Val av ny ledamot och vice ordförande i styrgruppen för arbetsmarknad efter Peder Engdahl (M), Lilla Edet

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot och vice ordförande i styrgruppen för arbetsmarknad efter Peder Engdahl (M), Lilla Edet Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Zara Blidevik (M), Lilla Edet, till ny ledamot och vice ordförande i styrgruppen för arbetsmarknad efter Peder Engdahl (M), Lilla Edet, för återstoden av mandatperioden Förbundsstyrelsen föreslås adjungera Zara Blidevik till förbundsstyrelsen för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Peder Engdahl (M), Lilla Edet, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot och vice ordförande i styrgruppen för arbetsmarknad. Till ny ledamot och vice ordförande i styrgruppen för arbetsmarknad efter Peder Engdahl (M), Lilla Edet, föreslår GRs valberedning Zara Blidevik (M), Lilla Edet. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Anna Palmér (S), Härryda Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås välja Siw Hallbert (S), Härryda, till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Anna Palmér (S), Härryda, för återstoden av mandatperioden Sammanfattning av ärendet Anna Palmér (S), Härryda, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i styrgruppen för social välfärd. Till ny ledamot i styrgruppen för social välfärd efter Anna Palmér (S), Härryda, föreslår GRs valberedning Siw Hallbert (S), Härryda. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Val av ny ledamot i GR:s valberedning efter Johnny Sundling (V), Ale Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå valberedningen att adjungera Anna-Klara Behlin (V), Göteborg, i avvaktan på att förbundsfullmäktige 19 juni 2018 väljer ny ledamot i valberedningen. Sammanfattning av ärendet Johnny Sundling (V), Ale, har avsagt sig sitt uppdrag som ledamot i GRs valberedning. Till ny ledamot i valberedningen föreslås Anna-Klara Behlin (V), Göteborg. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anta verksamhetsplan och detaljbudget 2018 för GR. Förbundsstyrelsen föreslås även besluta om de transfereringar som föreslås i verksamhetsplan 2018 efter genomgång och till vissa delar förändringar i form av mottagare och belopp. Sammanfattning Ett förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR år 2018 har tagits fram. Verksamhetsplanen beskriver vilka insatser som prioriteras under året. Förslaget är en komplettering till flerårig verksamhetsinriktning för GR Så utvecklar vi tillsammans det goda livet i Göteborgsregionen som antogs av förbundsfullmäktige i juni Verksamhetsinriktningen lyfter medlemskommunernas gemensamt beslutade långsiktiga utmaningar för det regionala arbetet inom GR. Föreliggande verksamhetsplan utgörs av tre delar; inledning med GR:s övergripande prioriteringar 2018, ekonomiavsnitt med beskrivning av god ekonomisk hushållning och detaljbudget samt en matris med styrgruppernas fokusområden. Verksamhetsplanen ligger till grund för avdelningarnas planering av verksamheten, och uppföljningen av verksamheten under året kommer att följa de fokusområden som här lyfts fram. Översyn och värdering av nuvarande transfereringar GR:s transfererar årligen medel till ett antal regionala organisationer. Transfereringarna fastställs årligen av förbundsstyrelsen i detaljbudgetprocessen. Transfereringarna till Västkuststiftelsen, Västkom och Europakorridoren är rörliga och varierar utifrån antalet kommuninvånare. Transfereringar till resterande organisationer har ett

5 Göteborgsregionens kommunalförbund fastställt belopp. Förslag till transfereringar för 2018 redovisas i ekonomiavsnittet i Verksamhetsplan I samband med beslut kring samrådsunderlaget inför 2018 i mars månad 2017 gav förbundsstyrelsen förbundsdirektören i uppdrag att, inför budget 2019 göra en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GR:s kommuner. En sådan översyn och värdering av nuvarande transfereringar har genomförts under året. Detta arbete har sedan legat till grund för GR:s interna budgetarbete med hur och till vem bidragen ska fördelas, vilket framgår i verksamhetsplanen. De viktigaste omfördelningarna som gjorts är att LTS (Logistik- och transportstiftelsen) och Miljösamverkan utgår och att ISGR tillkommer. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson, Gunnel Rydberg

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Återkoppling till förbundsstyrelsen om eventuell ny modell för årsavgiften till GR Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att nuvarande modell för beräkning av årsavgiften till GR ligger kvar och används tills vidare. Sammanfattning av ärendet I samband med beslut kring samrådsunderlaget inför 2018 i mars månad 2017 gav förbundsstyrelsen förbundsdirektören i uppdrag att, inför budget 2019 utreda och eventuellt föreslå alternativ princip för beräkning av årsavgiften till GR. Årsavgiftens utformning Principen för dagens beräkning av årsavgiften från medlemskommunerna till GR grundar sig på ett fastställt belopp per invånare, vilket gör att den står i proportion till kommunens storlek. Årsavgiften indexeras inte. Samma princip har gällt sedan kommunalförbundet bildades. GR hade i åtanke att pröva om en ny modell som beräknas utifrån hur medlemskommunernas skatteintäkter utvecklas skulle kunna ge en mer rimlig indexering av årsavgiften över tid. De beräkningar som tagits fram, av SKL med flera, pekar på stora framtida utmaningar för kommunerna inför de kommande åren inte minst kopplat till demografi med stora investeringar i form av skolor och i äldreboenden m.m. Det reala skatteunderlaget beräknas också utvecklas i en mycket begränsad takt de kommande åren, vilket kommer att öka kommunernas verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar ytterligare. GR är en projektorganisation som är finansierad av årsavgift från och samarbetsavtal med medlemskommunerna samt intäkter från samarbetsparters och projektfinansiärer. GR har en ekonomi i balans med en god ekonomisk ställning i form av ett eget kapital på en nivå över identifierad miniminivå.

7 Göteborgsregionens kommunalförbund Sammantaget görs bedömningen att ett förslag om ny modell för årsavgift, som sannolikt skulle innebära en ökad finansiering via årsavgiften från medlemskommunerna till GR, inte är aktuellt i nuläget. Om situationen skulle uppstå att medlemskommunerna, exempelvis som en lösning på ekonomiska utmaningar, väljer att lägga fler och mer omfattande samverkansuppdrag till kommunalförbundet, får frågan om modell för årsavgiften och dess storlek åter aktualiseras. Göteborg Helena Söderbäck /Bo Andersson

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Revisorernas granskning av delårsbokslut för GR per augusti 2017 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna mottagandet av granskningsrapporter från revisionen kring delårsbokslut för GR per augusti Sammanfattning Bilagda två granskningsrapporter vad gäller delårsbokslut för GR per augusti 2017 har överlämnats till GR från GRs förtroendevalda respektive auktoriserade revisorer. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

9 Till ftirbundsfullmäktige i Göteborgsregionens kommunalf<irbund Till styrelsen i Göteborgsregionens kommunalftirbund GRANSKNINGSRAPPORT DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2017 avseende Göteborgsregionens kommunalftirbund, org nr Uppdraget Vi, revisorer för Göteborgsregionens kommunalf<irbund, skall bedöma om resultatet i delarsrapporten är örenligt med de finansiella och verksamhetsmässiga mål som ftirbundsfullmäktige beslutat om. Vårt uppdrag har sin utgångspunkl i kommunallagens bestämmelser om god ekonomisk hushållning. Granshting För att kunna uttala oss om huruvida Göteborgsregionens kommunalförbund har en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet har vi översiktligt granskat delårsrapporten per Kommunallagen foreskriver att budgeten skall innehålla mål och riktlinjer ör verksamheten samt mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, såväl finansiella som verksamhetsmässiga måi. Dessa mål skall loljas upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i forhållande till en revision. Granskningen är inriktad på övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. Ekonomiskt resultat Resultatet ftir perioden är positivt med 3,7 mnkr, vilket kan jämloras med 3,1 mnkr under motsvarande period öregående år. Prognosen ftir helåret 2Ol7 pekar mot ett resultat på 0,25 mnkr. Det positiva resultat som uppnåtts per augusti fiirklaras främst av lägre personalkostnader än planerat till floljd av att vissa projekt är senarelagda samt vakanser. Måluppfyllelse - God ekonomisk hushållning Göteborgsregionens kommunalforbund har i delårsrapporten och i verksamhetsplan for 2017 utvecklat ett resonemang kring vad god ekonomisk hushållning innebär. I delårsrapporten anges att ekonomi bör vägas mot verksamhet på kort sikt och mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning innebär enligt delårsrapporten således att balanskravet uppnås samtidigt som verksamheterna utövas på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Förbundet har fastställt fyra verksamhetsmässiga mål och tre finansiella mål ör god ekonomisk hushållning. Till de totalt sju målen kopplas indikatorer. I delårsrapporten görs en avstämning utifrån respektive måi. Avseende de tre finansiella målen gör ftirbundet en bedömning av måluppfyllelsen. Samtliga tre finansiella mål bedöms vara uppnådda. För de fyra verksamhetsmålen lämnar förbundet en beskrivning av nuläget, men gör ingen prognos av huruvida målen kommer att uppnås per helåret. Förbundet gör inte heller någon samlad bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning uppnås.

10 Bedömning Vi bedömer, beaktat ovan nämnda iakttagelser, att delårsrapporten i huvudsak är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och i allt väsentligt ger en rättvisande bild av Göteborgsregionens kommunalftirbund. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 kap. 9 a $, granskat om resultatet är forenligt med forbundsfullmäktiges mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Beaktat att det saknas bedömning av måluppfyllelse för de verksamhetsmässiga målen samt saknas samlad bedömning av huruvida god ekonomisk hushållning uppnås awaktar vi till årsbokslutet med att uttala sig om huruvida forbundet bedriver sin verksamhet i enlighet med god ekonomisk hushållning. Vi rekommenderar förbundet att infor årsbokslutet 1ämna en bedömning for måluppfyllelsen avseende samtliga mål i delårsrapporten. Vidare rekommenderar vi forbundet att lämna en samlad bedömning avseende om god ekonomisk hushållning uppnåtts. Göteborg den 9 novembet 2017 Thomas Svensson C0*t--' Christina Carlsson Lars B,7zo* /Y"'/,#*/ Irene Hellekant 6/\5 l/1,++o\ Landin

11

12

13

14

15

16

17

18

19 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag om ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden - Västkuststiftelsen Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att godkänna redovisat förslag till ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden Västkuststiftelsen. Sammanfattning Styrelsen för Västkuststiftelsen har beslutat om förslag till ändring av stadgar, enligt bifogat underlag daterat som översänts till GR. Stiftelsens styrelse hemställer att huvudmännen godkänner redovisat förslag till ändring av stadgar. Ändringen avser inte Stiftelsens ändamål. GR är tillsammans med Västra Götalandsregionen och Region Halland huvudman för Västkuststiftelsen. För ändring av Stiftelsens stadgar krävs att huvudmännen är eniga. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

20 Till Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Västkuststiftelsen urrurväro $ rrulunsuv Region Halland Box Halmstad GR Box Göteborg Förslag till ändring av stadgar för Stiftelsen för västsvenska fritidsområden - Västkuststiftelsen Stiftelsens styrelse har beslutat om förslag till ändring av stadgar, som inte avser Stiftelsens ändamåi. Föreslagna ändringar har gjolts under Ë 4,7 och 13 i bilagda stadgar. Tillägg har markerats med rött och det som skall tas bort har överstrukits. I $4 föreslås att sista meningen "styrelsen äger med sig adjungera representant för länsstyrelse inom Stiftelsens verksamhetsområde ävensom representant för Svenska Naturskyddsföreningen och föreningar för främjandet av turistväsende och friluftsliv" tas bort. Efter tidigare ändring i stadgarna kan länsstyrelserna numera ingå i Stiftelsens styrelse och sittande styrelse kan alltid adjungera den eller de man vill under sittande mandatperiod' 1 $7 föreslås att stryka ordet "$ira" i första meningen samt att den sista meningen "Minst en av revisorerna och en av ersättarna skall vara auktoriserad eller godkänd" tas bort och ersätts av "stiftelsen skall utse en auktoriserad revisot." Varken huvudmännen eller Länsstyrelsen har utsett någon auktoriserad revisor. Kravet har dock tillgodosetts genom att Stiftelsen upphandlat auktoriserad revisor. Den auktoriserade revisom har pätalat att dettaborde förtydligas i stadgarna. I g13 föreslås att Stiftelsen skall ha möjlighet att avytlra fastighet där det finns fler delägare än Stiftelsen genom att i första mening efter "stiftelsens fastigheter får inte avyttras med undantag av" laggatill "fastighet där Stiftelsen inte?ir ensam âgare och om åtgärden fuamjar Stiftelsens naturvårdsarbete och ligger inom Stiftelsens ändamål,". För ändring av Stiftelsens stadgar krävs att huvudmännen ät eniga. Stiftelsens styrelse hemställer härmed att huvudmännen godkänner redovisat förslag till ändring av stadgar. Göteborg den 1 september 2017 Med hälsningar Per Ordförande Eva Carlsson Vice ordförande sïftelsen ror väsrsvrrusrl nlï osoun o t t ADRESS Västkuststiftelsen, Sandöha m nsvägen 71, Vallda. TEL E-POST post@vastkuststiftelsen.se eller förnamn.efternamn@vastkuststiftelsen.se. org.n R BAN KGI RO

21 STADGAR Namn och ändamål $1 Stiftelsens namn ir Stiftelsen för västsvenska fritidsområden. Stiftelsen bildades 1962 av Göteborgs stad och landstinget i Göteborgs och Bohus län. $2 Stiftelsen har till ändamål att genom tillskapandet och fürvaltandet av en fond åt nuvarande och kommande generationer bevara ftir friluftslivet värdefulla strand- och strövområden, öar och holmar i Västsverige ävensom für den västsvenska naturen och landskapsbilden i övrigt värdefulla eller karaktäristiska områden. $3 Stiftelsen äger attmed stiftelsens medel med äganderätt förvärva sådana områden, som avses i 2 $, eller tillförsäkra sig nyttjanderätten därtill. Därest lagstiftningen möjliggör att genom servitutsavtal bevara i 2 $ avsedda områden för åsyftat ändamåi, kan Stiftelsen träffa sådana avtal och av fondens medel utgivna ersättning härftir. Stiftelsens medel kan även användas på annat sätt ftir tillgodoseende av Stiftelsens ändamål såsom till bidrag för erhållande av markägares medgivande till ftirklarande av område som naturreservat. Förvaltningen av med äganderätt eller nyttjanderätt disponerat område kan Stiftelsen överlämna till den kommun, inom vilket området är beläget eller till annan myndighet eller lämplig organisation. Stiftelsen kan ättaga sig ft)rvaltningen och skötseln av naturreservat eller andra områden, som bedöms ha särskilt naturvärde eller vara av värde ftir friluftslivet. Vidare äger Stiftelsen åúaga sig fürvaltnings- och administrationsuppdrag för tillgodoseende av naturvärden och friluftslivets behov. Styrelse $4 Stiftelsens angelägenheter handhaves av en styrelse, som har sitt säte i Göteborg. Sju ledamöter och tre ersättare utses av Västra Götalandsregionen, två ledamöter och en ersättare utses vardera av Region Halland och Göteborgsregionens kommunalftirbund. Dessa tre organisationer kallas för huvudmän.

22 Vid huvudmännens val av styrelseledamöter resp ersättare skall valresultatet i landstingsval för Västra Götalandsregionen och Region Halland ligga till grund för mandatfordelning. Kommuner och kommunftirbund/kommunalförbund samt länsstyrelser inom Stiftelsens verksamhetsområde i Västsverige kan genom styrelsebeslut ges râtt att utse styrelseledamöter och ersättare i styrelsen. Vid sådant beslut skall minst en ledamot från varje huvudman vara närvarande. Ledamöter och ersättare i styrelsen skall utses för en tid av fyra år, dock längst till utgången av det år då allmänna val till respektive fullmáktige förrättas nästa gång. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordfürande. Styrelsen utser bland ledamöterna ett arbetsutskott bestående av ordfiiranden, vice ordförande och två övriga ledamöter. $s Styrelsen fastställer arbetsordning och riktlinjer för verksamheten inklusive användning av medel. Stiftelsens firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av den eller dem som styrelsen därtill utser. Sammanträden $6 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid ftirfall för denna av vice ordföranden. Styrelsen skall sammanlrâda, då minst en ledamot för visst angivet ärende påyrkar sammanträde. Kallelse till sammanträde skall utgå minst l0 dagar füre sammanträdet. I kallelsen skall angivas de ärenden som kommer att behandlas på sammanträdet. Styrelsen är beslutsför då minst hälften av dess ledamöter är närvarande. Vid fürvärv eller ñrsäljning av fastighet skall dock minst en av de av varje huvudman utsedda ledamöterna varanàrvarande. Såsom styrelsens beslut gäller den mening om vilken de flesta röstande enat sig och vid lika röstetal, den mening som biträdes av ordföranden. Om ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde, skall ersättaren tjänstgöra i ledamotens ställe. Vid styrelsesammanträde skall protokoll ftiras

23 Revision $7 Stiftelsens förvaltning och räkenskaper skall granskas av $ra revisorer som utses für en tid av fyra är, dock längst till utgången av det ar då allmänna val till respektive fullmäktige fürrättas nästa gång. Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalftjrbund och Länsstyrelsen i Västra Götalands län utser vardera en revisor j?imte en ersättare. Minst en av reyisere. Stiftelsen skall utse en auktoriserad revisor. $8 Förvaltnings- och räkenskapsår är kalenderår Styrelsen skall årligen före den I juni påftiljande år avge förvaltningsberättelse, bokslut med vinst och förlusträkning och balansräkning samt övriga erforderliga handlingar över Stiftelsens verksamhet under verksamhetsåret. Revisorerna skall senast den I juni året efter verksamhetsåret hayltrat sig i enlighet med 4kap.11 $ stiftelselagen. Ett exemplar av ftirvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen jämte räkenskapssammandrag skall ftjre den 1 juli överlämnas till en var av huvudmännen. Ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning prövas av huvudmännen. Finansiering $e Stiftelsens medel utgöres dels av huvudmännens inbetalda bidrag, dels vad som i gåva eller testamente tillfaller Stiftelsen samt av statliga och kommunala bidrag. Det åligger styrelsen att till huvudmännen anmäla behov av ytterligare medel från huvudmännen och i så fall med vilket belopp. Styrelsen har att ftilja de åtaganden som överenskommits avseende uppdrag och bidrag från stat och kommun. Medelsförvaltning $10 Tillgångar, som inte placerats i stiftelsen tillhörig fast egendom, inventarier och maskiner och som inte erfordras ftir nära förestående utbetalningar, skall insättas på bank eller placeras hos annan av styrelsen anlitad medelsfürvaltarc. Stiftelsen äger upptaga lån för sådana förvärv av fastighet som avses i $ 2 och i samband därmed ikläda sig betalningsansvar ftir i fastigheten redan intecknad gäld. Till säkerhet ftir lån får stiftelsen inte lämna annan säkerhet än pantbrev i Stiftelsens fastighet, för vars förvärv lånet tagits.

24 Personal $ 11 För fullgörande av sina arbetsuppgifter äger Stiftelsen anställa personal och/eller traffa avtal med utomstående organ om utfürande av vissa tjänster ftir stiftelsens räkning. Gåvor $12 Därest vid gåva eller testamente särskilda villkor füreskrivas skall dessa ftiljas. Samma gäller beträffande anslag från stat eller kommun. Övriga bestämmelser $13 Stiftelsens fastigheter far inte avyttras med undantag av fastighet där Stiftelsen inte är ensam ägare och om åtgärden främjar Stiftelsens naturvårdsarbete och ligger inom Stiftelsens ändamåi, markbyte vid fastighetsreglering, avstyckning av byggnader eller vid byte av mark med stat eller kommun inom naturreservat. Ändring av stadgar $14 För stadgeändring, som dock ej får avse Stiftelsens ändamåi, kräves att huvudmännen är eniga. Stiftelsens stadgar faststcilldes genom stiftelseurkund I 962. Tilldgg hqr sedan dgt rum. Sin nuvarande utformningfick stadgarna genom beslut qv huvudmcinnen under år 2015.

25 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Projektavtal, Projekt 302 och 303 Marieholmstunnelns anslutningar Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås godkänna förslag till föreliggande projektavtal Projekt 302 och 303 Marieholmstunnelns anslutningar, daterat Sammanfattning Förbundsstyrelsen beslutade ( 205) att godkänna paraplyavtal för Västsvenska paketet. Paraplyavtalet syftar till att tydliggöra den övergripande styrningen av kommande insatser inom Västsvenska paketet. Samtliga parter har godkänt paraplyavtalet. De till paraplyavtalet underliggande projektavtalen reglerar innehåll, kostnader, finansiering och genomförandetid för olika åtgärder. Projektavtalen beslutas successivt under paketets genomförandetid. Nu föreliggande projektavtal avser Projekt 302 och 303 Marieholmstunnelns anslutningar. Avtalet är berett inom parternas gemensamma organisation. Beslut att godkänna avtalet fattades av Västsvenska paketets ledningsgrupp Ärendet behandlades i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

26 Godkänt av ledningsgruppen för Västsvenska paketet Trafikverket och Västra Götalandsregionen och Region Halland och Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL MARIEHOLMSTUNNELNS ANSLUTNINGAR PROJEKT 302 OCH 303 PROJEKTAVTAL SOM HÖR TILL PARAPLYAVTAL FÖR GENOMFÖRANDE AV VÄSTSVENSKA PAKETET

27 2

28 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Definitioner Avtalets omfattning Beskrivningar av projekten Finansiering Projektens genomförande Avtalstid och giltighet

29 Mellan (1) Trafikverket, org.nr , och (2) Västra Götalandsregionen, org.nr , och (3) Region Halland, org.nr , och (4) Göteborgs Stad, org.nr , och (5) Göteborgsregionens kommunalförbund, org.nr har träffats följande PROJEKTAVTAL FÖR MARIEHOLMSTUNNELNS ANSLUTNINGAR PROJEKT 302 OCH 303 4

30 1. Bakgrund och syfte För beskrivning av bakgrund och syfte med Västsvenska paketet som helhet, se Paraplyavtalet. En ny vägtunnel, Marieholmstunneln, byggs under Göta älv, strax norr om Tingstadstunneln i Göteborg. I Medfinansieringsavtalet innefattas kostnader för Marieholmstunneln om miljoner kronor. Genom Block 1 och Block 2 har motsvarande belopp avsatts från Västsvenska paketet för tunnelns genomförande. Den ansluts till E45 och Partihallsförbindelsen i Marieholmsmotet samt till E6 och Lundbyleden i Tingstadsmotet. Trafikplatserna på vardera sidan om älven kompletteras med nödvändiga åtgärder. För Marieholmstunnelns anslutningar innefattas kostnader om 700 miljoner kronor i Medfinansieringsavtalet. I Block 1 och Block 2 har avsatts finansiering för anslutningarna om totalt 254 miljoner kronor från Västsvenska paketet enligt följande: Projekt: Avtalade åtgärder i Block 1 och/eller Block 2 Projekt 301 E45 Slakthusmotet: planering och projektering Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet-Ringömotet inklusive Kvillemotet: genomförande Projekt 303 Kvilleleden och ny gatuförbindelse under Bohusbanan: planering och projektering Projekt 304 E6 Tingstadsmotet-Backadalsmotet: genomförande Summa, avsatta medel i Block 1 och Block 2: Avsatta medel från Västsvenska paketet 50 miljoner kronor 100 miljoner kronor 24 miljoner kronor 80 miljoner kronor 254 miljoner kronor Detta Projektavtal träffas för att reglera tillägg till genomförande av Projekt 302, i form av en 1,5 km lång utbyggnad av Bohusbanan till dubbelspår, samt genomförande av Projekt 303. Tillägget till Projekt 302 möjliggör en framtida pendeltågsstation i Brunnsbo med nya trafikeringsmöjligheter och kopplingar mellan regional och lokal kollektivtrafik. Tillägget innebär vidare att kapaciteten ökar och störningskänsligheten minskar, på såväl Bohusbanan som Hamnbanan. Då befintlig järnvägsbro över Lundbyleden ändå behöver 5

31 ersättas inom Projekt 302 på grund av de planerade åtgärderna på leden, kan en betydande samordningsvinst göras genom att dubbelspårsutbyggnaden sker inom ramen för Projektet. Projekt 302 och Projekt 303 har ändrat namn sedan avtalen om Block 1 och Block 2 träffades. I fortsättningen används de nya namnen: Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet-Ringömotet, samt Projekt 303 Delfinansiering av Kvilleleden/ Gator vid Backaplan. 6

32 2. Definitioner I detta avtal används samma definitioner som i Paraplyavtalet med följande undantag: Projekt avser de två Projekt, tillsammans eller var för sig, som detta Projektavtal omfattar: Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet- Ringömotet, och Projekt 303 Delfinansiering av Kvilleleden/ Gator vid Backaplan, tidigare namngivet Kvilleleden och ny gatuförbindelse under Bohusbanan. 3. Avtalets omfattning 3.1 Detta Projektavtal omfattar tillägg till genomförande av Projekt 302 samt specifika bestämmelser för genomförande av Projekt 303, avseende a) omfattning och innehåll, enligt beskrivningarna i kap 4 b) finansiering från Västsvenska paketet, enligt kap 5 c) utföraransvar och ägande av Anläggningarna, planerad genomförandetid och totalkostnad, enligt kap Utöver bestämmelserna enligt detta Projektavtal, gäller för Projekten även bestämmelserna enligt Paraplyavtalet. 3.3 I detta Projektavtal anges alla belopp i 2009 års prisnivå. 7

33 4. Beskrivningar av Projekten 4.1 Projektens ungefärliga geografiska omfattningar och avgränsningar framgår även av översiktskartan i bilaga Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet- Ringömotet Åtgärden på Lundbyleden mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Ringömotet ska anpassa Lundbyledens utformning mot den kommande Marieholmstunneln, möta en omfattande exploatering av Backaplan och östra Hisingen samt säkra framkomligheten på Lundbyleden så att riksintresset säkras Lundbyleden är i dag den primära leden mot hamnen, industriområdena i Torslanda och mot Öckerö kommun. Med hänsyn till den pågående och planerade förtätningen med bostäder, handel och andra verksamheter längs älvstranden och Backaplan är det angeläget att successivt omvandla leden från ett huvudstråk för den tunga trafiken, till en led med större tonvikt på den regionala och lokala funktionen. Vägen ingår i det nationella stomvägnätet och är därmed av riksintresse. Åtgärder i anslutning till Lindholmsmotet och i Göteborgs hamn har färdigställts före Projektet omfattar en ny trafikplats belägen mellan Leråkersmotet och Brunnsbomotet. Det planerade Kvillemotet kommer att ersätta Brunnsbomotet som stängs. I Projektet ingår även utbyggnad av Bohusbanan till dubbelspår vid Brunnsbo för att minska störningskänsligheten på både Hamnbanan och Bohusbanan Utbyggnaden skapar samtidigt möjlighet för en framtida pendeltågsstation. En station möjliggör en god koppling mellan olika trafikslag, vilket skulle innebära nya resmöjligheter och därmed en avlastning av antalet resenärer i Centralenområdet, kortare restider och ökad tillgänglighet till och från Hisingen Efter utbyggnaden kommer trafiken att kunna gå i två körfält per riktning för den genomgående trafiken på Lundbyleden samt därutöver, med körfält och ramper, bemöta den nya trafiken från Marieholmstunneln och leda trafik till och från det lokala vägnätet. Det kommer även att byggas en gång- och cykelbana utmed sträckan med högre standard än idag. 8

34 4.3 Projekt 303 Delfinansiering av Kvilleleden/ Gator vid Backaplan När Trafikverket öppnar Marieholmstunneln för trafik behöver Brunnsbomotet av trafiktekniska skäl vara ersatt av ett nytt Kvillemot. Då behöver även den kommunala infrastrukturen, i enlighet med detaljplan för Gator vid Backaplan, finnas på plats för att kunna omhänderta trafiken från det nya Kvillemotet. Denna gatustruktur är även en förutsättning för önskad stadsutveckling i Backaplan, samt skapar en bättre förbindelse mellan Backaplan och Brunnsbo Projektet omfattar i huvudsak kommunal infrastruktur, dock ska berörda järnvägsbroar samt Kvilleleden fram till cirkulationsplatsen vid Lilla Deltavägen, inklusive bron över Backavägen, ägas av Trafikverket. Detta innebär bland annat: a) Backavägen får en planskildhet från Bohusbanan (dubbelspår) och Kvilleleden b) Lillhagsvägen norrut får en planskildhet från Bohusbanan (dubbelspår) c) Ombyggnad av Backavägen för bil-, gång- och cykeltrafik samt stombusstrafik. d) Backavägen ska framgent vara möjlig att komplettera med spårväg mot Brunnsbo/Backa för samtidig trafikering av kollektivtrafikkörfälten med spårvagn och buss. e) Anpassning till eventuell framtida station i Brunnsbo och dubbelspår på Bohusbanan. f) Övergripande cykelvägnät i enlighet med stadens cykelprogram. 4.4 Projekten omfattar dessutom projektering av Bohusbanan för dubbelspår mellan Hamnbanan och Minelundsvägen. Denna projektering utförs på uppdrag av och finansieras av Trafikverket. 9

35 5. Finansiering 5.1 Utöver de medel om totalt 254 miljoner kronor som avsatts i Block 1 och Block 2 avsätts med detta Projektavtal ytterligare totalt 341 miljoner kronor från Västsvenska paketet enligt följande Projekt: Tillkommande åtgärder i detta Projektavtal Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet-Ringömotet: tillägg till genomförande, dubbelspårsutbyggnad Projekt 303 Delfinansiering av Kvilleleden/ Gator vid Backaplan: Genomförande Summa, avsatta medel i detta Projektavtal Summa, avsatta medel i Block 1 och Block 2 inkl. projekt 301 och 304 Summa, avsatta medel totalt för Marieholmstunnelns anslutningar inklusive tillägg till genomförande, dubbelspårsutbyggnad Bohusbanan Medel som avsätts från Västsvenska paketet 70 miljoner kronor 271 miljoner kronor 341 miljoner kronor 254 miljoner kronor 595 miljoner kronor 5.2 Prisomräkning av finansieringsbeloppen enligt ovan görs med Trafikverkets investeringsindex för väghållning. 10

36 6. Projektens genomförande 6.1 I det följande regleras Projektens genomförande med avseende på ansvar för utförande och framtida ägande av Anläggningarna. Vidare anges Projektens planerade genomförandetider och beräknade totalkostnader. 6.2 Göteborgs Stad och Trafikverket ska teckna ett särskilt genomförandeavtal som närmare reglerar de båda parternas samverkan och ansvar vid genomförandet av Projekten. Parternas avsikt är att genomföra Projekten i en nära samverkan. 6.3 Vid genomförandet av Projekten ska särskilt beaktas förutsättningarna för en attraktiv kollektivtrafik, såväl under planerings- och byggskeden som på längre sikt. 6.4 Projekt 302 Delfinansiering av E6.21 Lundbyleden, delen Brantingsmotet- Ringömotet Trafikverket är Utförande part och ges rätt och skyldighet att slutföra hela Projektet med de medel som avsatts i Block 2 samt de i detta Projektavtal enligt kap 5 avsatta medlen, sammanlagt 170 miljoner kronor i delfinansiering från Västsvenska paketet. Projektets beräknade totalkostnad är ca 850 miljoner kronor. Trafikverket ska äga de nya Anläggningar som omfattas av Projektet. Väg- och järnvägsplan för Projektet bedöms vinna lagakraft 2018 och byggstart ske Projektet planeras vara färdigställt Projekt 303 Delfinansiering av Kvilleleden/ Gator vid Backaplan Göteborgs Stad är Utförande part och ges rätt och skyldighet att slutföra hela Projektet med de medel som avsatts i Block 2 samt de i detta Projektavtal enligt kap 5 avsatta medlen, sammanlagt 295 miljoner kronor i delfinansiering från Västsvenska paketet. Projektets beräknade totalkostnad är 712 miljoner kronor. Göteborgs Stad ska äga de nya Anläggningar som omfattas av Projektet, med undantag av vad som sägs under p Detaljplan för Projektet bedöms vinna lagakraft 2018 och byggstart ske Projektet planeras vara färdigställt

37 7. Avtalstid och giltighet 7.1 Detta Projektavtal gäller från och med den dag Parterna undertecknat avtalet till och med den dag Projekten färdigställts i sin helhet och slutlig ekonomisk reglering har skett. 7.2 Avtalet gäller dock under förutsättning av att Utförande parter fattar eller erhåller beslut om ytterligare erforderlig finansiering av Projekten, utöver medlen från Västsvenska paketet. 12

38 Detta Projektavtal har upprättats i fem (5) likalydande exemplar, varav Parterna tagit var sitt. Göteborg den Trafikverket Göteborg den Västra Götalandsregionen Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Region Halland Göteborg den Göteborgs Stad Namnförtydligande: Namnförtydligande: Göteborg den Göteborgsregionens kommunalförbund Namnförtydligande: Bilagor: 1. Översiktskarta 13

39 14

40

41 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till uppdaterat samverkansavtal avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna informationen. Sammanfattning av ärendet Sedan år 2000 sker det regionala näringslivssamarbetet för GR och dess medlemskommuner via Business Region Göteborg AB (BRG). Enligt nuvarande samarbetsmodell regleras det regionala uppdraget i BRG:s ägardirektiv. GR har tre styrelseplatser. Ett årligt stöd på 20 mkr för det regionala uppdraget transfereras från kommunerna via GR. Samarbetsmodellen har dock inte varit beskriven i något samverkansavtal. Under 2014 påbörjade GR och BRG tillsammans ett arbete med att ta fram ett skriftligt samverkansavtal som dock avbröts i avvaktan på eventuella konsekvenser av bolagsöversynen i Göteborgs Stad. Parterna beslöt under 2017 att låta göra en uppdaterad genomgång av de legala förutsättningarna för det fortsatta samarbetet. Förbundsstyrelsens presidium uppdrog åt förbundsdirektören att i samverkan med bolagets VD ta fram ett förslag till samverkansavtal avseende näringslivsutveckling mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner. I september fick VD för BRG samma uppdrag. Förbundsstyrelsen informerades om processen Föreliggande samverkansavtal inklusive bilagor avser att tydliggöra den samarbetsmodell som sedan många år finns mellan GR och BRG inom ramen för de 20 mkr som avsatts för det regionala arbetet. Förbundsstyrelsen informeras om förslaget Därefter tar förbundsstyrelsen med sig förslaget till hemkommunen för lämplig förankring. Eventuella synpunkter kan lämnas till GR senast Under förutsättning att BRG:s styrelse fattat samma beslut fattar förbundsstyrelsen slutligen beslut om förslaget Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

42 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteskrivelse Gunnel Rydberg Förslag till uppdaterat samverkansavtal avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner Förbundsstyrelsens presidium uppdrog åt förbundsdirektören att i samverkan med bolagets VD ta fram ett skriftligt förslag till samverkansavtal avseende näringslivsutveckling mellan BRG samt GR och dess medlemskommuner. Vid ett samråd mellan presidierna för GR:s och BRG:s styrelser fick VD för BRG samma uppdrag. Förbundsstyrelsen informerades om processen Föreliggande samverkansavtal inklusive bilagor avser att tydliggöra och skapa möjlighet att fortsätta att utveckla den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och BRG inom ramen för de 20 mkr som avsatts för det regionala arbetet. Bakgrund och historik Det regionala samarbetet kring näringslivsfrågor inom Göteborgsregionen förstärktes under 1990-talet. Sedan år 2000 sker det regionala näringslivssamarbetet för medlemskommunerna via Business Region Göteborg AB (BRG), ett av Göteborgs stad helägt bolag med uppdraget att i samverkan med Göteborgsregionens medlemskommuner verka för en hög sysselsättning och ett differentierat näringsliv i Göteborgsregionen. (Bolagsordningen 3). Sedan 2002 transfereras varje år 20 mkr från medlemskommunerna via GR till BRG för det regionala näringslivsuppdraget. BRG har sitt ursprung i det tidigare Näringslivssekretariatet i Göteborgs stad. Inför ett fördjupat samarbete i Göteborgsregionen kring näringslivsarbetet 1995 bildades tre arbetsgrupper med samtliga näringslivsansvariga i Göteborgsregionens kommuner som tog fram ett förslag till arbetsmodell Förslag till regionalt samarbete inom näringslivsutveckling i Göteborgsregionen. Aktiviteter som pekades ut för regionalt samarbete var marknadsföring, bransch-/projektarbeten, företagsutveckling, mark/lokalfrågor och etableringsservice, beståndsvård av större företag, branschutveckling, nyföretagande och EU-projekt. I förslaget konstaterades att samtliga frågor som berör näringslivsutveckling är beroende av en stark regional förankring. Det

43 Göteborgsregionens kommunalförbund slogs fast att såväl Näringslivssekretariatets som kommunernas resurser ska användas både lokalt och regionalt, vilket skapar mervärden och är en förutsättning för arbetet. Varje kommun föreslogs avsätta minst en kvalificerad heltidsresurs för arbete med näringslivsfrågor och med sin bas i hemkommunen. Av denna resurs skulle minst 50 procent avsättas till gemensamma regionala projekt, ledda av Näringslivssekretariatet. GR:s förbundsstyrelse beslöt att godkänna förslaget samtidigt som det beslöts om en gemensam överläggning mellan kommunstyrelsernas presidier för information och fortsatt diskussion utifrån arbetsmodellen lämnade Näringslivssekretariatet, med stöd av näringslivssekreterarna, ett förslag till utvecklat uppdrag till GR:s förbundsstyrelse angående Näringslivsutveckling i Göteborgsregionen, som redogjorde för ny inriktning, samarbetsavtal och finansiering inför en kommande bolagisering. Förslaget innebar följande: Det regionala anslaget till Näringslivssekretariatet i Göteborg, avsett för arbetet med regionala näringslivsfrågor, ökades från 0,6 mkr (600 kkr) till 7,67 mkr (7 670 kkr)per år. Ökningen skulle ske stegvis under Det begärda anslaget baserade sig på Näringslivssekretariatets totala budget år 1999, ca 38 mkr, motsvarande 46 kr/invånare i Göteborgsregionen, minskad med Göteborgs stads andel. Motivet till en ökad regional medfinansiering var att det regionala ansvaret (sedan 1996) inneburit ökade baskostnader som Näringslivssekretariatet hittills inte begärt kompensation för. Nu behövde dessutom samarbetet ytterligare utvecklas. Medlemskommunernas medverkan i regionala näringslivsprojekt kunde innebära ytterligare kommunal medfinansiering. Näringspolitiska delegationens (som senare blev bolagets styrelse) sammansättning skulle svara mot Göteborgsregionens kommunalförbunds insats, dvs. styrelseplatser i proportion till anslagsbelopp. Förslaget behandlades i särskilda överläggningar med KS-presidierna i medlemskommunerna och diskuterades även vid förbundsstyrelsens konferens i maj Något formellt beslut i förbundsstyrelsen fattades ej. Det nya arbetssättet började tillämpas fr.o.m då också bolaget BRG bildades.

44 Göteborgsregionens kommunalförbund I GR:s budget 2001, antagen av förbundsstyrelsen i september 2000, föreslogs fr.o.m en särskild avgift från medlemskommunerna till BRG via GR, som skulle uppgå till totalt 10 mkr 2001 och 20 mkr Fr.o.m höjdes alltså transfereringen av den särskilda avgiften från GR till BRG från 10 till 20 mkr. I samband med detta genomfördes på uppdrag av förbundsstyrelsen en utvärdering av bolagets regionala roll och uppgifter. Förnyad samarbetsmodell Göteborgsregionen har att hävda sig och vara konkurrenskraftig i en föränderlig omvärld, med en ökande regionförstoring, en utökad arbetsmarknadsregion, globalisering och internationalisering. Det blir allt viktigare att marknadsföra Göteborgsregionen som destination, och samverkan kring näringsliv och tillväxt på ett regionalt plan får därmed en allt ökande betydelse för våra medlemskommuner och regionens företag/näringsidkare Den samarbetsmodell mellan GR och BRG som etablerades 2002 innebär i korthet att det regionala uppdraget regleras i BRG:s ägardirektiv, att GR har tre styrelseplatser och att ett årligt stöd för det regionala uppdraget på 20 mkr transfereras från kommunerna via GR. Samarbetsmodellen har dock inte varit tydligt beskriven i något samverkansavtal. Under 2014 påbörjade GR och BRG tillsammans ett arbete med att ta fram ett samverkansavtal sinsemellan. Dialogen fördes på tjänstemannanivå och arbetet uppmärksammades av Stadshus AB i den pågående bolagsöversynen. GR:s förbundsstyrelse informerades i en PM om de konsekvenser som bolagsöversynen i Göteborgs stad kunde komma att få för samarbetet mellan GR samt de båda bolagen Göteborg & Co respektive BRG. Fokus låg då på bolaget Göteborg & Co där det blev tydligt att GR behövde avyttra sina aktier på 15 procent, vilket också gjordes efter ett fullmäktigebeslut Förbundsstyrelsens presidium informerades om arbetet med att ta fram en samverkansmodell med BRG i nära samarbete med berörda intressenter. Målsättningen var att en samverkansmodell skulle tas fram före årsskiftet Diskussionerna mellan GR och BRG kring ett samverkansavtal avstannade i avvaktan på resultatet av den djupare genomlysning av bolaget som inleddes av Göteborgs stadsledningskontor under Syfte var att tydliggöra uppdrag och gränssnitt mellan olika aktörer i staden samt på vilket sätt bolaget samarbetar och dockar an stadens

45 Göteborgsregionens kommunalförbund övriga insatser. Ett förslag till nytt ägardirektiv behandlas av kommunfullmäktige under hösten GR:s förbundsdirektör fick i uppdrag av förbundsstyrelsen att göra en översyn och värdering av nuvarande transfereringar kopplade till de mottagande organisationernas regionala uppdrag och medlemsnyttan för GR:s kommuner. Eventuella förändringar skulle hanteras av förbundsstyrelsen inom ramen för detaljbudget Legala aspekter utredda GR och BRG bedriver sitt samarbete inom ramen för ett generellt samverkansavtal. Det är båda parters intention att samarbetet ska fortsätta och utvecklas. Parterna beslöt under våren 2017 att låta göra en uppdaterad analys och genomgång av de legala förutsättningarna för det fortsatta samarbetet. Parterna önskade belysa tre framtida alternativa samarbetsformer: Ett fortsatt generellt samarbetsavtal mellan parterna Ett mer detaljreglerat samarbetsavtal mellan parterna GR som delägare i Business Region Göteborg AB Uppdraget att genomlysa de legala aspekterna genomfördes av Front Advokater. De gör den samlade bedömningen att det inte finns några tydliga fördelar för GR med ett delägande i BRG. Med hänsyn till att GR redan är tillförsäkrade tre styrelseplatser i BRG:s styrelse samt att alla väsentliga aspekter i samarbetet går att reglera genom ett avtal, anser de ett ägande i nuläget som omotiverat och menar att BRG och GR alltså bör kunna fortsätta samarbetet genom ett samarbetsavtal. Bedömningen är att upphandlingsplikt inte föreligger, och att det därför inte föreligger några hinder att i ett avtal reglera hur parterna framgent önskar samarbeta. Den möjligheten innebär i sin tur att det framtida samarbetet har goda förutsättningar att fördjupas och organiseras på det sätt som parterna finner bäst för uppdraget som sådant. Syfte och tidplan Föreliggande samverkansavtal inklusive bilagor avser att tydliggöra och skapa möjlighet att fortsätta att utveckla den samarbetsmodell som sedan många år funnits mellan GR och BRG inom ramen för de 20 mkr som avsatts för det regionala arbetet. Ett samverkansavtal ska formalisera samverkan mellan parterna med målsättningen att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivsutvecklingen i samtliga kommuner i Göteborgsregionen. Det fördjupade samarbetet mellan BRG, GR och medlemskommunerna omfattar lokala, delregionala, regionala och nationella behov och aspekter av näringslivsutvecklingens betydelse samt tar sin

46 Göteborgsregionens kommunalförbund utgångspunkt i de politiska inriktningar och beslut som styr respektive verksamhet. Nuvarande tidplanen innebär att förbundsstyrelsen informeras om förslaget vid sammanträdet Därefter tar förbundsstyrelsens ledamöter, ersättare och adjungerade med sig förslaget till hemkommunen för lämplig förankring. Eventuella synpunkter kan lämnas till GR senast Under förutsättning att BRGs styrelse fattat samma beslut fattar sedan förbundsstyrelsen slutligen beslut om förslaget vid sitt sammanträde

47 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Samverkansavtal avseende näringslivsutveckling i Göteborgsregionen mellan Business Region Göteborg AB och Göteborgsregionens kommunalförbund samt dess medlemskommuner. Mellan Göteborgsregionens kommunalförbund, , Box 5073, Göteborg, (hädanefter GR ), och Business Region Göteborg AB , Norra Hamngatan 14, Göteborg, (hädanefter BRG ), har denna dag följande avtal, (hädanefter Samverkansavtalet ), träffats. 1. Bakgrund Mellan GR:s medlemskommuner bedrivs sedan många år ett samarbete kring näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. Samarbetet stärktes under 1990-talet och år 2000 formaliserades det ytterligare då Göteborgs Stad bildade BRG. BRG fick då bl.a. i uppdrag att arbeta med ett regionalt perspektiv samt stödja GR:s medlemskommuner i deras lokala arbete med näringslivsutveckling. Medlemskommunerna finansierade, och gör alltjämt, arbetet genom ett årligt anslag till BRG. En del i samarbetet är GR:s innehav av tre av bolagets nio platser i styrelsen. För en fördjupad redogörelse av bakgrunden till detta Samverkansavtal hänvisas till den tjänsteskrivelse som legat till grund för parternas beslut om ett fortsatt samarbete, (GR:s tjänsteskrivelse, diarienr ). 2. Syfte Ett starkt näringsliv är en förutsättning för Göteborgsregionens fortsatta positiva utveckling. Framgångsrika företag skapar arbetstillfällen och tillväxt. Göteborgsregionens kommuner skapar många av de förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas. Detta Samverkansavtal syftar till att reglera parternas samarbete och skapa förutsättningar för en framtida fördjupad samverkan. Det är parternas målsättning att 1

48 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL bidra till gynnsamma förutsättningar för Göteborgsregionens näringsliv. Det är därtill parternas uppfattning att samarbetet skapar synergier som inte kunde ha skapats om parterna enskilt arbetade med näringslivsutvecklingsfrågor. En del av GR:s uppdrag är att utgöra ett samverkansorgan för näringslivsfrågor. Genom detta Samverkansavtal bekräftas BRG:s uppdrag som samverkansarena för näringslivsutveckling i Göteborgsregionen. Uppdraget förutsätter såväl ett regionalt som lokalt perspektiv. BRG ska här föra dialog och bedriva gemensam planering med berörda kommuner. Arbetssättet ska motsvara det som GR tillämpar i sitt uppdrag som samverkansarena för sakområdena utbildning, arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. 3. Samverkansavtalets delar Samverkansavtalet består av ett huvudavtal med nedan bilagor. Bilagorna utgör del av Samverkansavtalet: Bilaga 1: Organisationsmatris Bilaga 2: Styrande dokument Bilaga 3: Samverkansområden, (inkl. rapportmodell) Bilaga 4: Samverkansformer, gemensam planering och uppföljning Bilaga 5: Finansiering Bilaga 6: Förteckning över medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund. Om inget annat särskilt anges har definitioner i Samverkansavtalet samma betydelse i bilagorna. Bilagorna kan ändras samt uppdateras, och då genom att nya bilagor numreras, datumnoteras samt undertecknas av båda parter. Sådan bilaga ersätter till fullo tidigare bilaga med samma bilagenummer. Omfattningen på den samverkan som ska ske i anledning av detta avtal bestäms av avtalshandlingarna, vilka kompletterar varandra. Om avtalshandlingarna innehåller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i följande ordning: 1. Skriftliga ändringar och tillägg till Samverkansavtalet och dess bilagor, undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 2. Detta Samverkansavtal. 2

49 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Samverkansområden Näringslivsutveckling är en komplex process där många olika aktörer och faktorer påverkar resultatet. Det är parternas uppfattning att GR och BRG inom ramen för den kommunala kompetensen har kompletterande uppdrag, där fördjupad samverkan inom definierade områden skapar mycket goda förutsättningar för parterna att bidra till en stark näringslivsutveckling i hela Göteborgsregionen. Som grund för Samverkansavtalet finns de politiskt beslutade dokument som framgår av bilaga 2. De områden som vid avtalstecknandet är aktuella för samverkan beskrivs i bilaga Samverkansformer Förevarande samverkan ska ske mellan två offentliga, politiskt styrda organ. GR:s högsta beslutande organ är dess förbundsfullmäktige. BRG:s högsta beslutande organ är dess bolagsstämma. Det är GR:s förbundsfullmäktige respektive BRG:s bolagsstämma som är ytterst ansvariga för detta Samverkansavtal. Den strategiska styrningen av den samverkan som ska ske, ska verkställas genom BRG:s bolagsstyrelse och GR:s förbundsstyrelse. GR innehar tre ordinarie platser i BRG:s styrelse. För Samverkansavtalets genomförande svarar respektive organisation genom förbundsdirektör respektive VD. En utförligare beskrivning av Samverkansformerna framgår av bilaga Finansiering m.m. Samverkansavtalet förutsätter en grundfinansiering. I bilaga 5 regleras den finansiering som tillhandahålls genom Göteborgsregionens kommuner via GR. Det ankommer på GR att, i anslutning till ordinarie budgetprocess, fastställa den årliga ersättning som ska utgå från GR. Medelöverföringen för GR:s finansieringsåtagande ska ske genom att BRG månatligen fakturerar GR, med betalningsvillkor om trettio (30) dagar. 7. Rapportering och uppföljning 3

50 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Samverkan förutsätter ett transparent och informativt arbetssätt mellan parterna. För det fall det bedöms nödvändigt med ytterligare informations- och rapporteringsvägar än de genom GR:s representantskap i BRG:s styrelse jämte övriga nämnda i bilaga 4, åligger det parterna att upprätta sådana. Utgångspunkten är dock att här nämnda ska gälla för denna samverkan. 8. Samverkansavtalets giltighet, uppföljning och uppsägning m.m. Detta Samverkansavtals giltighet förutsätter att båda parters styrelser har fattat beslut om att ingå detsamma. Samverkansavtalet gäller från dagen då båda parters firmatecknare undertecknat Avtalet- och därefter tills vidare. Samverkansavtalet kan av endera parten sägas upp, med beaktande av en uppsägningstid om tjugofyra (24) månader. Uppsägning ska ske skriftligen. Revideringar och tillägg till Samverkansavtalet eller dess bilagor ska, för att vara bindande, godkännas av respektive parts styrelse. Parterna ska gemensamt, en gång per mandatperiod, genomföra en utvärdering av Samverkansavtalet. 10. Tvist Tvist med anledning av detta avtal ska i första hand försöka lösas mellan parterna i samförstånd. För det fall överenskommelse inte kan nås ska tvisten, såvida inte parterna gemensamt beslutar annat, avgöras av allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 4

51 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL För Göteborgsregionens kommunalförbund För Business Region Göteborg AB Göteborg den Göteborg den [Förnamn Efternamn, (firmatecknare)] [Förnamn Efternamn, firmatecknare] [Förnamn Efternamn, (firmatecknare)] [Förnamn Efternamn, firmatecknare] 5

52 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 1 - Organisationsmatris Figur.1 6

53 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 2 - Styrande dokument I denna bilaga anges de styrande dokument som vid var tid utgör ramen för Samverkansavtalet, och i vilka ledning ska sökas gällande samarbetets framtida utformning. GR:s förbundsordning GR:s och BRG:s gemensamma dokument Hållbar tillväxt GR:s dokument Strukturbilden Verksamhetsinriktning GR Årlig verksamhetsplan för GR BRG:s ägardirektiv BRG:s bolagsordning BRG:s årliga mål- och inriktningsdokument BRG:s dokument Strategiplan, Hållbar tillväxt Årlig verksamhetsplan för BRG Västra Götalandsregionens strategi för tillväxt och utveckling Näringslivsstrategiskt program, (Beräknas beslutas av Göteborgs Stad under första halvåret 2018.) 7

54 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 3 - Samverkansområden I denna bilaga anges de av parterna överenskomna samverkansområden som i enlighet med Samverkansavtalet ska bidra till näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen. 1. Kompetensförsörjning och attraktionskraft Tillgång till arbetskraft med relevant kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för att näringslivet i Göteborgsregionen ska vara konkurrenskraftigt och fortsätta utvecklas. För att säkerställa framtida kompetensförsörjning behöver kommunerna i Göteborgsregionen arbeta aktivt med att identifiera och tillvarata den kompetens som redan finns, men också attrahera ytterligare kompetens såväl från nationellt som globalt håll. Parterna ska verka för långsiktiga och effektiva samverkansformer för att förbättra matchningen mellan näringslivets efterfrågan och utbudet av arbetskraft. Parterna ska även verka för en ökad samverkan mellan relevanta skolor och utbildningar och arbetsliv. Tillväxten har en regional logik och det är regioner snarare än kommuner som konkurrerar om kompetens och kapital. Göteborgsregionen ska vara en plats som är attraktiv att verka och bo i, samt besöka. För att vara det behöver kommunerna både leverera en god samhällsservice och förmedla berättelsen om Göteborgsregionen som attraktiv plats. 2. Samhällsplanering Göteborgsregionen befinner sig i ett utvecklingssprång, där miljardbelopp planeras att investeras de närmaste tjugo åren. Med sitt geografiska läge mellan Oslo och Köpenhamn, samt med Göteborgs hamn som porten mot världen, har Göteborgsregionen en stark position som internationell logistiknod. För att stärka positionen ytterligare ska Göteborgsregionen fortsätta utveckla en fungerande infrastruktur med god tillgänglighet för både människor och gods, såväl inom som till och från Göteborgsregionen. GR är regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen. BRG har den huvudsakliga kontakten med näringslivets aktörer inom sektorn för samhällsplanering. Ett ökat samarbete mellan GR och BRG inom sektorn kommer att stärka den regionala planeringen. Parterna ska tillsammans verka för att den regionala planeringen sker i enlighet med de styrande dokumenten Hållbar utveckling och Strukturbilden. 8

55 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Parterna ska tillsammans planera för tillväxt för att därigenom underlätta näringslivets etablering och expansion. En långsiktigt säkrad markförsörjning för näringslivets behov ska analyseras utifrån ett regionalt perspektiv. Parterna ska tillsammans fortsätta att stärka Göteborgsregionen som internationell logistiknod, genom att verka för en fungerande infrastruktur med god tillgänglighet för både människor och gods, såväl inom som till och från Göteborgsregionen. 3. Företagsklimat och innovationskraft Ett positivt företagsklimat är en förutsättning för att näringslivet ska fortsätta att välja Göteborgsregionen som bas för etablering och expansion. I Göteborgsregionen ska det vara enkelt att driva företag, det är ledstjärnan för alla våra kontakter med företagen. Varje möte med näringslivets företrädare ska präglas av ett positivt bemötande, med kunden i fokus och med god kunskap om Göteborgsregionens erbjudande till företagen. Göteborgsregionen är navet i Sveriges viktigaste industriregion och basen för flera globala kunskapsintensiva tillverkningsföretag. Det skapar unika förutsättningar för Göteborgsregionen att vara test-arena för utveckling av ny teknik som kan lösa framtidens samhällsutmaningar. Parterna ska tillsammans stödja denna utveckling inom kommunernas och näringslivets verksamhetsområden. Näringslivets förutsättningar för innovationer ska stärkas och öppenheten i kommunerna för innovationer i verksamheterna ska öka. Samarbetet med akademin är viktigt. Parterna ska tillsammans arbeta för ett positivt företagsklimat. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Göteborgsregionen. Kunden ska vara i fokus och kommunernas dialog med företagen stimuleras. Näringslivet gynnas av att kommunerna levererar kommunal service med hög tillgänglighet och kvalitet. 4. Kunskapsöverföring och nätverksarbete Kunskapsöverföring är en central fråga för organisationers konkurrenskraft. En nyckel till organisationers framgång är att de är bra på att tillvarata och utveckla kunskap. I Göteborgsregionen verkar ett femtiotal nätverk med kommunrepresentanter, vilket skapar förutsättningar för framgångsrik samverkan kring utvecklingen i Göteborgsregionen. Kunskap och erfarenhetsutbyte som genereras i dessa nätverk ska tas till vara, utvecklas och överföras mellan aktörer inom relevanta verksamhetsområden. Parterna förbinder sig att stödja varandras kompetensutveckling och ge varandra ömsesidigt expertstöd i relevanta frågor, på det sätt och i den omfattning som parterna 9

56 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL vid var tid kommer överens om. Respektive part ska, om inte annat särskilt avtalas, bära sina kostnader i anledning av sådana beslutade aktiviteter. Parterna förbinder sig att medverka vid gemensam introduktion av nya politiker och tjänstepersoner i ledande befattning inom respektive parts organisation. 5. Analys och faktaunderlag I en region som präglas av tillväxt och utveckling, och där målsättningen är ett positivt och innovativt företagsklimat, är det viktigt att ta fram faktaunderlag och kunskapsöversikter. Det är även viktigt att göra regionala analyser, och då inte bara när det gäller näringsliv, utan även inom områden som skapar förutsättningar för näringslivsutvecklingen såsom arbetsmarknad, social välfärd, livslångt lärande, miljö och samhällsbyggnad. Parterna ska löpande ta fram sammanställningar och rapporter i syfte att arbeta stärka omvärldskännedomen och kunskapen hos medlemskommunernas politiker och tjänstemän, näringsliv, medarbetare, medier och regionala samarbetspartners. Parterna ska göra analyser och ge förslag på förbättringsområden som kan stärka parternas verksamheter i samverkan samt Göteborgsregionens konkurrenskraft. 6. Dialog med regionala, nationella och internationella organ Parterna ska bidra till hållbar utveckling i Göteborgsregionen. Det är helt avgörande för utvecklingen i Göteborgsregionens kommuner att den regionala dialogen och samarbetet med många olika aktörer regionalt, nationellt och internationellt fungerar väl. Detta Samverkansavtal ska skapa förutsättningar för att utveckla och fördjupa dialoger och samverkansmodeller, vilka i sin tur förstärker möjligheter och identifierar utmaningar kopplade till näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen såsom en storstadsregion. 10

57 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Illustration av rapportmodell över samverkansavtalets Samverkansområden, (Nuvarande texter häri utgör inte avtalsinnehåll, utan kan komma att förändras över tid.) Kompetens försörjning och attraktionskraft Samhälls planering Företagsklimat och innovationskraft Kunskaps överföring och nätverks arbete Analys och faktaunder lag Dialog med regionala, nationella och internationella organ Planering för BRG:s operativa insatser inom de definierade samverkansområdena under 2018 Erbjuder särskilda insatser för de mindre företagen att strategiskt och operativt arbeta med sin kompetensförsörjnin g kopplad till företagets verksamhetsmål. Att utifrån näringslivets behov påverka utbildningsutbud och utveckla former för samverkan skolaarbetsliv som exempelvis Future Skills och regional branschsamverkan Marknadsföring av Göteborgsregionen för att attrahera kompetens och investeringar Erbjuder Mark- och Lokaldataba s Samverkan, erfarenhets utbyte och gemensam planering i näringslivsc hefsnätverk et avseende etableringsoch investerings rådgivning Yesbox (nyföretagande och entreprenörskap) Företag 365 och Expedition Framåt (företag som vill utvecklas och växa) Företagsakuten (företag med ekonomiska problem) Enterprise Europe Network (rådgivning internationella affärer) Mötesplatser och nätverk Kunskap och kontakter inom och mellan branscher, akademi, politiker och myndigheter Ansvarar för och samordnar nätverket för kommunernas näringslivsansv ariga Initierar och driver, vid behov, samverkan med ovan nämnda nätverk och nätverk och styrgrupper inom GR Föreläser och medverkar i seminarier som anordnas i GR och kommunerna Konjunkturra pporter Omvärldsrapp orter Regional statistik med kommunvisa siffror där det är möjligt Resurs i Bryssel för bevakning av regionens intresse och möjligheter till samarbeten och EUfinansiering Beredning sarbete på tjänsteman nanivå inför BHU (beredning en för hållbar utveckling) ANDRA SAMVERKANSFORUM DÄR DET REGIONALA PERSPEKTIVET ÄR ANGELÄGET? Uppmuntra till att Insiktsmätningen 11

58 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL genomförs i samtliga GR-kommuner Sammanställa och analysera det regionala resultatet från Insikt och Svenskt Näringslivs enkätundersökning Anordna mötesplatser för inspiration och erfarenhetsutbyten utifrån kommunernas behov Sätter extra fokus på ett antal branscher för ökad samverkan och nya affärsmöjligheter som stärker regionens attraktions- och innovationskraft. 12

59 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 4 - Samverkansformer, gemensam planering och uppföljning. Strategisk styrning Det är GR:s förbundsfullmäktige respektive BRG:s bolagsstämma som är ytterst ansvariga för parternas samverkan enligt detta avtal. Den strategiska styrningen av parternas samverkan ska verkställas genom BRG:s bolagsstyrelse och GR:s förbundsstyrelse. Genom GR:s tre ordinarie platser i BRG:s styrelse har GR en värdefull insyn och påverkansmöjlighet i BRG:s hela verksamhet. BRG:s styrelse ska därför ses som ytterligare en plattform för parternas samverkan, utöver den styrningsstruktur som anges i denna bilaga. I sammanhanget ska understrykas vikten av att båda parter nyttjar denna möjlighet, och i respektive organisation etablerar rutiner för styrelseledamöterna som säkerställer att frågor blir omhändertagna, både i den egna organisationen och i styrelsearbetet. Här ska således åvila ett kommunikationsansvar på styrelseledamöterna, och deras uppdrag bör av respektive part tydliggöras i samband med tillsättandet. Det är av central vikt att parternas högsta beslutande organ bereds insyn och beslutsmöjlighet i den samverkan som ska ske. Detta förutsätter ett forum där parternas representanter kan mötas för diskussion och beslut om den strategiska målsättningen med samverkan. För att möjliggöra detta, men även för att skapa förutsättningar för en vidare intressekrets att få kunskap och insyn om samverkan, ska parternas organisationer en gång om året anordna en gemensam Näringslivsdag. En sådan dag ska även kunna innehålla moment såsom utbildning och nätverksaktiviteter, och också kunna riktas mot arbetsmarknadsregionens kommuner, (för definition se bilaga 6.). Detta forum ska även tydliggöra gränssnittet mellan de frågor som ska hanteras av de ytterst ansvariga och de frågor som tillkommer respektive parts styrelse att hantera. All samverkan inom ramen för Samverkansavtalet ska kunna ske både på politisk och på tjänstemannanivå, på de sätt som parterna vid var tid finner lämpligt. För Samverkansavtalets praktiska genomförande ska GR:s förbundsdirektör respektive BRG:s VD svara. Det ska åvila förbundsdirektör och VD att i sin respektive verksamhet organisera arbetsgrupper och eller enskilda medarbetare på ett för samverkan relevant sätt. VD och förbundsdirektör ska, utöver att föra en löpande dialog om denna samverkan, träffas för avstämningsmöte en gång per kvartal. Parterna ska under avtalstiden genomföra gemensamma möten på ledningsnivå för att diskutera frågor relaterade till näringslivsutveckling. Mötena ska hållas vid de tidpunkter, 13

60 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL samt behandla de frågor, som parterna gemensamt överenskommer. Dialogen ska ske på sådant vis och i sådan utsträckning som parterna gemensamt överenskommer. Rapportering och uppföljning Parterna är eniga om att samverkan ställer krav på löpande rapportering och uppföljning. Utgångspunkten för den löpande rapporteringen ska vara den som sker genom BRG:s styrelsemöten. Det åvilar därutöver VD och förbundsdirektör att gemensamt vid den årliga Näringslivsdagen avge rapport över slutfört verksamhetsår. I samband med GR:s budgetsamråd med kommunerna skapas även en årlig möjlighet till samråd kring näringslivssamarbetet. Årshjul för samverkan Nedan anges schematiskt hur årlig styrning, rapportering och uppföljning kan ske; styrelsemöte BRG, 6-8 per år, avstämningsmöte mellan vd och förbundsdirektör, kvartalsvis samt en Näringslivsdag om året, som ska genomföras under årets första hälft. Avst. vd/förbundsdir. Styrelsemöte BRG Nov Okt Dec Avst. vd/förbundsdir. Jan Feb Mars Styrelsemöte BRG till FS-presidiet BRG Näringslivsdag Styrelsemöte GR, budgetsamråd Styrelsemöte BRG Styrelsemöte Sep April Avst. vd/förbundsdir. BRG Styrelsemöte Aug Juli Juni Maj Styrelsemöte BRG BRG Avst. vd/förbundsdir. 14 Styrelsemöte BRG Input till BRG:s VP

61 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 5 - Finansiering I bilagan regleras finansiella förutsättningar för Samverkansavtalet. Ekonomisk ersättning GR ska årligen tillskjuta medel till BRG:s budget till täckande av kostnad för samverkan enligt Samverkansavtalet. Medelöverföringen ska motsvara värdet på utförda insatser som kommer berörda kommuner till del. Det ska kunna utgå ekonomisk ersättning mellan parterna, motsvarande kostnadstäckning för utfört arbete. Sådan ersättning ska i förekommande fall faktureras med tillägg av mervärdesskatt. Utöver ovan nämnda medelöverföring, kan ytterligare finansiering aktualiseras genom projekt och uppdrag initierade av parterna. Fördelningen av sådan finansiering ska ske på det sätt parterna gemensamt bestämmer. Parterna kan, utöver ersättning enligt ovan, var och en bidra med resurser genom eget arbete. Det ska då ske utan krav på ersättning från andra parten. Parterna ska löpande bevaka möjligheterna till ytterligare finansiering till samverkan genom medel från bl.a. nationella och regionala aktörer eller EU:s institutioner. Beslut avseende GR:s medelöverföring ska fattas årligen i anslutning till dess ordinarie budgetprocess, med beaktande att denna samverkan bygger på en långsiktig ambition mellan parterna. Externa intäkter Övriga intäkter Det är parternas uppfattning att man genom sina respektive grunduppdrag inte verkar på en kommersiell och konkurrensutsatt marknad, i vanlig mening. Parterna är överens om att vardera parten ensam ansvarar för att part utövar mindre än 20 procent av den verksamhet som berörs av Samarbetsavtalet mot en kommersiell och konkurrensutsatt marknad. Eventuella krav i anledning av annat utfall än här nämnda procentuella verksamhetsandelar, kan inte riktas mot den andra parten. 16

62 FÖRSLAG SAMVERKANSAVTAL Bilaga 6 - Förteckning över medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund I bilagan anges vilka kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund och som därmed omfattas av den samverkan som ska ske inom ramen för Samverkansavtalet. Här förtecknas också de kommuner som enligt Statistiska Centralbyrån ingår i den funktionella arbetsmarknadsregionen. GR:s medlemskommuner: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndals Stad Partille Stenungssund Tjörn Öckerö Övriga kommuner i Göteborgsregionens funktionella arbetsmarknad: Bollebygd Falkenberg Orust Varberg Vårgårda 18

63 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Handlingsplan för psykisk hälsa Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta att anta förslag till handlingsplan för psykisk hälsa Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Statsbidragen inom området psykisk hälsa är utformade som stimulansmedel för utvecklings- och förstärkningsinsatser inom olika områden. Krav och innehåll specificeras i årliga överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKL. En särskild del i överenskommelsen ställer krav på utvecklingsarbete och samarbete mellan landsting och kommuner. Kravet på att ta fram regionala handlingsplaner syftar till att stärka kommuner och landsting att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa. Var och en av huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina egna insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram en regional handlingsplan. Varje enskild huvudman ansvarar för rapportering och redovisning till SKL. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober 2017 och VästKoms styrelse väntas göra det samma den 14 november Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Handlingsplan för psykisk hälsa Indikatorer för uppföljning - användarmanual

64 Handlingsplan för psykisk hälsa Förslag till ställningstagande Att SRO ställer sig bakom handlingsplan för psykisk hälsa och rekommenderar huvudmännen att göra detsamma. Bakgrund Statsbidragen inom området psykisk hälsa är utformade som stimulansmedel för utvecklings- och förstärkningsinsatser inom olika områden. Krav och innehåll specificeras i årliga överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKL. En särskild del i överenskommelsen handlar om och ställer krav på utvecklingsarbete och samarbete mellan regionen och länets 49 kommuner. Kravet att ta fram regionala handlingsplaner syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa. Var och en av huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina egna insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram en regional handlingsplan. Varje enskild huvudman ansvarar för rapportering och redovisning till SKL. Arbetet med handlingsplanen Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan fattades av LiSA-gruppen i april 2016 och arbetet följs nu av Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Arbetet samordnas gemensamt av Koncernkontoret och VästKom. Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. För genomförande av handlingsplanen finns en styrgrupp som är baserad på delregional vårdsamverkan. Styrgruppen består av representanter från fem vårdsamverkansområden, med en representant vardera från specialistpsykiatri, primärvård och kommun, samt brukarföreträdare och chefen för avdelning folkhälsa, VästKom och Koncernkontoret.

65 Process Arbete har under 2016 och 2017 gjorts för att utreda behov och formulera gemensamma mål för länets samtliga 50 huvudmän inom fem fokusområden: förebyggande och främjande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Hösten 2016 och våren 2017 har innefattat en bred dialog i länet med deltagande tjänstemän från kommun och region från delregional vårdsamverkan i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras och för prioritering av insatser. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. Handlingsplanen Handlingsplanen är gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG 1. Den föreslås gälla under och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid i Västra Götaland; att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd; att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan); att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Styrgruppen har haft i uppdrag att fatta beslut om handlingsplanens mål och uppföljningsindikatorer vilket skedde den 2 oktober. Den 5 oktober ställde sig VVG bakom handlingsplanen. Uppföljning Styrgruppen har ett fortsatt ansvar för att följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar, ansvarar för återrapportering till VVG och de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. Arbete pågår i hela länet för att kunna realisera handlingsplanens innehåll genom aktiviteter på alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt. För VästKom Thomas Jungbeck För Västra Götalandsregionen Ann Söderström Bilagor: Handlingsplan för psykisk hälsa Indikatorer för uppföljning 1 NSPHiG=Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg

66 8 Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa

67 Innehåll Bakgrund 2 Vi sätter ljus på skavet 3 Syfte med handlingsplanen 3 Fokusområden 3 Process för framtagande 3 Organisation 3 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland 4 Genomförande 4 Uppföljning 4 Fokusområden och mål för vuxna 5 Fokusområden och mål för barn och unga 8 Bakgrund År 2016 slöt regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. Överenskommelsen syftar bland annat till att stärka kommuner och regioner i arbetet med att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska den psykiska ohälsan. Huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka och utveckla sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram regionala handlingsplaner. Denna handlingsplan är gemensam för Västra Götalandsregionen (VGR), de 49 kommunerna via kommunalförbunden och VästKom samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra Götaland (NSPHiG). Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. 2

68 Vi sätter ljus på skavet Den mänskliga rättigheten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa gäller för alla människor som bor, verkar och vistas i Västra Götaland. Samverkan över organisatoriska gränser med människan i centrum, är en förutsättning för att uppnå detta. Anställda och politiker inom regionens alla delar och i alla kommuner gör sitt bästa det tas fram planer, det satsas, det följs upp och det utvecklas. Var och en för sig går det ganska bra, ibland riktigt bra, men i mötet oss emellan skaver det ibland. De organisatoriska gränserna blir hinder och det är svårt att se förbi dem för att istället se till den enskildes behov. Vi vet dessutom ofta väl var det skaver och det skiljer sig inte åt om vi befinner oss i stora Göteborg, i något mindre Skövde eller i lilla Dals-Ed. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har vi lagt mycket tid på att identifiera och sätta ljus på områden där det skaver extra mycket, där vi alla vill åt samma håll, där alla måste bidra och göra det samtidigt. Syfte med handlingsplanen Med handlingsplanens mål, aktiviteter och indikatorer för uppföljning vill vi sätta ljus på frågor där vi vill bli bättre i hela Västra Götaland. Eller med andra ord: Vi vill se handlingsplanen som ett försök att sätta plåster på några redan uppkomna skav, se till att det läker ordentligt och att det inte uppstår nya. Fokusområden Regeringen har i sin strategi för området psykisk hälsa pekat ut fem fokusområden som särskilt viktiga. Dessa anges även i den nationella överenskommelsen och sammanfattar olika delar inom områden som är viktiga att fokusera på utifrån befolkningens behov för främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och erbjuda effektiva insatser till de som drabbats. De fem fokusområdena har legat till grund för arbetet med framtagandet av handlingsplanens mål och målsättningen har varit att formulera minst ett mål för varje fokusområde. Förbyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Process för framtagande Organisation Att i en handlingsplan formulera sig tillsammans så att alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt strävar åt samma håll ställer krav på gemensamma strukturer. På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan 2012 en struktur för ledning i samverkan. År 2017 förändrades sammansättningen och gruppen benämns nu Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG). Deltagare i VVG är en representant från varje huvudman (kommun och region) utsedda via delregional vårdsamverkan. Uppdraget är att identifiera gemensamma behov, utgöra stöd för kunskapsutveckling, stödja samordning och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet. Sedan hösten 2016 finns en särskild styrgrupp för handlingsplanen för psykisk hälsa. Styrgruppen ska följa utvecklingen och genomförandet av handlingsplanens delar och ansvara för återrapportering såväl till VVG som till de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. I styrgruppen finns representanter från de fem vårdsamverkansområdena från specialistpsykiatri, primärvård och kommun. I styrgruppen ingår även NSPHiG och representant från VGR:s avdelning folkhälsa. Styrgruppen leds av representanter från VästKom och VGR:s koncernstab hälso- och sjukvård. Arbetet med prioritering av mål har skett på bred front med deltagande tjänstemän från kommun och region från samtliga vårdsamverkansområden i syfte att skapa delaktighet och förankring i det arbete som ska göras. Dialoger har förts med samarbetspartners, brukarföreträdare, representanter från HBTQcommunityt och nationella minoriteter. 3

69 Samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland Delregional vårdsamverkan Kommunerna i Västra Götaland Styrgrupp Psykisk hälsa Regionens verksamheter Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) Politiska samrådet (SRO) Genomförande Delregional vårdsamverkan har ansvar för genomförande av de mål som är definierade i handlingsplanen. Hur arbetet ska göras ska beskrivas i en genomförandeplan med delregionala och/eller lokala aktiviteter för att nå målen. En delregional genomförandeplan möjliggör anpassningar till de geografiska och befolkningsmässiga skillnader som finns i länet och hur arbete ska ske tillsammans med t ex privata vårdgivare, samarbetspartners och brukarföreträdare på lokal nivå. Länsgemensamma aktiviteter kommer ske inom ramen för några av målen. Uppföljning Styrgruppen ansvarar för uppföljning av handlingsplanen. För att följa handlingsplanens 15 mål över tid har uppföljningsindikatorer valts ut. Målsättningen är att indikatorerna ska göra det möjligt att jämföra processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringsarbete. Till stöd för arbetet med uppföljning finns en användarmanual och ett excel-ark för baslinjemätning. Dessa finns att hämta på VästKoms hemsida ( och på Vårdgivarwebben ( 4

70 Fokusområden och mål för vuxna 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera, ge stöd och behandling till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen. Antal självmordsförsök i befolkningen. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensam aktivitet Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikatorer Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen. Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen. 5

71 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen. Uppföljning av SIP i befolkningen. Rutin för information om SIP. Länsgemensamma aktiviteter Vid behov revidera den länsgemensamma riktlinjen och stödmaterialet för SIP. Från länsgemensam styrgrupp för handlingsplan psykisk hälsa framföra vikten av digitalt stöd för SIP till Styrgrupp IT i Väst (SITIV). Uppdra åt brukarorganisationer att följa arbetet med SIP hur blir det för den enskilde? Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas ur den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( 6

72 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. Mål 4.2 Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får vård och behandling parallellt och samordnat. Vård- och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidrar till undvika slutenvård. Indikatorer Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM. Undvikbara slutenvårdstillfällen. Case management till personer med psykisk sjukdom. Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten. Länsgemensam aktivitet Uppföljning av delregionala/lokala tillämpningar av Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användningen av ineffektiva metoder och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikatorer Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk. Länsgemensam aktivitet Inrättande av regionalt resurscentra för psykisk hälsa. 7

73 Fokusområden och mål för barn och unga 1. Förbyggande och främjande arbete Mål 1.1 Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikatorer Manualbaserad insats för föräldrastöd. Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga. Mål 1.2 Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikatorer Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år. Andel elever utan godkända betyg från åk 9. Andel elever med betydande frånvaro från skolan. 8

74 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1 Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikatorer Barn och unga med psykiatrisk diagnos som vårdats i slutenvård. Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk. Mål 2.2 Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt uppmärksammas. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t ex hbtq-personer, ensamkommande/ nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälso- och sjukvård utveckla former för att tidigt identifiera dessa unga. Indikatorer Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9. Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2. Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9. Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2. Länsgemensam aktivitet Sammanställa kunskap och ta fram ett regionalt inriktningsdokument för integrerade verksamheter/ mottagningar för unga. 9

75 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1 Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikatorer Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år. Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år. Rutin för information om SIP. Länsgemensam aktivitet Revidering av Västbus riktlinjer och stödmaterial. Mål 3.2 Brukarföreträdare ska erbjudas delaktighet i utvecklingsarbete Indikator Systematiskt samarbete med brukarorganisationer. Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Tips! Informations- och arbetsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på VästKoms hemsida ( samt på Vårdgivarwebben ( Informations- och arbetsmaterial för Västbus finns på en egen webbplats: 10

76 4. Utsatta grupper Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna och regionen Indikator Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl a minoritetsstress och skillnader i psykisk hälsa, kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter, normativt bemötande och hur det påverkar unga i enskilda möten ska också öka. Länsgemensam aktivitet Se över och, vid behov, ta fram länsgemensamt utbildningsmaterial om t ex rättighetslagstiftning och diskrimineringsgrunder. 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1 Nollvision om suicid i Västra Götaland I flera undersökningar uppger upp till 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. I Västra Götaland sker i genomsnitt 8 9 självmord per år i åldersgruppen år. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktig att uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikatorer Antal självmord i befolkningen 0-19 år. Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år. Handlingsplan för suicidprevention. Länsgemensamma aktiviteter Länsgemensam handlingsplan för suicidprevention ska tas fram i enlighet med Folkhälsomyndighetens uppdrag. Tillgängliggöra nationellt webbaserat verktyg (SPISS). 11

77 Grafisk formgivning: Josefin Lantz, kommunikatör Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet

78 Handlingsplan för psykisk hälsa Indikatorer för uppföljning Användarmanual September 2017

79 Innehåll Information om användarmanual... 3 Sammanfattning av indikatorer... 7 Målgrupp Vuxna Förebyggande och främjande arbete... 8 Mål 1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1: Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1. Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en samordnad individuell plan (SIP) Mål 3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Utsatta grupper Mål 4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Mål 4.2. Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Ledning, styrning och organisation Mål 5.1. Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Målgrupp Barn och Unga Förebyggande och främjande arbete...24 Mål 1.1. Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Mål 1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Tillgängliga tidiga insatser...28 Mål 2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Mål 2.2. Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1. Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Mål 3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Utsatta grupper Mål 4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Ledning, styrning och organisation Mål 5.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland Referenser... 40

80 Användarmanual 3 Information om användarmanual Som en del av arbetet med handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland har ett antal indikatorer valts ut för att följa handlingsplanens 15 mål över tid. Syftet med indikatorerna är att utgöra underlag för verksamhetsuppföljning av arbetet med psykisk hälsa. Målsättningen är att indikatorerna ska möjliggöra jämförelser av processer och resultat, och därigenom stimulera och initiera förbättringar med hänsyn till såväl kvalitet som tillgänglighet. Syftet med denna användarmanual är att underlätta uppföljningsarbetet genom att för varje enskild indikator redovisa definition, datakälla, instruktioner för datainhämtning, avvägningar vid tolkning av utfall samt en kortfattad förklaring av de ingående komponenterna för respektive indikator. Indikatorerna redovisas i denna manual enligt följande exempelmall, se Tabell 1. Tabell 1. Exempelmall för rapportering av indikatorer Indikator Fullständigt namn på indikatorn Område Anger det fokusområde som avses följas upp med hjälp av indikatorn: Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Förklaring Definition, förtydligande och beskrivning av indikatorn Geografisk Anger den geografiska nivå som data redovisas för (region/delregion/kommun). nivå För ett fåtal indikatorer redovisas även hälso- och sjukvårdsnämndsområde (HSN) Karaktär Anger om indikatorn mäter processer eller resultat Målområde Specifikation av vilket indikatorvärde som eftersträvas (högt/lågt, JA/NEJ mm.) Avvägningar Eventuella avvägningar som behöver tas i beaktande vid tolkning av indikatorn Källa Källa för indikatorn, inklusive länk 1 Instruktion Instruktioner för att ta fram data Not Eventuell reservation för att mer detaljerad eller annan redovisning av indikatorn önskas samt övriga kommentarer Indikatorerna är betecknade utifrån målgrupp, mål och indikator enligt systemet [V/B] [1-5].[1-4]. Målgruppen betecknas med V för vuxna och B för barn och unga, medan mål och indikator betecknas med siffror. Indikator V2.1.1 avser exempelvis målgruppen vuxna, mål 2.1 (Äldre personer med psykisk ohälsa ska få vård och stöd), indikator nummer 1. I enlighet med handlingsplanen följer presentationen av mål och tillhörande indikatorer den ordning fokusområdena presenteras efter, där Förebyggande och främjande arbete utgör det första 1 Angiven länk gäller för men kan komma att ändras i framtiden. 3

81 4 Handlingsplan för psykisk hälsa fokusområdet och Ledning, styrning och organisation det sista. Följaktligen kan identiska mål för vuxna respektive barn och unga redovisas under olika avsnitt utifrån vilket fokusområde de tilldelats. I arbetet har de utvalda indikatorerna kategoriserats som struktur-, process- eller resultatindikatorer. Fördelningen är inspirerad av Donabedianmodellen (Donabedian, 1966) och utgår ifrån måttens respektive förhållande till varandra, se Figur 1. Enligt denna modell är det existerande strukturer som möjliggör processer, och genomförda processer som i sin tur leder till resultat. För en optimal uppföljning och utvärdering är det således viktigt att indikatorerna mäter såväl strukturer, processer och resultat för att erhålla en komplett bild av arbetets utveckling. Struktur Process Resultat Figur 1. Illustration av Donabedianmodellen Värt att notera är att indikatorns karaktär har stor betydelse för tolkningen av utfallet. Med en resultatindikator speglas resultatet och effekterna av regionens och kommunernas arbete. Utfallen av resultatindikatorer är således relativt lättolkade då de utgör ett direkt mått på det resultat och den effekt som eftersträvas. Samtidigt är resultatindikatorer ofta komplexa och påverkas generellt av ett flertal olika samverkande faktorer. En processindikator speglar å andra sidan de aktiviteter och insatser som genomförs i regionen och kommunerna. Processindikatorer är därmed, i regel, mer påverkbara. Tolkningen av utfallen är emellertid mer komplex då processernas effekter i vissa fall är osäkra och inte nödvändigtvis förenliga med det resultat och den effekt som eftersträvas. 2 Strukturindikatorer speglar de förutsättningar som finns för att kunna genomföra processer, exempelvis i form av finansiella resurser, personal och kompetens. Utfallen är följaktligen inte alltid påverkbara av utföraren och bör primärt tolkas som ett mått på verksamheternas kapacitet att faktiskt utföra de angivna processerna och därigenom uppnå de eftersträvade resultaten. Mer information om de olika indikatorerna finns att tillgå i Socialstyrelsens rapporter Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten eller Handbok för utveckling av indikatorer (2007, 2017 a). Som en konsekvens av att processer är nödvändiga för att generera relevanta strukturer har dessa två gemensamt benämnts som processindikatorer i denna användarmanual. Processindikatorer utgör enligt användarmanualen således samtliga mått som speglar förutsättningar, aktiviteter och insatser för att uppnå en eftersträvad effekt, medan resultatindikatorer speglar de resultat som är förenliga med den eftersträvade effekten. Med hänsyn till indikatorernas olika egenskaper är det viktigt att särskilja mellan indikatorernas praktiska användningsområde. Generellt lämpar sig processindikatorer väl som verktyg för aktiv verksamhetsstyrning genom att specificera vilka aktiviteter och insatser som bör prioriteras. Resultatindikatorer bör dock i huvudsak betraktas som ett verktyg för verksamhetsutvärdering och bör ej aktivt påverka den operationella verksamheten då detta riskerar leda till att verksamheter felaktigt fokuserar på mätbara indikatorutfall på bekostnad av omätbar vård- och omsorgskvalitet. 2 Osäkerhet kring resultat gäller ej för evidensbaserade processer vars effekter blivit vetenskapligt fastställda. 4

82 Användarmanual 5 En sammanfattning över viktiga avvägningar förknippade med processindikatorer och resultatindikatorer följer i Tabell 2. Tabell 2. Avvägningar kopplade till indikatorkaraktär Processindikator Potentiellt osäker koppling till eftersträvad effekt Utfall direkt hänförlig till specifik aktivitet Snabbrörlig och direkt påverkbar Lämpar sig främst som verktyg för verksamhetsstyrning Resultatindikator Tydlig och direkt koppling till eftersträvad effekt Utfall svårt att hänföra till specifik aktivitet Trögrörlig och svår att påverka Lämpar sig främst som verktyg för verksamhetsutvärdering Samtliga uppföljningsindikatorer är utvalda utifrån tre huvudsakliga kriterier 3 : Relevans: indikatorn ska vara påverkbar av kommunerna/regionen samt spegla områden som är viktiga att förbättra med avseende på kvalitet och/eller effektivitet för att uppnå det eftersträvade målet i enlighet med handlingsplanens ändamål. Validitet: indikatorn ska mäta det den avser att spegla på ett tillförlitligt sätt och ge en pålitlig och representativ reflektion av den generella utvecklingen inom kommunerna/regionen. Tillgänglighet: indikatorn ska genereras med hjälp av tillgängliga data utan att öka kommunernas och regionens administrativa börda. Utifrån ett relevansperspektiv kan det vara viktigt att belysa att de utvalda indikatorerna inte i önskvärd utsträckning fångar den jämlikhetsproblematik som är förknippad med psykisk ohälsa. Nivån på den psykiska hälsan inom olika geografiska områden är ojämnt fördelad och skiljer sig väsentligt mellan olika befolkningsgrupper. För de utvalda indikatorerna går det att illustrera och analysera dessa variationer med avseende på geografi, ålder och kön. Det saknas emellertid möjlighet att analysera variationerna utifrån socioekonomiska faktorer som till exempel arbetslöshet, utbildningsnivå och medelinkomst trots att dess effekter på psykisk hälsa är allmänt etablerad (Janlert, 2016; Folkhälsomyndigheten, 2015 a-b). I Socialstyrelsen rapport Ojämna villkor för hälsa och vård (2011) framgår det även att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för kvaliteten på den vård som erhålls. Bristen på tillgängliga data för socioekonomiska faktorer utgör således ett utvecklingsområde som skulle bidra med att nyansera bilden av den psykiska hälsan inom kommunerna och regionen ytterligare samt bidra till att fler förbättringsområden kan identifieras. Värt att nämnas är också att för en del målområden är indikatorerna på nationell nivå mycket få. Eget arbete i länet kan därför behövas för att kunna göra uppföljning. För vissa utvalda indikatorer har även konstaterats att det ibland vore önskvärt att kunna skära analyserna på en annan nivå, men att data för önskvärd analysnivå inte alltid finns tillgänglig. Det är angeläget att påpeka att syftet med indikatorerna inte är att utvärdera den enskilda organisationen, utan snarare att försöka få underlag för att kunna spegla gemensamt arbete och samverkan i respektive organisations data. 3 Kriterierna bygger på Socialstyrelsens (2017 b) 6 krav för utformning av indikatorer. 5

83 6 Handlingsplan för psykisk hälsa Slutligen bör lyftas fram att det är viktigt att, trots indikatorernas målsättning om att möjliggöra jämförelser, vara uppmärksam på de svårigheter som sådana jämförelser innefattar. Som tidigare nämnts är indikatorutfallen exempelvis inte justerade för socioekonomiska faktorer, och inte heller för andra strukturella förutsättningar som kan vara av betydelse för den psykiska hälsan. Med detta i åtanke bör resultatet av jämförelser mellan olika geografiska områden alltid tolkas i ljuset av de förutsättningar som föreligger och kan tänkas påverka resultatet. 6

84 Användarmanual 7 Sammanfattning av indikatorer Nedan följer en uppsummering av de indikatorer som tagits fram för uppföljning av handlingsplanen för psykisk hälsa i Västra Götaland, se Tabell 3. Tabell 3. Indikatorer för uppföljning av handlingsplanen för psykisk hälsa Indikatorer för vuxna Indikatorer för barn och unga Mål 1.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland Mål 1.1. Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt V1.1.1 Antal självmord i befolkningen B1.1.1 Manualbaserad insats för föräldrastöd V1.1.2 Antal självmordsförsök i befolkningen B1.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga V1.1.3 Handlingsplan för suicidprevention Mål 1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Mål 2.1. Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd B1.2.1 Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år V2.1.1 Aktuella rutiner för samordning inom B1.2.2 Andel elever utan godkända betyg från åk 9 äldreomsorgen V2.1.2 Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen B1.2.3 Andel elever med betydande frånvaro från skolan Mål 3.1. Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP Mål 2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid V3.1.1 Upprättande av SIP i befolkningen B2.1.1 Barn och unga som vårdats i slutenvård med psykiatrisk diagnos V3.1.2 Uppföljning av SIP i befolkningen B2.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk V3.1.3 Rutin för information om SIP Mål 2.2. Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Mål 3.2 Brukarföreträdare ska vara delaktiga i B2.2.1 Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9 utvecklingsarbete V3.2.1 Systematiskt samarbete med brukarorganisationer B2.2.2 Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2 B2.2.3 Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9 B2.2.4 Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2 Mål 3.1. Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan B3.1.1 Upprättande av SIP i befolkningen 0-20 år Mål 4.1 Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen V4.1.1 Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård Mål 4.2. Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser V4.2.1 Antal personer med missbruk och/eller beroende B3.1.2 Uppföljning av SIP i befolkningen 0-20 år utskrivna enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) V4.2.2 Undvikbara slutenvårdstillfällen bland personer B3.1.3 Rutin för information om SIP som tidigare vårdats inom psykiatrisk vård V4.2.3 Case management till personer med psykisk Mål 3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i sjukdom utvecklingsarbete V4.2.4 Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten B3.2.1 Systematiskt samarbete med brukarorganisationer Mål 5.1. Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder Mål 4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt inom vård, stöd och behandling bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen V5.1.1 Standardiserade bedömningsmetoder inom B4.1.1 Klagomål med avseende på bemötande inom missbruk- och beroendeverksamhet socialtjänst och sjukvård V5.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för Mål 5.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland utredning av alkoholmissbruk V5.1.3 Standardiserade bedömningsmetoder för B5.1.1 Antal självmord i befolkningen 0-19 år utredning av drogmissbruk B5.1.2 B5.1.3 Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år Handlingsplan för suicidprevention 7

85 8 Handlingsplan för psykisk hälsa Målgrupp Vuxna 1. Förebyggande och främjande arbete Mål 1.1: Nollvision om suicid i Västra Götaland Bakgrund Varje år tar cirka 230 personer i Västra Götaland sitt eget liv. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som kan förebyggas genom samverkan över verksamhetsgränser. Det kan handla om att tidigt uppmärksamma varningssignaler, identifiera och ge stöd till grupper i särskilt utsatta situationer och att utbilda personal. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikator V1.1.1: Antal självmord i befolkningen Indikator Fokusområde Antal självmord i Västra Götaland per invånare (20+ år) Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger antalet med dödsorsak Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) (X60-X84) delat med antal invånare Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Försumbar känslighet för hur dödsorsak fastställs Källa Instruktion Statistikdatabasen för dödsorsaker, Socialstyrelsen. Hämtas från: 1. Välj diagnos [X60-X84 Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord)] 2. Välj region [Västra Götalands län] 3. Välj ålder [20-24 år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, 85+ år] samt klicka i boxen [Visa åldersgrupper separat] 4. Välj kön [Män, Kvinnor, Båda könen] 5. Välj mått [Antal döda per ] 6. Välj år [aktuellt år] 7. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 8. Välj [Ålder] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 8

86 Användarmanual 9 9. Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: Indikator V1.1.2: Antal självmordsförsök i befolkningen Indikator Fokusområde Antal självmordsförsök per invånare (20+ år) Förebyggande och främjande arbete Förklaring Geografisk nivå Anger antalet personer med yttre orsakskod Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84) delat med antal i befolkningen Region Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Försumbar känslighet för hur självmordsförsök fastställs. Redogör ej för antal vårdtillfällen, enbart unika antal personer. Bör tolkas med hänsyn till utvecklingen för indikator 1.1. En ökning av indikator 1.1 samtidigt som en minskning av indikator 1.2 skulle kunna tolkas som att en större andel av alla självmordsförsök resulterar i dödsfall. Omvänt skulle en minskning av indikator 1.1 samtidigt som en ökning av indikator 1.2 kunna tolkas som att en mindre andel av alla självmordsförsök resulterar i dödsfall. Källa Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar, Socialstyrelsen. Hämtas från: adorochforgiftningar Instruktion 1. Välj diagnos [X60-X84 Avsiktlig självdestruktiv handling] 2. Välj region [Västra Götalands län] 3. Välj ålder [20-24 år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, år, 85+ år] samt klicka i boxen [Visa åldersgrupper separat] 4. Välj kön [Män, Kvinnor, Båda könen] 5. Välj mått [Antal patienter/ inv.] 6. Välj år [aktuellt år] 7. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 8. Välj [Ålder] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 9. Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: 9

87 10 Handlingsplan för psykisk hälsa Indikator V1.1.3: Handlingsplan för suicidprevention Indikator Område Handlingsplan för suicidprevention finns på a) kommunal nivå b) delregional nivå c) regional nivå Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger om en aktuell handlingsplan på området suicidprevention finns på kommunal, delregional och regional nivå Geografisk Kommun, delregion och region nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar Insatsen bör utgå från de nio åtgärdsområden som är specificerade i Folkhälsomyndighetens nationella handlingsprogram för suicidprevention för att garantera högsta möjliga relevans och ändamålsenlighet Källa Folkhälsomyndigheten Instruktion Uppföljning enligt länsgemensam enkät 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1: Äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd Bakgrund Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression och ångest är vanligt hos äldre personer och cirka en femtedel av den äldre befolkningen lider av psykisk ohälsa, vilket gör att vi kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa är dock inte en del av det naturliga åldrandet och äldre är i behov av evidensbaserade insatser precis som alla andra åldersgrupper. Social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor kan förebygga ohälsa. Psykisk ohälsa bland äldre behöver uppmärksammas för att fler ska få rätt vård, stöd och behandling. Indikator V2.1.1: Aktuella rutiner för samordning inom äldreomsorgen Indikator Område Förklaring Aktuell rutin för samordning finns mellan a) äldreomsorg och LSS b) äldreomsorg och socialpsykiatri c) äldreomsorg och missbruk- och beroendevård Tillgängliga tidiga insatser Anger om det finns en aktuell och tillämpbar rutin för samordning mellan äldreomsorg och LSS, äldreomsorg och socialpsykiatri, samt äldreomsorg och 10

88 Användarmanual 11 missbruk- och beroendevård. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras kring enskilda med sammansatta behov samt ange ansvarsfördelningen. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser mellan olika områden inom socialtjänsten. Geografisk Delregion och kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar - Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28448, U20470, U20469] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Indikator V2.1.2: Förskrivning av antidepressiva läkemedel i befolkningen Indikator Antal definierade dygnsdoser (DDD) antidepressiva läkemedel förskrivna per 1000 invånare (65+ år) Fokusområde Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger antalet förskrivna DDD inom läkemedelsgruppen Antidepressiva medel (N06A) delat med antal 1000 invånare 65+. Med DDD avses den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Bör tolkas med hänsyn till nuvarande värde då målet är att minska förskrivningen mot bakgrund av att Västra Götaland är ett av länen med flest förskrivningar per person samt att det finns ett uttalat mål om att få ner förskrivningarna 11

89 12 Handlingsplan för psykisk hälsa Källa Instruktion Not Hänsyn bör även tas till att antidepressiva läkemedel bör erbjudas till de med behov. Indikatorns mål är således att reducera förskrivning av antidepressiv utan evidensbaserade grunder samt reducera antalet med behov Notera att DDD är en teknisk mätenhet och inte nödvändigtvis återspeglar den rekommenderade dosen. Statistikdatabasen för läkemedel, Socialstyrelsen. Hämtas från: 1. Välj läkemedelsgrupp [N06A Antidepressiva medel] 2. Välj region [Västra Götalands län] 3. Välj ålder [65-69 år, år, år, år, 85+ år] samt klicka i boxen [Visa åldersgrupper separat] 4. Välj kön [Män, Kvinnor, Båda könen] 5. Välj mått [DDD/1000 invånare] 6. Välj år [aktuellt år] 7. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 8. Välj [Ålder] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 9. Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: Önskvärt med redovisning på delregional nivå 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1. Personer som har behov av samordnade insatser ska ha en samordnad individuell plan (SIP) Bakgrund Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. En SIP säkerställer att den enskilde får sina behov tillgodosedda när flera aktörer ansvarar för insatser. En SIP gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. Indikator V3.1.1: Upprättande av SIP i befolkningen Indikator Fokusområde Antal upprättade SIP (20+ år) Enskildas delaktighet och rättigheter 12

90 Användarmanual 13 Förklaring Anger antalet SIP upprättade (KVÅ-Kod: XU045) Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Högt värde eftersträvas Avvägningar Insatsen specificeras såväl inom lagtext (SoL och HSL) som inom Socialstyrelsens riktlinjer och SKL:s rekommendationer, och bör således betraktas som välgrundad och nödvändiga för god vård och omsorg Genom uttag från ena huvudmannens register finns eventuella felkällor. I dagsläget är det inte möjligt att på ett strukturerat sätt hämta ut SIP på kommunsidan Notera att utfallen överlappar med indikator B3.1.1 som speglar antal upprättade SIP för personer 0-20 år Källa VGR:s patientdatabas VEGA (SIP) Instruktion Not Särskilt uttag med hjälp av VGR:s avdelning Regional vårdanalys. Önskvärt med kvalitativ kompletterande data kring hur många som borde ha SIP Indikator V3.1.2: Uppföljning av SIP i befolkningen Indikator Fokusområde Andel uppföljningar av upprättade SIP (20+ år) Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger antal uppföljningar av SIP (KVÅ-Kod: UX301) delat med antal upprättade SIP (XU045) Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Högt värde eftersträvas Avvägningar Insatsen specificeras såväl inom lagtext (SoL och HSL) som inom Socialstyrelsens riktlinjer och SKL:s rekommendationer, och bör således betraktas som effektiva och nödvändiga för god vård och omsorg Genom uttag från ena huvudmannens register finns eventuella felkällor. I dagsläget är det inte möjligt att på ett strukturerat sätt hämta ut SIP på kommunsidan Källa VGR:s patientdatabas VEGA (SIP) 13

91 14 Handlingsplan för psykisk hälsa Instruktion Not Särskilt uttag med hjälp av VGR:s avdelning Regional vårdanalys. Önskvärt med kvalitativ kompletterande data kring hur många som borde ha SIP Indikator V3.1.3: Rutin för information om SIP Indikator Aktuell rutin för information om SIP finns inom a) LSS b) socialpsykiatri c) missbruk- och beroendevård Fokusområde Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger om det finns en aktuell och tillämpbar rutin för information om SIP inom LSS, socialpsykiatri samt missbruk- och beroendevård. Avser att kommunen har skriftliga rutiner om att den enskilde ska informeras om sina möjligheter till samordnad individuell plan (SIP) som upprättats eller reviderats under det senaste året Geografisk Delregion och kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar - Källa Kommunenkäten Öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28551, U28558, U35547] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 14

92 Användarmanual 15 Mål 3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Bakgrund Den enskildes egna upplevelser behöver tas tillvara på för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Delaktighet i sin egen hälsa och vård är en mänsklig rättighet och en hälsofrämjande faktor. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från den enskildes perspektiv. De som berörs av insatser ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator V3.2.1: Systematiskt samarbete med brukarorganisationer Indikator Fokusområde Systematiskt samarbete sker med brukarorganisationer på organisatorisk nivå Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger om ett systematiskt samarbete med brukarorganisationer sker på en organisatorisk nivå. Med organisatorisk nivå avses fasta grupperingar och/eller arbetsgrupper och innefattar således ej samarbete på individnivå Geografisk Delregional/vårdsamverkansnivå nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar - Källa Instruktion Not Länsgemensam enkät [Ytterligare information från VästKom/Västra Götalandsregionen] Önskvärt vore att involvera brukarföreningar i uppföljningen 15

93 16 Handlingsplan för psykisk hälsa 4. Utsatta grupper Mål 4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Bakgrund Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl.a. minoritetsstress, och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter och normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Indikator V4.1.1: Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård Indikator Fokusområde Klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med avseende på bemötande inom verksamheter som berör psykisk hälsa Utsatta grupper Förklaring Anger antalet klagomål som inkommit till IVO enligt patientsäkerhetslagen (PSL) och/eller enligt socialtjänstlagen (SoL)/lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) med avseende på bemötande. De verksamheter som ingår är: Socialtjänsten: Ekonomiskt bistånd, Funktionsnedsättning LSS, Funktionsnedsättning SoL, Missbruk, Äldreomsorg, Övrig socialtjänst Hälso- och sjukvård: Hemsjukvård i ordinärt boende, Prehospital vård, Primärvård utom hemsjukvård, Psykiatrisk specialistsjukvård Geografisk Kommun, delregion och region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Innefattar ej samtliga verksamheter som berör psykisk hälsa, utan utgår från IVO:s egen uppdelning av verksamhetstyper Inkommande klagomål kan grunda sig på omständigheter bortom själva bemötandet Ej justerad för befolkningsmängd Källa Statistiktabell för klagomål enligt PSL och Statistiktabell för klagomål enligt SoL/LSS, Inspektionen för vård och omsorg. Hämtas från: 16

94 Användarmanual 17 Instruktion 1. Kontakta IVO och be om Klagomål angående bemötande enligt PSL och SoL/LSS (inriktning Socialtjänst och Hälso- och sjukvård) för aktuellt år redovisat per kommun - Med tanke på att svar kan dröja rekommenderas god framförhållning 2. Kontrollera att kolumnerna Beslutsdatum, Kommun, Verksamhetsområde och Inriktning redovisas i dokumentet då dessa uppgifter krävs för inrapporteringen till baslinjemätningen 3. Se till att kolumnerna är placerade i samma ordning som angivet ovan för att underlätta inrapporteringen av data Mål 4.2. Personer med missbruk, psykisk ohälsa och/eller komplex problematik ska få integrerade insatser Bakgrund Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som upplevs som en väl fungerande helhet. Det är viktigt att personer med två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt (samsjuklighet) får behandling parallellt och samordnat. Vård och stödinsatser från olika aktörer i kommun och region kan också behöva integreras av flera verksamheter för att möta den enskildes behov. Insatserna ska syfta till att förhindra utveckling av allvarliga tillstånd och ytterst bidra till att undvika slutenvård. Indikator V4.2.1: Antal personer med missbruk och/eller beroende utskrivna enligt LVM Indikator Fokusområde Antal personer (21+ år) med missbruk och/eller beroende som skrivits ut till vård enligt Lag om vård av missbrukare (LVM) per invånare Utsatta grupper Förklaring Anger antalet vuxna personer som skrivits ut från slutenvården till att vårdas enligt LVM per invånare. Med vård enligt LVM menas att socialtjänsten har möjlighet att omhänderta personer med gravt missbruk och behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, under förutsättning att vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att vård enligt LVM ska vara aktuell krävs även att risk finns för att personen i fråga: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara löper uppenbar risk att förstöra sitt liv kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas 17

95 18 Handlingsplan för psykisk hälsa Avvägningar Med tanke på att processen ofta startar med en läkarbedömning som skickas för utredning finns det en viss risk för skillnader i bedömningsmönster mellan olika läkare och verksamheter Hänsyn bör även tas till att vård enligt LVM bör erbjudas till de med behov, och att utfallen således bör tolkas ihop utifrån den generella utvecklingen av indikatorerna för psykisk hälsa. Indikatorns mål är således att reducera antalet personer med behov av vård enligt LVM, men att alla med behov fortsatt ska erbjudas vård enligt SoL Källa Statistikdatabas för vuxna personer med missbruk och beroende, Socialstyrelsen Hämtas från: roende Instruktion 1. Välj variabel [Vård enligt LVM (ej för kommuner) > Antal utskrivna personer i vård enligt LVM] 2. Välj region [Västra Götalands län] 3. Välj mått [Antal per ] 4. Välj år [aktuellt år] 5. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 6. Välj [Kön] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 7. Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: Not Önskvärt med redovisning på delregional nivå Indikator V4.2.2: Undvikbara slutenvårdstillfällen bland personer som tidigare vårdats inom psykiatrisk vård Indikator Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen bland personer år som tidigare vårdats inom psykiatrisk vård per invånare Fokusområde Utsatta grupper Förklaring Anger antal undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer år som någon gång under de senaste fem åren vårdats inom psykiatrin delat på antal invånare. Med undvikbara slutenvårdstillfällen avses de vårdtillfällen orsakade av utvalda sjukdomstillstånd som bedöms kunna undvikas inom slutenvården. De diagnoser som inkluderas i måttet avser kroniska åkommor, som belyser hur väl den icke sjukhusbundna vården handlagt tillståndet, samt mer akuta åkommor där adekvat behandling inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. De diagnoser som valts ut är: Kroniska tillstånd: D501, D508, D509, J45, J46, E (huvud- eller bidiagnos), E110-E118 (huvud- eller bidiagnos), E130-E138 (huvud- eller bidiagnos), E140-E148 (huvud- eller bidiagnos), I50, I110, J81, I10, I119, J41, J42, J43, J44, J47 (huvuddiagnos), I20, I240, I248, I249 Akuta tillstånd: K250, K251, K252, K254, K255, K256, K260, K261, K262, K264, K265, K266, E86, K522, K528, K529, O15, G40, G41, R56, 18

96 Användarmanual 19 N70, N73, N74, N390, N10, N11, N12, N136, H66, H67, J02, J03, J06, J312 Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Känslig för hur diagnoser sätts inom olika verksamheter Påverkas av tillgänglighet till slutenvårdsplatser samt trösklar för att skrivas in. Bör följaktligen tolkas med hänsyn till sjukvårdens totala kapacitet för aktuell tidsperiod och aktuellt geografiskt område Källa Patientregistret, Socialstyrelsen (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U74406] 2. [Alla landsting (ovägt medel) > Västra regionen] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering samt [Könsuppdelat] under Alternativ för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Not Önskvärt med redovisning på delregional nivå Indikator V4.2.3: Case management till personer med psykisk sjukdom Indikator Fokusområde Insatser enligt Case management-modeller i form av integrerande team till personer med psykisk sjukdom Utsatta grupper Förklaring Anger om insatser till personer med svår psykisk sjukdom genomförs enligt Case management-modeller. Med Case management i form av integrerande team avses ett multiprofessionellt team som samordnar individuellt anpassade vårdoch stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psyko-social problematik. Case management-modeller syftar till att samordna vård- och stödinsatser och se till att den enskilde får tillgång till adekvat vård och stöd Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas 19

97 20 Handlingsplan för psykisk hälsa Avvägningar Insatsen ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och bör därmed anses vara välgrundad Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28491] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Indikator V4.2.4: Aktuella rutiner för samordning inom socialtjänsten Indikator Aktuell rutin för samordning finns mellan a) ekonomiskt bistånd och LSS b) ekonomiskt bistånd och missbruksvård c) ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri d) LSS och missbruksvård e) LSS och socialpsykiatri f) missbruksvård och socialpsykiatri Område Utsatta grupper Förklaring Anger om det finns en aktuell och tillämpbar rutin för samordning mellan ekonomiskt bistånd och LSS, ekonomiskt bistånd och missbruksvård, ekonomiskt bistånd och socialpsykiatri, LSS och missbruksvård, LSS och socialpsykiatri, missbruksvård och socialpsykiatri. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras kring enskilda med sammansatta behov samt ange ansvarsfördelningen. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser mellan olika områden inom socialtjänsten Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar - Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U31474, U31468, U31469, U28440, U28441, U28480] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 20

98 Användarmanual Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1. Invånare ska få tillgång till evidensbaserade metoder inom vård, stöd och behandling Bakgrund Evidens innebär bästa sammantagna vetenskapliga stöd och bevis om insatsers effekt. Det är en utmaning för verksamheterna att dra nytta av vetenskap och kunskap som finns och systematiskt tillämpa den. Samtidigt är det av yttersta vikt att främja spridningen av evidensbaserade metoder och bromsa användning av ineffektiva och rent av skadliga insatser. Det gäller att hushålla med resurserna genom att satsa på de metoder som gör störst nytta. Det finns nationella riktlinjer för målgrupper som är gemensamma för huvudmännen och som ger rekommendationer om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa på. Indikator V5.1.1: Standardiserade bedömningsmetoder inom missbruk- och beroendeverksamhet Indikator Fokusområde Standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet som underlag vid uppföljning av insatser till enskilda Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger om kommunen använder standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruk- och beroendeverksamhet, exempelvis ASI (Addiction Severity Index). Med standardiserad bedömningsmetod avses ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ samt en manual som beskriver hur det ska användas. Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/DELVIS/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar ASI som insats ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och beroende, dock specificerar indikatorn inte vilken bedömningsmetod som används. Frågorna från bedömningsformulären ska emellertid bygga på forskning och beprövad erfarenhet för att kvalificera och bör därmed anses vara välgrundade 21

99 22 Handlingsplan för psykisk hälsa Källa Instruktion Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: 1. Välj nyckeltal [U35522] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Indikator V5.1.2 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av alkoholmissbruk Indikator Fokusområde Standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger om kommunen använder den standardiserade bedömningsmetoden AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion hos vuxna inom socialtjänsten. Med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) avses ett manualbaserat frågeformulär Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar Insatsen ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och bör därmed anses vara välgrundad Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28547, U28556, U31510, U20485] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 22

100 Användarmanual 23 Indikator V5.1.3 Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av drogmissbruk Indikator Fokusområde Standardiserade bedömningsmetoder för att upptäcka drogrelaterade problem inom a) LSS-vuxna b) socialpsykiatri c) ekonomiskt bistånd d) äldreomsorg Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger om kommunen använder den standardiserade bedömningsmetoden DUDIT för att identifiera konsumtionsmönster eller drogrelaterade problem hos vuxna inom socialtjänsten. Med DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) avses ett manualbaserat frågeformulär Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar Insatsen ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och bör därmed anses vara välgrundad Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28548, U28557, U31511, U20486] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 23

101 24 Handlingsplan för psykisk hälsa Målgrupp Barn och Unga 1. Förebyggande och främjande arbete Mål 1.1. Föräldrar ska erbjudas stöd under barnets hela uppväxt Bakgrund Föräldrar är viktiga i varje barns liv. De påverkar förutsättningarna för barnets fysiska och psykiska hälsa och utveckling i stort. Därför är det viktigt att ge föräldrar och vårdnadshavare stöd utifrån sina och barnens behov när det behövs. Det kan gälla föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk. Verksamheter som arbetar med barn och som möter föräldrar behöver kunna erbjuda föräldrarna anpassat stöd under barnets hela uppväxt, 0-18 år. Indikator B1.1.1: Manualbaserad insats för föräldrastöd Indikator Fokusområde Manualbaserad insats för föräldrastöd i grupp finns inom sociala barn- och ungdomsvården Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger om kommunen erbjuder minst en av följande manualbaserade insatser i grupp för barn med normbrytande beteende: Connect, COPE, De otroliga åren, Föräldrastegen/Steg för steg, Komet, Triple P Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar Föräldrastöd som insats ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för schizofreni, dock specificeras det ej hur insatsen ska utformas Källa Instruktion Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: 1. Välj nyckeltal [U33555] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 24

102 Användarmanual Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Indikator B1.1.2: Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga Indikator Fokusområde Standardiserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga finns inom sociala barn- och ungdomsvården Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger om kommunen använder minst en av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av föräldraförmåga: FCS, Home, IAS. Med standardiserade bedömningsmetoder avses ett formulär med fastställda frågor och svarsalternativ samt en manual som beskriver hur det ska användas Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar Föräldrastöd som insats ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för schizofreni, dock specificeras det ej hur insatsen ska utformas. Frågorna från bedömningsformulären bygger emellertid på forskning och beprövad erfarenhet Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U33560] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 25

103 26 Handlingsplan för psykisk hälsa Mål 1.2. Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg Bakgrund Att klara godkänt resultat i skolan är en stark faktor för god hälsa senare i livet. En fjärdedel av varje årskull går inte ut gymnasiet i Västra Götaland idag. Samtidigt är det en viktig förutsättning att ha gymnasiekompetens för att kunna leva ett självständigt liv. Elever med hög frånvaro måste uppmärksammas tidigt och ges det stöd de behöver för att närvara i skolan. Det är viktigt att utveckla närvarofrämjande åtgärder och arbetssätt i samverkan. Indikator B1.2.1: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år Indikator Fokusområde Andel elever som fullföljt gymnasieutbildningen med examen inom tre år Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Uppgiften gäller elever som vid utbildningsstart var folkbokförda i kommunen och som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det år som rapporteras i statistiken Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Högt värde eftersträvas Avvägningar Tar inte hänsyn till orsaker eller anledningar bakom ej fullföljd gymnasieutbildning inom tre år Källa Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning, Skolverket Hämtas från: Instruktion 1. Välj verksamhet [Gymnasieskola] 2. Välj region, huvudman eller indelning [Västra Götalands län] 3. Välj typ av uppgift [Betyg och studieresultat] 4. Välj urval efter tidsperiod eller status [Aktiva variabler] 5. Välj variabler [Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever, hemkommunen] 6. Välj årtal [aktuellt år] 7. Välj kommun/indelning [Alla] 8. Välj inget alternativ under jämför med 9. Klicka på [Skapa tabell] för att få fram resultatet 10. Klicka på [Vänd tabell] för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 11. Exportera data genom att trycka på [Till Excel] uppe till höger 26

104 Användarmanual 27 Indikator B1.2.2: Andel elever utan godkända betyg från åk 9 Indikator Fokusområde Andel elever i årskurs 9 som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen Förebyggande och främjande arbete Förklaring Anger andel elever i årskurs 9 som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Tar inte hänsyn till orsaker eller anledningar bakom ej uppnådda kunskapskrav Källa Jämförelsetal om förskola, skola och vuxenutbildning, Skolverket Hämtas från: Instruktion 1. Välj verksamhet [Grundskola] 2. Välj region, huvudman eller indelning [Västra Götalands län] 3. Välj typ av uppgift [Betyg] 4. Välj urval efter tidsperiod eller status [Aktiva variabler] 5. Välj variabler [Betyg årskurs 9, andel (%) som ej nått kunskapskrav i ett, flera eller alla ämnen] 6. Välj årtal [aktuellt år] 7. Välj kommun/indelning [Alla] 8. Välj inget alternativ under jämför med 9. Klicka på [Skapa tabell] för att få fram resultatet 10. Klicka på [Vänd tabell] för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 11. Exportera data genom att trycka på [Till Excel] uppe till höger Indikator B1.2.3: Andel elever med betydande frånvaro från skolan Indikator Fokusområde Förklaring Geografisk nivå Andel elever med indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Förebyggande och främjande arbete Anger andelen gymnasieelever som under aktuellt läsår fått indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro. Skolan ska rapportera in till CSN i de fall en elevs ogiltiga frånvaro uppgår till 4 timmar eller mer under en månad. För att studiehjälpen ska dras in ska frånvaron ske vid upprepade tillfällen Kommun 27

105 28 Handlingsplan för psykisk hälsa Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Tar ej hänsyn till orsaker eller anledningar bakom ogiltig frånvaro. Dock räknas sjukdom ej in som ogiltig frånvaro, och skolan kan även välja att inte rapportera in frånvaron om särskilda anledningar föreligger Det krävs en relativt hög frånvaro för att studiehjälpen ska dras in, vilket bör tas i åtanke vid tolkning av utfallen Källa Instruktion Statistik Skolk, Centrala studiestödsnämnden (CSN) Hämtas från: 1. Ladda ned och öppna filen [Skolk uppdelat på län och kommuner aktuellt år (Excel)] i Microsoft Excel 2. Välj flik [Västra Götalands län] för att få fram resultatet 2. Tillgängliga tidiga insatser Mål 2.1. Barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt insatser i rätt tid Bakgrund Att tidigt identifiera psykisk ohälsa hos barn och unga kan förhindra utveckling av allvarliga problem. Det som ofta benämns som första linjen är de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp när ett barn har problem eller mår dåligt. Barn och föräldrar ska veta vart de ska vända sig. Därför behöver första linjen för barn och ungas psykiska hälsa vara definierad och känd. En bra första linje är tillgänglig, utgår från barnets bästa och sätter barn och familj i centrum. Den hjälper barn och unga genom att kunna identifiera problem, behandla lindriga problem, remittera vidare när det behövs och säkerställa att alla barn och unga får tidig och högkvalitativ hjälp. Indikator B2.1.1 Barn och unga som vårdats i slutenvård med psykiatrisk diagnos Indikator Antal personer som vårdats inom slutenvård med psykiatrisk diagnos per invånare (0-24 år) Område Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger antal personer som vårdats i slutenvård med psykiatrisk diagnons delat med antal invånare Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal 28

106 Användarmanual 29 Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Känslig för variation av inskrivningsbedömningar inom olika verksamheter Påverkas eventuellt av tillgänglighet till slutenvårdsplatser samt trösklar för att skrivas in. Bör följaktligen tolkas med hänsyn till sjukvårdens totala kapacitet för aktuell tidsperiod och aktuellt geografiskt område Källa Patientregistret, Socialstyrelsen (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [N74900] 2. Välj kommun/landsting [Alla landsting (ovägt medel) > Västra regionen] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering samt [Könsuppdelat] under Alternativ för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Not Önskvärt med redovisning på delregional nivå Indikator B2.1.2: Standardiserade bedömningsmetoder för utredning av missbruk Indikator Område Standardiserade bedömningsmetoder för missbruk inom sociala barn- och ungdomsvården Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger om kommunen använder någon eller några av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med missbruk och/eller andra sociala problem: ADAD, ADDIS, AUDIT, DUDIT, DIDUT-E, Alcohol-E. Med standardiserad bedömningsmetod avses ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ samt en manual som beskriver hur det ska användas Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar ADDIS, AUDIT och DUDIT ingår i Socialstyrelsens riktlinjer för missbruk och beroende, dock specificerar indikatorn inte vilken bedömningsmetod som används av de angivna alternativen. Frågorna från bedömningsformulären ska emellertid bygga på forskning och beprövad erfarenhet för att kvalificera och bör därmed anses vara välgrundade Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: 29

107 30 Handlingsplan för psykisk hälsa Instruktion 1. Välj nyckeltal [U33559] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] Mål 2.2. Förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga Bakgrund Bruk av alkohol och narkotika kan påverka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För att ge goda förutsättningar för ett gott vuxenblivande behöver missbruk tidigt identifieras. Missbruk hos unga samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer som påverkar missbruket och samsjukligheten är ofta hög. Det finns starka samband med individers livsvillkor och sociala sammanhang. Särskilt sårbara och viktiga att uppmärksamma är t.ex. HBTQ-personer, ensamkommande/nyanlända och barn till föräldrar med eget missbruk eller psykisk ohälsa. Det är mycket viktigt att samordna insatser för unga som har kontakt med flera myndigheter och behandlingsverksamheter. I samverkan behöver kommun och hälsooch sjukvård utveckla former för att tidigt uppmärksamma dessa unga. Indikator B2.2.1: Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i åk 9 Indikator Fokusområde Andel elever i årskurs 9 som uppger alkoholkonsumtion motsvarande högkonsumtion och/eller intensivkonsumtion Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger andelen elever i årskurs 9 som uppger riskkonsumtion av alkohol. Riskkonsumtion definieras som mer eller lika med 9 (flickor)/14 (pojkar) standardglas per vecka eller mer eller lika med 1 intensivkonsumtion i månaden Geografisk Kommun och HSN-områden nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Risk för mörkertal då indikatorn är självrapporterad Källa Skolelevers drogvanor, CAN (via VGR) 30

108 Användarmanual 31 Instruktion Hämtas från: 1. Ladda ned och öppna filen [Resultat CAN gymnasiet åk 9-1] i Microsoft Excel 2. Välj flik [28] för att få fram resultatet Indikator B2.2.2: Andel elever med riskkonsumtion av alkohol i gymnasiet år 2 Indikator Fokusområde Andel elever i gymnasiet år 2 som uppger alkoholkonsumtion motsvarande högkonsumtion och/eller intensivkonsumtion Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger andelen elever i gymnasiet år 2 som uppger riskkonsumtion av alkohol. Riskkonsumtion definieras som mer eller lika med 9 (flickor)/14 (pojkar) standardglas per vecka eller mer eller lika med 1 intensivkonsumtion i månaden Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Risk för mörkertal då indikatorn är självrapporterad Källa Instruktion Skolelevers drogvanor, CAN (via VGR) Hämtas från: 1. Ladda ned och öppna filen [Resultat CAN gymnasiet år 2] i Microsoft Excel 2. Välj flik [28] för att få fram resultatet Indikator B2.2.3: Andel elever som någon gång använt narkotika i åk 9 Indikator Fokusområde Förklaring Andel elever i årskurs 9 som uppger att de någon gång använt narkotika Tillgängliga tidiga insatser Anger andelen elever i årskurs 9 som uppger att de någon gång tagit narkotika Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Risk för mörkertal då indikatorn är självrapporterad 31

109 32 Handlingsplan för psykisk hälsa Källa Instruktion Skolelevers drogvanor, CAN (via VGR) Hämtas från: 1. Ladda ned och öppna filen [Resultat CAN gymnasiet åk 9-1] i Microsoft Excel 2. Välj flik [56] för att få fram resultatet 3. Notera att det är data för Ja (totalt) som ska rapporteras in Indikator B2.2.4: Andel elever som någon gång använt narkotika i gymnasiet år 2 Indikator Fokusområde Andel elever i gymnasiet år 2 som uppger att de någon gång använt narkotika Tillgängliga tidiga insatser Förklaring Anger andelen elever i gymnasiet år 2 som uppger att de någon gång tagit narkotika Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Risk för mörkertal då indikatorn är självrapporterad Källa Instruktion Skolelevers drogvanor, CAN (via VGR) Hämtas från: 1. Ladda ned och öppna filen [Resultat CAN gymnasiet år 2] i Microsoft Excel 2. Välj flik [56] för att få fram resultatet 3. Notera att det är data för Ja (totalt) som ska rapporteras in 3. Enskildas delaktighet och rättigheter Mål 3.1. Barn och unga som har behov av samordnade insatser ska ha en SIP/Västbusplan Bakgrund Sedan 2010 är det lagstiftat, både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när en person har behov av insatser från båda huvudmännen. I Västra Götaland finns Västbus riktlinjer och en motsvarande Västbusplan framtagen för barn och unga. En SIP/Västbusplan gör den enskilde och närstående delaktiga i planeringen av insatser från hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola och ansvarsfördelningen blir tydlig. SIP är också ett bra verktyg för samordning mellan verksamheter inom en huvudman. 32

110 Användarmanual 33 Indikator B3.1.1: Upprättande av SIP i befolkningen (0-20 år) Indikator Fokusområde Förklaring Antal upprättade SIP (0-20 år) Enskildas delaktighet och rättigheter Anger antalet SIP upprättade (KVÅ-Kod: XU045) Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Högt värde eftersträvas Avvägningar Insatsen specificeras såväl inom lagtext (SoL och HSL) som inom Socialstyrelsens riktlinjer och SKL:s rekommendationer, och bör således betraktas som effektiva och nödvändiga för god vård och omsorg. Genom uttag från ena huvudmannens register finns eventuella felkällor. I dagsläget är det inte möjligt att på ett strukturerat sätt hämta ut SIP på kommunsidan Observera att utfallen överlappar med indikator V3.1.1 som speglar antal upprättade SIP för personer år Källa VGR:s patientdatabas VEGA (SIP) SCB (befolkning) Instruktion Särskilt uttag med hjälp av VGR:s avdelning Regional vårdanalys. Not Önskvärt med kvalitativ kompletterande data kring hur många som borde ha SIP Indikator B3.1.2: Uppföljning av SIP i befolkningen Indikator Fokusområde Andel uppföljningar av upprättade SIP (0-20 år) Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger antal uppföljningar av SIP (KVÅ-Kod: UX301) delat med antal upprättade SIP (XU045) Geografisk Kommun nivå Karaktär Resultatindikator Anges i procentuell andel Målvärde Högt värde eftersträvas 33

111 34 Handlingsplan för psykisk hälsa Avvägningar Insatsen specificeras såväl inom lagtext (SoL och HSL) som inom Socialstyrelsens riktlinjer och SKL:s rekommendationer, och bör således betraktas som effektiva och nödvändiga för god vård och omsorg Genom uttag från ena huvudmannens register finns eventuella felkällor. I dagsläget är det inte möjligt att på ett strukturerat sätt hämta ut SIP på kommunsidan Källa VGR:s patientdatabas VEGA (SIP) Instruktion Not Särskilt uttag med hjälp av VGR:s avdelning Regional vårdanalys. Önskvärt med kvalitativ kompletterande data kring hur många som borde ha SIP Indikator B3.1.3: Rutin för information om SIP Indikator Fokusområde Aktuell rutin för information om SIP finns inom a) LSS-barn b) Social barn- och ungdomsvård Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger om det finns en aktuell och tillämpbar rutin för information om SIP inom LSS-barn och social barn- och ungdomsvård. Avser att kommunen har skriftliga rutiner om att den enskilde ska informeras om sina möjligheter till samordnad individuell plan (SIP) som upprättats eller reviderats under det senaste året Geografisk Kommun nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar - Källa Kommunenkäten öppna jämförelser socialtjänst, SKL (via Kolada) Hämtas från: Instruktion 1. Välj nyckeltal [U28550, U33599] 2. Välj kommun/landsting [Kommuner per län > Västra Götalands läns kommuner > Ale Öckerö] 3. Välj år [aktuellt år] 4. Klicka på [VERKSTÄLL] för att få fram resultatet 5. Markera [Värde] under Visat värde och [Nyckeltalsnamn] under Sortering för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 6. Exportera data genom att trycka på excel-loggan uppe till höger, markera sedan [Normal export] i rutan som dyker upp och tryck sedan på [Exportera] 34

112 Användarmanual 35 Mål 3.2. Brukarföreträdare ska vara delaktiga i utvecklingsarbete Bakgrund Barns och ungas egna upplevelser behöver tas tillvara för att kunna utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Barn har rätt till delaktighet i alla frågor som berör dem enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Inflytandet behövs på lokal, delregional, regional och nationell nivå och varje insats behöver betraktas från barnets perspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare ska i så hög utsträckning som möjligt kunna påverka verksamhetsutveckling och definiera vad god kvalitet är. Indikator B3.2.1: Systematiskt samarbete med brukarorganisationer Indikator Fokusområde Systematiskt samarbete sker med brukarorganisationer på organisatorisk nivå Enskildas delaktighet och rättigheter Förklaring Anger om ett systematiskt samarbete med brukarorganisationer sker på en organisatorisk nivå. Med organisatorisk nivå avses fasta grupperingar och/eller arbetsgrupper och innefattar således ej samarbete på individnivå Geografisk Delregional/vårdsamverkansnivå nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ Målvärde JA-svar eftersträvas Avvägningar Identisk med indikator V3.2.1 Källa Instruktion Not Länsgemensam enkät [Ytterligare information från VästKom/Västra Götalandsregionen] Önskvärt vore att involvera brukarföreningar i uppföljningen 35

113 36 Handlingsplan för psykisk hälsa 4. Utsatta grupper Mål 4.1. Ingen ska diskrimineras eller uppleva negativt bemötande i kontakterna med kommunerna eller regionen Bakgrund Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Personal ska få ökad kunskap om hur gruppers utsatthet, bl.a. minoritetsstress, och skillnader i psykisk hälsa kan relateras till att personer bryter mot normer utifrån exempelvis sexuell läggning, könsidentitet och nationellt ursprung. Kunskapen om mänskliga rättigheter och normativt bemötande och hur det påverkar individer i enskilda möten ska också öka. Indikator B4.1.1: Klagomål med avseende på bemötande inom socialtjänst och sjukvård Indikator Fokusområde Klagomål till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med avseende på bemötande inom verksamheter som berör psykisk hälsa Utsatta grupper Förklaring Anger antalet klagomål som inkommit till IVO enligt patientsäkerhetslagen (PSL) och/eller enligt socialtjänstlagen (SoL)/lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) med avseende på bemötande. De verksamheter som ingår är: Socialtjänsten: Ekonomiskt bistånd, Funktionsnedsättning LSS, Funktionsnedsättning SoL, Missbruk, Äldreomsorg, Övrig socialtjänst Hälso- och sjukvård: Hemsjukvård i ordinärt boende, Prehospital vård, Primärvård utom hemsjukvård, Psykiatrisk specialistsjukvård Geografisk Kommun, delregion och region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Innefattar ej samtliga verksamheter som berör psykisk hälsa, utan utgår från IVO:s egen uppdelning av verksamhetstyper Inkommande klagomål kan grunda sig på omständigheter bortom själva bemötandet och indikatorn tar ej hänsyn till bedömning av klagomålet Ej justerad för befolkningsmängd Identisk med indikator V4.1.1 Källa Statistiktabell för klagomål enligt PSL och Statistiktabell för klagomål enligt SoL/LSS, Inspektionen för vård och omsorg 36

114 Användarmanual 37 Instruktion Hämtas från: 1. Kontakta IVO och efterfråga Klagomål angående bemötande enligt PSL och SoL/LSS (inriktning Socialtjänst och Hälso- och sjukvård) för aktuellt år redovisat per kommun - Med tanke på att svar kan dröja rekommenderas god framförhållning 2. Kontrollera att kolumnerna Beslutsdatum, Kommun, Verksamhetsområde och Inriktning redovisas i dokumentet då dessa uppgifter krävs för inrapporteringen till baslinjemätningen 5. Ledning, styrning och organisation Mål 5.1. Nollvision om suicid i Västra Götaland Bakgrund I flera undersökningar uppger upp till 8 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de någon gång försökt ta sitt liv. I Västra Götaland sker i genomsnitt 8 9 självmord per år i åldersgruppen år. Bakom varje fullbordat självmord går det tio allvarliga försök och bakom statistiken döljer sig psykisk ohälsa som är viktigt att tidigt uppmärksamma. Unga personer med förhöjd suicidrisk ska identifieras och erbjudas rätt hjälp i tid så att de inte försöker ta sitt liv. Detta sker genom utvecklad samverkan och samsyn mellan olika aktörer. Ingen i Västra Götaland ska behöva se självmord som en utväg. Indikator B5.1.1: Antal självmord i befolkningen 0-19 år Indikator Antal självmord i Västra Götaland per invånare (0-19 år) Fokusområde Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger antalet med dödsorsak Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord) (X60-X84) delat med antal i befolkningen Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Försumbar känslighet för hur dödsorsak fastställs Källa Instruktion Statistikdatabasen för dödsorsaker, Socialstyrelsen. Hämtas från: 1. Välj diagnos [X60-X84 Avsiktlig självdestruktiv handling (självmord)] 2. Välj region [Västra Götalands län] 37

115 38 Handlingsplan för psykisk hälsa 3. Välj ålder [0-4 år, 5-9 år, år, år] samt klicka i boxen [Visa åldersgrupper separat] 4. Välj kön [män, kvinnor] 5. Välj mått [Antal döda per ] 6. Välj år [aktuellt år] 7. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 8. Välj [Ålder] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 9. Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: Indikator B5.1.2: Antal självmordsförsök i befolkningen 0-19 år Indikator Fokusområde Antal självmordsförsök per invånare (0-19 år) Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger antalet personer med yttre orsakskod om Avsiktlig självdestruktiv handling (X60-X84) delat med antal i befolkningen Geografisk Region nivå Karaktär Resultatindikator Anges i antal Målvärde Lågt värde eftersträvas Avvägningar Försumbar känslighet för hur självmordsförsök fastställs. Redogör ej för antal vårdtillfällen, enbart unika antal personer Bör tolkas med hänsyn till utvecklingen för indikator 1.1. Ökning för indikator 1.2 samtidigt som indikator 1.1 går ned skulle kunna tolkas som att en större andel alla självmordsförsök resulterar i dödsfall. Likväl skulle en minskning av indikator 1.2 samtidigt som indikator 1.1 går upp kunna tolkas som att en mindre andel av alla självmordsförsök resulterar i dödsfall Källa Statistikdatabasen för yttre orsaker till skador och förgiftningar, Socialstyrelsen. Hämtas från: adorochforgiftningar Instruktion 1. Välj diagnos [X60-X84 Avsiktlig självdestruktiv handling] 2. Välj region [Västra Götalands län] 3. Välj ålder [0-4 år, 5-9 år, år, år] samt klicka i boxen [Visa åldersgrupper separat] 4. Välj kön [män, kvinnor] 5. Välj mått [Antal patienter/ inv.] 6. Välj år [aktuellt år] 7. Klicka på [Visa resultat] för att få fram resultatet 8. Välj [Ålder] i rutan Visa i kolumner för att redovisa resultatet enligt samma struktur som det ska rapporteras in i baslinjemätningen 38

116 Användarmanual Exportera data genom att trycka på [csv] eller [(excel] till höger om texten Spara tabellen som: Indikator B5.1.3: Handlingsplan för suicidprevention Indikator Område Handlingsplan för suicidprevention finns på a) kommunal nivå b) delregional nivå c) regional nivå Ledning, styrning och organisation Förklaring Anger om en aktuell och tillämpbar handlingsplan på området suicidprevention finns inom kommunal, delregional och regional nivå Geografisk Kommun, delregion och region nivå Karaktär Processindikator Anges som JA/NEJ för respektive delfråga Målvärde JA-svar eftersträvas för samtliga delfrågor Avvägningar Insatsen bör utgå från de nio åtgärdsområden som är specificerade i Folkhälsomyndighetens nationella handlingsprogram för suicidprevention för att garantera högsta möjliga relevans och ändamålsenlighet Identisk med indikator V1.1.3 Källa Folkhälsomyndigheten Instruktion Uppföljning enligt länsgemensam enkät 39

117 40 Handlingsplan för psykisk hälsa Referenser Donabedian, A. (1966). Evaluating the quality of care. Millbank Memorial Fund Quarterly, 83(4), doi: /j x. Folkhälsomyndigheten. (2015 a). Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar (Artikelnummer 15137). Hämtad från 4/socioekonomiska-villkor-psykisk-ohalsa-tonaringar pdf. Folkhälsomyndigheten. (2015 b). Utbildningsnivå och hälsa hur hänger de ihop? (Artikelnummer 15108). Hämtad från /utbildning-halsa-faktablad.pdf. Janlert, U. (2016). Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa en kunskapsöversikt (Underlagsrapport 2, S 2015:2). Hämtad från Kommissionen för jämlik hälsas webbplats: Socialstyrelsen. (2017 a). Handbok för utveckling av indikatorer (Artikelnummer ). Hämtad från Socialstyrelsen. (2017 b). Om indikatorer. Hämtad från Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård (Artikelnummer ). Hämtad från Socialstyrelsen. (2007). Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten (Artikelnummer ). Hämtad från 24_ pdf. 40

118 Handlingsplan för psykisk hälsa Indikatorer för uppföljning

119 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta anta förslag till inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland är ett samverkansdokument mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR). Syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Ungdomsmottagningens huvudsakliga uppdrag gäller samlevnad och relationer, psykisk hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt levnadsvanor och livsvillkor. Ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Övergången mellan ungdom och vuxenliv ska stärkas. Ungdomsmottagningen är en s.k. lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för unga att söka och få hjälp med sina frågor. En god tillgänglighet ger stora möjlighet till tidiga insatser, vilket i sin tur förebygger risken att utveckla ohälsa. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det utgör ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare Inriktningsdokument ligger till grund för det nya förslaget Av förslaget till inriktningsdokument framgår att respektive kommun eller Västra Götalandsregionen kan vara huvudman för verksamheten. Skrivningen har ifrågasatts av GR-kommunerna då det är tydligt att kommunerna inte kan vara huvudman för hälso- och sjukvårdspersonal som inte utför kommunala uppdrag.

120 Göteborgsregionens kommunalförbund En av SKL:s jurister menar att kommun och landsting givetvis kan samarbeta på en ungdomsmottagning men kommunen kan bara ansvara för de delar som är socialtjänst och inte för hälso- och sjukvård. Förutom skolhälsovården som regleras i skollagen så framgår kommunens ansvar i 12 kap. HSL, det vill säga i särskilda boendeformer för äldre och i samband med dagverksamhet enligt SoL samt motsvarande insatser enligt LSS. Hälso- och sjukvård som inte nämns där är landstingets ansvar. Att vissa kommuner ändå har ett huvudmannaskap bygger på tidigare ställningstaganden. Inriktningsdokumentet bör förstås framför allt utifrån tidigare ställningstaganden i denna del. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till VästKoms styrelse daterat Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland

121 TJÄNSTEUTLÅTANDE Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso och sjukvård Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland VÄSTKOMS STYRELSE Förslag till beslut: VästKoms styrelse ställer sig bakom förslaget till Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland VästKoms styrelse rekommenderar kommunalförbunden att rekommendera kommunerna att anta Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Sammanfattning Inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland är ett samverkansdokument mellan kommunerna i länet och Västra Götalandsregionen. Syftet är en jämlik vård för unga i Västra Götaland. Ungdomsmottagningar bedrivs i samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst och vänder sig till ungdomar till och med 24 år. Ungdomsmottagningens huvudsakliga uppdrag gäller samlevnad och relationer, psykisk hälsa, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt levnadsvanor och livsvillkor. Ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Övergången mellan ungdom och vuxenliv ska stärkas. Ungdomsmottagningen är en s.k. lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för unga att söka och få hjälp med sina frågor. En god tillgänglighet ger stora möjlighet till tidiga insatser, vilket i sin tur förebygger risken att utveckla ohälsa. Inriktningsdokumentet beskriver ungdomsmottagningarnas mål, uppdrag och vårdnivå och ger en gemensam grund för verksamhet och utveckling av ungdomsmottagningarna i länet. Det utgör ett stöd för de samverkansavtal som tecknas mellan kommun och Västra Götalandsregionen för varje ungdomsmottagning i länet. Tidigare Inriktningsdokument ligger till grund för det nya förslaget.

122 TJÄNSTEUTLÅTANDE Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg Socialtjänst & Hälso och sjukvård FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV ÄRENDET En partsammansatt grupp med representanter för de fyra kommunalförbunden, Koncernkontoret samt från verksamheterna har tagit fram förslag till Inriktningsdokument. Det som är nytt i jämförelse med tidigare dokument är: Tydligare delat ansvar psykisk hälsa/psykosocialt perspektiv Beskrivning av resursnivå, nyckeltal, organisationsmodell Förslag till fördelningsprincip för samverkansavtal Huvudmannaskap Förutsättningar för längre avtalstid Förslaget har varit på remiss hos samtliga 49 kommuner, de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna, Styrelsen för beställd primärvård samt berörda sektorsråd Flertalet remissinstanser anser att dokumentet ger bra förutsättningar för samverkan. De områden där det kommit flest synpunkter från både kommun och region är förtydligande av samverkan, tillgänglighet, vikten av lokal anpassning och verksamhet på de ungas villkor. Förslaget till fördelningsprincip är majoriteten positiva till.. Inkomna remissvar har värderats och omhändertagits av den partsgemensamma gruppen och resulterat i ett uppdaterat förslag till Inriktningsdokument. Ungdomsmottagningen är samverkan mellan VGR:s hälsovård och kommunens socialtjänst som lyder under olika lagstiftning. Det innebär att frågan om huvudmannaskap, organisationsmodell och krav på dokumentation inte är given. Arbetsgruppen har tagit vägledning i riksföreningen för ungdomsmottagningar (FSUM) samt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Inriktningsdokumentet tar även upp ett antal gemensamma utvecklingsområden och förslag till uppföljning av ungdomsmottagningar och dess verksamhet. Göteborg den 3 oktober 2017 Thomas Jungbeck Direktör Anneli Assmundson Bjerde Utvecklingsstrateg

123 Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av politiska samrådsorganet, SRO, för Västra Götalandsregionen och VästKom åååå mm dd

124 1 Inledning Folkhälsan i Sverige utvecklas generellt positivt för befolkningen som helhet. Trots detta ökar skillnader i livsvillkor och hälsa mellan olika grupper i samhället. Utvecklingen av unga människors hälsa och välbefinnande skiljer sig från utvecklingen av hälsan befolkningen i övrigt. Sedan1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framför allt när det gäller den psykiska hälsan. Första ungdomsmottagningen i Sverige startades 1970, därefter spred sig idén om en mottagning särskilt inriktad mot ungdomars fysiska och psykiska hälsa snabbt över landet. Målet med ungdomsmottagningarna har allt sedan starten varit att arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomar. Området kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del av arbetet. Mottagningarna har genom åren också fått en allt större utmaning i att arbeta tydligare med psykisk hälsa och ungdomars levnadsvanor och livsvillkor. Idag är det tvärprofessionella arbetssättet väl etablerat och fördelningen mellan medicinskt och psykosocialt uppdrag relativt jämnt fördelat. Målet för ungdomspolitiken i Sverige är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomstiden är en brytningstid mellan barndom och vuxenlivet. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomsmottagning är en viktig arena för att kunna uppfylla det nationella målet och för att skapa jämlik hälsa inom Västra Götaland. Ungdomar kan inte ses som en homogen grupp med lika uppväxtvillkor och förutsättningar. Kunskap om vilka ungdomarna är och deras livsvillkor, behöver utvecklas ur flera aspekter och ur ett ungdomsperspektiv. Behov av ökade och anpassade insatser för asylsökande och andra nyanlända unga måste beaktas i ungdomsmottagningarnas uppdrag. Detta inriktningsdokument är gemensamt för Västra Götalandsregionen och länets 49 kommuner. Inriktningsdokumentet bör ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser om ungdomsmottagning och ska vara känt av personalen vid ungdomsmottagningen. Inriktningsdokumentet grundar sig på tidigare Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland och på Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM) handbok. Ungdomsmottagningar i Västra Götaland har att följa gällande och för verksamheten relevant lagstiftning samt författningar. 2

125 2 Värdegrund Mänskliga rättigheter Vägledande för verksamheten är FN:s förklaring om mänskliga rättigheter. Barnkonventionen Barnkonventionens fyra grundprinciper är vägledandeför verksamheten: barnets rätt att inte diskrimineras, barnets bästa i främsta rummet, barnets rätt till liv och utveckling samt barnets rätt att få uttrycka sina åsikter. Diskrimineringsgrunderna Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningen. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet, deras frågor och problem ska respekteras och tas på allvar. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningen oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Normmedvetet förhållningssätt Ett normmedvetet förhållningssätt ska prägla verksamheten. Det innebär att personalen är medveten om och ifrågasätter de normer som påverkar uppfattningar om vad som är normalt och därmed oreflekterat kan uppfattas som önskvärt. Målet med normmedvetenheten är att alla unga ska känna sig inkluderade och välkomna. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Ett hälsofrämjande, eller salutogent, perspektiv innebär att utgå ifrån det friska hos individen och se till hens styrkor och förutsättningar för en god hälsa. Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt bör ständigt lyftas och vara ett utvecklingsområde. Det psykosociala perspektivet utgår från hur individens psykiska förutsättningar formas av och samspelar med miljön. På ungdomsmottagningen är det psykosociala perspektivet integrerat i alla besök, oavsett yrkeskategori. Det sker genom möten som utgår från en helhetsyn där förståelse för ungdomen sker mot bakgrund av de sociala, psykologiska och kulturella sammanshand den unge ingår i. 3 Övergripande mål Alla ungdomar ska kunna få hjälp och bli stärkta i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomsmottagningen ska var en lättillgänglig arena för ungdomarna, där ungdomars behov och de lokala förutsättningarna ska vara i fokus Alla unga ska uppfatta att ungdomsmottagningen arbetar på den unges uppdrag. Alla unga har utifrån ett rättighetsperspektiv rätt till information, kunskap, stöd och behandling inom ungdomsmottagningen. En psykosocial, psykologisk och medicinsk helhetssyn ska prägla verksamheten. Ungas fysiska och psykiska hälsa ska förbättras Ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter ska stärkas. 3

126 4 Inriktning Ungdomsmottagningen ska vara en lågtröskelverksamhet. Det innebär att det ska vara lätt för alla ungdomar att söka hjälp och få hjälp med alla slags frågor; ungdomsmottagningen ska vara lättillgänglig och anpassad efter ungdomars behov. Tillgängligheten ger stora möjligheter till tidiga insatser. Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och övrigt hälsofrämjande och förebyggande arbete som är en del av det som ofta benämns som första linjens hälso- och sjukvård. Ungdomsmottagningen är ingen remissinstans. Ungdomsmottagningarna behövs som ett led i att tillgodose ungdomars och unga vuxnas rätt till hälsa. Många unga under 18 år söker sig själva till ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har att följa gällande lagstiftning, barnkonventionen mm utifrån den unges bästa. Ungdomsmottagningen har till uppgift att på den unges uppdrag förmedla kunskap, ge information, stöd och behandling/tidiga insatser inom området sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa. Ungdomsmottagningen ska uppmärksamma och medvetandegöra riskfyllda levnadsvanor, såsom riskbruk av alkohol, droger, sex, spel mm Verksamheten vid ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomars behov och ha ett normkritiskt förhållningssätt. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, livsvillkor och demografi identifieras dels på strukturell och övergripande nivå, dels utifrån lokal kunskap. 5 Verksamhetens innehåll 5.1 Målgrupp Ungdomsmottagningarnas målgrupp är ungdomar och unga vuxna, med de likheter och olikheter som var och en i denna heterogena grupp uppvisar. Ungdomsmottagningen är till för alla unga till och med 24 år. 5.2 Ungdomsmottagningens huvudområden: Levnadsvanor och livsvillkor Samlevnad och relationer Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Psykisk hälsa 5.3 Insatser vid ungdomsmottagning: bedöma om ungdomsmottagning är rätt vårdnivå rådgivande, stödjande och behandlande arbete på mottagningen, individuellt eller i grupp utåtriktat arbete på gruppnivå, t.ex. besök av klasser, besök på skolor och andra arenor för unga erbjuda adekvat kunskap om sexualitet stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet erbjuda kondomsamtal, preventivmedelssamtal och förskrivning av preventivmedel förebygga och ge stöd vid oplanerad/oönskad graviditet samt vid abort 4

127 samtala om sexuellt överförbara sjukdomar (STI, dvs Sexual Transmitted Infections) i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök smittspåra arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild uppmärksamma ohälsa och erbjuda korttids råd, stöd, motiverande/bearbetande samtal kring sociala problem, psykisk ohälsa samt risk- och missbruk, göra bedömningar, tidiga insatser och korttidsbehandling vid lindrig psykisk ohälsa (ej läkemedelsbehandling), inom ramen för ungdomsmottagningens profil som lättillgänglig lågtröskelverksamhet. hänvisa/lotsa/remittera till annan aktör/vårdgivare/vårdnivå vid behov 5.4 Verksamhetsformer Drop-in-mottagning Individuella besök Gruppverksamhet Telefonrådgivning Utåtriktat arbete och informationsarbete Digitala tillgänghetslösningar och e-tjänster 5.5 Utåtriktat arbete och informationsarbete Ungdomsmottagningarna ska i sitt utåtriktade arbete eftersträva att finnas där ungdomarna är. Alla ungdomar ska känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Minst en gång under högstadietiden ska alla elever få göra ett besök på ungdomsmottagning för att få information om verksamheten. Utöver detta är det angeläget att på högstadie- och gymnasienivå arbeta i en strukturerad form där ungdomarna aktivt får möjlighet att diskutera olika ämnen inom sexuell och reproduktiv hälsa, levnadsvanor samt psykisk hälsa. Ungdomsmottagningens utåtriktade arbete kan även inkludera yngre åldrar. 5.6 Kompetens Ungdomsmottagningarnas verksamhet utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och för att vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser För att definieras som ungdomsmottagning ska personalgruppen bestå av barnmorska, kurator/socionom och/eller psykolog samt läkare (i första hand specialist i allmänmedicin). Tillgång till läkare kan för mindre mottagningar ske genom samverkan (se 6.1 organisationsmodell). Mottagningarna kan ha tillgång till andra personalkategorier som till exempel sjuksköterska, undersköterska och/eller administrativ personal. En central förutsättning för ungdomsmottagningens verksamhet är att företrädare för de medicinska, sociala och psykologiska kompetenserna har nära samarbete och tvärprofessionellt arbetssätt. Fördelningen mellan de psykosociala/psykologiska och medicinska kompetenserna ska vara jämnt fördelade. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdoms- och genusperspektiv, biologiska, psykologiska, sociala aspekter på tonårsutveckling, sexualitet och könsidentitet. 5

128 5.7 Valfrihet Ungdomar kan fritt välja vilken ungdomsmottagning de vill besöka inom Västra Götaland. Det innebär att alla ungdomsmottagningar ska ta emot ungdomar från hela Västra Götaland. 6 Resursnivå Den resursnivå där en lägsta service och kvalitetsnivå uppnås, upprätthålls vid ett befolkningsunderlag på 3250 ungdomar inom målgruppen år, när ungdomsmottagningen bemannas med motsvarande: Barnmorska 1,0 tjänst Kurator/socionom och/eller psykolog 1,0 tjänst Läkare 0,1 tjänst För mottagningar med antalet unga i målgrupp som understiger 3250 i sitt närområde, räknas resurserna proportionerligt enligt ovan. 6.1 Organisationsmodell För öka förutsättningarna för unga i hela länet att få tillgång till en ungdomsmottagning i sin hemkommun och för att nå ovanstående resursnivå, byggs i Västra Götaland en organisationsmodell för ungdomsmottagningar i tre nivåer: huvud-, bas och närmottagning. Nivåstruktureringen görs för att trygga resurser och kompetenser även för de mindre mottagningarna. Syftet är att öka förutsättningarna för en jämlik vård, utifrån lokala anpassningar. Huvudmottagning drop-in och tidsbokning kompetens på mottagningen med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator, psykolog, allmänläkare, gynekolog egen lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet Vid en huvudmottagning kan även andra yrkeskategorier finnas t.ex. psykoterapeut, sjuksköterska med vidareutbildning inom tex psykisk hälsa, STI, andrologi och sexologi. Basmottagning drop-in och tidsbokning lokal anpassad för ungdomsmottagningsverksamhet kompetens med uppdrag att även vara en resurs för mindre mottagningar; barnmorska, kurator. Tillgång till psykolog och övriga kompetenser som finns vid huvudmottagningar. Närmottagning drop-in och tidsbokning. erbjuda lokaler som passar de unga kompetens ska minst bestå av barnmorska och kurator/socionom. Tillgång till läkare och övriga kompetenser som finns vid huvud - och basmottagningar. kan vara mobil Detta är lägsta nivå. För läkarkompetens kan vid behov samverkan ske med vårdcentral där ungdomen är listad. 6

129 7 Samverkan Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region. Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samverkan med andra aktörer både lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Samverkan mellan ungdomsmottagning och aktörer på orten såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med flera är en förutsättning ett gott omhändertagande, både i individärenden och på organisatorisk nivå. Samverkan på organisationsnivå kan företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå. Samverkan mellan respektive ungdomsmottagning behöver utvecklas för en ökad tillgänglighet för ungdomar, som anpassas efter ungdomars behov och de lokala förutsättningarna. För ungdomsmottagningens verksamhet bör samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar. 8 Huvudmannaskap och samverkansavtal Kommun och region har genom Socialtjänstlagen (SOL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ett befolkningsansvar. När det gäller ungdomsmottagningarna innebär detta ett gemensamt ansvar för psykisk hälsa, förebyggande, uppsökande och utåtriktade insatser för barn och ungdomar. Ungdomsmottagningen har genom sin lågtröskelprofil möjligheten att vara en resurs i att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt främja vuxenblivandet. Att samverka i ungdomsmottagningarna är en del av kommunernas och Västra Götalandsregionens gemensamma arbete med att utjämna skillnader i hälsa och socioekonomiska förutsättningar. Huvudman för ungdomsmottagningen kan vara kommun eller region var för sig eller tillsammans/delat. Den vårdgivare som får uppdraget kan vara kommun, region eller privat vårdgivare. Det åligger dock regionen att ha det medicinska ledningsansvaret, enligt Hälsooch sjukvårdslagen. 8.1 Lokala samverkansavtal För att reglera samverka och ansvarsfördelning samt och förankra varje ungdomsmottagning lokalt, tecknas lokala samverkansavtal mellan respektive kommun/avtalspart och Västra Götalandsregionen. Lokala avtal bör innehålla: verksamhetens innehåll (kompetenssammansättning, öppettider, tilläggsuppdrag mm) driftansvar (ledning, planering, uppföljning och redovisning av verksamheten) ledning av verksamheten, inklusive arbetsledarroll och arbetsmiljöansvar hälso- och sjukvårdsansvaret (om annan än Västra Götalandsregionen är driftansvarig) former för strukturell samverkan, både lokalt, delregionalt och regionalt hänvisning till föreliggande inriktningsdokumentet som styrdokument för verksamheten finansiering 7

130 redogörelse för hantering då parterna inte är överens 8.2 Ekonomisk fördelningsprincip i lokala samverkansavtal Enligt ovan bör de lokala avtalen redogöra för samverkansparternas respektive finansiering för varje ungdomsmottagning. Varje avtalspart är suverän och kan genom förhandling komma överens om lämplig fördelning efter lokal anpassning En princip för finansiell fördelning mellan parterna bör spegla respektive parts ansvar och ambition. En sådan fördelningsprincip grundas på respektive organisations ansvar, nyckeltal för bemanning och kompetens, samt ungdomsmottagningens uppdrag. Syftet med en fördelningsprincip är att ge parterna stöd i den lokala dialogen. En riktlinje för ekonomisk fördelningsprincip gällande region- och kommunersättning i de lokala samverkansavtalen om ungdomsmottagningar kan vara 75/25, enligt följande: Uppdrag och åtagande. Ungdomsmottagningarnas uppdrag och åtagande beskrivs under punkten 5.3: Insatser på ungdomsmottagning. Insatserna fördelas ca 50 procent medicinskt uppdrag och ca 50 procent psykosocialt/psykisk hälsa- uppdrag. Bemanning Måltal för kompetens och bemanning beskrivs under punkt 6: Resursnivå, och följer beskrivningen av Insatser på ungdomsmottagning, det vill säga 50 procent medicinsk kompetens och 50 procent psykosocial/psykisk hälsa-kompetens. Ansvar Västra Götalandsregionen ansvarar för medicinsk personal och uppdrag. Ansvar och uppdrag inom det psykosociala perspektivet och för psykisk hälsa är gemensamt, vilket innebär 50/50 mellan kommun och region. Sammantaget ger beräkningarna ovan den finansiella fördelningsprincipen 75/25. Kostnader för lokalhyra, laboratorie/provtagning, preventivmedel, tolk, verksamhetutvecklare, chef, IT och OH tillkommer och ingår i den totala finansieringen. 9 Avgifter För besök hos hälso- och sjukvårdspersonal på ungdomsmottagning ska patientavgift erläggas i enlighet med beslut i Västra Götalandsregionen. 10 Verksamhetschef och medicinskt ledningsansvar Verksamhetschef ska finnas för varje ungdomsmottagning. Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vårdkvalitet, hög patientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Den huvudman som är arbetsgivare ansvarar för att verksamhetschefen har kompetens för uppgiften och att medicinskt ledningsansvarig finns. 11 Dokumentation och kvalitetssäkring Dokumentation ska ske enligt gällande lagstiftning. Arbetsuppgifterna avgör om dokumentation i patientjournalen ska ske. All personal oavsett huvudman som ger råd, stöd 8

131 eller behandling individuellt är skyldiga att dokumentera i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, eftersom ungdomen då är att betrakta som patient. I de fall personal anställda av kommunen utför arbetsuppgifter som rådgivning och samtal kring psykisk ohälsa, abortsamtal, STI-rådgivning etc. kan tillgång till patientjournalen säkerställas genom tecknandet av ett uppdragsavtal om tillgång till vårdgivarens vårddatasystem. Ungdomar ska informeras om sekretessreglerna och på vilket sätt deras besök dokumenteras. Information ska lämnas på det sätt som anges i gällande lagstiftning. 12 Uppföljning och resultat Ungdomsmottagningarna ska analysera och synliggöra verksamhetens kvalitet och resultat. Uppföljningen ska ske utifrån det som gäller i överenskommelser och/eller avtal. Uppföljningen bör kunna följas över tid. Besöks- och åtgärdsregistrering ska redovisas i regionens vårddatabas. Kundenkäter ska redovisas och ungdomars synpunkter ska belysas och beaktas. Båda samverkansparter har i uppdrag att samverka utifrån samverkansavtal, gällande uppföljning och resultat årligen. 13 Utvecklingsarbete Fortsatta utvecklingsarbeten behöver göras för ungdomsmottagningarna. Enhetlig avtalsmall för samverkansavtal inom Västra Götaland, som ett stöd när lokala samverkansavtal ska tecknas. IT samt dokumentation ur juridisk synvinkel behöver klargöras Samverkan behöver utvecklas inom ramen för Vårdsamverkan på olika nivåer. Vid behov kan partsgemensamma arbetsgrupper tillsättas. En regionövergripande uppföljning av fördelningsprincipen samt resursfördelning bör göras. Länsgemensam uppföljning av mottagningarnas kvalitet utifrån kvalitetsmått bör göras årligen. 9

132 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom samt rekommendera medlemskommunerna att anta förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m t.o.m Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas in- och ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och

133 Göteborgsregionens kommunalförbund VästKom under början av Förslag på överenskommelse och betalansvarsmodell för perioden till och med kommer att beslutas under våren Förslag till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss i kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR) med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober Den 14 november 2017 ställde VästKoms styrelse sig bakom förslaget efter justering att överenskommelse och riktlinje gäller under perioden tom Styrgruppen för social välfärd har fått information kontinuerligt, senast på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 3. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

134 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Till politiska samrådsorganet SRO: Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. SRO beslutar att ställa sig bakom överenskommelse med tillhörande riktlinje som reglerar in- och utskrivningsprocessen för personer som efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Överenskommelsen gäller fr.o.m t.o.m SRO beslutar att ställa sig bakom förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen fr.o.m. 1 januari 2018 t.o.m. 24 september SRO beslutar att uppdra till Koncernkontoret och VästKom att komplettera överenskommelsen med förslag till reglering av betalansvaret mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen för tiden fr.o.m t.o.m Ställningstagande skall ske i SRO under våren SRO rekommenderar huvudmännen att besluta i enlighet med ovanstående förslag. Sammanfattning av ärendet Den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård gäller från 1 januari Överenskommelse och riktlinje beskriver en in- och utskrivningsprocess för personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och eller öppenvårdens hälso- och sjukvård. I den nya processen ska planeringen inför utskrivning påbörjas redan vid inskrivning. Landstingsfinansierad öppenvård har tidigt en roll i planeringen, kraven på slutenvårdens information till kommunal verksamhet och öppenvård förtydligas, och det är stort fokus på samverkan och

135 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom samordning mellan verksamheterna, för att den enskilde ska kunna skrivas inoch ut i sluten hälso- och sjukvård på ett tryggt och effektivt sätt. I den föreslagna överenskommelsen regleras också att 2017 års regler och rutiner för kommunernas betalansvar fortsätter att gälla till och med Dialog kring hur betalansvaret ska regleras efter det pågår, och beslutsunderlag kommer att tas fram av koncernkontoret och VästKom under början av Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Från 1 januari gäller en ny lag: lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen reglerar: 1. Samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och den landstingsfinansierade öppna vården 2. Hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna 3. Kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter. Lagen ger utrymme för landsting och kommuner att träffa en överenskommelse om tidpunkt för när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp (kap 4, 5). Arbetet i Västra Götaland Det finns goda förutsättningar att samverka och samarbeta kring utskrivningar i Västra Götaland. En beredningsgrupp med representanter från delregional vårdsamverkan har tagit fram ett förslag till överenskommelse och riktlinje som på ett övergripande sätt reglerar in- och utskrivningsprocessen i Västra Götaland för personer med behov av samordnade insatser. Förslaget till överenskommelse och riktlinje har varit på remiss hos kommuner, nämnder och styrelser inom VGR och andra intressenter. Över 50 remissvar har kommit in, och synpunkterna har tagits om hand av den beredningsgruppen. Remissvaren har värderats, och överenskommelse och riktlinje har omarbetats och förtydligats. Utifrån överenskommelse och riktlinje kan delregional vårdsamverkan arbeta vidare med att utveckla en fungerande in- och utskrivningsprocess i praktiken.

136 Tjänsteutlåtande Framtaget av: Maria Grip, VGR, och Linda Macke, VästKom Ny in- och utskrivningsprocess Den nya in- och utskrivningsprocessen beskrivs i riktlinjen i dessa processpilar. Stort fokus ligger på gemensam, tidig planering för att den enskildes utskrivning ska bli trygg, och också kunna ske så fort som möjligt när den enskilde bedöms som utskrivningsklar. Den landstingsfinansierade öppenvården har en central roll både i att utse fast vårdkontakt, och vara den aktör som håller i arbetet med att samordna de olika aktörernas insatser i den enskildes samordnade individuella plan (SIP). Ekonomisk reglering och betalansvar En stor del av remissvaren hade synpunkter på den ekonomiska modell för att reglera betalansvaret som föreslogs i remissversionen av överenskommelsen. Hur betalansvaret ska regleras i Västra Götaland på lång sikt behöver därför processas vidare. Därför är förslaget att Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner sluter en överenskommelse som reglerar betalansvaret under en kortare tid, från 1 januari 2018 till 24 september års regler för kommunernas betalansvar föreslås gälla även under denna tid. Det innebär att hantering sker helt i enlighet med 2017 års rutin, och med samma belopp. Denna hantering ger tid för att arbeta vidare med dialog kring ekonomisk modell för betalansvar, utveckla IT-stödet SAMSA för att stödja både ny process och nya beräkningsmetoder, och utbilda i både nya in- och utskrivningsprocessen och i ITsystemet. Beredning Ärendet är avstämt med juridiska enheten på Koncernkontoret VGR, och är förankrat i Vårdsamverkan Västra Götaland. Ann Söderström Hälso- sjukvårdsdirektör Thomas Jungbeck Direktör VästKom

137 Förslag Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

138 Förslag Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Bakgrund Definitioner Syfte och mål Parter Giltighetstid Målgrupper Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Parternas ansvar Kommunens ansvar Västra Götalandsregionens ansvar In- och utskrivningsprocessen Kommunernas betalningsansvar Betalningsansvar under perioden Ekonomisk reglering Ekonomisk reglering under perioden Utvecklingsåtagande Uppföljning Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Avvikelser Tvist

139 Förslag 1. Allmänt om överenskommelse om samverkan vid inoch utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 1.1 Bakgrund Överenskommelsen grundar sig i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård (lag 2017:612). Överenskommelsen bygger på Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland och tydliggör huvudmännens gemensamma ansvar för en trygg och säker övergång till öppenvård, kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst vid utskrivning från slutenvård. Den reglerar också parternas ansvar för samverkan och beskriver ansvarsfördelningen. Till denna överenskommelse finns Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård som beskriver parternas ansvar i utskrivningsprocessens olika moment. 1.2 Definitioner Se bilaga 1. Definitioner. 1.3 Syfte och mål Överenskommelsens mål är att säkerställa den enskildes rätt till en trygg, säker och effektiv hemgång efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är reglera ansvarsfördelning och samverkan i en gemensam in- och utskrivningsprocess som utgår från den enskildes behov, i enlighet med lagens 4. Paragrafen säger att: landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. Syftet med överenskommelsen är också att reglera tidpunkt när kommunens betalningsansvar ska inträda och med vilket belopp i enlighet med lagens 4 kapitel, Parter Parterna i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som Parterna. Överenskommelsen gäller under förutsättning att beslut har fattats av behörig instans hos respektive part. 2

140 Förslag Om kommunen eller Västra Götalandsregionen tecknat avtal med upphandlad entreprenör enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) eller lagen om valfrihetssystem (LOV) ska krav ställas om att denna överenskommelse ska följas. 1.5 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med Med detta följer att befintlig rutin Samordnad vårdplanering SVPL Gemensam rutin i Västra Götaland också gäller till Under 2018 gäller särskilda övergångsbestämmelser (lag 2017:612) för personer som skrivs ut från sluten psykiatrisk- och rättspsykiatrisk vård. Huvudmännen ska under 2018 komma överens om betalningsansvar som ska gälla från och med 2019 för denna målgrupp. 1.6 Målgrupper Personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst och/eller öppenvårdens hälso- och sjukvård omfattas av denna överenskommelse. 1.7 Överenskommelsens omfattning och lagliga grund Överenskommelsen reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, 8 kap. 6 och 12 kap. 1-3 och 14 kap. 1 (2017:30). Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) anger vilken information som ska föras över till berörda enheter om det är relevant för den enskildes omsorg, stöd och vård efter utskrivning. Information till den enskilde vid utskrivning följer 3 kapitlet i patientlagen. Fast vårdkontakt regleras i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (Lag ) och patientlagen 6 kap. 2 (2014:821). Samordnad individuell plan ska upprättas enligt hälso- och sjukvårdslagen, 16 kap. 4 och socialtjänstlagen 2 kap. 7. Enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård 7 a och lagen om rättspsykiatrisk vård 16b regleras upprättande av samordnad vårdplan vid utskrivning till öppen psykiatrisk vård om den enskilde kommer att vara i behov av samordnade insatser. 3

141 Förslag 2. Parternas ansvar Kommunen och Västra Götalandsregionen har i hälso- och sjukvårdsavtalet enats om en gemensam värdegrund för samverkan som även gäller för samarbetet enligt denna överenskommelse. Samarbetet ska kännetecknas av att: Den enskildes behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården utifrån den enskildes perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet Parterna har ett gemensamt ansvar för att in- och utskrivning vid sluten hälsooch sjukvård är trygg, säker och effektiv för den enskilde. Parterna ska säkerställa att berörda verksamheter: följer överenskommelse och riktlinje om in- och utskrivning vid sluten hälso- och sjukvård använder anvisade IT-system och följer gemensamma rutiner arbetar med förbättringar av in- och utskrivningsprocessen 2.1 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för: att den enskilde kan tas emot i kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst när hen är utskrivningsklar från slutenvården att berörd enhet inom den kommunala hälso- och sjukvården eller socialtjänst påbörjar planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av kommunal hälso- och sjukvård eller socialtjänst tillgodosedda efter utskrivning att kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst deltar när den enskildes fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppenvården kallar till samordnad individuell planering/uppföljning 4

142 Förslag 2.2 Västra Götalandsregionens ansvar Slutenvård Slutenvården ansvarar för att: samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst och landstingsfinansierad öppenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning skicka inskrivningsmeddelande till berörda verksamheter när den enskilde skrivs in i slutenvård starta planering för utskrivning så snart en bedömning gjorts om att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning efter bedömning om den enskilde är utskrivningsklar tillsammans med övriga berörda enheter säkerställa att kriterierna inför utskrivning är uppfyllda delta i samordnad individuell planering när den enskildes fasta vårdkontakt kallar Öppenvård Öppenvård avser annan hälso- och sjukvård än slutenvård. Det kan vara en öppenvårdsmottagning inom länssjukvården eller en vårdcentral i primärvården. Öppenvården ansvarar för: att samverka med kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst samt slutenvård så att den enskilde på ett tryggt och säkert sätt kan lämna den slutna vården och få sina behov av vård och omsorg tillgodosedda efter utskrivning att påbörja planering av insatser som är nödvändiga inför hemgång så snart inskrivningsmeddelande från slutenvården mottagits att utse fast vårdkontakt och skyndsamt underrätta berörda enheter om detta att en samordnad individuell planering sker och att en samordnad individuell plan upprättas för personer som har behov av samordnade insatser Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt vid en enhet som fått inskrivningsmeddelandet från slutenvården, ska hen fortsätta att vara den 5

143 Förslag enskildes fasta vårdkontakt. I de fall det finns flera fasta vårdkontakter ska insatserna samordnas. Öppen psykiatrisk tvångsvård För enskilda som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård från sluten psykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde lämnar slutenvården. 3. In- och utskrivningsprocessen Vårdbegäran/Remiss När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska berörd enhet i kommunen eller i öppenvården skyndsamt överföra information. Syftet är att överföra information som är av betydelse för en säker ankomst till slutenvården. Inskrivningsmeddelande Ett inskrivningsmeddelande med information om beräknat utskrivningsdatum ska skickas från slutenvården till berörda enheter inom 24 timmar efter att den behandlande läkaren bedömt att den enskilde efter utskrivningen kan ha behov av insatser från öppen hälso- och sjukvård, kommunens hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Det gäller även om behov av insatser bedöms i ett senare skede under vårdtiden. Även i dessa fall ska inskrivningsmeddelande skickas inom 24 timmar efter att bedömningen är gjord. Planering inför utskrivning Slutenvården, öppenvården, den kommunala hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska utan dröjsmål börja planering av insatser som är nödvändiga för en trygg och säker utskrivning. Planeringen ska ske i samverkan. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats tills den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av hälso- och sjukvård och omsorg är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen (SIP) görs. Fast vårdkontakt Efter att inskrivningsmeddelande mottagits av mottagning i öppenvård ansvarar verksamhetschefen för att en fast vårdkontakt utses till den enskilde. En 6

144 Förslag rehabiliteringsenhet kan inte utse fast vårdkontakt utan den fasta vårdkontakten är kopplad till en öppenvårdsmottagning inom länssjukvård eller till en vårdcentral. Ansvarig öppenvårdsmottagning ska meddela uppgift om fast vårdkontakt till den enskilde och till slutenvården. Meddelande om utskrivningsklar Utskrivningsklar innebär ett ställningstagande av den behandlande läkaren om att den enskilde inte längre har behov av slutenvårdens resurser. Enheter som fått inskrivningsmeddelande ska snarast underrättas om denna bedömning. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. En underrättelse i enlighet med 7a tredje stycket lagen (1991:1 128) om psykiatrisk tvångsvård ska motsvara en underrättelse om att den enskilde är utskrivningsklar. Kallelse till samordnad individuell planering vid utskrivning Om samordnade insatser behövs ska den fasta vårdkontakten inom öppenvården ska senast inom tre kalenderdagar efter underrättelse om utskrivningsklar kalla berörda parter till samordnad individuell planering. Tid för samordnad individuell planering anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under planeringen. Den enskilde behöver inte vara kvar i slutenvården tills kallelse har skickats, under förutsättning att planeringen inför utskrivning säkrat en trygg hemgång. Information vid utskrivning Den enskilde ska vid utskrivning få en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden och informeras om läkemedel, hantering av hjälpmedel, vad hen ska göra vid försämring och om fast vårdkontakt i öppenvården. Senast samma dag som den enskilde skrivs ut från slutenvården ska information vara överförd till de enheter som fått inskrivningsmedelandet inom kommunen och inom öppenvården. Överföring av det medicinska ansvaret hanteras enligt gällande remissregler i Västra Götalandsregionen. Den enskildes behov av läkemedel, recept, specifikt förbandsmaterial, nutritionsprodukter, hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara säkrade vid utskrivning till öppenvård. 7

145 Förslag Samordnad individuell plan upprätta/uppdatera, följa upp och avsluta En samordnad individuell plan ska beskriva insatser och åtgärder som den enskilde har behov av, beskriva ansvarsfördelning och samordning av insatser. Den enskildes delaktighet och inflytande är centralt i arbetet med samordnad individuell plan. Det är hens behov och önskemål som utgör utgångspunkten för planen. En samordnad individuell planering är en process som omfattar flera aktiviteter och följer den enskilde över tid. Planen följs upp och uppdateras löpande i samverkan mellan berörda enheter. En samordnad individuell plan avslutas om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke eller när parterna är överens om att det inte längre finns behov av samordnade insatser. Berörda enheter ansvarar för att dokumentera avslutet. För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan upprättas innan den enskilde kan bedömas som utskrivningsklar. 4. Kommunernas betalningsansvar En kommuns betalningsansvar omfattar enskilda som är folkbokförda i kommunen. För kommun som har beslutat om att den enskilde ska vistas i en annan kommun i någon särskild boendeform eller bostad som avses i socialtjänstlagen 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket och 7 kap. 1 första stycket punkt 2, så har beslutande kommun betalningsansvaret för den enskilde oavsett var den enskilde är folkbokförd. När en kommun placerat den enskilde i hem för vård och boende följer betalningsansvaret den kommun som fattat beslutet, oaktat i vilken kommun placeringen är. 4.1 Betalningsansvar under perioden Betalansvar under perioden sker enligt gällande rutin utifrån tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och inträder enligt samma regler som under

146 Förslag 5. Ekonomisk reglering 5.1 Ekonomisk reglering under perioden Ekonomisk reglering under perioden sker enligt gällande rutin hos varje part enligt tidigare lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) och sker på individnivå..ersättning för vård av enskilda som är utskrivningsklara skall lämnas med belopp på kr/dag enligt 2017 års nivå (SFS 2016:1063). Under 2018 gäller övergångsbestämmelse för enskilda som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Dessa innebär att kommunens betalningsansvar inträder efter 30 kalenderdagar från det att slutenvården underrättat berörda verksamheter om att en enskild är utskrivningsklar. 6. Utvecklingsåtagande Parterna ska vidareutveckla planeringsprocessen för en säker, trygg och effektiv utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Detta innefattar att: vidareutveckla arbetsformer och rutiner för tillämpning av tekniska lösningar identifiera kvalitetsindikatorer för att följa effektiviteten i utskrivningsprocessen vidareutveckla en digital lösning för gemensam uppföljning och rapporter vidareutveckla IT-stöd i enlighet med överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård arbeta vidare med vad i dagens remisshantering i landstingsfinansierad verksamhet som behöver överföras till gemensamt IT-stöd 7. Uppföljning Överenskommelsen ska följas upp årligen. Parterna är överens om att strukturer och former för uppföljning med tillhörande planer ska utvecklas utöver vad som framkommer nedan. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från Vårdsamverkan Västra Götaland. Rapporten ska innehålla: Följsamhet till överenskommelsen och gemensam riktlinje med förslag till gemensamma förbättringar. 9

147 Förslag 8. Ändringar i överenskommelsen och riktlinjen Ändring av och tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga och undertecknade av parterna. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens och riktlinjens huvudsakliga innehåll, exempelvis anpassningar till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan hanteras på tjänstemannanivå. Ändringen initieras och godkänns då av Västra Götalandsregionens hälso och sjukvårdsdirektör och direktören på VästKom efter förankring i Vårdsamverkan Västra Götaland och sedvanlig förankring i respektive huvudmannaled. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 9. Avvikelser Avvikelser från åtagande enligt denna överenskommelse hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Tvist Tvist mellan parternas tolkning av överenskommelsens innebörd ska hanteras i enlighet med Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Det innebär att tvist i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt inom vårdsamverkan. 10

148 Förslag Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

149 Förslag Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande... 5 Planering inför utskrivning... 6 Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd... 8 Meddelande om utskrivningsklar... 9 Kallelse till samordnad individuell planering Information vid utskrivning Upprätta eller uppdatera SIP Följa upp SIP Avsluta SIP

150 Förslag Om riktlinjen Riktlinjen för utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård grundar sig i överenskommelsen mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Riktlinjen gäller för samtliga kommuner i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsförvaltningarna i Västra Götalandsregionen samt vårdgivare som respektive parter har avtal med. Riktlinjen är övergripande och utgår från gällande lagar och Socialstyrelsens föreskrifter. Varje vårdgivare har ansvar för att upprätta lokala rutiner för säker tillämpning av riktlinjen. Det fastställda IT-stödet och Nationell Patientöversikt med tillhörande rutiner ska användas. Vårdval och den enskildes rätt att välja vårdcentral och/eller rehabiliteringsenhet ska beaktas. Avvikelser Om riktlinjen inte följs är varje anställd som är delaktig i eller berörd av planeringen skyldig att rapportera avvikelsen. Respektive vårdgivares riktlinjer och rutiner för avvikelsehantering gäller. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda parter har olika verksamhets- och kostnadsansvar. I de fall då riktlinjen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser, samverkan och hur frågor ska lösas mellan vårdgivarna, ska problem i första hand lösas av verksamhetschef eller motsvarande. Avvikelser i samverkan ska hanteras enligt gällande hälso- och sjukvårdsavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. 2

151 Förslag In- och utskrivningsprocessen För en trygg, säker och effektiv in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är det gemensamma ansvaret beskrivet i varje processled av utskrivningsprocessen. Samtycke In- och utskrivningsprocessen förutsätter samtycke från den enskilde. Om samtycke till samordning och utbyte av information lämnas genomförs utskrivningsprocessen enligt denna riktlinje. Varje part måste förvissa sig om att samtycke har lämnats. När samtycke inte lämnas ansvarar respektive enhet för att dokumentera planerade insatser inom sitt ansvarsområde. Respektive part ansvarar också för att dokumentera att samtycke inte lämnats. Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut tillämpas regleringen i offentlighets- och sekretesslagen. (OSL 25 kap 13) 3

152 Förslag Vårdbegäran/Remiss Öppenvårdens ansvar När öppenvården initierar akut eller planerad inskrivning i slutenvård ska en remiss/vårdbegäran medfölja, sändas eller vidarebefordras till slutenvården. Denna remiss/vårdbegäran ska innehålla: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskildes funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser - om fast vårdkontakt redan finns Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. Uppmärksamma och efterfråga kompletterande information. Vid akut eller planerad inskrivning till slutenvården ska en vårdbegäran sändas till mottagande enhet om samtycke getts för detta och den enskilde är inskriven i den kommunala hälso- och sjukvården. Informera slutenvården om: - kontaktuppgifter - vad den egentliga försämringen är - aktuella läkemedel, egenvård/övertaget ansvar för läkemedelshanteringen/dosexpedierade läkemedel - den enskilde funktionstillstånd - boendeform - pågående insatser Har den enskilde åkt till sjukhuset på eget initiativ och slutenvården efterfrågar information ska sådan överföras skyndsamt. När det är relevant bör även socialtjänsten skicka vårdbegäran eller komplettera befintlig vårdbegäran med följande information: - kontaktuppgifter - pågående insatser - aktuell situation - annan relevant information 4

153 Förslag Inskrivningsmeddelande Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Meddela vald primärvårdsrehabilitering om inskrivningen. Skicka ett inskrivningsmeddelande inom 24 timmar efter att behandlade läkare bedömt att den enskilde kan ha behov av insatser efter utskrivning. Om bedömningen sker i ett senare skede i vårdförloppet ska ett inskrivningsmeddelande även då skickas inom 24 timmar efter att bedömningen gjordes. Ett inskrivningsmeddelande ska skickas även om den enskilde redan har en samordnad individuell plan. Efterfråga samtycke från den enskilde och meddela det till berörda enheter. Om inte samtycke ges ska berörda enheter meddelas detta. Samtycke ska inhämtas för att kunna påbörja planeringen som löper fram till den enskilde är utskriven, och för att kunna meddela berörda enheter inskrivningsorsak. Samtycke behöver inte hämtas från den enskilde för att skicka ett inskrivningsmeddelande utan inskrivningsorsak. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla: - namn och personnummer - i vilken kommun den enskilde är folkbokförd - vilken vårdcentral den enskilde är listad på och/eller - vilken specialistmottagning den enskilde har sin pågående behandling vid - preliminärt datum för utskrivning Inskrivningsorsak ska meddelas i anslutning till inskrivningsmeddelande om den enskilde samtycker till det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Kontakta berörd enhet i slutenvården. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen. Att förvissa sig om att samtycke är lämnat från den enskilde. Ta emot och meddela berörda aktörer inom kommunen. 5

154 Förslag Planering inför utskrivning Planering inför utskrivning görs kontinuerligt, medan den enskilde är kvar på sjukhuset, för att säkra en trygg och säker utskrivning. Planeringen pågår från det att inskrivningsmeddelande skickats till den enskilde är hemma och ska säkra att den enskildes behov av vård och omvårdnad är omhändertagna fram tills den samordnade individuella planen görs. Det är under planering inför utskrivning som de olika aktörerna tillsammans säkrar att de mottagande enheterna är beredda vid själva utskrivningen. Om den enskilde inte har behov av samordnade insatser efter utskrivningen ska planeringen inför utskrivning ändå säkra en trygg utskrivning mellan de enheter som behöver vara involverade. Den enskilde har under planeringen rätt att bli informerad om sin rätt att ansökan om SoLinsatser av socialtjänsten. Beroende på den enskildes behov och omfattningen av förändring som krävs efter utskrivning kommer planeringen inför utskrivning att se olika ut. Öppenvårdens ansvar När fast vårdkontakt är utsedd kontaktar denne den enskilde eller dess företrädare, berörda enheter och, om den enskilde vill det, dess närstående för samordning och planering utan dröjsmål. Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov. Om samordnade insatser behövs: komma överens med den enskilde och berörda enheter om lämplig tidpunkt för samordnad individuell planering. Komma överens om vem av de fasta vårdkontakterna som är huvudansvarig om det finns flera. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Slutenvårdens ansvar Utreda och fastställa fortsatta behov av hälso- och sjukvård. Om behov av rehabiliterande insatser i öppenvård finns ska den enskilde tillfrågas om vilken rehabiliteringsenhet hen väljer/har valt. Involvera den enskilde och/eller närstående. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård ska ansvarig chefsöverläkare medverka i samordning och planering med samtliga berörda enheter. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Kommunala hälso- och Påbörja utredning av insatser utifrån den enskildes behov. 6

155 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. Informera om socialtjänstens insatser. Ta emot eventuell ansökan från den enskilde, utreda och bedöma behov av bistånd enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Skyldiga att samverka med samtliga berörda enheter. 7

156 Förslag Fast vårdkontakt utses i öppen vård eller är redan utsedd Öppenvårdens ansvar Verksamhetschef ansvarar för att fast vårdkontakt utses. Om den enskilde redan har en fast vårdkontakt kan denne fortsätta att vara det. Om det finns fler än en fast vårdkontakt ska dessa samverka och samordna sina insatser. Meddela kontaktuppgifter till fast vårdkontakt till berörda enheter utan dröjsmål. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 8

157 Förslag Meddelande om utskrivningsklar Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Behandlande läkare bedömer att den enskilde inte längre har behov av den slutna vårdens resurser. Därefter meddelar slutenvården omgående berörda enheter att den enskilde är utskrivningsklar. Slutenvården säkrar att nödvändig information är överförd till berörda enheter, och att den enskilde är informerad. Se vidare under avsnitt Information vid utskrivning. För enskilda som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV): Chefsöverläkaren ansvarar för att underrätta berörd enhet vid landsting, kommun eller annan huvudman om beslut om öppen psykiatrisk tvångsvård så snart som möjligt (7 a LPT), om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 9

158 Förslag Kallelse till samordnad individuell planering Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Mötestid för samordnad individuell planering (SIP) anpassas efter patientens behov och kan med fördel bestämmas under i planeringen inför utskrivning. Kallelse kan skickas innan meddelande om utskrivningsklar och SIP-mötet kan genomföras redan på sjukhuset. Det vanligaste är dock att SIP-mötet genomförs när den enskilde är utskriven från slutenvården, och att kallelsen skickas av öppenvården efter slutenvårdens meddelande om utskrivningsklar. Den enskilde ska ha lämnat samtycke till att kallelse skickas. Öppenvårdens ansvar Ska skyndsamt skicka kallelse till samordnad individuell planering (SIP) till den enskilde och berörda enheter, senast tre kalenderdagar efter att slutenvården skickat meddelande om utskrivningsklar. Om den enskilde har flera fasta vårdkontakter ska dessa samverka och besluta vem av dem som ansvarar för att kalla till en samordnad individuell planering. Endast en fast vårdkontakt kallar till samordnad individuell planering. Kallelsen ska ange: - vem planeringen gäller för - syfte och vilka frågor som ska tas upp - vem som är sammankallande - vilka som är kallade och inbjudna - tid, plats och mötesform För enskilda som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen om rättspsykiatrisk vård. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar 10

159 Förslag Information vid utskrivning Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Information vid utskrivning ska skickas till alla enheter som fått inskrivningsmeddelande och andra berörda enheter som har betydelse för fortsatt vård, stöd och omsorg. All dokumentation ska vara klar och överförd till berörda enheter innan den enskilde skrivs ut från slutenvården även om inget samtycke till samordnad individuell planering har getts. Nödvändig information som ska lämnas är: - epikris/slutanteckning - remiss där det fortsatta vårdbehovet framgår - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hälso- och funktionstillstånd för den enskilde vid in- och utskrivning - den enskildes upplevelse av sitt hälsotillstånd - riskbedömningar - vårdsammanfattning - redogörelser för komplikationer och avvikelser under vårdtiden - arbetsförmåga (om relevant) Nödvändiga läkemedel, specifikt förbandsmaterial och nutritionsprodukter ska vara tillgängliga och säkrade för de dygn som krävs för en kontinuitet i behandlingen efter utskrivning. Recept ska vara utfärdade enligt gällande regionala medicinska riktlinjer för Västra Götalandsregionen. Nödvändiga hjälpmedel och medicinskteknisk utrustning ska vara tillgängliga och säkrade för den enskilde efter utskrivning. Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och Den enskilde ska ha fått muntlig och skriftlig information och en genomgång av: - läkemedelslista och läkemedelsberättelse - hantering av hjälpmedel - en sammanfattning av den vård och behandling som getts under vårdtiden - vad den enskilde ska göra vid försämring - fast vårdkontakt i öppenvården Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. 11

160 Förslag sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. Omgående kvittera information från slutenvården så att den enskilde kan skrivas ut. Skyndsamt begära kompletterande information i de fall det saknas nödvändig information för en säker och trygg fortsatt vård. 12

161 Förslag Upprätta eller uppdatera SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Den fasta vårdkontakten ansvarar för att en SIP upprättas eller uppdateras och dokumenteras i samverkan med berörda enheter och den enskilde. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Primärvårdsrehabiliteringen ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Fasta vårdkontakten ansvarar för att SIP:en är delgiven och överlämnad till den enskilde. Slutenvårdens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. För öppen psykiatrisk eller rättspsykiatrisk tvångsvård enligt 7 och 7 a LPT och 12 a LRV ska samordnad plan upprättas av chefsöverläkaren, om en bedömning finns om att den enskilde är i behov av insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård. Den samordnade planen ska utformas i samarbete mellan de enheter vid kommunen eller landstinget som svarar för insatserna. Den samordnade planen är upprättad när den har justerats av enheterna. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. Ska vid kallelse delta vid samordnad individuell planering och/eller upprättande/uppdatering av SIP. I detta kan ett uppföljningsansvar av SIP:en ingå. 13

162 Förslag Följa upp SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Öppenvårdens ansvar Fasta vårdkontakten har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Fasta vårdkontakten deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Slutenvårdens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. Har ett uppföljningsansvar och ansvarar också för att kalla till uppföljning om det är så beslutat i SIP. Deltar vid uppföljning av SIP om kallad av annan berörd enhet. 14

163 Förslag Avsluta SIP Detta processteg gäller då den enskilde efter utskrivning har behov av samordnade insatser. Den samordnande planeringen avslutas när den enskildes mål är uppfyllda, när den enskilde inte längre har behov av insatser som behöver samordnas eller om den enskilde drar tillbaka sitt samtycke. Varje huvudman ansvarar för att dokumentera avslutet. Öppenvårdens ansvar Slutenvårdens ansvar Kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar Socialtjänstens ansvar Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. Dokumenterar ett avslut av SIP och anger orsak. 15

164 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta att anta förslag till överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård. Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Förslag till överenskommelse beskriver huvudmännens gemensamma ansvar för samverkan om uppsökande och nödvändig tandvård. Västra Götalandsregionen, VGR, har enligt Tandvårdslagen (1985:125) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. De som är berättigade till nödvändig tandvård och munhälsobedömning är oftast individer som har svårt att föra sin egen talan. De har stort behov av hjälp och stöd till följd av fysiskt eller psykiskt funktionshinder. De som har rätt till nödvändig tandvård ska erbjudas munhälsobedömning och ges möjlighet till god munhälsa. De flesta är till följd av sitt funktionshinder kända inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom Socialtjänsten. Detta förutsätter en god samverkan mellan huvudmännen där ansvarsfördelning och samverkan är tydlig och känd hos berörda verksamheter. Enligt hälso- och sjukvårdsavtalet mellan kommuner i Västra Götaland och VGR, ska parterna i en överenskommelse reglera samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till uppsökande och nödvändig tandvård. Förslag till överenskommelse har varit på remiss i kommunerna och VGR med möjlighet att lämna synpunkter. Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna (SRO) ställde sig bakom förslaget 27 oktober 2017 och VästKoms styrelse väntas göra det samma den 14 november 2017.

165 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrgruppen för social välfärd har fått information, senast på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård

166 Västra Götalandsregionen/VästKom Handläggare: Lena Kronvall Tjänsteutlåtande Telefon: Datum Till det politiska samrådsorganet, SRO, mellan VästKom och Västra Götalandsregionen Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård Förslag till beslut 1. Politiska samrådsorganet, SRO, ställer sig bakom förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård. 2. Politiska samrådsorganet, SRO rekommenderar huvudmännen att anta Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård. Bakgrund Ett förslag till överenskommelse som beskriver huvudmännens gemensamma ansvar för samverkan om uppsökande och nödvändig tandvård har tagits fram. Västra Götalandsregionen, VGR, har enligt Tandvårdslagen (1985:125) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. De som är berättigade till nödvändig tandvård och munhälsobedömning är oftast individer som har svårt att föra sin egen talan. De har stort behov av hjälp och stöd till följd av fysiskt eller psykiskt funktionshinder. De som har rätt till nödvändig tandvård ska erbjudas munhälsobedömning och ges möjlighet till god munhälsa. De flesta är till följd av sitt funktionshinder kända inom den kommunala hälso- och sjukvården och inom Socialtjänsten. Detta förutsätter en god samverkan mellan huvudmännen där ansvarsfördelning och samverkan är tydlig och känd hos berörda verksamheter. Enligt hälso- och sjukvårdsavtalet mellan kommuner i Västra Götaland och VGR, ska parterna i en överenskommelse reglera samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till uppsökande och nödvändig tandvård. Tidigare Hälso- och sjukvårdsavtal ligger till grund för det nya förslaget.

167 Kort sammanfattning om vad som är nytt i förslaget till samverkan gällande munhälsa i jämförelse med tidigare är: VGR ansvarar för att kommunens registrerade uppgifter förs över till tandvårdsleverantörens IT-system. Tandvårdsleverantören ansvarar för att behovet av hjälp med daglig munvård beskrivs av tandhygienisten i ett individuellt dokument samt tillhandahåller utbildning i allmän munhälsovård för personal inom vård och omsorg. Kommunen ska utse minst en kontaktperson per kommun/stadsdel för kommunikation och informationsutbyte med VGR. Kommun/stadsdel ansvarar även för att det finns tillräckligt många intygsutfärdare inom kommun/stadsdel som kan identifiera berättigade individer. Kommunen ansvarar för att aktuella uppgifter är registrerade i det IT-stöd VGR tillhandahåller samt att uppgift om individens behandlare eller vårdgivare av N- tandvård (folktandvård eller privat) finns dokumenterad och tillgänglig för omvårdnadspersonal för att säkerställa regelbunden kontakt med tandvård. Om samarbetet med tandvården/kommunen i den uppsökande verksamheten inte fungerar ska avvikelse lämnas. Framtida utveckling och gemensamma utmaningar: Målsättningen är att alla individer som har rätt till intyg om N-tandvård ska få det. Det är parternas gemensamma intresse att öka täckningsgraden för att uppfylla målet. En beräkning av andel intyg om N-tandvård per befolkning från 20 år och uppåt visar en variation mellan kommunerna från 1,17-3,47 procent. I dialog mellan kommunernas kontaktpersoner och VGR föreslås, som ett första delmål och rimlighet för den enskilda kommunen, att minst 3 procent av befolkningen i varje kommun över 20 år får intyg om N-tandvård. Parterna har ett gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla former för kvalitativ uppföljning.

168 Beredning En partssammansatt arbetsgrupp med företrädare från tre av kommunalförbunden, Koncernkontoret och Folktandvården i Västra Götaland har tagit fram förslaget. Avstämning med Vårdsamverkan i Västra Götaland (VVG) har skett. Förslaget har varit på remiss hos samtliga 49 kommuner, de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna samt Tandvårdsstyrelsen. Inkomna remissvar har värderats och omhändertagits av arbetsgruppen och resulterat i ett uppdaterat förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård. Vårdsamverkan i Västra Götaland (VVG) har ställt sig bakom förslaget. Det partsgemensamma Samrådsorganet i Västra Götaland (SRO), kommer att ta ställning till förslaget för rekommendation om godkännande av samtliga huvudmän. Göteborg, dag som ovan För Västra Götalandsregionen För VästKom Ann Söderström Koncernstab hälso- och sjukvård Thomas Jungbeck VästKom

169 Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård 1

170 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Mål och syfte Parter och avtalstid Målgrupp Parternas gemensamma åtagande Västra Götalandsregionens ansvar Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning Munhälsobedömning Avvikelser Kommunens ansvar Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning Munhälsobedömning Utbildning Avvikelser Uppföljning och utvärdering Utveckling och gemensamma utmaningar

171 1. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har enligt tandvårdslagen (1985:125) ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för individer som har rätt till denna insats. Enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) ska VGR och kommunen samverka beträffande målgruppen och det är myndigheternas ansvar att utarbeta en samverkansmodell. I förbyggande och hälsofrämjande arbetet ingår en god munhälsa, att ett gott allmäntillstånd behålls samt att ett ökat tandvårdsbehov undviks. Enligt hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avsnitt 3.13 Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård, ska en överenskommelse upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till uppsökande och nödvändig tandvård. Överenskommelsen omfattar en gemensam planeringsprocess. 2. Mål och syfte Målet är att upprätta och bibehålla en god munhälsa hos målgruppen. Alla individer som har rätt till nödvändig tandvård (intyg om N-tandvård) ska identifieras och erbjudas munhälsobedömning. Syftet med verksamheten är att skapa bästa möjliga förutsättningar för brukare att klara den dagliga munvården. Detta förutsätter en god samverkan mellan huvudmännen där ansvarsfördelning och samverkan är tydlig och känd hos berörda verksamheter. Överenskommelsen ska förtydliga samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner i VG och Västra Götalandsregionen. 3. Parter och avtalstid Parter i denna överenskommelse är var och en av de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen (VGR), vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Överenskommelsen följer Hälso- och sjukvårdsavtalet och gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. 4. Målgrupp Bakgrunden till att i tandvårdslagen definiera grupperna har varit bedömningen att dessa grupper omfattar individer, som på grund av sitt stora omvårdnadsbehov, ofta har svårigheter att sköta sin munhygien på ett tillfredsställande vis samt ofta saknar förmåga och insikt om vikten av regelbunden tandvård. Målgrupp är den personkrets som finns angiven i tandvårdslagen (1985:125) 8 a : Vid tillämpningen av 8 ska landstinget särskilt se till att uppsökande verksamhet bedrivs bland dem som 1. omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller 2. har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och som 3

172 a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap. 1 hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), b) får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller c) är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan. Region/Landsting ska även se till att N-tandvård erbjuds de personer som beskrivs i grupperna ovan (1, 2a, 2b samt 2c). 5. Parternas gemensamma åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i överenskommelsen är känt i samtliga berörda verksamheter ställa krav på att överenskommelsen som VGR och kommunen har träffat även gäller i avtal med tandvårdsleverantör enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV gemensam uppföljning av överenskommelsen 6. Västra Götalandsregionens ansvar för Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård VGR tillhandahåller tandvårdsleverantör som ska ansvara för den uppsökande verksamheten i samverkan med kommunen. I den uppsökande verksamheten ingår att ge årlig munhälsobedömning till individer med intyg om N-tandvård samt erbjuda utbildning i allmän munhälsovård till berörd personal. 6.1 Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning VGR ska, vid behov, vägleda kommunens intygsutfärdare med bedömning av underlaget för intyg om N-tandvård. VGR ska årligen tillhandahålla regelbunden utbildning och aktuellt informationsmaterial för kommunens intygsutfärdare. VGR ska ge kommunen information om eventuell förändring inom N-tandvård och uppsökande verksamhet. VGR ska tillhandahålla informationsmaterial om N-tandvård och munhälsobedömning. Informationsmaterialet riktar sig till individer som är berättigade till N-tandvård och munhälsobedömning, anhöriga och närstående, patientföreningar, vårdpersonal med flera. VGR tillhandahåller ett IT-stöd för kommunen, Intygsbeställningen, för all administration som krävs gällande intyg om N-tandvård, munhälsobedömning, boendeenheter med mera. 4

173 VGR ansvarar för att uppgifter från Intygsbeställningen förs över till tandvårdsleverantörens IT-system. 6.2 Munhälsobedömning VGR ansvarar för att tandvårdsleverantören tillhandahåller utbildning för personal inom vård och omsorg. Tandvårdsleverantören ansvarar för att behovet av hjälp med daglig munvård beskrivs av tandhygienisten i ett individuellt dokument. I dokumentet beskrivs förutsättningen att klara daglig munvård utifrån ett individuellt perspektiv. Tandvårdsleverantören ansvarar för återrapportering till personal/närstående om eventuellt vårdbehov vid munhälsobedömning. 6.3 Avvikelser Om samarbetet med kommunen i den uppsökande verksamheten inte fungerar ska tandvården lämna avvikelse. Länk till avvikelserapport: avtal/kommunsamverkan/tandvardsintyg--n-tandvard/samverkansavvikelse-- uppsokande-verksamhet/ 7. Kommunens ansvar för Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård Kommunen tillhandahåller den personal, så kallad intygsutfärdare, som ska identifiera individer berättigade till N-tandvård och munhälsobedömning. 7.1 Utfärda intyg om N-tandvård och erbjuda munhälsobedömning Kommunen ska utse minst en kontaktperson per kommun/stadsdel för kommunikation och informationsutbyte med VGR gällande det som rör intyg om N- tandvård och munhälsobedömning. Kommunen ansvarar för att det finns tillräckligt många intygsutfärdare inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst som säkerställer att berättigade individer får erbjudande om årlig munhälsobedömning och intyg om N-tandvård. En intygsutfärdare kan till exempel vara biståndshandläggare, LSS-handläggare, sjuksköterska inom hemsjukvård, socialsekreterare, enhetschef med flera. Läs mer på Vårdgivarwebben: 5

174 Kommunen ansvarar för att en intygsutfärdare regelbundet genomgår utbildning som VGR tillhandahåller och som säkerställer att intygsutfärdaren har aktuell kompetens för att kunna identifiera vilka individer som är berättigade till N-tandvård. Kommunen ansvarar för att aktuella uppgifter är registrerade i det IT-stöd, Intygsbeställningen, som VGR tillhandahåller för all administration gällande intyg om N-tandvård och munhälsobedömning. Det är viktigt att det finns rätt boendeadress till individ med intyg om N-tandvård, rätt kontaktuppgift till ansvarig på boende/hemtjänst med mera för att tandvårdsleverantören ska kunna fullgöra sitt uppdrag. 7.2 Munhälsobedömning En munhälsobedömning är en enkel kontroll av munhåla och tänder. Vid en munhälsobedömning dokumenteras förutsättningen att klara daglig munvård utifrån ett individuellt perspektiv. Tips och råd om hur personal kan hjälpa till med daglig munvård ingår i munhälsobedömningen. Kommunen ska samverka med tandvårdsleverantören gällande utbildning i allmän munhälsovård och munhälsobedömning. Uppgift om indivdens behandlare eller vårdgivare av N-tandvård (folktandvård eller privat) ska finnas dokumenterad och tillgänglig för omvårdnadspersonal för att säkerställa regelbunden kontakt med tandvård. Individer med intyg om N-tandvård som är registrerade att de inte önskar en munhälsobedömning ska årligen erbjudas sådan. Förändrat svar registreras i ITstödet, Intygsbeställningen. Kommunen ansvarar för att omvårdnadspersonal deltar vid munhälsobedömning. Omvårdnadspersonal har ansvar för att individen ges daglig munvård enligt tandvårdens instruktioner. Tid för daglig munvård ska ingå i personlig hygien. 7.3 Utbildning I den uppsökande verksamheten ingår utbildning till personal inom vård och omsorg i allmän munhälsovård. Den tandvårdsleverantör som VGR tillhandahåller ansvarar för utbildningen. Utbildningen kan varieras i tid och rikta sig till det behov personalen har. Till exempel allmän munhälsovård, tandvård för dementa, praktisk träning i hur munvård utförs på annan person med mera. Genom rätt utbildning ges förutsättning för ett gott omhändertagande av daglig munvård. Kommunen ansvarar för att berörd omvårdnadspersonal genomgår de utbildningar i allmän munhälsovård som VGR/tandvårdsleverantör erbjuder. 6

175 7.4 Avvikelser Om samarbetet med tandvården i den uppsökande verksamheten inte fungerar ska kommunen lämna avvikelse. Länk till avvikelserapport: avtal/kommunsamverkan/tandvardsintyg--n-tandvard/samverkansavvikelse-- uppsokande-verksamhet/ 8. Uppföljning och utvärdering Enligt hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland avsnitt 3.13 Munhälsa uppsökande och nödvändig tandvård ( ska en överenskommelse upprättas mellan parterna där en del av överenskommelsen reglerar uppföljning och utvärdering inom N- tandvård och uppsökande verksamhet. VGR ansvarar för att genomförd verksamhet följs upp och rapporteras inom VGR, kommuner och centrala myndigheter. Kommunen är i vissa delar av uppföljningen ansvariga för att rätt uppgifter lämnas till VGR. VGR sammanställer statistik kring munhälsa från IT-stöden. Återkoppling ges kvartalsvis. Mått som redovisas är bland annat: Antal individer med intyg om N-tandvård per kommun Antal individer med intyg om N-tandvård som önskar munhälsobedömning Antal individer med intyg om N-tandvård som får munhälsobedömning Antal individer med intyg om N-tandvård som får nödvändig tandvård Antal deltagare och utbildningstimmar för vårdpersonal i kommunen Antal avvikelser som visar hur många individer med intyg om N-tandvård som är registrerade på fel boendeenhet Antal avvikelser som visar hur många individer med intyg om N-tandvård som inte vill ha munhälsobedömning när tandvården kommer trots att det är registrerat att de vill Skäl till varför enheter i kommunen tackar nej till utbildningen i allmän munhälsovård 9. Utveckling och gemensamma utmaningar Öka andel intyg om N-tandvård Målsättningen är att alla individer som har rätt till intyg om N-tandvård ska få det. Det är parternas gemensamma intresse att öka täckningsgraden för att uppfylla målet. En beräkning (sammanställd av VGR februari 2017) av andel intyg om N-tandvård per befolkning från 20 år och uppåt visar en variation mellan kommunerna från 1,17-3,47 procent. 7

176 Den differens som finns mellan olika kommuner kan visa på att det finns individer som har rätt till intyg om N-tandvård men som inte får detta. I dialog mellan kommunernas kontaktpersoner och VGR föreslås, som ett första delmål och rimlighet för den enskilda kommunen, att minst 3 procent av befolkningen i varje kommun över 20 år får intyg om N- tandvård. Utveckla uppföljning till att omfatta kvalitetsmått Parterna har ett gemensamt ansvar för att fortsatt utveckla former för kvalitativ uppföljning till exempel utifrån brukare, närstående och omvårdnadspersonal. Mått som kommer att följas upp är: Antal avvikelser som visar på samverkansbrist och skäl till dessa Att samtliga enheter i kommunen under en treårsperiod har genomgått utbildning i allmän munhälsovård Antal intygsutfärdare som deltar i utbildningar som VGR årligen erbjuder 8

177 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås ställa sig bakom och rekommendera medlemskommunerna att besluta att anta förslaget till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion med start Förbundsstyrelsen föreslås omedelbart justera denna protokollsparagraf. Sammanfattning Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ställde sig bakom förslaget den 12 juni Det politiska samrådsorganet för VGR och kommunerna

178 Göteborgsregionens kommunalförbund (SRO) ställde sig bakom förslaget 22 september 2017 och VästKoms styrelse gjorde det samma den 10 oktober Styrgruppen för social välfärd har fått information på styrgruppsmötet den 2 november Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Linda Macke Bilagor: 1. Tjänsteutlåtande/beslutsunderlag till det politiska samrådsorganet (SRO), daterat Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start

179 Rolf Färnlöf, Koncernstab hälso- och sjukvård BESLUTSUNDERLAG Anneli Assmundson Bjerde, VästKom POLITISKT SAMRÅDSORGAN, SRO LEDNINGSRÅDET LÄKEMEDELSNÄRA PRODUKTER STÄLLDE SIG BAKOM FÖRSLAGET Förslag till ställningstagande från det politiska Samrådsorganet, SRO: Samrådsorganet ställer sig bakom Ledningsrådets förslag till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion med start Samrådsorganet rekommenderar huvudmännen att ställa sig bakom avtalsförslaget. LEDNINGSRÅDETS BEDÖMNING OCH REKOMMENDATION Förslag till Samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blåsoch tarmdysfunktion mellan kommun xxx och Västra Götalandsregionen. Samarbetsavtalet ska säkerställa samverkan och gemensam utveckling av tjänsterna och försörjningen av produkterna för Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna. Den gemensamma utgångspunkten är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienter. Upphandlad försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör att gälla Genom detta förslag till samarbetsavtal inrättas ett samarbete mellan ingående parter avseende försörjning av ovanstående produkter. Rekommendationen är att parterna tecknar ett treårigt avtal med start Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med tre år i taget. Ledningsrådet Läkemedelsnära produkter gör bedömningen att avtalet är gynnsamt och effektivt för försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion och rekommenderar Samrådsorganet att ställa sig bakom förslaget

180 Rolf Färnlöf, Koncernstab hälso- och sjukvård BESLUTSUNDERLAG Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen Anneli Assmundson Bjerde, VästKom Thomas Jungbeck Direktör VästKom FÖRDJUPAD BESKRIVNING AV ÄRENDET Medborgarna ska uppleva en sömlös vård och att skattemedlen används på ett klokt sätt. För att uppnå detta måste kommuner och region samarbetar så långt det är möjligt. Kvalitet- och kostnadseffektivitet är viktiga faktorer att gemensamt ta ansvar för. I Västra Götaland regleras ansvarsfo rdelningen och samverkan fo r ha lso- och sjukva rd i Hälso- och sjukvårdsavtalet för Västra Götaland samt i handböcker för förskrivning. Försörjningen av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion är en hälso- och sjukvårdsinsats där behovet av tjänster, produkter och volymer kan ändras under avtalsperioden. Bedömningen är att ett samarbetsavtal ger ett mer flexibelt system där det är lättare att anpassa försörjningen till nya förutsättningar. Förslaget till samarbetsavtal har tagits fram i samverkansgrupper med representanter från VGR samt kommuner. En ny finansieringsmodell har tagits fram där finansieringen av tjänsterna som ingår i försörjningen av produkterna sker via ett procentuellt påslag på produktpriset. Påslaget baseras på varuvärdet av produkterna som kunden har köpt. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet. Specifikationerna är webb-baserade och förändring i innehållet kan göras under avtalstiden. Beslut om förändringar i specifikationerna fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter. Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar.

181 förändrade förutsättningar. Förändrade förutsättningar kan ändra behovet av tjänster, produkter och volymer under avtalsperioden. Samarbetsavtalet har fyra specifikationer som komplement till huvudavtalet för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Förändring av innehållet i specifikationerna kan göras under avtalstiden. Beslut om förändring fattas av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN). Respektive avtalspart ansvarar för att implementera beslutade förändringar. Specifikation A Finansiering av försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 6. Vårdgivarens ansvar Vård och behandling med nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion ska följa gällande lagar och regelverk. 7. Gemensamt finansiellt ansvar Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 8. Avtalsvård Avtalsvård med kontinuerliga uppföljningar både avseende ekonomi och kvalitet ska genomföras. Ekonomin ska följas upp två gånger om året. Nedanstående grupp ansvarar för uppföljning av ekonomin Verksamhetschef Skövdedepå/LMN Regionutvecklare - Kunskapsstöd för läkemedel och hjälpmedel Verksamhetsdeltagare Västra Götaland Verksamhetsdeltagare Kommun Controller Regionservice/Skövdedepå/LMN Controller Koncernstab hälso- och sjukvård Controller/ekonom kommun 1-2 st. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) ansvarar för uppföljning och utvärdering av samarbetsavtalet. 2

182 Samarbetsavtalet ska följas upp avseende patientsäkerhet och leveranssäkerhet samt ekonomi enligt vad som framgår nedan. Rapportering görs till respektive vårdgivare. Finansiering av samarbetsavtal för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland Läkemedelsnära produkters (LMN) roll för försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9. IT-stöd Vårdgivarna och Regionservice har ett IT-system som ger stöd vid beställning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. 10. Uppsägning och övergång Om överenskommelse rörande fortsatt samarbete inte kan nås har parterna möjlighet att säga upp avtalet senast tolv månader innan avtalstiden löper ut. Ledningsrådet läkemedelsnära produkter ansvarar för att bevaka gällande avtalstider och i god tid initiera arbete så att beredskap finns inför nytt avtal, oavsett avtalsform. Om avtalet inte skriftligen sagts upp senast tolv månader innan avtalstiden löper ut förlängs det med tre år i taget. I det fall samarbetet kring försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion upphör ska vårdgivarna och Regionservice samverka kring hantering av administration, teknisk dokumentation, lokaler och personal. Regionservice är skyldig att till vårdgivarna överlämna uppgifter som är av betydelse inför och i samband med samarbetsavtalets upphörande. 11. Tvist I de fall tvist om tolkning och tillämpning av detta avtal inte kan lösas inom ramen för samarbete och styrning (Specifikation D) i detta avtal, ska tvist avgöras av svensk allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 3

183 Detta samarbetsavtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka vårdgivaren och utföraren tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum För xxx kommun För Västra Götalandsregionen Behörig befattningshavare Behörig befattningshavare Namnförtydligande Namnförtydligande 4

184 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter i Västra Götaland 5

185 Specifikation A1 Finansiering av Kunskapsorganisationen för Läkemedelsnära Produkter Kunskapsorganisationen Läkemedelsnära Produkter finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av LMNs kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Kostnaden per produktområde kan komma att ändras utifrån ändrade krav på uppdraget enligt specifikation C. Över och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. För mer information se Specifikation C. 6

186 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 7

187 Specifikation A2 Finansiering av kundtjänst för och distribution av produkter ifrån Skövdedepån Kundtjänst för och distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland ska regleras enligt kravspecifikation. Skövdedepåns kundtjänst och distribution finansieras via påslag på produktpriset per produktområde nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion. Finansiering av Skövdedepåns kostnader för respektive produktområde styrs av betalningsansvaret och baseras på varuvärdesomsättning per kund. Över- och underskott fördelas till samtliga kunder baserat på varuvärdesomsättning. Kostnadsspecifikation för de olika extra kostnader ex. akutleverans, anskaffning mm. 8

188 Specifikation B Distribution av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 9

189 Specifikation B Innehåll 1. Beskrivning av produktområden Krav på hantering av produktsortiment Leveransregler Kundtjänst Fakturering Kvalité och uppföljning Roller och ansvar Utveckling

190 1. Beskrivning av produktområden Blås- och tarmdysfunktion Inkontinens är ett folkhälsoproblem som finns i alla åldrar. I Västra Götaland finns idag ca individer som får produkter avsedda för behandling vid blås- och tarmdysfunktion. Det innefattar barn, unga samt vuxna individer i alla åldrar med blås- och tarmdysfunktion. Produktområdet innefattar urinkatetrar, urinpåsar, absorberande skydd samt tillbehör. Nutrition Produkter inom: Livsmedel för speciella medicinska ändamål som kosttillägg/näringsdrycker, komjölksproteinfri modersmjölksersättning, sondnäring, berikningsprodukter, produkter för metabola sjukdomstillstånd och specialprodukter med mera. Glutenfria och proteinreducerade torrvaror Sondmatningstillbehör nasogastrisk sond, gastrostomiknappar och kopplingsslangar, gaststomikatetrar, enterala sprutor, sondmatningsaggregat med mera. Patientantalet uppgår till ca individer 2. Krav på hantering av produktsortiment 2:1 Inköp av upphandlade produktsortiment VGR som distributör ska köpa produkter via Koncerninköps upphandlade leverantörer. Koncerninköp ansvarar för att förse distributören med aktuella handlingar. 2:2 Delegation kring frågor om produktleverantörens avtal Distributören äger rätt att ha till förfogande avtalshandlingar inklusive allmänna bestämmelser kopplade till produktleverantörerna under den tid som avtalet gäller. Distributören ska använda delegationen i syfte att kontinuerligt utveckla relationen med produktleverantörerna med målet att effektivisera och utvärdera logistikförutsättningar. 2:3 Anskaffning (dispensprodukter) av produkter utanför avtal ej upphandlade produkter Vid speciella behov som inte kan tillgodoses av det upphandlade sortimentet kan förskrivare beställa produkter utanför avtal. Enbart av Ledningsrådet läkemedelsnära produkter (LMN) godkända dispensprodukter kan förskrivas. Övriga produkter är ej möjligt att förskriva. Distributören ska debitera kunden enligt produktleverantörens prislista. Leveranstiden ska inte överstiga 10 arbetsdagar. Om leveranstiden överstiger 10 dagar ska återkoppling via mail till förskrivaren ske. Patienten kontaktas via telefon/mail. Distributören ska förse VGR/LMN med information om anskaffningar enligt överenskommen rutin. 11

191 2:4 Registervård av produktavtal i Sesam Läkemedelsnära Distributören ansvarar för att artikelregistret i Sesam LMN innehåller korrekta uppgifter. Uppdatering och registervård utförs i nuläget manuellt för beställningssystemet Sesam (LMN). Samtliga artikelförändringar skall godkännas av LMN/Koncerninköp enligt överenskommen process. Processen innebär bl.a. en säkrad kommunikation via fastställd struktur i Excel. 2:5 Lagerhållning och transport av produkter Produkterna ska lagerhållas och hanteras på ett sådant sätt att dess kvalité inte riskeras. Distributören ska förpacka samtliga produkter så att de klarar transport. Kartonger ska vara av god kvalité och i neutralt emballage. 2:6 Sterila produkter och produkter med begränsad hållbarhet För sterila produkter och med begränsad hållbarhet gäller att minst 2/3 av hållbarhetstiden ska återstå vid leverans till distributör. Hållbarhetstiden för leverans ut till patient ska inte understiga den tid förskrivning har för avsikt att räcka. 2:7 Ompackning av produkter I förekommande fall ska distributören packa om produkter från produktleverantör, för leverans ut till patient. Sterila produkter som ompackas ska följa gällande regelverk. Antalet produkter som ompackas kan komma att variera över tid. 2:8 Produktförändringar Samtliga produktförändringar under pågående avtalstid ska kanaliseras från produktleverantör till LMN/Koncerninköp, där beslut om produktförändring sker. Distributören ska i samråd med produktleverantör hantera produktförändringen. Beslut om tillägg av ny produkt i produktavtal beslutas av LMN/Koncerninköp som vidarebefordrar korrekt information till distributören. 2:9 Sortimentsbyte i samband med ny produktupphandling. Process för sortimentsbyte utarbetas som i en överenskommelse mellan LMN och distributör. Ambitionen är att minska kassationen. Distributör ska förses med korrekt information i form av fastställd struktur i Excelformat minst tre månader innan nytt avtal börjar gälla. Eventuella konverteringslistor/crosstabeller och annan information i samband med sortimentsbytet utförs av LMN produktkonsulent. 2:10 Returer av produkter Retur orsakad av felplock eller transportskada En leverans som innehåller fel artiklar mot beställningsunderlaget eller om en transportskada har skett, ska distributören ta emot en returorder samt komma överens med patient om ny leverans. Den som har kostnadsansvaret krediteras varuvärdet och distributören står för distributionskostnaden. 12

192 Retur orsakade av förskrivare eller patient Transportrelaterade returer ex. produkter som inte hämtats från utlämningsställe, felaktig portkod och adress debiteras den som har kostnadsansvaret en returkostnad. Förskrivaren/patient ska återkoppla gällande felaktig produkt inom två veckor från leveransdatum Den som har kostnadsansvaret debiteras en returkostnad enligt avtalad prislista. Retur ska inte ske: Om produkten är av ett så ringa värde att frakt och logistikkostnaderna överstiger varuvärdet. För produkter förskrivna utanför avtal. Produkter från dödsbon. 2:11 Reklamation av produkt Om levererad produkt visar sig vara behäftad med fel kontaktar patienten distributör för retur och ny leverans i enlighet med upprättad överenskommen process LMN/Distributör. Returer och reklamationer där ny leverans till patient är nödvändig skall hanteras med kortast möjliga leveranstid. Det kan innebära akuta leveranser för att inte äventyra patientsäkerheten. 3 Leveransregler. 3:1 Leverans till ordinärt boende Ska ske kl. 08:00 19:00 vardagar Samtliga beställningar ska levereras inom 4 arbetsdagar, beställningsdagen är dag 0. Beställningen ska levereras i sin helhet vid samma tillfälle. Delleveranser ska enbart ske vid restsituationer från produktleverantör. Leveransalternativ se 3:7. 3:2 Leverans till kommunala särskilda boenden Ska ske kl. 08:00-16:00 vardagar till en anvisad fast leveranspunkt. Transportören ska även kunna erbjuda inbärningstjänst till enskild avdelning/enhet om så önskas. 3:3 Akutleverans/Expressleverans Akut leverans kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter dagen efter att beställning skett och ska även innefatta patienter boende på orter med lantbrevbärarlinje. Beställningen ska vara distributören tillhanda före kl. 14:00 vardagar. En akut leverans kan begäras av förskrivare eller patient. Expressleverans kan bara nyttjas för nutritionsområdet. Kan enbart effektueras av lagerlagt upphandlat sortiment. Leveransen innebär att patienter får sina produkter samma dag som beställningstillfället. Beställningen ska vara distributören tillhanda innan kl. 14:00 vardagar. Kan enbart begäras av förskrivare. 13

193 3:4 Utomlänsleveranser/ Patienter som vistas utomlands Patienter som är folkbokförda i Västra Götaland kan få leverans till annan ort utanför länet inom Sverige. Leverans till utlämningsställe utanför länet medför ingen extra transportkostnad. Önskas leverans till hemadress utanför länet tillkommer ytterligare avgift. Patienter som under en tid vistas utomlands kan endast få sina beställda produkter levererade inom Sveriges gränser. Det innebär att patienten själv ansvarar för att produkter transporteras till utlandet. 3:5 Kollimärkning och följesedlar Samtliga leveranser inklusive särskilt boende ska individmärkas. Leverans ska vara försedd med en följesedel per individ. Följesedeln ska innehålla information om levererade och eventuella restnoterade produkter, uttagsnummer samt hur många antal uttag som finns kvar på förskrivningen. 3:6 Leveransförseningar Om leveranstiden överskrider 5 dagar ska patienten kontaktas. 3:7 Leveransalternativ Följande leveransalternativ skall vara möjliga. Får ställas utanför (FSU), innebär att leveransen ska ske till ordinärt boende utan mottagarkontroll (kvittens). Produkterna ska ställas skyddat för väderleksförhållanden, och om möjligt på ett sådant sätt att eventuell risk för stöld elimineras. I flerfamiljshus ska produkterna ställas utanför patientens dörr. Leverans till utlämningsställe innebär leverans till något av transportörens avtalade utlämningsställe/servicepoint för paket, inom Sverige. Avisering sker via sms om mobilnummer angivits annars aviseras leveransen med brev. 4 Kundtjänst Distributören ska driva en kundtjänst och utföra service för patienter och vårdgivare i Västra Götaland. Kundtjänst ska utföra varierande arbetsuppgifter enligt beslutad uppdragsbeskrivning. Distributören ansvarar för att kundservice har nödvändig kompetens. LMN ansvarar för information och utbildning enligt överenskommelse med distributören. LMN och distributör ansvarar för att utveckling av arbetet sker i takt med förändrade behov/förutsättningar. 4:1 Uppdragsbeskrivning Kundtjänst Ta emot beställningar via telefon/1177 på registrerade förskrivningar. Leveransavisering till patienter Leveransfrågor via e-post och telefon Registrering av manuella förskrivningar enligt gällande rutiner. Hänvisa av produktfrågor till respektive produktkonsulent inom LMN Informera förskrivare och patienter i samband med leveransförseningar Ta emot produktreklamationer enligt rutin. 14

194 4:2 Tillgänglighet Kundservice ska vara tillgänglig via telefon och mail vardagar procent av samtalen skall besvaras inom 3 minuter. E-post skall besvaras inom 2 timmar. 5 Fakturering I Sesam LMN finns ett register över samtliga kunder/kostnadsansvariga. Samtliga kunder/ kostnadsansvarig ska faktureras en gång/månad enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. 5:1 Betalningsvillkor 30 dagar netto. 6 Kvalité och uppföljning 6:1 Kvalitetsuppföljning Ska ske månadsvis enligt fastställd struktur av Ledningsrådet LMN. Uppföljningen ska innehålla ett antal parametrar inklusive returleveranser. Statistiken redovisas totalt och separerat per produktområde. Patientsäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Medicintekniska avvikelser Förhindra upprepning av negativa händelser Ledningsrådet LMN kvartalsvis Leveranskvalitet (Rätt produkt till rätt patient i rätt tid) Undersöka följsamhet till överenskommelse/instruktion/rutin Ledningsrådet LMN kvartalsvis 15

195 Leveranssäkerhet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel läkemedelsnära produkter som levererats inom fastställd leveransram Säkerställa att patientens behov av läkemedelsnära produkter tillgodoses Ledningsrådet LMN kvartalsvis Tillgänglighet Nyckeltal Syfte Rapportering var/hur Andel telefonsamtal till kundtjänst som besvaras inom 3 minuter ska vara 85 % Säkerställa god tillgänglighet Ledningsrådet LMN kvartalsvis 7 Roller och ansvar Distributören ansvarar för att lagar, regler och riktlinjer inom ramen för uppdraget följs. 8:1 Utveckling Distributören ska samverka med Ledningsrådet LMN och kan under avtalstiden komma överens med vårdgivarna om förändringar och utveckling i syfte att öka kvalitet för patienterna samt öka kostnadseffektiviteten för vårdgivarna. Ändringar som görs förtecknas i en ändringslogg. 16

196 8:2 Samverkan Ska ske kontinuerligt och vid särskilda behov enligt överenskommelse för samverkan. Ledningsrådet LMN Läkemedelsnära Produkter Process Distribution Process Produkt Process IT Process Ekonomi 17

197 Specifikation C Uppdrag för Läkemedelsnära produkter (LMN) och tjänster vid försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 18

198 Specifikation C Läkemedelsnära Produkters (LMN) roll och uppdrag LMNs uppdrag ska utföras enligt evidensbaserad praktik (EBP). LMN arbetar med kvalitet och kompetens kring läkemedelsnära produkter, som stöd för Västra Götalandsregionen och kommuner i Västra Götaland. Uppdraget omfattar produkter, distribution och IT-stöd. LMN ska arbeta med: Uppdrag Syfte Hur ska det utföras Produktansvar vid upphandling av läkemedelsnära produkter God livskvalité och kostnadseffektivt Enligt upphandlingsplan Uppföljning Kvartalsvis Rapportering var Ledningsrådet LMN Kravställare för distribution av läkemedelsnära produkter Rätt produkt till rätt patient i rätt tid Enligt kravspecifikation intern distribution Kvartalsvis Ledningsrådet LMN Information och rådgivning av upphandlat sortiment och övriga produkter Förskrivning med hög kvalité Omvärldsbevaka, följa behovs och produktutvecklingen Kontinuerligt LMNs hemsida Kompetenshöjande insatser kring vård, behandling och förskrivningsprocess för hela vårdkedjan. Vara ett stöd i förskrivningsprocessen Öka kompetensen inom området vilket leder till god vård Säkra att patienters behov av läkemedelsnära produkter sker säkert och på samma sätt oavsett var man bor eller var man vårdas. Utifrån behov Årligen Ledningsrådet LMN Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Administrativ service och support av beställarsystem Säkerställa kvalitén Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Samverka med nationella organ, utbildningsinstitutioner och liknande Kvalitetsrapport Arbeta med ökad delaktighet för patienter/användare i samband med upphandlingsprocessen. Säkerställa kompetensen för god vård inom LMN området Belysa effekten kvalité, kostnad och kunskap Öka möjligheterna för patienter/användare att få tillgång till välfungerande förbrukningsartiklar och hjälpmedel Utifrån behov Årligen LMNs hemsida Kartlägga förskrivarnas kompetens avseende Uroterapeut/distriktsjuk sköterska med förskrivnings kurs/7,5 kurs inkontinens vård. Informera om produktutveckling och bilda referensgrupper vid upphandling Årligen Årligen Ledningsrådet LMN och LMNs hemsida Ledningsrådet LMN 19

199 Specifikation D Samarbete och styrning Försörjning av nutritionsprodukter och förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion i Västra Götaland 20

200 Allmänt Specifikation D anger hur samarbete och styrning hanteras. Vårdgivarnas inflytande och medverkan inom ramen för detta samarbetsavtal säkerställs i Ledningsrådet LMN. Ledningsrådet för läkemedelsnära produkter (LMN) Ledningsrådet LMN är ett forum för utveckling av förskrivnings- och försörjningsprocesserna och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Med läkemedelsnära produkter avses produkter vid blås- och tarmdysfunktion, diabetesprodukter, stomiprodukter och nutritionsprodukter. Ledningsrådet LMN består av representanter från Västra Götalandsregionen och Västra Götalands kommuner. Uppdrag Ledningsrådet LMN utgör forum för principiella frågor och frågor av övergripande karaktär avseende läkemedelsnära produkter. Arbetet ska syfta till en likvärdig grundsyn på hanteringen av läkemedelsnära produkter i Västra Götaland. Ytterligare produktområden kan tillkomma efter beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören. Arbetsuppgifter Ledningsrådet LMN ska Ansvarar för regelverk för förskrivning och hantering av läkemedelsnära produkter Verka för evidensbaserad förskrivning och jämlik vård i Västra Götaland genom handböcker Vara uppdragsgivare för Läkemedelsnära produkter (LMN) Identifiera behov och initiera utbildningsplanering gällande läkemedelsnära produkter Initiera och följa upp upphandlingar inom området Initiera utveckling av IT-stöd inom området Initiera, prioritera och svara för utvecklingsinsatser inom området Bereda frågor för politiska beslut Omvärldsbevaka, följa och bidra till utveckling inom området Utgöra forum för informationsutbyte mellan verksamheterna i kommunerna och Västra Götalandsregionen Samverka med berörda parter inom sitt ansvarsområde. 21

201 Arbetsorganisation Ledningsrådet LMN består av tjänstemän från VGR och VGK. Representanter Antal Utses av Ordförande 1 Koncernstaben för Hälso- och sjukvård VGK 5 Kommunalförbunden och Göteborgs stad VGR 9 VGRs förvaltning Arbetsformer Ledningsrådet för Läkemedelsnära produkter sammanträder tio gånger per år. Ordförande kan kalla till ytterligare möten vid behov. Alla beslut ska ske i enighet. Om enighet inte kan uppnås i en fråga ska ärendet återremitteras för förnyad beredning eller avföras. Beslut kan fattas när minst hälften av de utsedda representanterna från VGR respektive VGK närvarar eller på annat sätt inför mötet deltagit i avgörandet. Mötesanteckningar ska föras och rekommendationer samt beslut ska dokumenteras. Beredningsgrupper LMN ansvarar för att hantera och bereda frågor kopplade till samarbetsavtalet. Förkortningar LMN Länkar Läkemedelsnära produkter VästKom (Västsvenska kommunalförbundens samorganisation) Ledningsråd LMN Samorganisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götaland: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund samt Skaraborgs kommunalförbund. VästKom Ledningsrådet LMN 22

202 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen VGR:s Informationssäkerhetsprogram 2020 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås besluta att rekommendera medlemskommunerna att fortsätta sitt arbete inom informationssäkerhetsområdet och i det ta stöd av Digitaliseringsrådets insatser i VGR:s lnformationssäkerhetsprogram Medlemskommunernas beslut bör vara GR tillhanda senast Sammanfattning Under år 2017 har lnformationssäkerhetsprogram 2020 tagits fram inom ramen för Digitaliseringsrådet i Västra Götaland i syfte att genomföra den regionala digitala agendan. Västkoms styrelse beslöt att rekommendera kommunerna i Västra Götaland att fortsätta sitt arbete inom informationssäkerhetsområdet och ta stöd av Digitaliseringsrådets insatser i lnformationssäkerhetsprogram Bakgrund lnformationssäkerhet är en högaktuell fråga. Det är viktigt att som organisation ha kunskap och ta ansvar för sin informationssäkerhet. Det är ett ledningsansvar. Vid brister aktualiseras frågan likt den som gjordes för Transportsstyrelsen under sommaren. I Digitaliseringsrådet samverkar kommunerna genom kommunalförbunden och VästKom och Västra Götalandsregionen tillsammans med länsstyrelse och akademi, för att genomföra den regionala digitala agendan. lnformationssäkerhet har länge varit ett högprioriterat område i agendan och under året har Informationssäkerhetsprogram 2020 tagits fram. Genom Informationssäkerhetsprogram 2020 erbjuds kommunerna att delta i de områden där kommunen behöver öka sin kompetens. Som stimulans till medverkan i programmet ges ett bidrag om max 125 tkr. Bidraget betalas ut i samband med slutredovisning. Vid ansökan om bidrag om 125 tkr ska medfinansiering ske med 190 tkr (60 procent av 315 tkr). Kommunens ska utse en informationssäkerhetssamordnare, enskild för en kommun eller en gemensam för flera kommuner.

203 Göteborgsregionens kommunalförbund Utöver ekonomiskt stöd erbjuder VGR: en högskoleutbildning, 7,5 hp, för informationssäkerhetssamordnare. upphandlade tjänster för stöd till informationssäkerhet som en del i befintligt ledningssystem, GAP-analyser, riskanalyser, informationsklassificering, tillgängliggörande av öppna data med mera. en regional projektledare stödjer kommunerna i arbetet. Projektledaren ansvarar för stödmaterial kring metoder och mallar. Programmet pågår från och med 1 januari 2018 till och med 1 december Västkoms styrelse beslöt att rekommendera kommunerna i Västra Götaland att fortsätta sitt arbete inom informationssäkerhetsområdet och i det ta stöd av Digitaliseringsrådets insatser i lnformationssäkerhetsprogram Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

204 Till styrelsen i VästKom Förslag till beslut: Styrelsen beslutar att rekommendera kommunerna i Västra Götaland att fortsätta sitt arbete inom informationssäkerhetsområdet och i det ta stöd av digitaliseringsrådets insatser i Informationssäkerhetsprogram VGR:s Informationssäkerhetsprogram 2020 Informationssäkerhet är en högaktuell fråga. Det är viktigt att som organisation ha kunskap och ta ansvar för sin informationssäkerhet. Det är ett ledningsansvar. Vid brister aktualiseras frågan likt den som gjordes för Transportsstyrelsen under sommaren. I Digitaliseringsrådet samverkar kommunerna (genom kommunalförbunden och VästKom) och Västra Götalandsregionen tillsammans med länsstyrelse och akademi för att genomföra den regionala digitala agendan. Informationssäkerhet har länge varit ett högprioriterat område i agendan och under året har informationssäkerhetsprogram 2020 tagits fram. Informationssäkerhetsprogram 2020 Genom informationssäkerhetsprogram 2020 erbjuds kommunerna att delta i de områden där kommunen behöver öka sin kompetens. Som stimulans till medverkan i programmet ges ett bidrag om max kr. Bidraget betalas ut i samband med slutredovisning. Vid ansökan om bidrag om skall medfinansiering ske med kr (60%). Kommunens ska utse en informationssäkerhetssamordnare, enskild för en kommun eller en gemensam för flera kommuner. Utöver ekonomiskt stöd erbjuder VGR: en högskoleutbildning, 7,5 hp, för informationssäkerhetssamordnare. upphandlade tjänster för stöd till informationssäkerhet som en del i befintligt ledningssystem, GAP-analyser, riskanalyser, informationsklassificering, tillgängliggörande av öppna data med mera. en regional projektledare stödjer kommunerna i arbetet. Projektledaren ansvarar för stödmaterial kring metoder och mallar. Programmet pågår från och med 1 januari 2018 till och med 1 december Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, Göteborg Besök: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: E-post: info@vastkom.se Organisationsnummer:

205 Konsekvenser För att få tillgång till de tjänster som ska upphandlas krävs att kommunen lämnar en fullmakt till VGR att genomföra upphandlingen. Genom fullmakten åtar sig inte kommunen att köpa någon av de upphandlade tjänsterna. Däremot BÖR inte kommunen själv genomföra egen upphandling av samma tjänst under upphandlingens giltighetstid. Bilaga VGR:s utskick av fullmakt för upphandling av tjänster Göteborg den 3 oktober Thomas Jungbeck Direktör Karl Fors Länssamordnare Västsvenska kommunalförbundens samorganisation Box 5073, Göteborg Besök: Gårdavägen 2, Göteborg Tel: E-post: info@vastkom.se Organisationsnummer:

206 Informationssäkerhetsprogram 2020 Kommuner i Västra Götaland kan under delta i Informationssäkerhetsprogram Genom programmet får kommunen bland annat hjälp med att identifiera och klassificera skyddsvärd information. Syftet är att införa ledningssystem för informationssäkerhet på ett likartat och strukturerat sätt inom kommuner och landstinget. Detta för att öka tilliten till den egna informationsstrukturen samt att lägga grunden för kraftfull utveckling av nya e-tjänster och skapa bättre förutsättningar för publicering av mer offentlig öppna data. Om programmet VGR erbjuder en högskoleutbildning, 7,5 hp, för informationssäkerhetssamordnare. VGR planerar att upphandla tjänster för stöd till; informationssäkerhet som en del i ledningssystem, GAP-analyser, riskanalyser, informationsklassificering, tillgängliggörande av öppna data med mera. För att kunna avropa från detta ramavtal måste bifogad fullmakt fyllas i och skrivas under. Skickas in till; tore.johnsson@vgregion.se. Programmet pågår från och med 1 januari 2018 till och med 1 december VGR bekostar en regional projektledare som efter behov stödjer kommunerna i arbetet. Kommunerna i Västra Götaland erbjuds, var och en, ett bidrag om högst kr/kommun för insatser inom informationssäkerhetsprogram Ansökan till informationssäkerhetsprogram 2020 kan göras från och med Bidraget utbetalas i samband med inkommen slutredovisning. Riktlinjer för sökande kommuner: För att erhålla bidraget ska kommunen ha en utsedd informationssäkerhetssamordnare. Enskilt eller gärna tillsammans med andra kommuner. Ansökan, riktlinjer, kontaktinformation och verktyg uppdateras löpande på: Ett program inom Digital Agenda Västra Götaland

207 Fullmakt för genomförande av upphandling inom ramen för informationssäkerhetsprogrammet 2020 Västra Götalandsregionen ( VGR ) har för avsikt att under hösten 2017 genomföra en upphandling av ramavtal avseende konsulttjänster inom Informationssäkerhet med planerad avtalsstart from årsskiftet 2017/2018 ( Upphandlingen ). Upphandlade resurser skall vara tillgängliga som stöd och rådgivning vid kommunernas och VGR s genomförande av Informationssäkerhetsprogram 2020: Diarienr: Det ramavtal som Upphandlingen avser planeras gälla under tre år. Det ramavtal som ingås efter genomförd Upphandling ger möjlighet för kommuner inom Västra Götalands län att avropa de konsulttjänster som omfattas av ramavtalet. Utöver att genomföra Upphandlingen för egen räkning har VGR även förklarat sig villig att administrera Upphandlingen för de kommuner som väljer att delta i Upphandlingen. De kommuner som väljer att delta i Upphandlingen behöver därför lämna fullmakt till VGR att genomföra upphandlingen för kommunens räkning. Det är VGR som meddelar tilldelningsbeslut i Upphandlingen och tecknar ramavtal med vald(a) leverantör(er). Enskilda avropsavtal under ramavtalet ingås mellan respektive kommun och leverantör(er). stad/kommun lämnar härmed genom denna oåterkalleliga fullmakt till VGR att för kommunens räkning genomföra Upphandlingen i den omfattningen som avses ovan. Fullmakten gäller till dess Upphandlingen avslutats. Nedan fyller kommunens ansvarige tjänsteman i uppgifterna som skall vara Västra Götalandsregionen tillhanda senast ( ?) Skanna in fullmakten och skicka med e-post till tore.johnsson@vgregion.se eller med post till Västra Götalandsregionen, Box 1091, Göteborg Ort Datum Underskrift Namnförtydligande och titel Kommun och organisationsnummer

208 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Årshjul för förbundsstyrelsen 2018 Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna mottagandet av årshjul Sammanfattning Ett förslag till årshjul för förbundsstyrelsen 2018 har tagits fram som underlag för planering av styrelsearbetet under året. Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

209 November - December Styrgrupperna VECKA Presidiet 22 NOVEMBER Möte med? Styrelsen i Kungsbacka 7 DECEMBER Detaljbudget/verksamhetspl an 2019 Policys och riktlinjer för GR, årlig uppdatering Förbundsfullmäktige 11 DECEMBER Förrättning av val för mandatperioden September - Oktober Styrgrupperna VECKA Presidiet 4 OKTOBER Möte med? Styrelsen och DKR i Partille 19 OKTOBER Delårsbokslut jan-aug 2018 DKR-möte ARC Augusti - September Styrgrupperna VECKA Presidiet 6 SEPTEMBER Avstämning kring samarbetsorganisationer Möte med revisorerna DKR-frågor Styrelsekonferens SEPTEMBER Tema? November Oktober Årshjul för förbundsstyrelsen 2018 September December Augusti Maj - Juni Styrgrupperna VECKA Januari Övrigt att notera: 22 mars - Ägarsamråd Gryning Vård 5 april Årsstämma Gryning Vård Maj - Årsstämma ISGR Juli Februari Juni Mars Maj Förbundsfullmäktige 19 JUNI - Revisionsberättelse 2017 Presidiet 17 MAJ - Flerårig verksamhetsinriktning - Möte med Västkom samt budget Årsredovisning 2017 Styrelsen på GR 1 JUNI - Bolagsstyrelser - Delårsrapport per april Västkuststiftelsen - Sammanträdestider 2018 April Januari Februari Styrgrupperna VECKA 2-3 Presidiet 22 JANUARI Utseende av stämmoombud Möte med BRGs presidium och VD Styrelsen och DKR i Lilla Edet 9 FEBRUARI Samrådsunderlag/flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2019 Samrådsunderlag revisionsbudget 2019 IK-plan, årlig uppdatering Februari - Mars Styrgrupperna VECKA 8-9 Presidiet 8 MARS Möte med ISGRs presidium och VD DKR-frågor Styrelsen i Ale 23 MARS Årsredovisning 2017 Besöksnäring och samarbetsformer April - Maj Styrgrupperna VECKA Presidiet 16 APRIL Möte med Grynings presidium och VD Styrelsen och DKR i Göteborg 4 MAJ Flerårig verksamhetsinriktning samt budget 2019 DKR-möte

210 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Anmälnings- och informationsärenden Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslås anteckna anmälnings- och informationsärendena. Sammanfattning av ärendet Följande anmälnings- och informationsärenden överlämnas till förbundsstyrelsen. 1. Yttrande över näringslivsstrategiskt program för Göteborgs stad presidiets beslut Samverkansavtal och beslutsprocess kring Naturbruksutbildningar i VG. 3. Anmälningsärenden från presidiet 4. Anmälningsärenden från GRs styrgrupper under tiden augusti oktober 2017 Göteborg Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg 1

211 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Presidieärende Till Förbundsstyrelsens presidium Förslag till yttrande över Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Förslag till beslut Presidiet föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till samlat yttrande från GR och dess medlemskommuner över Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad beretts tillfälle att yttra sig över Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Programmet innehåller en målbild med ett regionalt perspektiv kring hur näringslivet ska uppfatta Göteborgsregionen samt strategier för hur staden ska arbeta för att uppnå målbilden. 26 september sändes en slutversion på remiss till GR:s förbundsstyrelse. Ett remisseminarium med förbundsstyrelsen och kommuncheferna ägde rum i samband med styrelsekonferensen 29 september. GR:s medlemskommuner är inte remissinstanser men har fått möjlighet att delta i kommundialoger kring programmet. En muntlig lägesrapport kring GR:s remissarbete presenterades för förbundsstyrelsen vid sammanträdet 20 oktober. Då remissvaret ska vara inlämnat senast 25 november beslöts att presidiet får uppdraget att besluta om remissvaret den 20 november efter möjligheter till inspel från förbundsstyrelsen via e-post. GR avlämnar i enlighet med beslut i förbundsstyrelsen ett samlat svar för de 12 medlemskommuner som, utöver Göteborgs Stad, ingår i förbundet. Dessa kommuner är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Remissvaret utgår från de frågeställningar som remittenten angett som önskvärda att utgå ifrån och är en samlad bedömning utifrån de dialoger och avstämningar som skett med kommunerna samt inom GR:s organisation Helena Söderbäck /Gunnel Rydberg

212 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Helena Söderbäck Förslag till yttrande över Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Bakgrund och syfte Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs stad beretts tillfälle att yttra sig över Göteborgs stads näringslivsstrategiska program Göteborgs stads näringslivsstrategiska program har utvecklats av Business Region Göteborg (BRG), i samverkan med kommunstyrelsen staden (beslut i KF , TU, dnr; 0959/14). Programmet innehåller en målbild med ett regionalt perspektiv kring hur näringslivet ska uppfatta Göteborgsregionen samt strategier för hur staden ska arbeta för att uppnå målbilden. GR avlämnar i enlighet med beslut i förbundsstyrelsen ett samlat svar för de 12 medlemskommuner som, utöver Göteborgs Stad, ingår i förbundet. Dessa kommuner är Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Remissvaret utgår från de frågeställningar som remittenten angett som önskvärda att utgå ifrån och är en samlad bedömning utifrån de dialoger och avstämningar som skett med kommunerna samt inom GR:s organisation. Inledningsvis vill GR ge en eloge till Göteborgs Stad och BRG för det sätt på vilket man tagit sig an att ta fram förslaget till Näringslivsstrategiskt program för Göteborgs Stad. Vi uppfattar arbetet som mycket gediget, involverande, öppet och transparent, vilket bidrar till att skapa goda relationer till de kommuner i Göteborgsregionen som på olika sätt och tillsammans med Göteborgs Stad ska åstadkomma den ambitionshöjning av näringslivsutvecklingen som programmet ger uttryck för. Medlemskommunerna ställer sig positiva till initiativet med ett Näringslivspolitiskt program med regional utblick och att Göteborg Stad, med hög ambitionsnivå och långsiktighet tar ledningen i arbetet. Det har också framkommit under arbetet att medlemskommunerna anser att näringslivsfrågorna tydligare behöver lyftas upp på GR:s agenda.

213 Göteborgsregionens kommunalförbund Övergripande synpunkter på det näringslivsstrategiska programmets innehåll och uppbyggnad GR konstaterar att Göteborgs stads näringslivsstrategiska program (hädanefter benämnt Programmet) har en regional utblick, men att det är ett styrande dokument för Göteborgs Stad och inte ett dokument som är ämnat att antas gemensamt av GR-kommunerna. Med det sagt konststateras också att Programmet tydligt lyfter fram ömsesidiga beroenden till många aktörer, både internt och externt, för att förflytta arbetet med näringslivsutveckling i positiv riktning och klara den ambitionshöjning som eftersträvas. Eftersom Programmet är ett styrdokument för Göteborgs Stad har vissa avsnitt ett internt fokus, men GR anser ändå att det de regionala aspekterna är väl omhändertagna i Programmet som helhet. Medlemskommunerna ger uttryck för att Programmet är väl strukturerat och relevant utifrån kommunernas pågående arbete för att ge näringslivet goda förutsättningar att utvecklas. Kommunerna i Göteborgsregionen ser behovet av regional samverkan vilket konfirmeras genom uppdragen till det gemensamma kommunalförbundet. Det gäller även näringslivsfrågorna där kommunerna via GR sedan många år samarbetar med Göteborgs Stad genom BRG. GR ser positivt på förslagets målbild 2035, de tre målen för näringslivsutveckling och de sex strategierna. Näringslivsutveckling kräver samverkan Ett starkt näringsliv med framgångsrika företag är en förutsättning för Göteborgsregionens fortsatta positiva utveckling. Företagen skapar arbetstillfällen och tillväxt, Göteborgsregionens kommuner skapar många av de förutsättningar som näringslivet behöver för att utvecklas. Näringslivsutvecklingen kräver samverkan på flera nivåer - internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. Medlemskommunerna är helt eniga om att ett professionellt och engagerat arbete för näringslivsutveckling måste ske på lokal nivå. Kommunerna är också helt eniga om att det är nödvändigt att varje kommun utformar sitt eget arbete med näringslivet utifrån vars och ens förutsättningar, men uttrycker samtidigt att Programmet har den kvalitet och relevans som innebär att det kan och bör ge input till det lokala näringslivsarbetet. Genom att åtgärder och aktiviteter vilar på en gemensam grund i form av målbild, mål och strategier kan det hållas samman på ett bra sätt inom regionen som helhet. Några kommuner anser att GR formellt bör anta programmets målbild, mål och strategier som kommunalförbundets gemensamma riktning för

214 Göteborgsregionens kommunalförbund arbetet med näringslivsfrågorna. Utifrån denna gemensamma plattform skulle samtliga medlemskommuner sedan uppmanas att utforma egna handlingsplaner med åtgärder och aktiviteter. Andra kommuner menar att programmet på ett mer informellt sätt kan fungera som paraply för näringslivsarbetet i det lokala sammanhanget. Programmet kommer att utgöra en viktig del i utvecklingen av de regionala näringslivsfrågorna. Några synpunkter som GR vill framhålla Programmet får ett i grunden mycket positivt mottagande från GRkommunerna både avseende arbetsprocess, innehåll och struktur men GR vill framhålla några synpunkter på Programmet inför det fortsatta arbetet. Programmet borde tydligare betona vikten av social hållbarhet kopplat till det utvecklingssprång som Göteborgsregionen befinner sig i. GR anser att kopplingen/ansvarsfördelningen mellan BRG och Göteborg & Co när det gäller insatser för attraktivitet och besöksnäringens utveckling behöver förtydligas. GR anser att det är bra att behovet av internationell skola tas upp i programmet. GR har sedan flera år arbetat för att den internationella skolan ISGR ska kunna expandera för att möta näringslivets efterfrågan på skola med internationell läroplan enligt vad International Baccalaureate, IB, tillämpar. Lokalfrågan är akut och GR vill poängtera den viktiga roll som Göteborgs Stad har när det gäller att, tillsammans med flera aktörer, bistå i processen med att finna en lösning. Några av kommunerna lyfter fram att Programmet är mycket omfattande och ambitiöst och att det finns en risk att det inte leder till verkstad. Det är därför mycket angeläget att förankringsarbetet fortsätter och att genomförandet i nästa steg präglas av samma involvering och öppenhet som gjorts i arbetet med att ta fram Programmet. Kopplat till snabb förändringstakt och stor komplexitet borde det finnas en mer flexibel tidshorisont inom programperioden, för att göra det möjligt att flytta fokus under programtiden beroende på förutsättningar som ändras och åtgärder som genomförs. "Det här bedömer vi vara viktigast de kommande fem åren ". GR anser att värdet av en strategisk, utvecklad och väl fungerande dialog mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner är ömsesidigt mycket viktig, vilket borde ha lyfts fram i Programmet. I Göteborgsregionen bor drygt en miljon människor, vilket motsvarar 55 procent av befolkningen i territoriet Västra Götaland. Kärnan i

215 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionen utgörs av Göteborgs Stad och just nu befinner sig Göteborgsregionen mitt i ett utvecklingssprång skapat av stora investeringar i forskning och produktutveckling. Arbetsmarknadsregionen växer. Samtidigt planeras investeringar i infrastruktur och byggande för ca miljarder kr. Det ger både möjligheter och utmaningar ur olika perspektiv. Detta beskrivs på ett tydligt sätt i Programmet, men snabb förändringstakt och stor komplexitet kräver att samverkan och dialog mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen organiseras och genomförs så att den expansiva storstadsregionen i förhållande till befolkningsunderlaget får sitt rättmätiga utrymme i det gemensamma arbetet, vilket kunde ha betonats än mer. Storstadsregionens tillväxt som drivkraft Göteborgs stad och GR måste tydligt adressera storstadsregionens tillväxt som drivkraft för utvecklingen såväl i Västsverige som nationellt och internationellt. Det sker i redan etablerade samverkansfora men eftersom den strategiska dialogen mellan kommunerna och regionen behöver utvecklas kan det också vara aktuellt med nya arenor för att nå ett fördjupat och utvecklat samarbete. BRG är en aktör som ur ett näringslivsperspektiv bör delta i den dialogen, men det är också viktigt att ansvarsfördelningen mellan ingående aktörer i dessa sammanhang är tydliga. Näringslivsarbetet behöver samma sorts ledning, styrning och organisationssamarbete inom Göteborgsregionen som exempelvis infrastruktur. I kapitlet som beskriver de sex strategierna för att stärka näringslivets förutsättningar är det otydligt inom vilka strategier BRG anser sig har ett direkt ansvar och inom vilka strategier BRG ska bidra till arbetet som en av flera parter. GR anser även att det vore värdefullt om de indikatorer som har definierats för Mål 1: Kompetensförsörjning och attraktionskraft även omfamnar nyckeltal som fångar in gymnasieutbildningar och utbildningar på vuxenutbildningens område. Detta eftersom näringslivets kompetensförsörjningsbehov ju kan och behöver mötas av såväl högskoleutbildad arbetskraft som av medarbetare med gymnasial och annan eftergymnasial utbildning. GR vill också lyfta fram vikten av att det, i en region som ska lyckas med de näringslivsstrategiska perspektiven och målen, är avgörande att det finns en välfungerande förskola/skola. Vi saknar beskrivningar och ingångar kring kopplingarna mellan skolformerna och näringslivet som en av förutsättningarna för arbetet med det näringslivsstrategiska programmet.

216 Göteborgsregionens kommunalförbund Åtgärder inom programmets sex strategiska områden där GR vill bidra till arbetet Strategi 1 Kompetensförsörjning Inom ramen för denna strategi ser GR att det finns goda förutsättningar att kunna bidra till arbetet med samtliga de fem åtgärder som föreslås i programmet. I följande beskrivning sammanfattas de områden där GR ser att det kan finnas ingångar som kan kopplas till det fortsatta arbetet med det näringslivsstrategiska programmet. För mer information, se bilaga 1, där en mer detaljerad beskrivning av det sätt på vilket GR skulle kunna bidra återfinns. GR arbetar sedan flera år tillbaka med den långsiktiga kompetensförsörjningen i Göteborgsregionen. Detta sker huvudsakligen inom ramen för följande: Inom området samverkan skola-näringsliv utgörs motorn av GR Skola Arbetsliv och fokus ligger på kompetensutveckling, mötesplatser, digitala verktyg och olika utvecklingsprojekt. Det strategiska arbetet innefattar även insatser inom regional branschsamverkan, collegesamverkan och SAK-rådet. Kompetensförstärkande insatser genomförs också inom ramen för Gymnasiedagarna och Future Skills, arbetet med studie- och yrkesvägledning och digitala verktyg såsom praktikplatsen.se och inte minst, inom de utvecklingsinsatser och projekt som GR Utbildning är involverade i tillsammans med regionens kommuner. GRs verksamhet omfamnar bland annat även ett antal nätverk och grupper som verkar inom en kvalitetssäkrad samverkansstruktur. Genom nätverken finns det möjlighet att kontinuerligt kartlägga och föra dialog kring exempelvis kopplingen mellan gymnasie- och vuxenutbildningars utformning och utbud och arbetsmarknadens behov. Vi vill i sammanhanget även nämna trainéeprogrammet Framtidens samhällsbyggare och verksamheten kring yrkesutbildningar med språkstöd. 1. Utveckla skola-näringslivssamverkan och låta entreprenörskap löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Se bilaga Utveckla relevanta utbildningar som arbetslivet efterfrågar på alla nivåer. Vi vill bidra till att stärka det strategiska samarbetet mellan universitet/högskolor, näringsliv och offentlig sektor.

217 Göteborgsregionens kommunalförbund I övrigt, se bilaga Utveckla möjligheten till fortbildning och kontinuerligt lärande på arbetsplatsen. Se bilaga Verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser tillsammans med näringslivet för ökad delaktighet på arbetsmarknaden GR vill verka för bättre matchning och snabbare validering av kompetenser för att bredda rekryteringsbasen och tillgodose arbetsmarknadens behov. Detta sker bland annat genom Validering Väst, gemensamt arbete med arbetsmarknads- och integrationsfrågor samt DUA-överenskommelser (Delegationen för unga och nyanlända till arbete) med mera. Det finns matchningsglapp mellan arbetsmarknadens behov av arbetskraft och tillgänglig arbetskraft. En av utmaningarna handlar om att merparten av de personer som är arbetslösa och utanför arbetsmarknaden inte har den kompetens som krävs för att matchas mot de lediga jobben. Dessa lediga tjänster har kompetensprofiler som många gånger kräver både utbildning och yrkeserfarenhet. Det skulle behövas en ökad rörlighet på arbetsmarknaden så att de som redan har anställning ges möjlighet att få nya arbetsuppgifter. Man talar om en u- formad utvecklingskurva där andelen arbetstillfällen i mellanskiktet minskar, medan andelen låg-respektive högkvalificerade jobb ökar. Parallellt har befolkningens utbildningsnivå ökat, men inte i samma takt som andelen högkvalificerade jobb, vilket innebär att det uppstått brist på kvalificerad arbetskraft. Samtidigt har konkurrens om de arbetstillfällen som ligger i det krympande mellanskiktet ökat och eftersom de högkvalificerade jobben är utom räckhåll har personer med en utbildningsnivå i mellanskiktet sökt sig till arbetstillfällen med lägre krav på utbildning. Här menar forskare att kvalifikationskraven för dessa jobb har anpassats och höjts till den utbildningsnivå som den nya gruppen arbetstagare besitter, även om arbetsuppgifterna i sig inte kräver motsvarande utbildning för att utföras. Ur FoU-rapporten; Assisterande tjänster, (Brynjolfsson & Mc Afee 2014; Fölster 2014; Åberg 2013). Hur kan man arbeta med att personer i mellanskiktet i högre utsträckning kan ta mer kvalificerade arbeten så att de lågutbildade kan nå arbetsmarknaden för de arbeten som har lägre utbildningskrav? Här handlar det om utbildningsmöjligheter för dem som redan är inne på arbetsmarknaden så att de kan ta mer kvalificerade arbetsuppgifter. Vilka arbetsuppgifter kan utföras med ny teknik?

218 Göteborgsregionens kommunalförbund Digitalisering beskrivs enligt Digitaliseringsrådet som den enskilt största förändringsfaktorn för offentlig sektor. Digitalisering är en möjlighet för att möta det ökade kompetensförsörjningsbehovet inom offentlig sektor. Därför behövs samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi och miljöer som stödjer innovationer. I övrigt se bilaga 1 5. Satsa aktivt på att tillvarata och attrahera internationell kompetens och stödja initiativ som stärker den internationella gemenskapen (international community) i staden Internationella skolan - ISGR Göteborgsregionens internationella skola, ISGR, har Göteborgsregionen som upptagningsområde, dvs de 13 medlemskommunerna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). ISGR som är en icke vinstdrivande verksamhet startades 1997 utifrån ett långtgående behov av en internationell skola, och i samverkan mellan näringsliv, akademin och de 13 medlemskommunerna i GR. Den läroplansinriktning som valdes var den som International Baccalaureate, IB, tillämpar. Denna läroplan finns över hela världen och i alla världsdelar, på ca 2800 skolor. ISGR:s verksamhet är av mycket stort värde för Göteborgsregionen. Den bidrar till regionens hållbara tillväxt då företagen och akademin härigenom får en skola, där anställda, rekryterade från hela världen, kan erbjuda sina barn och ungdomar en internationellt gångbar utbildning. ISGR behöver utöka lokalytan snarast för att kunna ta emot barn till de familjer som uppfyller de prioriterade kriterierna för att komma in på skolan. Om inte plats kan garanteras innebär det sannolikt att experter tackar nej till en anställning i regionen, vilket i sin tur påverkar utvecklingen av näringslivet och akademin. En fördjupad beskrivning av ISGR finns i bilaga 2. Strategi 2 Attraktionskraft 6. Utarbeta en välutvecklad process för att attrahera investeringar och stödja företagsetableringar GR samarbetar med både Göteborg & Co AB och BRG i frågor som handlar om att öka attraktionskraften i Göteborgsregionen. Inom ramen för det uppdaterade samverkansavtal som nu arbetas fram mellan GR och BRG adresseras även den här frågan mycket tydligt, se avsnitt 3 Genomförande nedan. Kommunerna stödjer bäst sitt näringsliv genom att leverera kommunal service med god kvalitet och hög tillgänglighet. Kommunerna är överens

219 Göteborgsregionens kommunalförbund om att det finns en stor potential i att skapa mer av likvärdig myndighetsutövning och tillsyn över kommungränserna och att utarbeta gemensam planberedskap. Att planera för tillväxt ställer stora krav på kommunerna och här ska GR bistå medlemskommunerna med regionala underlag som stöd för lokal planering avseende bostäder, marktilldelning och infrastruktur 7. Aktivt marknadsföra staden genom att utveckla berättelsen om Göteborg och det utvecklingssprång vi befinner oss i Viktigare än att utveckla berättelsen är att utveckla det som berättelsen handlar om att främja utvecklingen av en socialt hållbar stad och region som präglas av tillit, social sammanhållning, delaktighet, välfärd och jämlikhet. Det är av stor betydelse att de aktörer som bidrar till att skapa attraktiviteten i Göteborgsregionen utvecklar och delar den gemensamma berättelsen och bilden av vad Göteborgsregionen är idag och vad vi gemensamt vill att den ska vara i framtiden.gr bidrar i det här arbetet på flera sätt, exempelvis genom att inom ramen för uppdraget tydligt adressera storstadsregionens tillväxt som drivkraft för utvecklingen i Västsverige. Genom samarbetet med Göteborg & Co och Västsvenska Turistrådet bidrar medlemskommunerna till utvecklingen av besöksnäringen. Attraktivitet kopplat till näringslivets förutsättningar för utveckling handlar mycket om att kommunerna levererar samhällsservice med god kvalitet och hög tillgänglighet. Se punkt 6 ovan. GR använder EU:s fonder och program för att genomföra gemensamma utvecklingsprojekt i medlemskommunerna och därmed bidra till tillväxt. GR deltar därför i flera regionala, nationella och internationella EUnätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. Här finns många arenor att använda för att marknadsföra och sprida berättelsen om Göteborgsregionen. 8. Skapa tillåtande miljöer som främjar entreprenörskap och där gräsrotsinitiativ får möjlighet att utvecklas. En välfungerande välfärd är en nyckel för att öka attraktionskraften. Välfärdssektorn och den privata sektorn är kommunicerande kärl på flera sätt. Strategi 3 Infrastruktur och tillgänglighet (frågorna 9-12) GR delar uppfattningen att utbyggnad av infrastruktur är avgörande för att möta de behov som den önskade tillväxten kräver. Utbyggnad av hållbara resor med hög grad av intermodalitet är avgörande för hela

220 Göteborgsregionens kommunalförbund storstadsregionen. Digitaliseringen kommer att spela en stor roll i den framtida utformningen och nyttjandet av infrastrukturen. Utbyggnad och finansiering av infrastruktur omgärdas av komplexa beslutsprocesser och ett stort antal aktörer. GR ser möjligheter till att bidra till Programmet genom att i högre grad än tidigare kunna samordna de storstadsregionala frågorna. På frågan om vad GR kan bidra med under programperioden vill vi även betona stadens och BRG:s roll i arbetet med samhällsutvecklingen längs stråket Göteborg-Borås. Arbetet utgår från att järnvägen i stråket byggs ut och att järnvägen får goda förutsättningar att fylla såväl nationella som regionala transportbehov. Arbetet kommer under programperiodens första del att fokusera på två specifika utvecklingsområden: Utveckla näringslivets roll i samhällsplaneringen. Metodutveckla och analysera social hållbarhet kopplat till samhällsbyggandet och transportinfrastrukturen Det finns kunskapsluckor inom båda områdena, inte minst i frågor som rör på vilket sätt näringslivet kan vara aktivt i samhällsplaneringen. Traditionellt har näringslivets roll varit i form av delfinansiär. GR ser att såväl den rollen som näringslivets påverkan på den långsiktiga fysiska planeringen kan utvecklas. Stråket Göteborg-Borås kommer att utgöra testarena för det arbetet. En viktig del i såväl den nationella som regionala ambitionen gällande fossilfrihet är att skapa förutsättningar för ökad mobilitet för både medborgare och näringslivet. GR ser att frågan om fossiloberoende och utvecklad digitalisering kommer att i hög grad vävas samman under de kommande åren. GR har ett särskilt uppdrag att samordna de mellankommunala/regionala infrastrukturfrågorna. Transportsystemens utformning i relation till stadsutveckling och nyttjande av stadens rum är frågor vilka behöver undersökas och utvecklas ytterligare. Vid en utblick mot den första tioårsperioden vill GR betona vikten av ett fördjupat västsvenskt samarbete inom ramen forsknings- och innovationsprogrammet Viable cities. Strategi 4 Markberedskap och fysisk planering (frågorna 13-15) GR:s hållning är att en långsiktigt säkrad markförsörjning för näringslivets behov ska ses ur ett regionalt perspektiv. Vidare anser GR att markberedskap för näringslivet måste kopplas till utvecklingsscenarier inom respektive kluster. Det nuvarande samarbetet mellan GR

221 Göteborgsregionens kommunalförbund och BRG kan med fördel utvecklas till en mer strategisk nivå och kopplas starkare till den övergripande regionala fysiska planeringen. Under programperiodens första del kommer GR, tillsammans med flera andra aktörer, att fördjupa analysarbetet gällande utveckling av den regionala fysiska planeringen. Genom att identifiera och analysera regionala markresurser kommer GR att bidra till Programmet. GR kommer också att bidra till Programmet genom ett fortsatt engagemang i forsknings- och utvecklingsprojekt inom fysisk planering i en storstadsregion. Strategi 5 Företagsklimat (frågorna 16 19) GR ser att ett positivt företagsklimat byggs på flera olika nivåer och på flera olika arenor. GR vill betona vikten av att finna och utveckla gemensamma arenor för näringsliv, akademi och det offentliga. GR kan bidra till Programmet genom att vara en sammanhållande regional part t.ex. inom Centrum för management in byggsektorn, CMB, inom Mistra Urban Future och inom Viable Citities. Inom ramen för tillsynsrelaterade frågor är förståelse för respektive parts roll och attityder till densamma är viktigt för ett gott företagsklimat. Regionens kommuner har i samarbete med Länsstyrelsen sedan många år utvecklat tillsynsarbetet i forumen Byggsamverkan Väst och Miljösamverkan Väst. Dessa plattformar är väl fungerande och kan med fördel nyttjas för att utveckla såväl regionalt sammanhållna processer som fördjupade dialoger kring förståelse och attityder. En viktig parameter för utveckling av små och medelstora företag är förutsägbarhet. I arbetet med digitalisering av samhällsbyggnadssektorn kan GR bidra till Programmet genom att initiera regionala projekt och aktivt arbeta för en ökad regional samsyn. Strategi 6 Innovationskraft Även här vill GR poängtera vikten av ett aktivt västsvenskt deltagande i forsknings- och innovationsprogrammet Viable cities. 21. Positionera staden som internationellt ledande test- och demomiljö för hållbara lösningar på samhällsutmaningar Ett av de viktigaste uppdragen för GR är att som utvecklingsorganisation i nära samarbete med medlemskommunerna och andra samarbetspartners driva omfattande utvecklingsprojekt och testarenor inom de områden där kommunalförbundet utgör samverkansorgan dvs. Arbetsmarknad, Miljö och samhällsbyggnad, Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå, Utbildning samt Näringsliv.

222 Göteborgsregionens kommunalförbund Några få pågående engagemang får exemplifiera detta: AllAgeHub Future Skills Mistra Urban Futures 22. Stärka Göteborgs position som den innovativa motorn i svensk industri. Se bilaga 1. Synpunkter på genomförande och uppföljning GR konstaterar att det under den här rubriken enbart redovisas genomförande och uppföljning ur Göteborgs Stads perspektiv, vilket är en konsekvens av att Programmet är ett styrande dokument för Göteborgs Stad. Den regionala aspekten på planering och genomförande av Programmet hanteras i det arbete som nu pågår för att ta fram ett samverkansavtal mellan BRG och GR. Avtalet syftar till att fördjupa det sedan länge etablerade samarbetet avseende näringslivsutveckling mellan parterna samt reglera den samverkan parterna emellan som successivt utvecklas. Målsättningen är att det gemensamma arbetet som avtalet reglerar i högre grad ska bidra till gynnsamma förutsättningar och synergier i näringslivsutvecklingen i Göteborgsregionen än om parterna enskilt arbetar med frågeställningarna. I GR:s förbundsordning, 3 punkt 2, anges att GR är samverkansorgan för näringslivsfrågor. Med samverkansavtalet konfirmeras att BRG har uppdraget att utgöra samverkansarenan för näringslivsutveckling i Göteborgsregionen. Det innebär insatser i regionalt perspektiv men också lokalt i medlemskommunerna utifrån dialog och gemensam planering, på samma sätt som GR enligt förbundsordningen utgör samverkansorgan för områdena utbildning, arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå. Intentionen är att samverkansavtalet ska utgöra grunden för det regionala samarbetet avseende näringslivsfrågor i Göteborgsregionen. Göteborgs Stad och övriga medlemskommuner i GR kommer genom formaliseringen av arbetet och utformningen av samverkansavtalet att med tydlighet kunna påverka och följa upp resultat av de gemensamma insatser som gynnar näringslivets utveckling. Det näringslivsstrategiska programmet i Göteborgs Stad är tänkt att utgöra en av utgångspunkterna i samverkansavtalet, se bild nedan.

223 Göteborgsregionens kommunalförbund Samverkansavtalet bereds nu politiskt med målsättningen att det ska träda i kraft Vilka ser ni som de mest avgörande faktorerna för att programmet ska leda till handling? Några av kommunerna lyfter fram att Programmet är mycket omfattande och ambitiöst och att det finns en risk att det inte leder till verkstad. Det är mycket angeläget att förankringsarbetet fortsätter och att genomförandet i nästa steg präglas av samma involvering och öppenhet som gjorts i arbetet med att ta fram Programmet. I övrigt lägger GR stor vikt vid de samverkansformer som vi nu reglerar via ett fördjupat samverkansavtal med BRG och de operativa insatser inom näringslivsområdet som där beskrivs.