Djurskydd. 10 års djurskyddsarbete på Jordbruksverket

Transkript

1 Djurskydd års djurskyddsarbete på Jordbruksverket

2 2

3 INLEDANDE ORD AV DJURSKYDDSSAMORDNAREN HELENA ELOFSSON Djurskyddet- var det bättre förr? I min roll som djurskyddsamordnare hör jag ibland att det var bättre förr och att det bara går utför med djurskyddet. Jag delar inte den uppfattningen utan ser att många framsteg har gjorts på djurskyddsområdet de senaste åren. I denna rapport ger vi en översiktlig beskrivning av vårt arbete med djurskydd under de senaste tio åren för att ge perspektiv och fakta kring djurskyddets utveckling. För snart tio år sedan, den 1 juli 2007, fick Jordbruksverket tillbaka rollen som ansvarig central myndighet för djurskyddet från Djurskyddsmyndigheten. Vi har samma uppdrag som Djurskyddsmyndigheten att säkerställa ett gott djurskydd. Skillnaden är dock att vi i vårt uppdrag också har att arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi har alltså ansvar för helheten och i denna rapport beskriver vi översiktligt hur vi har tagit hand om vårt uppdrag. Djurskydd är en fråga som engagerar många personer i vårt samhälle, men på olika sätt. I min roll som djurskyddssamordnare möter jag både de som anser att vi sätter djurens behov före djurägarens och de som anser att det är förfärligt att vi tillåter att djur används eller hålls på det sätt som är tillåtet idag. Som myndighet är båda dessa synssätt något vi måste respektera och hantera i vårt arbete med djurskyddet. Jag möter också då och då personer som anser att det var bättre förr och som ifrågasätter hur vi på Jordbruksverket tar om hand djurskyddsfrågor. Grunden för detta är ofta lite oklar och jag får sällan några exakta svar på vad det är som blivit sämre. Min upplevelse är dock att det finns en oro för att djurskyddsfrågorna inte väger tillräckligt tungt på Jordbruksverket. Jag delar dock inte den synen. Jag följde med från Djurskyddsmyndigheten och min erfarenhet från de senaste tio åren är att djurskyddsfrågorna tas på stort allvar av mina kollegor på alla nivåer på Jordbruksverket. Som samordnare upplever jag också att djurskyddet finns med och påverkar i alla våra viktiga diskussioner om hållbarhet och framtid. Om man ser mer objektivt på vilka förändringar som gjorts är min bedömning också att vi haft en positiv utveckling på djurskyddsområdet. Som utredningssekreterare i Djurskyddslagsutredningen (SOU 2011:75) hade jag förmånen att studera utvecklingen på djurskyddsområdet i detalj. Utifrån det och de år jag jobbat på Jordbruksverket är min bedömning att djurskyddet har stärkts på många områden. Detta talas det dock ganska lite om och jag hoppas att denna rapport kan visa en del av den utveckling som varit. När det gäller framtiden så tror jag att den tekniska utvecklingen kommer att leda till att vi kan möta djurens behov ännu bättre. Min förhoppning är även att t.ex. den nya EU-djurskyddsplattformen kommer fungera som ett verktyg för att både stärka djurskyddet för alla djur i EU och för att skapa mer lika villkor för våra företag. När det gäller oss på Jordbruksverket så kommer vi att fortsätta jobba med djurskyddet och helheten för att hitta de bästa möjliga lösningarna tillsammans med andra berörda parter. Jag hoppas att du finner årets rapport intressant. 3

4 Innehåll Djurskyddet var det bättre förr?...3 ORGANISATION OCH JORDBRUKSVERKETS ROLL I DJURSKYDDET...5 Vilken roll har vi på Jordbruksverket?...5 Vårt uppdrag från regeringen...5 Djurskyddets roll i vår färdplan...5 LAGSTIFTNING - HUR SER DEN UT OCH HAR DEN STÄRKTS FÖR DJUREN?...7 Översyn, uppdateringar och förenklingar av djurskyddsbestämmelser...7 Pälsdjur och kanin har fått nya bestämmelser...7 Förändringar i bestämmelser kring bete, social kontakt mm...7 Handläggningstid för förprövning och förenklad avgift för kontroll...8 Översyn av försöksdjursbestämmelserna - nytt EU direktiv...8 Ändrade bestämmelser för semin, doping och hästhållning...8 Förenkling och uppdelning av lantbruksdjursbestämmelserna...8 VÄGLEDNING OCH KALIBRERING...10 Kalibreringskurser om gris, nötkreatur, får, fjäderfä och slakt Utökade vägledningar ett resultat av kalibreringskurserna UPPDRAG OCH ANALYSER...11 Ett djurskydd i förändring...11 Djurskyddskontrollprojekten ELOF och OSKAR...12 STORK Risk styr djurskyddskontrollerna...12 Kastrering av smågrisar...14 Utredningar och uppdrag för alternativa metoder till djurförsök i enlighet med de 3R:ns princip INFORMATION OCH KONFERENSER...18 Från webb till sociala medier Jordbruksverkets djurskyddskonferenser SAMVERKAN OCH DIALOG...20 Internationellt arbete Råd och referensgrupper för samverkan och dialog Samverkan kring handlingsplaner och djurskydd som mervärde Djurskyddet en framåtblick 10 år

5 Organisation och jordbruksverkets roll i djurskyddet Fakta: Djurskyddslagen Nuvarande djurskyddslag (1988:534) trädde i kraft den 1 juli 1988 och ersatte då Sveriges första djurskyddslag, lagen (1944:219) om djurskydd och lagen (1937:313) angående slakt av husdjur. Ansvarig central myndighet Medicinalstyrelsen Lantbruksstyrelsen , Jordbruksverket , Djurskyddsmyndigheten Jordbruksverket Vilken roll har vi på Jordbruksverket? Jordbruksverket är ansvarig central myndighet för djurskyddet vilket bl.a. betyder att vi arbetar med lagstiftning, vägledning, information, stöd och samverkan på djurskyddsområdet. På djurskyddsområdet finns det en djurskyddslag (1988:534) som beslutas av riksdagen, en djurskyddsförordning (1988:539) som beslutas av regeringen och djurskyddsföreskrifter som beslutas av oss. Djurskyddslagen är en ramlag som ger de generella dragen kring vad man får och inte får göra med eller mot djur medan djurskyddsföreskrifterna som vi har hand om innehåller de mer detaljerade bestämmelserna kring hur djur får hållas och skötas. Under årens lopp har det varierat vilken myndighet som haft det centrala myndighetsansvaret för djurskyddet men de senaste 10 åren har det ansvaret legat hos oss. Den myndighet som kontrollerar om lagstiftningen efterlevs är länsstyrelsen. Länsstyrelsen är fristående myndigheter som fattar egna beslut. Vi har dock i uppgift att samordna länsstyrelsernas kontroller och för detta har vi bl.a. vägledningar kopplade till lagstiftningen. Dessa finns för att bedömningarna ska bli så likvärdiga som möjligt. Vårt uppdrag från regeringen Det uppdrag vi har enligt vår instruktion från regeringen är bl.a. att säkerställa ett gott djurskydd och arbeta för en hållbar utveckling, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. I vårt myndighetsuppdrag ingår att lyfta in djurskyddsfrågorna i en helhet med de frågor som påverkar och samverkar med djurskyddet. 5

6 Djurskyddets roll i vår färdplan Jordbruksverket har en färdplan som visar de viktigaste prioriteringarna och vägvalen för att gå i riktning mot målen om konkurrenskraft och hållbarhet för samhällets och landsbygdens bästa. Att arbeta enligt färdplanen har särskilt stor betydelse nu när EU har reformerat politiken, såväl inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske och är på väg att förändra andra områden som djurhälsa, djurskydd, växtskydd och kontroller. Två viktiga delar i färdplanen är att se, utveckla och säkra landsbygden, samt förenklingar överallt. För att se, utveckla och säkra landsbygden är hållbarhet och konkurrenskraft viktiga frågor och i båda dessa spelar djurskyddet en viktig roll. En produktion kan inte vara långsiktigt konkurrenskraftig om den inte samtidigt är hållbar vilket inkluderar ett gott djurskydd. På samma sätt är lönsamma och konkurrenskraftiga företag en förutsättning för att ha ett gott djurskydd och kunna ge djuren den goda livsmiljö och den omvårdnad de behöver. Det är också viktigt att det är lätt att göra rätt och minska den oro som finns bland djurhållare för att göra fel. Därför jobbar vi med förenklingar överallt. Den Förenklingsresa som vi har gjort på Jordbruksverket tillsammans med näringen och andra myndigheter visar på att förenklingar kan leda till bättre effekt med bättre efterlevnad av och acceptans för reglerna. Genom detta och ökad samordning av kontroller får vi även större effektivitet, rättssäkerhet och förtroende för regelverken. Reflektion Som avdelningschef och chefsveterinär är det min roll att leda verksamheten så att vi tillsammans hittar kloka helhetslösningar med viktiga synergieffekter. Detta är alltid en givande utmaning och på djurskyddsområdet finns stora förväntningar på bra lösningar från såväl näring och djurskyddsorganisationer. Min bild är att vi tillsammans blir allt bättre på att hitta dessa synergieffekter och jag bedömer att det beror på att vi arbetar med djurskyddsfrågorna i hela värdekedjan och lyfter in djurskyddet i sitt sammanhang. Djurskyddsfrågorna tar idag plats på områden som de tidigare inte gjort och jag bedömer att det är arbetet i hela värdekedjan som är nyckeln till att lyckas med att få en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. För att kunna göra ett bra jobb tillsammans med alla andra parter behöver vi en organisation som möter de behov som finns hos våra kunder och i våra uppdrag. Vi skapade 2007 djurslagsspecifika enheter för att jobba mer integrerat med djurskydd, djurhälsa och smittskydd och det har gett många positiva synergieffekter. När vi omorganiserade avdelningen 2014 var syftet bl.a. att göra enhetschefernas roller ännu tydligare och dessutom stärka den övergripande djurskyddsfunktionen. Vi tillsatte därför en samordnarroll för djurskydd och en för djurskyddskontroll som tillsammans kan hålla ihop och driva processen djurskydd och djurskyddskontroll som är nära bundna till varandra. Inför framtiden ser jag att vi har många utmaningar men också många möjligheter på djurskyddsområdet. En utmaning kan komma att bli hur vi ska kommunicera vårt goda djurskydd, särskilt med tanke på att flera av våra grannländer är på frammarsch och duktiga på att lansera sina produkter. Som jag ser det är vårt arbete en resa och ibland kör vi på Jordbruksverket tåget, ibland är vi passagerare. Det viktiga är dock att vi gör resan tillsammans med alla er eftersom det är våra gemensamma insatser som kan skapa hållbarhet och konkurrenskraft. Ingrid Eilertz, avdelningschef för avdelningen djurskydd och hälsa. 6

7 Lagstiftning hur ser den ut och har den stärkts för djuren? Fakta: Exempel på stärkt djurskydd i djurskyddslagstiftning 2008: Nya hund- och kattföreskrifter med bl.a. krav kring skötsel. 2012: Nya föreskrifter för mink med fokus på att före bygga stereotypier och onormala beteenden hos djuren. Nya krav kring utfodrings rutiner, utformning av burar och miljöberikning. 2013: Nya försökdjursföreskrifter i Sverige och etisk prövning införs bl.a. inom hela EU. 2014: Djurskyddsföreskrifter för kanin som hålls för kött, päls och ull införs i Sverige och innebär minimiregler som saknas i de flesta andra EU länder. 2014: Föreskrifter om t.ex. att alla nötkreatur ska ha möjlighet till social kontakt + bättre ljusförhållanden för grisar och fjäderfä. 2014: Förbud mot att genomföra sexuella handlingar med djur införs i djurskyddslagen. 2016: Krav på att kirurgisk kastrering av smågrisar ska ske under bedövning införs i djurskyddsförordningen. 2017: Tjurar och stutar ska hållas i lösdrift, inte uppbundna. Gäller från 1 augusti. Översyn, uppdateringar och förenklingar av djurskyddsbestämmelser För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. När vi gör om bestämmelserna utgår vi från kunskap som kommer från vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Dessa bestämmelser finns samlade i författningar och sedan 2007 har vi 30 gånger beslutat om ändringar i dessa författningar, se tabell nedan. Ibland har det varit omfattande förändringar, ibland endast mindre ändringar. Varje gång vi gör en översyn och tar fram ett förslag på nya bestämmelser gör vi en konsekvensutredning till alla förslag på nya föreskrifter som tar upp de konsekvenser vi bedömt att förslagen får. Vi skickar också våra förslag på remiss till berörda myndigheter och intresse- och branschorganisationer för att vi ska få in synpunkter. Pälsdjur och kanin har fått nya bestämmelser Några av de större ändringar vi har gjort är de nya pälsdjursbestämmelserna där syftet var att höja djurvälfärden och tydliggöra de krav som ställs i djurskyddslagen. De nya bestämmelserna innebär t.ex. att minkar ska hållas i etageburar med tillgång till ligghyllor och att neddragning av minkens utfodring under vissa tidsperioder inte tillåts. Vi har även infört djurskyddsbestämmelser som gäller om man håller kanin för produktion av kött-, päls- eller ullproduktion. Endast ett fåtal andra EU-länder har sådana bestämmelser och vårt syfte var att både skapa en bättre djurvälfärd för kaninerna och öppna upp för satsningar inom branschen eftersom bristen på tydliga bestämmelser skapar en osäkerhet som bromsar investeringar. Vi såg samtidigt över bestämmelserna för sällskapskaniner och likriktade bestämmelserna för hållning av kanin utifrån kaninens behov. 7

8 Förändringar i bestämmelser kring bete, social kontakt mm Vi har också vid två olika tillfällen unde dessa 10 år sett över bestämmelser kring beteshållningen av nötkreatur för mjölkproduktion. Detta har vi gjort för att skapa ökad flexibilitet för djurägaren att anpassa beteshållningen till sina förutsättningar utan att försämra djurskyddet och minska den administrativa bördan för lantbrukarna. Vi har också sett över motsvarande bestämmelser för nötkreatur som hålls för köttproduktion av samma anledning. För lantbrukets djur har vi även vid flera tillfällen sett över och ändrat bestämmelserna då vi bedömt att detta både kan förbättra företagarnas konkurrenskraft och värna om djurens välfärd. Syftet har även varit att få en ökad tydlighet kring hur bestämmelserna ska tolkas och tillämpas vilket vi bedömer kommer ge djurhållarna en ökad trygghet och minska risken för olika bedömningar vid kontroll. Ändringarna har bl.a. gällt krav på social kontakt för nötkreatur, belysning och dagljusinsläpp för fjäderfä, slopat krav på mekanisk utgödsling i stallar för avelsdjur inom kycklingproduktionen samt nya boxmått för suggor. Handläggningstid för förprövning och förenklad avgift för kontroll Andra exempel på bestämmelser som ändrats är bestämmelser kring förprövning och djurskyddskontroll. Förändringarna i förprövningsbestämmelserna innebär bl.a. att fler undantag från kravet på förprövning har införts och att förprövning inte får ta mer än åtta veckor. Målet har varit att förändringarna ska minska den administrativa bördan för företagen som förprövningen medför med upp till 30 procent. De nya bestämmelserna kring djurskyddskontroll innebär bl.a. en förenkling av hur avgiften för extra offentlig kontroll ska sättas. Översyn av försöksdjursbestämmelserna - nytt EU direktiv På försöksdjursområdet gjordes en total översyn av alla djurskyddsbestämmelser i samband med att det nya EU-direktivet på försöksdjursområdet infördes och trädde i kraft 1 januari Alla djurskyddsbestämmelser för försökdjur samlades samtidigt i en och samma författning. För tillfället pågår en ny översyn av vissa försökdjursbestämmelser i syfte att bl.a. förtydliga ansvarsroller för olika personer inom försöksdjursverksamhet och arbetssätt för de djurförsöksetiska nämnderna och djurskyddsorganen. Arbetet omfattar även bestämmelserna som styr avgifter för djurförsöksetisk prövning. Ändrade bestämmelser för semin, doping och hästhållning På hästområdet har vi under dessa år t.ex. sett över och ändrat bestämmelser kring avel och semin för häst för att göra dem enklare. Vi har även gjort om bestämmelser kring doping och i vilken omfattning veterinär ska närvara vid olika tävlingsformer. För tillfället pågår en ny översyn av dopingbestämmelserna och en total översyn av djurskyddsbestämmelserna kring hästhållning. Denna översyn beräknas pågå under Syftet med översynen är att anpassa reglerna efter nya förutsättningar, både gällande forskning och hur verksamheterna idag bedrivs, samt skapa en flexibel lagstiftning som främjar utvecklingen inom området. Förenkling och uppdelning av lantbruksdjursbestämmelserna Under 2016 och 2017 har vi även arbetat med en ny översyn av djurskyddsbestämmelserna för lantbrukets djur. En av förändringarna som föreslås är bl.a. att de delat upp författningen för lantbrukets djur i sex djurslagspecifika författningar för att göra det enklare att se vilka regler som gäller för olika djurslag. Det föreslås även en del ändringar i sak och förslaget har gått ut på extern remiss under våren

9 Djurskyddsföreskrifter Ämne Namn på författningen Författningar som ändrats från 2007 eller senare Sällskapsdjur Hund och katt Häst Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppföljning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning DFS 2007:6 SJVFS 2014:17 SJVFS 2008:5 Försöksdjur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur SJVFS 2012:26 SJVFS 2015:24 SJVFS 2015:38 Lantbruksdjur Pälsdjur Cirkusdjur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om uppfödning och hållande av pälsdjur Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om cirkusdjur SJVFS 2010:15 SJVFS 2010:77 SJVFS 2011:5 SJVFS 2012:13 SJVFS 2014:18 SJVFS 2014:31 SJVFS 2016:13 SJVFS 2012:14 SJVFS 2013:16 Djurparksdjur Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m. SJVFS 2009:92 Renar Djurskyddsmyndighetens allmänna råd om helikopterdrivning av renar SJVFS 2008:68 Strutsar Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om hållande av strutsfåglar DFS 2004:11 Fisk Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om odling av fisk DFS 2006:8 Dovhjort och kronhjort Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om hållande av dovhjort och kronhjort i vilthägn DFS 2004:23 Undervisningsdjur Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om djur i undervisning DFS 2006:6 Djur vid film, video- eller televisionsinspelning Träning och tävling med djur Slakt och annan avlivning av djur Transport Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om användning av djur vid film-, video-, eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten DFS 2004:21, DFS 2007:4 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om träning och tävling med djur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur SJVFS 2010:45 SJVFS 2011:24 SJVFS 2013:43 SJVFS 2012:27 SJVFS 2010:2 SJVFS 2010:84 Avelsarbete Föreskrifter om ändring i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) SJVFS 2009:19 om avelsarbete ändr. 3 ; omtryck Förprövning Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förprövning SJVFS 2012:12 Ny teknik Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om godkännande av ny teknik DFS 2007:1 Tillstånd enligt 16 djurskyddslagen Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur DFS 2004:5 DFS 2006:1 Djurskyddskontroll Föreskrifter och allmänna råd om offentlig djurskyddskontroll SJVFS 2008:67 SJVFS 2012:20 Personal inom djurens hälso- och sjukvård Avgifter enligt djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård Statens jordbruksverks föreskrifter om avgifter i vissa ärenden enligt 67 djurskyddsförordningen (1988:539) 9

10 Vägledning och kalibrering En stor och viktig uppgift för Jordbruksverket är att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras djurskyddskontrollarbete så att detta blir så effektivt och likvärdigt som möjligt. Jordbruksverket har under de senaste tio åren utökat vägledningsarbetet succesivt och bl.a. tagit fram vägledningar till kontrollmyndigheten för att underlätta kontrollarbetet och likrikta bedömningarna. Idag finns vägledningar på de flesta djurskyddsområden. Till vägledningarna och lagstiftningen finns också checklistor som kontrollanterna fyller i och som sedan förs över i ett datasystem. Varje år sammanställs dessa data och presenteras i en rapport som visar resultatet av djurskyddkontrollerna. Kalibreringskurser om gris, nötkreatur, får, fjäderfä och slakt Sedan 2010 arbetar Jordbruksverket även med vägledning genom kalibreringskurser, delvis i samarbete med Nationellt centrum för djurvälfärd. Kurserna har riktat sig till bl.a. länsstyrelsens och branschernas kontrollanter, veterinärer i fältverksamhet och rådgivningspersonal. Det främsta syftet har varit att nå en ökad samsyn kring djurskyddsfrågor men också att stärka kompetensen hos alla parter i frågor om djurskydd och djurskyddsbestämmelserna. Kurserna har föregåtts av ett kalibreringsarbete som letts av Jordbruksverket och där representanter från länsstyrelsen, branschoch veterinärorganisationer samt lantbrukare deltagit. I det arbetet har bl.a. gårdsbesök ingått som en viktig del. Under kalibreringsarbetet identifierades bl.a. sådana kontrollpunkter som ansågs vara särskilt svårbedömda eller kritiska när djurvälfärden ska bedömas av olika yrkesgrupper med olika bakgrund och uppdrag. Resultatet av detta arbete har sedan fungerat som underlag till kalibreringskurserna och till Jordbruksverkets vägledningar till kontrollmyndigheterna. Utökade vägledningar ett resultat av kalibreringskurserna Jämfört med tidigare versioner av vägledningarna har kalibreringarna lett till att vägledningarna utökats med djupare bakgrundsbeskrivning i de delar som behövs för att kunna likrikta djurskyddsbedömningarna. Detta för att ge de olika yrkesgrupperna en gemensam bild av de krav som ställs i djurskyddslagstiftningen. Kalibreringskurser har hållits för djurslagen gris, nötkreatur, får, fjäderfä, samt för området slakt. Reflektion Jag bedömer att vi har förbättrat vårt vägledningsarbete under de senaste åren. Vi startade ju upp ett kalibreringsarbete för gris 2010 och sedan har vi fortsatt med flera andra djurslag. I samband med varje kalibrering har vi utvecklat och förbättrat våra vägledningar och det har lett till att vi på Jordbruksverket får påtagligt färre frågor från lantbrukare, veterinärer, privatpersoner och länsstyrelsepersonal om djurskyddsbestämmelserna för lantbruksdjur. Detta ser vi positivt på såklart eftersom det tyder på att man förstår bestämmelserna bättre vilket är viktigt men också att en ökad samsyn har skett om hur reglerna ska tillämpas. Det frigör också resurser hos oss som vi kan lägga på våra andra viktiga uppgifter. Gunnar Palmqvist, djurskyddshandläggare och byggingenjör. 10

11 Uppdrag och analyser Jordbruksverket har under de senaste tio åren genomfört många uppdrag och analyser på området djurskydd och djurskyddskontroll. Nedan presenteras några exempel på sådana utredningar av dessa och deras resultat. Ett djurskydd i förändring Under 2007 och 2008 hade Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna till att, med bibehållet eller förbättrat djurskydd, modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen. I uppdraget ingick tre delar; djuromsorgsprogram, djurskyddskontroller och förprövning. Syftet var att uppnå ett mer effektivt, flexibelt, likvärdigt och rättssäkert djurskydd. Särskilda regler för anslutna till djuromsorgsprogram? När det gäller djuromsorgsprogram var uppdraget att utreda hur dessa kan tillämpas i framtiden för lantbrukets djur. Ett djuromsorgsprogram är ett av näringen initierat frivilligt program som ska vara till hjälp för producenterna att bibehålla eller förbättra djuromsorgen. Vårt uppdrag var bl.a. att undersöka om det var möjligt att ha särskilda djurskyddsbestämmelser för producenter anslutna till programmet om de samtidigt åtar sig t.ex. extra skötselåtgärder och kontroll. Om ett sådant program godkänts av en myndighet och formellt knyts till en lagstiftning kallas detta för ett kontrollprogram. I korthet går ett kontrollprogram ut på att en djurhållare som är ansluten till ett kontrollprogram t.ex. åtar sig extra skötselåtgärder eller andra åtgärder som är mer långtgående än de krav som ställs i föreskrifterna och underställer sig även särskild kontroll. Detta gör att djurhållaren får tillämpa särskilda djurskyddsbestämmelser, vilka medger lättnader i förhållande till de föreskrifter som gäller för djurhållare som inte är anslutna till kontrollprogrammet. I rapporten presenterade vi tre modeller för hur kontrollprogram kan byggas upp. Frågan om kontrollprogram är komplicerad och har sedan utretts vidare av Djurskyddslagsutredningen i betänkandet Ny djurskyddslag (SOU 2011:75) och av Näringsdepartementet. Riskbaserade djurskyddskontroller På området riskbaserade kontroller var uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att göra djurskyddskontrollerna i landet mer likvärdiga och baserade på en riskbedömning. Vi föreslog i rapporten ett antal åtgärder som vi bedömde skulle i rapporten att den offentliga djurskyddskontrollen kunde bli mer effektiv, flexibel, likvärdig och rättssäker. Några av dessa åtgärder var att digitaliserade checklistor och en modell för riskklassificering av kontrollobjekt vid djurskyddskontroll skulle införas. Riskklassificeringsmodellen kan du läsa mer om under rubriken STORK-Risk styr djurskyddskontrollerna. Förprövning av stallbyggnader från djurskydds- och djurhälsosynpunkt Uppdraget kring förprövning av stallbyggnader från djurskydds- och djurhälsosynpunkt gällde bl.a. en bedömning av om det finns skäl att föra över ansvaret till en central myndighet eller till flera länsstyrelser i grupp. Förprövning är en förebyggande djurskydds- och djurhälsoåtgärd och kan närmast beskrivas som en form av bygglov. Förprövning innebär i korthet att den som ska göra en byggnadsåtgärd i ett stall för häst, för djur som hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn och päls eller för djur som hålls för undervisning måste ha ett förhandsgodkännande från länsstyrelsen innan åtgärden får påbörjas. 11

12 Jordbruksverket kom fram till att förprövningen kunde förenklas, utvecklas och effektiviseras om ett antal åtgärder genomfördes. Några exempel på de åtgärder som vi föreslog var att samordna förprövningen med andra tillstånd och verksamheter inom länsstyrelsen och att typgodkännande av nya system eller ny utrustning införs. Andra exempel var att införa fler undantag från förprövningskravet och en förenklad form av förprövning för vissa typer av förprövningspliktiga åtgärder. Vi föreslog även att förprövningen borde utökas till att beakta smittskyddet och förutsättningarna att uppfylla beteskravet. Vi fann däremot inte skäl att föra över ansvaret för förprövningar till en central myndighet eller till länsstyrelser i grupp. Efter uppdraget genomförde vi flertalet av de åtgärder som vi föreslog. Några av dem nämns ovan under rubriken Handläggningstid för förprövning och förenklad avgift för kontroll. Djurskyddskontrollprojekten ELOF och OSKAR Under åren arbetade Jordbruksverket bl.a. med projekten ELOF och OSKAR. ELOF stod för Enkel och likvärdig offentlig kontroll och omfattade bl.a. arbete relaterat till flytten av offentliga kontroller av djurskydd från kommunerna till länsstyrelserna. I projektet ELOF tog vi tillsammans med länsstyrelserna fram kontrollvägledningar för länsstyrelsernas kontroll inom flera områden. Det togs t.ex. fram en allmän kontrollvägledning som beskriver övergripande hur kontrollen bör göras och en vägledning kring hur djurskyddsärenden bör handläggas. Det togs också fram djurslagsspecifika kontrollvägledningar och checklistor som vi sedan under åren har arbetat vidare på. Jordbruksverket och länsstyrelserna utvecklade också gemensamt IT-stöd för att på ett bra sätt kunna hantera, registrera och utvärdera genomförda kontroller. Detta skedde i djurskyddskontrollregistret som förvaltas av Jordbruksverket och i Platina som är en del av länsstyrelsernas ärendehandläggningssystem. I projekt OSKAR som stod för Offentlig Samsyn Kontroll Analys och Rutiner var syftet att effektivisera och samordna djurskyddskontrollen. Det togs bl.a. fram en gemensam målbild, ett brev för vissa typer av anmälningsärenden och en lista för vilka typer av ärenden som skulle kunna komma ifråga för ett brevutskick. Under OSKAR- projektet vidareutvecklades också vissa checklistor, en vägledning för baskontroller togs fram och ett handläggarstöd för djurskyddsärenden byggdes upp. För att ytterligare effektivisera kontrollen togs en handdator med mjukvara fram och för att samordna vägledningarna togs ett policydokument fram för dessa. STORK- Risk styr djurskyddskontrollerna Jordbruksverket tog under åren fram en modell för riskklassificering av djurskyddet. Syftet var dels att rikta djurskyddskontroller dit det finns störst behov av dem, dels att djurhållare med jämförbara djurvälfärdsrisker ska kontrolleras i likvärdig omfattning i hela landet. Modellen är integrerad i djurskyddskontrollregistret (DSK) och beräknar en risk för varje djurhållare utifrån uppgifter som finns registrerade i databasen DSK. Den är uppbyggd på åtta moduler som baseras på risker utifrån nedan olika perspektiv. Djurslag En grundrisk i huvudsak utifrån forskningsresultaten i projektet Riskbaserad bedömning av djurvälfärd (RAWA). Verksamhet Risk utifrån t.ex. påverkan i livsmedelskedjan. Senaste ställningstagande Risk baserat på ställningstagandet i det senaste avslutade ärendet. Allvarligaste ställningstagande Risk baserat på det allvarligaste ställningstagandet i ett ärende som avslutats under de senaste fem åren. Verksamhetsstorlek Risk utifrån storleken på verksamheten. Antal ärenden Ju fler ärenden hos djurhållaren de senaste fem åren ju högre risk för bristande djurskydd. 12

13 Kontrollfrekvens Högre risk om det var länge sedan senaste kontroll. Kvalitetssäkringssystem (KSS) Kontrollreduktion om det aktuella KSS djurhållaren är ansluten till ger förbättringar av djurskyddet. Riskmodellen är byggd med flexibilitet och har utformats på ett sådant sätt att det snabbt kan anpassas till ändrad kunskap kring risker förknippade med viss typ av djurhållning eller verksamhetsform, ändring av lagstiftning osv. I praktiken kan varje enskild modul ändras och nya moduler kan läggas till och riskpoäng kan sänkas eller höjas utan att modellen behöver byggas om. Reflektion Min första tanke när jag skissade och byggde upp riskmodellen var att skapa ett dynamiskt verktyg, då riskvärderingen av en djurhållare skulle uppdateras så fort något inträffade som kunde påverka riskbedömningen. Oftast sker detta efter utförd kontroll, eller om en djurhållare exempelvis meddelar att han eller hon ändrat sin verksamhetsstorlek, ansluter sig till ett nytt omsorgsprogram m.m. Att så långt möjligt gå ifrån de klassiska modellerna där en verksamhet klassas i en viss kategori en gång för alla, utan att ges möjlighet att påverka sin egen riskbild. Så föddes tanken om att koppla samman moduler med lagrad information som uppdateras i DSK efter varje utförd kontroll. Det blev en riktig framgång som drog till sig uppmärksamhet från många håll och jag kan inte minnas ett projekt eller initiativ jag medverkat i som har väckt så stort intresse hos näringen, myndigheter och andra organisationer samt den akademiska världen. För att möta det stora intresset gick vi ut brett med information och producerade bl.a. en informationsfilm med lättillgänglig information om riskmodellen. Den riktade sig i första hand till länsstyrelsens kontrollpersonal och till departementet. Projektet genomfördes i ett tätt samarbete med länsstyrelserna och engagemanget från dem har varit stort. För utvecklingen av riskmodellen krävdes ett parallellt arbete med utvärdering av den mest rättvisande poängsättningen för respektive parametrar. Riskmodellen har även visat sig vara en effektiv indikator på hur väl skött DSK var. Vi upptäckte snabbt att avsaknad av uppgifter i databasen klumpade ihop så många djurhållare under en och samma kategori ( ingen uppgift ). DSK genomgick då en kraftfull registervård som förbättrade kontrollregistrets kvalitet. Riskklassificeringsmodellen fungerar bra idag och används i stort sett av alla länsstyrelser. Modellens funktionalitet har också varit föremål för fortsatt forskning på SLU och presenterades vid den veterinära världskonferensen i Sydafrika år Alexandre Barchiesi djurskyddshandläggare och utvecklare av kontrollmetodik. Kastrering av smågrisar Jordbruksverket hade också under flera år i uppdrag av regeringen att medverka till att utveckla en kostnadseffektiv teknik och ett system för att göra det överflödigt att kastrera smågrisar utan föregående bedövning. Att kastrera smågrisar utan bedövning är ett djurvälfärdsproblem och i dag kan man undvika det genom att till exempel bedöva innan kastrering eller vaccinera hangrisarna mot galtlukten. För att främja dessa metoder gjorde vi det möjligt från och med 2012 fram till 2018 att få ersättning för arbetskostnader och kostnader för läkemedel och sprutor. Det stöd som var möjligt att få för dessa kostnader var totalt 6,80 kr per smågris vid bedövad kastrering och 31,60 kr per gris vid vaccinering (upp till ett högsta belopp på euro per besättning under en treårsperiod). 13

14 1 januari 2016 trädde kravet i djurskyddsförordningen (1988:539) i kraft som gäller att alla smågrisar som kastreras kirurgiskt i Sverige ska bedövas innan ingreppet görs. Detta var ett stort framsteg på djurskyddsområdet och i de flesta andra EU länder sker denna kastrering utan bedövning. För att lantbrukarna själva ska få bedöva grisarna utan att en veterinär behöver närvara krävs att lantbrukarna har gått en bedövningskurs som Jordbruksverket har godkänt. Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsa AB och Distriktsveterinärerna håller sådana bedövningskurser. För att få ha läkemedel hemma och behandla vissa bestämda diagnoser ska lantbrukaren gå en kurs i villkorad läkemedelsanvändning (D9 kursen). När en lantbrukare blivit godkänd i båda kurserna kan veterinären föreskriva bedövningsmedel till en besättning. Lantbrukare som har börjat bedöva smågrisar har beskrivit det som mycket positivt för både djuren och arbetsmiljön. Reflektion För tio år sedan föddes idén hos departementet och Jordbruksverket att utbilda grisuppfödare så att de själva kunde bedöva smågrisar innan kastreringen. Det var något helt nytt att låta lekmän hantera läkemedel för bedövning. Både näringen och myndigheter var ganska skeptiska och såg många och stora hinder på vägen. Men nu, tio år senare, kan jag konstatera att utbildningen fungerar väl och att uppfödarna bedövar smågrisarna på ett ansvarsfullt sätt. Andra medlemsstater har fått upp ögonen för att svenska grisuppfödare ger smågrisarna lokalbedövning, och de är intresserade av hur vi har gjort. Vaccination mot galtlukt var också relativt nytt för tio år sedan, och metoden togs emot med blandade känslor. Fortfarande idag är inte alla övertygade om att vaccinationen är det bästa alternativet. Men tack vare att många slakterier nu tar emot (och betalar skäligt för) grisar som vaccinerats mot galtlukt, är metoden en möjlighet för de besättningar där den passar bäst. Sammanfattningsvis ser jag att en öppen dialog mellan myndigheter och näring är en framgångsfaktor. Hela grisnäringen inte minst uppfödarna har gått framåt och tagit ansvar i frågan. Därmed behöver svenska smågrisar inte längre utsättas för obedövad kastrering. Lotta Andersson, handläggare för avel och semin och ansvarig för myndighetens regeringsuppdrag om griskastrering

15 Utredningar och uppdrag för alternativa metoder till djurförsök i enlighet med de 3R:ns princip I maj 2011 fick Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet och Vetenskapsrådet i uppdrag från regeringen att ta fram förslag på hur vi i Sverige ska arbeta med alternativa metoder till djurförsök i enlighet med de 3R:ns princip (Replace, Reduce, Refine). Ursprunget till uppdraget var arbetet med att införliva EU-direktivet 2010/63 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål i Sverige. Uppdraget samordnades av Jordbruksverket och redovisas i juni I uppdraget kom man fram till att ett kompetenscenter för 3R-frågor borde inrättas vid Jordbruksverket. Detta kompetenscenter föreslogs ha till uppgift att bl.a. sprida information om alternativa metoder till djurförsök och ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur. Kompetenscentret föreslogs även ge råd och vägledning till djurskyddsorganen, de djurförsöksetiska nämnderna och övriga myndigheter som har försöksdjursanknytning. I november 2014 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att inleda bildandet av ett kompetenscentrum för 3R-frågor. Syftet var bl.a. att främja och samordna 3R-verksamheten hos och mellan de aktörer som finns inom området. Under 2015 utredde Jordbruksverket hur ett sådant center kunde organiseras och bemannas på Jordbruksverket och under hösten 2016 blev det klart att 3R-centret får en finansiering på 15 miljoner kronor per år under perioden R-centrets verksamhet planerar att starta upp under 2017 och kommer då bl.a. så småningom att ge råd och stöd till de regionala djurförsöksetiska nämnderna i frågor om alternativa metoder, vara en informationscentral om alternativa metoder, samarbeta med de lokala djurskyddsorganen och arbeta med bästa praxis i olika frågor, både nationellt och internationellt. Reflektion Jag är jätteglad att jag fick vara med och lyfta tankarna kring 3R-utvecklingen i Sverige under uppdraget att inleda bildandet av 3R-centret. Vi har velat satsa på de 3R:n sedan länge inom enheten och det känns bra att vi nu med uppstarten av 3R-centret är på väg på riktigt. Särskild med försöksdjursdirektivet som trädde i kraft den 1 januari 2013 ökade ju förhoppningen att de 3R:n skulle med hjälp av djurskyddsorganen få en bättre genomslagskraft ute i verksamheten. Att vi nu på Jordbruksverket kan vara med och forma utbyte och spridning av bra metoder inom försök och även lyfter de djurförsöksetiska nämnderna känns jättebra. Jag hoppas verkligen att vårt 3R-center kommer snart att hitta sin plats bland andra liknande organisationer i Europa och även i världen. Karen Erlbacher, försöksdjurshandläggare 3R-center 15

16 Reflektion Regeringens stora satsning på 3R-frågor är välkommen. Den ger Jordbruksverket möjlighet att samla berörda aktörer så att vi gemensamt kan sätta fokus på det som behöver göras på området, samtidigt som vi kan visa upp och informera om det som redan görs. Jag hoppas att 3R-centret ska blir den nationella samlingspunkt som vi strävar efter och att centret på sikt även kan ha goda kontakter med andra 3R-center. Att nå framgång inom de 3R:n innebär ett omfattande arbete och vi har allt att vinna i att samverka både nationellt och internationellt. Jag är glad över att kunna få vara en del av detta. Fakta: Cecilia Bornestaf, försöksdjurshandläggare 3R-center Vad är 3R? De tre R:ns princip formulerades av de brittiska forskarna William Russel och Rex Burch 1959 i boken The principles of humane experimental technique. Denna princip har och har haft en stor betydelse för användningen av försöksdjur. Filosofin är att man ska ersätta användningen av försöksdjur med andra metoder som inte bygger på användning av djur. Eftersom det inte kan ske omgående utan är ett långsiktigt mål menar Russel och Burch att man under tiden ska sträva efter att ur varje aspekt lindra och förbättra djurens situation. Man ska också verka för att så få djur som möjligt används. 16

17 Information och konferenser Jordbruksverkets djurskyddskonferenser Ett annat sätt att nå ut till allmänhet, berörda myndigheter och bransch- och djurskyddsorganisationer är att ordna konferenser. Vi har under de senaste 10 åren arrangerat nio djurskyddskonferenser och en tionde är planerad hösten Vid val av tema för konferensen har vi försökt hitta något som är aktuellt och som vi bedömt behöver lyftas fram och diskuteras. Ett exempel på det var 2014 då det svenska djurskyddet kontra djurskyddet i andra länder debatterades flitigt i media. Vi valde därför den lite utmanande frågan: Världens bästa djurskydd eller? På konferensen gav professor emeritus Ingvar Ekesbo ett historiskt perspektiv på djurskyddet och forskarna Lotta Berg och Frida Lundmark föreläste om djurskydd ur ett internationellt och vetenskapligt perspektiv och om vad onödigt lidande egentligen är. Ett annat aktuellt tema var 2011 när Eva Eriksson presenterade Djurskyddslagsutredningens förslag på ny djurskyddslag- dagen efter att den var överlämnad till regeringen. På samma konferens presenterade vi även regeringsuppdraget OSKAR och projektet RAWA som handlade om riskvärdering av kontrollobjekt inom djurskyddskontrollen. Vi har även vid tidigare år presenterat olika regeringsuppdrag på djurskyddskonferensen, år 2008 presenterade vi t.ex. projektet Ett djurskydd i förändring som ni kan läsa mer om i denna rapport. Ett tema som många efterfrågat är djurskyddskontroll och 2013 anordnade vi därför en tvådagarskonferens på detta ämne. Under första dagen som riktade sig till alla som var intresserade informerades det bl.a. om varför vi har djurskyddskontroll och hur länsstyrelsen och branschen arbetar med denna. Under den andra dagen var konferensen enbart för länsstyrelsens kontrollanter och handlade om bemötande och de utmaningar som kontrollarbetet innebär på det området. Deltagarna på konferenserna har varit en blandad grupp med allt från djurskyddsintresserad allmänhet till forskare, djurskyddsorganisationer och företagare från de olika branscherna. Vi har också haft många unga, t.ex. studenter i publiken vilket vi tycker är roligt och viktigt för framtiden. För att nå ut till ännu fler har vi också strömmat konferensen i flera år vilket t.ex. gjort det möjligt för hela klasser av studenter att se konferensen kostnadsfritt. Informationsarbete på djurskyddsområdet Vi har sedan djurskyddet kom tillbaka till Jordbruksverket utvecklat vårt informationsarbete på många olika sätt. En utmaning i vårt arbete med djurskyddsinformation är bl.a. att det är ett stort område med många olika målgrupper, och ibland ganska komplicerad information att nå ut med. Vi har samlat mycket information på vår webb men för att göra den mer lättillgänglig har vi bl.a. också tagit fram filmer och webbguider där man klickar sig till rätt information stegvis. Betesguiden är ett exempel på det och togs fram för att göra det enklare att få reda på vilka krav som gäller i det område där en lantbrukare har sin produktion. Fakta: Teman på Jordbruksverkets djurskyddkonferenser 2007: Det goda djurskyddet 2008: Regeringsuppdraget: Ett djurskydd i förändring 2009: Människan bakom djuren 2010: Naturligt beteende 2011: Djurskyddslagsutredningen samt OSKAR och RAWA 2012: Avel och uthållig djurhållning 2013: Djurskyddskontroll 2014: Världens bästa djurskydd eller? 2016: Så skapar vi framtidens goda djurskydd tillsammans! 17

18 Samverkan och dialog Internationellt arbete Jordbruksverket har under de senaste 10 åren samverkat såväl nationellt som internationellt när det gäller att stärka det internationella djurskyddet. När det gäller hela världens djurskydd så finns det ingen gemensam djurskyddslagstiftning som gäller alla. Det finns dock internationellt förankrade globala rekommendationer om hur djur ska hållas och skötas som världsorganisationen för djurhälsa (OIE) har tagit fram och som de 180 medlemsländerna har åtagit sig att följa. Vi tillsammans med andra EU-länder och EU-kommissionen deltar aktivt i OIE-arbetet och försöker se till att djurskyddsnivån i rekommendationerna höjs. Inom EU finns en gemensam djurskyddslagstiftning och vi har tillsammans med Näringsdepartementet deltagit i arbetet när denna ska göras om eller ny lagstiftning ska tas fram. Två exempel på detta under de senaste 10 åren är EUs djurskyddsbestämmelser för försöksdjur 1 respektive för slakt och annan avlivning 2. Vi deltar också kontinuerligt i uppföljande arbete kring olika EU-regelverk och möten som EU-kommissionen kallar till. Det är t.ex. årligen ett antal möten kring djurtransporter och försökdjur där bl.a. efterlevnaden av regelverket diskuteras. På EU nivå har vi också varit aktiva på djurskyddsområdet på andra sätt. Vi har t.ex. presenterat vårt djurskyddsarbete och våra önskemål om ett förbättrat djurskydd inom EU på chefsveterinärmötena (CVO) och vi har under några års tid haft ett aktivt samarbete med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien i djurskyddsfrågor. Det senare har resulterat i att EU- kommissionen har inrättat en EU-djurskyddsplattform för att stärka djurskyddet inom EU. Vi medverkar även i EFSAs nätverk för djurskydd. Nätverkets uppgift är att främja samarbete och harmonisering mellan EUs medlemsstater genom utbyte av information, erfarenheter, expertis och bästa praxis för djurskyddsområdet. Vi deltar även i nordiska samarbeten på flera olika sätt, bl.a. i grupper under Nordiska Ministerrådet. Tillsammans med våra nordiska kollegor har vi t.ex. arrangerat djurskyddsseminarier och utbildningar. Som exempel kan nämnas att vi arrangerade ett seminarium om djurvälfärd hos slaktkyckling i Stockholm 2014 och ett om djurvälfärd och kontroll av fisk i fiskodling i Bergen Råd och referensgrupper för samverkan och dialog Jordbruksverket har många organ för samverkan och dialog. I dagsläget ser vi över vilken struktur och organisation vi bör ha på dessa men syftet med att ha dem är dock det samma som tidigare, nämligen att föra dialog med vår omvärld och samråda i olika frågor. På djurskyddsområdet har vi bl.a. haft ett djurskyddsråd och ett stort antal djurslagsspecifika referensgrupper. Vårt djurskyddsråd har haft till uppgift att fungera som rådgivande organ i djurskyddsfrågor och att vara ett forum för informationsutbyte. Målet med rådets arbete har varit att bidra till att driva utvecklingen inom etik, utbildning och forskning inom djurskyddsområdet. När det gäller de djurslagspecifika referensgrupperna så har syftet bl.a. varit att skapa samsyn kring lagstiftningens krav och samla in och ta om hand om frågor som upplevs som problem. Vi har också haft en del kalibreringsgrupper som tillsatts för kortare tid. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål 2 Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 18

19 På djurskyddsområdet har vi bl.a. haft ett Djurskyddsråd och ett stort antal djurslagsspecifika referensgrupper. Vårt djurskyddsråd har haft till uppgift att fungera som rådgivande organ i djurskyddsfrågor och att vara ett forum för informationsutbyte. Målet med rådets arbete har varit att bidra till att driva utvecklingen inom etik, utbildning och forskning inom djurskyddsområdet. När det gäller de djurslagspecifika referensgrupperna så har syftet bl.a. varit att skapa samsyn kring lagstiftningens krav och samla in och ta om hand om frågor som upplevs som problem. Vi har också haft en del kalibreringsgrupper som tillsatts för kortare tid. På försöksdjursområdet har vi haft ett Försökdjursråd med två utskott för att stödja Jordbruksverket i försöksdjursfrågor. År 2012 övergick Försöksdjursrådet till att bli Sveriges nationella kommitté för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Precis som Försöksdjursrådet har den Nationella kommittén varit en central och strategisk kommitté för att föra utvecklingen inom försöksdjursområdet vidare. Nationella kommittén och de två utskotten är idag forum för informationsutbyte och ett hjälpmedel för att driva utvecklingen inom etik, utbildning och forskning inom försöksdjursområdet och metoder som minskar, förfinar och ersätter djurförsök. På djurskyddskontrollområdet inrättades på uppdrag av regeringen Rådet för djurskyddskontroll Rådet inrättades för att utveckla samarbetet mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och har som syfte att arbeta för samsyn och verka för att djurskyddskontrollen blir mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Rådet har bl.a. tagit fram mål för djurskyddskontrollen i syfte att kunna planera, följa upp och utvärdera denna. Bland målen finns tre övergripande inriktningsmål och till dessa finns sedan strategiska och specifika mål som i detalj beskriver vad som ska göras. Till dessa finns även aktiviteter, nyckeltal och indikatorer för att nå målen och mäta måluppfyllelsen. De övergripande inriktningsmålen är: Djurhållare och allmänhet har förtroende för djurskyddskontrollen som verifierar det goda djurskyddet. Bristande efterlevnad av djurskyddslagen upptäcks och följs upp för att säkerställa att brister åtgärdats. Arbetet görs på likvärdigt sätt av kontrollmyndigheterna. Statens resurser används på effektivt sätt. Samverkan kring handlingsplaner och djurskydd som mervärde Under de senaste åren har handlingsplaner för att öka konkurrenskraften tagits fram för gris, mjölk, nötkreatur och lammproduktion. Handlingsplanerna är framtagna i samarbete med alla i värdekedjan producenter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och myndigheter. Jordbruksverket har bidragit i detta arbete på många olika sätt, t.ex. har vi sett på frågan på möjligheterna till att införa typgodkännande för stallar. Vi har även t.ex. tagit fram kunskapsunderlag visar på mervärden hos svensk mjölk- och köttproduktion där djurskydd och djurhälsa spelar en viktig roll. Underlaget sammanfattar några av de främsta mervärdena i den svenska produktionen och kan vara ett hjälpmedel för konsumenter som vill göra medvetna val. Underlagen finns tillgängliga på Jordbruksverkets webbsidor. 19

20 AVSLUTANDE ORD AV DIVISIONSDIREKTÖREN HÅKAN HENRIKSON Djurskyddet- en framåtblick 10 år För att knyta an till de inledande orden vill även jag ta upp det enorma engagemang som finns kring djurskyddsfrågor i vårt samhälle. Engagemanget ser sedan olika ut beroende på vilken uppfattning man har om djurhållning och vårt sätt att använda djur på olika sätt. När det gäller våra sällskapsdjur möter vi ibland ett synsätt där djurs och människors behov likställs. Detta är inte alltid fördelaktigt för djurens välfärd. Under de kommande 10 åren har jag en stark förhoppning om att kunna förena ny kunskap och ny teknik med formerna för vår djurhållning på ett allt bättre sätt. Trots att nya system för djurhållning kan skapa bättre förutsättningar för både en god djurvälfärd och en lönsam produktion, finns det svårigheter med, och ibland motstånd mot, regelverk som avspeglar den utveckling som sker. Den romantiserade bild som finns kring historisk djurhållning ska dock inte få styra utvecklingen av det framtida djurskyddet. Vi måste våga vara öppna upp för nya lösningar och möjligheter. Hållandet av sällskapsdjur utvecklas i takt med att samhällets boendemiljöer ändras. Här är det dock inte i djurens närmiljö som jag ser den största djurskyddsutmaningen, utan den tror jag är kopplad till utvecklingen av veterinärmarknaden. I och med att det idag är möjligt med allt mer omfattande medicinska och kirurgiska behandlingar av våra djur behöver vi och branschen gemensamt arbeta med frågan när vi ska behandla, och när vi inte ska göra det. Djuren är inte betjänta av behandling till varje pris. Ett annat område där jag tror det kommer att krävas gemensamt arbete är för att stävja utvecklingen av extrema rasegenskaper hos framför allt hundar och katter. 20