KOMMUNFULLMÄKTIGE. 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering

Transkript

1 Innehållsförteckning Kallelsen Ärende 1 Justeringslistan Ärende 2 Mål 2013 Infoga från: "Budget 2013 nytt.pdf" Ärende 4 Bildande av gemensam IT-organisation Ärende 5 Ny byggnadsnämnd 2013 Ärende 6 Reglemente för den gemensmma miljönämnden Ärende 7 Regler och taxor småbåtshamn Ärende 8 Sammanträdeskalender 2013 Ärende 9 Rapport över ej verkställda beslut Ärende 10 a) Medborgarförslag Golf 10 b) Motion näringslivsstrategi Ärende 11 Försäljning Grönskult 2:90 Ärende 12 Anmälningsärende Ärende 13 Försäljning av Bastevik

2 KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 20 december kl i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: ÄRENDE 1. Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering 2. Förslag till mål för kommunfullmäktige Budget Bildande av en gemensam IT-organisation för Lysekils- Munkedals- och Sotenäs kommun 5 Ny byggnadsnämnd Reglemente för den gemensamma nämnden Miljönämnden i Mellersta Bohuslän 7 Uppdaterade regler och taxor för småbåtshamnarna inklusive gästhamnarna Sammanträdeskalender Individ- och myndighetsnämndens rapport över ej verkställda beslut 3:e kvartalet Motioner och medborgarförslag som ska behandlas a) Medborgarförslag - inrätta ett golfgymnasium i Lysekils kommun b) Motion om framtagande av näringslivsstrategi i Lysekils kommun

3 LYSEKILS KOMMUN 11. Försäljning av fastigheten Lysekil Grönskult 2:90 del av, f.d läkarmottagning i Sälvik 12 Anmälningsärende 13 Försäljning av mark- och vattenområde för småbåtsmarina i Bastevik 14 Valärenden Lysekil KOMMUNLEDNINGSKONTORET/mld Sven-Gunnar Gunnarsson Ordf / Ola Ingevaldson Sekr

4 JUSTERINGSLISTA Namn Justerat År / månad Namn Justerat År / månad MATS KARLSSON (M) 10/11,12/04 JAN-OLOF JOHANSSON (S) 10/11 ROLAND KARLSSON (FP) 10/12,12/05 MARGARETA CARLSSON (S) 10/12 ANN-CHARLOTTE STRÖMWALL (FP) 11/03, 12/11 TORBJÖRN STENSSON (S) 11/03 YNGVE LARSSON (FP) 11/04 YNGVE BERLIN (K) 11/03 SIW LYCKE (C ) 12/10 KLAS-GÖRAN HENRIKSSON (S) 12/01 HANS NORDLUND (M) 11/05 ANNELI STRAND (S) 11/06 BRITT-MARIE DIDRIKSSON-BURCHER (FP) 11/06 EMMA NOHRÉN (MP) 11/10 MARITA FERMELL-LAGRELL (M) 12/03 HÅKAN SMEDJA (V) 12/02 ANN-BRITT JARNEDAL (LP) 11/09 BRITT-MARIE KJELLGREN (K) 11/09 LARS-ÅKE OLSSON (FP) KENT CARLSSON (S) 11/12 BRITT-MARIE GOVIK (FP) 11/11 EVA LEANDERSSON (S) 12/03 JOHN BERNTSSON (M) THOMAS FALK (SP) 12/05 FREDRIK CHRISTENSSON (C) 12/02 MARGARETA LUNDQVIST (S) 12/10 TOM GOVIK (FP) 11/12 MARIA FORSBERG (S) 11/05 MARIANNE LARSSON (FP) 12/01 ANDERS NILSSON (S) 11/11 FREDRIK LUNDQVIST (M) 12/09 PER-GUNNAR AHLSTRÖM (K) 12/06 FILIP NORDQVIST (OBUNDEN) INGE LÖFGREN (MP) 12/04 CAMILLA CARLSSON (FP) SIV LINNÉR (S) 12/09 HÅKAN MÖLLER (FP) KLAS MELLGREN (S) 12/11 RONALD ROMBRANT (LP) JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL FREDAGEN DEN 28 december 2012 KL

5

6

7 Kommunstyrelsen Förslag till vision, värderingar och mätbara mål för KF 2013

8 Innehåll Bakgrund... 3 Kommunövergripande mål... 3 Syfte och mål... 4 Nuläge... 4 Workshop på Kornö... 5 Koncernkonferenser... 5 Medborgarundersökning... 6 Slutsatser... 7 Vision... 7 Värderingar för politiker och tjänstemän... 7 Målområden... 7 Strategier... 7 Förslag... 7 Vision... 8 Värderingar... 8 Öppet... 8 Enkelt... 8 Värdigt... 8 Målområden... 9 Definitioner av målområden... 9 Lärande... 9 Livsmiljö... 9 Ekonomi... 9 Näringsliv... 9 Mätbara mål per målområde... 9 Lärande... 9 Livsmiljö... 9 Ekonomi Näringsliv Uppföljning i tertialrapporter och årsredovisning

9 Bakgrund Lysekils kommun inledde under 2007 ett mål- och kvalitetsarbete, som bl.a. resulterade i kommunövergripande mål som antogs av kommunfullmäktige och trädde i kraft Målen tog sin utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna visionen i juni "Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." De kommunövergripande målen har sedan dess inarbetats i det system (Stratsys) som används för uppföljning av ekonomi och verksamhet i tertialrapporter och årsredovisningar. Kommunövergripande mål De mål som antogs av kommunfullmäktige 2008 är: Lysekils skall uppfattas som en inspirerande och nytänkande framtidskommun Långsiktigt stabil ekonomi Lysekil En trygg kommun med goda möjligheter att påverka God kommunal service Lysekil skall uppfattas som en miljömedveten kommun En positiv och utvecklande arbetsmiljö. 3

10 Ett tidigt inslag i kvalitetsarbetet var också att utarbeta ett personalpolitiskt program. Detta antogs av kommunfullmäktige i april Under samma period påbörjades också arbetet med miljöledningssystem för kommunens verksamheter. Lysekils kommun har under den aktuella perioden genomfört tre medborgarundersökningar 2007, 2009 och Vid sidan av dessa har resultaten av enkäter till olika målgrupper varit värdefulla som underlag i planeringsprocesser och beslutsfattande. Som första kommun i landet deltog Lysekils kommun som helhet 2010/2011 i en mätning av de anställdas skattning av reella och önskade värden för service och bemötande i hela den kommunala organisationen. Cafédialoger har under flera år varit en form för möten med medborgare, delårsboende, företag och intressenter som ett led i utveckling av inflytande och delaktighet i de kommunala planerings- och beslutsprocesserna. Öppna möten i styrelser och nämnder, webbsända kommunfullmäktigesammanträden, samt digitala kallelser och protokoll på hemsidan är andra exempel på en utvidgad öppenhet och insyn. Workshops har hållits på bl. a. Kornö där politikerna fastställt vilka målområden man anser prioriterade och SWOT analyser har gjorts för att fastställa kommunens styrkor, svagheter, möjligheter samt hot. Syfte och mål Lysekils kommun skall inför 2014 ha ett sammanhållet mål- och kvalitetsarbete för hela kommunkoncernen. Föreliggande förslag skall ses som ett första steg i denna riktning. Nuläge Kommunfullmäktige antog i juni 2012 gemensamma ägardirektiv för samtliga bolag i koncernen. Under 2012 har en ny ekonomistyrningsmodell introducerats i de kommunala förvaltningarna. Tre koncernkonferenser med politiker från nämnder och styrelser för kommunens förvaltningar och bolag har genomförts i syfte att påbörja en koncerngemensam styrning av ekonomi och verksamhet. För att lyckas med detta måste kommunens och dotterbolagens processer synkroniseras. Genom dialoger med dotterbolagen kommer detta arbete att successivt kunna utvecklas under 2013 med sikte på att träda i kraft från Det nu föreliggande förslaget till måldokument för kommunfullmäktige är tänkt att gälla för kommunens nämnder och styrelser under Målen skall vara mätbara och följas upp på kommunfullmäktigenivå i dess helhet årligen i samband med årsredovisningen och i tillämpliga delar vid tertialboksluten. Samtliga partier och politiker i kommunfullmäktige inbjöds till en genomgång av förslagen i måldokumentet den 7 november

11 Workshop på Kornö I maj 2011 hölls en workshop på Kornö där såväl politiker som tjänstemannaledning deltog. Syftet med dagen var att jobba fram de målområden som politiken ansåg vara viktigast framöver för Lysekils kommun. Dagen resulterade i att följande målområden identifierades som särskilt viktiga: Lärande Ekonomi Näringsliv Infrastruktur Boende Koncernkonferenser Som tidigare nämnts skall Lysekils kommun inför 2014 ha ett sammanhållet mål- och kvalitetsarbete för hela kommunkoncernen. Tre koncernkonferenser har hållits under 2012 för att leda fram till detta. Under en av konferenserna gjorde politiker i nämnder och bolag en SWOT-analys för att lyfta fram styrkor, svagheter, möjligheter samt hot: Styrkor Miljön, läget, isfri hamn, turistmagnet, skolan, utbildning, småskalighet, fritidsutbud, traditioner, aktiviteter- evenemang, havet, närheten till varandra, besöksnäringen, boendemiljön, utbildningsmöjligheter, utbildningar, hög kvalitet och bredd från grundskola till högskola, maritimt center, havet, unika råvaror, detaljplaner för utveckling av attraktivt boende, västkustens pärla, västkustens enda djuphamn, närhet, Preemraff. Möjligheter Använda järnvägen, locka nyinflyttade pendlare, turismnäringen, arrangera karnevaler, konserter och evenemang, nyetableringar typ Seabased, konvertera delårsboende till helårsboende, miljöprofil, kommunicera det positiva, samverkan, maritim verksamhet, arbeta med struktur, öka besöksnäringen, bättre samarbete mellan kommun och näringsliv, öka nyttjandet av förnybar energi, miljö energi, turistort, positiv företagsutveckling, havet, näringsliv, samarbeta inom hela kommunen, Svagheter Höga skatter, svårt att hitta tomter, dålig service, miljöprofil, negativ attityd, kommunikationinfrastruktur, svårt att rekrytera kompetens, låga löner och tjänstgöringsgrader, arbeten finns ej för utbildade ungdomar, infrastruktur, svårt att behålla ungdom, åldersstrukturen, begränsad variation av arbetstillfällena, turismverksamheten fungerar ej, långsiktiga beslut, utbildningsnivån, kommunikation, ledarskap. Hot Ägaren urholkar våra ekonomiska möjligheter, utflyttning, klimatförändring, politiken är för spretig, inga gemensamma mål, centralisering, svårt att rekrytera, åldrande bofolkning, jantelagen, uppsägningar från näringslivet, ansträngd ekonomi i kommunen, storstadsregionerna suger upp resurserna, åldersstruktur, skatteunderlaget, ekonomi, litenhet, befolkningsminskning, arbetstillfällen, Preemraff. 5

12 Parallellt som politikerna jobbade med sin SWOT-analys intervjuades några medborgare om vad de såg för styrkor, svagheter, möjligheter och hot vilket sammanställdes i en egen SWOTanalys: Styrkor Bra skolor Bra handikappomsorg (men dåligt betalt) Bra på att sätta P-böter De som arbetar inom äldreomsorgen är bra. Det har varit en lång resa. Nu är ansvarsområdena tydligare indelade och det finns en vilja att samarbeta vi har kommit någonstans. Det har blivit bättre-mer aktiviteter på sommaren tex Digiloo Fint i Norra hamnen och den nya gymnasieskolan. Möjligheter Mer fritidsaktiviteter för ungdomar. De kan gå ut med äldre i stället för att få socialbidrag så har de något att göra. Vi har en framtid som är enorm. Mer happenings, locka hit folk, mer aktiviteter 2012 är genombrottsåret ; 1) skolan är ett drömscenario för framtiden 2) Seabased början på något nytt 3) Byggmax hamnen kommer att frodas 4) Skandinaviska glassystem på väg in med nya jobb. 5) Investerare, Thon och färja Svagheter Skräpigt, dåligt utbud för ungdomar tex disco Kommunens verksamhet är okänd sätt ansikte på de som arbetar och tala om vad de gör och vad man kan ha dem till. Det spelar ingen roll vad jag säger och tycker de gör som de vill ändå. Bolagen är okända. Känner inte till vilken majoritet som styr men tror att det är rött. Tydligare parkeringsanvisningar, mer personal på äldreboendena. Politiker har inte förstått samarbetet. Klangen ljuder på utsidan kommunhuset och utanför kommunens gränser. Man hackar på utvecklingen För slappt i skolan och lärarna är lata Hot Ungdomar drar runt på stan, röker och slår sönder Möjlig privatisering Det finns många gnällmånsar och de tar mycket tid och kraft Anonyma insändare Att staten tar över tvångsförvaltning ekonomin Måste vara i båten och tänka tillsammans Oro i omvärlden Om man struntar i utveckling kommer ingen hit Medborgarundersökning Hösten 2011 genomförde SCB en medborgarundersökning i Lysekils kommun. Denna genomfördes även våren 2007 och hösten I undersökningen mäts tre olika delar med var sitt helhetsbetyg: Nöjd-Region-Index (NRI), frågor om kommunen som en plats att bo och leva på Nöjd-Medborgar-Index (NMI), frågor om kommunens olika verksamheter Nöjd-Inflytande-Index (NII), frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter Undersökningen visar vilka faktorer man kan jobba med för att få ett bättre resultat. De faktorer som bör prioriteras för att höja Lysekils kommuns betyg är: NRI: Bostäder och kommunikationer NMI: Stöd för utsatta personer, Äldreomsorgen, Idrott- och motionsanläggningar, Gator och vägar samt Miljöarbete NII: Förtroende och Påverkan Undersökningen finns att läsa i sin helhet på följande adress: 6

13 Slutsatser Vision Visionen för Lysekils kommun är satt till Visionen är kommunicerad, välkänd och accepterad av de allra flesta. Det finns inga konflikter mellan vision och medborgarundersökningar, SWOT-analyser eller de nya målområden politiken tagit fram. Värderingar för politiker och tjänstemän Mot bakgrund av resultaten i genomförda medborgarundersökningar är det av väsentlig betydelse att attityder och förhållningssätt fastställs och tar sin utgångspunkt i gemensamma förhållningssätt/värderingar i förtroendemannauppdrag respektive tjänsteutövning. Målområden Under den process som genomförts med politiker i kommunens styrelser och nämnder för dotterbolag och förvaltningar under 2011 och 2012 framkommer ett behov av att något revidera de kommunövergripande målen. Målområdena skall innehålla mätbara mål som skall kunna följas upp. Strategier När vision och målområden, med mätbara mål, fastställts behöver ett antal strategier/- handlingsplaner tas fram vars syfte är att leda till måluppfyllelse. Vissa strategier är förvaltningsövergripande och vissa är förvaltningsspecifika. Förslag Strategier Lärande Verksamheter som utgår från individens, samhällets och näringslivets behov. De bedrivs kunskapsbaserat, med gott omdöme och nytänkande Livsmiljö Ett varierat utbud av alternativ för boende och rekreation som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar Ekonomi En ekonomi i balans och med utrymme för utveckling Näringsliv Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa Värderingar Öppet, Enkelt, Värdigt Vision "Lysekils kommun skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, visar tolerans och känner framtidstro." 7

14 Vision Visionen föreslås gälla under En översyn bör ske under första halvan av 2013 för att kunna ligga till grund för målarbetet inför 2014 och en eventuell ny/reviderad långsiktig vision. Värderingar För att möta de synpunkter som kommit fram i såväl SWOT-analyser som medborgarundersökningar föreslås KF fastställa att följande gemensamma förhållningssätt/värderingar i såväl förtroendemannauppdrag som tjänsteutövning: Öppet Enkelt Värdigt Öppet Begreppet innehåller flera dimensioner: Öppet och faktabaserat Lysekils kommun skall öppet redovisa beslut och underlag för beslut till alla som önskar ta del av dessa. Beslutsmöten och webbplatser skall vara öppna i alla de delar som inte begränsas av myndighetsutövning och sekretess. Öppet förhållningssätt Enkelt Lysekils kommun skall i sitt beredningsarbete och möten med medborgare och allmänhet ha en öppen, bejakande och reflekterande inställning till olika synpunkter och förslag som kan vidga perspektiven och öka kunskapen inför olika typer av beslut. Lysekils kommun skall underlätta för medborgare, företag och allmänhet att ta del av vår service. Värdigt Förtroendevalda politiker och medarbetare i Lysekils kommun skall kommunicera och agera utifrån fakta i sak och gott personligt omdöme. 8

15 Målområden För att möta politikens behov och önskemål av reviderade målområden och mätbara mål inom dessa föreslås att följande områden fastställs som de kommunövergripande målområdena: Lärande Livsmiljö Ekonomi Näringsliv Definitioner av målområden Lärande Verksamheter som utgår från individens, samhällets och näringslivets behov. De bedrivs kunskapsbaserat, med gott omdöme och nytänkande Livsmiljö Ett varierat utbud av alternativ för boende och rekreation som ger livskvalitet till medborgare och besökare i alla åldrar Ekonomi En ekonomi i balans med utrymme för utveckling Näringsliv Ett hållbart och mångsidigt näringsliv med goda förutsättningar att utvecklas och växa. Mätbara mål per målområde Lärande Medborgarnas upplevelse av kommunens verksamheter ska förbättras (NMI > 53, 2011=42) Medborgarnas upplevda inflytande ska öka (NNI > 40, 2011=28) Information och kommunikation ska samordnas och stärkas internt och externt inom hela koncernen (varumärket skall vara fastställt under 2013) Andelen ungdomar i grundskola och gymnasieskola med fullständiga betyg/behörighet skall öka (Gymnasiet 83 % 2011), (Grundskola 92 % 2011) Sjukfrånvaron skall vara < 5 % (5,35 % ) Antalet vårddagar på institution för barn och unga skall minska (258 vårddagar per månad, prognos 2012) Folkhälsan skall förbättras, målen i Folkhälsoplan skall nås (Bilaga 2) Livsmiljö Lysekil ska ha en positiv befolkningsutveckling Placering på Fokus rankinglista Här är bäst att bo ska förbättras (plats 221 år 2012) Medborgarnas bedömning av Lysekils kommun som plats att bo och leva på skall öka (NRI > 60, 2011=54) 9

16 Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska med 4 % under 2013 Minst tre av aktiviteterna beskrivna i förslag till miljömål för Lysekils kommun övergripande mål samt detaljmål 2013 (Bilaga 1) skall genomföras. Målet bygger på att förslaget antas under första halvåret Ekonomi Lysekils kommun skall ha ett positivt resultat i enlighet med budgetbeslut för 2013 Investeringsutgifter i nivå med avskrivningarna Näringsliv Ett näringslivsklimat som stödjer tillväxt och utveckling (klättra 50 placeringar på Svenskt näringslivs ranking, år 2011 plats 265) Snabb och god service till näringslivet (plats 30 eller bättre i SKLs servicemätning Insikt) Upprätta en markförsörjningsplan för att underlätta företagsetablering En nära och lyhörd dialog med näringslivet (minst 40 företagsbesök och 4 dialogmöten) Andelen sysselsatta i åldersgruppen år skall öka (76,9 %, 2010) Uppföljning i tertialrapporter och årsredovisning Kommunfullmäktiges mål redovisas i tillämpliga delar i samband med tertialrapporterna och för samtliga mål i samband med årsredovisningen. Lysekils förvaltningar redovisar i verktyget Stratys som stödjer olika typer av grafik för tabeller och diagram. 10

17 Förslag till miljömål för Lysekils kommun övergripande mål samt detaljmål för Lysekils kommun Christina Andersson

18 Innehåll Inledning... 2 Översikt, övergripande miljömål 3 Detaljerade mål för Ett levande hav/hav i balans... 4 Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen.4 Ett gift- och skräpfritt hav..4 Ett rikt växt- och djurliv... 5 Ansvarsfullt nyttjande/exploatering 5 Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer 5 Hållbar energikonsumtion... 6 CO 2 - neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader..6 CO 2 - neutrala transporter.6 Hållbar livsstil... 7 Miljöutbildningar... 7 Mål för förskolan och grundskolan... 8 Miljöanpassad Upphandling... 9 Miljöanpassad kost/livsmedel... 9 Återbruk Avfallshantering Hälsosam livsmiljö God inomhusmiljö God utomhusmiljö Hållbar stadsplanering Medvetet beteende: Kemikalier i människors vardag, strålning

19 Inledning Sverige har 16 nationella miljömål som riksdagen har beslutat om. Det arbetas kontinuerligt med miljömålen på riksnivå, regional nivå och lokal nivå runt om i Sverige. Påverkansmöjligheterna skiljer sig mellan riks- regional- och lokal nivå. På regional nivå kan man t.ex. bilda naturreservat och ta fram åtgärdsprogram för hotade arter medan man på lokal nivå t.ex. kan göra insatser för att öka den allmänna miljömedvetenheten, man kan även påverka genom de varor kommunen köper in osv. Samverkan mellan Lysekil, Munkedal och Sotenäs Just nu pågår en beslutsprocess om ett samgående mellan miljöenheterna i Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommuner. Det är fortfarande inte säkert att ett samgående kommer att ske, och beslutet kommer att komma nu i höst. Om den eventuella nya miljöenheten även får uppdraget att driva det miljöstrategiska arbetet så skulle detta kunna ha många fördelar i och med att man kan få tillgång till tre kommuners samlade kompetens. Samtidigt är det meningen att varje kommun ska utforma sina mål utifrån befolkningens idéer och önskemål. Ett öppet dokument De lokala miljömålen ger en struktur för hur vi ska lyckas integrera miljöfrågorna i både det dagliga och det mer långsiktiga verksamhets- och utvecklingsarbetet. I det här skedet har endast ett förslag på övergripande mål och några första detaljmål för kommunens egna verksamheter för 2013 tagits fram, och meningen är att det under 2013 ska tas fram ett mer heltäckande miljömålsdokument för kommunens egna verksamheter och på sikt även miljömål för hela den geografiska kommunen. Miljömålsdokumentet ska vara ett öppet dokument, som kontinuerligt ska uppdateras och fyllas på med nya miljömål. Detta kan ses som ett första utkast, som fortfarande är långt ifrån komplett. År 2013 är tanken att dokumentet ska utvecklas, och så många som möjligt ska vara med och påverka hur miljömålen utformas, allt från politiken till tjänstemän i kommunen, företag, föreningar och privatpersoner. En struktur för hur detta ska kunna ske bör utformas under

20 Översikt, övergripande miljömål Ett levande hav/hav i balans Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen Ett gift- och skräpfritt hav Ett hållbart fiske Goda marina livsmiljöer Ett rikt växt- och djurliv Ansvarsfullt nyttjande/exploatering Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer En gift- och skräpfri natur Ökad kunskap och förståelse för naturen Hållbar energikonsumtion CO2- neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader CO2- neutrala transporter Klimatneutral konsumtion samt kunskap om klimatförändringar Anpassning till klimatförändringar Hållbar livsstil Kunskap om miljöproblem Hållbar livsstil/konsumtion Miljöanpassad kost/livsmedel God avfallshantering, strävan mot kretslopp Hälsosam livsmiljö God inomhusmiljö God utomhusmiljö Hållbar stadsplanering Medvetet beteende: kemikalier i människors vardag, strålning 3

21 Detaljerade mål för 2013 Ett levande hav/hav i balans Vision: Lysekils kommun ska vara en aktiv aktör i arbetet för ett renare hav med stabila bestånd av fisk och en för övrigt rik artmångfald Ingen övergödning samt ett kretslopp av näringsämnen En VA- plan för kommunen ska tas fram under (För att uppnå detta behöver en projektgrupp (arbetsgrupp) sättas ihop med planenheten, miljöenheten och LEVA) Ansvar: Planenheten, LEVA Kostnad: Arbetstid Mål som uppnås under befintlig budget Enskilda avlopp: Inventering ska fortsättningsvis ske av enskilda avlopp och saneringskrav ska ställas vid behov. Ansvar: miljöenheten Ett gift- och skräpfritt hav Strandstädning: En strategi/arbetsplan för av strandstädning (och främst finansiering av denna) ska tas fram under Om det är möjligt ska strategin utformas tillsammans med andra kommuner. Exempel på vad som måste utredas: Finns det möjligheter att söka pengar? Finansiering av containrar från Rambo för frivillig städning av föreningar etc. (se nästa mål). Ansvar: Utvecklingsenheten, Rambo Kostnad: Finansiering krävs. Strandstädning: Ett antal välbesökta stränder ska städas från marint avfall 2013 genom att frivilliga (föreningar) sköter städningen på eget initiativ. Avfallscontainers placeras ut och hämtas i samråd med föreningarna. Ansvar: Kommunstyrelsen, Rambo, Utvecklingsenheten Kostnad: kr 4

22 En digital miljöatlas avseende oljebekämpning i skärgården ska tas fram under de närmaste åren. Arbetet har påbörjats år Minst två områden ska kartläggas år Ansvar: Säkerhetssamordnare Kostnad: Bedömd kostnad: kr/år. Bidrag kan sökas från Länsstyrelsen? Mål som uppnås under befintlig budget Båtbottentvätt: 4 spolplattor för båtbottentvätt ska anläggas innan den 1 maj 2013, då LOVAbidraget går ut. Ansvar: Kolholmarna, hamnchefen Kostnad: Inom befintlig budget? 50 % förutsätts kommunen stå för, 50 % får kommunen i bidrag (1,1 miljon) Förslag: ge möjligheten till privata hamnar om pengarna inte räcker? Ett rikt växt- och djurliv Vision: Lysekils kommun ska skapa goda förutsättningar för att en stor mångfald av arter ska trivas i kommunen. Ansvarsfullt nyttjande/exploatering Mål som uppnås under befintlig budget Ny ängsmark: En första gräsyta väljs ut för att skötas med slåtter i stället för med klippning. Målet är att på sikt skapa ny ängsmark. Minst en, gärna flera ytor för detta ändamål ska bestämmas inom det första kvartalet Områdena bör förses med skyltar som beskriver att det är ängsmark och inte dåligt skött. Bakgrund: Ängsflora och ängsfauna ska gynnas genom att vissa gräsytor på sikt omvandlas till ängsmark. Mycket tid och pengar går åt till gräsklippning idag. Genom att anlägga ängar minskar man bensinåtgång samtidigt som man ökar den biologiska mångfalden och underlättar för de viktiga pollinerande insekterna. Artrik ängsmark kan på lång sikt återskapas genom att slåtter görs på sensommaren och att de slagna växterna forslas bort från ängen efter att de fröat av sig. Det finns även metoder för att få till ängsmark snabbare. Ansvar: Utvecklingsenheten Miljöcertifiering: Utredning av kostnader med mera i samband med certifiering av kommunägd skog Ansvar: Utvecklingsenheten 5

23 Bevara mångfalden av arter i orörda och kulturpåverkade naturmiljöer En handlingsplan för naturvårdsplanen/en uppdatering av naturvårdsplanen med konkreta åtgärder, ansvariga, kostnader och tidpunkter för genomförande, ska tas fram. Planen får gärna innehålla åtgärder för Ansvar: Utvecklingsenheten Kostnad: Arbetstid Hållbar energikonsumtion Vision: Lysekils kommun ska bli oberoende av fossila bränslen och kärnkraft. Energin som används ska vara förnybar, miljömässigt hållbar och produceras lokalt. CO2- neutral energikonsumtion i verksamheter och byggnader Ett underlag/en nulägesanalys ska tas fram på hur mycket energi som förbrukas i kommunens fastigheter idag. Den information som redan har arbetats fram ska samlas. Ansvar: Fastighetsenheten Kostnad: Ja (arbetstid) Energibesparing i kommunens fastigheter ska ske med ca 4 % år För att uppnå detta ska resurser avsättas till en energibesparing i kommunens fastigheter (förutom bergvärmen i Bro skola). Det mest kostnadseffektiva alternativet ska väljas för (se excelarket Plan för energibesparingsåtgärder 2012 ). Ansvar: Fastighetsenheten Kostnad: Ja (lönsamt på sikt) Mål som uppnås under befintlig budget: Bergvärme: Under 2013 kommer en bergvärmepump att installeras i Bro Skola. Ansvar: Fastighetsenheten 6

24 CO2- neutrala transporter Klimatanpassad fysisk planering: Den fysiska planeringen ska anpassas till stigande vatten och mer extremt väder. Ett underlag som beskriver riskerna behöver tas fram. (Förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten Kostnad: Arbetstid Mål som uppnås under befintlig budget: Inköp av elbil: Kommunen bör under 2013 köpa in en elbil till någon verksamhet som inte har så lång körradie för att kunna se hur detta fungerar i verksamheten. Ansvar: Serviceenheten Kostnad: Inom befintlig budget (lönsamt på sikt) Laddningsstolpar till elbilar ska installeras i kommunen. Ansvar: Leva i Lysekil AB Kostnad: Inom befintlig budget Tävlingar i resväg till jobbet: På nästa möte för hälsocoacherna i kommunal verksamhet (den 15 november 2012) kommer en idé om tävlingar för att främja att fler går, cyklar och åker kollektivt till jobbet, att framföras. Ansvar: Miljöenheten Ett nytt försök ska göras för att få igång vandrande skolbussar. Skolor och förskoleklasser med barn i åldrarna 6-9 år (där vandrande skolbuss är aktuellet) erbjuder vandrande skolbuss till barnen (kanske med hjälp av en person/flera personer som för tillfället är arbetslösa eller pigga pensionärer) Ansvar: Miljöombud i skolor och förskolor Hållbar livsstil Vision: Medborgarnas ökande kunskap om vår livsstils miljöpåverkan ska på sikt förändra konsumtionsmönster i Lysekils kommun. Miljömärkta, etiskt producerade och lokalproducerade varor ska få det lättare att etablera sig då de efterfrågas mer och mer. Lokala småföretag ska främjas framför multinationella storföretag. 7

25 Miljöutbildningar: Kommuninvånarna ska ha en god kunskap om dagens miljöproblem: Kommunanställda: En miljöutbildningsplan ska tas fram för varje förvaltning, anpassad till just den förvaltningen. Exempel på utbildningar: Eco driving för de som använder kommunens bilar, beställarkompetens för de som gör kommunala inköp m.m. Ansvar: Förvaltningarna Kostnad: Ja. Fortbildningspengar kan användas. Mål som uppnås under befintlig budget: Politiker: Kommunfullmäktige ska få ta del av en miljöutbildning under 2012/2013. Ansvar: Kommunfullmäktige Gullmarsgymnasiet: Under läsåret 2012/2013 ska varje kurs innehålla minst en lektion med miljötema (där kursens innehåll undervisas med miljöexempel ) Ansvar: Carl Dahlberg, Daniel Krång, Petter Nilsson (lärare), Gullmarsgymnasiet Grundskolan: Under läsåret 2012/2013 jobbar varje skola och förskola med ett miljötema utifrån sin verksamhet utifrån Grön Flaggs kriterier. Miljötemats längd kan vara minst en dag per termin och upp till en månad. Vid ny terminsstart bestäms ett nytt miljötema, t.ex. minskning av avfall eller klimat osv. Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud samt respektive rektor/förskolechef Mål för förskolan och grundskolan Studiebesök: Varje år får alla elever i 2 årskurser, t.ex. årskurs 4 och årskurs 8 delta i ett studiebesök på en plats där man kan lära sig något om miljö/hållbar utveckling (t.ex. Ekoparken i Strömstad eller Ekocentrum i Göteborg). Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud, miljöansvarig rektor samt respektive rektor/förskolechef Kostnad: Finansiering krävs. Mål som uppnås under befintlig budget: Fruktträd: Där man planerar att plantera nya träd och buskar i närheten av skolor och förskolor och på skolgårdar/förskolgårdar ska framöver i första hand fruktträd och bärbuskar väljas. Skötselplaner för detta bör tas fram. Ansvar: Fastighetsenheten, Utvecklingsenheten Stora skolor och förskolor ska skapa en miljögrupp med representanter från varje avdelning/arbetslag för att underlätta miljöarbetet i skolan/förskolan. 8

26 Miljöombudsträffar: Miljöombuden i skolor och förskolor ska träffas minst två gånger per år (en gång per termin) för att fortbilda sig, varav ett tillfälle ska vara en fortbildningsdag. Ansvar: Miljöansvarig rektor Grön Flagg: 50 % av skolorna och förskolorna i Lysekils kommun ansöker om Grön Flagg- certifiering under Ansvar: Skolornas och förskolornas miljöombud, miljöansvarig rektor samt respektive rektor/förskolechef Slöjd (textilslöjd, träslöjd och metallslöjd) Under 2013 kommer man i slöjdsundervisningen att testa att använda sig av möbler som har lämnats till återbruket och kläder som har lagts i containrarna för klädinsamling men som skulle ha slängts för att de inte kan säljas pga. någon skada eller dyl. Eleverna får välja bland olika möbler/kläder och renovera/laga/göra om något de tycker om och sedan får behålla. Syftet är att ge eleverna en inblick i de enorma mängder möbler, kläder och prylar som omsätts i vårt moderna samhälle och dess miljöpåverkan. För de lite äldre barnen: I samband med detta diskuteras varför det är bra att piffa upp begagnat, nämligen pga. miljöproblemen tillverkningen av varorna orsakar i tillverkningsländerna. T.ex. så ser klassen på en dokumentär om textilindustrin och dess konsekvenser för miljö och människor i produktionsländerna. Exempel: Modets offer : (finns inte längre som video). Man kan även läsa böcker och artiklar m.m. Diskutera gärna konsumentmakt! Ansvar: slöjdlärarna Se även mål med anknytning till skolan under: God inomhusmiljö : Design med omtanke CO 2 - neutrala transporter : vandrande skolbussar Miljöanpassad Upphandling Gröna Listan: Lysekils kommun ska ha med Gröna Listan (en katalog med Svanen - märkta möbler) i upphandlingen att välja inredning från. (det kostar mellan och kr) Ansvar: Upphandlare Marina Bragd- Karlsson Kostnad: kr Fairtrade city: (rättvisemärkt): Processen för att göra kommunen till en fairtrade city ska påbörjas under (om detta ska ske så behöver en arbetsgrupp skapas) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: del av en tjänst Mål som uppnås under befintlig budget: Upphandling av energisnåla apparater: Kommunen ska se långsiktigt vid inköp av elektriska apparater och sträva efter att köpa in den bästa energiklassen (AAA). Beräkningar av apparatens kostnad under flera år framåt ska alltid vägas mot inköpskostnaden. 9

27 Ansvar: Förvaltningscheferna, ska ingå i miljöutbildningsplanen (förutsatt att en sådan antas) Miljöanpassad kost/livsmedel Mat- och kökssvinnet ska minska Ansvar: Enheterna som får mat tillsammans med kostenheten Kostnad: Arbetstid Inköp av fisk: 80 % av fisken som serveras inom kommunens regi ska 2013 vara MSC- certifierad. Ansvar: Kostchefen, nämnderna, förvaltningarna Kostnad: Arbetstid. Mål som uppnås under befintlig budget: Vegetarisk mat: Under hösten 2013 ska kostenheten en dag i veckan erbjuda 2 vegetariska rätter och en kötträtt. Ansvar: Kostchefen Vegetarisk mat: Högskolecentrum kommer under 2013 en dag i veckan då man erbjuder två rätter, att erbjuda en vegetarisk rätt och en kött- eller fiskrätt. Ansvar: Lärare restaurang/storhushåll Närproducerad mat: Man kommer att arbeta aktivt i upphandlingen för att stimulera andelen närproducerad mat under kommande livsmedelsupphandlingar. Ansvar: Kostchefen, upphandlare Andel ekologisk mat: Under 2013 ska 18 % av maten under kostenheten vara ekologisk. Ansvar: Kostchefen Kostnad: Inom befintlig budget Återbruk Möjligheterna till en lokal för organisation, omhändertagande och försäljning av begagnade saker ska utredas: Under 2013 ska en kostnadsanalys göras inför ett eventuellt inrättande av lokaler där möbler och kläder som idag slängs kan fångas upp på ett bättre sätt och säljas. Kostnaden som kommunen årligen köper möbler för ska tas fram Det ska utredas om/var det finns lämpliga lokaler samt vad de skulle kosta Värdet av det som idag slängs dagligen av det som kommer in till Arbetsmarknadsenheten via klädcontainrar och återbruk på återvinningsstationen samt det som kommunens verksamheter slänger ska uppskattas. (idag är Arbetsmarknadsenhetens försäljningslokaler för små för allt som kommer in) 10

28 Bakgrund: Uppsamling och återbruk av kommunens möbler: Kommunen ska 2014 ha en lokal där man tar tillvara på möbler och annat som enheterna gör sig av med (även pärmar, mobiltelefoner, lampor m.m. som man inte längre har användning för och inte har någon plats för). Innan man köper nytt ska man ta från det förrådet. Det som blir över säljs. (Förankrat hos kommunledningen, dock ej tiden) Underlätta för försäljning av second hand: Arbetsmarknadsenheten behöver en större lokal för försäljning av möbler från återbruket på återvinningsstationen. (idag står möblerna i lagerlokaler där kunderna inte kan se dem, eftersom det inte finns plats i affären Gröna fyndet ). (förankrat hos arbetsmarknadsenheten) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Arbetstid (en vecka?) Avfallshantering Mål som uppnås under befintlig budget: Matavfallsinsamling ska finnas i alla kommunala kök, under 2013 ska detta införas i de kök som fortfarande inte har det. (förankrat hos Gunilla Martinsson) Ansvar: Ännu ej utrett. Hälsosam livsmiljö Vision: I och med ett lyckat miljöarbete är Lysekils kommun även en hälsosam plats att leva på. God inomhusmiljö Hållbara byggmaterial/ inredning: Vid ombyggnationer i kommunens lokaler (t.ex. skola/förskola) arbetar man med miljömässigt hållbara material och inredning. I upphandlingen ställs krav på att kriterier som certifieringsorgan för giftfritt byggande (t.ex. Basta, Sunda hus etc.) ställer uppfylls. Man kan även tillämpa koncept i stil med t.ex. Design med omtanke (Västra Götalandsregionen). ( Ansvar: Fastighetsenheten, upphandlare, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid 11

29 Behaglig inomhusmiljö: Vid upphandling av byggentreprenader ska kommunen ställa krav på att byggnaden klarar krav på termiskt klimat, luftkvalitet, ljud och ljus enligt t.ex. SIKI R1. Ansvar: Fastighetsenheten, upphandlare, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid Gröna Listan: Se mål under miljöanpassad upphandling Mål som uppnås under befintlig budget: Inomhusmiljö: Svaga grupper i samhället ska inte utsättas för ökade risker pga. dålig inomhusmiljö. Hälsoskyddstillsyn av lokaler för barn och äldreboende ska prioriteras. Ansvar: miljöenheten Hälsoskyddstillsyn - smitta Smittspridning via offentliga bad och yrkesmässig hygienisk verksamhet ska inte ske. Tillsyn av yrkesmässig hygienisk verksamhet med risk för smittspridning samt bassänger ska prioriteras. Ansvar: miljöenheten God utomhusmiljö För kännedom: Luftmätningar görs genom Luft i väst under VG- regionen. Mål som uppnås under befintlig budget: Avgasutsläppen från båten Carl Wilhelmsson kommer att minskas år 2013 i och med byte av motor Hållbar stadsplanering Fruktträd och bärbuskar i befintliga bostadsområden: En fond för bostadsnära fruktträd och bärbuskar: kommunen ger bort buskar till bostadsområden om de själva är villiga att sköta dem. Vinst: lokalproducerad, obesprutad frukt och bär till invånarna. Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Den summa man vill lägga i fonden. Mål som uppnås under befintlig budget: Grönytefaktorer i detaljplanering: (ett system där man eftersträvar en stor andel gröna ytor genom att ge poäng; högst poäng för grönska på marken, lite lägre poäng för grönska på bjälklag, tak osv.) Ett system med grönytefaktorer anpassat till Lysekil (med högre poäng för fruktträd och bärbuskar i t.ex. bostadsområden), ska tas fram under (förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten, Kommunstyrelsen Kostnad: Arbetstid Kolonilottsområden: Fler bostadsnära kolonilottsområden ska anläggas där intresse finns. För att uppnå detta bildas en arbetsgrupp mellan planenheten, utvecklingsenheten och Lysekilsbostäder 12

30 som tar fram en handlingsplan för fler kolonilottsområden i bostadsområden och tätortsnära grönområden. (förankrat hos planenheten) Ansvar: Planenheten, Utvecklingsenheten, Lysekilsbostäder Kostnad: Arbetstid Medvetet beteende: Kemikalier i människors vardag, strålning Mål som uppnås under befintlig budget: Elektromagnetiska fält: Försiktighetsprincipen bör tillämpas när nya strålningskällor planeras i kommunen (t.ex. då det gäller trådlösa nätverk i förskolor) (Endast förslag, ej förankrat) Ansvar: Kommunstyrelsen Kostnad: Nej Medvetenhet om kemikalier i kläder och andra varor: I och med projektet där eleverna i slöjden får ta hand om second-hand- kläder och möbler m.m. som inte går att sälja, kommer slöjdlärarna att få ett förslag om att förutom klädindustrins miljökonsekvenser, även prata om kemikalier i kläderna som kan påverka oss som använder dem. (förankrat hos slöjdlärarna) Ansvar: Slöjdlärarna 13

31 Folkhälsoplan FOLKHÄLSOPOLITISKA RÅDET L Y S E K I L S K O M M U N

32 1. FÖRORD Denna folkhälsoplan har tagits fram av folkhälsopolitiska rådet med välfärdsredovisningen som grund. För oss politiker finns starka skäl till att skapa bättre förutsättningar för folkhälsan. Vi tycker att det är viktigt att befolkningen i Lysekil mår bra och har en god hälsa. Alla människor har lika väde och varje individ ska ha möjlighet att nå en god hälsa och livskvalitet. Vi vill att man ska må gott i den närmiljön man befinner sig i. Då är chansen stor att man väljer att bo kvar i Lysekil. Det finns också starka ekonomiska skäl till att verka för en bättre folkhälsa. Nationella beräkningar visar att ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 120 miljarder kronor. Dessa kostnader kan minskas, bland annat genom att skapa förutsättningar för sundare matvanor, ökad fysisk aktivitet och minskat bruk av alkohol och tobak samt genom att förebygga skador. 2. OM FOLKHÄLSOARBETE Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambandet mellan samhällets utformning och folkhälsa. Folkhälsoperspektivet måste därför finnas med i alla delar av samhällsplaneringen. Folkhälsoarbetet riktar sig till individer, befolkningsgrupper och samhälle och syftar till att minska hälsoklyftorna. Det är många faktorer som påverkar befolkningens hälsa. Allt ifrån individuella livsstilsfaktorer till yttre faktorer så som miljö- och samhällsrelaterade faktorer. Ytterligare ett skäl är att det finns samband mellan hälsa och ekonomisk tillväxt. Hälsa är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och tillväxten påverkar hälsoläget i befolkningen. Sverige har åtagit sig att arbeta för en bättre folkhälsa genom policybeslut på nationell och internationell nivå. På regional nivå finns ett folkhälsopolitiskt policy som ska fungera som en gemensam plattform för Västra Götalands folkhälsoarbete. På lokal nivå har Lysekils kommun och Hälso- och sjukvårdsnämnden tecknat ett avtal som innebär en gemensam satsning på lokalt folkhälsoarbete. Denna folkhälsoplan ska visa Lysekils kommuns inriktning för folkhälsoarbetet de kommande två åren. Enligt folkhälsoavtalet ska folkhälsopolitiska rådet, under avtalsperioden , verka för att integrera folkhälsoperspektiv i de olika aktörernas ordinarie verksamhet. Rådet ska också utveckla och aktivt arbeta med att synkronisera planeringsprocessen med den kommunala planerings- och budgetprocessen. Det är vi politiker i Lysekils kommun som har det övergripande ansvaret för att det lokala folkhälsoarbetet prioriteras och efterfrågas. För att bättre informera och följa upp det arbete som görs kommer en uppföljning av folkhälsoplanen att göras i nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Vi tror och hoppas att vi lyckas uppnå de mål som anges i programmet men vi vet samtidigt att det krävs engagemang av så väl kommunens nämnder och förvaltningar som vårdaktörer, föreningsliv och andra ideella och frivilliga organisationer. Med hopp om ett stort folkhälsoengagemang under kommande två år. Lysekil 2011 Ordf. Yngve Larsson för Lysekils kommun V. ordf. Lina Linke för Hälso- och sjukvårdsnämnden i norra Bohuslän 3. MOT EN JÄMLIK HÄLSA Det övergripande målet för folkhälsan på nationell nivå är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. I Västra Götalandsregionens folkhälsopolicy är jämlik hälsa och jämställda livsvillkor den första av totalt sex utmaningar. Trots att medellivslängden i Sverige har ökat under många decennier och trots att vi är friskare och ett av de mest jämlika länder i världen finns det fortfarande stora utmaningar kvar för folkhälsoarbetet. Det finns i dag tydliga skillnader i hälsa mellan olika grupper. Många faktorer bidrar till ohälsa hos dem som har sämst hälsa. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor, till exempel utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor, tillgång till hälso- och sjukvård, omgivande livsmiljöer och levnadsvanor. Målsättningen för det lokala folkhälsoarbetet ska, på samma vis som det nationella och regionala målet, vara att fokusera på att skapa en jämlik hälsa.

33 4. FOLKHÄLSOARBETE I LYSEKIL Det är folkhälsopolitiska rådet i Lysekil som beslutar om mål och prioriteringar för det lokala folkhälsoarbetet. Med hjälp av välfärdsredovisningen som underlag får beslutsfattarna kunskap om befolkningens hälsa och kan på så sätt ta fram relevanta mål. Målen ska sedan implementeras i nämnder och förvaltningar med stöd av kommunens mål- och kvalitetsledningssystem. Strategier tas fram och verksamhetsplaner utarbetas lokalt i förvaltningar och på enheter. I själva genomförandet sker samverkan, inte bara inom kommunen, utan med aktörer så som vård, tandvård, föreningsliv, frivilligorganisationer, studieförbund med flera. Uppföljning sker årligen dels i varje verksamhet och nämnd men också övergripande till folkhälsopolitiska rådet. En folkhälsosamordnaren arbetar på uppdrag av folkhälsopolitiska rådet för att samordna och utveckla det lokala folkhälsoarbetet. 5.1 Barn och ungas uppväxtvillkor Nuläge 84 procent av flickorna och 74 procent av pojkarna i årskurs nio i Lysekil uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Jämfört med riket trivs flickor i Lysekil något bättre i skolan och pojkar något sämre. Däremot svarar fler pojkar, 51 procent, än flickor, 44 procent, att de trivs bra eller mycket bra med livet. I Lysekil lever totalt 12,2 procent av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll. En övervägande del av dessa barn och unga finns i familjer med utländsk bakgrund. 38 procent av barnen i Lysekil med utländsk bakgrund lever i ekonomiskt utsatta hushåll jämfört med 31 procent i riket. Motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund i Lysekil är 6,9 procent och riket 5,3 procent. Önskvärt läge Barn, ungdomar och familjer i behov av stöd upptäcks i ett tidigarare skede och på så vis minskar behovet av mer omfattande och kostsamma insatser. Hur? Genom att skapa en familjecentral. Genom fortsatt arbete med att förverkliga det barn- och ungdomspolitiska handlingsprogrammet. Genom att implementera verkningsfulla metoder som syftar till att förbättra barn- och ungas välbefinnande. Genom att särskilt satsa på föräldrastödjande insatser. Ansvar Samtliga nämnder och förvaltningar. Modell för folkhälsoarbete i Lysekil. 5. MÅL OCH PRIORITERINGAR Folkhälsopolitiska rådet i Lysekil har beslutat om följande fyra prioriterade områden för åren Barn och ungas uppväxtvillkor 2. Drogförebyggande arbete 3. Fysisk aktivitet 4. Fallskador Mål Lysekils kostnader för barn- och ungdomsvård (kronor/invånare) ska minska. Andelen elever som uppger att de trivs bra/mycket bra med livet ska öka. Uppföljning Årligen i varje nämnd och förvaltning genom redovisning av mål och insatser. Årligen i folkhälsopolitiska rådet genom redovisning av mål och insatser. Årligen i kommunstyrelsen genom redovisning av mål och insatser Våren 2014 i Kommunfullmäktige genom redovisning av mål och insatser.

34 5.2 Drogförebyggande arbete Nuläge Vart annat år genomförs en mätning av ungas drogvanor i Lysekil. Enligt senaste mätningen, våren 2011, har andelen som provat narkotika i årskus 9 ökat. Andelen föräldrar som bjuder sina tonåringar (åk 9) på alkohol hemma minskar över tid. Omkring hälften av eleverna i årskurs 9 har någon gång druckit sig berusade och en fjärdedel av eleverna intensivkonsumerar. Berusningsdrickandet i åk 9 har över tid minskat något medan intensivkonsumtionen är förhållandevis oförändrad. Fler pojkar än flickor rökte dagligen vid 2011 års mätning medan det tidigare år varit tvärt om, flickor har rökt i större utsträckning än pojkar. Andelen elever i åk 9 som snusar har minskat stadigt sedan Önskvärt läge Färre ungdomar ska pröva narkotika. Alkoholdebuten ska senareläggas och intensivkonsumtionen ska minska. Färre ungdomar ska använda tobak. Hur? Genom att implementera verkningsfulla drogförebyggande metoder. Ansvar Samtliga nämnder och förvaltningar Mål Ingen i åk 9 eller åk 2 på gymnasiet ska ha provat narkotika Ingen i åk 9 ska bjudas på alkohol hemma Intensivkonsumtionen i åk 2 på gymnasiet ska minska Tobakskonsumtionen i åk 9 samt åk 2 gymnasiet ska halveras Uppföljning Årligen i varje nämnd och förvaltning genom redovisning av mål och insatser. Årligen i folkhälsopolitiska rådet genom redovisning av mål och insatser. Årligen i kommunstyrelsen genom redovisning av mål och insatser. 5.3 Fysisk aktivitet Nuläge 58 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna i årskurs 9 uppger att de motionerar två gånger i veckan eller oftare. I ett samhälle där TV och datorer lockar till mer stillasittande för så väl vuxna som barn innebär det att vår fysiska hälsa försämras. Andelen elever i Lyskeil med normalvikt (ISO BMI <20) i årskurs 4 har minskat och vid senaste mätningen våren 2010 hade 66 procent av eleverna normal vikt. Det innebär att drygt 30 procent av eleverna i årskurs 4 är överviktiga eller lider av fetma. Vid sidan av övervikt och fetma leder för lite fysisk aktivitet även på sikt till andra typer av vällevnadssjukdomar som till exempel diabetes och högt bloctryck. Effekterna av fysisk aktivitet är goda och leder till bland annat ökad koncentrationsförmåga, bättre sömn. Önskvärt läge Färre barn och unga ska behöva lida av övervikt och fetma och fler barn och unga motionerar regelbundet. Hur? Genom att utveckla och stödja generellt förebyggande och främjande insatser som syftar till ökad fysisk aktivitet. Ansvar Bildningsnämnden och Bildningsförvaltningen Mål Fler elever i årskurs 4 ska ha normal vikt. Fler elever i åk 9 med godkända betyg i idrott och hälsa. Uppföljning Årligen i varje nämnd och förvaltning genom redovisning av mål och insatser. Årligen i folkhälsopolitiska rådet genom redovisning av mål och insatser. Årligen i kommunstyrelsen genom redovisning av mål och insatser. Våren 2014 i Kommunfullmäktige genom redovisning av mål och insatser. Våren 2014 i Kommunfullmäktige genom redovisning av mål och insatser.

35 5.4 Fallskadeförebyggande Nuläge Omkring 40 personer från Lysekil i åldern 65 år och uppåt vårdas årligen på sjukhus för höftfrakturer. Av dessa 40 personer är majoriteten kvinnor. 1 av 20 individer som är 65 år och äldre uppsöker varje år sjukhus för vård av en fallskada. Motsvarande siffra för de som är 80 år och äldre är 1 av 10. Västra Götalandsregionen har på Hälso- och sjukvårdsnämnds och kommunnivå tagit fram kostnader för fallskador. För Lysekils kommun handlar det om kostnader på totalt 5 miljoner kronor per år till följd av fallskador. Till detta kommer onödigt lidande för de personer som skadat sig. Ofta handlar det om lång rehabiltiering och tid av återhämtning. Önskvärt läge Fler äldre ska slippa fallskador genom att förebyggande insatser genomförs. 6. REFERENSER Grundläggande Folkhälsovetenskap. Pellmer och Wramner (2007) Folkhälsopolitisk rapport. Statens Folkhälsoinstitut (2010) En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Regeringskansliet (2011) Drogvaneundersökning i Norra Bohsulän. Per Blanck (2011) Barn och ungas uppväxtvillkor. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport Statens Folkhälsoinstitut (2011) Kartläggning av barn och ungas hälsa. Statens Folkhälsoinstitut www. fhi.se (2010) Kostnader för fallskador Hälso- och sjukvårdsnämnd 1. Västra Götalandsregionen (2010) Välfärdsredovisning för Lysekils kommun. Lysekils kommun www. lysekil.se (2011) Folkhälsopolitiskt policy. Västra Götalandsregionen (2009) Statens Folkhälsoinstitut. Kommunala Basfakta Hur? Genom utveckling av fallskadeförebyggande arbete inom vård och omsorgen. Ansvar Vård och omsorgsnämnden och socialförvaltningen Mål Minskat antal fallskador bland äldre 65 år och uppåt. Uppföljning Årligen i varje nämnd och förvaltning genom redovisning av mål och insatser. Årligen i folkhälsopolitiska rådet genom redovisning av mål och insatser. Årligen i kommunstyrelsen genom redovisning av mål och insatser. Våren 2014 i Kommunfullmäktige genom redovisning av mål och insatser.

36 Folkhälsopolitiska rådet Lysekils kommun Lysekil Telefon Folkhälsoplanen finns även på

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (22) 218 BILDANDE AV EN GEMENSAM IT-ORGANISATION FÖR LYSEKILS- MUNKEDALS- OCH SOTENÄS KOMMUN Dnr: LKS För att kunna möta framtida IT-utmaningar, bromsa kostnadsutvecklingen och för att kunna ge bibehållen service och IT-drift av god kvalitet förslår projektgruppen att IT-enheten i Sotenäs kommun ska ingå i servicenämnden för kommunerna Lysekil och Munkedal. I denna servicenämnd ingår kommunernas IT-drift och support (IT-organisation), med start Annan verksamhet kan när så behovet uppstår tillföras servicenämnden. Genom att skapa en gemensam IT-organisation underlättas samverkan för övriga verksamheter över kommungränserna. Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. För att undersöka möjligheter till IT-samarbete och hur detta samarbete ska förverkligas har en förstudie gjorts och två förstudierapporter skrivits, dessa rapporter har presenterats för kommunstyrelserna och för kommunchefernas ledningsgrupper samt facklig samverkan. Budgeten för den gemensamma IT-organisationen för Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska ligga på samma nivå som idag eller på sikt minska. Den finansieras via kommunbidrag samt debitering till verksamheterna. Den totala budgetomslutningen 2013 ligger på samma nivå som för Beslutsunderlag IT-enhetens tjänsteskrivelse med bilagor Ledningsutskottets protokoll , 157 Kommunstyrelsens protokoll , 202 Yrkanden Roland Karlsson (FP): bifall till ledningsutskottets förslag med följande tillägg: att kommunchefen och ekonomichefen i värdkommunen tillsammans med kommunchefen och ekonomichefer i Munkedal och Sotenäs får i uppdrag att under första kvartalet 2013 klarlägga och omförhandla kostnadsdelning omfattande bland annat personalkostnader, driftkostnader och investeringsåtagande samt säkerställa en tydlig ansvarsstruktur och ekonomistyrning. Mats Karlsson (M): bifall till Roland Karlssons yrkande. Klas-Göran Henriksson (S): att kommunstyrelsen får en redovisning av ärendet i april för att eventuellt revidera samverkansavtalet. Justerare: Utdragsbestyrkande:

119 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (22) Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning: Proposition på Roland Karlssons m.fl. yrkande att kommunchefen och ekonomichefen i värdkommunen tillsammans med kommunchefen och ekonomichefer i Munkedal och Sotenäs får i uppdrag att under första kvartalet 2013 klarlägga och omförhandla kostnadsdelning omfattande bland annat personalkostnader, driftkostnader och investeringsåtagande samt säkerställa en tydlig ansvarsstruktur och ekonomistyrning. Proposition på Klas-Göran Henrikssons yrkande att kommunstyrelsen får en redovisning av ärendet i april för att eventuellt revidera samverkansavtalet. Propositioner Ordförande ställer proposition på Roland Karlssons m.fl. yrkande att kommunchefen och ekonomichefen i värdkommunen tillsammans med kommunchefen och ekonomichefer i Munkedal och Sotenäs får i uppdrag att under första kvartalet 2013 klarlägga och omförhandla kostnadsdelning omfattande bland annat personalkostnader, driftkostnader och investeringsåtagande samt säkerställa en tydlig ansvarsstruktur och ekonomistyrning och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Roland Karlssons m.fl. yrkande. Ordförande ställer proposition på Klas-Göran Henrikssons yrkande att kommunstyrelsen får en redovisning av ärendet i april för att eventuellt revidera samverkansavtalet och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla Klas-Göran Henrikssons yrkande. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att under förutsättning att fullmäktige i Munkedals kommun fattar motsvarande beslut, låta Sotenäs bli en del av den gemensamma nämnd, som benämns Servicenämnden, för kommunerna Sotenäs, Munkedal och Lysekil. 2. Kommunfullmäktige beslutar att nämnden ska bestå av två ledamöter och en ersättare från varje kommun. Respektive samverkanskommun väljer två ledamöter och en ersättare till den gemensamma servicenämnden. 3. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till reglemente. 4. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till samverkansavtal. Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att kommunchefen och ekonomichefen i värdkommunen tillsammans med kommunchefen och ekonomichefer i Munkedal och Sotenäs får i uppdrag att under första kvartalet 2013 klarlägga och omförhandla kostnadsdelning omfattande bland annat personalkostnader, driftkostnader och investeringsåtagande samt säkerställa en tydlig ansvarsstruktur och ekonomistyrning. 2. Kommunstyrelsen beslutar att kommunstyrelsen får en redovisning av ärendet i april för att eventuellt revidera samverkansavtalet Justerare: Utdragsbestyrkande:

120 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (22) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Kommunchef Ekonomichef Kommunledningskontoret IT-enheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

121 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (24) 202 BILDANDE AV EN GEMENSAM IT-ORGANISATION FÖR LYSEKILS- MUNKEDALS- OCH SOTENÄS KOMMUN Dnr: LKS För att kunna möta framtida IT-utmaningar, bromsa kostnadsutvecklingen och för att kunna ge bibehållen service och IT-drift av god kvalitet förslår projektgruppen att IT-enheten i Sotenäs kommun ska ingå i servicenämnden för kommunerna Lysekil och Munkedal. I denna servicenämnd ingår kommunernas IT-drift och support (IT-organisation), med start Annan verksamhet kan när så behovet uppstår tillföras servicenämnden. Genom att skapa en gemensam IT-organisation underlättas samverkan för övriga verksamheter över kommungränserna. Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. För att undersöka möjligheter till IT-samarbete och hur detta samarbete ska förverkligas har en förstudie gjorts och två förstudierapporter skrivits, dessa rapporter har presenterats för kommunstyrelserna och för kommunchefernas ledningsgrupper samt facklig samverkan. Budgeten för den gemensamma IT-organisationen för Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska ligga på samma nivå som idag eller på sikt minska. Den finansieras via kommunbidrag samt debitering till verksamheterna. Den totala budgetomslutningen 2013 ligger på samma nivå som för Beslutsunderlag IT-enhetens tjänsteskrivelse med bilagor Ledningsutskottets protokoll , 157 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för kompetterande utredning. Beslutet skickas till IT-enheten Justerare: Utdragsbestyrkande:

122 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens ledningsutskott (29) 157 BILDANDE AV EN GEMENSAM IT-ORGANISATION FÖR LYSEKILS- MUNKEDALS- OCH SOTENÄS KOMMUN Dnr: LKS För att kunna möta framtida IT-utmaningar, bromsa kostnadsutvecklingen och för att kunna ge bibehållen service och IT-drift av god kvalitet förslår projektgruppen att IT-enheten i Sotenäs kommun ska ingå i servicenämnden för kommunerna Lysekil och Munkedal. I denna servicenämnd ingår kommunernas IT-drift och support (IT-organisation), med start Annan verksamhet kan när så behovet uppstår tillföras servicenämnden. Genom att skapa en gemensam IT-organisation underlättas samverkan för övriga verksamheter över kommungränserna. Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. För att undersöka möjligheter till IT-samarbete och hur detta samarbete ska förverkligas har en förstudie gjorts och två förstudierapporter skrivits, dessa rapporter har presenterats för kommunstyrelserna och för kommunchefernas ledningsgrupper samt facklig samverkan. Budgeten för den gemensamma IT-organisationen för Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska ligga på samma nivå som idag eller på sikt minska. Den finansieras via kommunbidrag samt debitering till verksamheterna. Den totala budgetomslutningen 2013 ligger på samma nivå som för Beslutsunderlag IT-enhetens tjänsteskrivelse med bilagor Ledningsutskottets förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att under förutsättning att fullmäktige i Sotenäs kommun fattar motsvarande beslut, låta Sotenäs bli en del av den gemensamma nämnd, som benämns Servicenämnden, för kommunerna Sotenäs, Munkedal och Lysekil. Kommunfullmäktige beslutar att nämnden ska bestå av två ledamöter och en ersättare från varje kommun. Respektive samverkanskommun väljer två ledamöter och en ersättare till den gemensamma servicenämnden Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till reglemente. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättat förslag till samverkansavtal. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

123 TJÄNSTESKRIVELSE Servicenämnden Datum: Förvaltn/enhet: IT-enheten Handläggare: Anders Siljeholm Telefon: E-post: Dnr: BILDANDE AV EN GEMENSAM IT-ORGANISATION FÖR LYSEKILS- MUNKEDALS- och SOTENÄS KOMMUN Sammanfattning För att kunna möta framtida IT-utmaningar, bromsa kostnadsutvecklingen och för att kunna ge bibehållen service och IT-drift av god kvalitet förslår projektgruppen (Anders, Hans, Johan, Malin och Kit) att IT-enheten i Sotenäs kommun skall ingå i servicenämnden för kommunerna Lysekil och Munkedal. I denna servicenämnd ingår kommunernas IT-drift och support (IT-organisation), med start Annan verksamhet kan när så behovet uppstår tillföras servicenämnden. Genom att skapa en gemensam IT-organisation underlättas samverkan för övriga verksamheter över kommungränserna. Bakgrund Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. För att undersöka möjligheter till IT-samarbete och hur detta samarbete ska förverkligas har en förstudie gjorts och två förstudierapporter skrivits, dessa rapporter har presenterats för kommunstyrelserna och för kommunchefernas ledningsgrupper samt facklig samverkan. Uppdraget till projektgruppen har varit att fortsätta med uppdraget och återkomma med förslag på lösning. Förutsatt att beslut fattas att IT-enheten i Sotenäs kommun skall ingå i gemensam ITorganisation påbörjas genomförandet. bör vara genomfört till årsskiftet 2014 och kommer bland annat att innehålla gemensam teknisk plattform hållbar för framtidens utmaningar och verksamheternas behov, analys om eventuellt behov av förstärkning av IT infrastrukturen. Budgeten för den gemensamma IT-organisationen för Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska ligga på samma nivå som idag eller på sikt minska. Den finansieras via kommunbidrag samt debitering till verksamheterna. Den totala budgetomslutningen 2013 ligger på samma nivå som för 2012.

124 Nämndens sammansättning Då nämnden kommer att ges ett utpräglat driftsuppdrag är bedömningen att det kan vara lämpligt överväga att val av ledamöter sker med inriktningen att sakkunskap ska värderas före politiskt mandat. Antalet ledamöter i nämnden är två från varje kommun samt en ersättare. Syfte Syftet är att skapa en gemensam IT organisationen. IT- organisationen ska samverka i drift, support och utveckling. Följa kommunallagen i samverkansprojekt. Mål att kunna ge god service och IT-drift av hög kvalitet både nu och i framtiden en kostnadseffektiv utveckling genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar kostnadseffektiva gemensamma avtal, sker genom inköp av större kvantiteter av t.ex. licenser och datorer genom att samdrifta verksamhetssystem möjliggörs en större samverkan över kommungränserna Genom att samverka kunna bemöta ökade nationella krav, såsom o Nationell IT-strategi för vård och omsorg o IT-relaterade krav för och mål inom utbildningen o E-delegationen och regeringens strategi för utveckling av e-tjänster Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kostnadsutvecklingen dämpas genom att utnyttja stordriftsfördelar 2. Miljö Ökad bilkörning, ev. minskad energiförbrukning tack vare effektivare IT-drift 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS-05 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Under förutsättning att fullmäktige i Sotenäs kommun fattar motsvarande beslut, låta Sotenäs bli en del av den gemensamma nämnd, som benämns Servicenämnden, för kommunerna Sotenäs, Munkedal och Lysekil 2. Nämnden ska bestå av två ledamöter och en ersättare från varje kommun. Respektive samverkanskommun väljer två ledamöter och en ersättare till den gemensamma servicenämnden 3. Godkänna upprättat förslag till reglemente 4. Godkänna upprättat förslag till samverkansavtal

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) 1 (7) SERVICENÄMNDEN Sammanträdestid: kl 13:30-16:00 Lokal: Gäven, Stadshuset, Lysekil Beslutande ledamöter: Jan-Erik Larsson (opol Munkedal, ordf) Michael Johansson (opol Lysekil, vice ordf) Maria Strömberg (opol Munkedal) Marianne Olofsson (opol Munkedal) Ersättare: Tjänstemän: Icke tjänstgörande ersättare: Anders Siljeholm, it-chef Johan Carlgren, it-arkitekt/nämndsekreterare Paragrafer: Sekreterare: Ordförande: Justerare:.. Johan Carlgren.. Jan-Erik Larsson.. Michael Johansson ANSLAGSBEVIS: Nämnd: Servicenämnden Sammanträdesdatum: Anslagsdatum: Bevis om tillkännagivande av justering: Förvaringsplats: IT-enheten Justeringsdatum: Anslagets nedtagande:

126 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Servicenämnden (7) 18 INFORMATION OM PÅGÅENDE ARBETE MED REVIDERING AV REGLEMENTE OCH SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Enhetschefen informerar om det pågående arbetet och uppdragen han och IT-styrgruppen (ISG) fått att revidera samverkansöverenskommelsen och reglementet. Förslaget färdigställdes den 7 oktober och har skickats till Sotenäs för vidare beslut i deras politiska ledning. Servicenämnden informeras och skickar ärendet vidare för beslut i Lysekils och Munkedals KS, KF men med följande synpunkter. Servicenämndens synpunkter I reglementet: 2 Reglementet överensstämmer inte med samverkansöverenskommelsen och saknar lydelsen om att nämnden även ansvarar för utveckling av IT-miljön i syfte att stödja verksamheternas behov. Det står nu att den endast ansvarar för drift och support av IT-miljön. 14 Texten om politiska partier och styrkebalansen behöver tas bort. 18 Ska samtliga ärenden beredas i ISG och ISG då också är föredragande eller är avsikten att endast ärenden som berör ISG i enlighet med uppdraget i samverkansöverenskommelsen (punkten Forum ) förankras i ISG och därefter föredras av ansvarig tjänsteman för nämnden? Nämnden förordar det senare alternativet. I samverkansöverenskommelsen: 3 Nämnden önskar ett förtydligande vad som menas med verksamhetssystem där så är avtalat 6 Nämnden förordar att tjänstemän (framförallt inom IT-organisationen) med ansvar för och kunskap om modern IT-utveckling är föredragande inför nämnden. Däremot är det bra att ärendet förankras och lyfts till dialog i ISG. Forum Nämnden anser att ISG bereder ärenden mot servicenämnden bör bytas mot ISG bereder ärenden av övergripande karaktär mot servicenämnden Bilden Nämnden vill få ett förtydligande vad som menas med de olika heldragna, streckade resp. tjocka linjerna mellan de olika funktionerna samt vad ordet chefsskap innebär. Nämnden har också uppmärksammat att nämnden eller ISG bryter mot reglementet och samverkansöverenskommelsen i och med att bägge ordförandeposterna innehas av Munkedal. Justerare: Utdragsbestyrkande:

127 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE SOTENÄS, MUNKEDALS OCH LYSEKIL KOMMUNER GEMENSAM IT-ORGANISATION MELLAN SOTENÄS, MUNKEDALS OCH LYSEKILS KOMMUNER HAR TRÄFFATS FÖLJANDE AVTAL OM EKONOMISK REGLERING MM AVSEENDE GEMENSAM IT ORGANISATION. 1

128 Ändringhistorik Godkännande av dokument Av Namn Datum Författad av: Anders Siljeholm Granskad av: Granskad av: Granskad av: Godkänd av: Ändringshistorik Version# Datum Version Första utkastet Innehållsförteckning Ändringhistorik... 2 Godkännande av dokument... 2 Ändringshistorik Inledning Den gemensamma IT - organisationens ansvarsområde och uppgift Avgränsningar Förvaltningsorganisation Personal Administration Lokalisering Ansvar och roller... 5 Gemensamma styrdokument... 5 Systemförvaltning... 5 Forum Budget och verksamhetsstyrning... 6 Principer för kostnadsfördelning... 7 Gemensam hård och mjukvara... 7 Driftskostnader... 7 Investeringar... 7 Avtal interna tjänster... 7 Ersättning... 8 Övergångsregler... 8 Avvecklingskostnader

129 Övriga principer för kostnadsfördelning Kvalitet och uppföljning Äganderätt till lös egendom Redovisning... 8 Redovisningsprinciper Försäkringar Tvister Omförhandling Avtalsperiod Villkor för giltighet... 9 Bilaga 1 - Principer för kostnadsfördelning Innehållsförteckning Avtalets omfattning Principer för investeringar Investeringar Ränta och kapitalkostnader Ägande av utrustning Omställningskostnader Projekt Kompetensutveckling Support, drift- och förvaltningskostnader Personal Serverhallar IT - infrastruktur och IT - drift IT arbetsplatser Utskrift Reglering av eventuella överskott/underskott Principer för fakturering och betalning Avtalstid och uppsägning

130 1 Inledning Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner har kommit överens om att from inrätta en gemensam nämnd, kallad servicenämnd. Detta dokument innehåller samarbetsavtalet för IT verksamheten, vilken kommer att ingå som en del i ansvaret för den gemensamma servicenämnden. Syftet med den gemensamma IT - organisationen är i första hand att genom att tillhandahålla samordnade IT tjänster uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare användarunderlag (stordriftsfördelar) samt i andra hand verka för en standardisering av kommungemensamma IT tillämpningar (synergieffekter). Genom samverkan skapas också bättre möjligheter att möta omvärldens krav på IT verksamhet t.ex. inom områdena vård, omsorg och skola samt krav på utveckling av e-tjänster. 2 Den gemensamma IT - organisationens ansvarsområde och uppgift Verksamheten omfattar tillsvidare IT - drift i respektive kommun. Undantaget IT driften för entill- en satsningen för Gymnasiet i Lysekil vilken är upphandlad av en extern leverantör. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT organisationens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Lysekils kommun är värdkommun och servicenämnden ingår i Lysekils kommuns organisation. 3 Avgränsningar Den gemensamma IT-organisationen ansvarar för driften av kommunernas verksamhetssystem och program där så är avtalat. Det innebär att varje förvaltning/enhet köper sina verksamhetsprogram och IT - organisationen ansvarar för driften. 4 Förvaltningsorganisation IT - organisationen ska ledas av en IT chef. 5 Personal Lysekils kommun är anställningsmyndighet för personal inom den gemensamma ITorganisationen. Vid överflyttning till annan huvudman tillämpas verksamhetsövergång. Personalförmåner t.ex. intjänade tjänsteår, semester etc. följer därmed med till värdkommunen. Lysekils kommun ansvarar för att IT - organisationens personal har den kompetens som behövs för verksamheten. Samtliga nyanställningar av personal inom servicenämndens verksamhetsområde skall göras av Lysekils kommun med Lysekils kommun som arbetsgivare. 4

131 6 Administration IT-organisationen handlägger ärenden genom tjänsteskrivelser som ISG bereder till servicenämnden. IT-organisationen verkställer nämndens beslut avseende IT-verksamheten. 7 Lokalisering IT -organisationen ska vara lokaliserad på det mest effektiva sättet i enlighet med värdkommunens lokalstyrningsprinciper. 8 Ansvar och roller För att kunna bedriva en verksamhets och kundfokuserad IT-verksamhet behöver ansvar och roller inom IT-organisationen och inom respektive kommun vara tydligt definierade. I samband med etablering av den gemensamma IT-driftorganisationen kommer ett antal forum och funktioner att införas. Här beskrivs dessa forum och funktioner samt vilka uppgifter och ansvar de har. Gemensamma styrdokument Sotenäs, Munkedals och Lysekils kommuner ska gemensamt genom ISG utarbeta styrdokument som reglerar användandet av IT i kommunerna (IT -strategi, IT-policy och ITplan) Systemförvaltning Systemägarna för verksamhetssystemen inom kommunen ska med stöd av IT - organisationen utveckla en väl fungerande systemförvaltning. Forum Ett antal forum kommer initialt att upprättas i den gemensamma IT- organisationen. Representation och mötesfrekvens får gemensamt överenskommas mellan ITorganisationen och verksamheten inom respektive kommun. Kommunchefernas ledningsgrupper utser en IT-styrgrupp (ISG) som har till uppgift att ta fram strategier, policys och planer för kommunerna i ett tre årsperspektiv, revideras varje år, detta utifrån verksamheternas verksamhetsplaner och detta tillsammans med IT-organisationen. ISG ska verka för att alla deltagande kommuner får ett gemensamt mål med IT-stöd i verksamheterna. ISG bereder ärenden mot servicenämnden. Varje samverkande kommun har två representanter i styrgruppen Ordförandeskapet byts varje år och kan inte innehas av den kommun som har ordförandeskapet i Servicenämnden. Gemensamma referensforum ska skapas för samverkande kommuners olika verksamheter Ett för barn- och utbildning, ett för vård- och omsorg, och ett för övrig verksamhet. Varje kommun ska representeras av: Minst en verksamhetsföreträdare. De systemansvarige för övergripande verksamhetsystem (kan vara gemensam när kommunerna har gemensamma ITsystem) Minst en representant från ISG. Dessa forum ska ske regelbundet. Dagordning ska finnas och protokoll ska skrivas enligt god mötessed IT-chefen är sammakallande Möten ska ske minst tre gånger per år per forum 5

132 9 Budget och verksamhetsstyrning Den gemensamma IT-organisationens verksamhet ska läggas fast i en verksamhetsplan som inkluderar budget. Verksamhetsplanen ska omfatta tre år. Underlag från respektive kommuns verksamhet på nödvändiga/önskvärda investeringar ska lämnas till IT - verksamheten senast oktober året före planperioden. Förslag till verksamhetsplan ska överlämnas till kommunerna för samråd senast oktober året före planperioden. Värdkommunen ska fastställa budgeten för verksamheten. Gemensamma överläggningar mellan kommunernas budgetberedningar och servicenämnden om ekonomiska ramar för kommande års drift- och investeringsbudget och verksamhet skall ske under perioden mars - oktober. Värdkommunen ansvarar för att upprätta fungerande rutiner för budgetprocess. Alla ingående kommuner har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning. Värdkommunen tillser att det etableras fungerande avrapporteringsrutiner. Den gemensamma IT-organisationen ska årligen avge verksamhetsberättelse till de samverkande kommunerna för föregående verksamhetsår i enlighet med rapporteringsrutinen för värdkommunen. 6