HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND. Beslutad av direktionen

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAM ENLIGT LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Beslutad av direktionen

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds geografiska ansvarsområde 3 3. Målsättning Nationella mål Vision för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund handlingsprogrammets avgränsningar Säkerhetsmål och prestationsmål Förhindra olyckor samt vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan inträffar Förbereda/genomföra räddningsinsatser Åtgärder efter räddningsinsats 8 4. Riskbild Allmänt Räddningsinsatser Farlig verksamhet Farligt gods transporter Vägtrafik Järnvägstrafik Sjötrafik Flygtrafik Översvämningar och skred Övrigt Sammanfattning Brandvattenförsörjning Organisation Räddningschef Beredskapsstyrkor Räddningsstyrkor Ledningsorganisation vid Räddningsinsats Avtal Släck- och räddningsavtal Övriga avtal Förebyggande verksamhet Allmänt Kompetenskrav tillsyn Allmänhetens möjlighet till alarmering Varning och information (VMA) Räddningsstyrkorna förmåga Kompetenskrav på räddningsstyrkornas personal Räddningstjänst under höjd beredskap 24 X Bilaga 1 Karta hamnanläggning Vänersborg 25 X Bilaga 2 Karta Vassbotten 26 X Bilaga 3 Karta Göta Älv Vargön 27 X Bilaga 4 Karta Dalbergsån 28 X Bilaga 5 Karta Sunnanå, Mellerud 29 X Bilaga 6 Karta Holmsån 30 X Bilaga 7 Karta Köpmannebro 31 2

3 1. Inledning Medborgarna trygghet och säkerhet i samhället blir en allt viktigare fråga för kommun, lansting och stat. Samtidigt som kraven ökar på effektiva insatser i akuta lägen sätts fokus alltmer på att förebygga och förhindra olyckor och allvarliga störningar i samhället. Ansvaret regleras i Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), LSO och Förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789). I Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborgs kommuner ansvarar Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund för den kommunala räddningstjänsten samt förebyggande åtgärder mot brand. Med räddningstjänst avses enligt 1 kap. 2 Lag om skydd mot olyckor, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att förhindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön och där det är påkallat att samhället träder in. Skyldighet för samhället att ingripa definieras av följande kriterier: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotande intressets vikt Kostnaden för insatsen Omständigheterna i övrigt 2. Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds geografiska ansvarsområde Det geografiska ansvarsområdet avseende räddningsinsatser, förebyggande mot brand, tillsyn enligt LSO och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor, (LBE) samt tillsyn farlig verksamhet begränsas av kommungränserna för Färgelanda, Mellerud, Trollhättan och Vänersborgs kommuner. Inom det område utefter strandlinje i Vänern som anges i bilaga 1-7 svarar NÄRF för räddningsinsatser enligt LSO, ansvaret för sanering åvilar respektive ägarkommun men kan genomföras av förbundet. Utanför området, dvs. inom statligt vatten svarar Sjöfartsverket för sjöräddning och Kustbevakningen för miljöskydd och sanering. Enligt Sjöfartsverket avses med statligt vatten bl.a. Vänern där gränsen mellan kommunal och statligt ansvar går i vattenlinjen vid stranden samt i enlighet med bilaga

4 3. Målsättning 3.1 Nationella mål I lag om skydd mot olyckor anges följande övergripande nationella mål. 1 kap. LSO inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatsen kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3.2 Vision för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund TRYGGHET SÄKERHET OMTANKE KVALITÉ 3.3 Handlingsprogrammets avgränsningar Handlingsprogrammet för Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund har avgränsats till förebyggande verksamhet avseende brand och räddningsinsatser vid olyckor enligt LSO. Förbundet har valt att utforma ett gemensamt handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. 3.4 Säkerhetsmål och Prestationsmål Med säkerhetsmål avses långsiktiga politiska mål uttryckta som vision eller inriktnings- eller övergripande mål. Med prestationsmål avses effektmål och produktionsmål. Prestationsmålen bör vara möjliga att följa upp. 4

5 3.4.1 Förhindra olyckor samt vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckan inträffar Säkerhetsmål/Framgångsfaktorer Boendet i medlemskommunerna avseende brandsäkerhet ska vara säkert, i såväl egen som tillfällig bostad. Prestationsmål/Indikatorer - Information om brandskydd ska ges till alla fastighetsägare av flerbostadshus. - Boende i villor ska informeras om vikten av brandskydd i bostäder genom information i dagspress, informationsmöten samt på förbundets hemsida. - Minst tio (10) flerbostadshus ska få tillsynsbesök per år. Barn och ungdomar i medlemskommunerna ska ges särskild möjlighet till utbildning och information för att kunna förebygga och hantera olyckor. - Förbundet ska ta emot förskoleklasser på studiebesök vid minst trettio (30) tillfällen per år. - I samverkan med skolan ska förbundet svara för att minst nittio (90) % av alla elever i årskurs 5 får utbildning i brandskydd varje år. - Förbundet ska ta emot Praoelever från årskurs 7-9 under minst tio (10) veckor per år. - Förbundet ska ta emot gymnasieelever från Omvårdnadsprogrammet i Vänersborg under minst fyra (4) veckor per år. - Högskolelever vid Högskolan Väst ska få information om brandskydd i bygglagstiftningen minst en (1) gång per år. 5

6 Personal på arbetsplatser i medlemskommunerna ska kunna arbeta i en säker och trygg miljö. - Förbundet ska genomföra tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor vid minst tvåhundra (200) tillfällen per år. - Förbundet ska erbjuda kundanpassad brandskyddsutbildning till minst femtusen (5 000) personer per år. Räddningstjänstens kunskap om farlig verksamhet ska öka under perioden. Utrymningssäkerheten i offentliga lokaler ska vara hög inom medlemskommunerna. - Information om farliga verksamheter ska lämnas till berörd personal vid minst ett tillfälle per år. - Insatsledare/tillsynsförättare genomför riktad tillsyn i större samlingslokaler och vid tillfälliga arrangemang vid minst femton (15) tillfäller per år. 6

7 3.4.2 Förbereda/genomföra räddningsinsatser Säkerhetsmål/Framgångsfaktorer Vistelse och boende i medlemskommunerna ska vara säkert Prestationsmål/Indikatorer - Vid normal beredskap ska förbundets räddningsstyrkor nå minst sjuttiofem (75) % av invånarna inom tio (10) minuter, minst nittiofem (95) % inom tjugo (20) minuter och hundra (100) % inom trettio (30) minuter. - Förbundet ska samverka med respektive informationsansvarig i medlemskommunerna avseende information till allmänheten vid räddningsinsatser. - Räddningsstyrkornas verksamhet ska planeras så att skadade personer vid trafikolyckor kan få kvalificerad vård inom godtagbar tid. - Förbundet ska eftersträva samverkansavtal med närliggande räddningstjänster för att en skadelidande person ska få hjälp så snabbt som möjligt. - Förbundet ska kvalitetssäkra all personals övningsverksamhet bl.a. med temaövningar. - Förbundet ska planera för räddningsinsatser med prioritering på trafikolyckor, olycka som kräver rökdykning i hög riskmiljö, brand i byggnad samt olyckor med farliga ämnen. 7

8 3.4.3 Åtgärder efter räddningsinsats Säkerhetsmål/Framgångsfaktorer Vid alla räddningsinsatser ska miljöoch egendomsskador bli så små som möjligt. Genomförda insatser ska vara utvärderade och erfarenheter ska vara kända i organisationen. Prestationsmål/Indikatorer - Restvärdesräddning ska påbörjas vid alla insatser. - Vid miljöskada ska underrättelse lämnas till länsstyrelsen, räddningsverket (brandfarlig vätska) och den berörda medlemskommunens ansvariga nämnd för miljö- och hälsoskyddsfrågor. - Insatsrapport ska upprättas vid varje räddningsinsats. - Förbundets insatsrapporter ska gås igenom och kvalitetssäkras löpande. - Räddningsledare ska informera ägare och innehavare om deras ansvar i samband med och efter en räddningsinsats. Informationen ska innehålla åtgärder som krävs för att förhindra ny räddningsinsats, minska miljöpåverkan, skydda egendom mot stöld och behov av restvärdesräddning. - Information om soteld och brand i eldstad ska lämnas till berörd sotare. 8

9 4. Riskbild 4.1 Allmänt Inom det geografiska område där förbundet ansvarar för räddningstjänsten finns omkring invånare. Det finns ett stort antal tätorter i området, främst de fyra kommunernas kommuncentra. Två av tätorterna, Trollhättan och Vänersborg, har stor befolkningskoncentration och en generell riskbild som kan jämföras med andra tätorter i den storleksordningen, d.v.s. koncentrerad centrumbebyggelse med affärsverksamhet, bostadsbebyggelse med höghus och tät trähusbebyggelse, vårdanläggningar, skolor och samlingslokaler. Området har förhållandevis stora risker när det gäller övrig infrastruktur, t.ex. i fråga om industriverksamhet, samhällsservice och övrig servicenäring. I fråga om kommunikationer finns omfattande väg-, järnvägs-, flyg- och sjötrafik. Omfattande yrkessjöfart förekommer på Göta Älv och Vänern samt till och från hamnanläggningar. Naturförhållandena innefattar sjöar och vattendrag med risker för översvämningar samt dammanläggningar med de speciella risker som är förknippade med sådana. Geologiska, geotekniska och topografiska förhållanden innefattar risker för ras och skred. Den samlade riskbilden inom förbundets område har en speciell karaktär och redovisas närmare nedan. Inom området finns ett intensivt turist- och friluftsliv exempelvis i naturvårdsområden, i kanaler med tillhörande sjösystem och i Vänern. Det finns också större sammanhängande skogsarealer med risk för stora skogsbränder. Riskbilden och förutsättningarna för förbundets planering följs löpande upp bl.a. genom den årliga planeringen av tillsynsverksamheten. Återkoppling av information från och till den förebyggande verksamheten och tillsynsverksamheten sker regelbundet vid olika interna möten med förbundets befälskategorier. 4.2 Räddningsinsatser En jämförelse över riket visar att antalet räddningsinsatser inom förbundet inte skiljer sig från ett genomsnitt för landet. En jämförelse mellan de tio största kommunerna/kommunalförbunden i landet som har mellan och invånare visar att de jämförda kommunerna har i genomsnitt 9,66 räddningsinsatser per invånare och år. Motsvarande siffra för samtliga landets kommuner är 9,91 och för förbundet 9,43. Förbundet ligger alltså något lägre vad gäller räddningsinsatser per invånare än både motsvarande kommuner/kommunalförbund och övriga landet dock med en ihållande stigande trend. Det finns inget som pekar på att det i förbundet skett någon förändring av antalet räddningsinsatser över en längre tidsperiod. (Källa: Räddningstjänsten i siffror, SRV). Enligt vår (insats) statistik sker det en ökning med åtminstone 2,5 % om året inom Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Undantas 2005 (som är ett undantagsår) från statistiken så blir siffran 4 % ökning i insats statistiken. 9

10 Förbundets egen insatsstatistik Olyckstyp Brand i byggnad, förmodad brand, falsklarm brand Räddningsuppdrag: drunkning, översvämning, vattenskada, ras, stormskada m.m Automatlarm brand/gas, felindikering Trafikolycka Skog, Natur, brand ej i byggnad Kemikalier utsläpp Totalt Farlig verksamhet Inom förbundets område finns åtta verksamheter som omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet enligt 2 kap 4 LSO. Av dessa omfattas tre verksamheter av bestämmelserna i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Två av verksamheterna omfattas av bestämmelserna för den högre kravnivån och en av den lägre kravnivån. Fem av de åtta farliga verksamheterna är även tillståndspliktiga, kategori A, enligt miljöbalken vilket innebär att verksamheterna kräver tillstånd av miljödomstol. Inom förbundets område finns därutöver ett stort antal verksamheter som enligt miljöbalken är tillståndspliktiga enligt kategori B, d.v.s. att tillstånd enligt miljöbalken erfordras av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Ytterligare ett stort antal anläggningar är anmälningspliktiga till kommunal nämnd enligt kategori C. Ifråga om verksamheter enligt 2 kap 4 LSO beslutar länsstyrelsen, efter samråd med kommunen/räddningstjänsten, om vilka verksamheter som ska omfattas av skyldigheterna. Dessutom finns beslut från Länsstyrelsen om farlig verksamhet för två verksamheter som lagts ned, Holmen Paper i Vargön och Arctic paper i Åsensbruk. Inom förbundets område finns fler verksamheter som omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet än vad som är genomsnittligt för övriga landet. Av bestämmelserna om farlig verksamhet framgår att där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal eller egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Det övergripande syftet är att åstadkomma en effektiv räddningstjänst och skyldigheten att hålla beredskap med personal och utrustning för att komplettera kommunens beredskap för räddningstjänst. 10

11 Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beslutat att följande verksamheter inom förbundets område omfattas av skyldigheterna: EKA Chemicals AB Företaget bedriver vid anläggningen i Trollhättan tillverkning av AKD-vax vilket är ett hydrofoberingsmedel för papperstillverkning där bl.a. brandfarliga och miljöfarliga varor och ämnen hanteras. Verksamheten omfattas av den högre kravnivån i Sevesolagen. EKA Chemicals AB är beläget på Stallbacka industriområde i Trollhättan. Produktionen består av ca ton AKD-vax per år. Bl.a. ingår lagring av följande råvaror: 29 m 3 fosfortriklorid, 14,5 m 3 tionylklorid, 10 m 3 svavelsyra, 50 m 3 saltsyra, 80 m 3 natriumhydroxid, 9 m 3 järntriklorid och 25 m 3 trietylamin. SAAB Automobile AB Företaget bedriver vid anläggningen på Stallbacka industriområde i Trollhättan främst produktion av personbilar. I produktionen hanteras brandfarliga varor och kemikalier. Företaget har ca anställda och produktions- och lagerlokaler omfattar m 2 och lokaler för teknisk utveckling m 2. Brandfarliga varor och kemikalier hanteras främst i måleri och övrig ytbehandling. Inom den tekniska utvecklingsverksamheten hanteras bl.a. större mängder drivmedel för provkörning av motorer i olika testverksamheter. Volvo Aero Corporation Företaget utvecklar, konstruerar och tillverkar såväl motorer som motorkomponenter till både militära och civila flygplan vid anläggningen på Stallbacka industriområde i Trollhättan. I produktionen hanteras bl.a. brandfarliga, giftiga/hälsofarliga och miljöfarliga varor och ämnen. Verksamheten omfattas av högre kravnivån i Sevesolagen. Total byggnadsyta är m 2 varav m 2 utgörs av verkstadsyta vilken delvis är belägen djupt under mark. Antalet anställda är ca Användningen av farliga ämnen omfattar bl.a. kromsyra och cyanider. Dessutom hanteras ton flygfotogen och 21 ton gasol /propan främst vid provkörning av flygmotorer. Ett läckage av saltpetersyra och fluorvätesyra inom ytbehandlingsavdelningen inträffade och hanterades av förbundets styrkor i samverkan med företagets interna beredskap på ett mycket bra sätt. Inga personskador eller miljöskador uppkom till följd av olyckan. 11

12 Stallbacka kraftverk Företaget bedriver vid anläggningen på Stallbacka industriområde i Trollhättan lagring av petroleumprodukter. Verksamheten omfattas av lägre kravnivån i Sevesolagen. Kraftverket är avsett för reservkraftsproduktion och hanterar m 3 eldningsolja. Vattenfall AB, Dammanläggningar Göta Älv Dammarna har en stor uppdämd vattenvolym som vid dammbrott med påföljande flodvåg innebär stora risker för skred och översvämningar. Sjöfartsverket, Slussar Göta Älv Genom slussarna transporteras stora mängder farligt gods. Slussarnas fallhöjd är ca 32 m. Sjöfartsverkets slussanläggningar besöks årligen av ett stort antal turister. Största riskerna vid slussanläggningarna i Trollhättan och Vänersborg är dammbrott, slussportshaveri och olycka med farligt gods. Trollhättan-Vänersborgs Flygplats Flygplatsen är belägen i direkt anslutning till Stallbacka industriområde med ett flertal större industrier. Norra Älvsborgs Lasarett, helikopterflygplats Helikopterflygplatsen är belägen i anslutning till Norra Älvsborgs Lasarett, NÄL. Arctic Paper, Håfreströms AB (verksamheten nedlagd) Verksamheten omfattades av kraven enligt lägre nivån i Sevesolagen. Holmen Paper AB, Wargöns Bruk (verksamheten är nedlagd) Verksamheten omfattades av den lägre kravnivån i Sevesolagen. 4.4 Farligt gods transporter Transporter av farligt gods sker på landsväg, järnväg och på Göta Älv/Trollhätte kanal. På Europaväg 45 passerar ca ton farligt gods per år och på riksväg 44 ca ton. På järnväg genom området beräknas ca ton farligt gods passera årligen medan mängden transporterat farligt gods på Göta Älv/Trollhätte kanal uppgår till drygt ton per år. Petroleumprodukter utgör den dominerande mängden av det farliga gods som transporteras, ca 40 % av godset på landsvägarna, ca 70 % på järnvägen och ca 90 % på Göta Älv/Trollhätte kanal. De godsslag som därutöver har de största 12

13 riskerna är gaser och explosiva ämnen. Kanalen passerar genom tätorterna Trollhättan och Vänersborg. 4.5 Vägtrafik I området finns tre större vägar, Europaväg 45, Riksväg 42 och Riksväg 44. Europaväg 45 passerar genom de centrala delarna av Trollhättan och Mellerud. De största trafikmängderna förekommer på Europaväg 45 där flera avsnitt av vägen inom förbundets område har ca fordon per årsmedeldygn varav tung trafik utgör ca 10 %. Största trafikmängderna i området är på Stallbackabron över Göta Älv där antalet fordon per årsmedeldygn beräknas till varav utgör tung trafik. Vägverket bygger för närvarande fyrfilsväg mellan Göteborg och Trollhättan på Europaväg 45, planeras vara klart ca år Järnvägstrafik Området berörs av två bandelar, Norge/Vänerbanan och Älvsborgsbanan. Norge/Vänerbanan börjar i Göteborg, passerar förbi Trollhättan och delar sig söder om Mellerud. Norgebanan fortsätter mot Norge och Vänerbanan norrut till Kil. Norge/Vänerbanan trafikeras med omkring 50 tåg per dygn. Godstrafiken är ett av de nationella huvudstråken väster om Vänern för tungt gods från Bergslagen och Norrland samt gods till och från Norge. Persontrafiken har ökat väsentligt både som pendlingstrafik från området till framförallt Göteborg och som persontrafik på sträckan Göteborg-Karlstad. Banverket har påbörjat en utbyggnad av dubbelspår mellan Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden ger nya möjligheter för region- och pendeltågstrafiken. Genom utbyggnaden kommer trafiken på Norge/Vänerbanan att utökas. Över tid kommer också godstrafiken att öka genom att trafik flyttas från Västra Stambanan. Älvsborgsbanan från Borås via bl.a. Öxnered till Uddevalla trafikeras i huvudsak av persontåg men det förekommer också godstrafik. 4.7 Sjötrafik En stor del av förbundets område gränsar till Vänern med stor förekomast av handels- och fritidsbåtstrafik. Området berörs därmed också av statligt ansvar för sjöräddningstjänst och miljöräddningstjänst till sjöss. Störst koncentration av sjöfart inom området finns på Göta Älv/Trollhätte kanal som förbinder Vänern med Göteborg. Årligen passerar ca handelsfartyg genom kanalen med frakter som uppgår till ca 2 miljoner ton gods främst olja, skogsbruksprodukter och jordbruksprodukter. Den omfattande sjötrafiken med bl.a. transporter av brandfarliga varor medför också risker. Genom kanalen passerar också årligen 13

14 omkring fritidsbåtar. Göta Älv/Trollhätte kanal passerar genom tätorterna Vänersborg och Trollhättan, på flera ställen i nära anslutning till tät bebyggelse/bostäder, stormarknader och industrier. Göta Älv är dricksvattentäckt för Götaälvdalen. I norra delen av området finns Dalslands kanal/upperudsälven med Håverudsakvedukten som framförallt under sommarmånaderna har stor förekomst av fritidsbåtstrafik. 4.8 Flygtrafik På kommungränsen mellan Trollhättan och Vänersborg ligger Trollhättan- Vänersborgs Flygplats. Turtätheten är som mest ca 6 turer per dag till och från Stockholm. År 2008 hade flygplatsen passagerare och 3 ton fraktgods. På flygplatsen förekommer även en del privat sportflyg. Förbundet samverkar nära med flygplatsen avseende räddningsinsatser och viss övningsverksamhet. 4.9 Översvämningar och skred Området runt Vänern och Götaälvdalen är känsligt i fråga om översvämningar och skred. Området har också särskilt uppmärksammats i den genomförda Klimat- och sårbarhetsutredningen. Vänern, Göta Älv och Upperudsälven var mer eller mindre drabbade i samband med översvämningarna hösten år I Götaälvdalen, området kring Slumpån och Lillån, är risken för skred stor. Senaste större rapporterade skredet inträffade i ett obebyggt område vid Lillån i Trollhättans kommun den 17 januari Vid högt vattenstånd i Vänern finns risk för översvämningar. Vid mycket högt vattenstånd i kombination med andra omständigheter skulle det kunna innebära genombrott av dammarna vid Vänerns utlopp. Vintern 2000/2001 sipprade det vatten igenom en av dammarna men förstärkning kunde dock göras så att inga ytterligare skador uppstod. Ett dammbrott kan skapa en flodvåg och översvämningar neströms som främst drabbar Stallbacka industriområde där delar av området ligger under älvens normala vattennivå samt ett köpcentrum vid Överby i Trollhättans kommun. Dammbrott i Göta Älv kan ge motsvarande effekter nedströms Trollhättan och förorsaka omfattande skred i Göta Älv. Även Upperudsälven/Dalslands kanal är känsligt för översvämningar. Där finns ett omfattande antal slussar, kraftstationer och dammanläggningar. Även detta område drabbades av översvämningar som krävde en långvarig räddningsinsats vintern 2000/2001. I Örekilsälvens område finns likaså risker för översvämningar som kan drabba tätorten Färgelanda. 14

15 4.10 Övrigt Härutöver finns särskilda risker varav följande kan nämnas särskilt: - 3,5 km tågtunnel mellan Trollhättan och Öxnered samt några mindre järnvägstunnlar söder om Trollhättan mot Lilla Edet - 40 km långt tunnelsystem som stödjer Trollhättans stads tekniska infrastruktur - NÄL, Norra Älvsborgs Lasarett med omkring 560 vårdplatser och anställda - Högskolan Väst med studenter och 500 anställda - Biogasanläggning på området Arvidstorp - Hamnverksamhet i Trollhättan, Vänersborg och Vargön - Lång strandlinje mot Vänern och flera dricksvattenintag från Vänern - Flera större oljecisterner i omedelbar närhet till Göta Älv främst i Vargön och på Stallbacka industriområde där ett läckage kan orsaka stora miljöskador och störa dricks- och vattenproduktionen för flera kommuner och industrier Sammanfattning Det finns större tätorter med stor befolkningskoncentration bestående av brandfarlig och koncentrerad centrumbebyggelse med affärsverksamhet, bostadsbebyggelse med höghus och tät trähusbebyggelse, vårdanläggningar av olika slag, skolor och samlingslokaler. Det finns inom förbundet ett i förhållande till andra kommuner stort antal verksamheter som beslutats som farligt verksamhet av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. En brand hos de större företagens verksamhet kan få stora konsekvenser och innebära komplicerade räddningsinsatser bl.a. med hänsyn till lokalernas storlek och belägenhet samt de varor och ämnen som lagras och hanteras. Vid slussanläggningarna i Trollhättan och Vänersborg finns risker för dammbrott, slussportshaveri och olycka med farligt gods. Den omfattande sjötrafiken med bl.a. brandfarliga varor medför också risker. Det finns ett väg- och järnvägsnät med omfattande persontrafik och godstransport. Inom stora delar av förbundets område finns risk för översvämningar och skred som kan bli omfattande. Utav de insatser som är gjorda under senare år och riskbilden så framstår framförallt olyckor med farliga ämnen, brand i byggnad och trafikolyckor som de händelser som behöver prioriteras för att minska de befintliga riskerna. 15

16 5. Brandvattenförsörjning Förbundet har egna tankfordon eller lastväxlarsystem med tankar på lastväxlarramar. Utöver detta ska förbundet ha tillgång till brandposter och vattenreservoarer som t.ex. speciellt iordningställda branddammar eller förberedda platser vid naturliga sjöar och vattendrag. Brandposter med kapacitet enligt Svenska vatten- och avloppsverksföreningen anvisningar anslutna till kommunens vattenledningsnät ska finnas i följande delar av medlemskommunerna: Inom tätorterna Färgelanda, Högsäter, Stigen och Ödeborg i Färgelanda kommun. Inom tätorterna Dals Rostock, Mellerud och Åsensbruk inom Melleruds kommun. Inom tätorterna Sjuntorp, Trollhättan, Åsaka och Velanda i Trollhättans stad. Inom tätorterna Brålanda, Frändefors, Vargön, och Vänersborg inom Vänersborgs kommun. Härutöver ska finnas branddammar eller andra vattentag för räddningstjänsten enligt förteckning som sammanställs av funktionen Operativ stab och beslutas av räddningschefen. Respektive medlemskommun ansvarar för skötsel och underhåll av brandposter, branddammar och vattentag. Brandposter och vattentag ska vara tydligt markerade samt tillgängliga och i brukbart skick. Förbundet ska alltid i god tid underrättas när vattenledning till brandpost ska stängas av och när den ska öppnas igen samt när ny brandpost ska anordnas. Respektive medlemskommun ansvarar för att förbundet får tillgång till aktuellt kartmaterial och annan nödvändig geodata avseende brandposternas och vattentagens läge samt att brandvattennätet och branddammarna levererar de vattenmängder som avses. 16

17 6. Organisation DIREKTION Förbundschef/ Räddningschef REVISORER Administration/ekonomi Räddningsstyrkor Tillsyn/förebyggande Operativ stab 6.1 Räddningschef Förbundschefen kan vara räddningschef. Kompetenskrav på räddningschef Räddningschefen skall till utbildning och personliga egenskaper vara väl lämpad för att funktionellt kunna genomföra uppdraget. I de fall räddningschefen inte är brandingenjör skall sådan kompetens finnas tillgänglig för räddningschefen inom den egna organisationen eller genom avtal med annan räddningstjänst. Lämplig utbildning är, räddningsledare B och tillsyn A eller motsvarande samt annan av direktionen godtagbar erfarenhet och utbildning. Vid tillsättning av räddningschef skall samtliga för- och nackdelar enligt ovan analyseras av direktionen och den utses som bäst förväntas kunna genomföra uppdraget. 17

18 7. Beredskapsstyrkor 7.1 Räddningsstyrkor Räddningsstyrkor finns på följande orter med nedan angivna storlek och anspänningstid vid normalt beredskapsläge. Ort Styrka Anspänningstid Trollhättan 1 IL 1,5 Min. 1 SLH + 5 BmH Vänersborg 1 SLH + 1,5 Min 4 BmH Sjuntorp 1 SLD + 6,0 Min. 4 BmD Vargön 1 SLD + 5,0 Min. 4 BmD Brålanda 1 SLD + 6,0 Min. 4 BmD Mellerud 1 SLD + 5,0 Min 5 BmD Åsensbruk * 1 SLD+ 5,0 Min 4 BmD Färgelanda 1 SLD + 6,0 Min 4 BmD Högsäter 1 SLD + 4 BmD 6,0 Min Förklaring: IL = Insatsledare Heltid SLH = Styrkeledare Heltid SLD = Styrkeledare Deltid BmH = Brandman Heltid BmD = Brandman Deltid * Kommentar angående beredskapsförmågan i Åsensbruk; Vid station Åsensbruk finns numera inte möjligheten att upprätthålla en bemanning om 1 SLD + 4 BmD, därför har förbundet infört differentierad styrka under Lägsta bemanning under dygnet i område Åsensbruk är, 3 BmD (alt 1 SLD + 2 BmD). 18

19 7.2 Ledningsorganisation vid Räddningsinsats Ledningsfunktion Anspänningstid Inställelseplats Styrkeledare SL 1,5 Min 6,0 Min Brandstation Insatsledare 1,5 Min Brandstation Räddningschef i beredskap 1,5 Min Ledningsfordon / Ledningscentral RCB ska vara anträffbar via kommunikationsmedel typ mobiltelefon eller radio inom 1,5 minuter och vara på olycksplatsen eller på lämplig stabsplats inom 30 minuter, inställelse ska dock ske utan dröjsmål. När en räddningsinsats blir omfattande och beredskapen inom förbundet inte kan hållas enligt fastställda tider och med angivna räddningsstyrkor, tar räddningschef i beredskap över den normativa och strategiska ledningen. Räddningschefen eller dennes ställföreträdare kan göra undantag avseende anspänningstiden för styrkor som deltar i övningsverksamhet som kräver samövning med flera styrkor samtidigt. Räddningsledare skall dokumentera beslut med anledning av myndighetsåtgärd enligt av Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund särskild framtagen instruktion. 8 Avtal 8.1 Släck- och räddningsavtal Kommun Samverkan avseende: Alingsås Räddningsstyrkan i Sollebrunn svarar för förstainsats inom Lagmansereds församling Bengtsfors Ömsesidig förstainsats inom södra delen av Bengtsfors kommun och norra delen av Färgelanda kommun Dals-Ed Ömsesidig förstainsats inom området Östra Fjälla-Lerdals k:a och Fårängen Grästorp (Västra Skaraborg) Ömsesidigt avtal finns om insats på väg 44 och räddningstjänst inom Halle- och Hunneberg. Lilla Edet NÄRF svarar för förstainsats inom nordvästra delen av Lilla Edets kommun (Öresjö) Lilla Edet Ömsesidigt avtal om fördjupad samverkan finns avseende insatser enligt indexplan norra Lilla Edet m.m., förstärkningsresurser avseende såväl operativa enheter som räddningsledare, osv. Vidare tillhandahålls räddningschef och räddningschef i beredskap från NÄRF till Lilla Edet Uddevalla Ömsesidigt avtal finns om insats på riksväg 44 Uddevalla Ömsesidigt avtal finns om insats på länsväg

20 Åmål Västra Götaland Räddningstjänsten Storgöteborg Ömsesidig insats på väg 45 samt att NÄRF svarar för förstainsats inom södra delen av Åmål Interkommunalt avtal med samtliga kommuner om hjälp i räddningstjänst Avtal om tillgång till Brandingenjör 8.2 Övriga avtal SOS-Alarm AB Avtal finns angående alarmeringstjänster från allmänheten via 112 och utalarmering av räddningsstyrkor och befäl. Vidare finns avtal om utlarmning vid automatiska brandlarm som genom avtal anslutits till förbundet. Försäkringsbranschens Restvärdesräddning NÄRF svarar för restvärdesräddning i samband med räddningsinsatser inom förbundet. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap NÄRF svarar för viss bemanning, underhåll och vid behov transport av materiel i ett av räddningsverket utplacerat regionalt oljeskyddsförråd i Vänersborg. Fyrstads flygplats AB NÄRF tillhandahåller instruktör för utbildning/övning av flygplatsens brand- och räddningspersonal. När så är möjligt lämnas extra hjälp med personal och/eller fordon samt utföra andra tjänster som t.ex. tvätt och reparation av slang. Trafikverket Avtal finns om viss utrustning och övningsverksamhet avseende järnvägstunneln mellan Trollhättan och Öxnered. Trafikverket och ägarkommunerna Avtal finns med ägarkommunerna, Mellerud och Vänersborg om sanering av vägbana vid behov efter t.ex. trafikolycka 9. Förebyggande verksamhet Allmänt Den förebyggande verksamheten vid förbundet sköts främst av funktionen för Tillsyn och förebyggande men även den operativa personalen ska vid behov kunna delta i det förebyggande arbetet. Detta gör att de resurser som avsätts 20

21 för tillsyn kan variera utifrån det aktuella behovet. Tillsynsverksamheten, frister m.m. regleras utförligare i förbundets instruktion nr 8. Tillsynsverksamheten planeras och följs upp årsvis i samband med verksamhetsplanering, Budgetoch verksamhetsplan för innevarande år. Uppföljningen redovisas i delårs- och årsbokslut samt vid behov till direktionen Kompetenskrav tillsyn Tillsynsförrättare vid NÄRF ska lägst ha genomgått Tillsyn A eller förebyggande 1. Vid tilldelning av tillsynsobjekt sker en bedömning av individens kompetens och förmåga för det enskilda objektet. Vid funktionen ska även finnas tillgång till personal med kompetens som brandingenjör och Tillsyn B. 10. Allmänhetens möjlighet till alarmering Alarmering av förbundets räddningsstyrkor och befälsfunktioner sker främst via telefonnummer samtal mottas av SOS Alarm AB, som genom avtal svarar för utlarmning av förbundets resurser enligt särskilt fastställda larmplaner, s.k. index-plan. På samma sätt svarar SOS Alarm AB genom avtal för utlarmning vid larm från automatisk brandlarmanläggning ansluten till SOS enligt särskilt fastställda larmplaner, s.k. A-plan. 11. Varning och information (VMA) Kommuninvånarna ska kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även olyckor som inträffar utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbar eller snart förestående fara kan signalen Viktigt Meddelande till Allmänheten utnyttjas. Signalen kan utlösas från brandstationerna i Mellerud, Trollhättan och Vänersborg. Information, råd och anvisningar till allmänheten kan ske såväl i riks- och lokalradion som genom Sveriges Television och Nordisk Television (TV4). Räddningsledaren beslutar när sådan information till allmänheten är aktuell och ansvarar för att SOS Alarm får i uppdrag att lämna begäran till berörda radiooch tv-stationer som sedan sänder informationen. Tyfoner finns uppsatta i Mellerud, Trollhättan, Vargön och Vänersborg. För varning på andra platser inom Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund kan räddningstjänstens fordon utnyttjas. 12. Räddningsstyrkornas förmåga 21

22 Vad förbundets räddningsstyrkor ska klara av. Räddningsstyrkor Typ av räddningsinsats THN (H) VAN (H) SJU (D) VRN (D) BRA (D) MEL (D) ASN (D) FAE (D) HSR (D) Uppställning av stege/höjdfordon och X X livräddning med rökdykare Invändig livräddning och släckande insats X X X X X X X X med rök dykare eller utvändig insats via stege Livräddning, losstagning av fastklämda och X X X X övriga skadebegränsade åtgärder vid större olycka. Enklare losstagning vid trafikolyckor. X X X X X X X X X Begränsning och släckning av mindre X X X X X X X X X bränder Ytlivräddning inom förbundets vattenområde X X X X Restvärdesräddning för att begränsa X X X X X X X X X skadans utbredning Livsuppehållande åtgärder vid akuta X X X X X X X X X olycksfall inom eget insatsområde Kemdykarinsats i mindre omfattning X X X X Bränder i brännbara vätskor (>300 m2) X X X Oljebekämpning på land och vatten i mindre X X X X X X X X X omfattning Medverka vid statlig räddningstjänst X X X X X X X X X Släckning och evakuering av fartyg på Göta X X Älv i mindre omfattning Rappellering X Skogsbrandsenhet X Skogsbrandsläckning X X X X X X X X X Djurlivräddning X X X X X X X X X Djurlivräddning större insatser X Tank och vattentransporter X X X X X X X X Vattenenheter X X Saneringsenhet för egen personal X Oljeskyddsenhet för större oljeutsläpp X Kemenhet för större insatser X Restvärdesenhet större insatser X Ledning och stabsarbete X THN= Trollhättan VAN= Vänersborg SJU= Sjuntorp VRN= Vargön BRA= Brålanda MEL= Mellerud ASN= Åsensbruk FAE= Färgelanda HSR= Högsäter (H)= Heltidsstyrka med heltidsanställd räddningspersonal (D)= Räddningsstyrka i beredskap med arvodesanställd räddningspersonal 22

23 I samverkan med andra enheter inom förbundet skall följande insatser kunna utföras: Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats på skadeplats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning. Insatserna ska kunna genomföras i förekommande bebyggelse såsom sjukhus, vårdhem, skolor, hotell, industrier, underjordiska anläggningar, tunnlar mm. Större skogsbränder Större trafikolyckor Större kemolycka Större fartygsolycka Flera samtidiga små olyckshändelser 13. Kompetenskrav på räddningsstyrkornas personal Befattning Räddningschef i beredskap, RCB Insatsledare, IL Styrkeledare heltid, SLH, 1) Styrkeledare deltid, SLD Brandman heltid, BmH, 2) Brandman deltid, BmD, 3) Lägsta kompetenskrav Räddningsledare B eller motsvarande samt lägst tillsyn A eller motsvarande men bör ha tillsyn B Räddningsledare B eller motsvarande samt tillsyn A eller motsvarande Räddningsledare B eller motsvarande samt tillsyn A eller motsvarande Räddningsledare A eller motsvarande Skydd mot olyckor eller motsvarande Utbildning i räddningsinsats eller motsvarande Anm. 1 Anm. 2 Anm. 3 Styrkeledare heltid kan under tidsbegränsad period ersättas av annan person med lägst kompetenskravet Räddningsledare A t.ex. semestervikarie m.m. Brandman heltid kan under viss tid i mindre omfattning bemannas av brandman deltid. Brandman heltid kan också under en begränsad period och i begränsad omfattning ersättas av annan person med lägst kompetenskravet genomförda två terminer på SMO-utbildning och lämplig introduktionsutbildning, t.ex. som semestervikarie m.m. Brandman deltid kan under en begränsad period och i begränsad omfattning ha lägst kompetenskravet två veckors preparandkurs. 14. Räddningstjänst under höjd beredskap Planeringsförutsättningarna är 10 års anpassningstid vilket innebär att några åtgärder inte är aktuella under mandatperioden. Ändras planeringsförutsättningarna kommer adekvata åtgärder att genomföras. 23

24 Bilaga 1 Avgränsning hamnanläggning Vänersborg, rödmarkerat område kommunalt ansvar. Bilaga 2 Avgränsning Vassbotten, rödmarkerat område kommunalt ansvar Bilaga 3 Avgränsning inlopp Göta Älv - Vargön, Stålbron, rödmarkerat område kommunalt ansvar Bilaga 4 Avgränsning Dalbergsån s utflöde i Vänern, rödmarkerat område kommunalt ansvar Bilaga 5 Avgränsning hamnanläggning Sunnanå Mellerud, rödmarkerat område kommunalt ansvar Bilaga 6 Avgränsning Holmsån s utflöde i Vänern, rödmarkerat område kommunalt ansvar Bilaga 7 Avgränsning Köpmannebro - Vänern, rödmarkerat område kommunalt ansvar 24