Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning.

Transkript

1 Lars Johan Tegnér Sidan Värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning. Lars Johan Tegnér Lars Johan Tegnér Smo2 Sandö

2 Lars Johan Tegnér Sidan Sammanfattning finns på fyra orter: Östersund, Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik och har tillsammans drygt studenter och 1000 anställda. På en vanlig skola leder läraren sina elever till återsamlingsplatsen vid ett utrymningslarm. Den organisationen fungerar inte på. Studenterna får vara i lokalerna dygnet runt alla dar i veckan och det är inte alltid det finns personal på skolan. Föreläsningar kan även hållas på distans utan att läraren ens finns på samma ort som eleverna. Att låta en väktare åka till återsamlingsplatsen är ett sätt att kompensera frånvaron av universitetets personal. Väktaren kan samla information som förs vidare till säkerhetschefen i en rapport som lämnas vid larmskåpet efter avslutat uppdrag. Väktaren kan informera dem som utrymt om vad som har hänt. Väktaren kan också låsa upp och låta dem som utrymt få vänta inomhus om det behövs. Våren 2005 inträffade en utrymning från en byggnad på Campus Härnösand. Det var ingen brand men larmet avslöjade att det fanns brister i hur man skulle hantera en sådan situation både från fastighetsägarens sida och från. Det visade sig också att bristen på korrekt information startade rykten om att huset var farligt att vistas i. En annan brist var att det tog ca två veckor innan säkerhetschefen fick reda på att något inträffat och det gjorde att det blev svårt att få tag på dem som var inblandade. Vaktbolaget som anlitas av för andra uppdrag bedriver liknande verksamheter i Stockholm men det har ännu inte inträffat något som man kan få erfarenheter av. Räddningstjänsterna ser positivt på att vill använda sig av väktare på återsamlingsplatserna. måste ändå öva sin personal på att utrymma. Det finns inga regler som säger att man inte kan anlita väktare för att komplettera sin utrymningsorganisation. Det är en ekonomisk fråga som beställaren får ta ställning till. Det hålls årligen utrymningsövningar på men det är svårt att få alla studenterna att vara med då dem inte alltid behöver vara på universitetet. Att låta en väktare ta ansvaret på återsamlingsplatsen kräver att skapar tydliga rutiner och övar personalen på hur de ska agera vid en utrymning. Information om att det finns någon som väntar på återsamlingsplatsen bör finnas på tex. utrymningsplanen så att studenter vet vad dem ska göra vid en utrymning. Vet man att man blir omhändertagen och informerad på återsamlingsplatsen kommer man troligen att snabbt ta sig dit för att få reda på vad man ska göra. Blir alla som finns på återsamlingsplatsen informerade om vad som hänt kommer risken för ryktesspridning att minska och man kommer att lita på utrymningslarmet även nästa gång. Information som väktaren får av dem som utrymt kan användas för att förbättra säkerheten på alla orter. Säkerhetschefen kan snabbt ta kontakt med de som var inblandade för att få reda på vad de upplevde vid utrymningen.

3 Lars Johan Tegnér Sidan Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte/mål... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Utrymning i Härnösand... 5 Vaktbolaget... 5 Räddningstjänsten... 5 Personal och studenter... 6 Lagar och regler... 6 Diskussion... 7 Nomenklaturlista... 9 Referenslista Bilagor Frågor och svar ang. utrymningen i Härnösand Karta över Campus Härnösand... 15

4 Lars Johan Tegnér Sidan Bakgrund Den 1 jan 2005 blev Mitthögskolan. finns på fyra orter: Östersund, Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik och har tillsammans drygt studenter och anställda. När ett brandlarm ljuder i en skola ska läraren se till att utrymma sin lektionssal och gå med eleverna till en återsamlingsplats. På återsamlingsplatsen kontrollerar läraren att alla som var närvarande vid lektionen har kommit ut. Information om larmet från lärare och elever förs vidare till räddningsledaren som gör en bedömning hur räddningstjänsten ska agera. Detta är inget problem om lärare och elever vistas på skolan samtidigt och att närvaron kontrolleras vid lektionens början. Universitetsvärlden skiljer sig avsevärt från normal skolverksamhet eftersom verksamhet pågår i princip dygnet runt. Det finns aldrig en bra möjlighet att avgöra hur många personer som vistas i byggnaderna när studenterna kan komma och gå som man vill. Dessutom är ett nätverksuniversitet där man bedriver undervisning på distans. Vilket innebär att ansvarig föreläsare kan vara på en annan ort och klassen då saknar en fysisk ansvarig person på plats om en utrymning skulle bli aktuell. Det förekommer att föreläsningar hålls på kvällar och helger då ordinarie personal är ledig. Vid en utrymning finns det inga säkra uppgifter på antalet studenter som varit närvarande vid föreläsningar och ingen vet hur många övriga personer som fanns i lokalen. Det finns heller ingen som har ansvaret för att samla och ge information på återsamlingsplatsen. Problemet är att personer som drabbas i fortsättningen struntar i utrymningslarmen då de inte finns någon som informerar om läget på återsamlingsplatsen. Syfte/mål Min rapport ska handla om värdet av korrekt information i samband och efter en utrymning på. Jag ska undersöka möjligheten att universitetet kan köpa en informationstjänst av ett vaktbolag. Det innebär att vid en utrymning larmas väktare till återsamlingsplatsen för att kompensera frånvaron av universitetets personal. Jag ska även undersöka värdet av en korrekt och omgående informationshantering på återsamlingsplatsen. Samt värdet av att ansvarig personal från Universitetet kan larmas på fritiden och värdet av att ledningen får en korrekt händelserapport efter ett larm. Rapporten skriver jag till säkerhetschefen på och till mina lärare på räddningsskolan Sandö och andra som är intresserade av ämnet. Metod Arbetet kommer att utföras med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och söka information på internet. Jag kommer att intervjua personal på i Härnösand som våren 2005 fick utrymma pga. brandlarm. Jag kommer även att kontakta vaktbolaget och räddningstjänsten för att få deras synpunkter på Universitetets önskemål. Jag ska även studera vad lagar och regler säger om problemet har ang. personal på återsamlingsplatsen

5 Lars Johan Tegnér Sidan Resultat Utrymning i Härnösand På våren 2005 inträffade det en utrymning pga. brandlarm i hus P på Campus Härnösand. Orsaken var att städpersonal rengjorde en spisplatta från plast som smält när någon av misstag satte igång fel platta och ett plastlock som låg på den smälte. När plattan skulle rengöras slog städpersonalen på plattan för att värma plasten och få den att släppa. Röken från den varma plasten gjorde så att brandlarmet satte igång. De ca 20 personerna som fanns i huset utrymde snabbt och fick på vägen ut reda på att det rörde sig om en kontrollerad rökutveckling. De som utrymde stannade därför på gårdsplanen mellan hus P och hus O för att vänta på någon som skulle stänga av larmet. Alla som hörde larmet tog för givet att det var ett automatlarm och att räddningstjänsten var på väg. Städpersonalen försökte ringa till fastighetsskötaren för att avstyra utryckningen men han var ute på ett ärende och svarade inte i telefon. De försökte ringa till s säkerhetssamordnare i Härnösand och säkerhetschefen i Östersund men de satt på en säkerhetskonferens i Östersund. Det tog ca 30 min innan de beslöt sig att ringa SOS och efter ca 10 min kom räddningstjänsten och fastighetsskötaren kom ungefär samtidigt. De som utrymt var förvånade och irriterade över att det tog så lång tid innan det någon kom. Flera hade inte tid att vänta utan hade lämnat gårdsplanen. Detta gjorde att det började spridas rykten bland studenterna om att hus P hade ett trasigt brandlarm och skulle det börja brinna så kommer inte räddningstjänsten. Sanningen är att för den verksamheten som bedrivs i hus P krävs det endast ett utrymningslarm som inte automatiskt larmar till SOS för att vara godkänt av räddningstjänsten. För att räddningstjänsten ska komma krävs det att någon ringer till SOS och berättar vad som hänt. Incidenten kändes pinsam och det tog ca 2 veckor innan säkerhetschefen fick reda på vad som hänt. Vaktbolaget Vaktbolaget Securitas som anlitas av har liknande uppdrag i Stockholm men det har ännu inte inträffat något som man kan få erfarenheter av. När väktaren får larm om utrymning åker han till återsamlingsplatsen. Där ska han räkna antalet personer som kommer dit och notera deras namn. När räddningstjänsten kommer rapporterar väktaren till räddningsledaren vad han vet om det som inträffat och hur många som står på återsamlingsplatsen. I och med att väktaren har nycklar till alla byggnader på campus kan han låsa upp och låta de som utrymt vänta inomhus i lämplig lokal om vädret är dåligt. Väktaren ska skriva en rapport om vad som inträffat som lämnas vid den larmcentral som larmat. Vad rapporten ska innehålla bestämmer beställaren tillsammans med vaktbolaget. Om väktaren får ett annat larm eller är upptagen när det blir ett utrymningslarm prioriteras utrymningslarmet. Räddningstjänsten Räddningstjänsterna i Östersund, Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik är positivt inställda till att komplettera utrymningsorganisationen med en väktare som larmas till återsamlingsplatsen. Men det är viktigt att personalen på universitetet har utbildning och vet vad de ska göra och var de ska gå i händelse av en utrymning. Väktaren ska ses som ett komplement till den befintliga utrymningsorganisationen. Det finns inga bestämmelser som säger att man inte kan anlita väktare för dessa uppgifter, det är en ekonomisk fråga som nyttjaren eller fastighetsägaren får ta ställning till. Några erfarenheter av liknande organisationer med väktare har de inte hört talas om tidigare. Att väktare ska larmas vid brandlarm ska finnas med på de larmplaner som finns för.

6 Lars Johan Tegnér Sidan Personal och studenter Vid utrymningen i Härnösand valde personalen att stanna utanför hus P på gårdsplanen. Beslutet att stanna där baserades på informationen om att det var städning som utlöst larmet och att det inte fanns någon brand. Det var också tveksamheter om var återsamlingsplatsen fanns. Den information som personalen ville ha när de gått ut var vad som hade hänt och när larmet skulle stängas av så att de kunde återvända till sina arbetsplatser. Personalen ansåg det inte nödvändigt att räkna de som kom ut ur byggnaden när de var medvetna om vad det var som utlöste larmet. All personal får någon form av övning i utrymning en gång per år. Det är svårare att öva alla studenter på utrymning. Det är inte som i en vanlig skola att alla elever är närvarande vid lektioner. Studenterna kan dessutom vistas i universitetets lokaler på nätter och helger då det inte finns personal på universitetet eller föreläsningar som leds av en föreläsare på annan ort via videokonferens. Det finns inga erfarenheter av att studenter har utrymt själva och även om det skulle ha skett en utrymning nattetid skulle det vara svårt att efteråt ta reda på vilka som var med. Lagar och regler Det finns inga regler för hur en organisation på återsamlingsplatsen ska fungera. De lagar som gäller för utrymning är lagen om skydd mot olyckor och arbetsmiljölagen. Lagen om skydd mot olyckor styr inte detaljer utan säger att ägare och nyttjare ska se till att förebygga bränder och begränsa skadorna som blir vid en eventuell brand. Arbetsmiljölagen styr hur arbetsgivare ska arbeta för en säker och hälsosam arbetsmiljö. Det står att arbetsgivaren ska systematiskt arbeta för en säkrare arbetsmiljö och fortlöpande undersöka risker i verksamheten och göra åtgärder för att få en säkrare och mer hälsosam arbetsmiljö. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning finns regler för utrymning av arbetsplatser. I Boverkets byggregler finns regler för hur utrymningsvägar ska vara utformade.

7 Lars Johan Tegnér Sidan Diskussion Det finns inga regler som hindrar från att ha en väktare som tar hand om dem som utrymmer. Räddningstjänsten är tacksam för all hjälp de kan få och vaktbolaget bedriver redan liknande uppdrag i Stockholm. Efter utrymningen i Härnösand visad det sig att det inte var alla lokaler som hade automatiskt brandlarm och det är en förutsättning för att väktaren ska kunna larmas. Universitetet bör göra en inventering av brandlarmen och uppgradera dem till automatiska brandlarm där det inte redan finns. Något som jag tycker verkar oklart hos personalen är hur de ska agera vid en utrymning. Att man ska gå ut när larmet går är solklart. Men sen blir det problem, man är osäker på vart man ska gå. Nu var larmet i Härnösand inte en riktig brand men jag tycker att ska ha som rutin att personalen alltid fullföljer utrymningar och går till återsamlingsplatsen. Det hade varit en bra övning och de som var osäkra på var de skulle ta vägen hade kanske lärt sig var återsamlingsplatsen fanns. Hade en väktare kommit till återsamlingsplatsen på det här larmet och de som utrymde hade funnits där hade alla fått samma information och man hade kunnat ställa frågor till honom. Detta borde minska risken för ryktesspridning då alla som står på återsamlingsplatsen får riktig information av väktaren. Universitetet borde också titta på ett sätt att informera de som inte är direkt drabbade av utrymningen om vad som faktiskt hände t.ex. via webben eller informationsmöten. Utrymningen i Härnösand visade också att det finns brister i rutinerna för hur fastighetsskötarna ska hantera brandlarm. Det tog 40 min innan någon kunde stänga av larmet och då hade man också ringt till SOS och fått dit räddningstjänsten. Fastighetsägaren och borde tillsammans bestämma hur de ska hantera en liknande situation i framtiden. Jag tycker att man ska ta med sig erfarenheterna som man fick i Härnösand och tänka sig samma scenario på de övriga orterna. Det kan ju visa sig att det finns liknande eller andra brister där som måste åtgärdas. Att prova sina erfarenheter som man fått vid skarpa lägen när man har utrymningsövningarna på alla orter är ett bra sätt att hitta brister i utrymningsorganisationen och utrymningsövningarna kanske blir mer realistiska. Jag tror att om det finns rutiner som alla känner till för hur man ska hantera liknande incidenter minskar risken för att personalen ska tycka att det är pinsamt att berätta om vad som skett. Universitetet måste ha en fungerande organisation för utrymning även om det står en väktare på återsamlingsplatsen. Han har ju ingenting med själva utrymningen att göra. Att ha en utrymningsorganisation för studenter som vistas på universitetet på kvällar och helger är svårt. Det gäller att informationen på utrymningsplanerna är tydlig om var återsamlingsplatsen är och att studenterna läser den. Universitetet kanske borde ha någon form av information om brandskydd och utrymning att ge studenter när de börjar eller varje år tex. en folder. Väktaren skriver en rapport om det som inträffar. Med rätt information i rapporten kan universitetet efter en incident använda den för att se över brandskydd och utrymningsorganisationer. På så sätt kan man förebygga risker med erfarenheter från incidenten och öva med ett verkligt scenario som grund. Om rapporten innehåller namnen på de som utrymde kan någon från universitetet ta kontakt med dem för att få deras synpunkter och erfarenheter från utrymningen samtidigt som universitetet visar att de bryr sig om dem som drabbats.

8 Lars Johan Tegnér Sidan Personalen som utrymde i Härnösand berättade att de blev irriterade av att det inte kom någon som kunde stänga av larmet. Skulle det bli ett till larm i samma hus med samma personal och det skulle ta lika lång tid innan någon kommer blir dem nog inte lika alerta på utrymningslarm i framtiden. Kanske tar inte personalen ett riktigt larm på allvar och dröjer sig kvar i byggnaden bara för att det inte har varit allvar förut och ingen har fått information om vad som hänt. En väktare skulle ta hand om dem som utrymt även om det inte brinner och förklara vad som hänt. Att personalen vet att det kommer någon som ger information om det som inträffat och att det finns någon som tar hand om dem på återsamlingsplatsen. Det gör kanske att dem kommer att självmant att uppsöka den oavsett om dem vet att det inte brinner. Möjligheten att kunna ge och samla information på återsamlingsplatsen ser jag som en viktig del i att utveckla arbetet för en säker arbetsmiljö. Möjligheten att förbättra blir mycket enklare om man vet hur människor som var med upplevde händelsen.

9 Lars Johan Tegnér Sidan Nomenklaturlista

10 Lars Johan Tegnér Sidan Referenslista Säk.chef: Bo Ekwärn Adress: Campus Östersund Östersund Telefon: E-post: Hemsida: Securitas Östersund Platschef: Patrik Andersson Adress: Storsjöstråket Östersund Telefon: E-post: Hemsida: Sundsvall- Timrå Räddningstjänstförbund Styrkeledare: Tommy Lindgren Adress: Björneborgsgatan Sundsvall Telefon: E-post: Hemsida: Räddningstjänsten Örnsköldsvik Insatsledare: Patrik Thunberg Adress: Korsgatan Örnsköldsvik Telefon: E-post: raddningstjansten@ornskjoldsvik.se Hemsida: Räddningstjänsten Höga kusten Ådalen Brandinsp: Peter Norell Adress: Järnvägsgatan Kramfors Telefon: E-post: förnamn.efternamn@hka.se Hemsida: Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Brandinsp: Kalle Alander Adress: Regementsgatan Östersund Telefon: E-post: förnamn.efternamn@ostersund.se Hemsida:

11 Lars Johan Tegnér Sidan Referenslista Personal som var med vid utrymningen ur hus P på i Härnösand Hans- Edy Mårtensson Universitetsadjunkt, ITM Telefon: E-post: förnamn.efternamn@miun.se Martina Granholm Laborationshandledare, ITM Telefon: E-post: förnamn.efternamn@miun.se Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetsmiljöverket Adress: Ekelundsvägen Solna Telefon: Fax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Hemsida: Arbetsmiljölagen SFS 1977:1160 ändrad genom SFS 2004:453 Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 Räddningsverket Adress: Räddningsverket Karlstad Telefon: E-post: srv@srv.se Hemsida: Lagen om skydd mot olyckor 2003:778

12 Lars Johan Tegnér Sidan Bilagor Frågor och svar ang. utrymningen i Härnösand. Hans-Edy Mårtensson 9/ Varför gick man ut? - Larmet hade gått. Gick alla ut? - Förmodligen så kom alla ut efter en stund på grund av det oväsen som larmet förde. Gick alla till återsamlingsplatsen? - Nej, det fanns ingen anledning till att gå till återsamlingsplatsen. Det var endast larmet som hade lös ut. Var det någon som tog befälet på återsamlingsplatsen? - Varför det? Det fans ingen anledning att till att samordna någon kritisk verksamhet. Varför tog personen befälet? /Varför tog ingen befälet? - Orsaken till att ingen tog befälet var förmodligen att ingen ville bestämma över alla andra, när det inte fanns något motiv till det. Vad visste man om larmet när man kom till återsamlingsplatsen? - Att det larmade. Vad ville man veta? - När hur lång tid det skulle ta för att återställa larmet. Hur kändes det att stå på återsamlingsplatsen? - Solen lyste, det var en varm dag, så det kändes bra. Var det något som var oklart när man lämnade återsamlingsplatsen? - Nej, de flesta hade bestämt sig för vad de skulle ta sig till. En del som inte hade tid att vänta tog med sig arbetsmaterial och fortsatte sitt arbete hemma, andra som hade tid att vänta såg när larmet stängdes och kunde därmed återvända till sina arbetsplatser. Vem bestämde att man kunde lämna återsamlingsplatsen? - Det behövdes inte någon som bestämde det. När larmet tystnade och räddningstjänsten var på plats så kunde var och en återvända till sin arbetsplats. Vad hade hänt om larmet utlösts på kvällen eller på en helg? - Ingenting, förutom att det hade för himla oväsen. Fortsättning på nästa sida.

13 Lars Johan Tegnér Sidan Egna synpunkter på utrymningen. - Utrymningen var det enda som fungerade. Vad var bra? - Att alla hade förstånd att gå ut ur husen. Vad var mindre bra? - Att det inte att går att få larmet avstängt. Frågor och svar ang. utrymningen i Härnösand. Martina Granholm 13/ Varför gick man ut? - Larmet gick. Omöjligt att vara kvar inomhus med den ljudnivån Gick alla ut? - Ja Gick alla till återsamlingsplatsen? - Alla samlades på gården mellan O och P huset om det är återsamlingsplatsen kan jag inte svara på Var det någon som tog befälet på återsamlingsplatsen? - Nej ingen uppenbar Alla frågade alla Varför tog personen befälet? /Varför tog ingen befälet? - kan inte svara på det Vad visste man om larmet när man kom till återsamlingsplatsen? - De som var i omedelbar närhet till orsaken att larmet utlöstes fanns där så den informationen fick vi av den personen Vad ville man veta? - Vad som hänt. Om man missat att det var en övning eller om det var ett skarpt larm. När larmet skulle stängas av Hur kändes det att stå på återsamlingsplatsen? - OK Var det något som var oklart när man lämnade återsamlingsplatsen? - Ja, när vi skulle kunna återgå till arbetet Vem bestämde att man kunde lämna återsamlingsplatsen? - Ingen, fler och fler droppade iväg självmant Vad hade hänt om larmet utlösts på kvällen eller på en helg? - Som jag förstått det går inte larmet till SOS vilket borde innebära att om det varit en brand skulle den få härja fritt till dess att någon utifrån uppmärksammat den. Fortsättning på nästa sida.

14 Lars Johan Tegnér Sidan Egna synpunkter på utrymningen. - Från vår avdelning fungerade utrymningen bra. Vad var bra? - Att det blev som en övning som inte var planerad vilket visade på brister i detta att larmet inte går någonstans och att det inte finns kontaktpersoner som går att få tag i vid alla tidpunkter på dagen. Vad var mindre bra? - Att vi inte visste vem vi skulle vända oss till för att få larmet avstängt. Att larmet inte går till någon central, bäst måste ju vara SOS. Om personalen inte har tillgång till mobiltelefon så måste vi alltså springa ner till bibliotek eller reception för att kunna larma. Dåligt!

15 Lars Johan Tegnér Sidan Karta över Campus Härnösand