Hishult, Oxhultasjön. - Vattenanknutna kulturmiljöer 2015

Transkript

1 Hishult, Oxhultasjön - Vattenanknutna kulturmiljöer

2 Vattenanknutna kulturmiljöer 2015 Länsstyrelsen i Hallands län, Samhällsbyggnadsenheten Detta projekt har medfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:12, Åtgärder för havs- och vattenmiljö Rapportsammanställning: Lena Gunilla Berglund Roos, arkeolog Foto (om inte annat anges):anna Rodin, Lena Gunilla Berglund Roos Kartor: Lantmäteriverket 2

3 Hishult Oxhultasjön Smedjeån Lantmäteriet, Ur Fastighetskartan, /188-N 3

4 Innehållsförteckning Symbolförteckning 5 1. Lista över forn- och kulturlämningar med värdering 7 2. Områdesbeskrivning Resultat inventering år Lämningar vid Smedjeån och några intilliggande biflöden 15 Norra Össjö 15 Långhultsbygget 17 Kornhult 21 Kornhult/Stubbhult 25 Bögilt/Ågård/Klämmesbygget 26 Hishult/Ågård 31 Hishult 35 Hishults broar 40 Sjöboholm Lämningar längs biflöden till Smedjeån och övriga bäckar 47 Rävaljung 47 Högalt 49 Oxhult i nordöst 50 Norra Långhultsbygget 51 Balkrasjön Lämningar vid Möllebäcken 56 Möllebäcken i norr 56 Möllebäcken i Stubbhult Lämningar längs Vannåsabäcken och Feresbäcken 64 Feret Lämningar vid Grötsjöbäcken 67 Trånget Lämningar längs övriga bäckar 72 Fälleberga/Källsbygget 72 Björnhult Bakgrund Syfte och mål Metod Fältinventering Värderingsmetod Inventering Källor 77 4

5 Symbolförteckning Punkter Byggnad/Bebyggelse Kvarn/Kvarnlämning/Kvarnplats Såg/Såglämning/Sågplats Kvarn & Såg/Lämning Kraftverk/Kraftstation/Lämning Vattenverk Elkvarn Övrig småindustri/industri/lämning Vattenreglering/Damm/Dämme Järnframställn./Blästbrukslämn./Slagg Röjningsröse Boplats Torplämn./Bebyggelselämn./ Bytomt/Gårdstomt Bro/Brolämning Kyrka/Kapell Maritima lämningar/vrak Fast fiske/lämning Kanal Stenmur/Stenvall/Gränsmarkering Övriga forn-/kulturlämningar Linjer Färdväg/Hålväg Dammanläggn./Fördämning/ Kvarnlämn. Kanal Fossil åkermark Ytor Övriga forn- /kulturlämningar Stenmur Fossil åkermark Röjningsrösen Järnframställning/ Lämning av Boplats Bro 5

6 Torplämn./Bytomt/ Stadslager KMV-program Kvarnmiljö/Lämning/ Småind. där kvarnar ingår Riksintresse Fornborg/Fästning Träindustri/ Lämning/Övriga industrilämn. Röse/Gravar/ Begravningspl. Fast fiske Övriga forn- /kulturlämningar Färgsättning av värdesymboler A B C Ej Värdefull Intressant Måttlig bedömt I de allra flesta fall är punkter och linjer färgsatta efter värdebedömning. Detta gäller inte ytor. 6

7 1. Lista över forn- och kulturlämningar med värdering Smedjeån och några intilliggande biflöden Norra Össjö RAÄ Hishult 154 Brofästen (ÖK) s. 15 Långhultsbygget RAÄ Hishult 113:1 Kvarnlämning (ÖK) s. 18 RAÄ Hishult 153 Brofästen (ÖK) s. 20 Kornhult Kornhults f.d. kvarn- och sågmiljö s. 22 RAÄ Hishult 157 Kvarnlämning (R) s. 22 RAÄ Hishult 161 Kvarnlämning (R) s. 24 Kornhult/Stubbhult RAÄ Hishult 169 Husgrund, historisk tid (ÖK) s. 25 7

8 Bögilt/Ågård/Klämmesbygget RAÄ Hishult 172 Småindustriområde (B) s. 27 RAÄ Hishult 176 Stenvalvsbro (ÖK) s. 29 RAÄ Hishult 177 Stenvalvsbro (ÖK) s. 30 RAÄ Hishult 175 Stenvalvsbro (ÖK) s. 30 RAÄ Hishult 188 Tvättplats (ÖK) s. 30 Hishult/Ågård RAÄ Hishult 192 Husgrund, historisk tid (ÖK) s. 32 RAÄ Hishult 142:1 Slaggförekomst (R) s. 33 RAÄ Hishult 191 Kvarn (UO) s. 33 RAÄ Hishult 136:1 Kvarnlämning (R) s. 34 8

9 Hishult RAÄ Hishult 182 Småindustriområde (B) s. 35 RAÄ Hishult 179 och 183 Grävda rännor (ÖK) s. 37 RAÄ Hishult 81:1 Plats med tradition (ÖK) s. 38 RAÄ Hishult 189 Kvarnlämning (R) s. 39 Hishults broar RAÄ Hishult 80:1 Stenvalvsbro (ÖK) s. 41 RAÄ Hishult 193 Strandskoning (ÖK) s. 41 RAÄ Hishult 190 Tvättplats (ÖK) s. 42 RAÄ Hishult 180 Grävd ränna (ÖK) s. 43 RAÄ Hishult 9:1, 9:2, 9:3, 9:4 Slipytor/-rännor (R) s. 44 9

10 Sjöboholm RAÄ Hishult 77:1 Sjöboholms gamla tomt (R) s. 45 Biflöden till Smedjeån och övriga bäckar Rävaljung RAÄ Hishult 184 Kvarnlämning (R) s. 47 Högalt RAÄ Hishult 181 Kvarnlämning (R) s. 49 Oxhult i nordöst RAÄ Hishult 185 Dammvall (ÖK) s. 50 Norra Långhultsbygget RAÄ Hishult 173 Bro (ÖK) s. 52 RAÄ Hishult 174 Kvarnlämning (R) s. 53 RAÄ Hishult 69:1 Slaggvarp (R) s

11 Balkrasjön RAÄ Hishult 178 Kvarn (UO) s. 54 Möllebäcken Möllebäcken i norr RAÄ Hishult 167 Kvarnlämning (R) s. 56 RAÄ Hishult 170 Kvarnlämning (R) s. 58 Möllebäcken i Stubbhult RAÄ Hishult 168 Kvarnlämning (ÖK) s. 60 RAÄ Hishult 165 Kvarnlämning (ÖK) s. 61 RAÄ Hishult 166 Bro (ÖK) s. 62 RAÄ Hishult 171 Dammvall (ÖK) s. 62 Vannåsabäcken och Feresbäcken Feret RAÄ Hishult 164 Kvarnlämning (ÖK) s

12 RAÄ Hishult 160 Sågverkslämning (R) s. 65 Grötsjöbäcken Trånget RAÄ Hishult 159 Kvarnlämning (R) s. 67 RAÄ Hishult 163 Kvarnlämning (R) s. 68 RAÄ Hishult 2:1, 2:2 Slaggvarp (R) s. 69 RAÄ Hishult 2:3 Slaggförekomst (ÖK) s. 70 RAÄ Hishult 162 Småindustriområde (R) s. 70 Övriga bäckar Fälleberga/Källsbygget RAÄ Hishult 186 Kvarn (UO) s. 72 Björnhult RAÄ Hishult 156 Småindustriområde (R) s

13 Kulturmiljövård prio Vattenförvaltning prio Kulturhistoriskt värde Besökt i fält A A A Ja 2. Områdesbeskrivning Smedjeån snirklar sig från Store sjö i öster till Oxhultasjön i väster. Vattendraget rinner genom skogsbygd delvis uppbruten av småskaligt odlingslandskap och hagmarker. Timmerbilar vittnar om skogens betydelse som inkomstkälla. Landskapet är kuperat och Smedjeåns sträckning utgörs bitvis av en dalgång, ibland med branta sidor. Vattendragets flöde har under lång tid använts av människan. Rester av järnframställning återfinns i form av slagg på ett flertal platser utmed åns sträckning genom området. Miljöerna med lämningar efter järnhantering utmed Smedjeån, av såväl hantverks- som protoindustriell karaktär, vittnar om områdets betydelse för medeltida dansk järnproduktion. Järnframställning har också förekommit utmed mindre vattendrag i området och lämningar av slagg och slaggvarpar återfinns både i norr och söder. Rika myrmalmsförekomster och flera avsnitt med mindre fallhöjder utmed bäckar har utgjort bra naturliga förutsättningar för etablerandet av protoindustriella miljöer. Passager längs vattendragen har vidare utgjort stråk för färdvägar mellan kustbygd och inland. Därtill har vattensystemet av bäckar och mindre sjöar utgjort goda förutsättningar för lokalisering av gårdar. Vattnets kraft har också nyttjats på andra vis. Några bevarade kvarnar och sågar vittnar om detta och i området finns också flera kvarnlämningar. Vid Ågård och Kornhults kvarnar återfinns lämningar av slagg vilket antyder att platserna brukats med lång kontinuitet. Vid fördämningen i Kornhult ligger bland annat en före detta turbinkvarn sammanbyggd med ett cirkelsågverk och ännu en bit längre bort efter Smedjeåns sträckning är en mer ålderdomlig hjulkvarn av förindustriell karaktär uppförd. Även till denna anläggning hör ett litet cirkelsågverk men också ett äldre bostadshus. Strax innan Hishults sockencentrum ligger Hishults mer moderna turbinkvarn, också den sammanbyggd med ett cirkelsågverk. Smedjeån snirklar sig därefter vidare västerut och i utkanten av Hishult återfinns en vacker stenvalvsbro. Hishult är, som många andra sockencentrum, lokaliserat till ett vattendrag. Vid Smedjeåns inlopp till Oxhultasjön, på en liten holme, ligger ruinerna efter Sjöboholms sätesgård. Sjöboholm utgör lämningar efter den gård som var centrum i det medeltida danska järnproduktionssamhälle vars betydelse för järnframställning upphörde sedan Halland blev svenskt. Utmed Smedjeån, i områdets östra del, finns även flera stenåldersboplatser vilket vittnar om att vattendraget samt sjöarna har varit betydelsefulla under en lång tid. 13

14 3. Resultat inventering år 2015 En genomgång av lantmäteriets digitala historiska kartor och de historiska kartöverläggen visade att det funnits ett flertal vattenanknutna anläggningar, såsom kvarnar och sågverk längs Smedjeån med biflöden. Även namn på vattendrag, exempelvis Möllebäcken gav en indikation på att det funnits kvarnar. Vid fältinventeringen påträffades lämningar av flertalet av de på kartorna markerade anläggningarna varav en majoritet av dessa utgörs av rester efter kvarnar. Intressant är att flera av dessa har kunnat kopplas till en viss by eller gård, exempelvis Stubbhults kvarn (RAÄ Hishult 170). Det är också spännande att det på flera av kvarnplatserna finns slaggvarp och slaggförekomster. Några tvättplatser har även lokaliserats med hjälp av äldre kartor. 10 lokaler har bedömts med högsta värdering (röd färg), 24 lokaler har fått bedömningen kulturhistoriskt intressanta (blå färg), 11 lokaler har ett måttligt kulturhistoriskt värde (grön färg) och 3 lokaler har inte bedömts eftersom inga synliga lämningar påträffats (gul färg). Totalt har 42 nya lämningar registrerats i FMIS. Fyra sedan tidigare registrerade lämningar har reviderats. Symbol för kvarn: Kulturhistoriskt Kulturhistoriskt Kulturhistoriskt Ej bedömt värdefull miljö intressant miljö värde måttlig För övriga symboler se teckenförklaring i början av rapporten. Förkortningar FMIS = Fornminnesinformationssystem RAÄ = Riksantikvarieämbetet RAK = Rikets allmänna kartverks arkiv LMM = Lantmäterimyndigheternas arkiv LMS = Lantmäteristyrelsens arkiv Bedömningar B = Bevakningsobjekt, R = Fornlämning, UO = Uppgift om, ÖK = Övrig kulturhistorisk lämning. 14

15 4. Lämningar vid Smedjeån och några intilliggande biflöden Norra Össjö Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Norra Össjös ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. Där Smedjeån rinner upp i Storesjö längst i öster har flera stenåldersboplatser (RAÄ Hishult 29:1) och järnframställningsplatser (RAÄ Hishult 25:1, 26:1) påträffats. Ån är omgrävd och det enda som påträffades var brofästen på vardera sidan ån. Har det funnits ytterligare anläggningar har dessa med all sannolikhet försvunnit vid omgrävningen av ån. Sjöarna i området sänktes under 1920-talet och Smedjeån rätades ut bland annat från inloppet i öster till Kornhult i väster. 15

16 Utsnitt ur häradsekonomiska kartan åren (RAK J ). Notera det slingrande förlopp som ån har haft och skillnaden på sjöarnas storlek. RAÄ Hishult 154 Brofästen 16

17 Brofästen på vardera sidan Smedjeån, belägna öster om nuvarande bro. Fästena är byggda av tuktade, kallmurade stenar. Här finns också en uppgift om att slagg påträffats i ån (RAÄ Hishult 25:1). Ingen slagg upptäcktes vid inventering Foton: Gunilla Roos. Långhultsbygget Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Långhultsbyggets ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 17

18 Området sydöst om Kornhult är relativt tomt på kulturhistoriska lämningar. Norr och söder om Smedjeån finns uppgifter om slaggförekomster (RAÄ Hishult 23:1, 36:1, 36:2) och intill ett biflöde har en stenåldersboplats (RAÄ Hishult 37:1) påträffats. En kvarnlämning (RAÄ Hishult 113:1) var registrerad sedan tidigare i ett litet biflöde väster om ån. Nordöst om denna påträffades en hålväg (RAÄ Hishult 155) och brofästen (RAÄ Hishult 153) på vardera sidan Smedjeån. RAÄ Hishult 113:1 Kvarnlämning (ÖK) Kvarnlämning, troligen efter en skvaltkvarn, i ett biflöde till Smedjeån. Kvarnen är markerad på häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ). Här finns en dammvall, en kvarngrund, stenskodda bäckkanter och flera delar av kvarnstenar. Kvarnen har inte hittats på äldre kartor i Lantmäteriets digitala, historiska karttjänst. Utsnitt ur häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ) med kvarn och tidigare vägsträckning markerade. 18

19 Kvarngrunden på vardera sida bäcken. Foto: Gunilla Roos. Flera kvarnstenar ligger spridda i och intill bäcken. Foto: Gunilla Roos. 19

20 RAÄ Hishult 153 Brofästen (ÖK) En fallfärdig liten träbro vilar på delar av äldre brofästen, fyra meter breda och två meter höga ovan vattenytan, byggda av kallmurade, tuktade stenar. En igenväxande väg leder från östra brofästet (höger sida strömriktningen) vidare mot öster. Vägen är markerad på häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ). Från brofästet i väster (på vänster sida strömriktningen) leder en hålväg (RAÄ Hishult 155) cirka 30 meter mot västnordväst. Brofästena är kraftigt övertorvade och svåra att se bland all växtlighet. Foto: Gunilla Roos. 20

21 Kornhult Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Kornhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. Centralt ligger Kornhults nuvarande damm med den före detta turbinkvarnen sammanbyggd med ett cirkelsågverk. Dammen har med all sannolikhet tillkommit i samband med uppförandet av kvarnen under slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. I området finns flera lämningar efter äldre kvarnar och fyndplatser för slagg. Foto: Gunilla Roos. 21

22 Kornhults före detta kvarn och såg Tilloppskanalen till turbinerna syns knappt bland grönskan i förgrunden. Oklart när byggnaderna tillkommit. De finns inte med på laga skifteskartan år 1863 men är markerade på häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ). Upptagna i Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister (Kornhult 1:22 hus nr. 5). Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 157 Kvarnlämning (R) Omedelbart öster om Kornhults damm och intill den omgrävda åfåran ligger resterna efter den ena av Kornhults två äldre kvarnar. På bilden nedan syns delar av kvarngrunden. Strax öster därom finns en välbevarad del av dammvallen kvar, byggd av kallmurade stenar. Kvarnen och dammvallen är markerade på storskifteskartan år 1824 med texten No 1 Kornhults qvarn (LMS Akt M26-1:2). Där nuvarande damm är belägen finns istället en större ö. Kvarnen är även utritad på laga skifteskartan år 1863 (LMS Akt M26-27:1) men inte på häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ). 22

23 Kvarngrunden med nuvarande damm vilken anas till höger i bild. Foto: Gunilla Roos. Utsnitt ur storskifteskarta år 1824 (LMS Akt M26-1:2) med Kornhults kvarn nummer 1 och dammvall markerade. 23

24 RAÄ Hishult 161 Kvarnlämning (R) Kvarnlämning bestående av en kvarngrund och flera spridda delar av kvarnstenar. Kvarnen är markerad som No 2 Kornhults qvarn på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). På laga skifteskartan år 1863 (LMS Akt M26-27:1) finns en byggnad markerad men utan kvarnsymbol. Slagg har påträffats här vid tidigare inventeringar (RAÄ Hishult 34:1) men påträffades inte vid fältinventering år Foto: Gunilla Roos. Utsnitt ur storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) med Kornhults kvarn nummer 2 och trolig dammvall markerade. 24

25 Kornhult/Stubbhult Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Kornhults och Stubbhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. Smedjeån rinner här slingrande och lugnflytande genom ett låglänt våtmarksområde med få kulturhistoriska lämningar. Vid fornminnesinventeringen år 1967 påträffades slaggklumpar cirka 50 meter norr om ån (RAÄ Hishult 63:1). RAÄ Hishult 169 Husgrund, historisk tid (ÖK) Längs vänster sida strömriktningen, inom en samfällighet, ligger en husgrund bestående av kallmurade stenar. Det är oklart vilken funktion grunden har haft och inga anläggningar har påträffats bland Lantmäteriets digitala, historiska kartor. Skulle möjligen kunna ha varit en lastageplats. 25

26 Bland grönskan skymtar en kallmurad kant intill ån. Foto: Gunilla Roos. Bögilt/Ågård/Klämmesbygget Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Bögilts och Ågårds ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 26

27 Centralt i området ligger Ågårds kvarn- och sågbyggnader. Längs Smedjeån sydväst om kvarnen finns en uppgift om att slagg har påträffats (RAÄ Hishult 78:1) och nära ett biflöde i södra delen av området finns två skadade slaggvarp (RAÄ Hishult 18:1 och 18:2). RAÄ Hishult 172 Småindustriområde (B) Området är beläget inom Bögilts och Ågårds ägor och består av lämningar efter både en hjulkvarn och ett sågverk i form av en kraftig, ställvis raserad dammvall, en husgrund (möjligen efter en tidigare kvarn), två rännor och en stående förfallen kvarnbyggnad sammanbyggd med en sågverksbyggnad. Kallas "Bögilts quarn" på laga skifteskartan år 1871 (LMS Akt M26-43:1). Omnämns i allmänhet som Ågårds kvarn och såg. Raserat parti av dammvallen med den delvis igenväxande dammen i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. 27

28 Del av dammvall med igenväxande damm i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. Stensatt ränna vid utloppet från kvarnbyggnaden. Foto: Gunilla Roos. 28

29 Del av den husgrund som påträffades längs vänster sida strömriktningen. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 176 Stenvalvsbro (ÖK) Inom området finns tre stenvalvsbroar varav denna med två spann som har förstärkts med betong. Foto: Gunilla Roos. 29

30 RAÄ Hishult 177 Stenvalvsbro (ÖK) Valvbro med ett spann som leder över den stensatta rännan intill kvarnen. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 175 Stenvalvsbro (ÖK) Strax öster om ovanstående valvbro (RAÄ Hishult 177) finns ytterligare en liten valvbro med ett spann, av kallmurade stenar. Den är byggd över en ränna som verkar leda under marken in till sågen och/eller kvarnen. Bron är endast synlig i söder. RAÄ Hishult 188 Tvättplats (ÖK) Området kallas av ortsbefolkningen för tvättestan och är markerat som tvättplats på laga skifteskartor år 1863 (LMS Akt M26-48:1) och år 1864 (LMM Akt 13-his-40). Inga lämningar 30

31 påträffades vid inventeringen men en liten stig leder ned till ån från den så kallade Möllevägen i norr. Utsnitt ur laga skifteskartan år 1863 (LMS Akt M26-48:1) med tvättplatsen markerad. Hishult/Ågård Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Hishults och Ågårds ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 31

32 Smedjeån har rätats ut och fall har sprängts bort. Få kulturlämningar finns kvar. Längs långa sträckor utmed Smedjeån ligger vallar med jord och sprängsten. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 192 Husgrund, historisk tid (ÖK) Dynamitkällare intill Smedjeån. Här förvarades den dynamit som användes när man sprängde bort fall och rätade ut ån under och/eller 1930-talen. Foto: Gunilla Roos. 32

33 RAÄ Hishult 142:1 Blästbrukslämning (R) Längs åkanterna, främst i norr längs höger sida strömriktningen, förekommer rikligt med slagg. Den är brunsvart, blåsig och pipig. En bottenkåpa ska ha hittats här enligt revideringsinventering år Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 191 Kvarn (UO) Utsnitt ur storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) med kvarn och dammvall markerade. 33

34 På storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) kallas kvarnen Hishults quarn. Enligt ortsbefolkningen har ån rätats ut och fall har sprängts bort. Inga spår efter kvarnen kunde upptäckas vid fältinventering år RAÄ Hishult 136:1 Kvarnlämning (R) I ett litet biflöde till Smedjeån inom Ågårds ägor finns en cirka 40 meter lång dammvall, av kallmurade stenar. Nedströms dammvallen är flera större stenar i bäckkanterna vilka troligen utgjort en kvarngrund. En kvarn är markerad här på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). På laga skifteskartan år 1864 (LMM Akt 13-his-40) finns endast en dammvall markerad. Dammvallen bestående av kallmurade stenar är knappt synlig bland växtligheten. Foto: Gunilla Roos. 34

35 Hishult Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Hishults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 182 Småindustriområde (B) Kvarndrift sägs ha ägt rum i området sedan 1600-talet. Här finns en cirka 100 meter lång dammvall, byggd av jord och stenar och med flera utskov. Enligt ortsbefolkningen ska rester efter en äldre dammvall finnas i dammen. Vid lågvatten sägs stora stenar på rad sticka upp ur vattenytan. På laga skifteskartan år 1860 (LMS Akt M26_20:1) är en dammvall utritad på samma plats som nuvarande och i södra delen av dammvallen är en byggnad utritad, omnämnd i akten som Hishults kvarn (se även RAÄ Hishult 191). Inga byggnader är markerade i norr. På häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ) är en kvarn markerad i södra delen av området och en såg i norra delen. 35

36 Hishults turbinkvarn med sammanbyggt cirkelsågverk. Upptagna i Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister (Laholm Hishult 30:1 hus nr.2). Foto: Gunilla Roos. Dammvallen med turbinkvarnen i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. 36

37 RAÄ Hishult 179 och 183 Grävda rännor (ÖK) Från dammvallens norra och södra sida löper två grävda rännor parallellt och på var sida Smedjeån. Dessa är ställvis kantskodda med kallmurade stenar. Rännorna omges i regel av uppkastade jord- och stenvallar. Den norra rännan (RAÄ Hishult 183) leder från dammen in till den befintliga såg- och kvarnbyggnaden och fortsätter sedan cirka 350 meter mot sydväst där den sammanstrålar med Smedjeån. Den södra rännan (RAÄ Hishult 179) är kortare och leder från dammen cirka 120 meter mot sydväst till Smedjeån. RAÄ Hishult 183. Inloppsrännan till kvarnen/sågen. Kanterna har förstärkts med betong. Foto: Gunilla Roos. 37

38 RAÄ Hishult 183. Norra rännans mellersta del med endast lite vatten i bottnen. Foto: Gunilla Roos RAÄ Hishult 81:1 Plats med tradition (ÖK) Klockarehölen kallas en bredare del av Smedjeån där den södra rännan (RAÄ Hishult 179) rinner ut. Enligt traditionen ska kyrkklockan ha sänkts ned här när danskarna plundrade bygden för länge sedan. 38

39 RAÄ Hishult 189 Kvarnlämning (R) Kvarngrund i form av kallmurade stenar på båda sidor en bäck som utgör ett biflöde till Smedjeån. Uppströms bäcken finns också en dammvall, numera borttagen över bäckfåran. Foto: Gunilla Roos. På bilden nedan ses ett utsnitt ur storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) med kvarn, dammvall och damm markerade. På laga skifteskartan år 1853 (LMS Akt M26-1:3) finns endast dammen utritad. Ortsbefolkningen har hört talas om att det ska ha funnit en skvaltkvarn här i äldre tider. 39

40 Hishults broar Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Hishults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 40

41 RAÄ Hishult 80:1 Stenvalvsbro (ÖK) Över Smedjeån längs den gamla landsvägssträckningen ligger en vacker valvbro med tre spann, byggd av kallmurade stenar. Bron byggdes på 1870-talet och är fortfarande i bruk. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 193 Strandskoning (ÖK) Längs södra sidan Smedjeån, öster om bron, har åkanten stensatts inom en cirka 20 meter lång sträcka. Strandskoningen har registrerats under lämningstypen flottningsanläggning men det är ovisst om flottning ägt rum i ån. Kan möjligen ha haft en funktion som lastageplats. 41

42 Strandskoning längs vänster sida strömriktningen. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 190 Tvättplats (ÖK) 42

43 På den södra sidan ån, väster om valvbron fanns förr en tvättplats, markerad på laga skifteskartan år 1860 (LMS Akt M26-20:1). Möjligen har en tvättplats även funnits på motsatt sida. Bilden ovan visar tvätterskor på platsen på 1920-talet. Flera flata stenhällar är synliga på marken och i ån. Bilden är tagen på ett fotografi från en informationsskylt på platsen. Tvättplatsen till höger i bild intill valvbron hösten Inga lämningar påträffades vid fältinventeringen. På den intilliggande rastplatsen finns flera flata stenhällar som iordningsställts till bord. Möjligen har några av dessa funnits på tvättplatsen. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 180 Grävd ränna (ÖK) Väster om tvättplatsen finns en cirka 80 meter lång grävd ränna. Längs sidorna ligger jordoch stenblandade vallar. Rännan mynnar i Smedjeån i norr och avbryts av ett vägområde i 43

44 söder. Rännan är torrlagd, ställvis igenfylld och belamrad med ris. Det är oklart vilken funktion den har haft. Rännan mot norr med Smedjeån i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 9:1-4 Slipytor och sliprännor (R) Enligt fornminnesinventeringen 1967 ska det alldeles intill Smedjeån, längs vänster sida strömriktningen, finnas fyra stenblock med sliprännor och slipytor. Vid revideringsinventering år 1985 och inventering år 2015 återfanns endast två stenblock. 44

45 Sjöboholm Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Oxhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. Från Hishults kyrkby till utloppet i Oxhultasjön rinner Smedjeån lugnflytande genom flera våtmarksområden. Inga forn- eller kulturlämningar finns registrerade sedan tidigare och inga nya påträffades vid inventeringen år RAÄ Hishult 77:1 Sjöboholms sätesgård (R) På en udde i Oxhultasjön nordväst om Smedjeåns utlopp i Oxhultasjön ligger ruinerna efter det medeltida säteriet Sjöboholm. Här finns bland annat grunder efter boningshus, ekonomibyggnader, brunnar och vallgravar. Gården övergavs på 1830-talet. Söder om den lilla inbuktningen, i södra delen av området, ska det finnas en stenmur under vattenytan vilken inte var synlig vid inventeringstillfället år Fler lämningar kan finnas i sjön, nära och intill stranden. I Hallands landsbeskrivning från år 1729 skrivs: "Säteriet Sjöbo ligger på en liten Holme i Sjön och har medelst bro communication med åkergärdet, som består av fem små åkrar och löfskog i ängen" och "Husen äro Träbyggnader med spån och brädtak, väl bebyggt. Ladugården träbyggning med halmtak. Påbegynnt Trädgård men ej Tobaks-plantering. Dessutom en eke- och Bokeskog på Sjöbo ägor." 45

46 Sjöboholms boningshusgrund med två kraftiga spismursrösen. Foto: Gunilla Roos. Vallgrav med en av ekonomibyggnadsgrunderna i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. 46

47 5. Lämningar längs biflöden till Smedjeån och övriga bäckar Flera mindre bäckar ansluter till Smedjeån och inom avrinningsområdet finns även mindre vattendrag som inte har någon direkt anknytning till ån. Vattenkraften i några av dessa har nyttjats av människan i äldre tider vilket främst flera kvarnlämningar vittnar om. Rävaljung Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Rävaljungs ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 184 Kvarnlämning (R) I Rävaljung, i en liten bäck som mynnar i Oxhultasjön finns en cirka 20 meter lång dammvall, byggd av jord och stenar. Norr och nedströms denna är en kvarngrund, bestående av kallmurade kanter på båda sidor bäcken. Både kvarnen och dammvallen är markerade på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) och även på laga skifteskartan år 1853 (LMS Akt M26-1:3). Ingen kvarnmarkering finns på häradsekonomiska kartan åren Troligen har här varit en skvaltkvarn. 47

48 Dammvallen är igenväxt av buskar och träd. Foto: Gunilla Roos. Kvarngrunden på vänster sida strömriktningen. Foto: Gunilla Roos. 48

49 Högalt Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Högalts ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄnummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 181 Kvarnlämning (R) 49

50 Utsnitt ur laga skifteskarta år 1853 (LMS Akt M26-1:3) med kvarn och dammvallsmarkering i en liten bäck i Högalt, strax söder om gränsen till Rävaljungs ägor. Kvarnen är även markerad på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) och kallas för Slätthults kvarn. Här möts två bäckfåror och nedströms ett litet fall finns kallmurade bäckkanter och stensamlingar, främst längs vänster sida strömriktningen, vilka troligen utgör resterna efter en skvaltkvarn. Ingen kvarnmarkering finns på häradsekonomiska kartan åren Oxhult i nordöst Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Oxhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. De norra delarna av Hishults socken domineras av skog och våtmarker. Bäckarna är i regel mycket små och flera har grävts om och/eller rätats ut. Fornlämningarna domineras av lämningar efter äldre tiders järnframställning i form av slaggvarp och slaggförekomster i anslutning till våtmarker och vattendrag. RAÄ Hishult 185 Dammvall (ÖK) I en liten bäck i nordöstra delen av Oxhults ägor påträffades en dammvall byggd av betong och med ett utskov. Funktionen är oklar. 50

51 Norra Långhultsbygget Dammvall. Foto: Gunilla Roos. Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Hishults och Norra Långhultsbyggets ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 51

52 Järnframställningen inom avrinningsområdet har varit omfattande i äldre tider och här finns bland annat tre lokaler med slaggvarp (RAÄ Hishult 69:1, 70:1, 73:1). RAÄ Hishult 173 Bro (ÖK) Gränsen mellan Hishults och Knäreds socknar löper här mitt i en liten bäck. Över bäcken finns en liten bro av kallmurade stenar, varav några utrasade. En bruksväg leder från gården i söder mot Knäred i norr. Enligt ortsbefolkningen har vägen tidigare utgjort landsväg mellan Hishult och Knäred. Bron är markerad på storskifteskartan år 1840 med namnet KorSsbro (LMM Akt 13-his-20). Kallas även för Rörsbro. Foto: Gunilla Roos. 52

53 RAÄ Hishult 174 Kvarnlämning (R) Cirka 400 meter västsydväst om bron ligger lämningar efter en kvarn. Här finns en delvis raserad dammvall, byggd av kallmurade stenar. Sex meter nordväst om dammvallen är en stentröskel i bäcken och däremellan en mängd uteroderade stenar, möjligen en kvarngrund. Sydöst om dammvallen finns en igenväxande damm. Kvarnen är markerad på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20). Området är belamrat med nedfallna träd och rotvältor. Delar av dammvallen och den bakomliggande, igenväxande dammen syns i bakgrunden. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 69:1 Slaggvarp (R) Strax sydöst om kvarnlämningen finns ett slaggvarp, som är 7 meter i diameter och intill 0,2 meter högt med enstaka slaggklumpar i ytan. Dessa är grå-brun-svarta, blåsiga och flutna. 53

54 Slaggvarpet är markerat på storskifteskartan år 1840 med texten Sinnerhög intill (LMM Akt 13-his-20). Balkrasjön Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Hishults ägor i norra delen av Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 178 Kvarn (UO) Enligt laga skifteskartan år 1853 (LMS Akt M26-1:3) har här funnits en kvarn, troligen en skvaltkvarn. Inga lämningar påträffades vid fältinventeringen år 2015 men området var tätt beväxt med lövsly och mycket svårframkomligt. Lämningar kan finnas. 54

55 Utsnitt ur laga skifteskarta år 1853 (LMS Akt M26-1:3) med kvarn och dammvall markerade. Notera att sjön har namnet Balko siö jämfört med dagens Balkrasjön. 55

56 6. Lämningar vid Möllebäcken Möllebäcken rinner upp i Farhultsbyggessjön i norr och mynnar i Smedjeån inom Stubbhults ägor i söder, strax norr om Klämmesbygget. Som namnet antyder har flera kvarnar funnits längs bäcken som har ett slingrande förlopp med flera mindre fall. Möllebäcken i norr Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Stubbhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 167 Kvarnlämning (R) Kvarnen är markerad på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) och kallas för Farhultsbyggets quarnställe på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20). Har troligen varit en skvaltkvarn. 56

57 Rester efter kvarngrunden i form av stenskodda bäckkanter och uteroderade stenar. Foto: Gunilla Roos. Omedelbart uppströms kvarngrunden, på bäckens norra sida (vänster sida strömriktningen) finns en delvis raserad dammvall, bestående av kallmurade stenar. Foto: Gunilla Roos. 57

58 RAÄ Hishult 170 Kvarnlämning (R) Fall med dammvall vid det som på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) benämns som Stubbhults quarn. Nedströms fallet är bäckkanterna stenskodda och på bäckens östra sida (vänster sida strömriktningen) ligger en uteroderad grund, cirka 4 x 4 meter stor och 0,3 meter hög. Kvarnen är även markerad på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). Har troligen varit en skvaltkvarn. Foto: Gunilla Roos. 58

59 Igenväxande damm med dammvall som löper runt hela dammen förutom i norr där avgränsningen utgörs av en naturlig moränhöjd. Foto: Gunilla Roos. Möllebäcken i Stubbhult Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Stubbhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. 59

60 RAÄ Hishult 168 Kvarnlämning (ÖK) Trolig kvarngrund, 4 x 3 meter stor, bestående av 0,2 0,4 meter stora stenar på vardera sida bäcken. Foto: Gunilla Roos. Bäckkanterna är stenskodda och två mindre fall finns. Foto: Gunilla Roos. 60

61 RAÄ Hishult 165 Kvarnlämning (ÖK) Kvarngrund belägen på vardera sidan bäcken. Foto: Gunilla Roos. En v- formad dammvall löper på vardera sida bäcken men är borttagen i bäckfåran. Foto: Gunilla Roos. 61

62 RAÄ Hishult 166 Bro (ÖK) Bro byggd av kallmurade stenar strax nedströms kvarnlämningen (RAÄ Hishult 165). Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 171 Dammvall (ÖK) Dammvallen, belägen på ömse sidor bäcken, är 18 meter lång och intill 1 meter hög, byggd av jord och kallmurade stenar. Inga spår efter någon kvarn-/såggrund påträffades vid fältinventering år

63 Större delen av dammvallen är belägen på bäckens västra sida (höger sida strömriktningen). Foto: Gunilla Roos. Endast stenar på botten återstår av dammvallen i bäcken. Dammvallen fortsätter på östra sidan. Foto: Gunilla Roos. 63

64 7. Lämningar längs Vannåsabäcken och Feresbäcken Vannåsabäcken rinner upp i Vannåsasjön i norr och rinner sedan samman med Feresbäcken. Feresbäcken rinner upp i en mosse norr om Feret för att sedan sammanstråla med Vannåsabäcken som så småningom rinner ut i Smedjeån i Kornhult. Feret Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Kornhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 164 Kvarnlämning (R) I Vannåsabäcken är en kvarn (troligen en skvaltkvarn) markerad på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). Bäcken är kantskodd av kallmurade stenar på båda sidor inom en fyra meter lång sträcka. Utmed västra sidan av bäcken (höger sida strömriktningen) och intill kantskoningen ligger flera 0,2-0,4 meter stora stenar inom ett två meter brett område. 64

65 Utsnitt ur storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) med kvarnmarkering. RAÄ Hishult 160 Sågverkslämning (R) I Feresbäcken, på vänster sida strömriktningen ligger en sågverksgrund, 5 x 4 meter stor och 0,5-1,3 meter hög, bestående av kallmurade, delvis utrasade stenar. Omedelbart uppströms är ett litet fall i bäcken med en förfallen träspång. Sågen är markerad både på storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) och på laga skifteskartan år 1853 (LMS Akt M26-1:3) med den intressanta texten "Skattlagd Såg". På häradsekonomiska kartan åren finns ingen markering. 65

66 Sågverksgrunden mot söder. Foto: Gunilla Roos. 66

67 8. Lämningar vid Grötsjöbäcken Grötsjöbäcken rinner upp i Grötsjön i nordöstra delen av Hishults socken och sammanstrålar med Feresbäcken och Vannåsabäcken för att så småningom mynna i Smedjeån i Kornhult. Trånget Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Trångets ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 159 Kvarnlämning (R) Enligt storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) har här funnits en kvarn. På storskifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) markerad som Hanskholmens quarn. Det som återstår är en bågformad dammvall och rester efter en kvarngrund. Dammvallen sträcker sig på båda sidor bäcken och är något raserad i bäckfåran. I bäcken finns en träkista, ålkista?, som vilar på stenar från kvarngrunden. Kvarnen är inte markerad på häradsekonomiska kartan åren

68 Lämningar efter den ena av Handskholmens två kvarnar. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 163 Kvarnlämning (R) En kvarnsymbol är utritad här på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). På storkifteskartan år 1840 (LMM Akt 13-his-20) markerad som Hanskh. quarn. Kvarnen finns inte på markerad på häradsekonomiska kartan åren Längs bäckens sydöstra sida (vänster sida strömriktningen) är kanterna på bäcken stenskodda vilka kan utgöra rester efter kvarngrunden. Uppströms finns delar av en dammvall kvar. 68

69 Stenskodd kant av bäcken där den ena av Handskholmens två kvarnar har varit belägen. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 2:1, 2:2 Slaggvarp (R) Två tydliga slaggvarp finns längs vänster sida strömriktningen. Flera brunsvarta slaggklumpar ligger i ytan och jorden är mycket sotig. Foto: Gunilla Roos. 69

70 RAÄ Hishult 2:3 - Slaggförekomst (ÖK) Längs bäckkanterna ligger rikligt med brun-svarta slaggklumpar. Foto: Gunilla Roos. RAÄ Hishult 162 Småindustriområde (R) Området består av lämningar efter två möjliga kvarngrunder, minst en dammvall, tre stentrösklar och minst en kvarnstensdel. Kvarnarna är markerade på vardera sidan bäcken på storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2). Enligt laga skifteskartan år 1853 (LMS Akt M26-1:3) finns endast en kvarn markerad och då på den södra sidan bäcken (vänster sida strömriktningen) med texten "Trångs qvarn". Inga kvarnar finns markerade här på Häradsekonomiska kartan åren

71 Kvarnsten till vänster invid flera små fall i bäcken. Foto: Gunilla Roos. Dammvallsrest. Foto: Gunilla Roos. 71

72 9. Lämningar längs övriga bäckar Fälleberga/Källsbygget Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Fällebergas ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. RAÄ Hishult 186 Kvarn (UO) I en liten bäck i norra delen av Fälleberga ska en skvaltkvarn ha funnits. Enligt storskifteskartan år 1840 kallad Kjällsbyggets quarn (LMM Akt 13-his-20). Ortsbefolkningen känner till att det funnits en kvarn här och att en kvarnsten ska ha tagits bort från platsen. Inga lämningar påträffades vid fältinventering år Området var emellertid mycket omrört och högt beväxt med sly. Lämningar kan finnas. 72

73 Björnhult Utdrag ur den digitala fastighetskartan inom Björnhults ägor i Hishults socken. Omnämnda RAÄ-nummer är markerade med röd färg. Förutom ett slaggvarp (Hishult 1:1) är få forn- och kulturlämningar registrerade i området. Hishult 156 Småindustriområde (R) Här finns lämningar efter två kvarnar och ett sågverk. Dessa utgörs av en dammvall, en kvarngrund och en kvarn-/såggrund. Dammvallen, belägen i norra delen av området och huvudsakligen öster om bäcken, är något bågformig, 20 meter lång, 1,5-2 meter bred och 1,2 meter hög, byggd av jord och stenar och borttagen över bäcken. Söder om dammvallen, på vardera sida bäcken, är grundrester efter kvarnarna och sågverket i form av 4 meter långa stenskodda kanter, av kallmurade, delvis tuktade stenar. En liten bro i form av träplankor vilar på grunderna. På storskifteskartan år 1824 (LMS Akt M26-1:2) är två kvarnar markerade. Dessa är belägna mitt emot varandra på vardera sida bäcken. På häradsekonomiska kartan åren (RAK Akt J ) är ett sågverk markerat men inga kvarnar. 73

74 10. Bakgrund Kunskapsunderlaget vad det gäller vattenanknutna kultur- och fornlämningar är generellt sett bristfälliga i landet. Vid de regelrätta forn- och kulturminnesinventeringar som skett har vattendragens betydelse med dess mångfald av verksamheter till stor del förbisetts av olika anledningar. Även i Hallands län är kunskapen otillfredsställande och få riktade fältinventeringar kring vattendragen och dess kulturhistoriska lämningar har gjorts. Projektet VaKul Vattenförvaltning och kulturmiljö i Västerhavets vattendistrikt startade hösten Projektet omfattar alla län inom vattendistriktet och samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i egenskap av Vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt. VaKul samarbetar med motsvarande projekt i Norra Östersjöns vattendistrikt (NÖVD) och framför allt med projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (SÖVD). Sedan slutet av 2013 har projekten i Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt gemensam styrgrupp och arbetsgrupp. 11. Syfte och mål Det övergripande syftet med projektet är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet vid sjöar och vattendrag ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv och det övergripande målet är att sammanställa och utveckla ett bra planeringsunderlag för kulturmiljön i förhållande till de anspråk och behov som vattenförvaltningen har. Detta med utgångspunkt från det av riksdagen fastslagna miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Underlagen ska naturligtvis även kunna användas för kulturmiljövårdens egna prioriteringar av vård- och informationsåtgärder för det vattenanknutna kulturarvet. Intresse- och målkonflikter, olika lagstiftning som ibland står emot varandra och dåliga kunskapsunderlag för kulturmiljön är ett stort problem för samhället när åtgärder i och vid vatten ska genomföras. På senare år, mycket tack vare miljömålsarbetet, har tvärsektoriella arbetssätt utvecklats på många länsstyrelser. Finansiering av inventeringsarbetet har skett genom Riksantikvarieämbetet, kulturmiljöanslaget 7:2, samt Havs- och vattenmyndigheten anslag 1:12 särskilda projekt. 74

75 12. Metod För att få en samlad bild av det befintliga kunskapsunderlaget har en byråmässig sammanställning av information från olika register gjorts. Här ingår forn- och kulturlämningar registrerade i FMIS (Riksantikvarieämbetets nationella fornminnesinformationssystem), byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt intressant bebyggelse från bebyggelseregistret, information från Lantmäteriets historiska kartor, SMHI:s dammregister, Ortnamnsregistret och Länsstyrelsens biotopkartering. Materialet har lagts in i olika skikt som läggs samman till ett och tillgängliggörs via GIS. Områdesbeskrivningar över kulturhistoriskt intressanta miljöer i länets vattenåtgärdsområden har också tagits fram som komplement till GIS. Informationsuttaget vid vattendragen har begränsats till 50 meter för forn- och kulturlämningar och 100 meter för bebyggelse. 13. Fältinventering Fältinventeringen har skett digitalt med verktyget FältGIS där handdator och GPS använts. Fastighetskartan har använts som grundkarta. GIS-skikt från olika register har därefter lagts till. Påträffade lämningar har dokumenterats enligt Riksantikvarieämbetets lämningstyplista (version 4.1) och bedömts antikvariskt i fält för att därefter via Registreringsklienten registreras i FMIS. Lämningarna har dokumenterats med punkter, linjer och områden. En punkt på kartan visar en lämning mindre än 20 meter medan linjer och områden är större än 20 meter. De antikvariska bedömningarna av de påträffade lämningarna följer Riksantikvarieämbetets rekommendationer enligt kulturmiljölagen (SFS nr 1988:950 1 januari 2014, 2 kap 1 ) och till viss del skogsvårdslagen (SFS nr 1979: ) och är följande: bevakningsobjekt (B), ej kulturhistorisk lämning (EK), fornlämning (R), förstörd (F), undersökt och borttagen (UB), uppgift om (UO) samt övrig kulturhistorisk lämning (ÖK). Alla uppgifter från den byråmässiga sammanställningen har kontrollerats i fält. Vid platser där inga lämningar påträffats men uppgiften ändå ansetts betydelsefull och läget trovärdigt har den förmodade anläggningen registrerats med bedömningen uppgift om. Lämningar kan trots allt ändå finnas kvar under vattenytan och/eller markytan. 75

76 14. Värderingsmetod Åtta kriterier har vägts samman efter en värderingsmodell. De värderande kriterierna är dokumentvärde, kvalitet, sällsynthet/representativitet, pedagogiskt värde, tillgänglighet, upplevelsevärde och eventuella speciella förhållanden vilka utgjort grunden för vår bedömning. En hel miljö, till exempel där vattenvägar, fördämningsvall och kvarnbyggnad alternativt kvarngrund finns kvar och är tydliga får högsta värde. Även enstaka objekt kan få högsta värde om tillräckligt många kriterier uppfylls. 15. Inventering På uppdrag av Vattenmyndigheten för Västerhavet har Länsstyrelsen i Hallands län inventerat prioriterade vattenområden under åren Inventeringen påbörjades år 2013 och avslutades år I samråd har vatten och kulturmiljö tagit fram en prioriteringslista där först och främst åtgärdsområden ingår som högsta prioritet och särskilt värdefulla områden kommer i andra hand. I några områden har inventeringen utförts av arbetslag som varit stationerade på Skogsstyrelsen i Halmstad och Ullared. År 2015 kompletterades inventeringen av kulturlämningar längs vattendragen med en riktad sökning och de tidigare funna lämningarna som arbetslagen funnit granskades. Med hjälp av indikationer på historiska kartöverlägg och kartor har platser för kvarnar och andra typer av lämningar besökts. Byggnader inom 100 meter och lämningar inom 50 meter från vattendragen tas med. Objekten värderas, A-C, där A= kulturhistoriskt värdefull miljö, B=Kulturhistoriskt intressant miljö, C= av kulturhistoriskt måttligt värde. Värderingen visas i text- och bildpresentationen med en färgad symbol. Röd=A, Blå=B, Grön=C, Gult=ej besökt, eller bedömt. Tiden har inte medgett att gå längs hela vattendragens sträckningar, men inventeringen är att betrakta som ganska grundlig ändå, kompletterad med lokalbefolkningens uppgifter. Inventeringen är inriktad på forn- och kulturlämningar som registreras i Fornminnesregistret. Bebyggda kvarnplatser finns med i Bebyggelseinventeringen och där ingår även värderingar av miljöerna. I GIS-kartan länkas man till aktuell inventering, Bebyggelseregistret eller Fornminnesregistret, för varje företeelse som är presenterad med en punkt eller ett område. Förekommande foton är nytagna men kan komma att förnyas då förhållandena inte alltid varit bra för fotografering. 76

77 Källor Hallands landsbeskrivning 1729 (1984), Industriminnesinventering i Hallands län, Hallands läns bebyggelseinventering/bebyggelseregistret, FMIS, Kulturmiljöprogram för Laholms kommun, Historiska kartöverlägg, Häradsekonomiska kartan 1920-talet (Hallands län), Ortnamnsregistret, Rikets allmänna kartverks arkiv, Lantmäteristyrelsens arkiv, Lantmäterimyndigheternas arkiv, Det förlorade järnet Dansk protoindustriell järnhantering, Strömberg, Bo (2008), Ortnamnen i Hallands län. Del 1. Bebyggelsenamnen i södra Halland, Sahlgren, Jöran (1948). 77