Foto: Kjell Bollnert. Församlingstidning för Svenska kyrkan i Östersund nr

Transkript

1 Foto: Kjell Bollnert Församlingstidning för Svenska kyrkan i Östersund nr

2 Livet och döden Det finns ett ämne som vi inte gärna talar med varandra om och det är döden. Vi är väl medvetna om att livet inte räcker i evighet även om vi ibland skulle önska det. Jag tror att det är därför som vi har litet svårt att tala med varandra om döden. Oavsett hur gamla eller unga vi är kan vi ha egna erfarenheter av döden. Det är ett ämne som skildrats både inom skönlitteraturen och i Bibeln. I sin bok Bröderna Lejonhjärta skrev författaren Astrid Lindgren om barns död. Poeten Bo Setterlind har i sin bok Blomman i snön tänkt sig döden som en gammal odalman (bonde). Döden tänkte jag mig så Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden. Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut. Han gick från soluppgång till soluppgång. Det var den sista dagens morgon. Jag stod som harens unge, när han kom. Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång! Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat, började han gå. Döden tänkte jag mig så. Låt oss tala om döden Att tala om döden upplevs som svårt av många. Ändå drabbas vi alla någon gång av sorg i samband med att någon anhörig eller vän avlider. Döden är också en del av livet! I vårt samhälle är det ofta ungdom och hälsa som är centralt. Tanken på sjukdom, åldrande och död skjuter vi undan. Samtidigt frossar medierna dagligen i ond bråd död, våldsam och blodig död är vardagsmat i filmer, TV-serier och dataspel. Den naturliga döden av sjukdom eller ålder får inte alls lika mycket utrymme. Många upplever inte döden på ett naturligt sätt längre, bland annat för att de flesta numera dör på sjukhus eller äldreboenden. Förr i tiden avled människor ofta i sina egna hem i närvaro av sin familj. Även barnen fick på nära håll uppleva döden som en del av livet. Naturligtvis ska vi inte gå omkring och tänka på döden hela tiden. Kanske är det ändå bra om vi lär oss att tala med varandra om döden också under livets ljusare tider. Om vi gör det kan det bli lite lättare att ta ställning till de många frågor som dyker upp den dag vi och våra närstående drabbas av sorg. I Bibelns Gamla testamente står det i Predikaren 3:1-2 Allt har sin tid Allt har sin tid det finns en tid för allt som sker under himlen: en tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp Var inte rädd för att ta kontakt Det kan kännas svårt att ta kontakt med en bekant som man vet har mist en nära anhörig, men oroa dig inte för vad du ska säga. Ett besök eller ett telefonsamtal kan betyda mycket för den personen. Gläd dig över Livet Livet är en underbar gåva som vi har fått att förvalta. Vårt liv ser olika ut under tidens gång, men meningen med livet måste vara att få glädjas över det och ta vara på det på bästa sätt. Guds rika välsignelse önskar jag dig! Clary Götesson kyrkoherde Ska det vara kistbegravning eller kremering när jag en gång avlider? Bilden visar urnor i det meditationsrum som finns i Hoppets kapell. En bra början kan vara att fundera över vad jag vill ska hända den dag då jag inte längre lever här på jorden. Att fundera igenom hur jag vill ha det med begravning, gravplats med mera är en bra hjälp för mina anhöriga. Det står till och med i begravningslagen att man ska ta hänsyn till den avlidnes önskemål, skrivna eller oskrivna, när det gäller frågor om jordbegravning, kremering och gravsättning. Fyll gärna i ett dokument med dina önskemål. Sådana dokument finns att hämta på begravningsbyråerna och även på Internet. De kan heta Vita arkivet, Så vill jag ha det eller liknande. I det här numret av Pax vågar vi tala om döden, såväl om sorgen som om allt det praktiska som måste ordnas när någon har gått bort. Visst vågar du läsa? 2

3 Att hantera sorgen När någon närstående avlider reagerar vi på olika sätt, såväl genom känslor som genom kroppsliga reaktioner. Sömnproblem och magreaktioner är inte ovanliga. Sorgen r y mmer många olika känslor. De kan vara av helt skilda slag beroende på omständigheterna kring dödsfallet och relationen till den som avlidit. En del känner vrede mot omgivningen eller den som gått bort. Att man känner skuld över att inte ha gjort tillräckligt för den anhörige förkommer också liksom lättnad och befrielse över att någon som varit svårt sjuk inte behöver lida längre. Det underlättar om man tillåter sig att känna det man känner och ofta kan det hjälpa att samtala om känslorna. En del har nära släktingar och vänner att samtala med, men även vi som arbetar inom Svenska kyrkan finns som stöd om man behöver det. Önskemål om musikstycken som inleder och avslutar begravningen lämnas av de anhöriga. Diskussion om musik kan man också ha med kyrkomusikern (se mer om val av musik under rubriken Frågor och svar på sid 6). Begravningsgudstjänsten är en viktig del i sorgearbetet, tycker Clary Götesson. - Ja, under den tar man ett definitivt avsked manhang. Den som behöver hjälp och stöd kan vända sig till våra präster och diakoner för samtal. Telefonnummer till dem finns i telefonkatalogen och på vår hemsida Många tillbringar sin sista tid i livet på sjukhus eller annan vårdinrättning. I sjukhuskyrkan finns sjukhuspräst Bengt Ljungberg, Pax har träffat kyrkoherde Clary Götesson för att tal om vad hon som präst brukar göra när hon får veta att någon har avlidit och hon ska vara officiant vid begravningen. (Aviseringen om dödsfallet skickas från pastorsexpeditionen till den präst som ska ha begravningen.) - Jag brukar ta kontakt så snart som möjligt när jag har fått aviseringen om ett dödsfall. Vid kontakten med de anhöriga kommer jag överens om en dag och tid då vi kan träffas och prata om begravningen. Om det är ett oväntat dödsfall kanske det finns ett behov av ett första samtal ganska snart för samtalsstöd och hjälp till de anhöriga. Vid samtalet som också brukar kallas för sorgesamtal får de anhöriga möjlighet att berätta lite om den avlidne. Eftersom varje människa är unik och viktig vill prästen få en bild av den som ska begravas för att kunna säga något personligt i griftetalet, det tal som prästen håller under begravningen. Vid träffen med de anhöriga brukar man tillsammans välja psalmer om inte det redan är klart. Inför en begravning har kyrkoherde Clary Götesson alltid ett sorgesamtal med de närmast anhöriga. ( Bilden är arrangerad ) och därefter kan man påbörja sorgearbetet. Under begravningsgudstjänsten är det många som blir berörda och gråter. Även prästen kan bli berörd, men då gäller det att kunna kontrollera sina känslor. - Min uppgift är att vara ett stöd för de anhöriga och då får jag hålla tillbaka mina egna känslor under själva begravningsgudstjänsten, säger Clary. Den tid som man behöver för sitt sorgearbete varierar, det är individuellt. Ofta talas det om ett sorgeår, men det betyder inte att sorgen tar slut efter ett år. Det är ändå mest påtagligt att man saknar den nära och kära när man för första gången ska fira högtider, bemärkelsedagar med mera utan den bortgångne. Att sörja är ett tungt arbete och sorgen visar sig på olika sätt beroende på vilken person man är. Det är till exempel inte alla som kan gråta, åtminstone inte direkt efter dödsfallet, känslorna kan komma fram i helt andra sam- 3 sjukhusdiakon Ing-Marie Hedenfalk och sjukhuspastor Paul Bergqvist. De kan finnas med i samtal med den sjuke och med anhöriga om sådant som är svårt. De kan också medverka i en avskedsstund i sjukrummet eller i Stillhetens kapell i samband med ett dödsfall. - Att samtala och att lyssna är viktigt, berättar Bengt Ljungberg. - Såväl patienter och anhöriga som personal har ibland behov av någon att tala med och vi finns där för alla. Sjukhuskyrkan finns dessutom med i en samtalsgrupp för anhöriga vid Storsjögläntan och i PKL, den Psykologiska katastrofledningsgruppen. Sjukhuskyrkans personal finns på plats måfr De har dessutom beredskap vardagar och helger Sök dem via sjukhusets växel eller be sjukhuspersonalen kontakta dem.

4 När någon dör När någon avlider så upplever man naturligtvis en stor sorg. Mitt i sorgen får de närmast anhöriga också många praktiska saker som måste göras. Om personen avlider hemma ska man snarast kontakta en läkare som kan komma och bekräfta dödsfallet. Om dödsfallet sker på sjukhus eller institution ordnar de oftast den saken. Läkaren som konstaterar dödsfallet sänder dödsbevis till lokala skattemyndigheten. De utfärdar sedan gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för att begravning ska få ske. Från skattemyndigheten får man också registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning). Det är inte nödvändigt att ha så bråttom med övriga saker som ska ordnas. En av de saker som ska göras är att kontakta församlingen för att boka datum för begravningsgudstjänsten. Om man själv tar kontakten kan man samtidigt diskutera eventuella önskemål, till exempel om vilken präst man vill Dödsboet har det övergripande ansvaret för en begravning. Annons, blommor, och minnesstund är exempel på sådant som ingår i dödsboets ansvar. Dödsboet ansvarar för och betalar transporten av kistan från sjukhuset till den lokal där kyrkan tar hand om kistan inför begravningsgudstjänsten, bisättningslokalen. Transporten av kistan från kyrka/ kapell till begravningsplats och till krematorium betalas av begravningsavgiften och är gratis för dödsboet. De anhöriga kan ta kontakt med en begravningsbyrå som hjälper till med att lösa praktiska frågor som t.ex. köp av kista, urna och transporter. Om man vill och orkar får man göra det mesta själv. Blomsterarrangemanget på kistan kan kosta hur litet eller hur mycket som helst. Anhöriga och vänner kan till exempel dekorera kistan själva, med egna blommor, blommande äppelkvistar eller höstlöv. Man kan också använda bårtäcke, en vacker vävnad som läggs över kistan. Bårtäcke finns att låna av församlingen. Det finns tre saker som man brukar ordna med: Begravningsgudstjänst, minnesstund (samkvämet efter begravningen) och gravsättning (placering av stoft eller aska i graven FAKTARUTA Var och en betalar med begravningsavgiften för: Gravplats på allmän kyrkogård eller särskild begravningsplats Gravsättning Lokal för förvaring och visning av stoftet (bisättningslokal) Transport av kistan från bisättningslokal till begravningsceremoni, till krematorium och till begravningsplats. Kremering Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler Skötsel av begravningsplatsens allmänna ytor, nyanläggningar, vård och underhåll även av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar Dödsboet betalar för: Kista och svepning Kistdekoration Annonsering Transport av kistan från hem/sjukhus till bisättningslokalen Begravningsceremoni (Begravningsgudstjänst ingår i kyrkoavgiften för de som tillhör Svenska kyrkan) Urna Gravsättning i minneslund är en möjlighet om man väljer kremering. Bilden visar minneslunden på Östra begravningsplatsen. Foto: Petter Frisell ha som officiant. Man kan också låta begravningsbyrån sköta den kontakten. När prästen får veta att det ska bli en begravning tar han eller hon kontakt med de närmast anhöriga. Tillsammans kommer man överens om var man ska träffas för att samtala inför begravningsgudstjänsten. Anhöriga är naturligtvis välkomna att själva ta den första kontakten med prästen. Pastorsexpeditionen, tel , kan upplysa om namn och telefonnummer. eller utströende av aska i minneslund eller på annan plats). Alla som är medlemmar i Svenska kyrkan betalar via kyrkoavgiften för begravning enligt Svenska kyrkans ordning. I begravningsgudstjänsten ingår medverkan av präst och kantor. Begravningen kan äga rum i annan församling än hemförsamlingen. Begravning kan också ske enligt annat kristet samfunds eller annan religions ordning samt som borgerlig begravning. Man betalar då själv kostnad för officiant och musiker. Se mer om detta i faktarutan till höger. 4 Minnesstund Gravsten Skötsel av graven

5 Ulf Johansson och Jarl Olson kontrollerar planteringen på en av de gravar som kyrkogårdsförvaltningen sköter om. De möter många sörjande Inom Svenska kyrkan finns det en del arbetsplatser där man dagligen kommer i kontakt med döden. Pax stämde träff med två av dem som arbetar på församlingens begravningsplatser för att tala lite om vad de upplever i sitt arbete. Ulf Johansson är arbetsledare på Östra begravningsplatsen och Jarl Olsson är arbetsledare på Norra begravningsplatsen under sommarhalvåret. De har båda arbetat ett antal år och sett många sörjande besökare. En del vill vara i fred men andra tar kontakt. - Det ingår i vårt arbete, naturligtvis ställer vi upp och lyssnar när någon vill prata. Ofta vill de berätta om den avlidne och hur han eller hon var. - För de mesta är det under det första året efter dödsfallet, sorgeåret, som de vill prata, men en del har behov av att tala med någon under både två och tre år. Att gravplatsen och skötseln av den är viktig märks på att det ofta blir starka reaktioner när något inte är bra. Exempelvis när en gravplats har vandaliserats eller när någon tycker att de blommor som planterats är av dålig kvalité. Blir det då jobbigt att ha ett arbete där man så ofta kommer i kontakt med döden, blir det många tunga tankar? Det tycker inte Jarl. - Vi har ju oftast ingen direkt relation till dem som vi gräver en grav för. Då finns det många som kanske har det värre, till exempel inom långvården. De lär ju känna människor som sedan avlider. De som arbetar på en begravningsbyrå har ju mer direkt kontakt med stoftet av dem som avlidit än vad vi har. När man gravsätter dokumenterar man noga var i graven och på vilket djup man placerar kistorna och urnorna. De första kistorna gravsätts på två meters djup. Nästa gång graven öppnas gräver man grundare och när en meter återstår till markytan gravsätts ingen fler i den graven. Kistgravar grävs med maskin, men urngravar grävs fortfarande för hand. - Ja, de grävs till 80 cm djup och det är inga problem, berättar Jarl. 5 Grävarbete och möte med sörjande är bara en del av jobbet för den som arbetar på en begravningsplats. Största tiden går till trädgårdsarbete, berättar Ulf. - På våren ska vi kratta och städa hela området. Sedan är det fullt upp hela sommaren med plantering och rensning av rabatter, plantering på gravar, gräsklippning, häckklippning med mera. På hösten är det städning och lövkrattning och under vintern är det snöröjning och sandning. Då gör vi också service och reparationer av maskinparken Vintertid blir det också extra jobb med grävningen av kistgravar eftersom vi måste tina tjälen först. Innan Pax lämnar Östra begravningsplatsen vill Ulf och Jarl framföra en sak till församlingsborna: - Det går åt rätt håll när det gäller källsorteringen av avfall vid begravningsplatserna, många sköter det bra. Det kan ändå bli bättre, framför allt när det gäller påsar med hundavföring. Hundar ska inte rastas på begravningsplatserna och avföringspåsarna ska inte läggas i våra tunnor. Vi måste då sortera bort dem för hand och det är inget trevligt arbete!

6 Frågor och svar om begravning Kan barn följa med på en begravning? Ja, barn både kan och får följa med på en begravning. Det händer att barn är mycket bestämda på att de vill följa med, men lika ofta händer det att barn tvekar eller säger nej. Vad än barnet uttrycker är det viktigt att prata igenom situationen. Tjänstgörande präst kan vara ett stöd i beslutet. Ibland kan en egen avskedsstund ordnas, som är mera avpassad för dem. När man ska fatta beslut om att ett barn ska delta vid en begravning eller inte kan följande punkter fungera som vägledning: Varför skulle barnet inte vara med? Vilka signaler kan det ge? Vilka tankar och frågor har barnet självt? Finns det någon vuxen som kan finnas nära barnet under begravningen och som kan ge barnet trygghet? Den som står närmast barnet kanske har fullt upp med sina egna känslor och inte orkar vara ett stöd för barnet just då. Hur väljer man musik till begravningen? Sören Olsson tänder ljusen och ordnar blommorna inför en begravning i Hoppets kapell. Begravningar och kremationer Sören Olsson är biträdande krematoriemästare och han kommer i sitt arbete dagligen i kontakt med döden. Han möter även många sörjande människor. Sören arbetar i det tegelhus som ligger mellan Östra begravningsplatsen och Stuguvägen. Där finns Hoppets kapell, Trons kapell och krematoriet. Som titeln berättar arbetar Sören med kremationer, men i hans arbete ingår mycket mer än det. I Hoppets kapell och Trons kapell är det ofta begravningar och Sören och hans kollegor har hand om mycket av arbetet runt dessa. Det gäller att i god tid ta fram kistan, dekorera den med de blommor som kommit och tända ljusen. - Ja, sedan finns jag med under hela begravningsceremonin och ser till att ljudet fungerar, sköter klockringningen med mera. Om kistan gravsätts i anslutning till ceremonin så följer jag även med ut till graven. När jag ser att allt fungerat och att kistan sänkts ner lämnar jag de sörjande. I huset finns ett kylrum för förvaring av kistor med avlidna och en bisättningslokal (lokal för visning av stoftet). Det finns även ett rum för förvaring av urnor och ett meditationsrum. Eftersom urngravar inte öppnas under vintern har anhöriga till avlidna som kremerats ingen grav att besöka förrän på våren. De kan i stället komma till meditationsrummet och få en stund i avskildhet med urnan som innehåller askan av den avlidne. Sören tar då fram urnan och tänder ljus i rummet. - Efter stunden där inne är det en del som vill prata. Jag har fått lära mig att vara ödmjuk och lyssna. I arbetet ingår även att lämna ut urnor, skicka urnor till andra församlingar och att skriva intyg på att urnorna lämnats ut. Att sköta kremeringarna kan ju låta som ett mindre trevligt jobb, men Sören tycker att det oftast inte är så jobbigt. - I de flesta fallen känner jag inte den som ligger i kistan. De gånger som det känns tungt är när det är barn som har avlidit. Under sommaren och hösten är delar av huset en byggarbetsplats, men i slutet av december kan Sören och hans kollegor ta en ny och miljövänligare arbetsplats i bruk. Då har de fått en ny kremationsugn med mindre energiförbrukning än tidigare och med avancerad rökgasrening så att utsläppen från krematoriet minimeras. 6 Tillsammans med prästen väljer de anhöriga de psalmer som ska ingå i begravningen. Övrig musik och sång kan också diskuteras med prästen men helst med kyrkomusikern. De anhöriga kan själva ta kontakt med kyrkomusikern för att få prata om musikvalet eller lyssna på musik som musikern föreslår. I de allra flesta fall försöker musikern tillmötesgå de önskemål som finns men i vissa fall kan musiken vara svår att framföra på ett tillfredsställande sätt på ett mindre instrument. Musikern kan i så fall föreslå alternativ som bättre passar de instrument som finns i begravningslokalen. Måste man anlita en begravningsbyrå? Dödsboet ansvarar för praktiska förberedelser i samband med begravningen, ett ansvar som ofta överlämnas till en begravningsentreprenör. Man behöver inte anlita en begravningsbyrå, utan man kan själv kontakta alla instanser som berörs. Köp av kista- och eventuellt val av urna gör man kanske ändå lättast med hjälp av en byrå, eftersom det finns särskilda miljökrav på kistornas och urnornas kvalitet. Vissa byråer arbetar utifrån att sorgehuset ska vara delaktigt i arrangemangen och ta egna initiativ. Väljer man ett sådant alternativ är det viktigt att man får hjälp att kontrollera så ingenting blir bortglömt.

7 Det har förekommit att man t.ex. glömt bort att ordna med transportern till kyrkan. Med prästen och begravningsbyrån kan man prata igenom vad som ska ordnas. På finns en checklista inför begravning som kan användas som stöd. Vad kostar en begravning? Vad en begravning kostar beror på hur den utformas. Själva begravningsgudstjänsten är avgiftsfri för alla kyrkotillhöriga och är redan finansierad genom den kyrkoavgift man betalar. Man bör ta tid på sig och vänta några dagar innan man besöker en begravningsbyrå. När man tar en första kontakt, gärna per telefon, med en sådan ska man inte vara generad över att diskutera priserna. Man ska vara medveten om att de är skyldiga att lämna kostnadsuppgifter. Man ska inte heller tveka att höra sig för med olika begravningsbyråer eftersom de arbetar på litet olika sätt. Oavsett om man väljer att anlita en begravningsbyrå eller inte, tillhör kista och transport från bårhus till kyrka/kapeller de kostnader som man alltid ska räkna med. Kistpriserna varierar och man väljer själv vilket utförande man önskar. Vid en jordbegravning är det ofta en kraftigare kista som används, medan en kista vid kremering kan vara enklare särskilt om bårtäcke används. Av praktiska skäl måste kistan vara så tålig att den klarar av transporter. Priset för transporter beror naturligtvis på antalet transporter och deras längd samt vilka lokala förutsättningar som finns. Om gravsättningen ska vara på annan ort kan transporter medföra att det blir extra kostnader för dödsboet. Andra kostnader som kan tillkomma är för dödsannons, blommor, kistdekoration, minnesstund och när det ska ordnas med gravsten. Kostnaderna blir lägre om man t.ex. själv plockar blommor eller använder bårtäcke, själva utformar minnesstunden hemma eller i församlingshemmet och väljer en gravplats där man kan placera en egen natursten. Om dödsboets tillgångar inte täcker kostnaderna för en begravning ska man kontakta kommunens socialtjänst. Vad får anhöriga göra själva? De anhöriga får: Ordna med svepning/klädsel av den döde Använda eget bårtäcke, dekorera kistan, placera ut blommor och kransar Transportera och bära kistan Hjälpa till i kyrka och kapell Ta med egen jord till mullpåkastning vid begravningsgudstjänst Detta får anhöriga också göra själva - men med vissa begränsningar (kontakta först församlingen eller kyrkogårdsförvaltningen): Tillverka och välja kista och urna (de måste uppfylla vissa krav) Lägga saker i kistan eller urnan 7 Foto: Petter Frisell Välja musik och sång, musiker och sångare Spela själv i kyrka eller kapell Gravsätta, själv sänka kistan eller urnan. Vill man strö askan i hav eller i natur krävs tillstånd av länsstyrelsen, något som inte alltid beviljas. Tillverka och välja gravsten, gravanordning Detta får anhöriga inte göra själva: Öppna grav på allmän begravningsplats Gravsätta i familjegrav utan tillstånd från gravrättsinnehavaren Kremera Själv gräva ner, närvara eller strö askan i minneslunden Flytta kista eller urna efter gravsättning mellan gravplatser eller en urna från grav till minneslund. (Sådant tillåts väldigt sällan, begravningslagen är mycket restriktiv.) Källa:

8 Musik i Lugnvikskyrkan Onsdag 18 okt. kl Folkmusikmässa i jämtländsk ton av Lars-Einar Abrahamsson. Hans Wennström, Spelmän, Singulum, Marie Tängmark. Torsdag 19 okt. kl Konsert med Änglakören, Änglagospel, SoulSisters, Petra Lindgren, sång, orkester. Marie Tängmark, körledare. Fredag 20 okt. kl Jazzkväll med Silver Gorilla Band. Lördag 21 okt. kl Mozarthyllning. Romanser, Opera, kyrkomusik med Opera Jemt. Återinvigning av kyrkans nyrenoverade flygel. Gunilla Hansson, Maria Sjöstedt Björs, flygel. Söndag 22 okt. kl Musikgudstjänst med orgelelever. Hans Wennström, Marie Tängmark. Efter gudstjänsten demonstration av hemövningsorgel. Alla barn får prova på efter gudstjänsten. Servering Fri entré - kollekt Välkommen! Frivilligarbetare? Varje fredagskväll är det många ungdomar som kommer till gamla kyrkan för att prata med någon präst eller medmänniska. Vi är ett gäng frivilliga som trivs väldigt bra med varandra och med de ungdomar som kommer till oss. Nu behöver vi bli flera. - Har du en Gudstro? - Tycker du om ungdomar? Då kanske du också vill vara med i vårt gäng! Hör av dig till Eva Jemn tel Tre kvällar om islam Frågeställningarna kring islam är ständigt aktuella. Under hösten kommer islam att vara ämnet för tre föredrag i Församlingsgården: 26/9 Islams historia. Komminister Håkan Nilsson. 10/10 Islam idag. Samtalskväll med Kholod Mahmood, ordförande i Östersunds muslimska förening. 24/10 Islams omvärld - vid tiden för Muhammeds framträdande. Arkeolog Ulla Wiklund. Tid: Tisdagkvällar kl Plats: Solrummet i Församlingsgården. Hur läser du? Kan en text betyda vad som helst? Får vi tolka bibeltexter som vi vill? Under fem tisdagkvällar varannan vecka med start den 3 oktober ( 3.10, 17.10, 31.10, och 28.11) kl i solrummet i Församlingsgården. Där funderar vi kring dessa frågor tillsammans med studentpräst Rut Törnkvist. För närmare upplysningar och anmälan: studentpräst Rut Törnkvist, tel eller Öppet hus i sjukhuskyrkan Måndag fredag vecka 41 (9-13/10) finns vi kl 8-17 i våra lokaler på plan 5 (ingång 1 från Fältjägargränd). De dagarna har vi också andakt kl 14 i vårt andaktsrum som ligger strax innanför sjukhusets huvudentré. Torsdag 12/10 kl 8 firar vi veckomässa i andaktsrummet. Söndag 14/10 är det Sjukhuskyrkans dag. Då har vi en ekumenisk gudstjänst kl 11 i Stora kyrkan. Mozarts Requiem Stora kyrkan söndag 19 november kl Oratoriekören, kammarorkester och solister. Dir: Bengt Isaksson. Entré: 100/70 Medarr: Estrad Norr och Sensus studieförbund Att gestalta tro! Studiecirkel Härnösands stifts biskop Tony Guldbrandzén har skrivit ett herdabrev, Att gestalta tro, som vi kommer att ha samtal kring. På första träffen bestämmer vi hur många gånger och hur ofta vi ska träffas. Intresserad? Hör av Dig till: Helmi & Rune Odelberg, tel Inbjudan till Alpha Grundkurs i kristen tro. Varje kväll innehåller måltid, föredrag och samtal. Plats: EFS-kyrkan, Södra Gröngatan 43. Tid: 18:30-21 under tio Alpha torsdagskvällar Kursstart: Torsdag 5/ Kostnad: Kursen kostar ingenting. Du betalar bara för maten under kurskvällarna (30:-/kväll) samt mat och logi under ett Alphadygn mitt i kursen. Upplysning och anmälan: tel , , Bertil Åhman. Vi vill ha in anmälan senast två dagar innan kursstarten för att kunna laga mat så det räcker till alla. Utgivare: Östersunds församling. Utgivning: Som gruppförsändelse fyra gånger per år till alla boende i Östersunds församling. Redaktör: Nils-Erik Olausson. Foto & text där inget annat anges: Nils-Erik Olausson. Ansvarig utgivare: Kh Clary Götesson Telefonnummer till redaktionen: Fax: E-post: nils-erik.olausson@ svenskakyrkan.se Form & layout: Petter Frisell. Rippning och tryck: Daus tryckeri. Distribution: Posten. Papper: Nopacoat Premium Silk, klorfritt.