oriented Guides for Police (COPS) U.S. Department of Justice. Office of Community Oriented Policing Services samt Evidence-Based Policing Matrix. Här nedan följer exakt antal abstrakt och fulltexter som lästs, samt varifrån de kom och hur många som till slut blev inkluderade i översikten. Som ses i tabell 1 så involverar vår forskningsöversikt 14 utvärderingar. Tabell 1 Exakt antal abstrakt och fulltexter samt var de kommer ifrån Databas Sökalternativ Antal abstrakt Lästa fulltexter Inkluderade fulltexter NCJRS General searches All (- i hela texten+ i fraser) Sage journals online All (- i hela texten) IBSS Jstore
10 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 10 Springerlink Journal of experimental criminology (abstracts) online first LibHub Evidence-Based Policing Matrix Redan fastställd excelfil Psycinfo Sammanlagt antal Studier som exkluderats På grund av den mängd studier som finns kommer områden som skolrelaterade brott, trafikrelaterade brott och partnervåld inte att benämnas. Liknande översikter behövs göras för dessa områden, då mycket forskning finns. Ännu ett val är att vi fokuserat på publicerade vetenskapliga artiklar och inte på opublicerade artiklar eller forskning i bokformat. Insatsens implementering påverkade också valet att inkludera studien; mer om det följer. Vi har även valt att inte inkludera studier som tar upp brott som begås inomhus i parkeringsgarage eller i shoppingcentrum. Att fokusera på enskilda hus kallas för risky facilities (Clarke & Eck, 2007) och är något vi valt att inte fokusera på. De olika sökningarna från databasen Psycinfo gav inte några bra resultat för det vi var ute efter i våra frågeställningar, artiklarna där fokuserade mer på rädsla och ämnen tillhörande psykologi än på utvärdering av polisiära metoder. Ingen annan översikt om platsbaserad polisarbete vi läst, har använt sig av den sökmotorn. Därav vårt val att inte inkludera resultaten från den sökmotorn i vår översikt. Kriterier för inkluderande Experiment och kvasiexperiment. Vi utgick från ett antal kriterier för antingen ett experiment eller ett kvasiexperiment med randomiserad eller annan kontrollgrupp, samt jämförelse för att kunna utmäta en effekt. De flesta abstrakt som valdes nämnde metoden redan i
11 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 11 artikelnamnet eller i sammanfattningen. Vissa var mer diffusa och för att inte välja bort någon artikel som eventuellt hade en ordentlig metod, valde vi att ha med dem som fulltext och studerade deras metoddel mer ingående för att få insikt i om artikeln höll måttet. De 14 utvalda artiklarna har beskrivit validiteten och reliabiliteten av metoden använd i de olika undersökningarna. Artiklarna har besvarat frågor som; var det verkligen insatsen eller något annat som hände samtidigt, som påverkade insatsen? Kan man generalisera resultaten till en annan målpopulation? Har det replikerats? Artiklarna som blivit utvalda har en kvantitativ grund. Platsbaserat. De studier vi har valt är fokuserade vid specifika platser, som inte är större än ett halvt kvarter. För att förtydliga storleken på den geografiskt lilla ytan är ett kriterium (som används när man avgränsar sig geografiskt) att man stående på en plats ska kunna se hela det område som är insats/kontrollområdet eller det så kallade hot spot- området (Koper, 1995; Sherman & Weisburd, 1995). Problemorienterad polismetod. De problemorienterade polisiära studier (Braga, Weisburd, Waring, Mazerolle, Spelman & Gajewski, 1999) vi valt, följer SARA-modellen; Scanning, Analysis, Response och Assessment och är fokuserade på platser och inte på personer. Studierna är inte baserade på ett helt grannskap utan bara på en liten plats som några hus eller en del av ett kvarter, ett eller flera så kallade hot spots. Andra kriterier för studierna är att det preventiva arbetet har utförts av polisen och inte enbart av en samverkan mellan grannar i ett kvarter, mentorsarbetare till exempel i skolor, eller enbart utav platsbaserat brottsförebyggande arbete såsom cctv -kameraövervakning (Welsh & Farrington, 2006) belysning eller genom en nolltolerans mot kriminalitet. Nolltolerans i detta fall innebär att man så fort som möjligt återställer brottsplatsen. Ett brott kan annars leda till fler brott enligt: fixing broken windows (Kelling & Cole, 1996; ref. i Hinkle & Weisburd, 2008). Vi har däremot valt att ha
12 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 12 med studier som tar upp dessa andra preventiva metoder, om det är i samarbete med polisen. Då olika crackdown studier finns, har vi använt kriteriet om ett halvt kvarter som utgångspunkt. Kort information om studierna De studier vi har valt har bland annat använt samtal till polisen om brott, som mätningspunkt för insatsens effekt. Användning av detta mått underlättar jämförelse med omkringliggande områden och även över tid. Ett problem med detta mätningssätt kan vara att det blir väldigt påverkat under själva insatstiden. Människor kan bli mer positiva till polisen och ringer oftare, då det känns som om polisen är medvetna och motiverade till att förändra. De rapporterar även mer till poliserna på plats, istället för att ringa, då rapporteras informationen inte vidare i samma mängd. Man anser ändå att samtal till polisen är det som ger mest information om faktisk brottslighet i staden, samt det som påverkas minst av polisens omdöme (Braga et., al 1999; Weisburd & Green, 1995). Det här är det mått forskarna har valt att använda och det är det mått vi kommer att rapportera här nedan. Utvärderingarna rapporterar ibland även observationer av brott, arresteringar och så vidare men dessa kommer vi inte att rapportera, utan vi fokuserar på det utvärderingsmått som utvärderingarna har gemensamt då det underlättar för förståelsen. En del studier har valt att inte rapportera samtal till polisen under själva insatsen för att motverka felrapportering på grund av påverkan av närvarande poliser, de rapporterar istället enbart innan och efter insatsen. Det kommer att tydliggöras i tabellerna här nedan vilka som gjort så och även vilka som valt att ha med samtal till polisen under insatsens gång. Då utvärderingarna inte har ett samstämmigt rapporteringssätt med samma effektmått har vi valt att fokusera på signifikansen av insatsen. Har insatsen gett en signifikant effekt? Man har använt sig av olika signifikansnivåer i de olika studierna, vi har hållit oss till p < signifikans betyder att det är 5 % chans att resultatet har kommit till av en slump. Det är den vanliga signifikansnivån som forskare brukar hålla.
13 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 13 Resultat Studierna visar på en delad bild vad gäller effekter av ett platsbaserat polisiärt arbete. I en del studier och i vissa delar av andra studier har man inte uppnått signifikans. Undersökningen om bara en viss typ av kriminalitet minskar visar även där, på en delad bild av den signifikanta effekten. Likaså gäller för omfördelning och de positiva spridningseffekterna. Där omfördelar sig kriminaliteten och sprider sig de positiva effekterna av insatserna lika ofta som de inte gör det. Nu följer en tabell med de inkluderade studierna, sedan besvaras varje frågeställning var för sig efter tabellen. Information om de specifika studierna finns i tabellen och sedan kommer de individuella studierna att nämnas med namnet på studien i svaren på frågeställningarna som följer.
14 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 14 Tabell 2 Vad säger forskningen om våra frågeställningar? Syfte & insats Metod Typ av brott/insats Signifikant Policing Drug Hotspots (Weisburd & Green, 1995) En problemorienterad metod med SARA-modellen användes med målet att motverka knarklangning på gatunivå. 56 områden valdes på grund av antalet samtal till polisen. Insatsen pågick i 18 månader. Man samarbetade med de boende, och affärsägare, utfärdade razzior och arresteringar i ett förebyggande syfte. Man mätte 7 månader före och efter insats. Randomiserat experiment Allmänt ordningsstörande Ja** Våldsbrott Nej Egendomsbrott Nej Narkotikabrott - (icke rapporterat) Police Raids on Crackhouses (Sherman & Rogan, 1995) Genomförande av poliscrackdowns för att motverka knarklangning i bostadsområden. Polisens crackdowns utfärdades på 1 dag vid de olika husen med någon veckas förberedning, det skulle vara synligt för grannskapet. De fick tillstånd att utföra crackdowns genom att en infiltrerad polis genomförde två narkotikaköp, med någon veckas mellanrum. Mätning 30 dagar före insats och 30 dagar efter insats. Randomiserat experiment Alla brottskategorier Nej Våldsbrott Nej Egendomsbrott Nej Förargelse- Nej
15 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 15 väckande beteende, allmänt ordningsstörande beteende Minneapolis Preventive Patrol Program (Sherman & Weisburd, 1995) En dubblering av antalet uniformerade patrullerande poliser i de 55 experimentområdet under 1 år, med målet att minska antalet samtal till polisen. Enbart tiden spenderad i området mättes, inte vad de gjorde när de var där. Mäter från basår till insatsår. Randomiserat experiment Alla brottstyper. 31 juli Ja* Soft Crime: (Oordning, prostitution, berusade personer, misstänkt beteende, vandalism) 31 juli Ja* Hard Crime: (Rån, våldtäkt, inbrott, vapenbrott, mord, våld, stulna bilar) 31 juli Nej Kansas City Gun Experiment (Rogan & Shaw, 1995). Fokuserad patrullering, med trafikstopp och säkerhets visiteringar, med målet att hitta vapen och på så sätt minska vapenbrott. Tesen var att man kan öka beslagstagningen av vapen och därigenom signifikant minska vapenbrott genom att använda fokuserad patrullering vid mindre geografiska områden med hög kriminalitet. Insatsen pågick i 29 veckor. Man mätte vapenbrott före Kvasiexperiment med matchat kontrollområde Vapenbrott Ja**
16 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 16 och under fas 1 av insatsen Licence Plate Reader Police Patrol (Lum, et al., 2010). LPR- Licence plate reader användning, med målet att avskräcka bilstölder. LPR - en liten kamera monterad på polisbilen, som avläser nummerplåtar. Det kopplas ihop med en databas så man kan se om bilen är stulen eller om det finns några arresteringsorder för ägaren. Man fokuserade patrulleringen med sweap and sit - köra igenom de olika närliggande mikroplatserna och sedan parkera på ett hett ställe i en av dem i 30 minuter, för att senare parkera vid en annan mikroplats i ytterligare 30 minuter. Insatsen varade i 30 dagar. Man mäter före, under och efter insats. Randomiserat experiment Alla brottskategorier Nej Problem oriented policing in violent crime places (Braga, et al., 1999). Med målet att minska på våldsbrottslighet användes en problemorienterad metod med SARA-modell. Man fokuserade på den sociala och fysiska oordningen på plats i 16 månader. De insatser som skedde var bland annat att polisen inspekterade röriga krogar, rensade bort skräp, krävde att affärsägare skulle städa upp framför sina butiker, hjälpte hemlösa att hitta boende, satte upp staket och ökade belysningen. Även koncentrerade ordnings upprätthållande insatser användes samt ett nitiskt upprätthållande av lagen om att inte förtära alkohol i allmänhet på gator. Mätning före insats - efter insats. Randomiserat experiment Alla brottskategorier Ja*** Rån Nej Misshandel Ja* Egendomsbrott Ja** Narkotikabrott Ja** Mindre brott (förseelse) allmänt ordningsstörande Nej
17 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 17 beteende Different police strategies at hot spots of violent crimes (Taylor, et al., 2010). En studie med målet att mäta skillnaderna mellan effekterna av problemorienterad polis metod med SARA- modell och fokuserad patrullering, på våldsbrottslighet i små geografiska områden. 83 högkriminella områden delades upp mellan de två olika insatserna och ett kontrollområde. Poliserna i områdena med en problemorienterad SARA -modell, arbetade i småteam tillsammans med en analytiker för att nå fram till roten av problemet i det område de var tilldelade. Området med det fokuserade patrullerandet ökade den uniformerade, synliga närvaron av poliser. Man mätte ett år före insats, 90 dagar under och 90 dagar efter insats. Randomiserat experiment Problemorienterad metod med SARA- modell Nej Fokuserad patrullering Nej Policing Crime and Disorder Hot Spots (Braga & Bond 2008). Problemorienterat polisarbete med SARA- modell och fokuserad patrullering användes med målet att minska anmälda brott som misshandel, inbrott, rån och stölder i Lowell, Boston. Insatsen pågick i 12 månader. Mätningar utfördes 6 månader före insats och 6 månader efter insats. Randomiserat experiment Alla brottskategorier Ja** Våldsbrott Ja*** Rån Ja* Inbrott Ja*** Stöld Nej Mindre brott (förseelse) allmänt ordningsstörande beteende Nej
18 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 18 The Philadelphia Foot Patrol Experiment (Ratcliffe, et al., 2011). Ökad uniformerad fotpatrullering i områden med hög kriminalitet. Målet var att undersöka effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid våldsbrott. Mäter rapporterade brott före och under insats. Randomiserat experiment Våldsbrott Ja* Problem Oriented Policing and Drug-Market Locations (Hope, 1994). Användning av en problemorienterad metod med SARA- modell, med målet att minska antalet samtal till polisen vid 3 narkotikaområden. De använde sig av situationell prevention samt nolltolerans, razzior, arrestering av individer som begått mindre brott för att få bort dem från gatan. Man mätte effekten av insatsen genom att jämföra med andra adresser före, under och efter insatsen Kvasiexperiment med icke ekvivalenta kontrollgrupper. Narkotika Område 1 - Narkotika Område 2 - Narkotika Område 3 - Beenleigh Calls for Service Project (Criminal justice commission, 1990). Med fokus på ca 20 mindre områden med hög kriminalitet, satte man in en insats av problemorienterat slag med SARA- modell i ca 6 månader. Syftet var att minska antalet anmälda brott till polisen på vissa utsatta områden. Mer specifikt så utförde man traditionella polismetoder som övervakningen samt situationella metoder som det fysiska utseendet vid vissa områden. Samt samarbetade med andra instanser för att få ordning på problemen. Man mätte före och efter insats. Kvasiexperiment med ickeekvivalenta kontrollområden Alla brottskategorier Nej Not: * p <.05; ** p <.01; *** p<.0
19 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 19 Har platsbaserat polisiärt arbete en brottsminskande effekt Se Tabell 2. Policing Drug Hot spots (1995) studien i Jersey City med en problemorienterad metod med SARA-modellen som användes med målet att motverka knarklangning på gatunivå, hade en signifikant påverkan på samtal till polisen i insatsområdet gällande brott som är allmänt ordningsstörande, prostitution, förargelseväckande beteende, ofredande, sexuellt ofredande och så vidare. Men inte en signifikant skillnad för de andra grövre brotten som man mätte. Studien påverkade alltså generell ordning men man fick ingen signifikant skillnad när det gällde till exempel narkotika brott. I Police Raid on Crackhouses (1995) studien, där man genomförde poliscrackdowns för att motverka knarklangning i bostadsområden; fann man inga signifikanta effekter av crackdowns. Riktningen på brottsreduceringen (som inte var signifikant) visade på en liten avskräckelse Med en reduktion av bara 8 % - som man får när man subtraherar den procentuella nedgången av kontrollområdet med den procentuella nedgången i insatsområdet (Sherman & Rogan, 1995, vår översättning s. 770). De små icke signifikanta effekter man fann började minska igen dag 3 efter insatsen och försvann helt efter 12 dagar. Crackhouse crackdowns har ingen signifikant effekt och den icke signifikanta riktning på brottsreducering man finner, försvinner fort (Sherman & Rogan, 1995). I Minneapolis Preventive Patrol Program (Sherman & Weisburd, 1995) studien där man dubblerade antalet uniformerade patrullerande poliser, med målet att minska antalet samtal till polisen, visar skillnaderna mellan kontroll och insatsområde på måttligt men klart generellt avskräckande effekter, när man ökar polisnärvaron i små mikro områden Man ser en plats-specifik mikro avskräckelse (Sherman & Weisburd, 1995, vår översättning, s. 646). I Kansas City Gun Experiment (Rogan & Shaw, 1995) studien där de använde fokuserad patrullering med trafikstopp och säkerhets visiteringar, med målet att hitta vapen och på så sätt minska vapenbrott, var vapenbeslagen måttliga i antal. Minskningen i vapenbrott var signifikant minus 49% och de 4% vapenbrott som ökade i kontrollområdet var icke signifikanta. Licence Plate Reader Police Patrol (Lum et al., 2010) studien som hade LPR
20 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 20 användning, med målet att avskräcka bilstölder i områden med mycket bilstölder, visar att användning av LPR inte ger någon signifikant skillnad mellan kontroll och experimentgrupp före eller efter insats. Ingen positiv eller negativ riktning visas heller. Brott under insatsens gång kunde jämföras med året där innan, samt efter insatsen kunde man mäta en säsongseffekt. Interaktionseffekten påverkar inte resultatet, det indikerar att ingen skillnad fanns mellan de olika distrikten som man undersökte. LPR genererar ingen generell eller brottsspecifik avskräckande effekt enligt denna studie. Insatsens intensitet över de olika mikro områdena var dock liten. Problem-oriented policing in violent crime places (Braga et,. al 1999) studien använde en problemorienterad metod med SARA-modell med målet att minska på våldsbrottslighet; den visar att de totala samtalen till polisen, om brott av olika slag, tydligt minskade signifikant i insatsområdena i jämförelse med kontrollområdena. Att använda fokuserade polismetoder såsom att förändra platser, rutinaktiviteter och situationer som främjar våld kan vara effektivt i att minska våldsbeteenden (Braga et,. al 1999, vår översättning, s.571). Different police strategies at hot spots of violent crimes studien (Taylor et al., 2010) med målet att mäta skillnaderna mellan effekterna av problemorienterad polis metod med SARAmodell och fokuserad patrullering, på våldsbrottslighet i små geografiska områden, visade i resultaten icke signifikans. Trots icke signifikans visar riktningen på en förbättring, en brottsreducering speciellt i de problemorienterade områdena. Policing Crime and Disorder Hot Spots (Braga & Bond, 2008) studien med ett problemorienterat polisarbete med SARA- modell och fokuserad patrullering som användes med målet att minska anmälda brott som misshandel, inbrott, rån och stölder; visar att de totala samtalen till polisen om brott minskade signifikant med 19,8 % om man jämför insatsområden med kontrollområden. Under själva insatsen har polisen bland annat, satsat extra mycket på att uppmana invånarna om att anmäla alla brott. Detta kan ha påverkat resultatet under eftermätningen. I The Philadelphia Foot Patrol Experiment (Ratcliffe, Taniguchi, Groff & Wood, 2011) där ökad uniformerad fotpatrullering
21 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 21 användes i områden med hög kriminalitet, var målet att undersöka effekterna av platsbaserat polisiärt arbete vid våldsbrott. Där visade resultatet en betydande signifikant minskning, minus 23 % av total kriminalitet efter 12 veckor. Ju mer brottslighet området hade innan, desto mer minskade det under insatsen enligt percentiluträkningen av brottsnivån före och efter. I Problem Oriented Policing and Drug-Market Locations (Hope, 1994) studien med användning av en problemorienterad metod med SARA- modell som hade målet att minska antalet samtal till polisen vid 3 narkotikaområden, visade alla tre studier på en förbättring (en minskning) i området i antal samtal till polisen mätt. Ingen signifikansnivå tas upp så det är en riktning, inte något som är definitivt. Minskningen vid områden som var knark hot spots var större än vid andra hot spot områden. I Beenleigh Calls for Service Project (Criminal justice commission, 1990) som hade fokus på ca 20 mindre områden med hög kriminalitet, satte man in en insats av problemorienterat slag med SARA- modell. Där kunde inga signifikanta resultat mätas men riktningen visade att man under de 6 månaderna som insatsen varade, lyckades att minska på antal samtal till polisen, men snabbt efter insatsen så återgick antalet tillbaka till nästan samma nivå som innan. Minskar bara en viss typ av kriminalitet Se Tabell 2. I Policing Drug Hot Spots (1995) studien i Jersey City med en problemorienterad metod med SARA-modellen som användes med målet att motverka knarklangning på gatunivå, var enbart samtal till polisen om allmänt ordningsstörande brott som prostitution, förargelseväckande beteende, ofredande och sexuellt ofredande signifikant. Insatsen påverkade inte samtalen till polisen gällandes våld eller egendomsbrott. Dessa hade icke signifikanta förbättringar i kontrollområdena i jämförelse med insatsområdena. Resultatet vid narkotikabrottens signifikansnivå var opålitligt och därför rapporteras det inte. Police Raids on Crackhouses (1995) där man genomförde poliscrackdowns för att motverka knarklangning i bostadsområden, fick inga signifikanta resultat, insatsen visade bara på en liten positiv riktning
22 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 22 vid förargelseväckande beteende och allmänt ordningsstörande. Det stod för ca 50 % av alla samtal till polisen, men hade bara en 5 % minskning i samtal till polisen i jämförelse med kontrollområdena. Våldsbrotten visade en minskning på 14 %, det är intressant, för det är våldsbrotten som vanligtvis anses vara svårast att kontrollera som fått mest minskning. 13 % minskning stod egendomsbrottsligheten för (Sherman & Rogan, 1995). Minneapolis Preventive Patrol Program (Sherman & Weisburd, 1995), där man dubblerade antalet uniformerade patrullerande poliser, med målet att minska antalet samtal till polisen, visar att om man ökar patrulleringen i små områden påverkas soft crimes, såsom oordning, prostitution, personer på fyllan, misstänkt beteende, vandalism signifikant, medan hard crime - rån, våldtäkt, inbrott, vapenbrott, mord, våld, stulna bilar inte får en signifikant effekt. I Problem-oriented policing in violent crime places (Braga et,. al 1999) studien användes en problemorienterad metod med SARA-modell med målet att minska på våldsbrottslighet. I den visade alla olika typer av brottslighet minskningar i intensitet, dock var inte alla signifikanta på en p<.05 nivå (.05 signifikans betyder att det är 5 % chans att resultatet har kommit till av en slump). Slagsmål på gator minskade signifikant i jämförelse med kontrollområdena, det gjorde även egendomsbrott och narkotikabrott. Rån och allmänt ordningsstörande hade däremot ingen signifikant effekt i jämförelse med kontrollområdena. En orsak som ges till detta är att man i samhället kände att polisen tog sådana brott på allvar och därför ringde mer om det än man tidigare gjort och därav ökade samtalen till polisen. Det påverkade resultatet då samtalen ökade istället för att minska, så ingen effekt kunde uppmätas. Policing Crime and Disorder Hot Spots (Braga & Bond, 2008) studien med ett problemorienterat polisarbete med SARA- modell och fokuserad patrullering användes med målet att minska anmälda brott som misshandel, inbrott, rån och stölder, säger att inte bara den totala samtalsnivån till polisen minskade i jämförelse med kontrollgruppen, utan att alla typer av brott minskade i olika grader. Rån och slagsmål på gator
23 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 23 minskade signifikant med ca 41 % respektive 34 %. Inbrott minskade med ca 35 %. Stöld och allmänt ordningsstörande minskade också men inte signifikant. Omfördelningseffekter, positiva spridningseffekter av insatserna? Omfördelningseffekter - om kriminaliteten flyttar på sig och positiva spridningseffekter till närliggande områden, är väldigt komplexa faktorer att mäta. Det finns till exempel många olika sätt som brott kan omfördela sig på. Den kriminelle kan ändra på sitt tillvägagångssätt, metoden för utförandet av brottsligheten. En form av omfördelningseffekter kan också vara att man flyttar på sig och börjar begå brott på en annan plats. Till dessa effekter/former hör också förändring av tidpunkten för när brottet begås, målet med brottsligheten och själva förövaren för brottet kan förändras, vid till exempel arrestering av en knarklangare finns det ofta någon annan redo att ta dennes plats. Typ av kriminalitet - man ändrar sin kriminalitet från exempelvis prostitution till knarklangare. Metodomfördelningen är den vanligaste, medan att ändra typ av kriminalitet är den mest ovanliga utkomsten (Clarke & Weisburd, 2001; Weisburd et al., 2004). När det kommer till omfördelning redovisar dessa artiklar information om platsomfördelning. Med detta i åtanke ska följande rapportering läsas med försiktighet. De tre följande studierna har ni kommit i kontakt med tidigare, de näst-följande tre är nya och kräver därför lite introduktion. Policing Drug Hot Spots (1995) studien i Jersey City med en problemorienterad metod med SARA-modellen, med målet att motverka knarklangning på gatunivå hade i undersökningen med två kvarter runt varje kontroll och insatsområde. Man sammanställde statistiken över samtal till polisen i dessa områden. Man fann ingen större omfördelning till de kringliggande områdena runt insatsområdena. För att mäta omfördelning letade man efter nya heta områden där knark såldes. Man hittade ett antal nya i områdena runt omkring insatsområdet, men dubbelt så många runt kontrollområdena, 19 nya platser i jämförelse med 39 nya i kontrollområdena med omnejd.
24 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 24 De fann positiva spridningseffekter till områdena runt insatsområdena i narkotikabrott om man jämför med områdena runt kontrollområdena. Minskningen av samtal här är intressant, då det är osannolikt att områdena runt insatsen fick positiva effekter då insatsområdena själva inte visade på samma signifikanta positiva effekter. Våldsbrott, egendomsbrott och ordning visade varken på omfördelning eller på positiv spridningseffekt. Problem oriented policing in violent crime places (Braga et,. al 1999) använde en problemorienterad metod med SARA-modell med målet att minska på våldsbrottslighet. Den hade också i undersökningen med två kvarter runt varje kontroll och insatsområde. Man sammanställde även här bland annat statistiken över samtal till polisen i dessa områden. Resultaten visade att de flesta brottstyper varken omfördelade sig eller hade några positiva spridningseffekter. Rån, gatuvåld, egendom och narkotikabrott omfördelade sig inte platsmässigt och hade heller ingen positiv spridningseffekt i jämförelse med kontrollgruppernas närliggande områden. Ordning (p <.033) och de totala samtalen till polisen (p <.0008) hade en liten positiv spridningseffekt i insatsområdenas omnejd i jämförelse med kontrollgruppernas. I Kansas City Gun Experiment (Rogan & Shaw, 1995) studien där de använde fokuserad patrullering, med trafikstopp och säkerhetsvisiteringar med målet att hitta vapen och på så sätt minska vapenbrott, kunde inga mätbara omfördelningseffekter eller spridningseffekter upptäckas. Det fanns indikationer på att kriminalitet omfördelat sig samt att man märkte av positiv spridning av insatsen till närliggande områden i alla de olika områdena runtikring kontroll och insatsområdena, men inga av dessa resultat blev signifikanta. Bowers et al., (2011) - Resultaten från metaanalysen av geografiskt koncentrerade polisiära insatser var förknippade med betydande minskningar av brott och allmänt ordningsstörande beteende. Utvärderingen bedömde även om omfördelning av brott har skett eller inte. Huvudsaken med utvärderingen var att sammanfatta två effektstorlekar, genom olika metoder och för att kunna beräkna statistisk signifikans. Den ena var själva tillslaget och den
25 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 25 andra om brotten flyttar till andra ställen istället. 44 studier granskades totalt och varierade efter storleken på det fysiska området. 24 studier täckte stora områden, 9 medium stora områden och 11 för små områden. Runt varje behandlingsområde, fanns ett kontrollområde och ett upptagningsområde. De flesta av studierna undersöker platsen före och efter en insats av ett brottsförebyggande arbete. Insatser som genomfördes var problemorienterat polisarbete, vanliga tillslag av polisen, polispatruller, samhällsorienterat polisarbete och platsbaserat polisarbete. 55 % av studierna visade ingen omfördelning, 39 % visade att kriminaliteten flyttats. Resterande 6 % har uttryckligen inte kommenterats av författaren. Det kan tyda på att det finns felrapporteringar i utvärderingen, för att studien visar att författaren har varit mer inriktad på omfördelningseffekter än om polisens insatser har gjort nytta. (Bowers et al., 2011) Weisburd et al., (2004) - Det platsbaserade polisiära arbetet på de mindre områdena i Jersey City & New Jersey, visar på att en omfördelning av brotten till närliggande områden inte är vanligt förekommande. I ett område var problematiken med droger och våldsbrott stor, i det andra området var det prostitution som metoderna inriktades mot. För att kunna avgöra om brotten bara flyttar runt hörnet, var till exempel: sociala och fysiska observationer, intervjuer med anhållna & etnografiska observationer de vanligaste metoderna. Områdena har delats upp i tre delar: ett exakt målområde, ett område utanför detta insatsområde och ytterligare ett område utanför det. För att se om brotten flyttar till närliggande platser, dessa två ytterområden kallas även upptagningsområden. Dessa upptagningsområden, utanför själva målplatsen, hade potentiella möjligheter för fortsatt kriminalitet då de liknade insatsområdet. Den sociala observationen gav resultatet att prostitution och narkotika visar på en signifikant negativ nedgång. De fysiska observationerna gav blandade resultat, när det gäller omfördelning av brott. Prostitution hade troligen minskat i insatsområdet, det framgår genom att kondomer och kondomförpackningar inte hittats i lika stor mängd som tidigare. Det fanns dock en större mängd bevis i det första upptagningsområdet för att prostitutionen istället skulle ha flyttats dit, bevis
26 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 26 kunde till exempel vara: nålar och kanyler som var kastade på gatan (Weisburd et al., 2004). I en annan studie så genomförde Philadelphiapolisen operation safe streets, den 1 maj 2002 (Lawton et al,. 2005). 214 poliser stationerades ut på platser där det fanns mycket narkotika. Resultat visade att ett år senare hade kvarteret förbättras. Geografiska lokaliserade analyser visar att brottsligheten hade minskat och det verkade inte heller ha flyttats till andra platser. I alla fall inte till de platser som direkt angränsade till målet. Författarna till studien visar detta i form av tabeller där yttre och inre zoner pekats ut. Operation safe streets har haft en signifikant negativ inverkan på våldsbrott och det flyttar inte på sig, har ingen plats-omfördelningseffekt. Diskussion Översikten av platsbaserat polisiärt arbete vid geografiskt små områden visar på en delad bild när det kommer till signifikant effekt. Det fungerar alltså ibland och ibland inte. När det fungerar har det oftast en liten effekt. Vid effekten av total brottslighet är sex studier signifikanta och fyra icke signifikanta, medan Problem-oriented Policing and Drug-Market Locations studien (Hope, 1994) inte visar på varken signifikans eller icke signifikans. Inga p-värden uppges i studien överhuvudtaget. Hur starka de olika effekterna är, varierar. De flesta visar på en liten effekt totalt sätt, när man räknar med all slags brottslighet, till exempel en minskning i brott på minus 19,8 % (Braga & Bond, 2008) och minus 23 % (Ratcliffe et al., 2011). Andra visar på en medelstor minskning, som Kansas City Gun Experiment (Rogan & Shaw, 1995) minus 49 %. De flesta studier som är icke signifikanta visar på en positiv riktning, det vill säga att brottsligheten minskar även där, men skillnaden är så blygsam att det inte uppnår signifikans. De studier som använder sig av problemorienterat polisarbete med SARA-modellen visar signifikanta resultat på till exempel våld efter en insats, men ingen signifikans på allmänt ordningsstörande. Problem-oriented policing in violent crime (Braga et., al 1999) och Policing crime and disorder hot spots (Braga & Bond 2008) som använt SARA-modellen visar en medelstor effekt, en minskning på mellan %, vid grövre brottslighet såsom våld, egendomsbrott och
27 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 27 narkotikabrott, vilket är intressant då den grövre brottsligheten i många fall verkar svårare att kontrollera. Samtidigt fick studien: Different police strategies at hot spots of violent crimes (Taylor et al., 2010) ickesignifikans vid användning av problemorienterad metod, men trots ickesignifikans vid antal samtal till polisen visar undersökningen på en positiv riktning i just våldsbrott, minus 33 % av polisen rapporterade brott. Den problemorienterade metoden ser ut att fungera på grövre brottslighet, i allafall måttligt. Fokuserad patrullering skapar ordning för stunden, så det är inte helt lönlöst som vissa forskare vill påvisa men det visar på en mer ytlig lösning. Det avskräcker från handling i detta nu, samtidigt som polisen borde se sig om och arbeta på mer djupare saker i området. Avskräckning genom enbart polisnärvaro fungerar inte i längden. Behandlingen av ett område såsom förändringar av områdets utseende med hjälp av belysning, cctv samt samarbete med andra instanser och personer intresserade av området i fråga kan ge långsiktiga förbättringar. Studierna är som ni har sett delade om vilken brottslighet som påverkas mest. Det kan bero på att personerna inte alltid håller sig till bara en typ av brottslighet, till exempel har droger ibland ett samband med prostitution, många prostituerar sig för att ha råd med droger. Ett platsbaserat polisiärt arbete fungerar avskräckande men det hjälper inte för att bryta ett beroende, det krävs andra typer av insatser för att bryta detta mönster. Samhället behöver erbjuda andra förutsättningar, ett samarbete över gränserna med andra institutioner, med de boende, hyresvärdar och affärsägarna i området och det ger en ökad chans till förbättring för alla involverade (McNamara, 1994). Myndigheterna har ett ansvar att se till att människor inte hamnar utanför systemen och att tillgodose individens behov. Kriminalvård, skolor, kommuner, socialförvaltningar, sjukvård m.fl. har en viktig roll och bör se till att alla har en rimlig levnadsstandard. Om alla dessa instanser kunde arbeta tillsammans med polisen och varandra för att täcka upp de olika områdena skulle effekterna bli större, både vid ett brottsförebyggande arbete och för återanpassning till samhället.
28 EFFEKTER AV PLATSBASERAT POLISIÄRT ARBETE 28 Studierna för omfördelning visar på en viss mängd omflyttning från en plats till en annan (Weisburd et al., 2004), men när brottsligheten väl flyttar från en plats till en annan gör den inte det i samma mängd som en del vill påstå. Det platsbaserade brottspreventiva arbetet är inte lönlöst. Kriminaliteten fortsätter inte bara med samma styrka på ett annat ställe helt enkelt. Omfördelning via metod som också skulle vara av intresse däremot har vi valt att inte gå in på i den här översikten, då vi inte funnit forskning som tar upp det. Det finns en del antydningar om att metodomfördelning är vanligare, men det är som sagt lite svårare att mäta experimentellt. Det kan därför vara av intresse för framtida studier. Effekten av polisarbetet verkar spridas till närliggande områden ungefär lika många gånger som det inte gör det. Det verkar som om det är svårt att få till ett signifikant resultat gällandes både spridningseffekt- och omfördelningseffekt. Vid ett tillfälle visade spridningseffekterna signifikans vid narkotikabrott men minskningen av samtal till polisen är här osannolik, insatsområdena själva visade ju inte på samma signifikanta positiva effekter (Weisburd & Green, 1995). Flera av de undersökta studierna låg resultatet nära signifikansnivån och hade en mindre strikt signifikansnivå använts skulle fler studier visat en signifikant effekt. Det var just det som en del forskare valde att göra, de valde p <.1 istället för p <.05, den gräns vi höll för signifikans (Braga & Bond, 2008; Sherman & Weisburd, 1995; Weisburd & Green, 1995 ). Därför har andra forskningsöversikter inom detta område en mer positiv syn till effekten av platsbaserat polisarbete än vad vi har visat här (Braga, 2011). Det är intressant att forskarna väljer en högre signifikansnivå, för att kunna visa på ett signifikant resultat trots att det inte är det. En orsak till ickesignifikans som ges är de storleksmässigt små studier som man gjort, om man jämför med andra studier inom kriminologin som studier om kriminalvården (vår översättning, Taylor et al., 2010, s.151). Det som förvånade oss mest under översiktens gång var att studier som håller en exceptionell utvärderingsdesign och är väldigt rigorösa, inte rapporterar samma effektstorlek.
Polisens arbete på hot spots
Kriminologiska institutionen Polisens arbete på hot spots En studie om hur polisen arbetar på hot spots, hur de upplever detta arbete, samt vilken effekt de upplever att det ger Examensarbete 15 hp Kriminologi
Rapport 2011:17. Hot spots för brott i sex svenska städer. En studie av förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige
Rapport 2011:17 Hot spots för brott i sex svenska städer En studie av förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige Hot spots för brott i sex svenska städer En studie av förutsättningarna
Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer
Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer Maria Doyle, Henrik Andershed, Louise Frogner CAPS Center for Criminological And PsychoSocial research
Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan. Mikael Priks Stockholms universitet
Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan Mikael Priks Stockholms universitet 1. Inledning Det pågår en debatt kring skärpta straff och kring insatser som ökar upptäcktsrisken när
Stockholm Rikspolisstyrelsen Brottsförebyggande rådet
Dnr: U07:2011 Riksrevisionen Kopia till: att.: Helena Norman Justitiedepartementet Nybrogatan 55 att.: Polisenheten 114 90 Stockholm Rikspolisstyrelsen Brottsförebyggande rådet Granskning av Riksrevisionsverkets
AL /07. Brott mot äldre. - var finns riskerna?
AL 480-6198/07 Brott mot äldre - var finns riskerna? Dokument Sida RAPPORT 1 (7) Upprättad av Datum Diarienr Version David Holtti 2007-08-07 AL 480 6198/07 01.00 Inledning Göteborgs-Posten har under våren
KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKT PÅ BROTT
Hälsa och samhälle KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKT PÅ BROTT EN STUDIE OM EFFEKTER PÅ BROTTSLIGHETEN UNDER OCH EFTER KAMERAÖVERVAKNING I LANDSKRONA CARL HOLGERSSON Examensarbete i Kriminologi 76-90hp Kriminologi
Hot Spots i Sundsvall: En analys av brottsintensiva platser
Hot Spots i Sundsvall: En analys av brottsintensiva platser Elin Edlund & Ewa Mrozinska Supervisor: Glenn Svedin C-uppsats 7.5 hp Department of Social Science - Criminology Mittuniversitetet, Mid Sweden
SAMVERKAN MOT BÅTMOTORSTÖLDER
SAMVERKAN MOT BÅTMOTORSTÖLDER EN UTVÄRDERING AV BÅTSAMVERKAN PAULINA ELIASSON Examensarbete i Kriminologi 15 hp Malmö högskola Program Kriminologiprogrammet Hälsa och samhälle 06 2015 205 06 Malmö SAMVERKAN
Performance culture in policing. Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d)
Performance culture in policing Författare: Tevfik Refik Altonchi (Ph.d) ResultatKultur Attityd, Beteende, Värderingar 1965 119 1990-tal Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi
Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 2008
Anmäld brottslighet i Tyresö kommun 28 Nedan följer en kort sammanställning av den anmälda brottsligheten i Tyresö kommun. Ett fåtal, men troligtvis de brottstyper som oroar de boende i kommunen, är utvalda.
Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.
Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet
SAMVERKAN SOM FÖRVERKLIGAR ETT EFFEKTIVT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE
SAMVERKAN SOM FÖRVERKLIGAR ETT EFFEKTIVT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi Örebro universitet BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSSKAPANDE
Trygghet i staden. Finns det samband mellan människors upplevda trygghet och polispatrullering? Sandra Pettersson och Elin Zakó. Örebro universitet
Trygghet i staden Finns det samband mellan människors upplevda trygghet och polispatrullering? Sandra Pettersson och Elin Zakó Örebro universitet Handledare: Henrik Andershed Kriminologi C HT2012 TRYGGHET
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation
Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet
NEW YORK-MODELLEN - NÅGOT FÖR SVERIGE?
Polisutbildningen vid Umeå Universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 223 NEW YORK-MODELLEN - NÅGOT FÖR SVERIGE? 05-05-06 Sammanfattning Syftet med detta arbete är att studera
Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning
Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social
Öppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm
Öppna drogscener forskning och samverkan Drogfokus 2018 Olof Bratthall och Mia-Maria Magnusson, Polisregion Stockholm 1 Samverkan mot öppna drogscener Forskning och teori Kartläggning Stockholm 2017 Öppna
Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE
Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja
DOKUMENT: Kameraövervakning & brottsprevention. Kameraövervakningens brottsförebyggande effekter i Sverige. Foto: Jan Danielsson
Kameraövervakningens brottsförebyggande effekter i Sverige Det påstås ibland att det inte finns några vetenskapliga belägg för att kameraövervakning kan förebygga brott. Denna uppfattning bygger ofta på
Yttrande över Betänkande om en ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55)
Er referens: Ju/2017/05495/L6 Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm (ju.l6@regeringskansliet.se) Yttrande över Betänkande om en ny kamerabevakningslag (SOU 2017:55) Säkerhet för Näringsliv
POLISPATRULLERING FÖRÖKAD TRYGGHET
POLISPATRULLERING FÖRÖKAD TRYGGHET BLIR PERSONER SOM HAR BLIVIT UTSATTA FÖR BROTT TRYGGARE AV POLISPATRULLERING? Emma Karlsson Handledare: Karin Hellfeldt Kriminologi C HT 2016 Innehållsförteckning Blir
Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott
Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:
Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011
Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Tryggare kan ingen vara?
Polismyndigheten, Rikspolischefens kansli Rapport 2015:1 Tryggare kan ingen vara? Människors trygghet i närvaro av poliser, ordningsvakter och polisvolontärer Maria Doyle, Louise Frogner, Henrik Andershed
PULS & TRÄNING Dokumentation för Trygghetskameror (GDPR)
PULS & TRÄNING Dokumentation för Trygghetskameror (GDPR) Innehåll Innehållsförteckning Syftet med trygghetskameror Allmänt Bakgrund Förklaring och motivering enligt BRÅ Drift lagring och backup Utrustning
Hem, ljuva hem? Kriminologiska institutionen. en kartläggning av bostadsinbrott i Bromma, Solna och Södra Järva närpolisområden. Examensarbete 2 15 hp
Kriminologiska institutionen Hem, ljuva hem? en kartläggning av bostadsinbrott i Bromma, Solna och Södra Järva närpolisområden Examensarbete 2 15 hp Kriminologi Examensarbete 2, Avancerad nivå (15 hp)
Grunduppgifter. Ansökan om ekonomiskt stöd år Utvärdering av kameraövervaknings brottsförebyggande effekter i Södra Sofielund/Seved
Grunduppgifter Om sökande ansöker om medel för flera utvärderingar måste en ansökan göras för varje del. Ange vad ansökan i huvudsak avser. Ange start- och slutdatum för projektet/utvärderingen. Ange hur
Checklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Sammanfattning 2015:4
Sammanfattning Betydelsen av skärpta straff och insatser som ökar upptäcktsrisken vid brottslighet har diskuterats flitigt i samhällsdebatten. En i sammanhanget viktig fråga vid sidan av alla etiska och
Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare.
Undret i New York Medierna är fulla med positiva nyheter från brottslighetens New York, eller snarare det laglydiga New York. Sedan början av 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 60, 70 och 80 procent
Inte fokus på enskilda insatser snarare på effekterna av föreningens övergripande arbete.
Vad? Utvärdera effekten av, och återspegla erfarenheterna av, Fastighetsägare Sofielunds arbete för att öka tryggheten och minska brottsligheten i Sofielund. Inte fokus på enskilda insatser snarare på
Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010
Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt
KF 117 24 april 2017 Diarienummer KSN-2017-1274 Kommunfullmäktige Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt Allt fler personrån genomförs i Uppsala och det rapporteras dagligen
Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor
Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld
Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Platsens betydelse för polisarbete
Platsens betydelse för polisarbete Empiriskt stöd och policyrekommendationer Rapport 2010:11 Huvudförfattare David Weisburd Institute of Criminology Faculty of Law, Hebrew University, Jerusalem, Israel
En kartläggning av anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall
En kartläggning av anmälningar angående narkotikabrott i Sundsvall En djupgående analys för åren 2006, 2010 och 2015 Maja Rapp och Erica Ödbro Examensarbete Huvudområde: Kriminologi Högskolepoäng: 15 hp
Municipal police, citizen promises and crime prevention
Abstract Municipal police, citizen promises and crime prevention The aim of the study has been to increase knowledge and understanding of police s local work based on methodological support, to answer
Trygghetskommission - Direktiv
Trygghetskommission - Direktiv Sammanfattning Såväl brottsutvecklingen som medborgarnas trygghet har försämrats påtagligt under senare tid. Detta framgår tydligt av statistik från Brå. Statistiken visar
Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2009
Statistik 29 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 29 21-3-16 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Upplevd trygghet och anmälda brott på Kungsholmen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM STÖD TILL RESULTATST YRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) DNR 1.6-692-2012 2012-12-03 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Upplevd trygghet och anmälda brott
Antagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Brottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
KARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR
KARTLÄGGNING GRUNDER OM HUR OCH VARFÖR Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1. Ta fram en lokal problembild:
Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun
2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen
Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda. Göteborg Trygghetsundersökning Torslanda
Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Torslanda Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga frågekategorier
European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I
European Crime Prevention Award (ECPA) Annex I Please answer the following questions in English language. 1. Is this your country s ECPA entry or is it an additional project. (Only one ECPA entry per country
Utvärdering av grannsamverkansbilen
Utvärdering av grannsamverkansbilen 2015 Grannsamverkansbilen i Danderyd 5 augusti 2014 startade verksamheten med grannsamverkansbil i Danderyds kommun. Det är ett projekt som drivs i samarbete mellan
Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län Anmälda brott per kommun jan dec 2013 Kronobergs län Magnus Lundstedt, Taktisk ledning 2014 02 05
Polismyndigheterna i och KronoberK rgs län Anmälda brott per kommun jan dec 213 s län Magnuss Lundstedt, Taktisk ledning 214 2 5 Innehållsförteckning 1.Allmän beskrivning av rapporten... 2 2. Anmälda brott
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap
Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld
Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar
Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE med bilaga : Handlingsplan för 2017
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 2017-2018 med bilaga : Handlingsplan för 2017 Överenskommelse Vara kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande
socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet
Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL OMRÅDET DEN PLACERAS I EN FALLSTUDIE AV STORTORGET I MALMÖ ELIN SANDKVIST
KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTIVITET I FÖRHÅLLANDE TILL OMRÅDET DEN PLACERAS I EN FALLSTUDIE AV STORTORGET I MALMÖ ELIN SANDKVIST Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola 91-120 hp Hälsa och samhälle Masterprogrammet
Göteborg Trygghetsundersökning Biskopsgården. Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården
Göteborg Trygghetsundersökning 2017 Biskopsgården 1 Innehåll Sammanfattning s.3 Om undersökningen s.4 Bakgrund och syfte Målpopulation Genomförande Fakta om respondenterna s.5 Resultat s.8 Trygghet Övriga
Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011
Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2011 2012-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Förändring, evidens och lärande
Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD kl. 9-11
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD 2019-05-10 kl. 9-11 1. 2. 3. 4. Mötet öppnas Godkännande av dagordning Föregående protokoll Aktuell uppföljning och utveckling av trygghet och säkerhet
Upprepad utsatthet för brott. BRÅ-rapport 2001:3
Upprepad utsatthet för brott BRÅ-rapport 2001:3 Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Telefon 08-690 91 90, fax 08-690 91 91, e-post order.fritzes@liber.se
Västerortspolisen informerar
Västerortspolisen informerar januari 2010 Västerorts gemensamma sida 2011 är här och jullovet har avlöpt lugnt i Västerorts polismästardistrikt. Ett stort antal poliser har arbetat för att öka tryggheten
Svar på skrivelse om åtgärder för att förhindra bostadsinbrott genom ökad samverkan med Grannstöd och bl.a. Villaägarföreningarna
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-04-20 Handläggare Ditte Westin 08-508 033 76 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på skrivelse om åtgärder för att förhindra bostadsinbrott
Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun
Brottsförebyggande strateg Ola Åkesson Tyresö kommun Vem är Ola Åkesson brottsförebyggande strategen? Vad gör en brottsförebyggande strateg? Mitt huvuduppdrag är att jobba med trygghet och brottsförebyggande
Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I
HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:
New York som förebild?
New York som förebild? Det har gått mer än tio år sedan polisen i New York införde de arbetsmetoder som kommit att kallas New York-modellen. Brottsligheten fortsätter att sjunka men kritiska röster hörs
Uppsökande arbete i socialt utsatta bostadsområden
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 19 februari 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Kartering av kriminalitet i Malmö
Kartering av kriminalitet i Malmö Brottsförebyggande rumsliga arbetssätt VT 2015 Carl Öhman Lunds universitet SGEL36 Samhällsgeografi Examensarbete inom Kandidatprogrammet i samhällsplanering, 15hp Institutionen
Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun
Samverkansöverenskommelse gällande brottsförebyggande arbete för ökad trygghet och minskad brottslighet i Tomelilla Kommun 2016-2020 Bakgrund Denna samverkansöverenskommelse är avsedd att gemensamt för
Medborgarlöftet - enkät Överkalix. Slutrapport. Antal svar: 53
Överkalix Slutrapport Antal svar: 53 Den här undersökningen har totalt 53 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2018-10-17 till 2018-11-20. Den här rapporten visar resultaten
Checklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research
2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner
Sammanfattande kommentarer
Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något
Polismyndigheten i Stockholms län Nacka Polismästardistrikt KUT. Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner
Problembild avseende brottsligheten i Nacka PMD och dess tre kommuner 1 Uppdrag Olof Bratthall, Nacka PMD, inkom till Nacka med en beställning rörande en lokal problembild avseende Nacka PMD och dess tre
En studie av Polisens förebyggande arbete och vilka man samverkar med
Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen 2005-11-08 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 274 En studie av Polisens förebyggande arbete och vilka man samverkar med Martin Trostemo Sammanfattning
Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige.
Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet
Rädsla för brott hos äldre Går det att påverka rädslan för brott hos äldre genom informationsmöten arrangerade av polisen?
Volontärverksamheten rapport 2011:1 Rädsla för brott hos äldre Går det att påverka rädslan för brott hos äldre genom informationsmöten arrangerade av polisen? Närpolisen Västerås April 2011 Går det att
Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006
Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
ORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR
ORSAKSANALYS AV PROBLEMBILDER GRUNDER OM VARFÖR OCH HUR Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi BASERAT PÅ: 1 BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1.
Stadsmiljöns betydelse för säkerhet och trygghet Hur fånga man det? Vania Ceccato (KTH) & Jan Landström (Nacka Kommun)
Stadsmiljöns betydelse för säkerhet och trygghet Hur fånga man det? Vania Ceccato (KTH) & Jan Landström (Nacka Kommun) Varför bör vi bry oss om hur vi planerar, bygger och underhåller våra städer? 1. Miljö
Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder
Trygghet i Stockholm Resultat från Stockholms stads trygghetsmätning fördelat efter ålder Trygghet i stadsdelen Under våren genomfördes Stockholms stads trygghetsmätning för tredje gången. Trygghetsmätningen
Diagram - Tranemo Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014
Diagram - Tranemo Bild: tranor, Västra Götalands landskapsdjur Trygghetsmätningen Västra Götaland Vår/sommar 2014 Producerad av MIND Research www. m i n d r e s e a r c h. se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fältarbete
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Riskfritt för tjuvar på landsbygden?
LRF Riskfritt för tjuvar på landsbygden? en rapport från Lantbrukarnas Riksförbund 2013-02-01 Sammanfattning 7 av 10 på landsbygden känner en eller flera i närheten som de senaste två åren varit utsatta
Skånepolisens trygghetsmätning 2013
RAPPORT 1 (5) Skånepolisens trygghetsmätning 2013 Årets trygghetsmätning är den tionde i en obruten serie som inleddes år 2004. Trenden för problemnivåerna under åren har varit sjunkande. I ett skåneperspektiv
Rapport till tankesmedjan SNOS & tidningen SecurityUser april 2013
-research AB tankesmedjan SNOS & tidningen SecurityUser SKOP har på uppdrag av tidningen SecurityUser samt tankesmedjan SNOS intervjuat drygt 300 poliser i chefsbefattning. Intervjuerna gjordes mellan
en översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Rapport 2016:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat
Rapport 2016:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2015 Regionala resultat Rapport 2016:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder
Polisens nya arbete. Sifoenkät 2017
Polisens nya arbete Sifoenkät 2017 Du är en av cirka 8 000 personer som slumpmässigt har blivit utvald att delta i Brottsförebyggande rådets undersökning i samarbete med Sifo. En likadan enkät gick ut
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad
Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad Susanne Strand, Docent i Kriminologi CAPS Center for Criminological
Vilken betydelse har miljön för trygghet och säkerhet på Stockholms tunnelbana?
Vilken betydelse har miljön för trygghet och säkerhet på Stockholms tunnelbana? Medborgarnas behov av rörlighet kan uppfyllas genom tillgängliga, pålitliga och säkra transportsystem. Men hur säkra är egentligen
Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet
Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska
Stöld och snatteri i butik. Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län
Stöld och snatteri i butik Informationsfolder från Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jämtlands län Information om stöld och snatteri ur butik Birgitta Persson Brottsförebyggande arbetet
Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas
DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Bygga bort brott Är det möjligt?
Hälsa och samhälle Bygga bort brott Är det möjligt? EN KRIMINOLOGISK LITTERATURSTUDIE NIKLAS NYGREN Building away crime A LITERATURE REVIEW IN CRIMINOLOGY NIKLAS NYGREN Nygren, N. Bygga bort brott Är det