Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Landskrona stad

Transkript

1 Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Landskrona stad Räddningstjänsten 2014

2 Sammanfattning Kommunen har drygt invånare. Av dessa så bor cirka i centralorten Landskrona och restarande är fördelade på tätorterna Annelöv, Asmundtorp, Glumslöv, Häljarp, Härslöv, Kvärlöv, Landskrona, Saxtorp, Vadensjö och Ven. Landskrona Stad har en komplex riskbild med hänsyn till kommunens yta på cirka 140 km 2. Kommunen är säte för flera högriskföretag och har bland annat två anläggningar klassade enligt kapitel 2:4 i Lagen om skydd mot olyckor och en anläggning som är klassad enligt SEVESO-lagstiftningen. Verksamheter som är klassade enligt kapitel 2:4 i Lagen om skydd mot olyckor är verksamheter som kan innebära fara för olycka som kan orsaka allvarliga skador på människa och miljö. Dessa verksamheter är enligt lagen skyldiga att analysera verksamhetens risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador. SEVESO-lagstiftningen styr verksamheter där farliga ämnen förekommer i en viss mängd vid ett och samma tillfälle och togs fram som följd av ett antal allvarliga kemikalieolyckor. Lagstiftningen innebär skyldigheter för både verksamhet och myndighet. Verksamhetsutövarna är skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Kommunen är skyldig att utarbeta en särskild plan för räddningsinsatser på dessa typer av verksamheter. I Landskrona klassas Rohm and Haas Nordiska AB och Yara AB som 2:4 anläggningar enligt Lagen om skydd mot olyckor. Yara AB klassas även enligt SEVESO-lagstiftningen. Trots utbredningen av högriskföretag är det vardagsolyckorna som tar mest plats i olycksstatistiken. Mest frekvent är trafikolyckor, brand i byggnad och brand ej i byggnad. Landskronas geografiska läge gör att kommunen måste vara beredd på flera olika typer av händelser. Att vara en kustkommun bidrar till ökad risk för drunkning och oljepåslag. Hamnen och trafiken av stora fartyg utgör också risker. Genom kommunen löper även såväl E6 och järnvägslinjen västkustbanan som båda är hårt trafikerade. På E6 passerar mellan bilar per årsgenomsnittligt dygn förbi Landskrona. På järnvägen går främst persontrafik men trots att järnvägen endast är avsedd för persontrafik förekommer även transport av farligt gods. Under 2013 passerade tåg på västkustbanan. På ett vardagsmedeldygn passerar cirka 117 persontåg och 1 godståg. Till Landskrona hör även ön Ven. Att vara placerad en bit från fastlandet innebär att hjälp vid olyckor tar längre tid än på fastlandet. Sommartid vistas det mycket turister på Ven och det finns risk att olyckor sker i svårtillgänglig terräng. På Ven finns kompetens i form av en frivillig brandkår och dessa har utrustning som även kan användas av Landskronas räddningstjänst vid en insats på Ven. På räddningstjänsten i Landskrona finns en räddningsbåt som även är avsedd för sjukvårdslarm. Denna kan användas vid larm för att skicka över en första styrka utan utrustning. Vid svårare olyckor, där det krävs fler resurser, måste båt för fordonstransport användas.

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Syfte Avgränsningar Metod Arbetsprocess Definitioner och begrepp Styrande lagar och föreskrifter Landskrona stad Demografi Statistik över räddningsinsatser Tidpunkter för händelser som föranleder räddningsinsats Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka Geografisk fördelning av händelser som föranleder räddningsinsats Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka Jämförelse med riket och Skåne Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Trafikolycka Risker i Landskrona stad Riskobjekt och deras risker Riskanalysområde Transportleder för farligt gods Övriga risker Grovanalys Riskmatriser Risker med avseende på liv... 33

4 6.1.2 Risker med avseende på egendom Risker med avseende på miljö Beskrivning av riskgrupperna Bostäder Industrier och hamnen Järnvägstrafik Naturolyckor Riskindustrier Skolor Vägtrafik Övriga risker Arrangemang, kulturbyggnader, publika lokaler och vårdanläggningar Arrangemang Kulturbyggnader Publika lokaler Vårdanläggningar Landskrona stads riskbild och åtgärdsförslag Riskbild över Landskrona stad Samband mellan Landskrona stads demografi och riskbild Förslag på riskreducerande åtgärder samt uppföljning av tidigare föreslagna åtgärder Referenser Bilaga Bilaga Bilaga 3 Objekt med särskilda risker... 54

5 1. Inledning Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska alla kommuner ta fram en risk- och sårbarhetsanalys som beskriver kommunens risker och sårbarheter samt hur dessa kan åtgärdas och hanteras. I Landskrona stads riskanalys identifieras, analyseras och värderas risker i syfte att skapa en trygg och säker kommun för alla som vistas i kommunen. Riskanalysen höjer riskmedvetenheten hos både medborgare och kommunala verksamheter och därmed även förmågan att agera och åtgärda risker som hotar människa, miljö och egendom. 1.1 Syfte Syftet med denna riskanalys är att skapa en bild över risker i Landskrona stad. Riskanalysen kan ge olika aktörer och intressenter en samlad bild över risker och händelser som kan föranleda räddningsinstas. Riskanalysen ska ligga till grund för kommunens kommande handlingsprogram som enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska tas fram vid varje ny mandatperiod. Vidare syftar risanalysen till att öka riskmedvetenheten hos medborgare, beslutsfattare och verksamhetsansvariga i Landskrona stad. Analysen kan utgöra ett underlag för information till kommuninvånare och anställda. I riskanalysen kommer även åtgärdsförslag för att reducera riskerna att presenteras, något som kan användas av såväl kommuninvånare som anställda. 1.2 Avgränsningar Riskanalysen är geografiskt avgränsad till Landskrona stad. I huvudsak analyseras risker och händelser som kan föranleda räddningsinstas enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. De risker som behandlas i denna riskanalys är risker som kan innebära konsekvenser för liv, miljö och egendom. Insatsstatistiken som har bearbetats är tagen från räddningstjänstens insatsregister och avser perioden mellan 1 januari 2009 och 31 december Sårbarheter i samhället med avseende på extraordinära händelser behandlas i en separat sårbarhetsanalys från Sårberhetsanalysen kommer att revideras under våren I figur 1 illustreras förhållandet mellan lagar, olyckor och risk- och sårbarhetanalyserna.

6 Figur 1. Förhållandet mellan lagar, olyckor och risk - och sårbarhetsanalyser.

7 2. Metod 2.1 Arbetsprocess I början av arbetet med att ta fram en riskanalys för Landskrona stad bedrevs omvärldsbevakning. Statistik över händelser som under de fem senaste åren ( ) har föranlett räddningsinstas och statistik över Landskrona stads befolkning bearbetades. Därefter identifierades olika riskobjekt i kommunen och Landskrona stads demografi studerades. Riskerna identifierades med hjälp av räddningstjänstens register. Syftet med riskinventeringen är att skapa en bild över vad som kan hända i kommunen och hur det kan hända samt att kartlägga riskobjekt. I riskanalysen bedöms sannolikheten och konsekvenserna av en viss händelse. Genom att först identifiera och sedan analysera riskerna kan de till sist värderas. Riskvärderingen görs i en riskmatris, se kapitel 6.1. där det tydliggörs hur acceptabla riskerna är och vilka risker i kommunen som är oacceptabla och behöver åtgärdas. Utifrån denna värdering föreslås riskreducerande åtgärder. Analysen och värderingen av de identifierade riskerna görs genom en grovanalys. En detaljerad beskrivning för hur grovanalysen genomförs finns i kapitel 6. Slutligen sammanställs riskerna i förhållande till kommunens befolkning och demografi. Sammanställningen resulterar i riskreducerande åtgärder. För att riskanalysen ska kunna vara ett underlag som utvecklar Landskrona stad krävs det att kommuninvånare och kommunala verksamheter tar del av riskanalysen, arbetar med den och vidtar de föreslagna åtgärderna. 2.2 Definitioner och begrepp Farliga ämnen Ämnen som vid en olycka kan orsaka skador på människa, miljö och egendom. Under transport delas farliga ämnen upp i nio olika klasser 1, se tabell 1. Tabell 1 Klass Ämnesgrupp 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar farlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen 1

8 Grovanalys En grovanalys är en kvalitativ riskanalysmetod som möjliggör analys utan att känna till tekniska detaljer. Metoden går ut på att granska kommunen i stora drag, identifiera riskkällor och möjliga skadehändelser 2. Olycka I denna riskanalys definieras olycka som en plötslig, oavsiktlig, oönskad och negativ händelse som leder till skada på människa, miljö och/eller egendom. 3 Risk Begreppet har ingen entydig definition, men i riskanalyssammanhang brukar det definieras som en produkt utav: o Sannolikheten för att en viss händelse inträffar och o Konsekvensen av denna inträffade händelse Risk = sannolikhet konsekvens Risken för en händelse som får katastrofala konsekvenser men inträffar väldigt sällan kan alltså vara lika stor som en händelse som får begränsade konsekvenser men inträffar ofta. Riskanalys Genom att använda tillgänglig information identifieras riskkällor i kommunen och risker för liv, miljö och egendom uppskattas. Riskobjekt Anläggningar, depåer, industrier, eller annan verksamhet som innehåller riskkällor och kan ge upphov till olyckor som påverkar människor, miljö och egendom. 4 Ett exempel på ett riskobjekt är en transportled för farligt gods. Riskreduktion Att vidta riskreducerande åtgärder innebär att antingen minska sannolikheten för att en viss typ av händelse ska inträffa eller att minska konsekvenserna av händelsen. Alternativt en kombination av de båda. Räddningsinstas Med räddningstjänst avses i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Enlig Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen ansvara för räddningsinstas endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Sårbarhetsanalys I Landskrona stad är risk- och sårbarhetsanalysen utformad som två olika dokument. Sårbarhetsanalysen syftar till att bedöma kommunens hanteringsförmåga vid och kommunens förmåga att motstå extraordinära händelser. En grov indelning är att riskanalysen är mer inriktad på Lag (2003:778) om skydd mot olyckor medan sårbarhetsanalysen är inriktad på Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2 Handbok för riskanalys, Davidsson Göran m.fl. 3 Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete några olika perspektiv inom Räddningsverket All R, Harrami O, Postgård U, Strömgren M 4 ORSA, Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys, Blom Karin, Guldåker Nicklas, Hallin Per Olof

9 2.3 Styrande lagar och föreskrifter Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) För hantering, överföring eller export av brandfarliga och/eller explosiva varor krävs tillstånd och vidare tillsyn. Verksamheter som innehar detta tillstånd i Landskrona stad behandlas senare i riskanalysen. Det är endast verksamheter som i större utsträckning hanterar denna typ av varor som behandlas, tillstånd för försäljning av fyrverkerier är exempel på verksamhet som inte behandlas. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Lagen syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Alla kommuner ska enligt lagen ta fram ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst i varje mandatperiod. I handlingsprogrammet skall målet för kommunens verksamhet anges samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Riskanalysen och sårbarhetsanalysen ligger till grund för handlingsprogrammet. 2 kap 3 anger att ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. Denna typ av anläggningar behandlas i riskanalysen. 2 kap 4 anger att vid anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Denna typ av anläggningar behandlas i riskanalysen. MSBFS (2010:6) föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifterna anger hur kommunen ska arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser. I föreskrifterna finns det åtta punkter som anger hur risk- och sårbarhetsanalyserna ska redovisas. Plan- och bygglag (2010:900) (PBL) I planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor.

10 3. Landskrona stad Landskrona stad är en kustkommun med drygt invånare. I Landskrona finns det många industrier och genom kommunen löper både trafikintensiva vägar (främst E6, väg 17 och väg 110) och järnvägar (den vältrafikerade västkustbanan) vilka medför goda kommunikationer med såväl Helsingborg, Malmö och övriga Skåne som Köpenhamn och Öresundsregionen. Att vara kustkommun innebär ökad risk för drunkning, risk för oljepåslag samt en hamn med trafik av större fartyg. 3.1 Demografi Den 31 december 2013 hade Landskrona stad invånare. 5 Samtlig befolkningsstatistik i denna riskanalys gällde 31 december Landskrona är kommunens största tätort med cirka invånare. Befolkningsfördelningen mellan Landskrona och övriga tätorter är redovisad i figur Landskrona Häljarp Glumslöv Asmundstorp Saxtorp Annelöv Härslöv Kvärlöv Ven Vadensjö Figur 2. Befolkningsfördelningen i Landskrona stad. I figur 3 redovisas befolkningens fördelning mellan olika områden i tätorten Landskrona. Borstahusen, Centrum, Hyllingelyckan och Öster är tätortens fyra största områden. 5 SCB 6 landskrona.se

11 Befolkningsfördelning i Landskrona tätort Hyllingelyckan Örja Varvsudden Öster Karlslund Centrum Borstahusen Väster Figur 3. Befolkningsfördelningen i Landskrona tätort. Vidare analyseras inte Varvsudden. Åldersstrukturen i Landskrona stad visas i figur 4. Antalet män och kvinnor är jämt fördelat över åldrarna, även om det är fler äldre kvinnor än äldre män. Den största åldersgruppen är åringarna, följt av åringarna och därefter åringarna. Summerar man antalet barn, ungdomar och unga vuxna (0-24 år) blir antalet individer vilket är en tredjedel av den totala befolkningen. I Landskrona stads GIS-portal syns det att flest antal 65+ bor i Borstahusen. I övrigt är antalet personer som är över 65 år relativt jämt fördelat över kommunen. Åldersgruppen 65+ utgör en femtedel av stadens befolkning. I åldern år bor flest i Häljarp, Asmundtorp, Glumslöv, Öster och Karlslund. Figur 4. Åldersstrukturen i Landskrona stad uppdelat efter kön.

12 Befolkningens utbildningsnivå visas i figur 5. 7 Landskronabornas utbildningsnivå är jämförd med riket i stort och i figur 5 syns det att i Landskrona är utbildningsnivån något lägre än i riket. Framförallt har fler i riket en eftergymnasial utbildning än i Landskrona. Det är en högre andel av kvinnorna än av männen som har eftergymnasial utbildning. Figur 5. Befolkningens utbildningsnivå Andelen arbetslösa i Landskrona stad i december 2013 var 12,2%. Drygt 30 % av invånarna i Landskrona stad har utländsk bakgrund enligt definitionen utrikes födda eller född i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Medelinkomsten (sammanräknad förvärvsinkomst) var SEK för personer över 20 år och folkbordförda i Landskrona stad den 31 december För kvinnor var medelinkomsten SEK och för män SEK. 8 Under 2013 hade 1640 hushåll någon form av bidrag, vilket är 3374 stycken bidragsmottagare. 9 Till dessa bidrag räknas försörjningsstöd och bidrag för livsföringen i övrigt. 7 SCB 8 SCB 9 Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013, Socialstyrelsen

13 4. Statistik över räddningsinsatser Den största delen av den statistik som har bearbetats är tagen ur Landskrona stads insatsstatistikregister Daedalos. Statstiken avser åren 2009 till och med Viss statistik är tagen ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) informationssystem IDA. Statistiken från Daedalos och IDA kan skilja sig åt med ett par insatser men när statistik har ställts mot annan statistik har endast samma källa använts. Exempel på detta är figur där statistik för samtliga insatser är hämtade ur IDA. Statistiken från Daedalos och IDA baseras på hur insatsrapporterna fylls i och därför kan till exempel antalet bränder vid skolor variera, då det kan vara ifyllt som brand i det fria och därför inte syns över insatser till skolor. Samma olycka kan även finnas med två gånger i statistiken, exempelvis kan en trafikolycka vara inrapporterad som både olycka med personbil och djurolycka. Statistiken bygger på den information som skrivs in i insatsrapporten och baseras alltså på räddningsledarens uppfattning på olycksplatsen. Figur 6 visar antalet räddningsinsatser för respektive år. Statistik är ett effektivt verktyg för att planera förebyggande verksamhet samt för att skapa en bild över vilka typer av händelser som föranleder räddningstjänst. Dock ska man vara medveten om att det mest osannolika, som aldrig inträffat förut och därför inte finns med i någon statistik, kan inträffa. Även sådana osannolika händelser bör beaktas i riskanalysen och i det förebyggande arbetet. För att få en så rättvis bild som möjligt över händelser som föranlett räddningsinstats har en gallring bland insatsrapporterna gjorts. I listan nedan redovisas vilka typer av insatser som gallrats bort, siffran inom parentes anger antalet insatser. Annat uppdrag (300) Automatlarm, ej brand (953) Falsklarm brand (10) Falsklarm räddning (2) Felindikering automatlarm (2) Hiss ej nödläge (34) Hjälp till ambulans (99) Hjälp till polis (22) Inbrottslarm (1) I väntan på ambulans (IVPA) (36) Sjukvård under delegation (141) Antalet räddningsinsatser mellan 2009 och 2013 visas i figurerna 6, 7, 8, 9 och 10. Dessa typer av insatser är de som definieras som räddningstjänst enligt de fyra kriterierna i LSO.

14 284 Antal insatser Antal insatser Figur 6. Antal räddningsinsatser De händelser som föranlett räddningsinsats mellan visas i figur 7. De mest frekventa händelserna som föranleder räddningsinsats i Landskrona stad är trafikolycka, brand i byggnad samt brand, ej i byggnad. Fördelningen av dessa händelser under finns illustrerade i figur 8. Det är samma antal insatser som i figur 7, men figur 8 visar tydligare fördelningen över de tre vanligaste olyckstyperna. Antal insatser Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Övriga Figur 7. Fördelningen av de tre vanligaste olyckstyperna och övriga insatser.

15 Antal insatser Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Figur 8. Fördelningen av de mest frekventa olyckorna. 4.1 Tidpunkter för händelser som föranleder räddningsinsats Hur olyckorna har fördelat sig under dygnet visas i figur 9. I figuren syns det att antalet insatser har varit flest mitt på dagen och under eftermiddagen (klockan 12-18). När människor är i rörelse sker olyckor, och mellan dessa tidpunkter är många i rörelse. Om ingen människa är vaken och i rörelse, minskar risken för att en olycka ska inträffa. Likaså är det tydligt att minst antal räddningsinstatser har skett nattetid (klockan 03-06), tidpunkter då de flesta sover. Insatsfördelningen under årets månader visas i figur 10. Fördelningen över året är relativt jämn. Flest antal händelser som har föranlett räddningsinsats har inträffat i januari och april. Antalet insatser har varit som minst under augusti och november. 250 Antal insatser fördelat över dygnet Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Figur 9. Fördelningen av olyckor under dygnet, uppdelat i tretimmarsintervall.

16 Antal insatser fördelat över året Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Figur 10. Fördelningen av olyckor under året Brand i byggnad Antalet bränder i byggnader har varit flest mitt på dagen och under eftermiddagen. Brand i flerbostadshus är den vanligaste typen av bränder i byggnader. Allra flest bränder i flerbostadshus har skett mellan klockan Antalet bränder i villor och skolor är de som följer efter flerbostadshus. Antalet bränder i villor har varit relativt jämt fördelat över dygnet, men ovanligt mellan klockan I skolor har den vanligaste tidpunkten för brand varit under skoldagen (klockan 9-15) och under läsåret augusti till juni och inte under skollov. Figur 10 visar att antalet bränder i byggnader har varit som mest frekventa i januari månad och under de övriga månaderna har antalet bränder i byggnader legat på en jämn nivå Brand, ej i byggnad Brand ej i byggnad har varit mer frekvent under än brand i byggnad. Under dygnet har det varit vanligast med brand ej i byggnad under sen kväll och natt. Antalet bränder ej i byggnader har varit som lägst under morgonen. Av de bränder som skett under natten har två femtedelar av bränderna varit brand i personbil. I april har antalet olyckor varit flest, och därefter kommer september och december. Lägst antal bränder ej i byggnader har skett i november. Under april månad har majoriteten av bränderna varit gräsbränder/vegetationsbränder. I september och december har brandorsakerna varierat, men soptunnor, papperskorgar och fordon har varit vanliga föremål för brand. Brand ej i byggnad vid skolor har föranlett 19 räddningsinsatser mellan , varav hälften har inträffat under skollov eller helger. Likaså har flest bränder vid skolor skett utanför skoltid, mellan klockan Under 2009 skedde 21 bränder som i insatsrapporterna bedöms ha varit anlagda med uppsåt, vilket är den lägsta siffran för åren Under 2010 och 2012 var antalet ungefär dubbelt så högt. Generellt för alla åren är att de vanligaste

17 brandorsakerna anges vara anlagd med uppsåt eller okänd. Det har ofta varit personbilar som brunnit Trafikolycka Antalet trafikolyckor har varit som flest under sena eftermiddagen. En orsak till detta kan vara att många kör från arbetsplatsen i vid denna tidpunkt. Även under morgonen och förmiddagen (06-12) har trafikolyckor skett, vilket indikerar att det kan bero på pendlingstrafiken. Djupare analys krävs för att kunna dra samband mellan dessa antaganden. Antalet trafikolyckor har varit som minst under natten och tidig morgon (00-06), vilket kan förklaras med att det är förhållandevis lite trafik nattetid. Vid den vanligaste trafikolyckan har en eller flera personbilar varit inblandade. Därefter följer lastbil och cykel. Personbilsolyckor har oftast inträffat mellan klockan Som nämnt ovan kan detta bero på pendlingstrafiken. Olyckor med lastbilar har inträffat som mest under dagtid och de har i huvudsak inträffat på vardagar. Cykelolyckor har inträffat mellan klockan 06-24, alltså inte under nätterna. Andelen trafikolyckor har varit flest under juni månad och minst under mars månad, dock skiljer sig inte dessa månader så mycket från andra månader. 4.2 Geografisk fördelning av händelser som föranleder räddningsinsats Brand i byggnad Brand i byggnad har varit vanligast förekommande i Centrum, Väster och Öster och därefter Borstahusen, Hyllingelyckan samt Karlslund. Fördelningen av olyckorna är illustrerad i figur 11. Flerbostadshus är det vanligaste objektet, drygt var tredje insats gällande brand i byggnad har skett till ett flerbostadshus. Därefter följer brand i villa och brand i skola. Figur 11. Brand i byggnad

18 4.2.2 Brand, ej i byggnad Den geografiska spridningen av olyckstypen likar den för brand i byggnad, se figur 12. Räddningsinsatser för brand ej i byggnad har varit fler än antalet insatser för brand i byggnad, vilket syns vid en jämförelse av bild 1 och bild 2. Det förefaller naturligt att brand ej i byggnad har en större geografisk spridning än brand i byggnad, eftersom byggnader ofta är koncentrerade till specifika områden. Brand ej i byggnad är oberoende av specifika områden och kan alltså uppstå på fler ytor än brand i byggnad. Gällande brand generellt, det vill säga både brand i byggnad och brand ej i byggnad, har 45 (7 % av alla bränder) händelser föranlett räddningsinsats till skola, elevhem/studenthem, fritidsgård eller förskola under åren Dammhagskolan är den skola där flest bränder skett under perioden, nästan hälften av insatserna på skolor har gjorts där. Vad gäller bränder nattetid och då startplatsen angivits som annat eller personbil i insatsrapporterna har de flesta bränder inträffat i Centrum eller vid Kopparhögarna. Figur 12. Brand, ej i byggnad Trafikolycka Trafikolyckornas geografiska spridning illustreras i figur 13. Det syns att flest trafikolyckor har inträffat i Centrum, Väster, Öster, Örja, Hyllingelyckan samt i anslutning till väg E6 kring södra infarten och i höjd med Glumslöv. I övrigt har flest trafikolyckor skett längs med väg E6. Intervallets högsta gräns (röd markering) startar på 30 insatser. Det högsta antalet är 50 insatser, rödmarkerade områden kan alltså variera mellan 30 och 50 insatser. Statistiken är tagen från 2009 till 2013, vilket ger ett årsmedelvärde på mellan 6 och 10 insatser för de rödmarkerade områdena. Gällande trafikolyckorna längs väg E6 och väg 17 är singelolyckor och upphinnandeolyckor de vanligaste olyckstyperna. De flesta olyckorna sker längs gatu-/vägsträckan. Längs väg 17 orsakas även en del olyckor av avsvängningar och knappt var fjärde olycka sker vid en korsning. Längs väg 1147, från Landskrona genom Häljarp och vidare förbi Saxtorpsskogen

19 är de flesta olyckorna singelolyckor, orakade av korsande trafik eller olyckor med oskyddade trafikanter. Precis som längs väg 17 sker de flesta olyckorna längs med gatu-/vägsträckan eller vid korsningar. Vägarna 1380 och 1156 från Glumslöv och förbi Landskrona är precis som väg 1147 drabbade av singelolyckor och olyckor i samband med korsande av vägen och sker läns med gatu-/vägsträckan eller i korsningar. Längs med denna väg är det fler olyckor som sker i korsningar än längs gatu-/vägsträckan. 10 De nämnda vägarna är bland de mest trafikintensiva i kommunen, se trafikflödeskarta i bilaga 2. Av de lastbilsolyckor som skedde under har flest inträffat längs med väg E6. Bussolyckor har å andra sidan inträffat centralt i Landskrona. I princip alla cykelolyckor har inträffat i centrala Landskrona, och nästan hälften av dessa har inträffat i korsningar. Figur 13. Trafikolycka Oberservera att det är ett annat intervall på antalet räddningsinsatser och annan färgsättning än i bild 1 och 2. Genom en annan färgsättning illustreras vart längs väg E6 som flest trafiklyckor inträffar. 4.3 Jämförelse med riket och Skåne De tre vanligaste olyckstyperna i Landskrona stad har jämförts med övriga riket för att ge en uppfattning om Landskronas riskbild i förhållande till övriga riket. 11 Antalet insatser är räknat per 1000 invånare, vilket gör det möjligt att jämföra insatser mellan Landskrona stad och riket i stort. Antalet räddningsinsatser har även jämförts med antalet insatser i Skåne. 12 Resultatet vissas i figurerna 11, 12 och 13. Under 2011 genomförde MSB ett omfattande kvalitetsarbete med statistiken i informationssystemet IDA, och därför kan statistiken bli svår att jämföra med tidigare år Brand i byggnad Landskrona har fler antal bränder i byggnader per 1000 invånare än både riket och Skåne. Antalet bränder i byggnader har minskat de senaste åren, medan riket och Skåne legat på 10 STRADA Statistiskrapport 11 MSB IDA 12 MSB IDA 13 MSB IDA

20 ungefär samma antal, se figur 14. Av figuren framgår det att antalet bränder i byggnader legat på en relativt jämn nivå mellan och därför kan inte statistiken i figur 11 enbart tolkas som att det brinner i färre och färre byggnader i Landskrona utan minskningen kan bero på att befolkningen ökat. 2,00 Insats per 1000 invånare: brand i byggnad 1,00 0, Riket Landskrona Skåne Figur 14. Antalet insatser per 1000 invånare orsakat av brand i byggnad Brand, ej i byggnad I figur 15 visas antalet insatser per 1000 invånare som orsakats av bränder ej i byggnader är det enda år som Landskrona inte ligger i topp gällande antal insatser per 1000 invånare som orsakats av bränder ej i byggnader. Antalet bräder ej i byggnader i Landskrona ligger högre än både riket och Skåne, med undantag för Insats per 1000 invånare: brand, ej i byggnad 3,00 2,00 1,00 0, Riket Landskrona Skåne Figur 15. Antalet insatser per 1000 invånare orsakat av brand ej i byggnad Trafikolycka Riket har under femårsperioden legat på en relativt jämn nivå. Varken Skåne eller Landskrona tenderar till att öka eller minska i antalet insatser som orsakats av trafikolyckor, utan ligger ganska jämt med varandra, framförallt under de tre senaste åren, se figur 16. I figur 16 syns att under 2011 inträffade få trafikolyckor som föranledde räddningsinsats i både riket, Skåne och Landskrona. En anledning till sänkningen i statistiken skulle kunna vara kvalitetsarbetet som MSB genomförde. Det är även möjligt att det faktiskt var färre

21 trafikolyckor än tidigare år. Trots få trafikolyckor som föranledde räddningsinsats enligt MSB, omkom fler personer i trafikolyckor 2011 än under 2010, 2012 och Även om kvalitetsarbetet genomfördes 2011 borde det inte vara en avgörande faktor för det låga antalet trafikolyckor under 2011, då antalet olyckor ökat 2012 och 2013 vilket är efter kvalitetsarbetet. Insatser per 1000 invånare: trafikolycka 3,00 2,00 1,00 0, Riket Landskrona Skåne Figur 16. Antalet insatser per 1000 invånare orsakat av trafikolycka. 14 Vägtrafikskador 2011, Väganalys 2012

22 5. Risker i Landskrona stad I Landskrona stad är det Yara AB, Rohm and Haas, BEFESA, Oresund Heavy Industries, Haldex, Enoch Thulins flygplats och Boliden Bergsöe AB som bedöms utgöra allvarligast risk. Olyckor vid dessa verksamheter kan få konsekvenser för omgivningen och orsaka skador på både människor, egendom och miljö. Yara AB och Rohm and Haas klassas som 2:4-anläggningar enligt LSO. De klassas även enligt SEVESO. Verksamheter som är klassade enligt kapitel 2:4 i LSO är verksamheter som kan innebära fara för olycka som kan orsaka allvarliga skador på människa och miljö. Dessa verksamheter är enligt lagen skyldiga att analysera verksamhetens risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador 15. SEVESO-lagstiftningen styr verksamheter där farliga ämnen förekommer i en viss mängd vid ett och samma tillfälle och togs fram som följd av ett antal allvarliga kemikalieolyckor. Lagstiftningen innebär skyldigheter för både verksamhet och myndighet. Verksamhetsutövarna är skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Kommunen är skyldig att utarbeta en särskild plan för räddningsinsatser på dessa typer av verksamheter 16. På industriområdet runt hamnen finns flera verksamheter som hanterar ämnen som vid brand skulle kunna skapa hälso- och miljöfarliga utsläpp. Industriområdet ligger inte långt från bostadsbebyggelse i den vanligast förekommande vindriktningen, vilket innebär en stor risk för allvarlig påverkan även vid en mindre händelse. Det finns även flera verksamheter som har tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Definitionen för ett objekt med särskilda risker för sin omgivning lyder i denna rapport: Anläggningar eller verksamheter som vid en olycka kan medföra större konsekvenser för sin omgivning, det vill säga utanför sitt eget område. Exempel på sådana olyckor är utsläpp av farligt ämne, större explosioner, kraftig och långvarig rökutveckling med mera. I detta avsnitt ges en övergripande bild av hur olika verksamheter i Landskrona stad kan påverka sin omgivning (tredje man), däremot ges ingen djupare analys över de risker som finns vid varje anläggning. 5.1 Riskobjekt och deras risker I tabell 3 finns farliga verksamheter och riskobjekt listade och respektive verksamhets/riskobjekts risker beskrivna. Skyddsavstånden är hämtade ut den fördjupade översiktsplanen för Landskrona stad och övrig information är hämtad ur räddningstjänstens register samt ur informationskällan RIB integrerat beslutsstöd. 15 Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 16 SEVESO

23 Texten nedan är tagen ur den fördjupade översiktsplanen och rör avstånden i tabell 2 och 3: Fet stil innebär välgrundade avstånd och normalt sett inte ett behov av ytterligare utredning. Normal stil innebär en bedömning utan direkt stöd i underlaget och med viss osäkerhet. I dessa fall kan underlaget behöva kompletteras. De avstånd som är behäftade med mycket stor osäkerhet anges i kursiv stil och kräver definitivt ytterligare utredning för att kunna användas. Osäkerhet innebär att en utredning av störningar kan ge ett annat avstånd än vad som angetts i tabellen. Tabell 2 redovisar hur de olika skyddsavstånden delar in omgivningen i olika zoner, och hur denna zonindelning skall tolkas i termer av påverkan, lämplig bebyggelse och rekommenderad markanvändning. Versalerna i rekommenderad markanvändning ansluter till planbeteckningarna (J verksamhet/industri, U lager, K kontor & hotell, H - handel, C centrum, B bostäder, V vård, S skola/utbildning, Y idrottsanläggning).

24 Tabell 2. Skyddsavstånden och zonindelning. Zon Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Vilken bebyggelse kan vara lämplig? Samma som källan Mindre känslig bebyggelse Normalkänslig bebyggelse Vilken markanvändning rekommenderas? Hur många/mycket stör det? Känslig bebyggelse (J, U) (delvis K, H, C) (K, H, C, B) (V, S, Y) Definitiv störning Stör de flesta Störning för få Ej störning Tabell 3. Lista över riskobjekt i Landskrona stad. Den kursiva texten inom parentes anger källan till informationen. Nr Anläggning Verksamhet Beskrivning av risken 1 ABB Annan tillverkningsindustri AB/Swedewater LSO 2:3, LBE Metall-/ maskin- 2 BEFESA Scandust AB LSO 2:3, LBE 3 Boliden Bergsöe AB LSO 2:3, LBE industri Annan tillverkningsindustri Metallmaskinindustri Ämnena är brandfarliga. Acetylen och gasol kan brinna explosionsartat i kontakt med luft. (RIB) Ämnena är brandfarliga och vissa av dem (ex acetylen och gasol) kan brinna explosionsartat i kontakt med luft. Vid brand i eller upphettning av järnklorid bildas giftiga och frätande gaser/ångor. Kan även reagera häftigt med vissa baser. Svavelsyra och batterisyra kan orsaka allvarliga frätskador på hud och ögon. (RIB) Skyddsavstånd Zon 1: 50 m Zon 2: 100 m Zon 3: 100 m Zon 1: 100 m Zon 2: 700 m Zon 3: 700 m Zon 1: 250 m Zon 2: 700m Zon 3: 700 m 4 Energiknuten Kraftvärmeverk Brand, explosion Ej fastställt

25 5 Haldex Brake Products AB LSO 2:3, LSO 2:4, LBE, Sevesoanläggning Observera: Haldex kommer under hösten 2014 att använda andra ämnen i sin produktion, vilket förändrar riskbilden. Troligtvis kommer inte Haldex vara en Sevesoanläggning längre och de nya ämnena utgör inte en lika stor risk som cyanider. Den risk som finns är ett gasutsläpp i samband med brand. För att gasutsläppet ska orsaka skada krävs en fullt utvecklad brand och övertändning. (Daedalos, Haldex riskanalys) Zon 1: 50 m Zon 2: 200 m Zon 3: 200 m 6 Landskrona Svalöv renhållning AB (LSR) LSO 2:3, LBE 7 Lundåkraverket LSO 2:3, LBE 8 Svenska Lim AB LSO 2:3, LBE 9 Kemå AB LSO 2:3, LBE Avfall/avlopp/ rening Avfall/avlopp/ rening Kemisk industri Trävaruindustri; flislager Flisen kan självantända och branden kan vara svårsläckt. Dammexplosion. Ej fastställt Zon 1: 200 m Zon 2: 600 m Zon 3: 600 m Zon 1: 100 m Zon 2: 150 m Zon 3: 150 m Ej fastställt Acetylen är en brandfarlig gas som kan bilda explosiva blandningar med luft. Ett läckage antänds mycket lätt. Syrgas i sig är inte brandfarligt, men vid kontakt med brännbara material kan bränder uppstå. (RIB)

26 10 Oresund Heavy Industries LSO 2:3, LBE Metall- /maskinindustri Både acetylen och gasol är brandfarliga gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Ett läckage antänds mycket lätt. (RIB) Zon 1: 250 m Zon 2: 500 m Zon 3: 500 m 11 Rohm and Haas Nordiska AB LSO 2:3, LSO 2:4 12 Scandiflex AB LSO 2:3, LBE 13 Swep International AB LSO 2:3, LBE 14 Syngenta Seeds AB LSO 2:3, LBE 15 Trioplast Landskrona AB LBE, LSO 2:3 Kemisk industri Metall- /maskinindustri Annan tillverkningsindustri Annan tillverkningsindustri De monomerer som används kan vid utsläpp ge upphov till skador på människor. Ett utsläpp eller en spontan reaktion av råvarorna kan leda till explosion eller risk för antändning som i sin tur kan påverka människor som befinner sig i närområdet genom bland annat irritation i luftvägar (andnöd) och på hud (för fler detaljer, se RIB) samt skada miljön. (Daedalos, RIB) Vätgas, gasol och acetylen är brandfarliga gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Argon kan orsaka kvävning då det tränger undan luftens syre. (RIB) Många av ämnena är mycket brandfarliga och kan orsaka irritation på hud och ögon. (RIB) 300 m (enligt räddningstjänste ns yttrande). Utredning av extern konsult.) Ej fastställt Zon 1: 25 m Zon 2: 100 m Zon 3: 100 m Zon 1: 50 m Zon 2: 100 m Zon 3: 100 m Zon 1: 100 m Zon 2: 300 m Zon 3: 300 m

27 16 Yara AB LSO 2:3, LSO 2:4, LBE, Sevesoanläggning Kemisk industri Ammoniumnitrat kan vid kontakt med brännbara material orsaka brand. Produkten avger nitrösa gaser (kväveoxider) vid upphettning. Nitrösa gaser påverkar andningen och kan leda till andnöd och lungödem. Fördröjd verkan i upp till 48 timmar. Zon 1: 300 m Zon 2:500 m Zon 3: 700 m Naturgasen är brandfarlig och kan bilda explosiva blandningar med luft. (Daedalos, RIB) Förutom ovan nämnda riskobjekt så finns det andra verksamheter i Landskrona stad som bidrar till risker. Nämnas bör DVS som är ett stort lager med hög brandbelastning, Enoch Thulins flygfält som hanterar flygbränsle, Landskrona hamn och Ventrafiken. 5.2 Riskanalysområde Till respektive objekt har det tagits fram ett riskanalysområde, se Fel! Hittar inte referenskälla.. De är framtagna för att på ett enkelt sätt påvisa vikten av att göra mer detaljerade riskanalyser om man avser bygga eller förändra verksamheter i närheten av eller inom angivna områden. Hur riskanalysområdena har tagits fram framgår av bilaga 3. Objekten är numrerade enligt Tabell 3.

28 Figur 17. Objekt med särskilda risker i Landskrona med riskanalysområde. Objekt numrerade enligt Tabell Transportleder för farligt gods Länsstyrelsen kan rekommendera transportleder som är lämpliga för transport av farligt gods på väg och järnväg. Figur 18 visar vilka transportleder som är rekommenderade för farligt gods i Landskrona stad. Länsstyrelsen Skåne har riktvärden för vilket riskanalysavstånd som gäller i närheten av transportleder för farligt gods. Enligt rekommendationerna från Länsstyrelsen ska riskanalysavståndet vara 150 meter på vardera sidan om transportleden. 17 Riskanalysavståndet i figur 18 ligger vid vissa platser över bostäder. I riktvärdena från länsstyrelsen rekommenderas bostäder på ett avstånd av 70 meter från transportled för farligt gods. 18 Figur 19 visar mer specificerat på vilka avstånd länsstyrelsen rekommenderar att olika verksamheter bör ligga från en transportled av farligt gods. På industrijärnvägen i Landskona rullar drygt 600 vagnar om året. Av dessa är ungefär två tredjedelar tomma och ska till Euromaint AB för reparation och underhåll. Till och från BEFESA ScanDust AB rullar cirka en tredjedel av dessa vagnar med upparbetat rostfritt 17 Riskhantering i detaljplaneprocessen, riskpolicy för markanvändning till transport för farligt gods Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län, Västra Götalands län 18 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Stenberg Carl-Axel

29 material. Boliden Bergsöe AB transporterar cirka 15 vagnar om året och på dessa vagnar finns blybatterier för upparbetning till blytackor. Green Cargo sköter transporterna på industrijärnvägen och de sker två gånger i veckan. Vanligast är att transporterna sker tisdagar och torsdagar 19. Figur 18. Rekommenderade transportleder för farligt gods med markerat riskanalysavstånd om 150 meter vardera sidan transportleden. Figur 19. Rekommenderade avstånd till olika verksamheter från en transportled av farligt gods. 19 Hansson Bengt, Teknik- och Service-förvaltningen, Landskrona stad

30 5.4 Övriga risker Utöver ovan nämnda risker bidrar även Landskronas uppbyggnad och kultur till risker. I Landskrona stad arrangeras årligen flera stora tillställningar i den offentliga miljön så som karneval, fotbollsmatcher, musikevenemang, hamnfester, motorträffar med mera. Dessa sker huvudsakligen under sommaren och drar till sig mycket folk. Bostadsbebyggelsen innefattar i tätorten till största delen flerbostadshus med mer än 3 våningsplan där räddningstjänsten behövs för att utrymning ska kunna genomföras. I tätorterna ser bebyggelsen annorlunda ut och består av villaområden. I och runt centrum är bostadsbeståndet äldre, en del är från medeltiden med trätrappor och andra byggnadskonstruktioner som skiljer sig mycket från den byggstandard som gäller idag. Dessa byggnader är till viss del även dåligt underhållna. Det finns flera koloniområden i vacker miljö där en räddningsinsats försvåras av begränsad tillgång till vatten samt försämrad tillgänglighet. Öresund utanför Landskrona är hårt trafikerat av tunga fartyg och årligen passerar cirka fartyg, med en vikt på 300 bruttoton eller mer, i Öresund 20. Det höga flödet av stora fartyg ökar risken och sannolikheten för att ett oljepåslag kan drabba Landskronas stränder. E6 som passerar Landskrona är hårt trafikerad och varje årsmedeldygn passerar mellan fordon på vägen. Det är även hög belastning på västkustbanan som passerar Landskrona. Under 2013 passerade tåg på banan. Under ett vardagsmedeldygn passerar cirka 117 persontåg och 1 godståg 21. Till Landskrona hör även ön Ven där det rör sig mycket sommargäster. På Ven finns därför flertalet B&B dit räddningstjänsten har en längre insatstid än på fastlandet och det finns många områden som är mycket svårtillgängliga för brandkåren vid en händelse. Räddningstjänsten i Landskrona har en räddningsbåt avsedd bland annat för ambulanstransporter denna kan även användas av en första styrka utan utrustning att åka över med. För att ta dit en större styrka måste en större båt för fordonstransport användas. På Ven finns en frivillig brandkår som också kan tillhandahålla kompetens och utrustning. 20 Svantesson Marco, Chef övervakningscentralen Sound VTS Malmö. 21 Trafikverket

31 6. Grovanalys En grovanalys är precis som det framgår av namnet en grov uppskattning av risker. Analysen ska ge en bred bild över de risker som kan föranleda räddningsinsats i Landskrona stad. Grovanalysen har genomförts av en analysgrupp med personal från miljöförvaltningen, teknik & service (stadsmiljöavdelningen/utredningsenheten) samt Landskrona räddningstjänst. För att få en så bred riskbild som möjligt har analysgruppen utgått från åtta olika riskgrupper som listas nedan: o Bostäder o Industrier och hamnen o Järnvägstrafik o Naturolyckor o Riskindustrier o Skolor o Vägtrafik o Övriga risker Till varje riskgrupp har analysgruppen skapat olika händelser där möjliga orsaker till och konsekvenser av händelsen beskrivits. Därefter har konsekvenser för liv, miljö och egendom samt sannolikheten för att händelsen ska inträffa bedömts. Konsekvenskriterium finns i tabell 4 och sannolikhetskriterium i tabell 5. Observera att för sannolikheterna finns inga yttre gränser för intervallen. Det betyder att en händelse som uppskattas som mycket osannolik i princip aldrig inträffar, medan händelser som bedöms vara mycket sannolika kan inträffa en gång om året eller två gånger om dagen. Likaså saknas yttre gränser för egendomskonsekvenserna. En händelse som anses få mycket begränsade egendomskonsekvenser kan ha i princip obefintliga konsekvenser, medan en händelse med katastrofala konsekvenser kan kosta mycket mer än 20 miljoner kronor. Tabell 4. Kriterier för konsekvensbedömning 22 Konsekvenser Liv Miljö Egendom (Mkr) 1 Mycket Skadekostnad <0,1 begränsade Övergående lindriga obehag (första hjälpen) 2 Begränsade Enstaka skadade, varaktiga obehag (Sjukskrivning < 30 dagar) 3 Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag (Sjukskrivning > 30 dagar) Ingen sanering, liten utbredning (Ingen skyddsvärd natur påverkas) Enkel sanering, liten utbredning (Skyddsvärd natur påverkas marginellt) Enkel sanering, stor utbredning (Skyddsvärd natur påverkas under kort period, övergående) Skadekostnad 0,1-1 Skadekostnad Handbok för riskanalys, Davidsson Göran m.fl.

32 4 Mycket allvarliga Enstaka dödsfall och flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall och 10-tal svårt skadade Svår sanering, liten utbredning (Skyddsvärd natur påverkas under lång tid, alt irreversibel. Begränsat område) Svår sanering, stor utbredning (Skyddsvärd natur påverkas under lång tid, alt irreversibel. Stor omfattning) Skadekostnad 5-20 Skadekostnad >20 Tabell 5. Kriterier för sannolikhetsbedömning 23 Sannolikhet Frekvens 1 Mycket osannolikt <1 gång per 1000 år 2 Mindre osannolikt 1 gång per år 3 Sannolikt 1 gång per år 4 Stor sannolikhet 1 gång per 1-10 år 5 Mycket sannolikt >1 gång per år 6.1 Riskmatriser I riskmatriserna presenteras endast den sammanvägda risken för varje riskgrupp och den fullständiga grovanalysen med samtliga händelser och deras enskilda bedömning redovisas i bilaga 1. I riskmatrisen delas riskerna in i olika acceptansnivåer enligt figur Handbok för riskanalys, Davidsson Göran m.fl.

33 Sannolikhet Konsekvens Figur 20. Riskmatris; risken ökar i pilens riktning. Risker i det röda området anses som oacceptabla, i det gula området är riskerna acceptabla men kräver riskreducerande åtgärder och risker i det gröna området är acceptabla Risker med avseende på liv Riskgruppernas värdering med avseende på liv visas i figur 21. Den risk som anses vara störst med avseende på människoliv är brand i bostad. Risken för liv i samband med bostadsbrand är enligt matrisen oacceptabel. Därefter kommer vägtrafik och järnvägstrafik. Risken för liv i samband med naturolyckor och olyckor vid industrier, hamnen och riskindustrier anses vara försumbara. Figur 21. Riskgruppernas värdering med avseende på liv.

34 6.1.2 Risker med avseende på egendom Riskgruppernas värdering med avseende på egendom visas i figur 22. Den största risken med avseende på egendom bedöms vara bostäder. Därefter kommer olyckor vid industrier/hamnen, naturolyckor, olyckor i järnvägstrafiken och övriga risker. Dessa händelser bedöms inträffa mer sällan än vägtrafikolyckor, men uppskattningsvis får de större konsekvenser än en vägtrafikolycka och utgör därför en större risk. Figur 22. Riskgruppernas värdering med avseende på egendom.

35 6.1.3 Risker med avseende på miljö Riskgruppernas värdering med avseende på miljö visas i figur 23. Bostadsbränder utgör den största miljörisken. Olyckor vid industrier, i hamnen, vid riskindustrier och på skolor bedöms få större miljökonsekvenser än bostäder. Då bostadsbränder har högre sannolikhet för att inträffa än ovan nämnda olyckor blir miljörisken högre för bostäder. Järnvägsolyckor, naturolyckor, riskindustrier samt övriga risker bedöms vara försumbara ur miljösynpunkt. Figur 23. Riskgruppernas värdering med avseende på miljö. 6.2 Beskrivning av riskgrupperna Riskmatriserna ger en översiktlig bild av riskerna i Landskrona stad. Det är endast riskgrupperna som syns i matriserna, och inte de enskilda händelserna. I detta kapitel finns en beskrivning av samtliga riskgrupper och förklaringar kring vissa scenarion. Det är viktigt att ha förståelse för detta kapitel och inte dra slutsatser om Landskrona stads riskbild endast utifrån riskmatriserna Bostäder Enligt LSO ska ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra lokaler hålla utrustning för skäligt brandskydd samt förebygga bränder. Det inträffar ändå bränder i bostäder som föranleder räddningsinsats. Vid den genomsnittliga bostadsbranden i Landskrona omkommer inte människor och därför har konsekvenserna på liv bedömts som allvarliga, dödsfall ingår inte i detta konsekvenskriterium. Att människor omkommer i bostadsbränder förekommer dock och det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska risken för dödsfall i samband med brand i bostad. En bostadsbrand bedöms ha mycket hög sannolikhet för att inträffa, medan sannolikheten för en bostadsbrand där människor omkommer bedöms vara lägre. Det som kan ge konsekvenser på miljön vid en bostadsbrand är släckvattnet. Den höga sannolikheten för bostadsbränder gör denna händelse till en stor risk med avseende på liv, miljö och egendom.

36 6.2.2 Industrier och hamnen Olyckor vid industrier och i hamnen anses utgöra lika stor risk för egendom som för miljö medan risken för liv anses vara mindre. Industriolyckor kan åstadkomma stora skador på byggnader och eventuell sanering kan bli kostsam. Miljöskadorna vid en industri- /hamnolycka beror på vad som inträffar och ett utsläpp till dagvattnet kan orsaka miljöskador. Miljöskadorna beror vidare på om något skadligt ämne släppts ut och i så fall vilket ämne det rör sig om. Vid en omfattande brand eller annan olycka kan kostnaderna för egendomsskador bli mycket stora. Vad gäller liv så bör industrier ha rutiner vid tillbud och olyckor samt ett arbete som förebygger olyckor, vilket bör minska konsekvensen för liv i samband med en olycka vid en industri eller i hamnen Järnvägstrafik Genom Landskrona stad löper den vältrafikerade Västkustbanan. Konsekvenserna för denna riskgrupp varierar från mycket begränsade till katastrofala för de olika scenariona. Konsekvensernas omfattning beror på var olyckan inträffar och om det är ett person- eller godståg som är inbladat i olyckan. En brand i ett persontåg som befinner sig i tunneln i Glumslöv kan få katastrofala konsekvenser för människoliv medan ett urspårat godståg inte behöver orsaka några som helst allvariga personskador. Ett utsläpp av farligt gods kan ge miljökonsekvenser beroende på vilken typ av ämne tåget transporterar. Både hot om suicid som föranleder räddningsinsats och fullbordade suicider är inräknat i händelsen hot om suicid. Hot om suicid och suicid bedöms vara mycket sannolika och konsekvensen för liv mycket allvarlig med tanke på att händelsen får dödlig utgång om den inte förhindras eller avbryts. Konsekvensen för liv skulle alltså kunna vara mycket begränsad och utgången av händelsen är alltså olika från fall till fall. En aspekt som är viktig att beakta i samband med hot om suicid är risken som människor som deltar i räddningsarbetet exponeras för - områden på och omkring järnvägar är riskfyllda Naturolyckor Naturrelaterade olyckor förekommer allt oftare i Sverige. Fler och intensivare regn väntas vilka kan förorsaka översvämningar. Även fler stormar och värmeböljor beräknas nå Sverige. Naturolyckor kan drabba många människor på kort tid och hotar såväl liv och miljö som egendom. Konsekvenserna för liv anses vara begränsade; vissa typer av naturolyckor och omständigheter kring dem kan orsaka dödsfall medan andra olyckor inte orsakar någon skada på människor. Egendomskonsekvenserna bedöms bli allvariga, men även här varierar konsekvenserna mycket beroende på vilken typ av naturolycka som inträffar och olyckans omfattning. Storm och översvämning bedöms ha stor sannolikhet för att inträffa och antas få katastrofala konsekvenser och risken för storm och översvämning blir således stor. Den händelse som utgör störst hot för miljön är översvämning, annars tar inte miljön någon större skada av naturolyckor.

37 6.2.5 Riskindustrier De industrier som bedöms ha allvarliga konsekvenser på människoliv är Yara AB, Rohm and Haas AB samt Boliden Bergsöe. Företagen har förebyggande arbete som ska minska risken för tillbud och olyckor. Trots detta kan en olycka inträffa och konsekvenserna av olyckan beror på en rad olika faktorer. Konsekvensernas omfattning beror bland annat på hur olyckan sköts av företagens egen personal innan räddningstjänsten anländer men även på rådande väderförhållanden. Om ett hälsofarligt ämne släpps ut och vinden inte är gynnsam riskerar fler människor att drabbas än om ämnet blåser bort från områden där människor vistas. Givetvis beror även konsekvenserna på vilken typ av olycka som inträffar; en explosion får uppskattingsvis allvarligare egendomskonsekvenser än ett utsläpp. Vidare beror konsekvenserna på vilken tidpunkt under dygnet som en eventuell olycka inträffar, en faktor som är olika för olika industrier. En olycka i en riskindustri i hamnen kan få mindre konsekvenser nattetid eftersom färre människor befinner sig i hamnområdet under nätter. Miljökonsekvenserna beror till stor del på vilket ämne som släpps ut, eller vilka ämnen som finns i brandgaserna vid en brand. I samtliga riskmatriser bedöms riskindustrierna utgöra en försumbar risk. Anledningen till den låga risken är att sannolikheten för en olycka vid en riskindustri bedöms vara liten. Detta för att riskindustrierna bör ha rutiner och ett förebyggande arbete för att motverka att tillbud och olyckor uppstår. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att det mest osannolika kan inträffa Skolor En brand i en skola bedöms vara mycket sannolik. Däremot bedöms en brand i en skola där människor omkommer ha lägre sannolikhet. Detsamma gäller för egendomskonsekvenserna, en skolbrand som får allvarliga egendomskonsekvenser bedöms vara mindre sannolik än en brand med små konsekvenser. Högst konsekvenser med avseende på liv bedöms en skolskjutning ha. 24 Egendomskonsekvenserna är svåra att uppskatta eftersom de beror på omfattningen av skolskjutningen. Vid en olycka där många människor omkommer och/eller skadas ökar kommunens kostander. Fyrverkerier inomhus är något som förekommit på skolor i Landskrona, men bedöms inte ha några större konsekvenser på varken liv, egendom eller miljö. Vad gäller miljökonsekvenser är den mest sannolika miljöskadan att släckvattnet från släckningen av en brand förorenar miljön något Vägtrafik Sannolikheten för en mindre trafikolycka med en eller två personbilar inblandade är högre än sannolikheten för en trafikolycka med farligt gods inblandat. Däremot uppskattas konsekvenserna för miljö och egendom vara större för en trafikolycka med farligt gods än för en annan trafikolycka. I ett värsta trovärdiga scenario kan kvävehaltiga ämnen släppas ut från en transport och antändas och med branden sprids nitrösa gaser som kan påverka människors hälsa. Oavsett på vilken typ av väg en olycka inträffar är konsekvenserna lika med avseende på liv. Det är emellertid mer troligt att oskyddade trafikanter hamnar i en olycka i stadsmiljö eller längs än landsväg än på motorvägen. Separerade gång- och 24 Risker och förmågor 2012 redovisning av regeringsuppdrag om nationell riskbedömning respektive bedömning av krisberedskapsförmåga, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

38 cykelbanor i kommunen minskar sannolikheten för att en oskyddad trafikant ska drabbas av en olycka där ett motorfordon är inblandat. Miljökonsekvenserna bedöms som mycket begränsade eller begränsade i samband med vägtrafikolyckor, utom för en olycka där bensin eller diesel är inblandat. Vid denna typ av olycka bedöms miljökonsekvenserna bli allvarliga Övriga risker Samtliga risker i denna riskgrupp antas ha begränsade konsekvenser på liv. Om dricksvattnet blir förorenat kan många människor drabbas, men de förväntas få lindriga obehag. Miljökonsekvenserna för dessa händelser bedöms vara mycket begränsade. Egedomskonsekvenserna varierar från begränsade till mycket allvarliga. Förorenat dricksvatten kan bli kostsamt för kommunen att åtgärda. Dels ska dricksvattenkvalitén återställas och kommuninvånarna förses med tjänligt dricksvatten under tiden. En stor brand kan bli dyr och orsaka stora egendomskonsekvenser. De sociala riskernas egendomskonsekvenser kan variera mycket i kostnad beroende på vilken form av sociala oroligheter som uppstår. Är det en mindre utbredning av social oro kan den förhoppningsvis minskas innan den eventuellt eskalerar. Skulle oron eskalera kan det få stora konsekvenser och orsaka dyra insatser för kommunen. En brand vid en deponi kan bli långvarig och orsaka mycket rökutveckling. Detta på grund av att den stora mängden brännbart material som förvaras på deponin. Vidare kan brandgaserna vara giftiga, eftersom gifter kan finnas i det brinnande avfallet. Hur rökutvecklingen eventuellt drabbar människor beror till stor del på vindriktningen Arrangemang, kulturbyggnader, publika lokaler och vårdanläggningar För analys över dessa riskgrupper hänvisas till 2010 års riskanalys. Dessa riskgrupper har inte analyserats i denna riskanalys då inga större förändringar som påverkar riskbilden skett sedan Nedan följer ett utdrag över dessa riskgrupper ur 2010 års riskanalys. Arrangemang Större arrangemang så som fotbollsmatcher, karnevalen med mera skapar risker som i huvudsak har liv som konsekvens. Bränder eller oroligheter kan leda till situationer där människor kläms eller skadas på annat sätt. Dessa händelser har liten inverkan på miljö eller egendom. Kulturbyggnader Värdet av kulturbyggnader är oftast oersättligt varför konsekvenserna för egendom är hög. Sannolikheten för händelser är dock låg eftersom de är få till antalet. Publika lokaler I riskgruppen publika lokaler ingår hotell, restauranger, Bed & Breakfast mm. Sannolikheten för bränder har inte bedömts som hög men däremot kan konsekvenserna bli högre än för till exempel brand i bostad. Framförallt har bränder i B & B och idrottsanläggningar hög konsekvens för liv. Brand i publika lokaler har även generellt bedömts få hög konsekvens för egendom.

39 Vårdanläggningar Vårdanläggningar är en riskgrupp med hög konsekvens för liv och egendom. Sannolikheten för att något skall inträffa är högre för äldreboenden än på lasarettet. Detta beror bland annat på att äldreboende mer liknar vanligt boende med risker som matlagning, levande ljus med mera.

40 7. Landskrona stads riskbild och åtgärdsförslag 7.1 Riskbild över Landskrona stad Händelser som anses vara mycket sannolika och kan föranleda räddningsinsats i Landskrona stad är trafikolyckor och bostadsbränder. Statistik från 2009 till 2013 visar att trafikolycka, brand i byggnad och brand ej i byggnad är de händelser som inträffar med högst frekvens i kommunen. Den största andelen av bränder i byggnader inträffar i bostäder och av de bränder som inträffar i allmänna byggnader är skolor vanligast förekommande. 25 Flerbostadshus är den typ av bostad som flest bränder har inträffat i. Det vanligaste startföremålet har angivits som annat i insatsrapporterna och av dessa har nio stycken varit barnvagnar i trapphus/källare, nio stycken varit spis och fem stycken varit fimpar. Det näst vanligaste startföremålet som angivits är spis, summerar man dessa bränder med de bränder där spis angivits som annat blir spis det vanligaste startföremålet. Många av dessa bränder har inträffat på Öster, Hyllingelyckan och i Citadellstaden. En stor del av bränderna som startat vid spisen uppges i insatsrapporterna bero på glömska eller att spisen lämnats påslagen med mat eller annat placerat på spisen. Den vanligaste dygnsperioden för spisbrand har varit klockan Under 2012 var spisar startföremål för bränder två till fyra så många gånger än under övriga år. Oavsett angivet startföremål är källare, trapphus, kök och tvättstuga vanliga startutrymmen för bränder i flerbostadshus. Vad gäller fritidshus har majoriteten av startföremålen angivits som okända i insatsrapporterna. Fritidshusbränderna har skett i koloniområdena, något fler bränder har inträffat vid Citadellet än i övriga koloniområden. Många kolonistugor har varit övertända när räddningstjänsten kommit fram till platsen. Av villabränderna i Landskrona stad har många inträffat i stadens mindre tätorter och det vanligaste startföremålet har i insatsrapporterna angivits som rökkanal. Samtliga utom en av dessa bränder har inträffat under sen eftermiddag eller kväll. Tidpunkter för när det brinner i villor är relativt jämt fördelat under dygnet, med några fler bränder mellan än övriga dygnsperioder. Flest antal trafikolyckor i Landskrona har skett i de centrala delarna och längs med väg E6. I den genomsnittliga trafikolyckan omkommer ingen. Många trafikolyckor är singelolyckor och andra vanliga olyckor är upphinnandeolyckor och längs landsvägar även avsvängningsolyckor och olyckor vid korsande av väg. I Landskrona finns ett antal industrier som kan utsätta sin omgivning för fara. Dessa industrier ska ha beredskap för att hantera skador som kan uppstå samt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa skador. Dessutom ska riskerna för sådana verksamheter analyseras. Vid goda rutiner och ett bra förebyggande arbete minskar riskerna med dessa industrier, men en allvarlig olycka kan trots allt inträffa. Naturolyckor förväntas inträffa och kan drabba många människor samtidigt. Det är därför viktigt att rusta kommunen för denna typ av händelser. Sett till riskmatriserna är risken för brand i bostad den största risken med avseende på såväl liv som miljö och egendom och därför bör riskreducerande åtgärder för denna risk vidtas. 25 MSB IDA

41 7.2 Samband mellan Landskrona stads demografi och riskbild Det finns en rad olika faktorer som påverkar hur människor utsätts för risker. Ofta är det inte bara en faktor som orsakar en olycka, utan flera faktorer som i kombination med en riskkälla leder till en olycka. Omgivande miljö, ålder och livsstil är några förhållanden som påverkar sannolikheten och konsekvenserna av en oönskad händelse. Statistik visar tydligt att barn i förskoleåldern, ungdomar och yngre vuxna upp till årsåldern samt äldre är de tre åldersgrupper som bör uppmärksammas särskilt med avseende på risker. 26 På platser där många människor är i rörelse ökar risken för att en olycka ska inträffa. Fördelningen av vart människor bor i Landskrona tätort (figur 3) visar i kombination med bild 1, 2 och 3 att antalet räddningsinsatser är som mest frekvent där det bor många människor. Dock är det viktigt att belysa att även i vissa områden där många människor bor inträffar relativt få händelser som föranleder räddningsinsats. Exempel på detta är Borstahusen; det bor många människor i detta område, och ändå inträffar få händelser där (se bild 1, 2 och 3). Den största andelen invånare i Borstahusen är mellan år gamla. Sett till hela Landskrona stad är Borstahusen den del av staden där högst andel äldre personer bor. Bland de studerade olyckstyperna (trafikolyckor och bränder) inträffar få händelser som föranleder räddningsinsats i Borstahusen och en bidragande orsak till detta kan vara åldersstrukturen i området. Ett starkare samband mellan dessa faktorer kan eventuellt upptäckas om demografin i de aktuella områdena studeras närmare. Både hur olycksdabbade områden och områden där få olyckor inträffar är utformade i den fysiska planeringen är värt att beakta när man vill studera eventuella samband. Precis som för alla människor hänger barn och ungdomars kunskap och hantering av risker, säkerhet och trygghet samman med den sociala miljön, deras värderingar och förhållningssätt. 27 Den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 0-6 år är drunkning, mellan 7-12 år är den vanligsate orsaken trafikolyckor och tonåringar år trafikskador. 28 Barns socioekonomiska bakgrund spelar roll för vilken typ av olyckor barnen råkar ut för, exempelvis drabbas barn och ungdomar i familjer med lägre socioekonomisk status oftare av trafikskador är vad jämnåriga barn ur högre socioekonomiska grupper gör. 29 Av de barn mellan 7-17 år som vårdats på sjukhus till följd av en fallolycka finns det ingen tydlig koppling till socioekonomiska förhållanden. För barn mellan 0-6 år kommer något fler av de som vårdats till följd an en fallolycka från ett hushåll med socialbidrag. 30 Riskanalysen visar ingen statistik för hur många barn som kan ha skadats eller omkommit i samband med eller till följd av en olycka i Landskrona. Däremot kan de socioekonomiska förhållandena i Landskrona stad i kombination med nationell statistik ligga till grund för framtida förebyggande åtgärder i Landskrona. 26 Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 27 Barn och ungas säkerhet, Olsson Åsa 28 Barn och ungas säkerhet, Olsson Åsa 29 Sociala skillnader i skaderisker en rapport om den socioekonomiska fördelningen av skador bland barn och ungdomar i Sverige, Laflamme Luice m.fl. 30 Sociala bakgrundfaktorer hos skadade barn och ungdomar, Schyllander Jan

42 Etniska aspekter spelar in för vilken olyckstyp barn drabbas av. Barn med invandrarbakgrund utsätts generellt sett för färre olyckor än andra barn. 31 Dock finns det undantag exempelvis gällande brännskador och drunkning. Det är därför viktigt att alla barn får simundervisning. I en jämförelse av hur stor andel av befolkningen som är biståndsmottagare har Landskrona en större andel biståndsmottagare än både Skåne och riket. I Socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd har Sveriges samtliga kommuner fått ett värde som beskriver kommunens relativa socioekonomiska status. Värdet kan användas för att jämföra behovet av ekonomiskt bistånd mellan kommuner. Landskrona stad har fått 8, vilket är det högsta värdet och betyder hög risk jämfört med andra kommuner. Värdet är rangordnat i förhållande till andra kommuner och baseras på kommuninvånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomst. 32 Landskronas relativa socioekonomiska status är inget som är avgörande för riskerna i kommunen, men det är emellertid viktigt att beakta i arbetet med handlingsplanen för räddningstjänstens förebyggande arbete. Den socioekonomiska statusen spelar roll för hur människor hanterar risker och är därför värd att ta hänsyn till. Nationell statistik visar att en majoritet av de som omkommer i bostadsbränder är över 80 år och fler än hälften av de omkomna mellan år är påverkade av alkohol. 33 Män drabbas i större utsträckning än kvinnor av bostadsbränder. Var tionde person som omkom i bränder mellan hade treårig gymnasieutbildning eller längre utbildning Förslag på riskreducerande åtgärder samt uppföljning av tidigare föreslagna åtgärder Förändringen i olycksstatistiken mellan åren är relativt liten och på så sätt är riskbilden för kommunen ganska förutsägbar. Det är emellertid viktigt att föreställa sig värsta trovärdiga scenarion och försöka skapa verksamhet i räddningstjänsten som är rustad för att möta de mest osannolika händelserna. Genom att studera statistiken går det att dra slutsatser kring vilka olyckor som har högst frekvens och dra slutsatser om när och var de inträffar. Dessa slutsatser kan ligga till grund för kommunens handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet. I riskmatriserna för egendom och liv hamnade bostäder i det oacceptabla området och risken bör alltså åtgärdas. Även för miljö blev risken stor, med anledning av den högra sannolikheten för brand i bostad. Lokala strategier och mål i Landskrona stad ska följa det nationella målet att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Genom att ta hänsyn till risker tidigt i den fysiska planeringen kan både sannolikheten för och konsekvenserna av en eventuell olycka minskas. En enkel åtgärd, som behöver uppmärksammas tidigt i planeringsprocessen av ett område, är att upprätta lämpliga skyddsavstånd. Ett tillräckligt stort avstånd mellan riskobjektet och bostäder, samhällsviktig 31 Sociala bakgrundfaktorer hos skadade barn och ungdomar, Schyllander Jan 32 Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 Resultat och metoder, Socialstyrelsen 33 Ingen ska omkomma eller skadas allvarigt till följd av brand, en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 34 Räddningstjänsten i siffor, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

43 verksamhet samt platser där många människor vistas kan avsevärt minska skador på liv och hälsa vid en eventuell olycka. Likaså kan svåra miljöskador begränsas om riskkällor placeras strategiskt i förhållande till skyddsvärd natur. Kan inte lämpliga skyddsavstånd upprätthållas finns flertalet andra åtgärder som kan vara lämpliga att vidta, exempelvis tråg, vallar och murar. För att minska antalet olyckor och på så sätt även reducera de risker som finns i kommunen bör kommunens socioekonomiska status kartläggas och kommunala förvaltningar och andra externa aktörer bör tillsammans arbeta för att minska de belysta riskerna. Att låta tekniska och sociala lösningar komplettera varandra kan ge en bredd i kommunens förebyggande arbete. Det är även viktigt att öka riskmedvetenheten hos den enskilde kommuninvånaren, då denne i många fall ansvar för sin egen säkerhet och hälsa.

44 8. Referenser Register och databaser Myndigheten för samhållsskydd och beredskaps informationssystem IDA, juni-augusti 2014 Statistiska centralbyrån (SCB), juni-augusti Landskrona stads insatsstatistikregister Daedalos, juni-augusti 2014 Landskrona stads GIS-portal, juni-juli 2014 RIB integrerat beslutsstöd, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Publikationer Barn och ungas säkerhet, Olsson Åsa, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2011, ISBN: Brand i batterilager - Boliden Bergsöe, Insatstillsyn och utvärdering, Räddningsverket, Karlstad 2002 Delområdesprogons Landskrona stad demografisk framskridning, Statisticon AB, Uppsala Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2013, belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll, Socialstyrelsen, 2014 ISBN: Handbok för riskanalys, Davidsson Göran m.fl., Räddningsverket Ingen ska omkomma eller skadas allvarigt till följd av brand, en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete några olika perspektiv inom Räddningsverket All R, Harrami O, Postgård U, Strömgren M. Räddningsverkets publikationsserie; Dnr ORSA, Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys, Blom Karin, Guldåker Nicklas, Hallin Per Olof, Länsstyrelsen Skåne, 2013 Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Stenberg Carl-Axel, Länsstyrelsen i Skåne län, 2007, ISSN IKTSAMrev1.pdf

45 Risker och förmågor 2012 redovisning av regeringsuppdrag om nationell riskbedömning respektive bedömning av krisberedskapsförmåga, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN , Räddningstjänst fartyg grundkurs, Räddningsverket, Räddningstjänsten i siffor, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014, ISBN df Sektorsmål och strategier, förslag och utredningsområden, 2000, Landskrona kommun ektor1_gallandeop.pdf Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN Sociala bakgrundfaktorer hos skadade barn och ungdomar, Schyllander Jan, Räddningsverket, Nationellt centrum för lärande för olyckor, Sociala skillnader i skaderisker en rapport om den socioekonomiska fördelningen av skador bland barn och ungdomar i Sverige, Laflamme Luice m.fl., Barnsäkerhetsdelegationen, Suicid och samhällsekonomiska kostnader, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor a_kostnader.pdf Trafikolyckor vid vägarbeten. En studie av trafikolyckor med personskador med speciellt fokus på olyckor som inträffat på kommunala vägar och gator, Trafikverket, 2014, ISBN Vägtrafikskador 2011, Väganalys Värmeböljor i Sverige Faktablad nr , SMHI, Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 Resultat och metoder, Socialstyrelsen, 2013, artnr: ,

46 Lagar SFS 2014:688. Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Stockholm: Försvarsdepartementet. Internetsidor 1177 Vårdguiden, SEVESO SMHI Trafikflödeskartor Övriga referenser Andersson, Anne; regional målstrateg Trafikverket Kristianstad Hansson, Bengt; Arbetsingenjör Teknik- och serviceförvaltningen, Landskrona stad STRADA Statistikrapport genom Lars Ekman, målstrateg trafiksäkerhet vid Trafikverket , Svantesson Marco; Chef övervakningscentralen Sound VTS Malmö. Telefonsamtal

47 Bilaga 1 Här presenteras grovanalysen i sin helhet. Värdet för konsekvens och sannolikhet som gäller för riskgrupperna (svart siffra i fetstil) är ett medelvärde för samtliga händelser i riskgruppen. Under rubriken Skadehändelse beskrivs händelsen i korthet. De faktorer som anges som orsak/utlösande händelse är tänkbara och givetvis finns det fler faktorer som kan orsaka en olycka. De konsekvenser som beskrivs med ord är potentiella konsekvenser, andra konsekvenser kan också förekomma. En händelses sannolikhet är bedömd utefter de konsekvenser som finns angivna; en trafikolycka med lindriga personskador eller dödsfall bedöms inträffa mer än en gång per år, medan en brand på en industri där människor omkommer bedöms vara mindre osannolik. På detta sätt är grovanalysen avgränsad och utelämnar till exempel scenariot med en liten brand på en industri där ingen människa skadas, men som förväntas inträffa ofta. Konsekvens- och sannolikhetsbedömningarna har gjorts utifrån fakta och statistik i den mån det varit möjligt. I de fall där fakta eller statistik inte varit tillgängliga har analysgruppen gjort uppskattningar av konsekvenser och sannolikheter utifrån sin erfarenhet. L står för liv, M för miljö, E för egendom och SLH för sannolikhet. Tabell 6. Grovanalys Nr Skadehändelse Orsak/Utlösande händelse Konsekvens Konsekvens L M E SLH Bostäder Brand i villa El, matlagning, dator, rökning, levande ljus, kamin, värmepanna Från lindriga personskador till dödsfall och materiella skador Brand i flerbostadshus El, matlagning, dator, rökning, levande ljus, kamin, värmepanna, anlagd brand Från lindriga personskador till dödsfall och materiella skador Industrier/hamnen Bensinstationer bränslehantering Läckage, brand, tankning, lastning/lossning. Mänsklig faktor Stor brand, från lindriga personskador till dödsfall, föroreningar Brand i fartyg vid kaj Mänskliga faktorn, anlagd brand, lastning/lossning, bunkring, elfel, heta arbeten, oljeläckage, självantändning 35 i last, heta arbeten ombord Förorenat vatten Räddningstjänst fartyg grundkurs, Räddningsverket,

48 Dammexplosion Brand silo svenska foder Pelletslagret Brand i liten industri Brand i stor industri Explosion Utsläpp av mindre skadliga ämnen (för farliga ämnen, se riskindustrier) Brand i flislager Oljeutsläpp från fartyg i hamn Farligt gods utsläpp Persontåg urspårning Hot om suicid Självantändning, handhavandefel, elfel, sabotage Självantändning, elfel, handhavandefel Elfel, handhavandefel, överhettning i maskin/transportband Processfel, elfel, mänsklig faktor, sabotage Processfel, elfel, mänsklig faktor, sabotage Processfel, elfel, mänsklig faktor, sabotage, brand, fel vid lastning/lossning av ämnen Processfel, elfel, mänsklig faktor, sabotage, brand, fel vid lastning/lossning av ämnen Handhavandefel, självantändning, sabotage, gnistor från arbetsredskap Handhavandefel, bunkring, lastning/lossning Personskador och materiella skador Svårsläckt, personskador, materiella skador Svårsläckt, materiella skador Från mindre rökskada till totalskada, personskador Från mindre rökskada till totalskada, personskador Stora materiella skador, från lindriga personskador till dödsfall Sanering, miljöpåverkan Omfattande rökutvecklig Miljöskador Järnvägstrafik Spårfel, växelfel, urspårning, sabotage Spårfel, växelfel, urspårning, sabotage Utanförskap, psykisk ohälsa, personlig kris 36 Personskador, miljö, egendom Från lindriga personskador till flertalet dödsfall, egendomsskador Från svåra skador till dödsfall. Lindriga

49 Brand i järnvägstunneln i Glumslöv Översvämning Ras/skred/erosio n Storm eller andra vindar då vindhastigheten överstiger 24,5 m/s Åska Värmebölja Gräs- och skogsbrand Tekniskt fel, sabotage, urspårning, signalfel, mänskligt fel skador (chock) för lokförare Från lindriga personskador till flertalet dödsfall samt materiella skador Naturolyckor Intensiva regn, höjning av havsnivån Kraftigt ihållande regn, strömmar, naturliga förändringar, mänskliga ingrepp Varm (fuktig) luft kolliderar med kall luft Då dygnets högsta temperatur överstiger 25⁰C minst fem dagar i sträck 38 Torka, gnistor, anlagt, grillning Kan drabba miljöfarlig verksamhet och orsaka utsläpp. Materiella skador; bebyggelse, vägar, järnvägar, broar, reningsverk, vattenförsörjning. Ras och skred kan uppstå (se nedan). Vägar/järnvägar rasar, bostäder rasar, etc. Strömavbrott, trafikstörningar, förstörd egendom, teleavbrott, kommunaltekniska störningar, personskador; lindriga till dödsfall Bränder, elavbrott, personskador Från lindriga personskador till enstaka dödsfall. Främst hos äldre personer och personer med funktionsnedsättningar eller sjukdom, ökad risk för bränder Egendomsskador, kan även orsaka Suicid och samhällsekonomiska kostnader, MSB och NCO (Nationellt centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor)

50 Vinteroväder Yara AB Rohm & Haas Mycket snö på kort tid, kraftig vind i samband med snö, ishalka personskador. Strömavbrott, trafikstörningar/- olyckor som kan leda till personskador Riskindustrier Brand Elfel, operatörsfel, handhavandefel, sabotage Utsläpp läckage; mänskliga faktorn, ledningsfel, fel i cistern, sabotage Brand explosion; mänskliga faktorn, sabotage Utsläpp av nitrösa gaser Utsläpp, explosion, giftiga gaser Trioplast Brand lösningsmedel Hög brandbelastning Haldex Brake Products AB Utsläpp av cyanider läckage Cyanidhantering förvinner! Svårsanerat när det när vatten Boliden Bergsöe Brandrisk, blyhantering; handhavandefel, sabotage, Mycket svår brandsläckning, giftiga brandgaser och förorenat släckvatten Oresund Heavy Industries Brand Miljöskador - olja BEFESA Scandust Skolskjutning Brand Fyrverkerier inomhus Brand, dammexplosion, självantändning Personskador, Skolor Utanförskap, psykisk ohälsa Oaktsamhet, sabotage (anlagd), tekniskt fel Sabotage Från lindriga skador till flera döda. Psykiska skador (chock). Från lindriga skador till dödsfall. Materiella skador. Från lindriga skador till svåra skador. Materiella skador. Kan orsaka brand

51 Farligt gods (ut med bebyggelse) (30, 33) Farligt gods (övriga) Trafikolycka stadsmiljö Trafikolycka landsväg Trafikolycka motorväg Trafikolycka huvudled (Ringvägen, Löpargatan, Österleden, Helsingborgsväg en) Vägtrafik Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Trötthet, ouppmärksamhet, alkohol, halka, stress, irritation, köbildning, bristande eget ansvar, lagolydighet, tekniskt fel, distraktion Från ringa materiella skador till dödsfall och utsläpp av farligt ämne Oftast lindrigt skadade Från ringa materiella skador till dödsfall. Från ringa materiella skador till dödsfall. Från ringa materiella skador till dödsfall

52 Förorenat vatten (Tullstorp) Sociala risker Stora bränder, ej i industri Brand på deponi eller annan avfallsanläggning Övriga risker Mänskligt fel, tekniskt fel, sabotage, reningen ur spel Utanförskap, segregation, missnöje, psykisk ohälsa(?) Anlagd, tekniskt fel, åska, naturolycka Självantändning, värmeutveckling (organiska material, glödande avfall etc.), sabotage, gnistor/värme från arbetsmaskiner Sjukdom Bränder, våldshandlingar Materiella skador, lindriga skador till dödsfall Kraftig och långvarig rökutveckling. Giftig rök. Förorenat släckvatten (hamnar i lakvattnet)

53 Bilaga 2 Trafikflödeskarta över Landskrona stad.