Ett andligt hem mitt i storstaden

Transkript

1 efs.nu APRIL 2015 Nödhjälp till översvämningarna i Malawi Efesos ett besök i Bibelns värld A Treehouse Wait vill beröra mer Mark Carlsson om Betlehemskyrkan: Ett andligt hem mitt i storstaden 1 budbäraren juli 2012

2 LEDARE Vikten av en sann självbild ÅSIKTER OM LEDAREN? KONTAKTA BUDBÄRAREN PÅ: BILD: JOHAN ERICSON, ANNIKA OVANDER OCH RICKARD L. ERIKSSON Med stora och små hundar tycks det ibland som om självbilden står i omvänd proportion till hundens verkliga storlek. För små hundar kan det leda till farliga situationer, som när en liten terrier muckar gräl med en dobermann eller schäfer. Med stora hundar skapas komik som den stora Berner sennen min kollega berättade om. Trots sina modiga 50 kilo såg han på sig själv som en knähund som frimodigt och gärna ville glädja sin husse genom att hoppa upp i hans famn. Även bland församlingar och föreningar är det vanligt med en självbild som stämmer dåligt överens med verkligheten. Många kyrkoförsamlingar lever kvar med en självbild formad av sekler där man varit en folkkyrka i ett enhetssamhälle. Det kan leda till en påtaglig oförmåga att se att förhållandena sedan länge i grunden är förändrade och att vi nu i realiteten lever och verkar i en utpräglad missionssituation. Många små missionsföreningar, inte minst i glesbygden, behöver på ett liknande sätt omvärdera sin självbild. Det finns måhända en lång historia av att ha varit en stor förening med ett rikt utbud av verksamheter. I tider kanske det funnits såväl bönhus som anställda. Det finns kunskap om hur man agerar som stor förening, hur barn- och ungdomsarbete bedrivs och hur man arbetar med gudstjänster och serveringar. I dag är föreningen en liten grupp som, som sagt var, vet hur man agerar som stor förening, men är tämligen vilse i hur man beter sig som en liten grupp. Jag har mött föreningar där de kvarvarande medlemmarna inte kunnat omvärdera sin självbild och därför beslutat om upplösning av föreningen. Men så har jag också mött föreningar som kunnat se på sig själv och sina förutsättningar med nya ögon och därmed också funnit en ny drivkraft och en förnyad kallelse. Jag tänker på en förening som jag besökte för några år sedan. De hade 14 medlemmar och funderade på att lägga ned sin missionsförening. Så läste de i Budbäraren om en nyplantering där medlemmarna med entusiasm berättade att de nu hade ökat till 14 medlemmar. Min gamla förening började därför trevande att se på sig själv med nya ögon och bestämde sig för att fortsätta. I vintras besökte jag återigen samma förening och fick möta medlemmar fulla av entusiasm. I byn där ju ingen är okänd eller anonym hade det oväntade skett att en kvinna hade mött Jesus och nu ivrigt deltog i föreningens öppna bibelsamtal och i kören föreningens enda återstående verksamheter. Visst är det förenat med smärta att överge en omhuldad bild av vem man har varit och kanske fortfarande önskar sig vara. Men så många möjligheter väntar på att uppenbara sig i den stund självbilden börjar stämma överens med verkligheten. Mattias Sundkvist, distriktsföreståndare EFS Norrbotten Många små missionsföreningar, inte minst i glesbygden, behöver omvärdera sin självbild. EFS MISSIONSTIDNING BUDBÄRAREN Utges av EFS Missionstidning årgång 182, Budbäraren årgång 159, De Ungas Tidning årgång 116, efs.nu årgång 15 Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material Ansvarig utgivare: Johan Ericson REDAKTION Chefredaktör: Johan Ericson Redaktör/reporter (vik): Elin Liljero Eriksson elin.liljeroeriksson@efs.nu Redigerare (vik): Jessica Nyström Missionsredaktör: Sofie Siverman PRENUMERATION OCH ANNONS Sverige och övriga Norden: helår 420 kr, taltidning 470 kr, halvår 230 kr, kvartal 115 kr, lösnummer 35 kr Övriga utlandet, B-post: helår 530 kr (A-post till utlandet kan erhållas) Gåvoprenumeration till sjukhus, vårdhem och dylikt: helår 260 kr Studerande: helår 360 kr För EFS-medlemmar: gratis. Prenumeration: Gunnel Karlsson Annonsbokning, annonsmaterial: annons@efs.nu Familjeannonser: Martin Nilsson nyttilivet@efs.nu ADRESS Besöksadress: Prästgatan 11 Uppsala Postadress: Budbäraren, Box Uppsala Fax: Webbplats: efs.nu/budbararen E-post: budis@efs.nu eller fornamn.efternamn@efs.nu Tfn EFS exp: Gåvor bankgiro: Övrigt plusgiro: Tryckt hos Ljungbergs Klippan, budbäraren april 2015

3 KORTNYTT Detta nummer i urval: LOKALT: EFS i storstaden GLOBALT: Tuffa översvämningar i Malawi ÅRSKONFERENSEN: Motioner och styrelsekandidater TEOLOGI: Den religiösa analfabetismen & den stumma kyrkan KULTUR: A Treehouse Wait vill beröra mer BIBELRESAN: Efesos VÄST: Skidläger i Åre och en dag på Ed-lägret NORRBOTTEN: Soul Children en dag med glädje Omslag: Mark Carlsson, präst i Betlehemskyrkan i Stockholm. Fotograf: Rickard L. Eriksson Religiösa ledare fördömer våld och hatbrott i gemensam aktion EFS STYRELSE ställer sig bakom aktionen Vägra hata. Manifestationen är en gemensam aktion där religionerna i Sverige tar ställning mot våld där religiösa grupper är utsatta. Ledarna för alla religioners samfund i Sverige, Interreligiösa råd (SIR), har skrivit under ett dokument där de tar avstånd från användandet av religiösa argument för att legitimera våld. Även budkavlar där man tar ställning för fred och mot hat har sänts runt. Hej EVALOTTA KJELLBERG, kursansvarig för Bibellinjen på Glimåkra folkhögskola, som hoppas kunna locka en ny målgrupp till höstens nya inriktning Mediemission över alla gränser. Vad är nytt för höstterminen på Glimåkra? Bibellinjen har alltid haft olika inriktningar, men till hösten inleder vi ett samarbete med Norea och TWR, Trans World Radio, som båda aktivt jobbar för att sprida evangeliet genom digitala medel. Hur kommer detta samarbete sig? Jag har länge funderat på hur man kan nå de ungdomar med ett intresse för media, datorer och appar, som längtar efter använda sina kunskaper för att sprida evangeliet och Håkan Giselsson, Norea, hörde av sig med samma funderingar. Utifrån det tog samarbetet fart och tillsammans med TWR ser vi fram emot kursstart. Hur ser utbildningen ut? Vår bibellinje har i nuläget tre delar, Mediemission över alla gränser blir en ny gren. Efter de sex första inledande veckorna med bibelkunskap kommer de att få besöka Norea radio i Ängelholm samt möta personal från TWR för att få mer specialanpassad undervisning innan utfärd. I den ettåriga utbildningen ingår sex månader praktik på något av de ställen i Europa som TWR erbjuder. Vem riktar linjen sig till? Den riktar sig till den som vill kombinera kristen tro med ett intresse för sociala medier och digital kommunikation. Därför är detta en linje som kräver en viss förkunskap och teknisk kunnighet, vilket gör att det är en fördel att vara äldre. Man behöver även behärska engelska bra. På hemsidan, kan man läsa mer om vilka platser och arbetsuppgifter som TWR erbjuder Glimåkrastudenterna. Vad ser du mest fram emot med detta? Vi ser det som en fantastisk möjlighet att få nå ut med evangeliet till onådda grupper genom mediemission och hoppas att det ska tilltala fler. Sista ansökningsdag är 1 maj, men det går att söka även efter det. Jag har hört enorma vittnesbörd om vad mediemission har fått betyda för människor runt om i världen så det känns spännande att få sätta denna boll i rullning. 5 miljoner från Umeå till EFS UMEÅ PASTORAT har i över tio år haft ett beslut om att från kyrkoavgiften anslå medel till Svenska kyrkans arbete och EFS internationella mission. Grundtanken är att pastoratet dubblerar EFS-föreningarnas och församlingarnas kollektgåvor som ges under ett år till dessa ändamål. Året efter görs en fördelning av årsanslaget som på cirka en miljon kronor, berättar Mats Bohman, samarbetskyrkopräst i Carlskyrkan. Dubbleringen av gåvorna 2014, som nu sänts till EFS under mars är kronor och sammanlagt sedan 2006 är det 5,5 miljoner kronor. Detta är en sporre till ett bra kollektgivande och ett mycket viktigt bidrag till EFS internationella mission och ett bra gåvoresultat för mars månad. FAKTA. EFS är en självständig organisation inom Svenska kyrkan, med betoning på mission, lekmannaengagemang och vardagskristendom. Rörelsen består av cirka personer som är medlemmar i någon av de 354 föreningar och grupper som finns spridda över landet. Det gemensamma målet är att hjälpa människor att leva nära Jesus Kristus i vardagen. EFS missionstidning Budbäraren är en medlemstidning som skickas till alla EFS-hushåll. Den kan också prenumereras, se redaktionsrutan. Tidningen finns även som pdf-fil på och kan laddas i mobilen med QR-koden. Gåvor bg Bg används endast när du har en avi med personligt OCR-nummer. budbäraren april

4 KORTNYTT EFS hjälper Slovakiska kyrkan med nyplanteringar Bild: Sofie Siverman Øivind Augland, ledare för M4 i Norge och Martin Alexandersson, EFS utvecklingskonsulent arbetar med att inspirera församlingar i Europa till nyplanteringar. SEDAN ETT och ett halvt år tillbaka har EFS haft kontakt med den lutherska kyrkan i Slovakien för att eventuellt gå in som resurs i nyplanteringsarbete där. Relationen började när Marián Kanuch, en präst i staden Žilina, kom i kontakt med församlingsplanteringsverktyget M4, via vänner i Tjeckien, där EFS utvecklingskonsulent Martin Alexandersson var involverad. I november 2013 reste Martin och EFS missionsföreståndare Stefan Holmström tillsammans med Øivind Augland, ledare för M4 i Norge, till Žilina för att introducera verktyget. Det var femtio personer från bland annat stiftskansliet med på mötet. För oss var det ett enstaka besök vi gjorde, men på resan hem kom vi fram till att det inte är M4 de behöver i det här skedet. De skandinaviska ledarna såg att kyrkan i Slovakien behöver träning och ett verktyg, något liknande EFS program Träning för pionjärer. Vi hörde av oss och erbjöd dem att hjälpa dem med detta. Martin upplevde att kyrkoledarna i Slovakien var väldigt positiva och samtal påbörjades. I slutet av mars 2015 reste Martin till Slovakien igen, nu för en konferens om församlingsplantering som biskopen inbjudit till. Det var över 100 personer där, hälften präster och hälften ideella, berättar han. I Slovakien har det inte planterats nya församlingar på flera hundra år. Många uttryckte det som att det är kyrkohistoria som skrivs i Slovakien nu. Programmet startar i september Tanken är att det ska fungera som en förberedelsekurs inför M4. Men det är inte bara att överföra det svenska arbetssättet till Slovakien. Vi kan inte börja med att introducera husförsamlingar i en kultur där kyrkan är lika med högmässan, säger Martin. Han menar att det första steget blir något liknande FIKA-kyrkan i Luleå. Det vill säga att man ordnar evenemang i kyrkobyggnaden, men med en annan lokal och tid. Programmet går under ett år, med sammanlagt fyra träffar. Vi vill ge en grund, både på teologiskt plan men även sociologiskt. Frågan är hur skapar vi relevanta församlingar för Slovakerna? Martin gör detta på sin fritid, men kostnaderna står EFS för. Deltagarna finansierar i nuläget programmet själva. Jag har sökt lite fonder för att hjälpa deltagarna med kostnaderna, men inte fått något svar ännu. Det kommer inte att styra huruvida programmet blir av eller inte, utan enbart hur många som kommer kunna gå. Gården vid vattnet KURSER VANDRARHEM KANOT BAD KONFIRMAND VÅrA kurser retreat 1-3/5 gamla Tider 13-18/7 sandvikenspa 18-21/7 smash 29/7-2/8 sjung ut! 6-9/8 Leva Friskt 31/8-4/9 VI ERBJUDER: Vandrarhem fest konferens i naturskön herrgårdsmiljö på Hjälmared Centralt vandrarhemsboende på Villa Plantaget i Alingsås sandvikengarden.se Brunskog info@sandvikengarden.se vandrarhem@hjalmared.se SOMMARKURSER 2015 Stå-upp-kurs Digital fotografering Måleri i det fria Skånevecka Våga sjunga i kör Retreat Skrivande och sociala medier Sångskrivarkurs Skrivarkurs Teaterimprovisation Religionsdialog och fredsbygge HBTQ-frågor och samhället Film och videoredigeringskurs Pilgrimsvandring Modernismen tur och retur Boka nu på Örbyvägen 10, Helsingborg 4 budbäraren april 2015

5 KRÖNIKA Hur högt är taket i EFS? Frågan har ställts i debatten. Jag vill lyfta fram ett svar som är grundat i EFS stadgar. EFS ledning har vid ett antal vägskäl i sin historia alltid valt att hålla fast vid att vara en rörelse inom Svenska kyrkan, även om många velat gå en annan väg. Detta blev tydligt i den så kallade nattvardsfrågan under och 60-talen. För en hel del EFS:are blev det under denna period viktigt att få fira nattvard i det egna sammanhanget. Rätt många EFS-pastorer kom att leda nattvard och somliga döpte även utan att vara präster i Svenska kyrkan. Andra, som kanske hellre kallade sig predikanter, tyckte predikouppgiften var det väsentliga och sa att prästerna kan få sköta nattvarden och läsa innantill. Det har berättats att det var en så laddad fråga att anställda med olika uppfattningar ibland inte kunde dela rum vid predikantmöten. Spänningen mot Svenska kyrkan växte och utvecklingen verkade gå mot att delar av EFS skulle bli en luthersk frikyrka. EFS ledning ville inte detta. Man fann en lösning i ett förslag från EFS legendariske ideolog, teolog och lekman Torsten Nilsson, som själv var mot fria nattvardsgångar. Vi har det sedan dess som ett tillägg i vår första paragraf: Denna uppgift (som missionsorganisation) vill EFS utföra som en självständig organisation inom Svenska kyrkan och med frihet för anslutna föreningar och grupper att utforma arbetet efter lokala förhållanden (EFS stadgar 1:2). Genom denna formulering avvärjdes en splittring. EFS ledning kunde därmed ha en huvudlinje, som i detta fall innebar trohet mot Svens- ka kyrkans sakramentsförvaltning, samtidigt som man utifrån stadgarna hade ett manöverutrymme för de sammanhang som utifrån lokala förhållanden valde en egen väg i detta. Man accepterade en civil olydnad som skapade en takhöjd och som motverkade splittring av EFS. Dessa stadgar gäller ännu. De medför både en frihet för EFS ledning och styrelse att ha en linje i olika frågor, och en frihet att lokalt välja att hantera frågor på ett annat sätt utifrån lokala förhållanden. Paragraf 1:2 är också viktig i relation till vårt pietistiska arv. Kanske det arvet ibland spelar oss ett spratt? Man kan riskera att tänka som en pietist även om man inte vill vara det. Det finns nämligen ett drag av total överlåtelse i pietismen, något av att man måste köpa hela paketet av tro och liv för att få vara med. Risken finns då också att man inte heller vill delta trots att man håller med om det allra mesta. Min fråga är om det behöver vara så? Är det inte snarare så att vi i dagens mångfald och individualism behöver hållbara sätt att hantera våra olika uppfattningar i gemenskap? I stället för att kräva att vi är överens om en minsta gemensamma nämnare som alla ställer upp på så försöker vi hantera en mångfald. Här kanske ett förhållningssätt till kyrkans trosbekännelse kan vara en slags parallell: Trots att jag som individ kanske inte håller med om allt i kyrkans tro, eller brottas med tvivel på saker i trosbekännelsen, så kan jag vara med, eller luta mig mot att församlingen och kyrkan bär tron tillsammans med mig. Trosbekännelsen är kyrkans och jag får stämma in i den så långt jag kan. Paragraf 1:2 var då ett sätt för ledningen att kunna stå för något även om inte alla var med på samma linje och alla inte gick i takt med varandra. Inte heller i dag går vi i takt i alla frågor. Vigselfrågan är ett sådant exempel. Ett annat område kanske är ekumeniska församlingar där det kan finnas olika ståndpunkter kring vad som är lämpligt. Takhöjden är viktig! Våra stadgar påminner oss också om att alltid ställa frågan Vad främjar Kristi rike?. Det är inte alltid lätt att veta, och vi kan ibland tänka alltför kortsiktigt när vi försöker svara på den frågan. Men låt oss alltid ha missionssaken och Kristi rike för ögonen när vi söker oss framåt i samtal och praktik! Är det inte så att vi i dagens mångfald och individualism behöver hållbara sätt att hantera våra olika uppfattningar i gemenskap? STEFAN HOLMSTRÖM EFS MISSIONSFÖRESTÅNDARE Vi samarbetar med EFS! Specialpris för EFS:are till Afrika Medarbetardagarna i Etiopien hör med oss om tilläggspaketet! Europa: Afrika: Övriga Världen: info@tranas-resebyra.se budbäraren april

6 LOKALT EFS I STORSTADEN. Nu startar vi en artikelserie om hur EFS verkar i vår huvudstad. Först ut är Betlehemskyrkan en EFS-förening som ligger i Vasastan i Stockholm. Når den sekulariserade storstadsbon I Vasastan i Stockholm, ett stenkast till både boendekvarter, shoppingstråk och studentområden, ligger Betlehemskyrkan. Med en vision om att nå den sekulariserade stockholmaren, rusta den med Guds ord och sända ut har de ökat med över 75 nya medlemmar de senaste tre åren. TEXT ELIN LILJERO ERIKSSON BILD RICKARD L. ERIKSSON FAKTA: Betlehemskyrkan EFS-förening nybildades: Antal medlemmar: 412. Besöksadress: Luntmakargatan 82, Stockholm. Mark Carlsson och hans kollegor är mitt uppe i eftermiddagsfikat när jag kliver in i lokalerna på Rehnsgatan i Stockholm. Utanför myllrar innerstadspulsen, men här inne är atmosfären lugn och fri från stress. Vi dricker kaffe tillsammans en stund, innan vi går in i sakristian för att samtala om denna EFS-förening som Mark Carlsson varit präst för sedan drygt tre och ett halvt år. Hur skulle du beskriva Betlehemskyrkan? Betlehem är ett hebreiskt ord som betyder brödhus. Vi vill vara en kyrka där man får smaka på och bli mättad av den som är livets bröd. Vår längtan är att människor ska få möta Jesus, bli hans efterföljare och förvandlas av honom. Vi vill vara en oas och ett andligt hem mitt i storstaden. Vår vision är att sprida det livsförvandlande budskapet om Jesus, hjälpa människor att följa och efterlikna honom, växa i kärlek till Gud och varandra samt tjäna i församlingen och samhället. Vi vill vara en evangelisk-luthersk karismatisk församling, som kombinerar det bästa från Svenska kyrkan och frikyrkan. Det evangeliska Ordet, lärungaskap, mission, apologetik, det liturgiska kyrkoårets rytm, skrivna böner, nattvard plus det karismatiska Andens gåvor, närvaro och kraft är en tredubbel tråd som inte brister så snart (Pred 4:12). Som EFS-förening vill vi vara en brobyggare mellan olika traditioner. Finns det någon utmaning i detta? Absolut. Vi vill inte profilera oss mot en viss generation, utan vill vara en församling för alla åldrar. Därmed kan det finnas olika önskemål gällande särskild stil och form. Om man tar gudstjänsten som exempel, längtar den yngre generationen generellt efter mer förnyelse och vill kunna uttrycka sig spontant i lovsång. Den äldre generationen värdesätter traditionen och liturgin mer. Intressant nog är det dock den yngre generationen som vill fira nattvard varje söndag. Så det ligger en utmaning i att förena de olika viljorna. Men vi tror att bredden berikar, så det gäller att ta hänsyn till varandra och inte bara tänka på sitt eget, säger Mark och fortsätter: Vi har även en hel tigrinjatalande församling i Betlehemskyrkan, som utgör ungefär en tredjedel av våra medlemmar. Många av oss längtar efter en djupare integration mellan de svenska och eritreanska grupperna. Min längtan är att församlingen ska reflektera mångfalden i samhället. 6 budbäraren april 2015

7 LOKALT Den tigrinjatalande församlingen i Betlehemskyrkan leds av prästen Fetsum Natnael, som är en del av kollegiet. Även en medlem i den tigrinjatalande gruppen är med i BK:s styrelse. Fetsum säger att det betyder mycket att vara en del av EFS och Betlehemskyrkan. Vi är frukten av det svenska missionsarbetet i Eritrea. Under 1970-talet började de första eritreanerna att komma till Sverige. Genom våra rötter i EFS är det naturligt för oss eritreaner att fortsätta det kyrkliga arbetet även i Sverige, berättar han. Vårt arbete grundar sig först och främst i att följa Jesus och växa i tron. Vi har ett kvinnoarbete, där kvinnorna i församlingen uppmuntras till att bjuda med sig vänner, och där dessa kvinnor får höra om evangeliet genom att träffas och umgås. Vi arbetar med bibelstudiegrupper, bönegrupper och hembesök för människor i behov. Den eritreanska gruppen firar gemensam gudstjänst med den svensktalande gruppen flera gånger om året. De två grupperna har även söndagsskola och gör bland annat utflykter tillsammans. Vi fyller behoven för kristna eritreaner i och utanför Stockholm, genom att ge hjälp direkt och indirekt. Vi hjälper nyanlända eritreaner genom att träffa dem och ge vägledning, bön och själavård. Vi uppmuntrar även eritreaner i Stockholm med olika kyrkobakgrunder genom telefon och besök samt att besöka och styrka kristna eritreaner som befinner sig i sorgeprocesser runtom i Stockholm, säger Fetsum Natnael. ATT VARA BELÄGEN på en så central plats, i närheten av såväl Handelshögskolan som fashionabla Birger Jarlsgatan gör Betlehemskyrkan unik, inte minst i att de nästan varje söndag får se helt nya ansikten. Jag är så tacksam att få vara med och sprida Guds rike mitt i Stockholm, säger Mark Carlsson. Det känns både spännande och strategiskt. Det är mycket rörelse i stan. Nästan varje vecka besöker nya människor gudstjänsten, och ofta är de inte ännu kristna. Jag försöker vara medveten om den dynamiken i förberedelserna, så att budskapet även kan förstås av icke-kristna. Det ligger också en utmaning i att vara en centrumkyrka, med folk som pendlar och kommer ifrån hela Stockholm. Det gör att den regelbundna, vardagliga verksamheten inne i stan inte är lika omfattande som den förmodligen skulle vara om alla bodde i närheten av kyrkan. Därför har kyrkan delvis karaktär av missionsstation. Vi kommer samman för att inspireras och utrustas, för att sedan gå ut i vardagen och förhoppningsvis göra nytta vittna och tjäna där vi bor, arbetar eller studerar. Vi samlas för att skingras. Vill skapa en kyrka där människor blir mättade. Mark Carlsson har varit präst i Betlehemskyrkan sedan drygt tre år tillbaka. Det ligger en utmaning i att vara en centrumkyrka, med folk som pendlar från hela Stockholm. Det gör att den regelbundna, vardagliga verksamheten inte är lika omfattande som den förmodligen skulle vara om alla bodde i närheten av kyrkan. Är det en utmaning att ligga mitt i en stad där mycket annat kan locka och besökare kan känna sig som en i mängden? Så är det. Eftersom utbudet är stort finns en tendens att besöka olika kyrkor. Det är klokt att prova på innan man bestämmer sig, men det är viktigt att man så småningom landar någonstans, och inte bara konsumerar gudstjänster och verksamhet. Kyrkan är ju som en familj och ett andligt hem. För att den ska fungera som Gud har tänkt behöver man överlåta sig till den genom närvaro, bön, givande och tjänande. Gudstjänsten är ofta vägen in i församlingen, men för att man ska vilja stanna och engagera sig behöver man få vänner. Att bli delaktig i en hemgrupp är ett sätt att få den närmare gemenskapen. Att komma i funktion i tjänst är också viktigt. Alla som blir medlemmar sätts in i en värdgrupp som hjälper till i samband med gudstjänster och andra satsningar serverar fika, tar upp kollekt, hälsar välkommen. Vi uppmuntrar också folk till att upptäcka och använda sina gåvor. Vi vill gärna frigöra människor att utveckla sådant som ligger på deras hjärtan. Tacksam för EFS. Fetsum Natnael leder den eritreanska gruppen i Betlehemskyrkan. Hur skulle du beskriva er roll i EFS? Oj, svår fråga, säger Mark och blir tyst för en stund. Jag hoppas att vi kan värna om och föra vidare det rosenianska arvet: klassisk kristen tro med betoning på väckelse, säger Mark och fortsätter: Vi vill också lyfta fram vikten av att förkunna hela Guds ord med Jesus i centrum. Därför har vi predikat oss igenom hela Markusevangeliet, Efesierserbrevet och Nehemjas bok. Textutläggande predikan genom hela bibelböcker avsnitt för avsnitt är något jag brinner för. Jag tror också det är en nyckel för kyrkans hälsa och tillväxt. Vilket skede befinner ni er i just nu? På våra församlingskvällar, som sker några gånger per termin, har vi ägnat tid åt att undervisa och samtala om församlingens identitet, mål och vision. Under det senaste året har temat på kvällarna varit Ett liv i ständig reformation. Vi kristna har en tendens att flyta iväg, svalna och hamna på avvägar. Vi behöver inspireras att återgå till källan och ursprunget: Skriften, Kristus, nåden och tron. Innan vi lämnar sakristian och går ut i stadsbruset frågar jag Mark vad han drömmer om att Betlehemskyrkan ska få växa och bli i framtiden. Jag hoppas på att vi verkligen ska nå nya människor med evangeliet. Stockholm växer och vi vill se en växande församling, både på djupet och bredden. Att många som inte har en kyrklig anknytning hittar ett hem hos oss, blir lärjungar till Jesus, förvandlas av honom och sprider hans rike vidare. Och att vi är en sändande församling som planterar nya församlingar och som sänder ut missionärer, både lokalt och globalt. budbäraren april

8 GLOBALT Tuffa översvämningar i Malawi Lufina Matawele, 85 år, sitter vid sitt nedrasade hus. I början av året översköljdes Malawi av kraftiga regn. Tusentals hushåll och odlingar förstördes. Nu arbetar EFS systerkyrka ELCM med att hjälpa de drabbade. TEXT OCH BILD: ANNIKA OVANDER GÅVA: Nödhjälp Du kan stödja ELCM:s arbete för de drabbade i Malawi via EFS bg Ange Nödhjälp 3902 i meddelanderutan. Tack för din gåva! Första veckan i januari 2015 kom det våldsamma och mycket häftiga regn över främst de södra delarna av landet, men också längst uppe i norr. ELCM (Evangelical Lutheran Church in Malawi) har församlingar och kyrkor i hela landet, så många av kyrkans medlemmar drabbades hårt liksom kyrkobyggnader. Regnet vräkte ner både dag och natt i sex dygn. Jag har aldrig varit med om något liknande, berättar prästen Chimwaye, som bor i staden Zomba i den södra regionen. Vi besöker församlingen i Mbidi och Lufina Mataweles hus, eller rättare sagt det som är kvar av hennes hus där hela bakre väggen har rasat och stora sprickor finns i de väggar som står kvar. Jag är 85 år gammal, berättar Lufina, och alla mina barn har gått bort, liksom min man. Några barnbarn finns kvar, men inte på så nära håll att de kan hjälpa mig. Det senaste året har jag inte orkat arbeta så mycket på mina odlingar på grund av värk i händerna. På frågan om hon ser någon möjlighet att flytta någon annanstans svarar hon att det inte går eftersom hon äger marken runt sitt hus. Vad ska jag då leva av? undrar hon. Min förhoppning är att kunna göra tegelstenar och sedan bränna dem då blir husen mycket bättre. Kanske det finns någon som kan hjälpa mig med det. Tack och lov var jag inte inne i huset när väggen rasade utan en granne berättade det för mig. Ett bra och hållbart hus kan kosta runt kwacha, inflikar Chimwaye. Det är ungefär svenska kronor. 38-åriga Manness Mmola har också förlorat stora delar av sitt hus. Manness har haft otur med sina män, den förste Varje dag lever jag i paniken att inte kunna ge mina barn mat, det är ju inte bara att huset rasat, också skörden spolades bort. mannen, som hon fick fyra barn med, var alkoholist och dog. Sedan gifte hon sig med en annan man som också hade problem med alkohol och han slog både henne och barnen. Hon hade då också fått sitt 8 budbäraren april 2015

9 GLOBALT FAKTA: ELCM (Evangelical Lutheran Church in Malawi) BILDADES 1982 av kristna malawier som bott i Tanzania och kommit i kontakt med lutherska kyrkan där (ELCT). EFS bidrog med medel till evangelister som sändes från kyrkan i Tanzania. De första samlingarna var i hemmen, med bön och bibelläsning och så småningom bildades kyrkan och växte till dagens cirka medlemmar. ELCM HAR 372 församlingar och predikoplatser, fördelade på 72 pastorat i nio distrikt som leds av en distriktspräst. Kyrkans högste ledare är biskop Joseph Bvumbwe. Kyrkan har 52 präster, åtta avlönade evangelister och fem kvinnosekreterare på distriktsnivå. Bilden ovan är tagen av Sustainable Rural Growth and Development Initiative (SRGDI) och visar hur det såg ut efter de kraftiga regnen. femte barn, Chisomo, som nu är tio månader gammal. Manness fick nog och tog ut skilsmässa, men den är ännu inte klar. Hit kommer han i alla fall inte mer. Jag har fått nog av karlar för resten av livet och nu ska jag bara koncentrera mig på mina fem barn, som är 16, 13, 8, 6 år gamla, och så bebisen. Inga flera barn nu! Basi! Men livet är mycket svårt och den natten då det våldsamma regnet kom blev jag förstås panikslagen och fick ut barnen ur huset innan väggarna rasade. Vi fick flytta in i kökshuset där vi fortfarande bor allihop. Varje dag lever jag med paniken att inte kunna ge mina barn mat. Det är ju inte bara att huset rasat, också skörden spolades bort. När regntiden är slut ska hon bygga upp sitt hus igen. NÅR HJÄLPEN FRAM? Maynard Nyirenda leder organisationen SRGDI Sustainable Rural Growth and Development Initiative, som arbetar med landsbygdsutveckling, hälsovård och småskalig bankverksamhet i bland annat Chikwawa-området strax söder om Blantyre. När det gäller översvämningskatastrofen i januari hjälper man 500 hushåll Skillnaden mellan bränt och obränt tegel. Köket, till vänster, av obränt tegel rasade medan huset stod sig lite bättre med sitt brända tegel. budbäraren april

10 GLOBALT Familjen Dindo i byn Chipanda och deras barn. Bebisen Wellingtin på pappas arm föddes ett par veckor efter att huset rasade. FAKTA: Malawi 16 miljoner invånare. Demokrati sedan 1994 då de första fria valen ägde rum. Huvudstad: Lilongwe i centrala regionen. 80 % av folket är jordbrukare 89 % är kristna, de flesta katoliker. 13 % är muslimer Övriga tillhör andra religioner, exempelvis tron på förfädernas andar. Medellivslängden är 43 år. Landet blev brittiskt protektorat 1891 och fick senare, 1907, namnet Nyasaland. Nyasa = sjö på chichewa. Detta är officiellt språk tillsammans med engelska. Malawisjön är Afrikas tredje största insjö och kallas utanför landet för Lake Nyasa. Mellan åren 1964, då landet blev fritt från britterna, och 1994 styrdes landet av diktatorn doktor Kamus Hastings Banda som enpartistat. Manness Mmola, 38 år med två av sina fem barn. tillsammans med svenska IM, Individuell Människohjälp. Nästan hushåll drabbades i detta område, berättar Maynard. Det betyder att eftersom malawiernas hushåll i genomsnitt består av sju personer så är det totalt cirka personer som är drabbade. När folk måste fly från sina hus inkvarterade vi dem i skolor, kyrkor och i tält, men många flydde också till släktingar som inte drabbats. Ett annat probleme var att många skolor och kyrkor kollapsade. Den veckolånga stormen och regnet varade dygnet runt. Den hjälp vi kan ge nu är naturligtvis inte på långa vägar tillräcklig. Vi måste också, förutom akuthjälpen, försöka se framåt och ge människor hjälp att kunna förbereda sig bättre inför framtiden när de återkommer från tältlägren. Människorna här är så sårbara nu, det finns inget att skörda, inga pengar till barnens skolor. Här i Malawi har invånarna inget socialt skyddsnät och inga försäkringar, fortsätter Maynard. Vi drabbas varje år av antingen torka eller översvämningar i olika delar av landet, dock inte så svåra som denna. Den nationella fattigdomen i landet är så utbredd och vi har en stor andel hiv- och aids-smittade. Katastrofer är ibland väntade, ibland plötsliga, och denna kom som en blixt från en klar himmel. VARJE DISTRIKT I ELCM som har drabbats av översvämningarna har skickat in rapporter, via distriktsprästen till ELCM:s huvudkontor i Lilongwe allt med noggranna upplysningar och vilka familjer som är i akut behov av hjälp. Biskopen reste så fort det var möjligt till de drabbade områdena för att visa sitt stöd. I maj månad, när regntiden är slut, kan kyrkan äntligen påbörja hjälp till de mest behövande. EFS FÖRBEREDER JUST nu för att stödja ELCM:s återuppbyggnadsarbete. Den hjälp vi kan ge nu är naturligtvis inte på långa vägar tillräcklig. Vi måste också, förutom akuthjälpen, försöka se framåt och ge människor hjälp att kunna förbereda sig bättre inför framtiden när de återkommer från tältlägren. 10 budbäraren april 2015

11 SISTA ANMÄLNINGSDAG TILL ÅRSKONFERENSEN ÄR: 27/4 INFORMATION VÄLKOMMEN TILL EFS & SALTS ÅRSKONFERENS MAJ I UMEÅ! Vi möts med Jesus i centrum för att få kraft och glädje i det missionsuppdrag vi står i. Gudstjänster, seminarier, årsmöten och fantastiska aktiviteter för barn och unga visst kommer du? I marsnumret av Budbäraren publicerades program och annan matnyttig information. Ytterligare information och anmälan hittar du på Kan du inte anmäla dig via hemsidan kan du ringa till EFS Västerbottens distriktsexpedition: Årsmöteshandlingar skickas inte automatiskt per post till föranmälda ombud. Ombud laddar själva ner handlingar via Det går att direktkontakta EFS kansli i god tid före årsmötet om handlingar önskas hemskickade per post: , margareta.forsberg@efs.nu. Föreningens ombudsanmälan är inte detsamma som konferensanmälan. Förslag till ny valberedning 2015/2016 efter nominering av respektive distrikt: NORRBOTTEN: Ordinarie: Per Pettersson, Altersbruk Ersättare: Ragnhild Sandström, Svensbyn VÄSTERBOTTEN: Ordinarie: Karin Paulsson, Bjurholm Ersättare: Lars-Martin Lund, Ursviken MITTNORRLAND: Ej klart vid pressläggning Ersättare: Ej klart vid pressläggning MITTSVERIGE: Ordinarie: Margareta Eriksson, Nyköping Ersättare: Per-Olov Berglund, Järfälla. VÄSTSVERIGE: Ordinarie: Gustaf Hansson, Alingsås Ersättare: Olof Abrahamsson, Falköping SYDÖST-SVERIGE: Ordinarie: Lars Harrysson, Kalmar Ersättare: Birgitta Eriksson, Linköping SYDSVERIGE: Ordinarie: Claes Vetterlein, Ängelholm Ersättare: Rey Råwall, Höganäs Motioner till EFS årsmöte 2015 Motionerna och styrelsens yttranden publiceras här i förkortat skick, men finns i sin helhet på under fliken Årsmöte. EFS behöver ett namnbyte Under lång tid och i flera olika omgångar har förslag på ett namnbyte för EFS Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen kommit i dagen, dock utan resultat. Vi motionärer tycker det är hög tid för ett nytt försök. När det under flera försök inte gått att ändra namnet och behålla den nuvarande förkortningen, föreslår vi att vi tar steget och byter namn helt och hållet. Internationellt har EFS sedan länge gått under namnet SEM, Swedish Evangelical Mission. Eftersom vi lever i en mer och mer global tid, där engelska sedan länge varit ett världsspråk, så tycker vi att EFS borde byta namn till detta mer internationellt gångbara alternativ. En passande översättning av SEM på svenska blir då Svensk Evangelisk Mission, vilket på ett bra sätt beskriver vad vi är och vilka vi vill vara. Vi yrkar därför: att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under 2015 verka för ett namnbyte, så att årsmötet 2016 kan ta ett beslut i frågan. att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att ta namnet SEM, med uttolkning, i beaktande vid ett namnbyte. SAMTLIGA 13 ANSTÄLLDA MISSIONÄRER FÖR SEM I ETIOPIEN OCH TANZANIA STYRELSENS YTTRANDE: EFS namn har varit och är en aktuell fråga. Styrelsen ser behovet av att EFS namn behöver vara relevant i vår tid och gav så budbäraren april

12 INFORMATION sent som i september 2014 ett uppdrag att utreda konsekvenser av ett eventuellt namnbyte. EFS kommunikationschef ledde en kortfattad utredning och man tittade på några tidigare kända förslag på nytt namn och vägde behovet av en namnförändring mot vilka konsekvenser det skulle få utåt mot kyrka och samhälle. Följande slutsatser presenterades då för styrelsen: EFS varumärke är starkt förknippat med nuvarande förkortning och logotyp. EFS som varumärke betraktat är ganska okänt och riskerar att ytterligare försvagas vid ett namnbyte. Ett eventuellt framtida namnbyte bör därför ta hänsyn till möjligheten att behålla förkortningen och logotypen. Frågan om förändring av namn för organisationer och rörelser är mångfacetterad. I EFS bland annat för att så många olika föreningar och sammanhang berörs av och behöver vara delaktiga i en beslutsprocess. Sedan 2010 heter vi som rörelse EFS, med uttydningen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. På sikt skulle uttydningen av EFS kunna förändras, alternativt att namnet endast blir EFS, utan uttydning. På riksnivå försöker vi vara tydliga med att det nu är namnet EFS som gäller, och att uttydningen endast bör användas i förklarande syfte. Detta önskar styrelsen skulle få ännu mer genomslag i hela rörelsen. När EFS kommunicerar från central nivå används EFS logotyp med den medföljande beskrivningen en missionsrörelse i Svenska kyrkan. Namnet SEM, med engelsk uttydning Swedish Evangelical Mission, är mycket gångbart i det internationella arbetet och ska med fördel fortsätta att användas så konsekvent som möjligt. Utifrån ovanstående argumentation menar styrelsen inte det vara aktuellt med ett namnbyte på hela rörelsen till SEM med ny svensk uttydning. Mot bakgrund av denna redogörelse föreslår EFS styrelse därför årsmötet: att avslå motionen Titeländring missionsföreståndare Missionsföreståndaren är EFS:s högste tjänsteman och tillsätts av EFS styrelse med ansvar för att leda verksamheten och verkställa styrelsens och årsmötets beslut. Missionsföreståndaren är också ansiktet utåt mot samhället nationellt och internationellt. Titeln missionsföreståndare var säkerligen både relevant och lämplig när den en gång infördes. Men både språket och samhället förändras. En befattning som föreståndare leder i dag tanken mer till en tjänst som vaktmästare. Tiden är nog mogen för att ersätta beteckningen missionsföreståndare med en annan benämning. En användbar benämning skulle kunna vara generalsekreterare. Det är en benämning som används av stora organisationer, som verkar både i Sverige och utomlands. FÖRSLAG: vi föreslår att titeln missionsföreståndare ändras till generalsekreterare. GUNNEL EMGÅRD, ALINGSÅS CLAES-OLOF EMGÅRD OLSSON, ALINGSÅS STYRELSENS YTTRANDE: Motionärerna lyfter frågan om det är tid för EFS att ändra titeln för sin högsta tjänsteman. I motionen lyfts flera goda argument fram. Benämningen missionsföreståndare är unik i sitt slag. Styrelsen ser en poäng med att titeln för rörelsens högsta tjänsteman signalerar att uppdraget gäller mission, både i Sverige och internationellt. EFS ursprungliga syfte och kallelse fångas upp i titeln. Motionärernas förslag är mer begripligt för den som inte känner till EFS och har därför fördelar. Det kan också finnas alternativ där man till exempel behåller den första delen av titeln men förändrar den andra. Styrelsen anser att frågan om titeländring för missionsföreståndaren bör vänta så länge arbetet med EFS framtida organisation pågår. När det gäller den formella sidan av beslutet, tolkar styrelsen situationen så att titeln kan beslutas av styrelsen, om inte årsmötet vill annorlunda. Det följer av att det är styrelsen som anställer EFS högsta tjänsteman. Om förändring av titulaturen blir aktuell framöver bör naturligtvis information gå ut och samtal föras kring förslaget. Mot bakgrund av detta föreslår EFS styrelse därför årsmötet: att avslå motionen Missionsföreningar som icke-territoriella församlingar i Svenska kyrkan Vi befinner oss i en tid då valfriheten är något av en grundsten i det svenska samhället. En organisation som står i kontrast till detta är Svenska kyrkan, där det inte är tillåtet att välja vilken församling man tillhör, utan det är enbart den geografiska hemvisten som avgör. Under åtskilliga kyrkomöten har det pågått en debatt kring just denna fråga. Ett av alternativen som lyfts fram är att utöka möjligheten att bilda icke-territoriella församlingar. För närvarande finns det redan fem icke-territoriella församlingar i Sverige, men det finns inga möjligheter att bilda nya. I våra grannländer Danmark och Norge, som har en liknande kyrkostruktur som Svenska kyrkan, finns däremot denna möjlighet. Ett av de områden i Sverige där de geografiska församlingsgränserna alltmer förlorat sin roll är södra Stockholm. I detta område finns EFS Hammarbykyrkan, en mycket aktiv missionsförening med cirka 190 medlemmar. I kyrkan finns dessutom en persisk grupp med omkring 150 medlemmar. EFS Hammarbykyrkan skulle se det som naturligt, utmanade och strategiskt rätt att få möjlighet att på försök vara en icke-territoriell församling i Svenska kyrkan. Detta skulle med stor sannolikhet gynna både Svenska kyrkan och EFS. YRKANDE att EFS årsmöte ger styrelsen i uppdrag att inleda samtal med Svenska kyrkan i syfte att öppna upp möjligheten för missionsföreningar att bilda icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. att styrelsen i dessa samtal lyfter fram EFS Hammarbykyrkan som ett exempel på en missionsförening som är redo att vara en försöksförsamling. STYRELSEN FÖR EFS MISSIONSFÖRENING I HAMMARBYKYRKAN STYRELSENS YTTRANDE: EFS är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. Hur arbetet ser ut kan skifta beroende på lokala förhållanden. Motionen är intressant med tanke på att Svenska kyrkan erkänner allt EFS 12 budbäraren april 2015

13 INFORMATION arbete som en del av sitt. EFS ser dessutom ett behov av olika typer av gudstjänstfirande församlingar i den växande missionskallelsen i vårt eget land. Eftersom ärendet rör en kyrkoordningsfråga i Svenska kyrkan är det kyrkomötet som fattar beslut om möjligheten att skapa nya icke-territoriella församlingar. Som motionärerna påpekar har motioner kring frågan behandlats vid flera tillfällen. Eftersom EFS inte är en nomineringsgrupp i kyrkomötet, kan inte EFS som organisation driva denna fråga där. Däremot kan enskilda EFS:are driva frågan genom engagemang i sin kyrkopolitiska nomineringsgrupp. Styrelsen ser att det finns många frågor förbundna med motionärernas första yrkande. Men det finns inget som hindrar att EFS i lämpligt sammanhang kan ta upp frågan om att EFS-kyrkor skulle kunna fungera som icke-territoriella församlingar. Modellen skulle i princip kunna ingå i en utvidgad överenskommelse med Svenska kyrkan. En möjlighet är att lyfta motionärernas tankar i samarbetsrådet Svenska kyrkan-efs, vilket har till uppgift att samtala om frågor kring det gemensamma samarbetet. EFS styrelse föreslår därför årsmötet: att motionärernas önskan i det första yrkandet bejakas på så sätt att den principiella tanken prövas i samarbetsrådet Svenska kyrkan EFS. att frågan om Hammarbykyrkan som en pilotförsamling tas upp om och när situationen medger det. att motionen på detta sätt anses besvarad. Hjälp oss driva förening utarbeta ett underlag för att utbilda styrelser Missionsföreningarna är grunden för EFS. Föreningen möjliggör att vi på ett strukturerat sätt kan samla vårt engagemang för vår vision. Både inom EFS och Salt möjliggör styrelser, utskott och råd den kvalitet vi har på vår verksamhet. Med all den sammanträdeserfarenheten borde vi väl vara många experter som bara längtar efter att sitta i styrelse! Ändå kämpar så gott som varje valberedning, från lokalplan till riksnivå, med att hitta någon som kan tänka sig att ställa upp. Därför är vårt förslag att EFS på central nivå utarbetar underlag för styrelseutbildning till stöd för lokalplan, distrikt och riks så att styrelsen kan fungera som ett strategiskt verktyg för mission. Ett sådant underlag tror vi kan vara till stor hjälp också inom Salt samt kan ge bättre förutsättningar för att unga ska vilja, kunna och få utrymme att ta plats i styrelser i EFS. Utifrån ovanstående yrkar vi på: att EFS från central nivå utarbetar och erbjuder underlag för styrelseutbildning. att underlaget bör innehålla minst en videoföreläsning. att EFS från central nivå uppmuntrar lokalföreningar och distrikt att utbilda sina styrelser utifrån materialet. JOHANNA BJÖRKMAN, UPPSALA HANS DAHLÉN, UPPSALA CHARLOTTE ERDTMAN, UPPSALA MARKUS HOLMSTRÖM, UPPSALA JONAS NORDING, UPPSALA MALIN SÖDERSTJERNA, SUNDSVALL STYRELSES YTTRANDE: Motionärerna tar sin utgångspunkt i den föreningsform som utgör grunden för EFS demokratiska struktur och pekar på en gemensam erfarenhet för EFS olika nivåer: behovet av stöd, utveckling och kompetens i styrelsearbetet. EFS styrelse bejakar helt syftet med motionen: viljan att främja Kristi rikes tillväxt genom strategiskt effektiva och välfungerande styrelser. Redan i dag finns olika resurser och material, både inom EFS och Salt samt i andra ideella och kristna rörelser, vilka kan komma väl till pass när ett verktyg för styrelseutbildning ska utarbetas. Med bakgrund av detta föreslår EFS styrelse därför årsmötet: att bifalla motionen. Familjen Sandahl söker en volontär för Alfred och Klara. Bli volontär för missionärsbarn i Tanzania Är du sommarledig mellan skolterminer eller mitt i livet och i behov av en förlängd och innehållsrik semester? Då kanske detta är något för dig. 1. Två månader under sommaren 2015 i Tanzania Under sommaren finns det möjlighet att vara volontär hos familjen Sandahl i södra Tanzania. Önskemålet är att bidra med förskoleliknande verksamhet, med stor frihet för egen utformning. Barnen är Alfred, 5 år och Klara, 3 år. Tidperiod: två månader under tiden juni augusti. Ekonomi: boende och mat står familjen Sandahl för, medan EFS bidrar med halva resekostnaden inklusive försäkring månader under läsåret Från och med september finns möjlighet att vara volontär på liknande villkor under 6 12 månader hos familjen Sandahl i Tanzania. (Detta kommer eventuellt att kunna göras inom ramen för Salts volontärsprogram.) Kontakta EFS: erik.johansson@efs.nu Familjen Sandahl: nora.sandahl@efs.nu, hannes.sandahl@efs.nu budbäraren april

14 INFORMATION EFS valberednings förslag på styrelsekandidater till årsmötet 2015 MARIA ANDERSSON ÅLDER: 53 ÅR ORT: VIDSEL YRKE: MUSIKLÄRARE Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet. Jag har under många år varit engagerad inom EFS, framför allt med barn- och musikarbete. Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren enligt dig? Att förkunna evangeliet om Jesus Kristus. Gör vi inte det behöver vi inte göra något annat heller. Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din kunskap och erfarenhet, kan bli? Jag har erfarenhet av hur det är att tillhöra en liten missionsförening. I Vidsels EFS är vi nu 15 medlemmar. Jag tror att det är viktigt att även de små sammanhangen finns representerade i EFS styrelse. Dessutom har jag mångårig erfarenhet från sång- och musikarbetet inom EFS med kör, barnkör och blåsorkester. Sången och musiken är viktig, naturligtvis i gudstjänstsammanhang men också som evangelisation. Många människor har genom åren kommit i kontakt med evangeliet genom våra körer och orkestrar, och jag är övertygad om att vi fortfarande har en uppgift där. LARSOLOV ERIKSSON ÅLDER: 65 ÅR ORT: UPPSALA YRKE: DOCENT/HÖGSKOLELEKTOR Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet. Född i Västerbotten, med i EFS sedan ungdomen, haft ledaruppgifter av skilda slag och på olika nivåer inom EFS sedan tonåren. Med i EFS styrelse , rektor för Johannelund Haft flera förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan, bland annat ordförande för utredningen om Den svenska evangelieboken 2002 och ledamot i Svenska kyrkans teologiska kommitté. Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren enligt dig? Det finns flera viktiga frågor som på olika sätt berör vårt grundläggande missionsuppdrag, både i Sverige och utomlands, och som hör samman med vår identitet som missionsrörelse inom Svenska kyrkan. Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din kunskap och erfarenhet, kan bli? Mitt främsta bidrag är troligen min mångåriga erfarenhet av arbete inom EFS och Svenska kyrkan som präst och lärare. Dessutom har jag genom förtroendeuppdrag och resor inom och utom Sverige fått ett brett kontaktnät samt genom min utbildning i bibelvetenskap och mina år som teologisk lärare skaffat mig kunskaper och erfarenheter som förhoppningsvis kan vara till nytta. BENGT GUSTAVSSON ÅLDER: 54 ORT: VÄSTERÅS YRKE: BEGRAVNINGSENTREPRENÖR Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet. Tjänade under början av 1980-talet som evangelist och predikant i dåvarande Helgelseförbundet (numera en del av EFK), samt Pingströrelsen. Medlem i Svenska kyrkan och EFS sedan drygt 25 år. Ledamot av styrelsen i EFS i Västerås, tidigare som dess ordförande, samt kyrkopolitiska uppdrag lokalt och på stiftsnivå. De senaste fyra åren har jag varit ledamot av EFS riksstyrelse. Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren enligt dig? Det är otvetydigt frågan om vår identitet som inomkyrklig rörelse. Jag tror att EFS har en viktig roll i att inifrån inspirera, tillföra och vara med och bära sin kyrka. Allt detta genom den bredd som rörelsen rymmer. Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din kunskap och erfarenhet, kan bli? Jag betonar gärna den teologiska mångfalden inom EFS, och den takhöjd i trosfrågor som både nu och i framtiden är av yttersta vikt för att EFS skall ha fortsatt relevans som inomkyrklig rörelse. 14 budbäraren april 2015

15 LILLEMOR PERSSON ÅLDER: 61 ÅR ORT: ÖRKELLJUNGA YRKE: LÄRARE INFORMATION Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet. Jag är lågstadielärare och har under hela mitt liv arbetat med barn. Jag har också arbetat som missionär i Tanzania. Har tidigare suttit nio år i EFS styrelse och sitter i EFS internationella råd sedan flera år tillbaka. Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren enligt dig? Att vi blir fler medlemmar! En viktig uppgift och utmaning är att som missionsrörelse i Svenska kyrkan arbeta för Kristi rikes tillväxt, nationellt och internationellt. Att bönen, bibelläsning och trohet till Guds ord ska inspirera oss som rörelse att ha fullt fokus på att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd. Vill du tjäna Jesus och dina medmänniskor i Lerbergets kyrka? Lerbergets kyrka är en samarbetskyrka mellan EFS och Svenska kyrkan i Kulla pastorat i Höganäs kommun. Lerberget, liksom hela Kullabygden, är en expansiv bygd med mycket inflyttning. Vi vill vara kyrkan mitt i byn som erbjuder glädje, gemenskap och fördjupning i tron. Vår drygt 30-åriga historia har präglats av öppenhet och delaktighet med stort frivilligengagemang som vi vill fortsätta att utveckla. Läs mer om Lerbergets kyrka på Snart går en av våra präster vidare till nya uppgifter och nu söker vi dig som: vill vara präst och samtidigt ta ett arbetsledaransvar för Lerbergets kyrka, arbetslag och ideella medarbetare. genom närvaro och delaktighet vill leda, inspirera, utveckla och samordna gemenskapen. vill förena tradition med förnyelse i gudstjänst och församlingsarbete. Tjänsten är en tillsvidareanställning som arbetsledande komminister (samarbetskyrkopräst) på 100 % i Kulla pastorat med huvudsaklig placering i samarbetskyrkan i Lerberget. Kännedom om och en positiv inställning till EFS är en förutsättning för tjänsten. Tillträde efter överenskommelse. Din ansökan vill vi ha senast den 3 maj Mer information om tjänsten får du genom kyrkoherde Krister Tholin krister.tholin@svenskakyrkan.se och/eller ordförande i EFS-föreningen i Lerberget, Martin Werner , mart.we@outlook.com. Facklig företrädare för KyrkA är Mia Möller mia.moller@svenskakyrkan.se Din ansökan skickar du tillsammans med ett personligt brev till: Kulla pastorat, St. Andreas väg 40, Höganäs Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din kunskap och erfarenhet, kan bli? Att jag har erfarenhet av EFS internationella arbete, både som missionär och genom mina år i internationella rådet. Att jag har mångårig erfarenhet sedan tidigare av att sitta i EFS styrelse. NAMN: PER-ANDERS WIKLUND ÅLDER: 68 ORT: ÖRNSKÖLDSVIK YRKE: EGENFÖRETAGARE Berätta kort om din bakgrund och erfarenhet. Född och uppvuxen i Sandslån i Ångermanland. Varit medlem i EFS sedan Har varit ordförande i EFS Örnsköldsvik, ledamot i styrelsen för EFS Mittnorrland, deltagit i arbetsgruppen som arbetade med sammanslagningen av EFS-distrikten Jämtland och Västernorrland. Vilken är den viktigaste frågan för EFS de närmaste åren enligt dig? Det är viktigt att vi håller fast i att Bibeln är Guds ord. Att vi får en stark gudstjänstfirande församling som rustar föreningsmedlemmarna så de kan leva ut evangeliet i vardagen. Vad tror du att ditt främsta bidrag till EFS styrelse, utifrån din kunskap och erfarenhet, kan bli? Erfarenhet från både liten och stor missionsförening. Att arbeta för en effektiv organisation som rätt förvaltar gåvomedlen vi samlar in. Vill du vara en del av Betaniakyrkans framtid? EFS i Malmö söker präst Läs mer om vem/vilka vi söker på Björklinge och Skuttunge missionsförsamlingar söker Pastor och föreståndare 100% Två landsortsförsamlingar två mil norr om Uppsala. Läs mer på: budbäraren april

16 TEOLOGI Den religiösa analfabetismen & den stumma kyrkan I månadens teologitext lyfter Tomas Nygren, rektor på Johannelunds teologiska högskola, fram det andliga samtalet och bibelbruk. TEXT: TOMAS NYGREN ILLUSTRATION: ELISABET ANDERSSON För en tid sedan såg jag hur eleverna från en närbelägen högstadieskola gick in i en kyrka för att fira att höstterminen var slut och att jullovet skulle börja. Inne i kyrkan sjöng de ett par av skolverket godkända sånger som tillhör det kulturella arvet. Rektorn sa några ord och tackade för terminen. Ingen präst fanns med i programmet. En månad senare var jag med på en annan avslutning. Den ägde rum i universitetsaulan i Uppsala. Det var promovering av dem som under den gångna terminen avlagt sina doktorsexamina och ett antal personer tog emot sin doktorshatt. Vid denna högtidsakt fanns ärkebiskopen, som satt tillsammans med universitetets rektor, med som en självklar hedersgäst. De flesta som offentligt agerade hälsade och nämnde på vederbörligt sätt rektor och ärkebiskop i inledningsfraserna till sina tal. Däremot talade aldrig ärkebiskopen själv under den 2,5 timmar långa akten. Det var två helt olika typer av avslutningar, den ena i kyrkan utan präst, den andra i en profan lokal, men med en kaftanklädd ärkebiskop närvarande. De ger sammantaget en bild av det andliga landskap som i dag breder ut sig. Båda akterna illustrerar att kyrkan som kulturbärare fortfarande i många sammanhang kan ha en synlig offentlig roll. Samtidigt illustrerar båda situationerna att kyrkans kristna budskap inte har någon plats i dessa sammanhang. Inget kristet budskap kommunicerades, bortsett möjligen från det som fanns i någon av skolverket godkänd psalm som sjöngs vid högstadieavslutningen. I båda dessa sammanhang mötte människorna som var med en stum kyrka. Vare sig ärkebiskopen eller den församling som lånade ut sin kyrka till en skolavslutning ska beskyllas för denna tystnad, men den illustrerar vilken roll kristendomen ofta fått i offentliga sammanhang. I EN BOK SOM gavs ut under hösten 2012, Den sorglöst försumliga kyrkan av Jörgen Straarup och Mayvor Ekberg, publiceras resultaten av en religionssociologisk undersökning där man både genom djupintervjuer och enkäter kartlagt religiositeten och relationen till kristen tro i en församling i Luleå stift. Församlingen beskrivs i undersökningen som en gammal väckelseförsamling, där EFS fortfarande har en stark position. Kyrksamheten och antalet medlemmar i Svenska kyrkan inom församlingens geografiska område är betydligt högre än rikssnittet. Vad visar då denna undersökning? En slutsats som författarna drar, inte minst från intervjuerna, är att många, även i denna gamla väckelsebygd, har stora svårigheter med att tala om trosfrågor. Det hänger inte på att intresset saknas, utan på att kunskapen, språket och vanan att tala om sådana ting saknas. Den Gud, som relativt många ändå menar kan finnas, blir väldigt diffus och har mycket litet med livet och vardagen att göra. Den kristna trons språk- och symbolvärld är i stort sett frånvarande och det innebär enligt författarna både en språkförlust och en verklighetsförlust. Ett exempel på detta kan vara hur de som svarat på enkäten tänker om döden: nästan 70 procent anger att de inte har någon uppfattning alls om vad som händer efter döden eller tänker sig att döden bara är slutet. En tanke som författarna ger uttryck för i anslutning till sina enkäter och intervjuer är att om detta är läget i en gammal väckelsebygd så är det antagligen ännu värre i landet i övrigt. De me- Vi behöver Bibelns berättelser och kristna gemenskaper att dela dem i så att vi får träning i se, tolka och uttrycka Guds ord. 16 budbäraren april 2015

17 TEOLOGI nar att den religiösa analfabetism som här visar sig har sin bakgrund i att kyrkan inte kompenserade den kunskapsbrist som uppstod när kristendomsundervisningen försvann från skolorna till förmån för religionskunskap, därav bokens titel Den sorglöst försumliga kyrkan. VAD KAN DÅ vi som kristna göra i dagens religiösa landskap? Ett viktigt första steg kan vara att ta Kolosserbrevet 3:16 på allvar; Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan. VI BEHÖVER BIBELNS berättelser och kristna gemenskaper att dela dem i så att vi får träning i se, tolka och uttrycka Guds ord. Det ger oss del i en verklighet som går långt utanför våra egna snäva horisonter. Jesus säger i Johannesevangeliet: De ord jag har talat till er är Ande och liv. Guds ord nyskapar och väcker liv. Redan på ett mänskligt plan har vi erfarenheter av hur ord kan skapa. En död relation där man sårat varandra djupt kan få nytt liv genom orden: Förlåt mig! Förlåtelsens ord nyskapar. Guds förlåtelseord gör det så mycket mer. Och Guds ord är så mycket mer än enbart förlåtelse: frälsning, liv, vägledning, kraft, kärlek, helande. NÄR VI I KRISTNA gemenskaper satsar på att odla andliga samtal blir det en slags hemspråksträning som hjälper oss att bli hemma i Bibelns budskap. Det ger oss resurser att möta andra med budskapet, och ger en miljö att föra nya människor in i. Den gemenskap med Fadern, Sonen och Anden som Ordet föder. TOMAS NYGREN, REKTOR VID JOHANNELUNDS TEOLOGISKA HÖGSKOLA budbäraren april

18 KULTUR Vill beröra mer Det är en hållplats. En stilla plats där du, vare sig du tror på Gud eller inte, får slutas in i Guds lugn. Med A Treehouse Wait önskar Jenny Wahlström att musiken ska få beröra mer än bara som en bra låt. TEXT OCH BILD: PAULINA HEDMAN Under två års tid har Jenny Wahlström arbetat som artist och låtskrivare, både åt sig själv och andra. Oftast skriver hon text och melodi samtidigt. Även om det ibland gör det svårt att komma igång så är det hennes sätt att få ord och ton att överensstämma med varandra. Den musik hon skriver till sig själv beskriver hon som en ärlig bekännelse om livets härlighet och kamp. Det är svårt att sätta ord på, som om man skulle analysera sina dagboksanteckningar, säger Jenny. Allra svårast tycker hon är att avgöra om den musik hon skrivit är något andra ska få del av. Av allt jag skapat kanske 20 procent blir något andra får höra, annars skulle det bli otroligt många skivor, berättar hon. I vår släpps A Treehouse Waits tredje skiva. Waves, som skivan heter, är helt klart det bästa jag gjort hittills. Den är mer okontrollerad än tidigare skivor och ber inte om ursäkt för sig, vilket känns kul. Med sin musik hoppas Jenny få förmedla himlen på jorden, frihet för de fångna och liv för de döda. Den nya skivan har hoppfullhet som röd tråd och en av de låtar Jenny gillar mest just nu heter Fool, vilken hon beskriver: Låten varken berättar eller förklarar så mycket utan handlar mer om en känsla som bara ska ut. Waves, som skivan heter, är helt klart det bästa jag gjort hittills NYTT FÖR I vår är också den musikvideo som släpps i samband med skivan. Låten som det gjorts en video till handlar om årstider och har därför tagit lång tid att filma, hon har ännu inte sett hela. Videon känns mer som filmaren Oskar Hannlers konstverk än mitt, men det har varit roligt att få prova på någon annans uttryckssätt och att tänka med både bild och färg. Att använda sig av någon annans kreativa medium, såsom att filma en musikvideo, har varit som att ge sig ut på hal is, vilket är något Jenny hoppas hon kommer fortsätta med framöver. Om fem år hoppas jag att jag inte är här och håller på med precis samma sak, jag vill utmanas och prova nya saker med musiken som redskap. HÖSTEN 2011 BÖRJADE resan för A Treehouse Wait, bandnamnet som Ylva Eggehorn en gång beskrev som en hållplats. Ibland är det bara Jenny, andra gånger får hon sällskap av duktiga vänner. Det är ofta som hon har med blåsinstrument på sina spelningar och då kan de bli uppemot nio personer i bandet. I King James engelska översättning av Psaltarpsalm 91 beskriver David hur han träder in i Herrens "secret place" och denna heligt hemliga plats är på något sätt det ställe dit Jenny önskar förflytta sina lyssnare med den musik som A Treehouse Wait förmedlar. FAKTA A Treehouse Wait/ Jenny Wahlström Ålder: 30 år Bor: Stockholm Yrke: Artist och låtskrivare, utifrån eget företag sedan två år tillbaka. Aktuell: Släpper sitt tredje album Waves den 11 maj samt sin första musikvideo. Favoritpsalm: Säg känner du det underbara namnet är en härlig psalm, det finns mycket tänkvärt och trosväckande i den. En ärlig bekännelse om livets härlighet och kamp är något Jenny Wahlström hoppas kunna förmedla genom sin musik och under våren kan vi se fram emot en ny hoppfull skiva från A Treehouse Wait. 18 budbäraren april 2015

19 KULTUR ERIC METAXAS Bonhoeffer Präst Martyr Spion Libris, 2015 RECENSION. Det finns personer som inte får falla i glömska Dietrich Bonhoeffer är en sådan. Hans bidrag till vårt kristna kulturarv och vår 1900-talshistoria kan inte underskattas. Tystnad inför ondskan är i sig själv en ondska: Gud kommer inte att hålla oss utan skuld. Att inte tala är att tala. Att inte handla är att handla. Ett av många berömda citat från hans predikningar som är lika aktuellt nu som när det först uttalades. Författaren tar med oss på en engagerande och välskriven resa genom Dietrich Bonhoeffers liv. Från hans barndom, via ungdom och studietid till ett andligt uppvaknade och en tjänst i kyrkan som allt mer präglas av motstånd mot nazismens ondska, tecknar författaren ett gripande porträtt. Boken har en väl utvecklad dramaturgi och berättarteknik, den blir aldrig tråkig och historien rör sig hela tiden framåt i ett tempo som känns modernt. Med hjälp av ett rikt källmaterial i form av brev och ögonvittnesskildringar skapas ett levande och närgånget porträtt. Inte minst skildringen av kärleksrelationen mellan honom och fästmön Maria von Wedemeyer berör och blottlägger intressanta sidor i Bonhoeffers personlighet. Speciellt intressant finner jag skildringen av den unge Bonhoeffers gradvisa uppvaknade och insikt om hur nazismen korrumperade inte bara det tyska samhället utan också den tyska kristenheten. Det är svårt för oss idag att förstå hur nazismen så totalt kunde dominera och förföra ett modernt, upplyst och av kristendomen präglat folk. Boken och då inte minst Bonhoeffers egna ord ger oss viktiga nycklar. Den blir också en påminnelse om hur viktigt den enskildes ställningstagande är och att den kristna rösten aldrig får tystna i samhällsdebatten. Boken ger en sund skildring av det goda Tyskland och de människor som aldrig böjde sig under tyranniet. En viktig insikt och parallell till alla böcker och inte minst filmer som förenklar historien och ofta gör ondskan både banal och oförståelig. Det historiska skeendet återberättas med stor pedagogik och det krävs inga förkunskaper för att tillgodogöra sig berättelsen. Boken fick, när den ursprungligen kom ut i USA 2010, en del kritik för slarv och onödiga faktafel. Här har Libris översättare gjort ett mycket gediget arbete och vad jag kan se så är felen korrigerade och de ursprungligen tyska citaten troget återgivna. Detta är inte bara en spännande och läsvärd bok det är en viktig bok! JOHAN ERICSON NÄR TIDEN VAR INNE Provöversättning av Lukasevangeliet 9 19 och Galaterbrevet Bibelsällskapets förlag 2015 RECENSION. När Svenska Bibelsällskapet firar sitt 200-årsjubileum passar man samtidigt på att ge ut en provöversättning av Lukasevangeliet 9 19 och Galaterbrevet. Provöversättningen är enligt baksidestexten ett smakprov på hur texten i en framtida bibelutgåva kan se ut. För inte alltför många år sedan fick vi en ny översättning av Bibeln (Bibel 2000), och redan nu aviserar alltså Bibelsällskapet att det kan bli aktuellt med en nyöversättning. Detta kan verka underligt, men varje översättning speglar sin tid och sina trender. Det gäller i hög grad brukstexter som till exempel Bibeln. När Bibel 2000 tillkom, och då särskilt kanske den nytestamentliga delen (NT 81), var trenden att översätta så att texten lät så svensk som möjligt. I dag har trenden svängt något så att det återigen efterfrågas en översättning som är mer ordagrann och avspeglar grundspråket lite mer. Förenklat uttryckt handlar det om en tendens att förskjuta fokus från målspråk till originalspråk. Men i provöversättningen märks ytterligare en trend som inte var aktuell när NT81 tillkom: att översätta inklusivt, framför allt när det gäller genus. I inledningen till den nya provöversättningen förklaras allt detta och en del till. Här ges också exempel på tillämpningen av nyare trender och inriktningar, och en beskrivning görs av hur arbetet gått till rent praktiskt och vilka som ansvarat för det. Så till provöversättningen som sådan. Först ska sägas att den ligger relativt nära Bibel 2000; de två översättningarna tillhör trots allt samma familj. Möjligen är provöversättningen något ojämnare rent stilistiskt. Och det finns en del ord och uttryck som formulerats onödigt vardagligt i provöversättningen. Ett exempel kan vara uppmaningen Gå iväg nu! till de sjuttiotvå i Luk 10:3. Jag tror inte att grundtextens uppmaning är riktigt så burdus. Ett annat exempel som inte blivit så lyckat är översättningen av ordet ve i Jesu rop över Korasin och Betsaida i Luk 10:13 med dom över. Jag är inte säker på att det är bättre. Det är naturligtvis lätt att finna formuleringar som kan ifrågasättas av olika skäl; det tillhör villkoren vid en bedömning av en översättning. Men på det stora hela fungerar prosatexten bra, och jag noterar till exempel att sannerligen blivit sanna mina ord, vilket inte är så tokigt. Att liknelsen om den förlorade sonen nu kallas liknelsen om fadern med de två sönerna är också bättre, eftersom det är vad den handlar om. Den knepigare texten är den till Galaterbrevet. Den är mer laddad både teologiskt och retoriskt och det är inte lätt att riktigt få tag på dess karaktär. I inledningen finns ett par exempel på hur man resonerat i enskilda fall. Det gäller till exempel översättningen i Gal 3:1 av det ord som ordagrant betyder oförståndiga eller dåraktiga och som i provöversättningen nu återges dumma. Det låter alltför barnsligt i mina öron och förlorar därmed tyngd. I Galaterbrevsöversättningen har det inklusiva språket tagit över när tilltalet bröder blivit bröder och systrar. Här har alltså inte ordagrannheten styrt utan andra hänsyn. Sakligt är det korrekt; det är sannolikt inte bara männen som tilltalas. Samtidigt är saken inte alldeles enkel. Det står onekligen bröder i grundtexten och innebörden är väl närmast trossyskon. Här speglar provöversättningen i hög grad vår tids diskussion, och det återstår att se om denna översättning kommer att stå sig i framtiden. Att man i Gal 3 och 4 lämnat Bibel 2000:s översättning söner till förmån för barn är nog bara bra, och det finns goda skäl för detta. Det mest problematiska med provöversättningen av Galaterbrevet är återgivandet av Jesu Kristi tro med Jesu Kristi trohet i Gal 2:16; 3:22 med flera ställen. Grundtextens grekiska uttryck är mångtydigt, och i noter anges den mer traditionella översättningen tro på Jesus Kristus, men i huvudtexten har man alltså valt trohet i stället för tro. Den föreslagna översättningen speglar en intensiv diskussion som pågår inom den nytestamentliga forskningen. Det är dock långtifrån klart ifall den föreslagna översättningen verkligen är den rätta. Mycket mer vore att säga om provöversättningen När tiden var inne, men det ovan sagda får räcka. Det är spännande att Bibelsällskapet tycks vara redo att satsa på en ny översättning av Bibeln så snart efter Bibel Men kanske det är ett tidens tecken. Ju modernare en översättning görs, desto snabbare blir den omodern. Också det kan vara ett skäl att faktiskt översätta mer ordagrant, och där ligger provöversättningen rätt i tiden. Om detaljer kan vi sedan diskutera mycket. LARSOLOV ERIKSSON budbäraren april

20 RESOR Vi reser till Bibelns länder. Vi fortsätter vår nya artikelserie: Resor i Bibelns länder. Målet är att ta med dig på spännande nedslag i de länder där Bibeln utspelar sig och skrevs. Det blir naturligtvis mycket från Israel, men också från Egypten, Turkiet, Grekland och Italien. Detta främst med anledning av Bibelåret, men också som ett led i att göra Budbäraren ännu mer läsvärd. Vi tror att resereportagen blir ett uppskattat tillskott som kommer att tjäna som inspiration och motivation till egna upplevelser. Eller så kanske vi får påminna om upplevda resor och väcka många glada minnen? Vi vill fortsätta inspirera till ökad bibelläsning och ständigt återvändande till Bibelns platser i vårt inre i bön och i meditation. Synpunkter, tankar och tips tas som vanligt tacksamt emot på budis@efs.nu. Efesos ett besök i Bibelns värld Följ med till provinshuvudstaden där Paulus skrev Efesierbrevet och aposteln Johannes sitt berömda evangelium. Staden, som kom att bli ett viktigt centrum för den kristna tron, är i dag väl värd ett besök. TEXT OCH BILD JOHAN ERICSON Efesos var redan under Paulus tid en turistort av rang. Mest berömd för sitt stora Artemistempel som räknades till ett av den dåvarande världens sju underverk tillsammans med byggnadsverk som till exempel pyramiderna i Egypten. Templet byggdes ursprungligen på 500-talet före Kristus, men förstördes i omgångar i allt från krig till jordbävningar. Det återuppbyggdes varje gång ännu lite större och mer magnifikt. Efesos var också ett handelscentrum med en viktig hamn och huvudstad i den romerska provinsen Asien ett politiskt och kulturellt centrum. Det var här som Antonius och Kleopatra hade sitt högkvarter under inledningen av inbördeskriget med Octavius på 30-talet före Kristus. Ett krig som skulle göra den senare till romarrikets förste kejsare den Augustus som utfärdar den första skattskrivningen. SÅ DET VAR en rik provinshuvudstad, vilken faktiskt räknades som rikets andra stad efter Rom, som mötte Paulus. En stad med över invånare av en mängd olika etniciteter och religioner och med ett kulturellt inflytande inte bara över regionen utan över hela den då kända världen. En för kristendomen strategiskt viktig stad och Paulus ägnade församlingen här speciell uppmärksamhet. Han skrev det som är Nya testamentets Efesierbrev till församlingen som han lämnade, till sin mest betrodde medarbetares omsorg Timotheus, efter att själv verkat där i hela två år. Senare skulle aposteln Johannes bo och verka i staden och det var antagligen här han skrev sitt berömda evangelium. Efesos kom att bli ett viktigt centrum för den kristna tron och här hölls också det tredje ekumeniska kyrkomötet ett så kallat koncilium år 431 efter Kristus. Men förskjutningen av inflytande till Konstantinopel och sedan en serie jordbävningar under 600-talet gjorde tillsammans med det faktum att hamnen slammade igen att staden gradvis förföll för att till sist överges helt. RUINERNA EFTER EFESOS ligger vackert i ett kuperat landskap ut mot ett vidsträckt slättland och i fjärran anas havet. Det som nu är slätt var då havsstrand, den sedimentering som beseglade stadens öde har också flyttat kustlinjen mer än fem kilometer västerut. Närmaste tätort är dagens Selçuk som ligger bara någon kilometer från den historiska platsen. Det var hit som invånarna flyttade när de inte mäktade med att bygga upp det gamla Efesos igen och här finns också ruinerna efter S:t Johannes basilika som också innehåller apostelns grav. Kusten mot Egeiska havet är i dag fylld av badorter och hotellanläggningar och den regionala huvudstaden Izmir med sin internationella 20 budbäraren april 2015