Mögel på trä och träbaserade material. Pernilla Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
|
|
- Ingemar Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mögel på trä och träbaserade material Pernilla Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2010
2 Mögel på trä och träbaserade material Pernilla Johansson Avgränsningar Syftet med detta dokument, som framtagits som ett samarbetsprojekt mellan de båda forskningsprogrammen Framtidens Trähus och WoodBuild, är att ge en bild av rådande kunskaper kring mögelväxt på byggnadsmaterial, med speciellt fokus på trä och träbaserade material. Med begreppet mögel avses i denna text mikrosvampar. Bakterier och röta berörs endast i en begränsad omfattning. Ingen fullständig lista över litteratur inom ämnet redovisas, utan istället ett urval av sådant som kan belysa frågeställningen som diskuteras. Definitioner Levande organismer kan delas in i olika riken beroende på vissa gemensamma egenskaper. Antalet riken och vilka organismer som skall ingå där är inte något konstant. Förändringar görs efterhand som nya forskningsresultat framkommer och många ändringar har gjorts sedan Linné först lade fram sin indelning av de levande organismerna i två riken. Svampar räknas som ett eget rike. Det är en bred grupp och olika arter varierar från enkla, encelliga organismer till komplexa, flercelliga organismer. Mögel utgörs av svampar men det finns ingen biologisk grupp med detta namn. Man kan säga att det är en benämning för många olika arter av svampar som växer på, och ibland i, material och som livnär sig på lättlösliga organiska ämnen. Några arter är pigmenterade och orsakar därför missfärgning på ytorna där de växer. En del kan växa ner i veden och orsaka så kallad blånad. Inte heller sådana blånadssvampar utgör en biologisk grupp. De pigmenterade svamparna kan gemensamt benämnas missfärgande svampar. Mikrosvampar kan användas som ett samlingsnamn för mögelsvampar och blånadssvampar. Dessa producerar sporer i små strukturer som oftast inte kan ses enbart med ögat, till skillnad från makrosvampar som bildar stora fruktkroppar. Dessa benämningar är också beskrivningar snarare än vetenskapliga termer. Var gränsen går mellan grupperna kan ibland vara svårt att säga. Till mögel i byggnader räknas ibland även bakterier. Detta är mikroorganismer som tillhör ett annat rike än svamparna och har följaktligen flera egenskaper som skiljer dem från dessa. Den elaka lukt som kan uppstå i fuktskadade byggnader, så kallad mögellukt, produceras ofta från en grupp bakterier som kallas aktinomyceter. I fortsättningen av denna text används ordet mögel och mikrosvampar synonymt. Med tillväxt menas ökning av biomassa med tiden och är alltså ett aktivt förlopp, medan påväxt avser förhållandet under en viss tidpunkt. Svampars biologi Liksom övriga levande organismer är svampar beroende av organiskt kol för sin uppbyggnad och tillväxt. De kan inte producera detta själva, utan bryter ned dött organiskt material. I naturen är de en viktig del av kolets kretslopp. Även vatten är livsnödvändigt för svampar som för andra levande organismer. Om det inte finns tillräckligt med tillgängligt vatten kommer inte svampen att kunna växa, även om alla andra förutsättningar för tillväxt finns.
3 En typisk egenskap för svampar är att de kan bilda hyfer, rörliknande strukturer, som tillväxer i spetsen. Där sker även en förgrening som till slut ger upphov till ett mycel. Från hyferna bildas strukturer där sporer, förökningsenheter, produceras. Dessa strukturer bildas på olika sätt och ser olika ut för olika arter. I Figur 1 visas en bild av livscykeln för Penicillium spp. Denna kan användas som en generell illustration för mögelsvampars livscykel. Eftersom mögelsvampar är vanligt förekommande i naturen kommer det att finnas sporer och delar av hyfer överallt i luften runtomkring oss. Det går därför inte att skydda material mot sporer och det finns i den meningen inte något helt rent byggnadsmaterial. Men förekomst av enbart sporer utgör ingen skada, det är först när de gror och växer till som det som vi kallar för skada uppkommer. Figur 1 Livscykel hos en typisk mögelsvamp. Sporer i luften sedimenterar på en materialyta (A). Vid rätt förutsättningar gror sporerna och en groddslang och senare hyf växer till (B). Denna fortsätter att växa i toppen och att grena sig till ett mycel (C). Från en del hyfer bildas strukturer där sporer produceras (C). Dessa sporer frigörs till luften. Fuktens inverkan på mögelpåväxt på trä Tillgång till vatten är alltså avgörande för om mögelsvampar skall kunna växa på ett material. Olika arter har olika behov av mängden vatten. Svamparna kan delas in i olika grupper baserat på den lägsta nivån som behövs för att de skall kunna leva, och gäller för konstanta, gynnsamma förhållanden. Fuktkraven varierar också med temperaturen. Det finns en optimal temperatur där fuktkravet kommer att vara som lägst. Vid andra temperaturer kommer kraven på tillgänglig fukt att bli högre, Figur 2. Låg temperatur kan påverka hur snabbt ett material får en påväxt, men är i sig inte något skydd. Påväxt av mögel och missfärgande svampar har konstaterats även vid låga plusgrader (Land, Held, Jurgens et al. 2005).
4 Figur 2 Gruppering av mögelsvampar baserat på begränsande fuktkrav för växt. Extremt torktoleranta (A), måttligt torktoleranta (B) samt extremt fuktälskande (C) Efter Clarke, Johnstone et al. (1996). Under perioder med varierande fukt- och temperaturförhållanden kan förutsättningarna för svamparnas tillväxt förändras. Hur länge de gynnsamma förhållandena varar är avgörande för om mögelpåväxt skall uppkomma på ett material. Detta gäller för såväl konstanta som varierande förhållanden (Pasanen, Kasanen et al. 2000; Adan 1994; Viitanen 1997). Tillväxten för svampar sker i olika faser (Figur 3). Även under gynnsamma förhållanden finns det ofta en latensperiod innan växten kommer igång. Detta får konsekvenser för hur snabbt en uppfuktning, till exempel en vattenskada i en byggnad eller regn på oskyddat material under byggtiden, måste avbrytas innan mögelsvampar börjar växa på byggnadsmaterialen. Avbryts vattentillförseln tillräckligt snabbt kan påväxt på materialet undvikas (Chang, Foarde et al. 1995). Om en påväxt har hunnit etablera sig kan det i framtiden få betydelse i varierande omfattning beroende på hur snabbt materialet torkats ut. En långsam uttorkning kan leda till att svampen successivt anpassar sig till torrare förhållanden. Den kan då fortsätta växa till om förhållandena återigen blir gynnsamma, då vid lägre fuktnivåer. En snabb uttorkning leder istället till att svampen dör (Pasanen et al 2000). Även efter lång tid av torka kan en etablerad påväxt börja växa till. (Rautiala, Pasanen et al. (2000)) kunde inte hitta några skillnader i grobarhet mellan prover av träbaserat material från en pågående fuktskada och från områden där det var ett år sedan en fuktskada inträffat, och där det vid provtagningstillfället var torrt. Det ges dock ingen uppgift om fuktnivåer under året från det att fuktskadan inträffat, och därför inte om det funnits gynnsamma perioder för tillväxt. I ett försök studerades tillväxten av mögel på träprover vid 90-95% (Johansson (2003)). Både prover med tidigare etablerad påväxt och rena prover ingick i försöket. Proverna med gammal påväxt fick tidigare ny tillväxt jämfört med de rena proverna. Dessa prover hade förvarats i ett torrt, för mögelpåväxt ogynnsamt klimat, under ett år innan försöket startade. Även Hallenberg och Gilert (1988) visade att träprover med angrepp som etablerats under virkets lagringstid fick ökad grad av påväxt. Hur lång tid ett material kan exponeras i ett gynnsamt klimat innan påväxt uppkommer varierar med vilket material det är, eftersom olika material är olika känsliga för påväxt. Generellt kan man säga att material med mycket lättillgänglig näring för svampen är mer känsligt än sådant där kolkällorna är begränsade.
5 Figur 3 Modeller av mikrobiell tillväxt under idealiserade förhållanden. a) Produktion av mycelmassa i ett flytande medium med tillräcklig men begränsad näringstillförsel b) koloniutbredning på ett fast medium. Bilden hämtad ur Cooke and Whipps (1993). Konsekvenser av mögelpåväxt på byggnadsmaterial Vilka konsekvenser en mögelpåväxt på byggnadsmaterial får beror på var, och i vilken omfattning, den förekommer. På synliga delar av en konstruktion, till exempel utanpå fasader, på underlagstak i carportar, på vindskivor och på fönsterkarmar, utgörs problemet främst av missfärgande svampar som ger en estetisk försämring. När det växer inne i en konstruktion finns risk för negativ inverkan på innemiljön. Det är då inte bara den missfärgande påväxten som är av betydelse utan även sådan som är omöjlig att se med ögat. Det kan finnas omfattande påväxt på ett material som ser helt opåverkat ut. På virke och träbaserade produkter använder mikrosvampar bland annat lättlösliga sockerarter som kolkälla. Det är socker som inte har någon strukturell funktion i cellerna, och därför bryter inte dessa svampar ned veden. Det gör däremot rötsvampar. Gränsfall finns dock där även svampar som kan räknas in i mögelbegreppet kan orsaka viss nedbrytning. Blånadssvampar kan underlätta för rötsvampars etablering. I veden finns extraktivämnen som utgör ett visst skydd mot rötsvampar. Det finns blånadssvampar som kan bryta ned extraktivämnen och på så sätt ta bort detta skydd. Detta har visats i en studie av (Croan 2000). Southern Yellow Pine (Pinus spp.) är ett träslag som vitrötesvampar har svårt att kolonisera. I studien kunde träflisor som först inokulerats med blånadssvamp angripas av rötsvamp till skillnad från träflisor som var obehandlade. Man kunde också konstatera att halterna extraktivämnen sjunkit i de prover där blånadssvamparna etablerat sig. Trä som substrat för mikrobiell påväxt Trä består till största delen av cellulosa (40-50% av torrvikten), hemicellulosa (25-40%) samt lignin (20-35%). Samtliga dessa ämnen är svåra att bryta ner, framför allt ligninet. Ved innehåller också flera andra ämnen som i det levande trädet är nödvändiga för ett flertal olika funktioner. Även efter att trädet fällts finns dessa ämnen kvar och då stockarna processas till virke kommer dessa ämnen att exponeras. Det är dessa ämnen som mikrosvamparna utnyttjar som näring eftersom de till största delen består av socker och stärkelse (Deacon 2005; Schmidt 2006).
6 Trä är inget homogent material. Virke från olika delar av trädet varierar med avseende på andel kärnved, årsringsbredd, näringsinnehåll mm. Dessutom hanteras virke olika under processtiden och variationer finns i tidpunkt för avverkning, lagringsplats, torkningsmetod mm. Det finns mer eller mindre vetenskapligt underbyggda uppfattningar om hur dessa olika egenskaper och behandlingar påverkar virkets egenskaper när det gäller att stå emot mögelpåväxt. Mycket av den forskning som gjorts kring samband mellan svampväxt och olika egenskaper hos virket har gjorts för rötsvampar. Det är inte självklart att samma slutsatser kan dras för ytligt växande mögelsvamp eller för blånad (Thörnqvist 1987). Nedan belyses några olika egenskaper och behandlingar som påverkar mögelpåväxt på trä. Trädets tillväxthastighet Bredden på årsringarna är en parameter som ibland sägs påverka förutsättningarna för mögelväxt. Årsringsbredden har ett direkt samband med tillväxthastigheten hos trädet, vilken i sin tur är beroende av bl a bonitet, klimat och gallringsstyrka (Thörnqvist 1987). Ibland menar man att långsamvuxet virke med täta årsringar har större förmåga att stå emot påväxt av mögelsvampar och rötsvampar. I en studie av Hallenberg och Gilert (1986) kunde man dock inte se några skillnader i mögelbeständighet mellan virke med olika årsringsbredd. När det gäller rötsvampsangrepp kan tillväxthastigheten hos trädet ha betydelse. Till exempel kunde (Edman, Möller et al. 2006) se att nedbrytningshastigheten av döda stockar av gran i skog var störst i snabbväxande virke. Vilka de bakomliggande orsakerna var kunde man dock inte fastställa. Torkningsmetod Vid torkning av virke kommer de i vatten lösta sockerarter som mögelsvampar utnyttjar att omfördelas inom varje bräda. Halterna kommer att öka på ytan. Terziev (1996) visade att virke som snabbtorkats vid 80 C fick en högre påväxt av missfärgande svampar än virke som torkats långsammare vid provning i laboratorium. Detta kopplades till mängden sockerarter på träytan. Även andra senare studier där man studerat virke som torkats enligt olika metoder har kunnat visa samma tendens med mer påväxt av missfärgande svampar på virke som torkats artificiellt vid hög temperatur (Nilsson and Samuelson 2006, Johansson et al; under publicering). I de senare studierna har man förutom den missfärgande påväxten även studerat total mögelväxt och då kunnat konstatera att denna inte skiljer sig mellan de olika metoderna. Gammalt virke jämfört med nytt En annan vanlig uppfattning är att äldre virke har bättre motståndskraft mot mögel än nytt. I en studie (Johansson 2003) jämfördes återvunnet virke från gamla byggnader med nytt. Resultaten visade att ytor av gammalt virke lättare angrips av mikroorganismer än nya och att det därför inte okritiskt går att jämställa återvunnet virke med nytt byggnadsvirke. Studier av klimatets inverkan på mögelpåväxt på trä och träbaserade produkter Som nämnts ovan är olika material olika känsliga för mögelpåväxt vid samma klimat. Trä och träbaserade produkter är generellt relativt känsliga, bland annat beroende på att det där finns relativt mycket lättillgänglig näring. I detta avsnitt redovisas några studier kring hur mögel tillväxer på trä och träbaserade produkter.
7 Ett sätt att jämföra hur olika material kan stå emot påväxt av mögel är att tillföra en känd mängd sporer till materialet, placera det i ett känt klimat och sedan studera hur tillväxten sker. I en ofta citerad studie följdes tillväxten av mögeltillväxt på gran och furu på detta sätt hos tre parallellprover vid olika relativ fuktighet och klimat (Viitanen and Ritschkoff 1991). Det kunde inte konstateras några angrepp vid 75 % RF, inte ens efter ett års exponering. Vid 80 % RF fanns angrepp, men tillväxthastigheten var långsam och angreppen inte särskilt omfattande. Det är möjligt att de varit större om provningen varat längre än de 12 veckor som nu var fallet. En högre temperatur innebar att fuktnivån där påväxt uppkom blev lägre. Dessutom var tillväxthastigheten snabbare vid högre temperatur. Till exempel var omfattningen av mögelangrepp vid +10 C och RH 96 %, nästan samma som vid +30 C och RH 87 %. Proverna angreps fortast vid +40 C. Vid +50 C kunde inga angrepp konstateras, trots att den relativa fuktigheten var gynnsam (100 %). Nielsen, Holm et al. (2004) provade hur byggmaterial angreps av mögel i tre klimat: 70, 80 och 90 % RF (25 C) och kunde efter 7 mån i 70 % RF inte konstatera någon mikrobiell tillväxt på träprover. Däremot fanns det en massiv påväxt vid 80 % RF. (Hallenberg och Gilert 1988) placerade prover från olika brädgårdar i olika klimat. De sporer som fanns naturligt på virket kunde då gro och växa till. Vid 75 % RF vid rumstemperatur kunde de konstatera att flera av proverna hade påväxt av mögel. Utifrån dessa resultat kan man dra slutsatsen att den kritiska nivån för de känsligaste typerna av virke kan ligga runt 75 % RF vid rumstemperatur. Behandlingar av virke för att minska risken för påväxt Genom olika typer a behandling av virket kan förutsättningarna för mögelväxt förändras. Virke har traditionellt skyddats mot rötsvampar genom impregnering med träskyddsmedel. Det är inte givet att träskyddsmedel som fungerat bra mot rötsvampar också gör det mot mögel och missfärgande svampar. För att förhindra angrepp av mögel- och blånadssvampar på nysågat virke under lagring och transport var doppning i blånadsskyddsmedel relativt vanligt i sågverksindustrin under perioden ca Exempel på aktiva ämnen som förekom i dessa preparat var klorerade fenoler, benomyl, tiabendazol och kaprylsyra. De klorerade fenolerna var mycket effektiva men förbjöds I och med att i stort sett allt sågat virke sedan dess torkas i virkestork, har behovet av blånadsskyddsbehandling av nysågat virke upphört, men behandling av träskivor förkommer i begränsad utsträckning. (Nussbaum 1992) studerade behandling av konstruktionsvirke med en vattenburen vaxemulsion som ett medel för att minska fuktupptagning, då virket utsätts för regn och snö under lagring på byggarbetsplats samt vid hantering under själva inbyggnadsfasen. Försök med vaxbehandlade reglar av furu och gran exponerade utomhus visade att vattenupptagningen minskade med %. Effekten var i stort sett konstant under de 8-10 veckor försöket pågick. Angrepp av blånad och mögelsvampar förekom i betydligt mindre omfattning på de vaxbehandlade reglarna jämfört med de obehandlade. Utveckling pågår för att ta fram mer miljövänliga alternativ till de traditionellt använda antimögelmedlen. Man har som exempel kunnat konstatera att essentiella oljor från växter kan ha en inhiberande effekt för mögelpåväxt (Yang and Clausen 2007). I en annan studie undersöktes
8 biopolymerer som normalt används som skydd på frukt (Bohlin and Laurila 2007). Till en viss del kunde man se att några av de provade biopolymererna kunde skydda mot påväxt, men underlaget var för litet för att dra några slutsatser. Båda dessa studier ligger på forskningsnivå, och mer forskning behövs för att vidare kunna utvärdera och senare utveckla metoder för att skydda virke. Ett annat tänkbart sätt att ändra förutsättningarna för tillväxt av mögelsvampar är att förändra ytan på virket. Genom att ändra strukturen så att den blir mer slät, som man gör genom att hyvla en sågad yta, kommer mikromiljöerna för svamparna att försämras. (Terziev 1996) observerade att prover som hyvlades efter torkning (2 mm) fick mindre påväxt av missfärgande svampar. Detta förklaras av att de skikt där näringsämnen koncentrerats tagits bort. Försök har också visat mindre omfattning av mögel på nysågade ytor jämfört med tidigare exponerade ytor (Johansson 2003) (Viitanen och Bjurman 1995). Hur länge denna effekt varade studerades dock inte i något av försöken. (Nussbaum och Bjurman 1991) studerade möjligheterna till mögel- och blånadsskydd genom förändring av träytans ph. I laboratorieförsök med furusplint gav natriumtetraborat godtagbar skyddande effekt av torkat trä vid provning två månader efter behandling. Efter 9 månader hade dock effekten upphört. Behandling med kalciumhydroxid gav sämre resultat, och sammanfattningsvis indikerade resultaten att enbart en höjning av träytans ph inte är tillräcklig för att effektivt hämma blånads- och mögelangrepp. Under de senaste årtiondena har problemen med mögel på målat trä utomhus ökat, och teorier finns om att det är såväl färgens egenskaper som förändrat klimat eller kvalitet på virket som orsakar denna ökning. Orsaken är sannolikt en kombination av dessa faktorer. Att olika färger möglar olika mycket har visats i flera studier, t ex (Gobakken och Westin 2008; Folksam 2007). Vilka egenskaper hos virket som kan påverka etableringen av missfärgande svampar på målade ytor har studerats av bland annat (Van den Bulcke et al. 2007). De såg i laboratorieförsök att svampar i större utsträckning växte på ytbehandlade prover av björk och furu än på de tropiska träslagen afzelia och movingui. De menar att det finns tre tänkbara orsaker till detta: 1. toxiska komponenter finns i de tropiska träslagen, alternativt saknas näringsämnen, 2. ytbehandling av stabila träslag resulterar i en yta utan sprickor eller fissurer vilket försvårar växt och näringstillförsel från virket 3. mycket näringsämnen i björk och fur. De såg även att tjockleken på färgskiktet påverkade omfattningen av påväxten så att denna var mindre framträdande på tjockare än på tunnare lager. Man föreslår att detta kan bero på att påväxten inte så mycket beror på näringsämnen i färgen som på diffusion av vatten och näringsämnen från underliggande substrat. Även (Gobakken och Westin 2008) har undersökt påväxt av mikrosvampar på färg på olika virkestyper samt på modifierat respektive impregnerat virke. Färg på kärnved av lärk och av furu samt furu impregnerad med kopparorganiska träskyddsmedel hade minst påväxt efter 3,5 års provning utomhus. Av det virke som modifierats hade prover av furfurylerad furu minst påväxt och medan acetylerad furu hade mest.
9 Rötsvampar Rötsvampar har högre fuktkrav än mögelsvampar, och tiden för att ett angrepp skall uppkomma är generellt längre. Om det finns ett rötangrepp i en byggnad, kan man därför dra slutsatsen att det funnits en fuktskada som pågått under en relativt lång tid, medan mögel kan växa redan efter en kort uppfuktning eller exponering mot hög relativ fuktighet. De vanligaste formerna av röta är brunröta och vitröta och orsakas av rötsvampar. Förutom att de bryter ner de delar i cellen som står för strukturen i veden skiljer sig rötsvampar från mögelsvampar på flera sätt. Deras livscykel är mer komplicerad, fruktkroppar och ibland även mycelet är makroskopiska, de kräver högre fuktnivåer för att tillväxa. Man skiljer på vitröta och brunröta beroende på vilka delar av veden som bryts ner. Vid brunröta är det cellulosa och hemicellulosa som bryts ner, vid vitröta bryts även ligninet ner. Den vanligaste formen av röta hos barrved är brunröta. I svenska byggnadskonstruktioner används i huvudsak barrträslag och följaktligen är brunröta den vanligaste formen av röta. Angrepp av brunröta som gått långt kännetecknas av att virket blir brunt och spricker upp i fyrkantiga delar. Innan ett angrepp gått så långt har veden mjuknat, och man kan sticka ett spetsigt föremål (t ex spetsen på en kniv) en bit in i veden. Svampen kan sträcka sig långt bortom detta område och ofta ser man inte mycelet. Då rötangreppen orsakas av äkta hussvamp (Serpula lacrymans) krävs ofta mer omfattande saneringar än om de orsakas av andra rötsvampar. Det är därför viktigt att konstatera om det är denna svamp som är orsaken till angrepp innan åtgärder genomförs. En tredje form av röta, soft rot, orsakas av mikrosvampar och ger inga visuella angrepp, åtminstone inte till en början (Levy 1965). Denna typ av röta har observerats i till exempel ledningsstolpar och fönster, och troligen orsakar soft rot-svampar fler rötskador på trä ovan mark än vad man tidigare trott (Råberg et al. 2007). Risk för mögel under byggtiden Under byggtiden kan byggnadsvirke utsättas för fuktsituationer som är gynnsamma för mögeltillväxt. Det kan till exempel ske genom att det regnar på oskyddat virke på lagringsplatser eller på konstruktioner under uppbyggnad utan tillräckligt väderskydd. Det är inte lätt att skilja ut vilket material som är skadat eller inte, eftersom påväxt av mikrosvampar oftast inte är visuell. I en studie (Johansson 2003) kunde det konstateras av 94 prover med påväxt av mögel var denna bara synlig i 17 fall. Under alla hanteringsled är det lika viktigt att skydda materialen mot fukt. Prefabricering av hus minskar risken för omfattande angrepp i byggnaden, eftersom en stor del av tillverkningen sker skyddat. Färdiga element som lagras utomhus skyddas med plast. Om skyddet skadas, t ex genom blåst, eller inte är heltäckande kan emellertid regn och fukt komma in i det färdiga elementet. Det är också viktigt att virket som skall användas vid produktionen skyddas under lagring så att inte skadat material byggs in i nya konstruktioner.
10 Slutsatser Det är viktigt att skydda byggnadsmaterial från fukt för att undvika påväxt av mögel. Extra viktigt är detta för trä och träbaserade material eftersom de naturligt har egenskaper som gynnar tillväxt. Hur fuktigt det kan vara och hur länge är inte helt klarlagt, även om det finns några studier där man studerat den relativa fuktighetens påverkan på mögeltillväxt. En uppfuktning av materialet kommer leda till snabbare växt, men hur snabbt det måste torkas ut för att påväxt inte skall uppkomma är inte känt. Är klimatet gynnsamt under en längre tid kommer skillnader mellan olika material eller behandlingar att jämnas ut. Referenser Adan, O. C. G. (1994). On the fungal defacement of interior finishers, Eindhoven University of Technology. Bohlin, M. and K. Laurila (2007). Biopolymers as protection during transport of construction materials, Högskolan i Borås/Ingenjörshögskolan (IH) Chang, J. C. S., K. K. Foarde, et al. (1995). "Growth Evaluation of Fungi (Penicillium and Aspergillus spp) On Ceiling Tiles" Atmospheric Environment 29(17): Clarke, J. A., C. M. Johnstone, et al. (1996). "Development of a technique for the prediction/alleviation of conditions leading to mould growth in houses", University of Strathclyde, Energy System Research Unit, Dept. of Bioscience and Biotechnology: 39. Cooke, R. C. and J. M. Whipps (1993). Ecophysiology of Fungi, Blackwell Scientific Publications. Croan, S. C. (2000). "Evaluation of White-Rot Fungal Growth on Southern Yellow Pine Wood Chips Pretreated with Blue-Stain Fungi". 31st Annual Meeting of The International Research Group on Wood Preservation. Kona, Hawaii, USA, IRG/WP Deacon, J. (2005). Fungal Biology, Blackwell Edman, M., R. Möller, et al. (2006). "Effects of enhanced tree growth rate on the decay capacities of three saprotrophic wood-fungi." Forest Ecology and Management 232(1-3): Folksam (2007). Folksams färgtest resultat efter två år, Folksam. Gobakken, L. R. and M. Westin (2008) "Surface mould growth on five modified wood substrates coated with three different coating systems when exposed outdoors." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 62(4) Hallenberg, N. and E. Gilert (1986). "Mögelpåväxt på trä. Fuktkammarförsök med byggnadsvirke", SP arbetsrapport 1986:01B Hallenberg, N. and E. Gilert (1988). "Betingelser för mögelpåväxt på trä". Klimatkammarstudier. SP rapport 1988:57. Held, B. W., J. A. Jurgens, et al. (2005). "Environmental factors influencing microbial growth inside the historic expedition huts of Ross Island, Antarctica." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 55(1):
11 Johansson, P. (2003). "Mögel på nytt och begagnat byggnadsvirke". SP Rapport 2003:17. Borås, SP Energiteknik. Land, C. J. B., G. Zoltan, A-C Albertsson. "Surface Discoloring and Blue Staining by Cold-tolerant Filamentous Fungi on Outdoor Softwood in Sweden." Material und Organismen 20(2): Levy J The soft rot fungi: their mode of action and significance in the degradation of wood. Adv. Bot. Res Path_anat, General article Review article, Fungi Nielsen, K. F., G. Holm, et al. (2004). "Mould Growth on Building Materials under Low Water Activities. Influence of Humidity and Temperature on Fungal Growth and Secondary Metabolism." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 54: Nilsson, I. and I. Samuelson (2006). "Missfärgande mikroorganismer på råspont" SP Rapport 2006:43, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Nussbaum, R., J Bjurman (1991). Mögel- och blånadsskydd genom förändring av träytans ph. Trätek Rapport I Nussbaum, R. (1992). Vaxbehandling som regnskydd för konstruktionsvirke - Fältförsök.Trätek Rapport I Pasanen, A.-L., J.-P. Kasanen, et al. (2000). "Fungal growth and survival in building materials under fluctuating moisture and temperature conditions." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 46: Rautiala, S., A.-L. Pasanen, et al. (2000). Moisture conditions and fungi in wood and wood based material samples collected from damp buildings. Proceedings of Healthy Buildings 2000, Espoo. Finland. Råberg, U., N. Terziev, et al. (2009) "Early soft rot colonization of Scots sapwood pine in aboveground exposure." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 63(2) Schmidt, O. (2006). "Wood and Tree Fungi: Biology, Damage, Protection and Use". Springer. Terziev, N. (1996). "Low-Molegular Weight Sugars and Nitorgenous Compounds in Scots Pine". Acta Universitatis Agriculturae Suecuae, Silvestria 6. Uppsala, SLU: Thörnqvist, T. (1987). "Vedegenskaper och mikrobiella angrepp i och på byggnadsvirke." Litteraturstudie. Stockholm, Byggforskningsrådet: 113. Van den Bulcke, J., J. Van Acker, et al. (2007). "Laboratory testing and computer simulation of blue stain growth on and in wood coatings." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 59(2): Viitanen, H. and J. Bjurman (1995). "Mould growth on wood under fluctuating humidity conditions." Material und Organismen 29(1):
12 Viitanen, H. and A.-C. Ritschkoff (1991). "Mould growth in pine and spruce sapwood in relation to air humidity and temperature". Uppsala, Sweedish University of Agrucultural Sciences, Department of Forest Products: 40p+app 9p. Yang, V. W. and C. A. Clausen (2007). "Antifungal effect of essential oils on southern yellow pine." International Biodeterioration & Biodegradation, Volume 59(4):
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merMASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson
A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av
Läs merHUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN
HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN Pernilla Johansson Fuktcentrums infodag 2018-11-27 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Material är olika känsliga
Läs merVem tänder på flisstackar?
Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har
Läs merHUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN
HUR VÄL STÄMMER RESULTAT FRÅN MÖGELMODELLER MED VERKLIGHETEN Pernilla Johansson Fuktcentrums infodag 2019-03-27 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Material är olika känsliga
Läs merFuktkvotsmätare MD-2G
Fuktkvotsmätare MD-2G Manual (ver. 1.1) Introduktion MD-2G från injektor solutions, erbjuder dig ett kvalitetsinstrument till att mäta fuktkvoten i bl.a. virke. Fördelarna med detta instrument är Enkelheten
Läs merLars Wadsö Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH. Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018.
Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Fuktcentrum Stockholm 24 april 2018 Mögel 1 Mold is a serious problem in the Swedish construction sector and the mold
Läs merMögel Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH
Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Mögel Fuktcentrum Göteborg 20 mars 2017 Mold is a serious problem in the construction sector and the mold is in most cases
Läs merKritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH
Kritiska fukttillstånd kopplat till mögelmodeller Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Fuktcentrum Lund 30 Nov 2017 Mögel Mold is a serious problem in the construction sector and the mold is in most cases
Läs merPrinciper för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt
2--24 Principer för fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso
Läs merYTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA
YTBEHANDLING MED TJÄRLEK PIGMENTERAD TRÄTJÄRA HÅLLBAR MÅLARFÄRG HÄMTAT FRÅN NATUREN EN REN NATURPRODUKT Trä är ett levande material. Klimat, surt nedfall, UVstrålning, insekter och rötsvampar påverkar
Läs merFuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Lunds universitet
Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Lunds universitet Fuktsäkerhetsprojektering med hänsyn till BBRs fuktkrav Fuktsäkerhetsprojektering, allmänt BBRs krav - bakgrund
Läs merSammanställd av Anders Tullander TullAnders ByggnadsUtveckling
Mögel och alger på husfasader och röta i trä Sammanställd av Anders Tullander TullAnders ByggnadsUtveckling Innehåll Problembeskrivning miljö byggnadssätt Kan problemen byggas bort Vad är mögel, alger
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merMÖGELBOKEN. Bekämpa och förebygg mögel, rötsvamp, alger och träskadeinsekter.
MÖGELBOKEN Bekämpa och förebygg mögel, rötsvamp, alger och träskadeinsekter. Träskyddsmedlet som bekämpar har ett namn: Boracol! Boracol från lavtox är sedan många år ett välkänt och väldokumenterat träskyddsmedel.
Läs merFuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av
Läs merFuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet
Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merMögel på byggnadsmaterial
Mögel på byggnadsmaterial Annika Ekstrand-Tobin Byggnadsfysik och innemiljö Energieffektiva byggnader, klimatskal, innemiljö, fuktsäkerhet, mikrobiologi Fasadgruppen Lufttäthet, regntäthet mm hos fönster,
Läs merMetodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt. Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH
Metodik för fuktsäkerhetsdimensionering med hänsyn till mikrobiell påväxt Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Projekteringsprincip material i klimatskärmen Indata Uteklimatdata Inkl Meso Inneklimat
Läs merFuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merFuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 27:e mars 2019 En utmanande frågeställning Hur mycket
Läs merFörstudie: Värmebehandling av trä
Förstudie: Värmebehandling av trä Slutrapport S A Ahmed, T Morén LTU Innehållsförteckning Projektplan och syfte 2 Resultat och slutsatser 2 Sammanfattning 3-1 - Projektplan och syfte Projektet har bedrivits
Läs merProvsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm
Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18
Läs merRESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER
Provsvar till Relita Industri & Skadeservice AB Jari Mäkynen Libro Ringväg 18 752 28 UPPSALA Faktura till Relita Industri & Skadeservice AB Faktura Libro Ringväg 18 752 28 UPPSALA RESULTATREDOVISNING AV
Läs merKlimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland
Klimatförändringar och kulturhistoriska byggnader i Värmland - anpassning genom förebyggande underhåll Klimatet i Värmland förändras De senaste århundradenas ökade koldioxidutsläpp har gett upphov till
Läs meraktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012
oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.
Läs merMicrobiological growth on building materials critical moisture levels. State of the art
Extracts from the report SP Rapport 2005:11 from 2005: Microbiological growth on building materials critical moisture levels. State of the art Pernilla Johansson, Ingemar Samuelson, Annika Ekstrand-Tobin,
Läs merMikroorganismer i byggnader
Pernilla Johansson Mikroorganismer i byggnader En kunskapsöversikt SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Energiteknik SP RAPPORT 2006:22 Pernilla Johansson Mikroorganismer i byggnader En kunskapsöversikt
Läs merMikroorganismer i byggnader En kunskapsöversikt
Pernilla Johansson Mikroorganismer i byggnader En kunskapsöversikt SP Rapport 2006:22 Energiteknik Borås 2006 2 Abstract Microorganisms in buildings This report summarizes knowledge, both from research
Läs merSedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.
Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det
Läs merKritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran. Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE-79180 Falun
Kritiskt fukttillstånd för konstruktionsvirke av gran Tekn. Lic Björn Källander Stora Enso Timber AB SE-79180 Falun Sammanfattning Denna rapport baseras på två studier som genomförts i syfte att fastställa
Läs merTRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG
MÅLNINGS- GUIDE PIGMENTERAD TRÄTJÄRA LJUS TJÄROLJA TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG TJÄRLEK by TUSENÅRIG TJÄRLEKSHISTORIA FRÅN SKOGEN Från vikingaskepp till moderna villor och utemöbler. Trätjära är som
Läs merAtt projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav.
Att projektera och bygga trähus enligt Boverkets skärpta fuktkrav. Resultat från ett delprojekt inom WOODBUILD Lars-Olof Nilsson/Anders Sjöberg Lunds Universitet/Lunds Tekniska Högskola/Avd Byggnadsmaterial
Läs merFuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL trä som utsätts för yttre klimat under produktion fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur mycket
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merFuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning
Fuktrisker på KL-trä som utsätts för yttre klimat under produktion -fokus på mögel och uppfuktning Erik Wiege (Polygon AK) Johan Öberg (inbjuden av AK) 28 November 2018 En utmanande frågeställning Hur
Läs merKlimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader
Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader - anpassning genom förebyggande underhåll Utgiven av: Länsstyrelserna Utgivningsår: 2015 Copyright: Länsstyrelserna Diarienummer: 5591-2015 ISBN/ISSN-nr:
Läs merBehandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Altan Lasyrfärg och Bestå Fönsterfärg.
Behandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Altan Lasyrfärg och Bestå Fönsterfärg. Skyddar trä i vått och torrt. Trä är ett levande material som bryts ned av fukt och mikroorganismer
Läs merBBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med
Läs merFuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt
Fuktpåverkan på material Kritiska fuktnivåer en översikt Lars-Olof Nilsson Ny Inforapport Förändringsprocess Material/materialgrupp Kritiskt fukttillstånd Träbaserade, Svällning vid uppfuktning cementbaserade
Läs merTorrt träbyggande krävs
Torrt träbyggande krävs Det är vanligt att träkonstruktioner blir blöta under byggskedet i samband med regn och risken för mögelpåväxt är stor. Bättre konstruktionslösningar, regnsäkra montagemetoder eller
Läs merBehandla uteplatser. Arbetsråd för Alcro träoljor, Ädel Trälack, Altan Lasyrfärg och Bestå Fönsterfärg.
Behandla uteplatser Arbetsråd för Alcro träoljor, Ädel Trälack, Altan Lasyrfärg och Bestå Fönsterfärg. Skyddar trä i vått och torrt. Trä är ett levande material som bryts ned av fukt och mikroorganismer
Läs merMÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ
MÅLNING PÅ BORACOL 20-IMPREGNERAT GRAN LIMTRÄ September 2001 Utarbetat av: Keld Henriksen, konsulent Traeteknik, Teknologisk Institut och Flemming Teglkamp Kai R Spangenbergs Eftf. I/S Traeteknik Innehållsförteckning
Läs merMissfärgande mikroorganismer på råspont
Ingemar Nilsson Ingemar Samuelson Missfärgande mikroorganismer på råspont SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Energiteknik SP RAPPORT 2006:43 Ingemar Nilsson Ingemar Samuelson Missfärgande
Läs merWoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark
WoodBuild delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark Lars-Olof Nilsson Avd Byggnadsmaterial, LTH Delprojekt C Fukt i trä utomhus ovan mark Medverkande Simon Dahlquist, SP-Trätek, Ske Maria Fredriksson,
Läs merUtreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merBehandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Terrass och Bestå Fönsterfärg.
Behandla uteplatser Arbetsråd för Alcro Träolja, Ädel Trälack, Terrass och Bestå Fönsterfärg. Skyddar trä i vått och torrt. Trä är ett levande material som bryts ned av fukt och mikroorganismer och spricker
Läs merSkador i utsatta konstruktioner
Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum
Läs merKritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial kunskapssammanfattning
Pernilla Johansson, Ingemar Samuelson, Annika Ekstrand-Tobin, Kristina Mjörnell, Per Ingvar Sandberg, Eva Sikander Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial kunskapssammanfattning
Läs merPRICK-FRI NÄR DET BÖRJAR SE MÖRKT UT GARANTERAD EFFEKT
NÄR DET BÖRJAR SE MÖRKT UT PRICK-FRI Effektivt mot ytlig påväxt av mögel och alger. För målade, lackade, oljade och obehandlade träytor utomhus. GARANTERAD EFFEKT Upptäck fördelarna med Prick-Fri Effektivt
Läs merResonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen
Resonemang om Hantering och användning av trä för klimatskärmen Baserat på delvis preliminära resultat och bedömningar Lagring och montage på fabriken Montering av fukt -och temperaturlogger. Momentanmätning
Läs merThermoWood by Stora Enso Det miljövänliga valet
ThermoWood by Stora Enso Det miljövänliga valet Stora Enso Ta hand om människorna och planeten Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter
Läs merMÅLNINGSGUIDE TJÄRLEK TRÄTJÄRA NATURENS PIGMENTERAD TRÄTJÄRA TJÄROLJA EGEN MÅLARFÄRG
MÅLNINGSGUIDE PIGMENTERAD TRÄTJÄRA TJÄROLJA TRÄTJÄRA NATURENS EGEN MÅLARFÄRG TJÄRLEK by HUNDRAÅRIG TJÄRLEKSHISTORIA FRÅN SKOGEN Från vikingaskepp till moderna villor och utemöbler. Trätjära är som jeans
Läs merMögel inomhus och hälsorisker
1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs merPROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM
PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM Objekt Provtagare Provplats Märkning Provnummer Provtagningsdatum Analysdatum Norra Sorgenfrids Gymnasium Tomas Abrahamson, Avonova Hälsa Syd L129,
Läs merNÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL
1(6) 07-07-12 NÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL Åslög Dahl och Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Box 461, 405 30 Göteborg Publiceras i BoRätt september 2006 Fukt är en av de
Läs merFuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus
Fuktsäkerhetsprojektering från ankommande virke till nyckelfärdigt hus Derome hus & bostad A hus Varbergshus Syftet är att ta fram en fuktsäkerhetsprojektering anpassad för 3 arbetsplatser: A hus fabrik
Läs merNordiska träskyddsklasser
Nordiska träskyddsklasser Del 1: Furu och andra lättimpregnerbara barrträslag NTR Dokument nr 1: 1998 Nordiska Träskyddsrådet 2002 Nordiska Träskyddsrådet 2 Nordiska träskyddsklasser Del 1: Furu och andra
Läs merCASCOL 3346 HÄRDARE 3336
Produkt information Casco Products CASCOL 3346 För limning av fönster, dörrar, väggelement, utomhusmöbler, impregnerat trä, inredningsdetaljer i badrum och liknande, där kraven på fukt- och vattentålighet
Läs mer3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering
Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154
Läs merMarkens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
Läs merTOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER
TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter
Läs merTOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER
TOLKNING AV UPPMÄTTA VÄRDEN OCH ANALYSER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tolkning av mätvärden Vid en skadeutredning i en uteluftsventilerad krypgrund mäter
Läs merTEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE
TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat
Läs merFuktförhållanden i träytterväggar Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet
Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats
Läs merProjektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg. Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH
Projektering av träkonstruktioner utomhus m h t risken för rötangrepp. Projekteringsverktyg Lars Wadsö, Byggnadsmaterial LTH Vi kan dimensionera bärande konstruktioner i betong, stål och trä. Vi kan beräkna
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Pernilla Johansson Carl-Magnus Capener SP Rapport :2015:10 Missfärgning av byggnaders fasader. En kunskapsöversikt. Pernilla Johansson Carl-Magnus Capener 3 Abstract
Läs merDRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER LIMTRÄ
Svenskt Limträ AB DRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER LIMTRÄ FAKTA OM LIMTRÄ Limträ är en förädlad träprodukt avsedd för bärande konstruktioner. Förutom att limträ, i förhållande till sin vikt, är ett av
Läs merOlika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem
Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner
Läs merFanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design
Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen
Läs merRanking av olika trämaterial
Ranking av olika trämaterial m a p beständighet mot röta samt utnyttjande av fältförsöksdata för livslängdsbedömningar Pia Larsson-Brelid SP Trätek Ranking av olika trämaterial Olika trämaterial har olika
Läs merOlika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)
Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor
Läs merFuktrisker med tjocka avjämningsskikt
Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt SBUF projekt nr: 12614 Utförare:, FuktCom Presentatör: Magnus Åhs, Avd. Byggnadsmaterial, LTH 1 Frågeställningar Vad är det för fukttillstånd i självtorkande avjämning?
Läs merErfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv
Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 41B05C KBYGG13h, KINAF13h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare, penna, sudd Totalt antal
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merTRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT
MVIF M7782-123401 Sida 1 av 5 TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT Avgränsningar Riktlinjerna omfattar endast trä, inte bruksenheter av trä. Dessa senare upptas i MVSCHF under de olika materielslagen. Teknisk orientering
Läs merFärg som halvfabrikat Fasaden som slutprodukt. Dr Åsa Blom Lektor Virkeslära, Linnéuniversitetet Växjö
Färg som halvfabrikat Fasaden som slutprodukt Dr Åsa Blom Lektor Virkeslära, Linnéuniversitetet Växjö Åsa Blom Lektor Skog och trä asa.blom@lnu.se Linnéuniversitetet Filial till Lund 1967 Högskolan i Växjö
Läs merFuktmätning i betonggolv med pågjutningar
Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början
Läs merHur har alternativen till CCA klarat sig i fältprovningar? Resultat efter 11 års exponering Pia Larsson Brelid, SP trä 2013
Hur har alternativen till CCA klarat sig i fältprovningar? Resultat efter 11 års exponering Pia Larsson Brelid, SP trä 2013 Så här har jag tänkt lägga upp föredraget Bakgrund till varför försöket startades
Läs merTräslag. Tall. Björk
Träslag. Du kan säkert namnet på flera vanliga träd som växer i sverige. Här ska du få lära dig lite mer om diverse träslag som är vanliga i slöjdsammanhang. Samtidigt som du läser och försöker lära dig
Läs merOm kloranisoler, mögellukt och stinkbomber
-12-19 1 Miljömedicin Miljöhygieniker Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber Johnny.Lorentzen@ki.se Seminarium, Hälsoskyddsnätverket.11.30, Johnny C. Lorentzen
Läs merför kalibrering av fuktgivare. Systemet organiseras inom Rådet för Byggkompetens (RBK). I dag är fuktmätning i betonggolv en betydande verksamhet.
Hög betongkvalitet ger kort och säker torktid även under ogynnsamma klimatförhållanden Resultat från ett forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenteras i artikeln. Det framgår att betong
Läs merSäby gård, Häststall 2015-04-28
Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs merKrypgrundsisolering Monteringsanvisning
Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA Krypgrundsisolering Monteringsanvisning MOT FUKT, MÖGEL OCH RADON I KRYPGRUND 10 mm tjock Krypgrundsisolering som höjer temperaturen normalt med +2 o C och ger ett
Läs merOm våra massiva och sköna trägolv.
Om våra massiva och sköna trägolv. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste du behöver veta om trägolven från Norrlands trä som grundades
Läs merFuktrisker med tjocka avjämningsskikt
Fuktrisker med tjocka avjämningsskikt SBUF projekt nr: 12614 Utförare: Jörgen Grantén, FuktCom Presentatör: Magnus Åhs, Avd. Byggnadsmaterial, LTH 2017-11-30 Fuktcentrums informationsdag Lund 2017 Magnus
Läs merNordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä
Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä Del 2: Gran (Picea spp) NTR Dokument nr 1: 2011 Nordiska Träskyddsrådet 2011 NTR Dokument nr 1:2011 Nordiska träskyddsklasser och produktkrav
Läs merWOOD 2 PROTECTION STEG T R Ä S K Y D D S S Y S T E M SVENSKT MILJÖMÄRKT TRÄSKYDDSSYSTEM BASERAT PÅ KISEL
NITOR CARE FÖR ALLA TYPER AV TRÄDÄCK SÅSOM ALTANER, BRYGGOR MED MERA SVENSKT MILJÖMÄRKT TRÄSKYDDSSYSTEM BASERAT PÅ KISEL CLEANER PROTECTION BEHANDLA FRÅN +0 LITER RÄCKER TILL 5-8m EFFEKTIV TRÄRENGÖRING
Läs merVanliga uppfattningar om träbyggande
Säkerhet mot mikrobiologiska angrepp i (trä)byggande lägesrapport från forskningsprojektet WoodBuild Sven Thelandersson Konstruktionsteknik, LTH Vanliga uppfattningar om träbyggande Att bygga med trä är
Läs merTrä som fasadpanel. Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå
Trä som fasadpanel Karin Sandberg SP Trätek Skellefteå Fasadpaneler Garanti - mot vad? - hur länge? - för vem? - hur ska det kontrolleras och av vem? - hur ska inverkan av klimat och omgivning hanteras?
Läs merGÖRA RENT HUS ARBETSRÅD UTOMHUS
GÖRA RENT HUS ARBETSRÅD UTOMHUS PRODUKTER DU BEHÖVER FÖR ATT GÖRA RENT HUS: Beckers Fasadtvätt Ett effektivt men milt rengöringsmedel för alla ytor utomhus. Avlägsnar sot, fett och smuts samt lättare angrepp
Läs merKlorfenolimpregnerat virke - ett innemiljöproblem
-12-19 1 Enheten för Miljömedicin Miljöhygieniker Enheten för Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Klorfenolimpregnerat virke - ett innemiljöproblem Johnny.Lorentzen@ki.se Fuktcentrums informationsdag
Läs merSkrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs
Skrivet av: Anders Flodberg Galoppkurs Ensileringen är en jäsningsprocess och ett annat sätt att konservera gräs på. Ensilage är konserverat gräs som skördats vid högre vattenhalt än hö. Ensilage med högre
Läs merInsektshotell - guide
Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet
Läs mer