BORTKASTAT. Slängt men inte HÄR ÄR DEN FULA MATEN VÄL MÖTT VÅR PÅ ÅVC. Lite trött & utstött

Transkript

1 NYHETSBREV FRÅN SRV ÅTERVINNING AB FÖR HUSHÅLL / APRIL 2017 / NR1 Lite trött & utstött HÄR ÄR DEN FULA MATEN VÄL MÖTT VÅR PÅ ÅVC Bra att veta inför årets högtryck på ÅVC! Slängt men inte BORTKASTAT Följ med dina glasförpackningar på resan efter att du sorterat ut dem!

2 Återvinn och skapa en hållbar framtid! Återvinning är aktuellare än någonsin. Våra medier rapporterar från både lyckade och mindre lyckade aktiviteter. Skribenterna är dock överens om att vi måste minska vår påverkan på jordens ej förnyelsebara resurser. NY PÅ SRV Namn: ChristerJernberg Jobb: Tillträdde hösten 2016 som Affärområdeschef Hushåll Familj: Fru och två barn Bor: Haninge Gör på fritiden: Sopsorterar Vi läser analyser och undersökningar som säger att Sverige, inom vissa områden, kan lära oss av andra länder. I Tyskland är t.ex. återvinningen av kläder betydligt större än hos oss. Samtidigt fungerar även Sveriges återvinning som en förebild. Vi har under de senaste månaderna haft internationella studiebesök och beskrivit vårt arbete. Vid ett besök fick jag frågan: Ni har kommit så långt, vad skall vi börja med? Spontant kom bilderna från 70-talet, minnesbilder från kampanjerna som jag växte upp med, minnet av tillfällen då jag tillsammans med andra matat in plastflaskor i automaten på stormarknaden, känslan av att åter ha pantat mera. Kritiskt lagda kan ha synpunkten att det krävdes ett ekonomiskt incitament för att få oss att tänka rätt och att handla rätt. Systemet fungerar dock fortfarande och gör att vi fortsätter att återvinna våra allt större plastflaskor. Samtidigt ger jag kritikerna delvis rätt. Det vore förödande om insatser för att säkra en bra framtid på en hållbar jord bara kan köpas. Vi borde kunna ta vårt eget ansvar för att bryta invanda rutiner. Vi måste vilja göra skillnad, vi måste vilja agera annorlunda. byggs sopbergen mycket långsamt, det är bara någon procent av avfallet som inte kan återvinnas. Främst förser vi fjärrvärmeverken med bränsle men målet är en bredare materialåtervinning i plastflaskornas kölvatten. Vi är redo att på allvar komplettera diskussionerna om ett hållbart klimat till att även spara på jordens resurser. Vi är redo att komplettera gränsöverskridande och gränslösa klimatfrågor med frågeställningar som ligger närmare oss och kan hanteras i vår närmiljö. Vi på SRV är redo att hjälpa våra kunder att göra rätt genom att ha tillgång till våra tjänster. Nästa steg blir att vi konsumenter efterfrågar återvunnet material i produkten vi köper. De återvinningsstationer som ligger i mitt närområde kanske saknar mig, familjen har konverterat till Sorterahemma. En tjänst som underlättar och som bara behöver kompletteras med besök hos återvinningscentralen i Jordbro. Hur skulle vi annars bli av med de vådligt taggiga grenarna efter klippningen av den vilt växande hagtornsbusken? Ha en riktigt härlig vår! För att kunna göra det måste vi förstå och tro. Vi måste förstå konsekvenser och vi måste tro på att vi kan uträtta något. När experter diskuterar klimatfrågor är det lätt att känna sig liten och utan makt. Vad kan vi göra? Ingen kan ensam rädda jorden men alla kan dra sitt strå till stacken. När jag började vid SRV för ett halvår sedan introducerades jag till dagens avfallshantering. Trots att jag länge har varit en flitig gäst både på återvinningsstationer och på återvinningscentraler fick jag en ny insyn i allt som hänt under de senaste decennierna. När jag växte upp byggde vi fortfarande soptippar för storstädernas blivande alpinister. Flera av våra framgångsrika slalomåkare utvecklades på en snöklädd soptipp. Nu Christer Jernberg Affärsområdeschef Hushåll Redaktion Foto Kontakt MITT SRV 2017 Elias Lysell, Maria Pettersson, Olah Clarkvist, Maria Bäckbom SRV återvinning, Per Johansson info@srvatervinning.se Tryck 2017, E-print, Scandia 2000

3 KUNDERNA NÖJDA MED OSS PÅ SRV I slutet av 2016 genomförde vi en ny så kallad NKI-undersökning där SRVs kunder fick utvärdera verksamheten. Nöjd kund-indexet bland hushållskunderna är 80, vilket är en förbättring jämfört med förra undersökningen som gjordes 2014 då NKI låg på % av våra kunder är nöjda med ÅVC. 88 % uppger att de sorterar sina sopor idag Totala kundnöjdheten (NKI) har ökat stadigt sedan Ett genomsnittligt NKI bland företag brukar vara kring 65 och alla värden över 70 anses som mycket bra, uppger undersökningsföretaget Markör som har genomfört NKI-undersökningen åt SRV. Man kan konstatera att det kunderna är allra mest nöjda med är våra återvinningscentraler (ÅVC). Så många som 90 procent är nöjda (87 % 2014). Det går enkelt och smidigt att lämna sitt avfall, det är tydligt skyltat och personalen får mycket goda betyg av besökarna. Även öppettiderna får bättre betyg än tidigare. Våra chaufförer fick också ett bra betyg. 84 procent är nöjda med personalen som hämtar avfallet. Vi kan även se att 75 procent av de kunder som sorterar sitt matavfall är nöjda och av Sorterahemmakunderna är 80 procent nöjda med tjänsten. Kunderna tycker att det går lätt att komma fram till kundservice, men nöjdheten har minskat från 78 till 75 procent. Det är fortfarande ett bra resultat, men här får vi jobba på att förbättra oss. Vi vet att vi har ett starkt och välkänt varumärke i våra ägarkommuner där vi har funnits sedan 1949, säger Maria Bäckbom, kommunikationschef på SRV. Vi är förstås jättenöjda med det fina betyg som kunderna har gett oss i den Maria Bäckbom Kommunikationschef här undersökningen och vi tackar för förtroendet, men vi slår oss inte till ro utan fortsätter utveckla verksamheten och tjänsterna. Vi frågade också kunderna om de sorterar sitt avfall och 88 procent svarade ja på den frågan. Det är glädjande att se att så många sorterar, då det bidrar till en ökad materialåtervinning, vilket är viktigt för miljön och klimatet. 82 procent av våra hushållskunder uppger att de har förtroende för att det avfall SRV återvinning samlar in behandlas och återvinns på ett riktigt sätt. Det här är viktigt för oss och här ska det inte finnas några tveksamheter. -En förutsättning för att vi ska lyckas med att utveckla och förbättra verksamheten är förstås att vi vet vad våra kunder tycker, vill och vilka behov som finns, säger Maria Bäckbom. Vi tackar därför alla som deltagit i enkäten och vi tar gärna emot synpunkter, önskemål eller frågor även från er som inte fått tillfälle att vara med i enkäten. Hör av er till oss via mejl, telefon eller på Facebook. NKI är en förkortning som står för Nöjd Kund Index och precis som det låter talar det om hur nöjda kunderna är med företaget. I undersökningen får kunderna fylla i en enkät. Varje fråga besvaras med en siffra mellan 1 och 10, där 10 är högsta betyg. NKI-värdet baseras på ett medeltal på tre frågor: Hur nöjd kunden är med verksamheten i dess helhet, hur väl verksamheten uppfyller kundens förväntningar och hur verksamheten är jämfört med en ideal sådan. DAGS FÖR STORRENSNING? HYR CONTAINER AV OSS Containern beställer du via kundservice eller på

4 Restaurang K-märkt räddar Matens Mobboffer På en vanlig bufférestaurang slängs runt 40 procent av maten. Men på restaurang K-märkt har krögaren Jens Dolk och hans kollegor lyckats minska matsvinnet till mellan 5 och 10 procent. En del av framgången ligger kanske något oväntat i att de köper in råvaror som har blivit kantstötta eller precis har passerat utgångsdatum. Det är mitt i lunchrusningen på restaurang K-märkt och buffén står uppdukad på en vit marmorskiva som löper längs det öppna köket. På ett fat ligger bifftartar med krassemajonäs, på ett annat rostad broccoli och syrad lök. I kön står många stamgäster som återvänder hit för den goda matens skull. De flesta av dem kommer att gå härifrån utan att lämna så mycket som en smula kvar på tallriken. Minska matsvinnet Restaurang K-märkt är känd för sitt hållbarhetstänk och för arbetet med att minska matsvinnet. Men det var egentligen inte det som var målet när Jens Dolk, Hanna Normark och Daniel Roos bestämde sig för att starta lunchrestaurang i Garnisonen på Östermalm för två och ett halvt år sedan. De kom alla tre från olika stjärnkrogar och ville fortsätta jobba med mat av hög kvalitet. Men frågan var: Går det att servera en god lunch gjord på högkvalitativa råvaror för runt 100 kronor? De var villiga att försöka. Det första de gjorde var att bestämma sig för att inte ha en fast meny. De flesta lunchrestauranger planerar menyn långt i förväg så att gästerna ska veta vad de kan förvänta sig. Men vad händer om man ska servera torsk på tisdag och det blir storm två dagar innan? Då går priset på torsken upp och man måste köpa in fryst torsk i stället. På så vis styr en fast meny kvaliteten på råvarorna. På K-märkt fungerar det precis tvärtom. Vi utgår från vad det finns för råvaror tillgängliga på natten och låter kockarna kreera dagens lunch när de kommer in på morgonen, säger Jens Dolk. För att få bästa möjliga kvalitet till ett bra pris köper de gärna sådant som andra inte vill ha, sådant som det finns för mycket av och sådant som ska eller precis har gått ut i datum. Dessutom köper K- märkt gärna fula grönsaker. Oxfilé som har gått ut samma natt är billigare än fläskkotletter som har beställts två veckor tidigare. Och eftersom utgångsdatumen alltid är satta med god marginal, är det inget fel på oxfilén. Tvärtom. Samma sak gäller grönsaker som har blivit lite kantstötta. De smakar lika bra trots att blasten kanske har blivit lite brun. Ofta krävs det väldigt lite för att leverantörerna ska sortera bort dem. En enda dålig tomat i en ask kan betyda att hela asken slängs. Det tycker vi är onödigt, så då köper vi dem i stället, och får dem ofta billigare, säger Jens Dolk och visar upp en ask med pyttesmå körsbärstomater, där en enda ser lite brun ut. Han säger att den här strategin gör det möjligt för dem att köpa lunchråvaror med samma höga kvalitet som på en lyxkrog. Dessutom blir det betydligt roligare mat än på vanliga lunchrestauranger, eftersom kockarna måste vara kreativa och tänka ut nya rätter samma morgon, något som har visat sig locka dit väldigt duktiga kockar. Det bidrar förstås till att gästerna äter upp maten. Slänger extremt lite En annan bidragande faktor till att K-märkt har lyckats minska matsvinnet, är att till skillnad från andra lunchrestauranger som lagar maten på morgonen, lagar kockarna på K-märkt maten allt eftersom den går åt under lunchen. Och eftersom de inte har någon fast meny nästa dag, kan de använda resterna i stället för att slänga dem. Om andra restauranger lagar 400 portioner torsk och det kommer 300 gäster, så måste de slänga 100 portioner, för det står ju pannkakor på menyn nästa dag. Så behöver

5 vi inte göra. Eftersom vi dessutom bara har lagat så mycket som behövs, har vi inte 100 portioner av en viss torskrätt kvar, utan 100 portionsbitar olagad torsk som vi kan göra vad vi vill med. Det bidrar också till att vi slänger extremt lite, säger Jens Dolk. Eftersom de inte har någon fast meny spelar det heller ingen roll om de där hundra portionsbitarna bara räcker till de första gästerna. Rätterna kan ju bytas ut under en och samma lunch. "..tillsammans kan vi göra ganska stor skillnad" Maten väzgs En annan väldigt viktig sak som bidrar till att minska matsvinnet är att de väger maten och tar betalt per hekto. Det gör att folk bara tar för sig så mycket som de faktiskt kommer att äta och att de inte slänger något i onödan. En del blir förvånade först, men när vi förklarar varför vi gör så, brukar de tycka att det är bra, säger Jens Dolk. För att det ska bli tydligt hur onödigt det är att slänga mat brukar Jens Dolk exemplifiera med en ärta. Det börjar med en ärta De flesta tänker kanske att det inte är hela världen att slänga en liten ärta? Men då tänker de inte på all energi som har gått åt för att den där ärtan ska hamna på tallriken. Först har någon sått ett frö. Sedan har någon vattnat och skött om den växande plantan. Sedan har någon skördat ärtskidan, pillat ut ärtan, kört den till en fabrik, fryst in och förpackat den. Sedan har någon annan kört den till leverantören som har packat om och kört ut den till restaurangen. Sedan har kockarna tillagat och någon annan serverat ärtan, innan den till slut har hamnat på tallriken. Då inser man vilket resursslöseri det är att slänga den. Det roliga är att när vi pratar med gästerna om det här så blir de också engagerade. Förhoppningsvis tar de med sig det här tänket hem. Då sprider det sig och tillsammans kan vi göra ganska stor skillnad, säger Jens Dolk. I dag kan han och kollegorna se tillbaka på den där frågan de ställde sig när de skulle starta lunchrestaurang och säga att, ja det går faktiskt att göra bra lunch av kvalitativa råvaror till ett bra lunchpris. Att det dessutom leder till att det slängs mindre mat, det känns väldigt bra, säger Jens Dolk. Vad händer med maten som ni trots allt måste slänga? Den tas om hand och blir till biogas. VILL DU SORTERA MATAVFALL? Läs mer på vår hemsida om vad vi erbjuder dig. Fakta Jens Dolk Ålder: 46 år Bor: Enebyberg utanför Stockholm Familj: Fru och två söner, 16 och 14 år gamla. Karriär: Har jobbat i mat- och restaurangbranschen sedan han var femton år och ägnat sin karriär åt att göra kulinariska upplevelser tillgängliga för en bred publik. Han har också skrivit sju böcker om sina två käraste ämnen mat och vin, och förekommer flitigt som skribent i SvD, Tv4 och Expressen. Gör: Driver tre restauranger varav restaurang K-märkt i Garnisonen på Östermalm är en. Jens bästa tips för att minska matsvinnet där hemma: 1. Strunta i bäst före-datumet på förpackningen. Mjölken håller upp till en vecka efter att den har gått ut. Lukta på maten i stället. Om den luktar bra går den också att äta. 2. Välj råvaror som ser lite fläckiga ut i affären. Annars är risken stor att den slängs. Men be gärna om ett bättre pris!

6 Slängt men inte Glas har tillverkats i flera tusen år och finns överallt omkring oss. När du ser ut genom ett fönster, tänder en lampa, tar på dig glasögon, dricker ett glas vatten eller öppnar en flaska vin. Glaset är en så självklar del av våra liv att vi ibland glömmer bort det. Kan du tänka dig ett liv utan glas? Glas kan uppstå naturligt genom att sand förglasas till exempel vid ett blixtnedslag. Därför är det svårt att säga exakt hur gammalt glas är som material. Vi vet att de äldsta tillverkade föremålen i glas är cirka år. Vi vet också att det fanns en betydande glasproduktion i bland annat Egypten och Mesopotamien redan för drygt år sedan. Glas världens bästa material Glas är oändligt. Det kan krossas och smältas hur många gånger som helst utan att förlora kvalitet. Glas påverkar dessutom aldrig innehållets smak eller doft vilket brukar kallas att materialet är inert. Slängt men inte bortkastat Glas tillverkas traditionellt av råvarorna sand, soda, dolomit och fältspat. Tack vare effektiv glasåtervinning kan användningen av jungfruliga råvaror minska och på så sätt minskar även vår påverkan på miljön. All jungfrulig råvara som används utvinns ur marken och lämnar stora sår i jorden. Detta görs inte i Sverige utan vi importerar råvarorna med långa transporter. Därför är det en miljömässig självklarhet att återvinna glaset vi redan har. Tillverkning med återvunnet glas ger dessutom ifrån sig hela 45 procent mindre koldioxid än om man importerar och använder nya råvaror. Det finns ett nationellt mål i Sverige om att 70 procent av alla glasförpackningar ska materialåtervinnas. Från och med 2020 höjs målet till 90 procent. År 2015 var den nationella materialåtervinningsgraden för glasförpackningar 94 procent, vilket alltså innebär att målet till 2020 redan uppfyllts. I Sverige finns cirka återvinningsstationer där du sorterar dina glasförpackningar. Glas kan även lämnas på återvinningscentraler, singelstationer och insamling i bostadsområden. Efter att du lämnat de använda glasförpackningarna hämtas de och körs till Svensk glasåtervinning i Hammar utanför Örebro som är den enda glasåtervinningsanläggningen i Sverige. Allt insamlat glas genomgår 2 kontroller för att ta bort föroreningar och främmande material. Keramik, sten och porslin sorteras bort med hjälp av kamerateknik och tryckluft. Varje enskild glasskärva genomlyses med kamerateknik. Skärvor som inte kan genomlysas sorteras bort med tryckluftstötar. Hela förloppet tar bara några tusendelar av en sekund. Lock och kapsyler av plåt sorteras bort med hjälp av starka magneter. Aluminium rensas bort i en så kallad virvelströms-separator. Plåtoch aluminiumskrot går till återvinning. Även färgsortering sker maskinellt. Skärvorna fotograferas och färgen bestäms på varje enskild skärva. På det sättet skiljer vi till exempel ut brunt glas från det gröna. En färg sorteras ut med hjälp av tryckluftstötar på samma vis som vi sorterar bort keramik, sten och porslin. Hanteringen förenklas om du själv tar bort lock och kapsyler. Glaset ska också vara separerat i ofärgat och färgat glas. SRVs lastbilar som hämtar glas har två olika fack på flaket som skiljer glasen åt. Det kan därför ibland se ut som att vi tömmer allt blandat i ett och samma flak.

7 FTI ab äger och förvaltar ca 5800 återvinningsstationer i Sverige. 1 Du sorterar färgade och ofärgade glasförpackningar på återvinningsstationer, soprum eller direkt vid tomtgränsen om du har Sorterahemma 71 % av svenska folket vet inte att det är lagkrav att sortera sitt avfall. 2 3 JÄTTE TUNGT Glaset krossas i olika storlekar 3 beroende på vad de ska användas till. Krossglasråvaran fraktas till glasbruk som tillverkar nya glasförpackningar. Det används även i produkter som glasull och skumglas som används till grundförstärkning vid byggnation av vägar och hus. 4I glasbruket smälts glaset och formas till en droppe. I en glasmaskin formas glasdropparna till flaskor eller burkar. Därefter kyls de i en kylugn och ytbehandlas. Till sist kontrolleras alla flaskor i automatiska inspektionsmaskiner och genom manuella stickprovskontroller. 5De färdiga glasförpackningarna leveras till producenter av innehållet i flaskorna och burkarna. Därifrån körs de till butikerna där du som konsument köper nya produkter som de sedan lämnar till glasåtervinningen efter att de är förbrukade. Cirkeln och glasets kretslopp blir därmed sluten. EN SVENSK SLÄNGER CA 200 FLASKOR/ÅR DET HÄR ÄR INTE RETURGLAS Skräp och fel färgsortering på glaset orsakar stora problem i återvinningsprocessen. Lämna lock och kapsyler i plasteller metallinsamlingen. I traditionella glödlampor finns bly och i lågenergilampor kvicksilver. De ska lämnas på våra återvinningscentraler. Dricksglas och andra bruksföremål i glas innehåller ämnen som inte kan återvinnas och därför ska det inte sorteras som en glasförpackning. Dessa föremål lämnar du på ÅVC. 4 5 Läs mer om glasåtervinning

8 VI STÄLLER TRE FRÅGOR TILL FEM Kaj Niemi 35 år, Haninge Ayad Alsamaani 39, Botkyrka Luzzi Herzog 74, Nynäshamn Ragnar Boll 33, Huddinge Hannah Sundberg 20, Salem Vad skulle få dig att sortera mera? Vi sorterar redan det mesta. Vi är ganska duktiga! Vad skulle få dig att sortera mera? Vi är duktiga på att sortera ut byggavfall från mitt företag. Vi sorterar ut trä, järn ja allt som ska sorterats ut ser vi till att det hamnar rätt. Vad skulle få dig att sortera mera? Ni skulle ha generösare öppettider på återvinningcentralen här i Sorunda, åtminstone en gång under veckan då det inte är helg. Vi behöver den hjälpen då vi är många gamla som bor här i Sorunda. Vad skulle få dig att sortera mera? Det behövs mer information. Ni behöver bli tydligare med vad man ska slänga var. Det behövs upprepningar för efter ett tag glömmer man bort. Jag tror det fungerar lite som livräddning. Det behövs repetition. Vad skulle få dig att sortera mera? Jag sopsorterar plast från brännbart. Jag pantar och sorterar ut matrester. Allt sådant som ska vara där det ska vara. Vi kan nog inte göra så mycket mer. Vi är noggranna med att sortera rätt! Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast? Jag är så dåligt insatt och ganska ointresserad. Jag kommer inte på något. Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast? Jag tycker att det skulle finnas fler miljöbilar. Jag tycker att vi är duktiga i Sverige, man ser stor skillnad när man reser till andra länder. Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast? Luften, marken och rent vatten är viktigast. Nu höjer man priset på flyget, men de pengarna går inte till att skapa en bättre miljö. Det är lite tokigt. Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast? Haven med all plast är jätte, jätteviktigt. Det finns inget hållbart fiske och snart har vi ingen fisk. Vi går mot den stora kollapsen. Vilka miljöfrågor tycker du är viktigast? Jag vet inte. Inget jag kan komma på. Vilka miljöfrågor är viktigast i din kommun? Fler hushåll behöver bli bättre på att veta vad de ska slänga. Vi får ofta stopp i sopnedkastet. Vi bor i Brandbergen och där slänger man allt, till och med mattor i sopnedkastet. Husen är inte byggda för sopsortering. Vilka miljöfrågor är viktigast i din kommun? Det vet jag inte. Vilka miljöfrågor är viktigast i din kommun? Nu tömmer man jordmassor från Norvik Hamn alldeles i närheten av vårt vattendrag med mycket transporter hit förbi skolan. Då tänker man inte på miljön. Man måste tänka först och handla sedan, man måste se till konsekvenserna. Vilka miljöfrågor är viktigast i din kommun? Det satsas för mycket på biltrafiken. Vi borde satsa på Spårväg Syd och fler kollektiva färdmedel. Vilka miljöfrågor är viktigast i din kommun? Det behövs fler papperskorgar och offentliga askkoppar. Det är många som röker här och det finns inga ställen att fimpa på. VARFÖR FÅR JAG INTE VÄLJA VEM SOM HÄMTAR MINA SOPOR SJÄLV? JA? HUR KOMMER DET SIG? Det är kommunen som bestämmer vem som hämtar kommuninvånarnas avfall och i din kommun har man valt att det är SRV som hämtar. Det betyder att om SRV inte hade varit tilldelad ansvaret av kommunen hade du som kund ändå inte fått möjlighet välja vem som hämtar ditt avfall. Eftersom SRV ägs av fem kommuner ägs vi även indirekt av dig som kommuninvånare i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. En fördel med att ha ett kommunalägt avfallsbolag är att vi inte har krav på vinst till ägarna utan all vinst går till återinvesteringar där miljön och du som kund är i fokus. Dessutom vet du som kund exakt vem du ska vända dig till med frågor.

9 MITT JOBB PÅ SRV 1,4 kg Så mycket sopor slänger vi svenskar per person och dag ca 650 är antalet kärl en chaufför tömmer per dag vi är idag 105 renhållningsarbetare som hämtar sopor Mitt jobb är att hämta sopor. Men egentligen arbetar jag med att se till att det du slänger hamnar på rätt ställe, så att soporna kommer till nytta. Morgontrött går jag upp halv fem. Suck, jag har aldrig varit morgonpigg så jag får alltid kämpa. Klockan fem kommer jag in på jobbet här i Jordbro och en timma senare kör jag iväg mot Nynäshamn. Sopbilen jag kör är en sidlastare. Det innebär att den har en robotarm och två fack, en för matavfall och en för restavfall. Att lära sig precision och att lyfta kärlen på rätt sätt tar lite tid. För att klara det sitter ratten på höger sida. Ibland tilldelas vi ett nytt distrikt och då kan det vara svårt att hitta till alla adresser. Arbetet med sophämtning är otroligt intensivt. En genomsnittlig dag tömmer jag omkring 650 kärl. Det blir cirka två till tre tömningar i minut med transporten mellan husen inräknad. Om sopkärlet står för nära ett plank eller ett träd måste jag stanna bilen och hoppa ut så att robotarmen inte skadas. När jag är klar med mitt distrikt har jag fyllt bilen med 7 ton sopor. Då brukar det vara dags för lunch. Ibland är vi flera i samma område och då äter vi tillsammans. Då blir det ofta snabbmat eller något vegetariskt. Efter lunchen är det dags att rikta motorhuven mot Högdalen. Hushållssoporna med restavfall tippar jag på fjärrvärmeverket. Nu får andra ta hand om dem så att de kan bli el och värme, men matavfallet ska också tas om hand. Därför skyndar jag mig till biogasanläggningen i Gladö Kvarn. kvar av min arbetsdag. Den sista timmen på dagen går åt att tvätta bilarna och annan fordonsvård och så finns det alltid lite pappersarbete som måste tas om hand. När dagen är slut åker jag hem till familjen. Ett av mina stora intressen är att hålla på med programmering. Jag är en riktig datanörd. Innan SRV bestämde sig för att upphandla ett nytt logistiksystem försökte jag bygga ett som hade kunnat underlätta vårt arbete. De allra flesta vet precis hur man ska sortera och när det blir fel har jag märkt att det ofta beror på ett missförstånd. Då brukar jag lösa det genom att prata med er. Dessa samtal gör att jag känner mig motiverad och jobbet blir roligt. Men visst har det hänt att det har blivit väldigt fel, som den gången någon hade tryckt ner en cykel i kärlet för matavfall. Det roligaste är när man får uppskattning av kunderna för jobbet man utför. Vi har ändå ett jobb som många kanske inte tänker på så ofta men utan oss skulle de definitivt sakna oss! När jag är tillbaka i Jordbro är klockan normalt runt två. Då har jag en timme Niklas Persson Renhållningsarbetare, SRV

10 Vår på ÅTERVINNINGSCENtRALEN Nu är våren här och det nya året sätter igång på allvar. Efter månader av mörker och kyla väcks inte bara naturen till liv utan så även städlusten. Buskar ska friseras, uthus städas och gräsmattor ska börja klippas. Det är även denna tid som det är som högst tryck på våra åtta återvinningscentraler. Varje år har vi över besökare på våra återvinningscentraler och majoriteten av besöken äger rum under våren och hösten. Det bildas snabbt köer för att få sortera, vi är såklart jätteglada att så många vill göra sig av med sitt avfall på ett miljöriktigt sätt och för att göra ditt besök så smidigt som möjligt på återvinningscentralen har vi lite tips inför besöket! Glöm inte passerkortet För att komma in på ÅVC krävs att du har ett passerkort. Du som boende i våra kommuner kan beställa ett kostnadsfritt passerkort på vår hemsida eller via kundservice. Var ute i rätt tid Det är oftast flest besökare precis vid öppning och stängning. Håll koll på öppettiderna Dubbelkolla gärna öppettiderna på ÅVC innan ditt besök. Avvikelser kan förekomma så släng ett öga på för att vara säker på att din ÅVC är öppen. Vi har även en SMS-tjänst där vi meddelar om avvikande öppettider. Skicka ÅVC till för kostnadsfria notiser om ÅVC. Sortera så gott du kan redan hemma På vår hemsida hittar du situationskartor över varje ÅVC så du kan sortera avfallet och packa bilen smart inför besöket. Sorteringsguide hittar du på vår hemsida. Använd gärna genomskinliga säckar istället för svarta eller grå så ser vi lättare om något är felsorterat. Men framförallt är det viktigaste att du tömmer dina medhavda säckar, varje år slängs mängder med säckar i trädgårdsavfallet. Det är viktigt att containern för gräs och löv är fri från plast då vi komposterar detta avfall. Anmäl privatbesök med firmabil Är du privatperson och har fått låna en firmabil för att lämna ditt avfall vill vi att du anmäler det på vår hemsida. Ska du besöka ÅVC under helgen behöver vi din anmälan senast fredagen innan. Skärgårdens Mobila ÅVC I början och slutet av sommaren lägger vår mobila ÅVC till vid olika bryggor i skärgården. De kommer en gång på våren och en gång på hösten och lägger till vid ångbåtskajen eller en liknande plats. Vår personal finns då på plats för att svara på frågor och hjälpa dig med sorteringen. Turlistan hittar du här bredvid och såklart på vår hemsida! Dalarös mobila återvinningscentral Sex gånger under 2017 ställer vi upp vår mobila återvinningscentral vid Kanalbron i Dalarö. Här finns möjlighet för hushållskunder att lämna brännbart avfall, blandat grovavfall, metall, farligt avfall samt elavfall. Tider för Dalarös mobila ÅVC hittar du här bredvid och på vår hemsida. Läs mer:

11 EXPLOSIVA VAROR? KONTAKTA POLISEN! Det är inte ovanligt att vi hittar ammunition, sprängmedel och fyrverkerier i avfallet vi tar emot på våra återvinningscentraler. Explosiva varor utgör en direkt risk för våra medarbetare och ska aldrig lämnas på ÅVC. Kontakta polisen om du vill bli av med explosivt avfall. Det gäller även vapen och nödraketer. DALARÖ - MOBIL ÅVC 2017 Den mobila ÅVC ställs upp vid Kanalbron sex lördagar under Här finns möjlighet för hushållskunder att lämna brännbart avfall, blandat grovavfall, metall, farligt avfall samt elavfall. Datum Ser du denna symbol eller vet att varan innehåller explosiva ämnen kontaktar du polisen för information om var du kan lämna varan. TURLISTA MOBIL ÅTERVINNINGSCENTRAL SKÄRGÅRD 2017 Tid 29 april maj juni juli augusti september Du kan även lämna avfall på någon av våra åtta fasta ÅVCer, varav Jordbro ÅVC ligger närmast Dalarö. Öppettider på ÅVC Skyttbrink, Flemingsberg, Jordbro, Fittja, Skogås, Salem och Nynäshamn: Måndag-torsdag Fredag-söndag Sorunda Lördagar Onsdag (v ) Avvikande öppettider Helgdagar * Trettondagen, långfredag, annandag påsk, 1 maj, Kristi himmelfärdsdag, 6 juni och annandag jul. Stängt Nyårsdagen, midsommarafton, midsommardagen, julafton, juldagen och nyårsafton * Sorunda ÅVC har oavsett helgdagar endast öppet under lördagar och onsdagar (v ) SMSa ordet ÅVC till så får du avvikande öppettider och andra nyheter direkt till din mobiltelefon. I början och slutet av sommaren har vi vår mobila återvinningscentral som lägger till vid olika bryggor i skärgården. De kommer en gång på våren och en gång på hösten och lägger till vid ångbåtskajen eller en liknande plats. Vår personal finns då på plats för att svara på frågor och hjälpa dig med sorteringen. SMS:a ÅVC till Angöringsplats Vår Höst Klockslag Björkösunds Brygga 13 maj 26 aug Fåglarö 13 maj 26 aug Aspön utanför Dalarö 13 maj 26 aug Jutholmen 13 maj 26 aug Ängsö 14 maj 27 aug Gränö 14 maj 27 aug Kalvholmen 14 maj 27 aug Korsholmen 14 maj 27 aug Fiversätra ö, östra sidan 10 juni 19 aug Mefjärd 10 juni 19 aug Ornöboda 10 juni 19 aug Söderviken 11 juni 20 aug Kymmendö 11 juni 20 aug Edesö 11 juni 20 aug Angöringsplats Vår Höst Klockslag Sprängabryggan Utö 13 maj 2 sep Sprängabryggan Utö 13 maj 2 sep Gruvbryggan Utö 14 maj 3 sep Långgarn, i Käringhamn 14 maj 3 sep Norrö 20 maj 9 sep Aspön utanför Utö 20 maj 9 sep Landsort 21 maj 10 sep Krokskär 21 maj 10 sep Bedarön 21 maj 10 sep Arbottnavägen, Muskö hembygdsgården 3 jun 16 sep Angöringsplats Vår Höst Klockslag Hässelmara, färjeläget Ornö 27 maj 9 sep

12 VINN! Vad söker vi för ord i ordflätan och vad är svaren på frågorna? Vi drar slumpvis fem rätta lösningar som vinner två biobiljetter. ORDFLÄTA Vilken ny föreslagen skattereduktion söker vi i det vita fältet? BILMÄRKE UTSLAGSFRÅGOR 1. Hur många gånger kan glas återvinnas? 2. Vad har restaurangen K-märkt specialiserat sig på? 3. Hur har Sorunda återvinningscentral öppet 30 maj? Skicka in ordflätans lösning och dina svar senast 2/6 tillsammans med adressuppgifter till SRV, Box 1173, Huddinge. Märk kuvertet med Tävling. Du kan självklart även mejla ditt svar till tavling@srvatervinning.se med Tävling i ämnesraden. Lösning och vinnare publiceras på vår Facebooksida den 9 juni. Välkommen med dina frågor till KUNDSERVICE kundservice@srvatervinning.se MÅN-TOR (v ) (v ) FRE + DAG FÖRE RÖD DAG Besöksadress Björkholmsvägen 16, Huddinge facebook.com/srvatervinning