VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH MÖTEN Föreningens styrelse har under verksamhetsåret bestått av Jonas Häggblom (ordförande), Arno Rautavaara (viceordförande), Torolf Östman (sekreterare), Staffan Weckman (kassör), Kim Lindholm, Susanne Skogberg och Magnus Östman. Stina Wikman har fungerat som bokförare utanför styrelsen. Två styrelsemöten hölls under verksamhetsåret. Föreningens årsmöte hölls den 1 april 2016 i Lovisa Svenska Medborgarinstitut. Förutom de stadgeenliga årsmötesförhandlingarna bestod programmet traditionsenligt av föredrag och bildvisning. Som föredragshållare fungerade denna gång Juha Tuomaala, som visade bilder och berättade om det lyckade tornfalksprojektet i Östra Nyland. Ett 40-tal personer deltog i naturkvällen. VERKSAMHETEN PÅ ASPSKÄR Bevakningen Aspskär den 21 mars 2016 Aspskärs fågelskyddsområde bevakades enligt samma metoder och målsättningar som under tidigare år. Fågelstationen bemannades i stort sett under hela häckningsperioden då landstigningsförbudet inom skyddsområdet gäller. Totalt var Aspskär bemannat under året i 186 dagar. Första besöket gjordes mars och det sista 5 november. Harri Malkio har under året fungerat som stationsföreståndare. Fågelobservatörer som vistats i 6 dygn eller flera på stationen under år 2016 har utgjorts av: Martti Hario, Hans Viitasola, Arno Rautavaara, Markku Hyvärinen, Jukka Haltimo, Harri Malkio, Nang Chinda n/a Siang, Kari Auvinen, Eija Mainio, Teemu Lehtiniemi, Olli Okko, Jonas Häggblom, Hannele Luodekari, Keijo Ikonen, Pasi Snellman, Ari Laine, Jarmo Ruoho, Matias Castrén och Hannu Raatikainen. Dessutom besöktes stationen av ett flertal kortvarigare observatörer. Den maj besöktes stationen av Matti Osara och Hannu Karjalainen från miljöministeriet.

2 Häckfågelfaunan Fiskmås (husmåsen Juustomestari ) Taxeringen av häckfågelbeståndet på Aspskär gjordes med samma metoder som under tidigare år. Totalt häckade fågelpar inom naturskyddsområdet. Av dessa utgjorde andfåglarna 147 par, övriga kustfåglar 982 par och landfåglarnas andel av häckfågelfaunan utgjordes av 53 par. Summorna motsvarar i stort sett medeltalet för de senaste fem årens häckningsresultat. Häckningsresultatet för gråtrut, havstrut och tobisgrissla uppvisar fortfarande en nedgående trend. Däremot har ejderbeståndet fortsättningsvis ökat, dock utan någon tydlig trend uppgick ejdrarna till 58 häckande par då medeltalet för de senaste fem åren var 27 par. Sillgrisslorna har minskat något (51 par, medeltal för fem år 77 par). Roskarlarnas och silltrutarnas antal har redan i fyra år hållit sig kring 2 3 häckande par. Efter flera års paus påträffades åter mindre strandpipare häcka på området (2 par). Dessutom konstaterades likaså efter ett långt uppehåll en häckning av orre på Västra Båklandet. Tobisgrisslans fortsatta nedgång kan till en del förklaras med den föregående vinterns höga vattenstånd som medförde att bohålen mellan stenarna var tilltäppta av vass och skräp. Under året konstaterades endast 24 häckningar, trots att det bevisligen fanns över 100 fullvuxna individer på området. Medeltalet för tobisgrisslan de senaste fem åren ligger på 49 häckande par. Nämnas kan att ännu för tio år sedan häckade över 200 par på Aspskär. Utanför det egentliga naturskyddsområdet inventerades som vanligt Skarvens skräntärnor (61 par). Likaså taxerades alla skarvkolonier i Strömfors, Lovisa och Pernå skärgård. Årets ungproduktion var bättre än medeltalet. Till det goda resultatet bidrog vårens synnerligen varma väder. Dessutom utsattes häckfåglarna i år betydligt mindre av rovdjur och boplundring. Värmeböljan i maj gjorde att sjöfåglarnas häckning fick en bra start. Detta gällde inte bara de tidigaste häckfåglarna, såsom ejdern, grågåsen och gråtruten, utan också större strandpiparna och fiskmåsarna som kunde börja häckningen tidigare än normalt. Det blåsiga vädret under den andra veckan av juni störde inte häckningen nämnvärt eftersom havsvattenståndet ändå hölls på en normal nivå. Bona sköljdes därför inte iväg av havet denna sommar så som året innan. Den varma försommaren möjliggjorde också en tidigare äggläggning för tärnorna och tättingarna, trots att vädret senare under sommaren blev regnigare. I juli regnade det totalt 87 mm, vilket är betydligt mera Småskrakehona än medeltalet. Vind på över 8 m/s upp mättes under 13 dagar, men ingen egentlig storm eller skyfall i samband med åskväder förekom. Sjöfåglarna kunde därför utan större problem sköta ungarna. Regnet, blåsten och det låga vattenståndet i juli försvårade dock ornitologernas verksamhet. På grund av detta måste bl.a. tordmuleforskningen på Haverören begränsas. Under den sista veckan i juli återvände sommaren och augusti var sedan mycket varm. Detta gjorde att en del arter häckade en andra gång. Av Aspskärs fem ladusvalpar producerade tre en andra kull vars ungar blev flygga i september. Också de flesta skärpiplärkparen lyckades med en andra kull och de sista ungfåglarna uppehöll sig på området till mitten av september. Ungproduktionen för de flesta arter kunde fastställas noggrant. En särskilt lyckad ungproduktion kunde noteras för fiskmåsarna (1,14 flygga ungar/par), rödbena (1,25) och större strandpipare (1,0). Bland andfåglarna gjorde grågåsen ett fint häckningsresultat (1,33 flygga ungar/par), och de samma gäller storskrake (1,5) och gräsand (4,0). Ejderns ungproduktion på 0,10 var betydligt sämre än fjolårets 0,49. Däremot lyckades svärtans häckning bra och arten producerade 7 flygga ungar (0,64/par, jämfört med 0 året innan). Sämre gick det tyvärr för skräntärnorna på Skarven. 61 häckningar producerade endast 11 flygga ungar, d.v.s. 0,18/par jämfört med 0,49 året innan. Resultatet är svårt att förklara, då ingen predator kunde påvisas. På Haverören blev 10 ägg av sillgrissla uppätna av en gråtrut. Ungproduktionen var efter detta 0,8 ungar/par vilket ändå är ett fint resultat.

3 Årets fågelobservationer Praktejderhane och ejderhona Stjärtmes Alförrädare Från Aspskär observerades under år 2016 hela fem nya arter: Silkeshäger den 29 maj, storlabb den 3 maj, fjällpipare den 19 augusti och den 9 september (3 respektive 1 ex.), forsärla den 19 augusti och nordsångare den 24 juli till 10 augusti och den 23 augusti (vardera 1 ex.). Aspskär är därmed nu uppe i 277 observerade fågelarter. Våren var liksom tidigare år den intensivaste observationsperioden. Under den arktiska fågelflyttningen iakttogs ca flyttande lommar (mest storlom och smålom). Bland lomobservationerna bör nämnas en observation av svartnäbbad islom och vitnäbbad islom. De arktiska gässens flyttning var som vanligt imponerande och motsvarade fjolårets resultat. De flyttande prutgässen uppgick till ca fåglar. De observerade vitkindade gässens antal under flyttningen var ca fåglar. Under vårens sjöfågelsträck, bestående av huvudsakligen sjöorre, svärta och alfågel, inräknades ca flyttande sjöfåglar. Under våren kunde även 364 flyttande alförrädare bokföras och en praktejder, stationär i tre dagar. Vadarflyttningen var betydligt blygsammare än under fjolåret. Bland de flyttande vadarna kan nämnas flyttande strandskator. Under våren räknade man även in 704 myrspovar. De iakttagna stor- och småspovarnas antal utgjorde tillsammans flyttande fåglar. Totalt bokfördes även flyttande kärrsnäppor. Under våren gjordes också observationer av totalt 111 flyttande labbar, Höksångare av vilka en kunde artbestämmas som bredstjärtad labb. Bland vårens övriga speciella arter kan nämnas ägretthäger (hela 10 exemplar), brun glada, skata, berguv (hittades död), stäppsångare och höksångare. Under hösten koncentrerades forskningen främst på ringmärkning av nätfångster och med att följa med den mest intensiva höstflyttningen. Höstens invasionsarter utgjordes framför allt av stjärtmes, blåmes, gråsiska, domherre och sidensvans. Bland de mera intressanta fågelarterna kan nämnas fjällpipare, skärsnäppa, berguv (denna gång levande!), gråspett, talltita, taigasångare, nordsångare och blåstjärt. De två sistnämnda arterna ringmärktes för första gången på Aspskär. Under veckoslutet den 1 2 oktober deltog Aspskärs fågelstation i ett stort internationellt EuroBirdwatch-evenemang. Genom ett samordnat fågelobservationsprojekt där 40 länder från Europa och Asien deltog fick BirdLife publicitet för skyddet av flyttfåglar. Från Aspskär observerades bl.a alfåglar, duvor, 700 dvärgmåsar, 215 kajor och gäss, huvudsakligen bestående av vitkindad gås. Alfåglarnas, ringduvornas och kajornas antal utgjorde de största dagsummorna under hösten på Aspskär. I hela Finland observerades totalt över en miljon flyttfåglar under EuroBirdwatch-veckoslutet.

4 Observationer av övriga djur Totalt gjordes 40 sälobservationer under året. De flesta av de artbestämda sälarna utgjordes av gråsäl, men en säker observation av vikare kunde bokföras. En utter observerades flera gånger under säsongen från våren till hösten och en vessla tidigt på våren. Åkersorkar kunde man se nästan dagligen, men de förekom överlag mindre än under fjolåret. I början av september observerades tre snokar. Också förekomsten av insekter och andra ryggradslösa djur dokumenterades, främst tack vare Jukka Haltimo, som flitigt fotograferat och artbestämt djuren. Bland rariteterna kan nämnas en art av nyckelpiga (Calvia decemguttata) som bara iakttagits 15 gånger tidigare i Finland och en observation av grön vårtbitare (Tettigonia viridissima). Detta torde vara den näst östligaste observationen av arten (den östligaste är gjord på Ristisaari). Sedan en noggrann bokföring av insekterna på Aspskär startade har nu totalt över 240 arter observerats. Ung gråsäl Ringmärkning och övrig forskningsverksamhet Blåstjärt den 15 september 2016 Ringmärkningen av fåglar fortsatte som tidigare. Nätfångster gjordes under våren 23 dagar och på hösten 40 dagar. Totalt ringmärktes fåglar, vilket är det näst högsta antalet på Aspskär hittills. Av de ringmärkta fåglarna var 129 boungar och resten fullvuxna individer. Som ringmärkare fungerade Martti Hario, Teemu Lehtiniemi och Olli-Pekka Liinalaakso. Speciellt för våren var det stora antalet gransångare. Under toppen den 28 april ringmärktes 32 individer. Som en del av ett gemensamt projekt med andra fågelstationer vägdes och mättes alla under året infångade rödstjärtar, totalt 21 individer. Höstens nätfångster koncentrerades till augusti och september då vädret var gynnsamt. Under denna period ringmärktes 59% (1 772 individer) av årets totalfångst. Den största dagssumman gjordes den 27 september, då 275 individer ringmärktes. Bland arterna kan nämnas 99 kungsfåglar, 77 rödhakar och 24 gråsiskor. Eftersom det under hösten fanns gott om åkersork på området gjordes ett flertal ringmärkningar av sparvhökar och andra mindre rovfåglar. De hårda nordliga vindarna i oktober minskade fångsterna och de dominerande arterna var nu domherre, stjärtmes och sidensvans. Ringmärkningssäsongen avslutades den 21 oktober. Under året meddelades 159 återfynd och kontroller på ringmärkta fåglar. Dessa fördelade sig på 30 olika arter.

5 Bland mera långväga återfynd kan nämnas en 13 år gammal storskarv som ringmärkts på Aspskär och som nu skjutits i Slovakien. I Italien kontrollerades en rödhake som ringmärkts på Aspskär ett halvt år tidigare och en annan rödhake kontrollerades i Kaliningrad, ett år efter ringmärkningen på Aspskär. En grönfink som ringmärkts på Aspskär påträffades död i Frankrike. Bland de många återfynden på Aspskär kan nämnas stationens husmås fiskmåsen Kotilokki eller Juustomestari som nu är över 20 år gammal. Den äldsta av Haverörens egna sillgrisslor som kontrollerades var 19 år gammal. Manskapet fortsatte att mäta och följa upp utvecklingen av tordmularnas ungar på Haverören. Tyvärr stördes forskningen av det dåliga vädret i juli. Utvecklingsindexet då ungarna lämnade boet tyder i alla fall på en åtminstone måttligt bra näringsstatus. Det totala materialet blev dock litet eftersom man bara kunde följa med då 6 ungar lämnade boet. Ett sampel på 20 bon gav dock ett hyfsat ungproduktionsresultat på 0,8 ungar per par. På Skarven förseddes två häckande skräntärnor (dock inte par) med en GPS-logger, med vilken information om fåglarnas rörelser under häckningen samlades in. Dataloggern gav med jämna intervaller information om fåglar- Patrik Byholm förser en skräntärna med GPS-logger, Martti Hario övervakar Foto: Staffan Weckman nas geografiska positioner. Forskningen utgjorde en del av ett större samarbetsprojekt och som ansvarig forskare fungerade Patrik Byholm vid Yrkeshögskolan Novia. Av resultaten från undersökningen kunde man bl.a. konstatera att båda fåglarna flitigt besökte innerskärgården, särskilt Lovisa viken, där de fiskade. Dataloggern visade också att skräntärnkolonin på Skarven utsattes för predation och att det tidigt på morgonen den 12 juni hände något dramatiskt som fick de båda fåglarna att flyga i panik långt bort ända till västra Nyland. Efter detta rörde sig fåglarna oregelbundet, men den ena skräntärnan försökte uppenbarligen häcka på nytt. Också den häckningen misslyckades. Vid ett besök i kolonin senare i juni kunde forskarna konstatera att nästan alla häckningar misslyckats. Höstflyttningen började tidigt och de båda skräntärnorna lämnade ön den 6 augusti. Orsaken till den misslyckade häckningen hittades inte, men forskningen fortsätter nästa säsong bl.a. med hjälp av övervakningskameror. Den 27 juli besöktes stationen av tre forskare från Fortstyrelsen som karterade vattenväxter i Lagunen på en linje på 100 m. Vattenvegetationen konstaterades vara täckt av alger, men fin och intressant. Teemu Lehtiniemi med fiskmås Information Uppgifterna om skräntärnornas häckningsresultat på Skarven har delgivits Forststyrelsen. Resultaten från skarvtaxeringen i närområdet har meddelats Finlands miljöcentral. En översikt över Aspskärs verksamhet under åren 2010 till 2016 är under arbete och kommer att publiceras i tidskriften Linnut årsbok Underhåll av utrustningen, stationen och landskapsvård Vaktstugan underhölls på normalt sätt och dörrens lås reparerades. Nya fönster på stugans sydsida installerades och på norra sidan av stugan gjordes nya spångar. Också uthusen underhölls. Den yttre delen av bryggan förnyades helt. Drivved insamlades på våren och som vanligt på sensommaren och vedförråden fylldes på. Liksom under tidigare år samlade vaktmanskapet kontinuerligt upp skräp längs skyddsområdets stränder. Nya informationstavlor om skyddsområdets fredning sattes upp och stolparna förnyades. Båten vattenfylldes på ett mystiskt sätt på hösten i hamnen vid Hästholmen. Ingen orsak kunde trots noggrann undersökning hittas. Den troliga förklaringen torde vara att självlänsningsröret var tilltäppt. Motorn fick normal vinterservice och båten har under vintern förvarats i Gislom.

6 FÖRENINGENS ÖVRIGA VERKSAMHET UNDER ÅRET Föreningen har under året bevakat miljöfrågor som berört Lovisa med omnejd. Under året har föreningen även upprätthållit kontakten till centralorganisationen Natur och Miljö r.f. Magnus Östman representerade föreningen på Natur och Miljös förbundsmöte i Karleby den 10 april. Föreningens traditionella nattsångarexkursion arrangerades den 7 juni och samlade 11 deltagare. Som guide fungerade Magnus Östman. Den nattliga utfärden gick från Lovisa till Lappom träsk, Teutjärvi, Lindkoski och Sävträsk. Bland de arter som hördes kan nämnas rördrom, nattskärra och flodsångare. Fotoutställningen Lintusaarilla, som i stort sätt var den samma som Aspskärs 90-årsutställning och bestod av bilder av Kari Auvinen, Jukka Haltimo, Jonas Häggblom, Arno Rautavaara och Magnus Östman, var utställd i Kotka Maretarium Den 11 november höll föreningen sin återkommande naturbildskväll i Lovisa medborgarinstitut. På programmet stod föredrag med bildvisning av Arno Rautavaara och Kari Auvinen som visade bilder från Svalbard. Publiken fick ta del av fantastiska bilder av bl.a. isbjörnar och hisnande landskap. 35 naturintresserade deltog i naturkvällen. FÖRENINGENS EKONOMISKA SITUATION OCH MEDLEMSKÅR Vakthållningen och verksamheten på Aspskär har varit möjlig tackvare ekonomiskt stöd från Lovisa stads byggnads- och miljönämnd och Svenska kulturfonden. Därtill har föreningen erhållit en donation från Understödsföreningen för Nya Östis. Föreningen tackar bidragsgivarna varmt. Understöden har tryggat verksamheten på skyddsområdet. Ett stort tack riktas också till vaktmanskapet för deras insats för naturskyddet och fågelforskningen på Aspskärs naturskyddsområde. Medlemskåren har under året bestått av tre slags medlemmar. En del av medlemskåren har betalat sin årsavgift direkt till föreningen, medan övriga har betalat sin avgift via centralorganisationen Natur och Miljö r.f. och erhållit tidskriften Finlands natur som medlemsförmån. Därtill har föreningen ett antal ständiga medlemmar. Antalet medlemmar i föreningen har uppgått till 98 personer. Borgå den 7 april 2017 Torolf Östman, sekreterare Susanne Skogberg, Helena Enholm och Juha Kokkoniemi bekantade sig med ringmärkning under Martti Harios ledning i början av september

7 ASPSKÄR 2016 häckfågelfaunan/pesimälinnusto E = Enskär, A = Aspskär, Ö = Ören, K = Kobben, VB = Västra Båklandet, H = Haverörn Lentopoikasia Lentop./pari E A Ö K VB H tot/yht Flygga ungar Flygga ung./ par knölsvan kyhmyjoutsen ,67 grågås merihanhi ,33 kanadagås kanadanhanhi vitkindad gås valkoposkihanhi ,17 snatterand harmaasorsa gräsand heinäsorsa skedand lapasorsa vigg tukkasotka svärta pilkkasiipi ,64 ejder haahka ,1 knipa telkkä storskrake isokoskelo ,5 småskrake tukkakoskelo , orre teeri 1 1 E A Ö K VB H tot/yht strandskata meriharakka ,13 strandpipare tylli mindre strandpipare pikkutylli rödbena punajalkaviklo ,25 drillsnäppa rantasipi roskarl karikukko fiskmås kalalokki ,14 silltrut selkälokki gråtrut harmaalokki ,82 havstrut merilokki fisktärna kalatiira ,43 silvertärna lapintiira ,37 sillgrissla etelänkiisla ,82 tordmule ruokki sample/otos 0,8 tobisgrissla riskilä E A Ö K VB H tot/yht ladusvala haarapääsky ,2 sädesärla västäräkki skärpiplärka luotokirvinen stenskvätta kivitasku koltrast mustarastas ärtsångare hernekerttu törnsångare pensaskerttu lövsångare pajulintu talgoxe talitiainen kråka varis ,33 stare kottarainen bofink peippo Skräntärna (Skarven) räyskä (Skarven) ,18

8 ASPSKÄR 2016 Ringmärkningar/Rengastukset Kungsfågel Hippiäinen 773 Rosenfink Punavarpunen 7 Rödhake Punarinta 615 Större strandpipare Tylli 7 Lövsångare Pajulintu 247 Fisktärna Kalatiira 6 Domherre Punatulkku 159 Svartmes Kuusitiainen 6 Trädkrypare Puukiipijä 132 Mindre flugsnappare Pikkusieppo 5 Stjärtmes Pyrstötiainen 102 Björktrast Räkättirastas 4 Gransångare Tiltaltti 95 Sävsparv Pajusirkku 4 Talgoxe Talitiainen 88 Silvertärna Lapintiira 3 Gråsiska Urpiainen 77 Stenskvätta Kivitasku 3 Ärtsångare Hernekerttu 54 Törnskata Pikkulepinkäinen 3 Grönsiska Vihervarpunen 49 Härmsångare Kultarinta 3 Grå flugsnappare Harmaasieppo 41 Nattskärra Kehrääjä 3 Gärdsmyg Peukaloinen 39 Vitkindad gås Valkoposkihanhi 3 Skräntärna Räyskä 39 Skärpiplärka Luotokirvinen 3 Större hackspett Käpytikka 39 Småskrake Tukkakoskelo 2 Ladusvala Haarapääsky 34 Bergfink Järripeippo 2 Bofink Peippo 34 Stenfalk Ampuhaukka 2 Sillgrissla Etelänkiisla 29 Riskilä Tobisgrissla 2 Svarthätta Mustapääkerttu 23 Pärluggla Helmipöllö 2 Rödstjärt Leppälintu 21 Drillsnäppa Rantasipi 1 Taltrast Laulurastas 21 Blå kärrhök Sinisuohaukka 1 Trädpiplärka Metsäkirvinen 21 Hornuggla Sarvipöllö 1 Sidensvans Tilhi 20 Gök Käki 1 Blåmes Sinitiainen 19 Varfågel Isolepinkäinen 1 Sparvhök Varpushaukka 19 Gulärla Keltavästäräkki 1 Järnsparv Rautiainen 18 Blåhake Sinirinta 1 Koltrast Mustarastas 18 Blåstjärt Sinipyrstö 1 Trädgårdssångare Lehtokerttu 17 Nordsångare Lapinuunilintu 1 Svartvit flugsnappare Kirjosieppo 16 Lundsångare Idänuunilintu 1 Sädesärla Västäräkki 16 Höksångare Kirjokerttu 1 Tordmule Ruokki 16 Sävsångare Ruokokerttunen 1 Trädgårdssångare Pensaskerttu 10 Grönfink Viherpeippo 1 Gråtrut Harmaalokki 9 Gulsparv Keltasirkku 1 Fiskmås Kalalokki 8 Grönsångare Sirittäjä 7 Totalt Yhteensä Arter Lajeja 68 Martti Hario med blå kärrhök Sparvhök, utfärgad hane Foto: Martti Hario