Sexköpsförbudets vara eller icke vara

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Sexköpsförbudets vara eller icke vara Prostitution och sexköp ur historiskt-, samhälls- samt individperspektiv Författare: Josefin Löfgren Handledare: Claes Lernestedt

2 2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Förkortningar Inledning Introduktion Frågeställning och syfte Avgränsningar och förtydliganden Metod och disposition Reglering av prostitution från 1734 till mitten av 1900-talet Skyddsintresse: från skydd av sexualmoral till skydd mot könssjukdomar Ökad tolerans för prostitution efter andra världskriget Prostitutionens omfattning Från 1800-talet till 1980-talet Socialstyrelsens rapport 2007: Kännedom om prostitution och 1993 års prostitutionsutredningar års prostitutionsutredning Prostitutionspyramiden Prostitutionens orsakssamband Argument för en kriminalisering av sexköp Argument mot en kriminalisering av sexköp Alternativa åtgärder Proposition 1981/82:187 Om vissa åtgärder mot prostitutionen års prostitutionsutredning Bristande kunskap om prostitutionens utbredning Gråzoner Identifiering av sexköpare och sexsäljare Manlig prostitution samt homosexuell prostitution Sexhandelns skadeverkningar Överväganden och förslag på åtgärder Stark tro på förbudets normativa effekt Sociala insatser Dubbelkriminalisering Särskilda yttranden

4 4.4 Proposition 1997/98:55 Kvinnofrid platt fall för förslaget på dubbelkriminalisering års utvärdering av sexköpsförbudet Inledning Prostitutionens omfattning Bevissvårigheter Lågt straffvärde leder till låg prioritet hos polisen Förslag på åtgärder Högre straffvärde Sociala åtgärder Bristande kunskap om prostitutionens omfattning Inledning Osäkra uppgifter angående sexköpsförbudets effekter En effektiv sexköpslag en ansvarslös slutsats? En utvärdering baserad på bristande kunskap En normativ verklighet eller en verklighet baserad på kunskap? Autonomi och Skyddsintresse Frivillighet och samtycke Inledning Synen på den prostituerades autonomi - tre positioner Sexförbudets utpräglade strukturella synsätt Autonomi en relevant aspekt i diskussionen om sexköpsförbudets vara eller icke vara? Fokus på autonomi i Tyskland och Nederländerna Prostitution och människohandel- presumerad ofrihet Skyddsintresse Inledning Förtydligande av skyddsintresse är av vikt Manlig och homosexuell prostitution förfelar syftet med sexköpsförbudet? Förhållandet mellan autonomi och skyddsintresse Ytterligare kritik Attitydförändringar i realitet eller vända kappan efter lagstiftningen? Effektivitet Tillämpningssvårigheter vid försöksbrott

5 9 Kontextualisering en önskad effekt av kriminaliseringen Inledning En förutsättning för dagens sexköpsförbud En önskan om en tydligare kontextualisering Dempseys alternativa grund för kriminalisering av sexköp En skadad majoritet motiverar kriminalisering Sexköp och risk för skada Skaderisken kritiseras för att inte vara tillräckligt beaktansvärd Om än inte optimal - den minst olämpliga lösningen Avslutande diskussion Inledning Vilket är det egentliga skyddsintresset och vilken roll spelar ett tydligt formulerat sådant? Bör hänsyn tas till individens autonomi vid en kriminalisering av sexköp? Ska vi styras av en normativ verklighet eller en verklighet baserad på kunskap? Sexköpsförbudets vara eller icke vara? Källförteckning

6 Förkortningar BrB Brottsbalk (1962:700) Dir. FN HD NIKK NJA Prop. SOU TR Direktiv Förenta Nationerna Högsta domstolen Nordiskt institut för kunskap om kön Nytt juridiskt arkiv Proposition Statens offentliga utredningar Tingsrätt 6

7 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till böter eller fängelse i högst ett år. Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan. Lag (2011:517). BrB 6:11 7

8 1 Inledning 1.1 Introduktion Prostitutionens förekomst inom den västerländska kulturen kan följas 5000 år tillbaka i tiden, bland annat i antikens Grekland och i Egypten. 1 Formerna och inställningen till prostitution och kriminalisering av sexhandel har varierat allteftersom samhället förändrats, 2 vilket också avspeglats i lagmotiv genom historien. En debatt om kriminalisering av sexhandel i Sverige tog fart ordentligt under 1970-talet. 3 Debatten fördes sedan fram och tillbaka under några decennier utan beslut om en reglering. Först i januari 1999 infördes lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster, som senare kom att bli BrB 6:11. 4 År 2010 publicerades en utredning vilken hade till syfte att utvärdera förbudet mot köp av sexuell tjänst. Med en av direktiv angiven utgångspunkt att förbudet skulle kvarstå, kom utredning fram till en höjning av straffskalan från 6 månaders fängelse till ett års fängelse som maximalt straff. 5 Diskussionen om sexhandel är dock ofta mycket kontroversiell och inte helt oproblematisk. Införandet av sexköpsförbudet mötte stark kritik och dessa kritiska röster har fortsatt att eka även 13 år efter förbudets införande. 1.2 Frågeställning och syfte Denna uppsats syftar till att diskutera sexköpsförbudets vara eller icke vara. Det görs inte anspråk på att diskutera frågan om kriminalisering av sexköp på ett uttömmande sätt: en sådan uppsats skulle bli alltför omfattande. Istället redogörs för hur diskussionen om sexhandel har fortlöpt sedan 1800-talet och fram till idag, vilka argument som förts för respektive emot en kriminalisering av sexhandel, samt görs en analys av effekter och konsekvenser av dagens sexköpsförbud. Frågor att ta ställning till: 1 SOU 1981:71 s Prop. 1997/98:55 s SOU 1981:71 4 Prop. 2004/05:45 s SOU 2010:49 8

9 - Det intresse lagstiftaren har ämnat skydda genom en kriminalisering av sexhandel har växlat genom historien. Det för sexköpsförbudet angivna skyddsintresset har, vilket uppsatsen kommer att beröra, inte ansetts helt tydligt. Vilket är det egentliga skyddsintresset bakom kriminaliseringen av sexköp och vilken roll spelar ett tydligt formulerat skyddsintresse? - Bör, vid en kriminalisering av sexköp, hänsyn tas till individens autonomi? Debatten formas av ett antal olika synsätt i frågan om självbestämmanderättens relevans. Vilken av dessa synsätt är att föredra? - Ska vi styras av en normativ verklighet eller en verklighet baserad på kunskap? Lagstiftaren har, för frågan om kriminalisering eller ej, valt att dra avgörande konklusioner trots bristande kunskap om sexhandeln och har på så vis grundat kriminaliseringen av sexköp på en normativ verklighet. Är detta förfaringssätt önskvärt eller är en kunskapsgrundad lagstiftning mer att föredra? 1.3 Avgränsningar och förtydliganden Med hänsyn till uppsatsens huvudsyfte att diskutera rådande sexköpslags vara eller icke vara har jag valt att redogöra för prostitutionens historiska utveckling från och med 1734 års landslag. Jag finner inte anledning att redogöra för händelser innan denna tidpunkt då detta inte skulle tillföra material avgörande för diskussionen. Debatten kring sexköp är en het fråga och dess omfång mycket brett. Under arbetets gång har jag stött på en uppsjö av material där åsikter om sexköpsförbudet yttras. Genom detta material har jag kunnat skapa mig en uppfattning om argumenten för och emot sexköpsförbudet. Med hänsyn till tidsfaktorn har jag valt att begränsa mig till de huvudargument som angivits i förarbeten för respektive emot en kriminalisering. Vidare kommer denna uppsats att behandla sexhandel inom Sverige. Jag har dock, där det ansetts motiverat, valt att göra vissa jämförelser med andra länders hantering av och attityder till sexhandel, för att tydliggöra andra synsätt än de rådande inom svensk rättspolitik. Vissa förarbeten har föredragit ordet könshandel framför begreppet prostitution för att tydliggöra att verksamheten som beskrivs inbegriper både säljares och köpares 9

10 handlande. 6 Jag har valt att parallellt använda orden könshandel och sexhandel. Avser begreppen endast en viss parts handlande klargörs detta i texten. Begreppet människohandel bör inte förväxlas med begreppen prostitution, sexhandel eller könshandel. De är i svensk rätt två skilda brott med olika definitioner. 7 Vid införandet av sexköpsförbudet den 1 januari 1999 placerades förbudet i lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster. I samband med sexualbrottsreformen 2005 upphävdes lagen och sexköpsförbudet flyttades till BrB 6:11. 8 Trots att förbudet mot sexköp inte längre är en egen lag kommer jag i denna uppsats ändå att använda mig av begreppet sexköpslag. Det jag då åsyftar är sexköpsförbudet i BrB 6:11. Jag vill också förtydliga att SOU 1981:71 även går under benämningen 1977 års prostitutionsutredning samt när 1993 års prostitutionsutredning nämns åsyftas SOU 1995: Metod och disposition Denna uppsats är författad genom tillämpning av rättsdogmatisk metod. Med hänsyn till syftet att diskutera argument för och emot en kriminalisering av sexköp, har jag ansett det vara av vikt att redogöra för hur denna debatt förts och förändrats genom historien. Detta ger en ökad förståelse för hur debatten lett till den lagstiftning som idag råder. I uppsatsens första del (avsnitt 2-5) ges en historisk bakgrund till sexköpsförbudet. Detta sker med avstamp i tidigare förarbeten, främst 1977 och 1993 års prostitutionsutredningar. I denna del redogörs för argument som genom historien förts fram för respektive emot en kriminalisering av sexköp. Uppsatsens andra del (avsnitt 6-11) berör dagens debatt om sexköpslagens existens och diskuterar kriminaliseringen av sexköp utifrån de argument som framträtt i den historiska bakgrunden. I denna del har debattartiklar varit en källa till alternativa argument till vad som ges i förarbetena. Avslutningsvis (avsnitt 12) sammanfattas uppsatsen med en diskussion av min egen syn på sexköpsförbudet utifrån det som tidigare anförts. 6 SOU 1995:15 s. 15, BrB 6:11 samt 4:1a 8 Prop. 2004/05:45 s

11 2 Reglering av prostitution från 1734 till mitten av 1900-talet 2.1 Skyddsintresse: från skydd av sexualmoral till skydd mot könssjukdomar Sveriges första rikstäckande landslag, 1734 års lag, var starkt präglad av den moral som följde med kyrkans inflytande. Under denna tid var allt utomäktenskapligt könsumgänge straffbart då det ansågs skada tukt och sedlighet och således strida mot rådande sexualmoral. 9 Könsumgänge mellan ogifta straffades som lägersmål och att en eller båda parter var gifta ansågs vara en försvårande omständighet. Förbrytelsen rubricerades då som horsbrott. I 1734 års lag fanns också bestämmelser om koppleri och regler om straff för den som höll med lokaler ägnade för prostitutionsverksamhet. 10 Dessa regler ersattes av 1864 års strafflag. Där legaliserades könsumgänge mellan ogifta som inte ledde till graviditet. Prostitution ansågs dock fortsatt strida mot allmän ordning och sedlighet. 11 Under 1800-talet förekom prostitution främst i form av verksamhet på marknadsplatser, liksom så kallad gästgiveriprostitution på krogar, värdshus och bordellverksamhet. Det mesta av den dokumenterade prostitutionen från denna period var heterosexuell och med koncentration på storstadsregionerna. 12 Under mitten av 1800-talet straffades många människor för så kallat lösdriveri enligt då gällande lösdrivarlag. Brottet bestod i att på ett asocialt sätt inte ärligen försörja sig, ett beteende som ansågs generera skada för allmän ordning och sedlighet. Påföljden för lösdriveri var tvångsarbete och de flesta kvinnor som dömdes för detta brott var prostituerade. Syftet var att upprätthålla den allmänna ordningen och verka preventivt på människor vars levnadssätt riskerade att leda till ökad kriminalitet, främst tjuvnadsbrott. 13 Lagen kom att bestå fram till 1965 då den ersattes av asocialitetslagen men hade sedan 1950-talet minskat kraftigt i tillämpning SOU 1995:15 s. 42 f 10 SOU 1981:71 s. 36f 11 SOU 1995:15 s SOU 1981:71 s. 36, 39f 13 A bet s. 37f 14 A bet s

12 Under 1800-talet skedde en ökad spridning av könssjukdomar och därmed ökade också intresset av en reglerad prostitution. År 1847 infördes i Sverige det så kallade Reglementeringssystemet, där prostituerade skrevs in en gång i veckan och besiktigades för kontroll av sjukdomar. Med risk för att dömas till arbete på tukthus förpliktades de prostituerade även att följa regler om särskilda bostadsförhållanden och visst uppträdande på allmän plats. 15 Fokus låg under denna tid på den prostituerade kvinnan, hon var den part i sexhandeln vars beteende reglerades och straffades i lag. Den sexköpande mannen omfattades inte alls av kontrollregleringen och synen på prostitution som ett nödvändigt ont var utbredd. 16 År 1918 avskaffades Reglementeringssystemet och istället infördes lag (1918:460) angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, vilken förpliktade samtliga personer med könssjukdomar att genomgå läkarbehandling. 17 Genom denna reglering kom även män med könssjukdomar att omfattas av kravet på läkarbehandling. 18 Homosexuellt umgänge mellan vuxna avkriminaliserades Historiskt sett är kriminalisering av prostitution alltså inget nytt. Det som har förändrats är de angivna skälen till att en sådan reglering har funnits. Likt redogjorts för ovan har kriminaliseringen bland annat motiverats med att prostitutionsverksamhet är en synd eller att den ökar risken för veneriska sjukdomar Ökad tolerans för prostitution efter andra världskriget Efter första världskriget förändrades prostitutionens struktur genom en ökning av dold prostitution och koppleriverksamhet. Toleransen för prostitution ökade också generellt efter kriget vilket genererade reglering som främst riktade sig mot kopplarna och som i minsta möjliga mån hindrade den prostituerade från att gå miste om genom prostitution förtjänade inkomster och 70-talens sexual-liberalism, med filosofin att människans sexualitet skulle frigöras, bidrog till en mer synlig och kommersialiserad sexualitet. Produktionen av pornografiska tidningar och filmer ökade kraftigt och kvinnor fick en ökad erotisk framtoning. Detta avspeglades också i prostitutionen 15 SOU 1995:15 s SOU 1981:71 s SOU 1995:15 s SOU 1981:71 s SOU 1995:15 s. 43 samt SOU 1981:71 s Asp & Ulväng s. 28f 21 SOU 1995:15 s. 23 f 12

13 med utveckling av sex- och nöjesindustrin och med ökad organiserad verksamhet i form av bland annat sexklubbar, poserings- och massageinstitut. Genom en utveckling från synlig gatuprostitution till en mer utvecklad form av organiserad verksamhet förändrades också koppleriverksamheten till en rörelse dold bakom legal verksamhet. Genom denna utveckling tvingades många prostituerade in i detta system, för att kunna behålla sin position på marknaden, medan de få prostituerade kvar i gatuprostitutionen mer och mer präglades av drogmissbruk Prostitutionens omfattning 3.1 Från 1800-talet till 1980-talet Som en konsekvens av Reglementeringssystemets krav på hälsobesiktning av prostituerade fördes av en besiktningsbyrå, från och med mitten av 1800-talet, statistik över antalet undersökta per år. Dessa siffror angav dock endast ett absolut minimital då all prostitutionsverksamhet utanför besiktningsbyråns kontroll i stort sett var okänd samt begränsad till vissa av Sveriges större städer. Enligt statistik från besiktningsbyrån följde antalet prostituerade i Stockholm, mellan åren , befolkningsökningen i staden. Det skedde alltså varken en markant ökning eller minskning av antalet verksamma prostituerade i förhållande till antalet invånare under den tid då Reglementeringssystemet var gällande. 23 Antalet prostituerade vid sekelskiftet ansågs, i förhållande till invånarantalet, vara 10 gånger fler än motsvarande antal på 1980-talet. 24 Även senare statistik bör tolkas med försiktighet, då siffrorna bör ses i ljuset av rådande reglering. Efter Reglementeringssystemets avskaffande fördes statistik över antalet prostituerade kvinnor som blev varnade, häktade och dömda enligt lösdriverlagstiftningen. Trots att många av dessa kvinnor tros ha varit prostituerade är det inte troligt att samtliga var det. Flera prostituerade kan också ha räknats fler än en gång vilket bidrar till att siffrorna inte är helt tillförlitliga. Sin bristande tillförlitlighet till trots visar dessa siffror på ett minskat antal varnade, häktade och dömda kvinnor mellan åren Liksom under Reglementeringssystemets tid anger denna 22 SOU 1995:15 s SOU 1981:71 s. 40ff 24 A bet s

14 statistik endast ett minimital och koncentrerar sig enbart på Stockholm, Göteborg och Malmö. 25 Under 1900-talets första hälft växte i Sverige ett välfärdssamhälle fram och i samma takt minskade också behovet av att försörja sig genom prostitution talet tros ha haft det lägsta antalet prostituerade, med en följande ökning under och 70- talen. Denna ökning sades i 1977 års prostitutionsutredning ha orsakats främst av en samhällsutveckling med sexuell liberalisering, kapitalism och tendenser att betrakta människor som ting. 26 Under 1970-talet skedde kraftiga variationer i prostitutionens omfattning, främst i form av en ökning i början av decenniet samt en motsvarande minskning de sista åren. Vid tiden för 1981 års utredning beräknades antalet prostituerade i landet uppgå till cirka Jämfört med siffror från 1976 hade gatuprostitutionen minskat med 40 procent samt sexklubbsverksamheten med hela 80 procent. Prostitutionsverksamheten på pyramidens topp (se avsnitt nedan) antogs också ha minskat, men dess omfattning var okänd på grund av dess dolda karaktär. 28 Orsakerna till dessa fluktuationer var inte helt klara men omfattande åtgärder från polis och socialtjänst troddes ha påverkat minskningen i slutet av 70-talet. Utöver Stockholm, Malmö och Göteborg ansågs övriga delar av Sverige sakna en utbyggd prostitutionsstruktur. 29 Kunskap om sexhandelns omfattning utanför Sveriges storstäder under denna tidsperiod saknas således. I 1981 års utredning konstaterades att från legaliseringen av könsumgänge mellan homosexuella 1944 och fram till tidpunkten för utredningen hade prostitutionen mellan homosexuella män inte undersökts närmare. 30 Dock konstaterades den homosexuella prostitutionen vara betydligt mindre omfattande än den heterosexuella och den ansågs således inte utgöra något större problem varken gällande omfattningen eller sociala konsekvenser. Efter en minskning av antalet prostituerade på 1980-talet 31 beräknades antalet gatuprostituerade år 1980 uppgå till cirka 1000 samt inom den dolda prostitutionen runt män beräknades köpa sex från nästan 2000 prostituerade vid tidpunkten för SOU 1981: Femton år senare utgjorde den dolda sexhandeln en dubbelt så stor del av totalen som gatuprostitutionen, ett antal på 1300 respektive 650. Tilläggas ska att kunskapen om den dolda verksamhetens omfattning då liksom idag var svårberäknad 25 SOU 1981:71 s. 46f 26 A bet s. 107f 27 A bet s A bet s. 72f 29 A bet s. 68, A bet s SOU 1995:15 s SOU 1981:71 s A bet s

15 samt att den verkliga siffran antogs vara betydligt högre. Vid tiden för 1993 års utredning beräknades antalet prostituerade uppgå till En minskning av gatuprostitutionen hade skett samtidigt som man hade observerat en stor omsättning med nyrekrytering av just gatuprostituerade. 34 Omsättningen hade stundvis omfattat över 30 procent av de prostituerade per år. 35 Orsaken till denna kraftiga omsättning sades bero på olika saker, bland annat byte av prostitutionsform och arbete, ingående av äktenskap, missbrukarvård eller avhopp med stöd från prostitutionsgrupperna. Ytterligare orsaker var överdoser, mord och självmord, men mörkertalet ansågs stort i detta sammanhang. Sedan 1980-talet uppmärksammades också en ökning av antalet prostituerade med invandrarbakgrund, drogmissbruk och psykisk störning. 36 I 1995 års utredning angavs att prostitutionens omfattning var förhållandevis låg i Sverige jämfört med andra länder, gällande både köpare och säljare av sexuella tjänster. 37 I exempelvis Danmark, där sexköp är lagligt, beräknades antalet prostituerade i den synliga sexhandeln uppgå till drygt Orsakerna till denna skillnad ansågs vara flera, bland annat Sveriges särskilda insatser mot prostitution, ett väl utvecklat trygghetssystem och skolutbildning samt en jämställd syn på förhållandet mellan kvinnor och män. 39 I Danmark rapporterades vid tidpunkten en ökning av prostituerade men en minskning av sexköpare. Anledningen till denna minskning troddes vara risken för HIV och AIDS, i kombination med en ökad arbetslöshet vilket inneburit mindre pengar hos köparna. Detta genererade i sin tur lägre priser för sexuella tjänster Socialstyrelsens rapport 2007: Kännedom om prostitution Socialstyrelsen har sedan 1998 i uppdrag att undersöka prostitutionens utveckling och omfattning i Sverige. I och med kriminaliseringen av sexköp samt på grund av prostitutionens ständigt föränderliga karaktär har det ansetts angeläget att följa prostitutionens utveckling och omfattning i Sverige, detta även i samband med den internationella utvecklingens påverkan. Myndigheten har sedan 1998 publicerat ett flertal rapporter om hur detta arbete fortlöper, Kännedom om prostitution , 34 SOU 1995:15 s A bet s A bet s. 99f 37 A bet s Holmström & Skilbrei s SOU 1995:15 s A bet s

16 2004 samt Enkätundersökningar gjorda i 2007 års rapport visar att prostitution oftast upptäcks i samband med andra frågor, exempelvis missbruk. Gemensamt för undersökningar från både socialtjänst och polis var att båda grupperna efterfrågade mer kunskap om arbetet mot prostitution. Rapporten uttalade också att kunskapen om prostitutionens omfattning är mycket knapp, samt att gatuprostitutionen minskat marginellt sedan publiceringen av 2004 års rapport. Vidare framgick av rapporten att sexköpare och säljare rör sig mellan olika kontaktforum samt att Internet och telefon är de viktigaste forumen för prostitution. Rapporten uttalade vidare att det hos de tillfrågade poliser och anställda inom socialtjänsten finns mycket begränsad kunskap om män som säljer sexuella tjänster. I en Internetundersökning utförd av Socialstyrelsen utgjorde annonserna för manliga prostituerade en sjättedel av totalen och 1993 års prostitutionsutredningar års prostitutionsutredning Vad som kom att få namnet 1977 års prostitutionsutredning resulterade i SOU 1981:71. Vid tiden för utredningen var den straffbelagd som genom att ge ersättning skaffade sig tillfällig könsförbindelse med en person under 18 år, men det saknades reglering enligt vilken prostituerade eller sexköpare över 18 år kunde straffas för sina handlingar Prostitutionspyramiden I utredningen från 1981 liknades prostitutionsverksamheten i Sverige vid en pyramid, vågrätt uppdelad i de fem vanligaste prostitutionsformerna i landet. Denna pyramid var ett sätt att uttrycka de olika prostitutionsformernas omfattning, åtkomlighet samt sociala status. Med högre position i pyramiden följde också ökad möjlighet till skydd och anonymitet. Den så kallade Call-girl-prostitutionen, lyxprostitutionen högst upp, signalerade att denna form utgjorde den minst omfattande verksamheten med högst status för såväl köpare som säljare. Därunder låg hotell- och restaurangprostitution, sexklubbsprostitution och prostitution på massageinstitut. Botten av pyramiden 41 Socialstyrelsen 2007 s Socialstyrelsen 2007 s. 7f 43 SOU 1981:71 s

17 utgjordes av gatuprostitutionen, vilken var den mest omfattande verksamhetsformen, med lägst social status. 44 Gatuprostitution ansågs präglad av dålig ekonomi, missbruk, arbetslöshet och avsaknad av sociala relationer till omvärlden medan det i call-girl samt hotell- och restaurangverksamheten ofta var fråga om tillfällig prostitution av utåt sett välanpassade kvinnor. Gatuprostitutionen ansågs också mer åtkomlig: allt som krävdes var initiativet att ställa sig på gatan för att erbjuda sina tjänster, medan på de högre nivåerna var verksamheten mer sluten. Utredningen ansåg det lätt att inse att pyramidens lägsta prostitutionsformer var mer känsliga för förändringar i omgivningen, exempelvis för polisiära och sociala insatser. Man menade att de slutna prostitutionsformerna kunde antas behålla sin omfattning och stabilitet så länge de är slutna Prostitutionens orsakssamband Utredningen gav en ytterst kontextualiserad bild av orsakerna till prostitutionens existens genom att ange de starkt befästa könsrollerna i ett samhälle där kvinnan är underordnad mannen. 46 Utredningen drog resonemanget än längre genom att påvisa hur arbetsfördelningen mellan ett barns föräldrar, i enlighet med rådande könsroller, antas påverka barnens erotiska framtidsutsikter. Under barndomen då personlighetens känslomässiga bas grundläggs är det, enligt den traditionella arbetsfördelningen mellan könen, kvinnan som ansvarar för omvårdnaden av barnen. Utredningen utgick från att det är de olika föräldrarollerna som framkallar den sexuella personligheten då barnen identifierar sig främst med föräldern av samma kön och flickor lär sig tidigt sin roll som underordnad. Barn tenderar att under revolt upphöja män efter en uppväxt under moderns fulla kontroll. Samtidigt är relationen till fadern ofta emotionellt otillfredsställande på grund av den av könsrollerna skapade faderliga frånvaron, en frånvaro som antas bidra till en idealisering av fadersfiguren. På så vis lägger det differentierade föräldraskapet grunden för könsroller; ett föraktande av modern och en idealisering av fadern. 47 Män som kulturellt förväntas stå för överordnad makt känner sig ofta trängda och rädda för avslag. Prostitution blir därigenom ett enkelt sätt att kontrollera denna rädsla och upprätthålla överordnaden. Utredningen betonade därför 44 SOU 1981:71 s. 62, A bet s. 63f 46 A bet s A bet s. 99ff 17

18 vikten av att ifrågasätta och utmana dessa könsroller som en del i bekämpandet av prostitution. 48 Mindre kontextualiserade orsaker angavs också i utredningen, främst till varför individer prostituerar sig. Sexuella övergrepp under barndomen, akut ekonomisk kris och missbruk av narkotika angavs som troliga orsaker Argument för en kriminalisering av sexköp Utredningen poängterade prostitutionsverksamhetens oförenlighet med det svenska samhällets idéer om jämställdhet och individens frihet. Dessa idéer var ingen ny företeelse men ändå hade de inte lyckats rå på prostitutionen. Detta antogs av förespråkare som ett argument för en kriminalisering av sexhandel genom dess normbildande effekt. Genom kriminalisering skulle samhället markera sin negativa inställning till prostitutionsverksamhet och också påverka rådande attityder och beteendemönster. Rädslan för straff och upptäckt skulle ha avskräckande effekt på samtliga inblandade i prostitutionsverksamheten Argument mot en kriminalisering av sexköp De prostituerades behov av både social och medicinsk hjälp, i kombination med ett system med straffrättsliga påföljder som inte kunde erbjuda detta stöd, ansågs tala emot en kriminalisering. Risken för att verksamheten i och med en kriminalisering skulle drivas under jord ansågs stor och detta skulle försvåra det sociala och polisiära arbetet mot prostitution. En kriminalisering befarades också öka risken för fysiska övergrepp på de prostituerade samt utpressning mot kunderna. Ytterligare ett argument mot ett förbud var de gränsdragningsproblem och bevissvårigheter en sådan lag skulle innebära. En kriminalisering skulle kräva en tydlig definition av bland annat vad som utgör ersättning för sexuell tjänst, vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att en person ska anses vara prostituerad, samt gränsdragningen mellan sexhandel och privat sexualitet. Farhågor om en ökad dold handel befarades försvåra bevisningsarbetet och det enda sättet att få bevis skulle vara provokation av socialarbetare och polis. En för Sverige så främmande arbetsmetod ansågs inte önskvärd med hänsyn till risken för utveckling av korruption och utpressning. Inte nog med att det polisiära arbetet skulle försvåras i och 48 SOU 1981:71 s A bet s A bet s

19 med en ökad dold sexhandel: också de begränsade polisresurserna vid tidpunkten för utredningen befarades innebära en lagföring av endast ett fåtal, troligen främst inom den synliga gatuprostitutionen. 51 På grund av bevisningssvårigheter i pyramidens topp skulle inblandade i den dolda lyxprostitutionen gå fria i större utsträckning än inblandade i gatuprostitutionen. Detta menade utredningen ge upphov till en klasslagstiftning. En sådan delvis tandlös reglering befarades kunna urholka rättsmedvetandet och minska respekten för annan lagstiftning Alternativa åtgärder Utredningen ansåg att argumenten emot en kriminalisering övervägde argumenten för en reglering. Istället ansåg utredningen att sociala insatser samt en skärpning av gällande lagstiftning skulle vara att föredra framför en kriminalisering av sexhandel. Förslag gavs på att utvidga förbudet mot att utöva könsligt umgänge med person i vanmakt till att omfatta sexköp med vetskapen om att säljaren var narkotikaberoende. 53 Anledningen till ett förslag omfattande endast narkotikamissbrukande prostituerade var att dessa ansågs svårare att nå genom socialt arbete då verksamheten finansierade missbruket. Kriminalisering av försäljning av sexuella tjänster ansågs få följden att de prostituerade drevs från sexhandel in i annan brottslighet. En skärpning av skattereglering gällande prostitutionsverksamhet gavs också som förslag. 54 För arbetet med att stötta prostituerade att sluta med sin verksamhet påpekade utredingen vikten av den sociala verksamheten. Permanenta och självständiga enheter, verksamma på plats bland de prostituerade och med ett samarbete med polis i det uppsökande arbetet, ansågs vara av värde för att motverka prostitutionen. Polis och socialtjänst skulle också söka upp sexköpare för att öka kunskapen om denna grupp samt lotsa dem vidare till rätt instans för vidare hjälp. 55 Att sprida kunskap om sexualitet, samlevnad och könsroller ansågs också vara en viktig del i det preventiva arbetet med att ändra inställning till och motverka prostitution. Förslag gavs till och med på obligatoriska studiecirklar och projekt inom fackförbunden för hjälp åt män med sexuella problem SOU 1981:71 s A bet s A bet s A bet s. 150f 55 A bet s. 151, A bet s

20 4.2 Proposition 1981/82:187 Om vissa åtgärder mot prostitutionen Även propositionen som följde 1977 års prostitutionsutredning, fann att argumenten emot en kriminalisering övervägde de för en reglering. Förvisso antogs en kriminalisering ha avskräckande effekt på sexhandeln men propositionen såg svårigheter med att kontrollera och ingripa vid det stora antalet sexköp som antogs ske dagligen. Ett förbud vars efterlevnad svårligen kan kontrolleras befarades leda till urholkning av rättsmedvetandet och minska respekten för andra lagar och regler. 57 Fokus riktades istället mot förebyggande åtgärder. Genom att synliggöra att orsakerna till prostitution förekommer i samhället i form av könsroller och ojämlikhet mellan könen menade regeringen kunna motverka och minska sexhandeln. 58 Som medel för detta återgav propositionen utredningens förslag på sociala insatser, informationsspridning och utbildning, samt fortsatt forskning kring prostitution. 59 Utredningens förslag på en kriminalisering av könsligt umgänge med vetskapen om att säljaren är narkotikaberoende lades även fram i propositionen. 60 Det sistnämnda förslaget ledde dock inte till någon lagstiftning års prostitutionsutredning Bristande kunskap om prostitutionens utbredning I 1977 års prostitutionsutredning liknades prostitutionen vid en pyramid och vid 1993 års utredning ansågs denna liknelse fortfarande vara träffande. Kunskapen om den synliga gatuprostitutionen ansågs vara god medan den dolda prostitutionen var svårare att upptäcka. I Göteborg uppskattades den dolda sexhandeln uppgå till två tredjedelar av den totala prostitutionen Prop 1981/82:187 s A prop s A prop s. 17ff 60 A prop s Lernestedt s SOU 1995:15 s 81f 20

21 Utredningen angav också att kunskapen om prostitutionens omfattning utanför Sveriges tre största städer var ytterst begränsad. 63 Inom ramen för utredningen gjordes dock undersökningar för att få inblick i prostitutionens former och omfattning, främst i de tre storstäderna men även i landet som helhet. Av landets kommuner angav 38 att prostitution förekommer inom kommunen, främst i form av gatuprostitution och ofta förekommande i missbrukarkretsar. Kännedom om prostitutionsverksamhet utöver den synliga gatuprostitutionen angavs vara begränsad men förekomma främst i lägenheter, massageinstitut samt butiker för varuförsäljning såsom klädbutiker. I 12 av kommunerna angavs att prostitutionen upphört bland annat på grund av att socialtjänsten uppmärksammat verksamheten eller att prostitution förekommit tillsammans med ett arbetsprojekt som avslutats. I flera fall var dock kännedom om orsakerna till att prostitutionen upphört bristande. Utredningen angav också att det inte alltid innebar att prostitutionsverksamheten upphört: den prostituerade kunde ha bytt bostadsort eller valt att sälja sex utanför kommunen Gråzoner En intressant företeelse som togs upp i 1993 års utredning var så kallade gråzoner, situationer som liknar men inte faller under begreppet prostitution. Som exempel gavs äktenskapsförmedling via katalog där män väljer kvinnor från utlandet som, när de kommer till Sverige, blir helt beroende av sin nyblivna make för sin rätt till uppehållstillstånd. Flera av kvinnorna riskerar att hamna i prostitution om de kastas ur hemmen och misshandel är heller inte helt ovanligt i dessa fall. Ytterligare en prostitutionsform som togs upp var den så kallade sexturismen, där svenska medborgare köper sexuella tjänster utomlands. 65 I 1993 års utredning ansågs organiserad prostitution i samröre med organiserad brottslighet förekomma i mycket begränsad omfattning i Sverige. Detsamma ansågs gälla för organiserad import av prostituerade från öststaterna Identifiering av sexköpare och sexsäljare I utredningen presenterades forskning som visade att säljare av sexuella tjänster ofta blivit känslomässigt övergivna och utnyttjade som barn. Barn vars självkänsla och 63 SOU 1995:15 s. 81f 64 A bet s. 82f 65 A bet s A bet s

22 självrespekt skadats genom exempelvis misshandel, sexuella övergrepp, uppväxt i känslokyliga miljöer och som sällan blivit sedda löpte större risk att senare hamna i prostitution. Detta innebar dock inte att alla utsatta barn blir prostituerade: orsakerna och motiven till varför någon prostituerar sig är olika. Även om de flesta prostituerade skadas av verksamheten, finns det de som inte gör det, som kanske tillfälligt säljer sex eller som kan försörja sig väl på inkomsterna från sexhandeln. 67 Då kunskapen om den dolda prostitutionen ansågs begränsad togs utgångspunkt i den kunskap som fanns om den synliga verksamheten och vad som där gällde antogs gälla även för den övriga sexhandeln. I gatuprostitutionen troddes hälften av de prostituerade vara missbrukare och en ökning hade också skett av antalet psykiskt störda som prostituerade sig. 68 Majoriteten sexköpare förmodades vara i de flesta avseenden en vanlig man, ofta gift eller sambo. 69 Vissa sexköpare troddes dock ha liknande uppväxtvillkor som de prostituerade vilket bidrar till en avvikande inställning till sexualitet och synen på kvinnor. 70 I utvärderingen angavs att dessa män troligen skulle behöva någon typ av behandling. Varför dessa vanliga män ägnar sig åt en sådan destruktiv och skadlig verksamhet kunde inte utvärderingen svara på men det anades bero på en nyfikenhet, längtan efter spänning och kravlöshet i kombination med okunskap om dess negativa effekter Manlig prostitution samt homosexuell prostitution I 1995 års utredning angavs att omfattningen av manlig prostitution inte varit möjlig att uppskatta. Dock antogs Sverige följa den ökning av sådan prostitution som skett i grannländerna Finland och Norge. 72 När det kommer till homosexuell prostitution var även här kunskapen om dess omfattning begränsad. Likt rörande heterosexuell prostitution var bristen på kunskap som minst i storstäderna medan antalet sexsäljande män i resten av landet ansågs vara okänt. På grund av tabu och skam förknippades verksamheten med diskretion och detta antogs bidra till att det i många fall var svårt att skilja homosexuell prostitution från vanligt homosexuellt kontakttagande. 73 Den homosexuella prostitutionen ansågs också svårare att påvisa då kontakttagande angavs 67 SOU 1995:15 s. 101, A bet s A bet s A bet s. 119 (Detta uttalande förutsätter att sexköparen köper sex från prostituerade kvinnor, vilket är fallet vid majoriteten sexköp) 71 A bet s. 212f 72 A bet s A bet s. 123f 22

23 ske ofta på platser där homosexuella vanligtvis möts för att inleda sexuella förbindelser utan ersättning. Inte alltför sällan liknade denna verksamhet traditionella relationsförhållanden där den ena parten får betala, begreppet sugar-daddy användes i betänkandet. Homosexuell prostitution angavs förorsaka liknande skador som heterosexuell sexhandel men med en betydligt större risk för HIV smitta. 74 Förekomst av prostitution där både säljare och köpare var kvinnor kunde inte beläggas Sexhandelns skadeverkningar De i utredningen redovisade skadeverkningarna görs gällande även idag. 76 Enligt forskning som redovisades i utredningen tar sig skadeverkningar av sexhandeln i uttryck både psykiskt, fysiskt och socialt. Prostitution anses befästa de prostituerades psykiska skador och låga självkänsla som uppstår redan under uppväxten. Det angavs också att vissa säljare av sexuella tjänster flyr tillvaron genom användning av droger och hamnar så småningom i drogmissbruk. 77 Andelen drogmissbrukare inom gatuprostitutionen ansågs vid tidpunkten för utredningen uppgå till över 50 procent och prostitution och missbruket bekostas ofta genom att sälja sexuella tjänster. Drogmissbrukande säljare tenderar också att ta fler risker än drogfria prostituerade, exempelvis genom att ha oskyddat samlag för extra betalning med risk för graviditet och smitta av könssjukdom. Många prostituerade lider också av medicinska skador till följd av exempelvis långvarig misshandel, våldtäkt och stress. Mest utsatta menade utredningen vara de drogpåverkade, oerfarna och psykiskt störda säljarna som inte riktigt kan bedöma köparens våldsbenägenhet. De går även miste om sociala rättigheter såsom ersättning från försäkringskassan, då de sällan kan uppge inkomst av arbete. 78 Med en utveckling mot ökad dold prostitution minskar insynen i verksamheten och därmed också den prostituerades skydd. Med risk för att bli utsatt för stöld, misshandel, våldtäkt och andra våldsbrott håller sig prostituerade ofta med dörrvakt eller hallick som beskyddare. 79 På så vis tvingas den prostituerade in i ett system med ökade kostnader för att behålla sin position på marknaden. 80 Även sexköparna riskerar att utsättas för skada, stöld, hot och könssjukdomar. Mörkertalet är dock högt, då de flesta ogärna träder fram som 74 SOU 1995:15 s. 223, A bet s Se även SOU 2010:49 77 SOU 1995:15 s. 137f 78 A bet s. 140ff 79 A bet s A bet s

24 sexköpare och därmed inte heller anmäler brott. 81 Anhöriga till aktiva inom sexhandeln, främst barnen till sexsäljarna, lider också skada av prostitutionsverksamheten. Alltför ofta präglas dessa barns uppväxtmiljö av våld, missbruk och känslomässiga störningar som sätter djupa spår. När det kommer till sexköparnas anhöriga löper de främst risk för att smittas könssjukdomar. 82 Även samhället i stort kan anses ta skada av sexhandeln. I prostitutionsområden löper människor risk för att bli antastade eller av misstag tagna för prostituerade samt tvingade att bevittna verksamheten, vanligt är också nedsmutsning med kondomer. 83 Verksamheten innebär också stora kostnader för samhället i form av sjukvård och behandling av de skador som prostitutionen orsakar samt för den kriminalitet som följer i dess fotspår. 84 I 1995 års prostitutionsutredning ansågs verksamheten bidra till en oriktig bild av förhållandet mellan könen. Att prostituerade, som till största del utgörs av kvinnor, köps av män likt en vara ansågs oförenligt med den jämställda människosyn som bör råda i vårt samhälle. En människosyn där både kvinnor och män har lika rätt till integritet och respekt. Prostitution ansågs också förmedla en skev syn på sexualitet, frikopplad från känslor och oförenlig med varje människas rätt att fritt bestämma över sig själv Överväganden och förslag på åtgärder Stark tro på förbudets normativa effekt Utredningen gav uttryck för en stark tro på lagens normativa effekt. Prostitutionens ökning ansågs bero på 1970-talets liberalisering av synen på sexualitet. Därmed drogs också slutsatsen att ju mer tolerant samhället är gentemot prostitutionsverksamheten desto mer legitimt blir också beteendet att köpa. På så vis uppkommer en risk för normalisering av och därmed en ökning av sexhandeln. Prostitutionens omfattande negativa effekter klargjordes i utredningen och det menades inte råda tvekan om att sexhandel måste bekämpas. Påpekades gjorde också att attityder och beteendemönster tar lång tid att förändra och att verksamheten måste bekämpas på flera plan, både juridiskt och med sociala insatser. 86 Redan i 1995 års utredning påpekades behovet av 81 SOU 1995:15 s. 144f 82 A bet s. 147f 83 A bet s A bet s A bet s. 148f 86 A bet s

25 kunskap om säljares och köpares motiv och bakgrund om prostitution skulle kunna förebyggas. 87 Utredningen menade att rådande könsroller, där kvinnan har en underordnad ställning gentemot mannen, fastställs i tidig ålder och får stor betydelse för kvinnor och mäns syn på sexualitet. Föräldrarnas inställning gav här en stor roll. Denna syn har i sin tur stor betydelse för förutsättningen att medverka i prostitutionsverksamhet och därför ansåg utredningen det av stor vikt att tidigt förhindra dessa könsroller Sociala insatser Sedan 80-talet har sociala insatser införts i Sveriges största städer bland annat genom upprättandet av så kallade prostitutionsgrupper som inriktar sig främst på gatuprostitution. Insatserna fokuserar på förebyggande såväl som stödjande och behandlande arbete och har också betydelse för insamling och spridning av kunskap om sexhandeln. Insatser sker också genom inom kriminal- och sjukvården, skolan, genom frivilligorganisationer och kvinnoorganisationer. Utöver dess stöttande och förebyggande funktion bidrar dessa insatser också till att påverka samhällets syn på sexualitet och könsroller i allmänhet. De sociala insatserna är främst inriktade på att hjälpa de prostituerade i och ur prostitution. Att informera sexköparna om prostitutionens negativa effekter ansågs i 1995 års utredning angeläget men kunskapen och resurserna ansågs inte tillräckliga för att även omfatta sexköparna, främst män. Utredningen menade att många av sexköparna troligtvis skulle avstå från att köpa sex av missbrukande prostituerade om de var medvetna om de negativa effekterna. Många prostituerade hålls kvar i sexhandeln för att kunna finansiera sitt missbruk och sexköp underhåller på så vis narkotikahandeln och skadar såväl säljare som köpare. Sådan information riktad till sexköparna menade utredningen kunna få effekt. Utöver informationsspridning ansåg utredningen psykologisk behandling, samt insatser för att hjälpa köparna ur sexhandeln, som viktiga steg i arbetet att motverka prostitution. 89 Ytterligare en svaghet i arbetet med att motverka sexhandel var bristande information om den dolda prostitutionen samt om särskilt utsatta grupper såsom unga, transexuella och utländska säljare. Ett tillvägagångssätt skulle kunna vara ökat samarbete mellan sociala institutioner, exempelvis informationsutbyte mellan prostitutionsgrupperna och 87 SOU 1995:15 s A st A bet s. 215f 25

26 sjukvården. 90 Utredningen påpekade också vikten av att arbeta på att ändra könsrollsmönstret redan på ett tidigt stadium, att ge pojkar och flickor samma förutsättningar på dagis och i skolan samt att aktivt sprida information om jämställdhet. 91 På grund av bristande information om sexhandeln och dess aktörer, framförallt inom den dolda prostitutionen, gav utredningen ett förslag på inrättande av ett nationellt center mot prostitution. Målet var att samordna erfarenheter och information för att skapa en samlad bild av sexhandeln och därigenom effektivisera arbetet med att motverka och förebygga könshandeln. Detta center skulle också utgöra en informationsbas för forskare, polis, politiker och media, information som kunde användas vid utbildning och rådgivning. Tanken var även att centret skulle underlätta informationsutbyte med andra länder i arbetet mot människohandel med sexuella ändamål, sexturism och barnprostitution, samt därutöver ha en opinionsbildande roll Dubbelkriminalisering 1977 års prostitutionsutredning ansåg skälen för en fortsatt legalisering av sexhandel väga tyngre än för en kriminalisering. 93 Efter år av begränsade sociala insatser tycktes prostitutionen inte ha minskat så som önskvärt vilket motiverade att på nytt överväga en kriminalisering av sexhandeln. Ett sådant övervägande skedde genom 1993 års prostitutionsutredning. Som skäl för en kriminalisering angavs i utredningen ett eventuellt förbuds normbildande funktion: för att påverka inte bara inställningen till sexhandel som något förkastligt och skadligt utan också synen på jämställdhet mellan män och kvinnor. 94 En kriminalisering av sexhandel skulle också ge arbetet mot prostitution ökad prioritet och därmed ökade resurser. Genom ökad prioritet hos polis skulle polisspaning bidra till större insyn i och kunskap om verksamheten. En kriminalisering påstods även påtvinga utveckling av behandlingsmetoder för både sexsäljares- och köpares. Som tidigare nämnts följer med prostitution ofta annan brottslig verksamhet, såsom narkotikahandel och misshandel, brott som skulle kunna minskas också genom en minskad sexhandel. På sikt hoppades ett förbud bidra till en ändrad inställning till sexköp. Det skulle på så vis få en avskräckande effekt, genom risken för straff men också risken för upptäckt från familj och bekanta. En minskad 90 SOU 1995:15 s A bet s A bet s. 218f 93 SOU 1981:71 s. 144ff 94 SOU 1995:15 s

27 efterfrågan skulle också innebära ett minskat utbud och (främst) kvinnors ställning skulle stärkas om möjligheten fanns att avvisa påtryckningar genom att hänvisa till att prostitution är olagligt. 95 Det huvudsakliga argumentet som anfördes emot en kriminalisering var risken för att prostitutionen skulle drivas under jord. Detta skulle försvåra både de sociala och polisiära insatserna samt minska insynen och således även tillgången till kunskap om verksamheten. Försvårande av polisens spaningsarbete befarades också försvåra kontrollen av förbudets efterlevnad. En kriminalisering skulle också riskera att prostituerade i behov av social eller medicinsk hjälp avstod från sådant stöd på grund av rädsla för lagföring. Risken fanns också för att prostituerade, som redan var obenägna att vittna i domstol, ytterligare skulle drivas till att hålla sig i det fördolda. Fysiska övergrepp mot såväl säljare som köpare befarades också öka genom en växande dold sexhandel. Även andra brott relaterade till verksamheten, såsom narkotikabrott, häleri och stölder, förmodades öka genom en kriminalisering. 96 Utvärderingen menade också att då många prostituerade tvingas sälja sex för att finansiera sitt missbruk var det inte troligt att en kriminalisering skulle ha önskad avskräckande effekt. Ytterligare ett problem med kriminalisering av sexhandel ansågs vara gränsdragningen mellan kriminell och lagenlig handling. Som nämnts i avsnitt ovan utgör vissa situationer så kallade gråzoner där en sådan gränsdragning kan vara svår att göra. Även homosexuell prostitution, med ett beteendemönster som skiljer sig från heterosexuell handel, tar sig ofta i uttryck på ett sätt som gör det svårt att påvisa pågående prostitution. Ersättning i form av gåvor eller sexköp under täckmanteln av att parterna utger sig för att vara ett kärlekspar är ytterligare bevissvårigheter som befarades försvåra lagföring vid en kriminalisering. 97 Ändå menade 1993 års utredning att argumenten för en kriminalisering av sexhandel vägde tyngre än argumenten mot. Förslag gavs till och med på en dubbel kriminalisering med ett straffansvar som omfattade både köpare och säljare. Det främsta argumentet för en kriminalisering var att markera Sveriges inställning till sexhandel och motverka normalisering av prostitutionen. Prostitution, med dess skadeverkningar, ansågs utgöra ett hot mot rätten till ett värdigt liv samt ett hinder för arbetet för jämställdhet i landet. Utredningen påtalade dock vikten av att ge polis och socialtjänst 95 SOU 1995:15 s A bet s A bet s